Socialnämndens sammanträde

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Socialnämndens sammanträde Tid: Tisdag den 23 oktober 2018 kl. 08:30 Plats: Hovden (plan 5), Stadshuset Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 16 oktober 2018 Jan Hallström ordförande Helena Andersson sekreterare Tidplan 08:30-08:40 Upprop och val av protokolljusterare, godkännande av dagordning 08:40-09:10 Budget- och skuldrådgivare informerar om sin verksamhet 09:10-09:20 Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 09:20-09:45 Månadsavstämning för socialnämndens verksamheter 09:45-10:00 Fika 10:00-10:35 IVO-yttranden och Västbus riktlinjer Kommunens budget- och skuldrådgivare Britt Johansson Lotta Hjoberg Anette Karlsson 10:35-10:45 Ansökan om serveringstillstånd Annica Bringsved 10:45-11:00 Lägesrapport 4, Elizabeth Lindholm Hahne hemmaplanslösningar (information) 11:00-11:05 Socialnämndens sammanträdestider 11:05- Övriga ärenden Helena Andersson och Lotta Hjoberg Sammanträdes beräknas vara färdigt senast kl. 12:00. På grund av omedelbar justering av en paragraf får ordförande och protokolljusterare stanna kvar efter sammanträdet för justering.

2 Sida 2 ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare Förslag: Sebastian Clausson 1. Godkännande av dagordning 2. Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Britt Johansson 3. Månadsavstämning för socialnämndens verksamheter för september 2018 Lotta Hjoberg 4. Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av vidtagna och planerade åtgärder efter tillsyn, dnr / Anette Karlsson 5. Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / Anette Karlsson 6. Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg med anledning av att handläggare utfört barnavårdsutredningar och saknat behörighet Anette Karlsson 7. Remissvar - Revidering av Västbus riktlinjer Anette Karlsson 8. Ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker, Jubileumsteatern Karlsholme folkets park, Mariestad Annica Bringsved Paragrafen justeras omedelbart

3 Sida 3 ÄRENDELISTA 9. Socialnämndens sammanträdestider för 2019 Helena Andersson och Lotta Hjoberg 10. Redovisning av delegationsbeslut 11. Handlingar att anmäla 12. Uppdrag till sektorchefen 13. Information från sektorchefen: - Information och budget- och skuldrådgivning -Lägesrapport 4, hemmaplanslösningar Lotta Hjoberg Budget- och skuldrådgivarna Lena Andersson och Therese Lantz Utredare Elizabeth Lindholm Hahne

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 319 Dnr 2018/00178 Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Arbetsutskottets förslag till beslut i socialnämnden Socialnämnden beslutar att anta revidering av riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på att det finns ett ledningssystem som säkerställer att verksamheten bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete. En Riktlinje är upprättad och antagen av nämnden Ett systematiskt kvalitetsarbete är en kontinuerlig process utan slut och ska säkerställa att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och är av god kvalitet. Ledningssystemet säkerställer att rätt saker görs på rätt sätt och vid rätt tillfälle och skapar ordning så att vårdskador, missförhållande och andra avvikelser kan förebyggas. Riktlinjen har reviderats Organisationsskissen är kompletterad med nya verksamheter Processkartläggning bild är förändrad samt huvudprocesser är kompletterad med AME Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av vård- och omsorgschef Britt Johansson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Förslag på revidering av riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Expedierats till: (Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg) (Vård- och omsorgschef Britt Johansson) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Datum: Dnr: 2018/00178 Sida: 1 (2) Vård och Omsorgsavd. Socialnämnden Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revidering av riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på att det finns ett ledningssystem som säkerställer att verksamheten bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete. En Riktlinje är upprättad och antagen av nämnden Ett systematiskt kvalitetsarbete är en kontinuerlig process utan slut och ska säkerställa att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och är av god kvalitet. Ledningssystemet säkerställer att rätt saker görs på rätt sätt och vid rätt tillfälle och skapar ordning så att vårdskador, missförhållande och andra avvikelser kan förebyggas. Riktlinjen har reviderats Organisationsskissen är kompletterad med nya verksamheter Processkartläggning bild är förändrad samt huvudprocesser är kompletterad med AME Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av vård- och omsorgschef Britt Johansson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Förslag på revidering av riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Britt Johansson Vård- och omsorgschef Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg

6 Expedieras till: Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Vård- och omsorgschef Britt Johansson Sida 2(2)

7 Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Sektorchef Stöd och omsorg Antaget av SN Reviderad 2018-XX-XX

8 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syftet med ledningssystemet... 3 Definition av kvalitet... 4 Ansvar för och användning av ett ledningssystem... 5 Organisationsskiss - Sektor stöd och omsorg... 6 Nämndtillhörighet... 6 Olika ansvar inom det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Socialnämnden...7 Sektorchef...7 Avdelningschef...7 Enhetschef...8 Verksamhetsutvecklare...8 Medicinskt ansvarig sjuksköterska...9 Medarbetare...9 Rutin för ledningssystemets uppbyggnad Processer och rutiner...10 Processkartläggning...10 Huvudprocesser Modell att använda för det systematiska kvalitetsarbetet Riskanalys Avvikelser Egenkontroll Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... 14

9 Datum: Dnr: Sida: 3 (14) Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på att det finns ett ledningssystem som säkerställer att verksamheten bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Författningen ska tillämpas på verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetens övergripande struktur, ansvarsfördelning och resurser skapar förutsättningar för en god, trygg och säker omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering och stöd för den enskilde. Då socialtjänsten arbetar systematiskt med ständiga förbättringar för en hög och bibehållen kvalitet bidrar detta till att den enskilde och närstående kan känna trygghet. Om nya uppgifter införs behöver dessa förankras i organisationen, såväl hos politiker och chefer som hos medarbetare. Uppgiften behöver även definieras och kommuniceras till alla berörda. Syftet med ledningssystemet Ett systematiskt kvalitetsarbete är en kontinuerlig process utan slut och ska säkerställa att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och är av god kvalitet. Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och fastställa principer för ledningen. Arbetet startar med en kartläggning av riskbilden, fortsätter med planering, genomförande att leda arbetet, uppföljning/utvärdering och förbättring, för att sedan börja om igen i en ständigt pågående process. Ledningssystemet säkerställer att rätt saker görs på rätt sätt och vid rätt tillfälle och skapar ordning så att vårdskador, missförhållande och andra avvikelser kan förebyggas. Genom ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete arbetar verksamheten utifrån ett systemperspektiv som skapar struktur för ledning och styrning där ett kontinuerligt förbättringsarbete bedrivs.

10 Sida: 4 (14) Definition av kvalitet Kvalitet i vård, omsorg, stöd och service uppnås när verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller; - Lagar och andra föreskrifter om socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, hälso- och sjukvård - Lokala riktlinjer, verksamhetens egna kvalitetsmål och beslut som har meddelats med stöd av föreskrift och allmänna råd. Kvalitet kan uttryckas som förhållandet mellan förväntningar och upplevelser av kvalitet från de personer som använder sig av nämndens tjänster. Rätt kvalitet uppstår när förväntningar infrias, behov tillfredsställs och krav uppfylls. Kommunen är huvudman och ska se till att detta följs av såväl kommunal som privat utförare.

11 Sida: 5 (14) Ansvar för och användning av ett ledningssystem Socialnämnden ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Ledningssystemet ska bestå av de riktlinjer, processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet vilka utgör ledningssystemets grundläggande delar. Med riktlinjer menas Ett politiskt antaget dokument som anger ramarna för handlingsutrymmet i en viss fråga. Riktlinjer kan ange vad som ska uppnås och hur. Med process menas En serie aktiviteter/flöden som främjar ett bestämt ändamål eller avsett resultat. Med rutin menas Rutiner är detaljerade instruktioner för hur en viss fråga ska hanteras. Rutiner beslutas av ansvarig chef. Nämnd Chefer, Verksamhetsutvecklare, MAS mfl Medarbetare Verksamheternas arbete bedrivs utifrån gällande föreskrifter, förordningar, lagstiftning, kommunens gällande riktlinjer och utifrån nämndens fattade beslut. För att ledningssystemet ska hållas levande krävs att verksamheten betraktar det som ett pågående, systematiskt arbetssätt. Det krävs att chefer och medarbetare är engagerade och delaktiga. Varje chef ansvarar för att ledningssystemet följs och anpassas till den lokala enhetens specifika rutiner enligt gällande riktlinjer och beslut.

12 Sida: 6 (14) Organisationsskiss - Sektor stöd och omsorg Organisationsstruktur beskriver verksamhetens uppbyggnad och ledningsstruktur. Ledningsstrukturen beskriver roller, ansvar och befogenheter i organisationen. Verksamhetens resurser består av bland annat antal anställda och deras kompetens, materiella tillgångar, IT-system och ekonomi. Nämndtillhörighet Biståndsavdelningen är en myndighetsavdelning där vård och omsorgsavdelningen och/eller individ- och familjeomsorgsavdelningen verkställer besluten. Individ- och familjeomsorgens avdelningar omfattar både myndighetsutövning och verkställer beslut. Avdelningarna vård och omsorg, individ- och familj och bistånd har socialnämnden som beslutande nämnd. Arbetsmarknadsenheten tillhör kommunstyrelsen och omfattas inte av SOSFS 2011:9.

13 Sida: 7 (14) Olika ansvar inom det systematiska kvalitetsarbetet Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret, men alla medarbetare ska vara delaktiga i kvalitetsarbetet med egenkontroll, riskanalys, uppföljning, avvikelser och kvalitetsregister. Här ges en beskrivning av vem som ansvarar för vad inom kvalitetsarbetet. Socialnämnden Ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och har ett övergripande ansvar för att: - ledningssystemet integreras med befintliga system för budget- och verksamhetsplanering. - fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar målen. Sektorchef - att årligen beakta resultat av kvalitetsarbete i anslutning till verksamhetsplanering och budgetarbete samt i samband med årsredovisning och bokslut. - att uppföljning och analys av verksamheten genomförs så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheten - att regelbundet återrapportera till socialnämnden - att ta ansvar för att planer upprättas för stöd och omsorg. - medverka i att ta fram kvalitetsindikatorer för samtliga verksamheter Avdelningschef - det övergripande kvalitetsarbetet inom avdelningen. - att inom ramen för ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna leda och styra, följa upp och utveckla verksamheten - att mål för verksamheten formuleras, kommuniceras och följs upp - att uppföljning och analys av verksamheten genomförs så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheten. - att årligen beakta resultat av kvalitetsarbete i anslutning till verksamhetsplanering och budgetarbete - att informera socialnämnden om Lex Sarah anmälan samt om beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

14 Sida: 8 (14) - att redovisa sammanställningar av enkät arbetsmiljö, synpunkter och klagomål - att upprätta verksamhetsplan och verksamhetsberättelse - medverka i att ta fram kvalitetsindikatorer för samtliga verksamheter Enhetschef - inom sitt verksamhetsområde bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete - göra en ansvarsfördelning inom sitt verksamhetsområde - kommunicera och omsätta övergripande mål och riktlinjer inom sitt verksamhetsområde - föra dialog med personal om verksamhetens utveckling, arbetsmetod och resultat - inom sitt verksamhetsområde följa upp, utvärdera, bedriva systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete samt att dokumentera kvalitetsarbetet genom a. att bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra risker i kvaliteten b. egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser c. upprätta och dokumentera samtliga lokala rutiner, regler, arbetssätt och processer - regelbundet återrapportera till avdelningschef - delta i framtagande av verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, värdighetsgarantier, tjänstegarantier och enhetens värdegrund - medverka i att ta fram kvalitetsindikatorer för samtliga verksamheter Verksamhetsutvecklare - ansvara för och utveckla metoder genom processverktyget - stödja verksamheter och ledningsgrupper i kvalitetsarbete och i det systematiska kvalitetsarbetet samt analysarbetet - medverka i att ta fram kvalitetsindikatorer för samtliga verksamheter - sammanställa resultat och kvalitet från verksamheter som ska presenteras för nämnd/nämnder - sammanställa kvalitetsuppgifter och verksamhetsberättelse inför nämndens behandling

15 Sida: 9 (14) Medicinskt ansvarig sjuksköterska - utveckla, säkra och följa upp kvalitet genom att planera, styra och kontrollera att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde - besluta om att delegera ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienter - att patientjournaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (PDL) - att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande - samverkan med läkare och annan vårdpersonal med specialistkompetens kan ske samt att läkares ordinationer kan verkställas - hantera och sammanställa avvikelser inom hälso- och sjukvård - anmäla till nämnd när patient i samband med en hälso- och sjukvårdsuppgift drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig vårdskada, samt anmäla enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utifrån delegation från vårdgivaren (socialnämnden) - samverka med sektorchef och övrig ledningspersonal i patientsäkerhetsfrågor - upprätta den årliga patientsäkerhetsberättelsen (PSB) i samarbete med verksamhetschef (sektorchef) - medverka i att ta fram kvalitetsindikatorer för samtliga verksamheter Medarbetare - utföra arbete av god kvalitet samt följa gällande lagstiftning - följa/tillämpa verksamhetens riktlinjer, rutiner och arbetssätt - delta i uppföljning, analys och i det kontinuerliga förbättringsarbetet såsom att prova och vidareutveckla rutiner och metoder - rapportera till närmaste överordnad chef - delta i risk-, avvikelse-, synpunkts- och klagomålshantering samt anmäla missförhållande.

16 Sida: 10 (14) Rutin för ledningssystemets uppbyggnad Här nedan beskrivs metoden för det systematiska kvalitetsarbetet. Processer och rutiner Sektorn ska identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra kvaliteten. Kartläggningen görs på olika nivåer beroende på verksamhetens omfattning och struktur. 1. Organisation övergripande nivå - t.ex. verksamhetsplan, budget, riktlinjer 2. Verksamhetsnivå - t.ex. hemvårdsgrupper, daglig verksamhet, beroendecentrum, familjebehandling 3. Individnivå t.ex. genomförandeplan, vårdplan, individuell plan Varje verksamhet ska identifiera och kartlägga sina processer och aktiviteter med tillhörande riktlinjer och rutiner för att säkra kvalitén enligt gällande lagstiftning. Processkartläggning En processkartläggning är en beskrivning av aktiviteter i kronologisk ordning. Vid genomförandet måste man bestämma på vilken nivå kartläggning ska göras samt med vilken detaljgrad aktiviteterna ska anges. När det är flera verksamheter som arbetar på samma sätt som t.ex. hemvårdsområde så behöver inte en kartläggning göras för varje område för att belysa processen. Gällande lagstiftning, fastställda mål, värdighetsgarantier, tjänstegarantier och värdegrund i Sektor stöd och omsorg ska ligga till grund för processkartläggningen. Kommunens dokument för hur processkartläggning görs och dokumenteras ska användas för att få ett enhetligt synsätt på kartläggning.

17 Sida: 11 (14) Huvudprocesser Vård och omsorgsavdelningen Verkställighet särskilt boende - Socialtjänstlagen, SoL särskilt boende - Lagen om stöd och service, LSS hjälp i hemmet - Socialtjänstlagen, SoL övriga insatser- Lagen om stöd och service, LSS Hälso- och sjukvård Serviceinsatser Biståndsavdelningen Myndighetsutövning Bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL samt vård enligt LVM Bistånd enligt Lagen om stöd och service, LSS Avgiftshandläggning Serviceinsatser Individ och familjeomsorgsavdelningen Myndighetsutövning barn- och unga familjerättsutredningar adoptionsärende faderskap försörjningsstöd funktionshinder Budget och skuldsanering Serviceinsatser Verkställighet korttids särskilda boenden familjehem barn och unga familjehem vuxna personligt stöd (öppen vård) barn och unga personligt stöd (öppen vård) - vuxna Arbetsmarknadsenheten Myndighetsutövning Försörjningsstöd Verkställighet Inköp dagligvaror Yttre hemtjänst

18 Sida: 12 (14) Modell att använda för det systematiska kvalitetsarbetet PDSA-cykeln (kommer av engelskan; plan, do, check och act) För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Ett sätt att arbeta systematiskt på är Nolans förbättringsmodell. Modellen består av tre frågor och förbättringshjulet PDSA. Dessa frågor är: - Vad vill vi åstadkomma? mål - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått - Vilka förändringar kan leda till en förbättring? - idéer Genom förbättringshjulet (PDSA) kan uppbyggandet av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 sammanfattas och beskrivas på följande sätt: Inom varje del inom ledningssystemet har Mariestads kommun riktlinjer och rutiner som är beslutade lokalt och kan under tidens gång komma att revideras. På Navet publiceras alltid den sista upprättade för att få en kvalitetssäkring i verksamheten.

19 Sida: 13 (14) Riskanalys Riskanalyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte uppnår de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter (SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 ) och lokala beslut. Riskanalys innebär att uppskatta sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt att bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. En riskanalys kan göras på individnivå, lokal verksamhetsnivå eller på en övergripande organisatorisk nivå. Händelser som inträffar i verksamheten ska utredas, sammanställas och analyseras för att säkerställa kvaliteten. Händelseanalys ger kunskap om hur och varför händelser inträffat samt vilka förbättringsåtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser sker igen. Syftet är att upptäcka brister i organisationen. Händelser bedöms på liknande sätt som risker, det vill säga utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för upprepande. Vidare se antagna riktlinje, Riktlinje Riskanalys och händelseanalys. Avvikelser Synpunkter och klagomål Den som bedriver verksamhet ska ta emot och utreda inkomna synpunkter och klagomål avseende verksamhets kvalitet. Dessa ska sammanställas och analyseras för att identifiera mönster eller trender som visar på brister i verksamheten. Avvikelser En avvikelse ska alltid följas upp för att undvika upprepning. Erfarenheterna ska återföras till verksamheten för att ta lärdom och leda till förbättringar och utveckling. Skyldighet att rapportera vårdskador och missförhållande regleras i lagstiftningen genom Lex Maria och Lex Sarah och omfattar samtliga medarbetare inom sektor stöd och omsorg.

20 Sida: 14 (14) Egenkontroll Egenkontroll innebär att systematiskt följa upp och utvärdera verksamhetens resultat. I egenkontrollen går det även att kontrollera och granska att verksamheten arbetar utifrån ledningssystemets processer och rutiner. Det allmänna rådet ger exempel på aktiviteter som kan ingå i egenkontrollen, det är möjligt att inkludera även andra aktiviteter i egenkontrollen. Egenkontrollen kan innefatta: jämförelse av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister jämförelse av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter nuvarande resultat med tidigare resultat granskning av journaler, akter och annan dokumentation undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet analys av uppgifter från patientnämnder inhämta synpunkter från brukare, anhöriga och andra intressenter Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Samtliga medarbetare deltar aktivt i förbättringsarbetet genom att medverka både vid upprättande och uppföljning av processer och rutiner. Sådan uppföljning ska ske kontinuerligt och utgör ett underlag för utvecklingsarbetet. Dokumentation Verksamhetens prioriterade områden inom det systematiska förbättringsarbetet dokumenteras i verksamhetsplanen. Detta innefattar mål, planerade riskanalyser och egenkontroller. Årligen rapporterar verksamheten sin hantering av avvikelser, framkomna resultat samt vilka förbättrande åtgärder som vidtagits utifrån det systematiska förbättringsarbetet. Resultatet av kontroller och uppföljning samlas årligen i en verksamhetsberättelse samt i en patientsäkerhetsberättelse. Detta ger en samlad bild av både utveckling som ägt rum och det behov av utveckling som finns. Revidering av Ledningssystem Detta dokument revideras genom beslut av Socialnämnden vartannat år. Revideringar av riktlinjer beslutas löpande av socialnämndens arbetsutskott. Rutiner revideras av behörig till rutinen.

21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 318 Dnr 2018/00040 Månadsavstämning för socialnämndens verksamheter för september 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut i socialnämnden 1. Socialnämnden beslutar att godkänna månadsavstämning per september månad. 2. Socialnämnden ger sektorchefen i uppdrag att arbeta fram ytterligare åtgärder för socialnämndens underskott för att nå en budget i balans. Bakgrund Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska ekonomienheten årligen upprätta fyra prognoser för nämndernas verksamheter. Prognoserna ska upprättas efter mars, maj, augusti samt oktober månad. Prognoserna 1 och 3 (efter mars och augusti) ska även delges kommunfullmäktige. Ekonomienheten upprättar dessutom fyra månadsavstämningar för nämndens verksamheter. Månadsavstämningarna upprättas efter februari, april, september och november. Prognoserna upprättas i syfte att följa upp nämndernas och kommunens ekonomi så att den följer antagen budget. Kommunstyrelsen har uppsynsplikt över nämndernas ekonomi. Vid avvikelser från budget ska nämnden upprätta en handlingsplan för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå en budget i balans. Handlingsplanen ska presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott. Ekonomienheten har upprättat månadsavstämning per september månad 2018 avseende socialnämndens verksamheter. Månadsavstämning per september månad, år 2018, visar ett överskott på sektorchef på 800 tkr. IFO visar ett underskott på 150 tkr, VoO ett överskott på tkr och Biståndsavdelningen visar ett överskott på 300 tkr. Placeringar barn och unga visar ett underskott på tkr och försörjningsstödet ett underskott på 600 tkr. Det finns en osäkerhet avseende prognosen för budgetjusteringen om de åtgärder som vidtagits inför året räcker. Totalt underskott för socialnämnden är tkr samt ett underskott i budgetjusteringen på tkr. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av ekonom Annica Olsson, ekonom Pia Möller och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Dokument: Månadsavstämning per september 2018, översikt och detaljer Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Snau 318 (forts.) Expedierats till: (Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg) (Ekonom Annica Olsson) (Ekonom Pia Möller) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Datum: Dnr: 2018/00040 Sida: 1 (2) Sektor stöd och omsorg Socialnämnden Månadsavstämning för socialnämndens verksamheter för september 2018 Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna månadsavstämning per september månad. 2. Socialnämnden ger sektorchefen i uppdrag att arbeta fram ytterligare åtgärder för socialnämndens underskott för att nå en budget i balans. Bakgrund Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska ekonomienheten årligen upprätta fyra prognoser för nämndernas verksamheter. Prognoserna ska upprättas efter mars, maj, augusti samt oktober månad. Prognoserna 1 och 3 (efter mars och augusti) ska även delges kommunfullmäktige. Ekonomienheten upprättar dessutom fyra månadsavstämningar för nämndens verksamheter. Månadsavstämningarna upprättas efter februari, april, september och november. Prognoserna upprättas i syfte att följa upp nämndernas och kommunens ekonomi så att den följer antagen budget. Kommunstyrelsen har uppsynsplikt över nämndernas ekonomi. Vid avvikelser från budget ska nämnden upprätta en handlingsplan för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå en budget i balans. Handlingsplanen ska presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott. Ekonomienheten har upprättat månadsavstämning per september månad 2018 avseende socialnämndens verksamheter. Månadsavstämning per september månad, år 2018, visar ett överskott på sektorchef på +800 tkr. IFO visar ett underskott på -150 tkr, VoO ett överskott på tkr och Biståndsavdelningen visar ett överskott på +300 tkr. Placeringar barn och unga visar ett underskott på tkr och försörjningsstödet ett underskott på -600 tkr. Det finns en osäkerhet avseende prognosen för budgetjusteringen om de åtgärder som vidtagits inför året räcker. Totalt underskott för socialnämnden är tkr samt ett underskott i budgetjusteringen på tkr.

24 Sida 2(2) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av ekonom Annica Olsson, ekonom Pia Möller och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Dokument: Månadsavstämning per september 2018, översikt och detaljer Annica Olsson Ekonom Pia Möller Ekonom Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg Expedieras till: Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Ekonom Annica Olsson Ekonom Pia Möller

25 Prognos september 2018 Prognos i tkr baserad på uppgifter tillgängliga Socialnämnden Verksamhetsområde Budget Årsprognos Avvikelse Kommentar Sektorchef Socialnämnd, pensionärsråd mm Vakant tjänst. Summa: Sektorchef Individ o familjeomsorg Ledning/adm/köpta tjänster Återhållsamhet i verksamheterna. Statliga medel har använts för utbildning. Barn/ungdom Ändrade ersättningsnivåer för ensamkommande barn och unga. Insats och integration Integrationsverksamheten ger ett överskott och förebyggande barn ger ett underskott. Socialpsykiatrin Ökat antal boende på Ringvägen. LSS Försäljning av korttidsplats till annan kommun samt lägre bemanning än budgeterat. Summa: Individ o familjeomsorg Vård och omsorg Administration Särskilt boende Ökade omsorgsintäkter. Hemtjänst, stöd i ordinärt boende Ökade omsorgsintäkter samt lägre kostnader till följd av färre beviljade timmar. HSL Högre kostnader för sjuksköterskor och bostadsanpassning. LSS Volymökningen har inte varit i den nivå som tidigare år. Summa: Vård och omsorg Biståndsavdelningen Vuxenhandläggare Biståndsenheten Stödteam Summa: Biståndsavdelningen Summa exkl. Barn och unga samt Försörjningsstöd Budgetjustering Budgetjustering enligt SN Placeringar Barn och unga Fortsatt högt inflöde av ärenden. Försörjningsstöd Summa inkl. Barn och unga samt Försörjningsstöd

26 Socialnämnden Månadsavstämning, sept Riktpunkten för personal sept månad 72,40% Belopp i tkr september Riktpunkten för övr. kostnader sept månad 75 % Sektorchef Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) 7100 Övrigt Socialnämnd Pensionärsråd Central administration Vakant tjänst Tillsyn Summa övrigt Föregående prognos Kommentarer Summa sektorchef IFO 73 IFO Adm personal kostnad m.m. Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Kommentarer Återshållsamhet. Statliga medel har använts för utbildningar Bostadsförsörjning VoO Utvecklingsanslag Föreningsbidrag Familjerådgivning Personligt ombud Summa Administration Barn o ungdom 70250/70253/75340 Perskostn/familjerätt/ faderskap Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Kommentarer Förstärkning kan behövas om det blir fortsatt högt inflöde på ärenden Kontaktfamilj/person Ensamkommande barn Ändrade ersättningsnivåer Ungbo Övertalig personal, minskat antal barn Föregående prognos Föregående prognos Summa barn och ungdom

27 752 Insatser och integration Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Föregående prognos Kommentarer 70204/75221 Adm/Beroendecentrum Försörjningsstöd personal Utvecklingsanslag Budget- & skuldrådg Öppen vård barn och unga /75122 Öppenvårdsteam Förstärkning av familje-behandlare, -250 inköp datorer och möbler, utbildning 758 Flyktingverksamhet Summa insatser och integration IFO/LSS Särsk.boendeform Ringvägen Korttidsvht Gnejsv./sandbäcksv En försåld plats, samt en plats som är vakant Särsk.stöd o service /78912/78913 Per ass Kooperativ/LSS Ledsagarservice Kontaktfamilj/person LSS Avlösarservice Summa IFO/LSS Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Kommentarer Socialpsykiatri Boende Krontorp Planerar att minska personal 78410,78420,78430 Mariehöjd Resurskrävande ärende Ringvägen Fler boende 78920/78930 Ledsagning/ Kontaktperson Summa Socialpsykiatri Föregående prognos Summa IFO

28 Vård och Omsorg september 7500 ÄO Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Administration Enhetschef / Övrig personal Kost Ökade intäkter Gemensam vht Betalningsansvar Summa Administration Föregående prognos Kommentarer SÄBO Omsorgsavgift Ökade omsorgsintäkter Personal Vaktmästare Övrigt Summa SÄBO Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Kommentarer Hemtjänst, stöd i ordinärt boende Omsorgsavgift Ökade omsorgsintäkter , Personal Lägre kostnader till följd av färre beviljade timmar Bilar Fotvård Trygghetslarm Övrig hemtjänst (tvätt, 78116, matlag) Övrigt Föregående prognos Dagverksamhet Övrig dagverksamhet Summa Hemtjänst HSL SSK/DSK , Övrigt/Sjukv mtrl Rehab Hjälpmedel Bostadsanpassning Högre kostnader Summa HSL Summa ÄO

29 september Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Föregående prognos Kommentarer 7700 LSS Gemensam vht Särskild boendeform Fritidsverksamhet Anpassningsåtgärder Hemsjukvård Daglig vht LSS Ej tillsatt vakant tjänst Habiliteringsersättning Soc.psyk daglig vht Särsk. stöd och service Pers. ass. enl. SFB Volymökningen har inte varit i den 500 nivå som tidigare år Pers. ass. enl. LSS Pers. ass Privata utförare Ledsagarservice Kontaktperson Summa LSS Summa Vård och Omsorg Intäkter Kostnader Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) 7900 Biståndsavdelningen Handläggare missbruk/ Socialpsykiatri Kommentarer Kontaktperson vuxna Antalet kontaktpersoner har ökat Förebyggande vuxna Skyddat boende tkr av dessa tillhör barn Familjehem missbruk Ingen budget finns för -300 familjehemsvård Institution SOL missbruk Många korta placeringar samt ett par längre placeringar efter politiskt 0 beslut Institution LVM Inga LVM placeringar under första halvåret Biståndsenhet Föräldraledighet som ej 0 vikariebesatts Stödteam Summa Biståndsavdelningen Netto Föregående prognos Summa Biståndsavdelningen

30 Summa totalt Socialnämnden exkl. barn och unga samt försörj.stöd Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Budgetjustering Budgetjustering enligt beslut i SN. Summa Budgetjustering

31 Placeringar barn och unga Intäkter Kostnader Netto Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse Budget Prognos Avvikelse (Budget - (Budget - (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Kommentarer Familjehem Utvärderar befintliga hemmaplanslösningar och strukturer Institution Utvärderar befintliga hemmaplanslösningar och Placering LSS Sötåsen 3 placeringar Summa Placeringar barn och unga Föregående prognos Försörjningsstöd Intäkter Kostnader Netto Kommentarer Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse (Budget - Budget Bokfört 28/9 Prognos Avvikelse (Budget - Budget Prognos Avvikelse (Budget - Prognos) Prognos) Prognos) Föregående prognos 756 Försörjningsstöd Arbetsmarknadsåtgärd Summa försörjningsstöd Summa totalt Socialnämnden inkl. placeringar barn och unga samt försörj.stöd

32 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 320 Dnr 2018/00080 Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av vidtagna och planerade åtgärder efter tillsyn, dnr / Arbetsutskottets förslag till beslut i socialnämnden Socialnämnden avger redovisning enligt förslaget. Bakgrund Efter inspektion av kommunens hem för vård eller boende 15 maj 2018 har Inspektionen för vård och omsorg ställt krav på åtgärder Insatser är individuellt utformade och utgår från nämndens uppdrag Uppföljning av insatser sker utifrån fastställda mål och individuella behov Rutiner för samverkan med ansvarig socialsekreterare är kända av personalen Efter tillsyn av socialnämndens verksamheter har ett arbete med att utforma genomförandeplaner inom individ- och familjeomsorgen pågått under året. Enhetschef för hem för vård eller boende har vidtagit åtgärder för att genomförandeplaner ska utformas och följas upp. Medarbetare har påmints om gällande rutiner och från 2019 kommer det att skapas ett årshjul för enhetsmöten med syfte att påminna medarbetare om aktuella rutiner och riktlinjer för arbetet. I och med vidtagna och planerade åtgärder säkerställer socialnämnden att upprättade rutiner följs och att aktuella och individuellt utformade genomförandeplaner finns för de unga som är placerade vid kommunens hem för vård eller boende. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Snau 320 (forts.) Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, av vidtagna och planerade åtgärder efter tillsyn, dnr / upprättad av enhetschef Rickard Olsson och individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson, Beslut från Inspektionen för vård och omsorg efter tillsyn vid Pilen HVB, daterat Expedierats till: (Inspektionen för vård och omsorg) (Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg) (Individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson) (Enhetschef Rickard Olsson) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 Datum: Dnr: 2018/00080 Sida: 1 (2) Individ och familjeomsorgsavd. Socialnämnden Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av vidtagna och planerade åtgärder efter tillsyn, dnr: / Förslag till beslut Socialnämnden avger redovisning enligt förslaget. Bakgrund Efter inspektion av kommunens hem för vård eller boende 15 maj 2018 har inspektionen för vård och omsorg ställt krav på åtgärder Insatser är individuellt utformade och utgår från nämndens uppdrag Uppföljning av insatser sker utifrån fastställda mål och individuella behov Rutiner för samverkan med ansvarig socialsekreterare är kända av personalen Efter tillsyn av socialnämndens verksamheter har ett arbete med att utforma genomförandeplaner inom individ- och familjeomsorgen pågått under året. Enhetschef för hem för vård eller boende har vidtagit åtgärder för att genomförandeplaner ska utformas och följas upp. Medarbetare har påminnts om gällande rutiner och från 2019 kommer det att skapas ett årshjul för enhetsmöten med syfte att påminna medarbetare om aktuella rutiner och riktlinjer för arbetet. I och med vidtagna och planerade åtgärder säkerställer socialnämnden att upprättade rutiner följs och att aktuella och individuellt utformade genomförandeplaner finns för de unga som är placerade vid kommunens hem för vård eller boende.

35 Sida 2(2) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, av vidtagna och planerade åtgärder efter tillsyn, dnr / upprättad av enhetschef Rickard Olsson och individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson, Beslut från Inspektionen för vård och omsorg efter tillsyn vid Pilen HVB, daterat Anette Karlsson Individ- och familjeomsorgschef Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg Expedieras till: Inspektionen för vård och omsorg Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson Enhetschef Rickard Olsson

36 Datum: Dnr: Sida: 1 (2) Redovisning till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, av vidtagna och planerad åtgärder efter tillsyn, dnr / Bakgrund Efter inspektion av kommunens hem för vård eller boende 15 maj 2018 har inspektionen för vård och omsorg ställt krav på åtgärder Insatser är individuellt utformade och utgår från nämndens uppdrag Uppföljning av insatser sker utifrån fastställda mål och individuella behov Rutiner för samverkan med ansvarig socialsekreterare är kända av personalen I detta dokument redovisas vidtagna och planerade åtgärder för att komma tillrätta med beskrivna brister. Vidtagna och planerade åtgärder Insatser är individuellt utformade och utgår från nämndens uppdrag Det pågår ett arbete inom hela individ- och familjeomsorgen med att förbättra arbetet med och omkring genomförandeplaner. Hem för vård eller boende-verksamhetens rutiner vid inskrivning har kompletterats med krav på individuellt utformade genomförandeplaner med myndighetsperspektiv. Efter att socialsekreterarna utformat dessa planer som innehåller ett tydligt uppdrag och mål med insatsen, formar kontaktpersonen tillsammans med den unge en konkret genomförandeplan med mål och delmål

37 Sida: 2 (2) utifrån den unges behov. Genomförandeplanen följer BBIC:s mall med behovsområden och mål Uppföljning av insatser sker utifrån fastställda mål och individuella behov I rutiner vid inskrivning anges att tid för ett första uppföljningsmöte ska bokas i samband med inskrivning. Aktuell genomförandeplan utgör grunden för uppföljningsmötet. Rutinen har också kompletterats med anvisningar om hur ofta uppföljningsmöten bör ske och att dessa ska ske kontinuerligt. Rutiner för samverkan med ansvarig socialsekreterare är kända av personalen Enhetschef har gått igenom aktuella rutiner avseende samverkan med socialsekreterare under enhetsmöte där alla medarbetare deltar. Från 2019 kommer genomgång av rutiner läggas in i ett årshjul för enhetsmöten så att medarbetare regelbundet påminns om aktuella rutiner. Sammanfattning Efter tillsyn av socialnämndens verksamheter har ett arbete med att utforma genomförandeplaner inom individ- och familjeomsorgen pågått under året. Enhetschef för hem för vård eller boende har vidtagit åtgärder för att genomförandeplaner ska utformas och följas upp. Medarbetare har påminnts om gällande rutiner och från 2019 kommer det att skapas ett årshjul för enhetsmöten med syfte att påminna om aktuella rutiner och riktlinjer för arbetet. I och med vidtagna och planerade åtgärder säkerställer socialnämnden att upprättade rutiner följs och att aktuella och individuellt utformade genomförandeplaner finns för de unga som är placerade vid kommunens hem för vård eller boende. Rickard Olsson Enhetschef Anette Karlsson Individ- och familjeomsorgschef

38 $*lq-7r*\ lnspektionen fijr vdrd och omsorg BESLUT Dnr Avdelning Sydviist Annelie Andersson Socialndmnden i Mariestad Mariestad MARIESTADS KOMMUN STOD- OCH OMSORG Arendet Tillsyn av HVB for bam och unga vid Pilen HVB (nedan kallat Pilen) i Mariestad I on,, rn,l { lt l ISC Beslut Inspektionen for vird och omsorg (IVO) stiiller krav pi Stgdrder. Socialndmnden ska se till att: o Insatser iir individuellt utformade och utgir frin ndmndens uppdrag. o uppfoljning av insatser sker utifran faststiillda m6l och individuella behov. o Rutiner fbr samverkan med ansvarig socialsekreterare tir k6nda av personalen. En redovisning av vilka atgiirder ndmnden har vidtagit med anledning av detta beslut ska vara IVO tillhanda senast den 19 0ktober SkSlen f6r beslutet I de delar som granskats har tillsynen vid detta tillfzille i huvudsak visat foljande: o Pilen genomftlr inte individuellt anpassade insatser som utgir frin ndmndens uppdrag. o Pilen foljer inte upp insatser mot faststdllda mil och individuella behov. Pilen samverkar med ansvarig socialsekreterare, men rutiner fijr samverkan iir inte kiinda av personalen. Personalen har ett arbetssdtt i det vardagliga arbetet som ger forutsiittningar att m6ta varje ungdom utifran individuella behov. n lzo)o FN lnspektionen fdr v6rd och omsorg Box Gdteborg Telefon registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr

39 Inspektionen ftir vard och omsorg Dw (8) Pilen genomfdr inte individuellt anpassade rnsafser som utgdr frdn ndimndens uppdrag IVO bed6mer att Pilen brister i fiirhillande till 3 kap. 5 $ socialtjiinstlagen (2001:453), SoL, och 3 kap. 3 $ socialtjiinstforordningen (2001:937), SoF, d& insatserna inte tir individuellt utformade och inte utgir fr6n ndmndens uppdrag. Vid kontrollgranskning av tre iirenden fann IVO att ndmndens uppdrag saknas i akten och att utfiiraren inte heller har dokumenterat uppdraget pa annat siitt. Vidare fann IVO att utforarens genomforandeplaner saknade inneh6ll, med undantag av personuppgifter. Forestindaren uppgav att verksamheten inte erh6ller specifika uppdrag el ler genomftirandeplaner fr6n social sekreterare. Vid placering bi fo gar socialsekreterare en virdplan som oftast [r generellt utformad. Kontaktpersonen och ungdomen bestdmmer sedan tillsammans vilka insatser som ska genomftiras som sedan nedtecknas i en genomftirandeplan. Personalen uppgav att det saknas en tydlig struktur lor arbetet som ror genomforande av insatser och att det iir otydligt vilka insatser som ska genomftiras. Vidare saknar personalen information frin socialtj dnsten om ungdomarnas individuella behov eller vilka insatser som ska ges. Det finns vdrdplaner som dr generella i innehillet och i princip likadana for alla ungdomar, men uppdrag eller genomforandeplaner frin ansvarig socialsekreterare saknas. Personalen uppgav att kontaktperson ska upprtitta en genomforandeplan med mil samt insatser kopplade till dessa, tillsammans med ungdomen, men det fungerar inte alltid tillfredsstiillande. De genomforandeplaner som finns anvdnds inte aktivt i det dagliga arbetet. Varje medarbetare vet inte fullt ut vilka individuella behov som varje barn har och insatserna iir i princip de samma for alla ungdomar. Niimnden har i yttrande angett att enhetschef har reviderat rutin vid inskrivning pi Pilen, diir det fortydligas vilken information och vilka dokument som ska liimnas till Pilen i samband med placering: Virdplan, genomforandeplan, risk- och konsekvensanalys och eventuell egenvirdsblankett. Vidare anfior ndmnden att det i kontaktpersonens skriftliga trppdrag bland annat framgir att kontaktpersonen ska skriva genomfdrandeplan och folja upp denna.

40 Inspektionen for vird och omsorg Dnr (8) Av 6 kap. 1 $ SoL framgir att socialndmnden har det overgripande ansvaret for att barnet eller det unge far det stod och den hjiilp som han eller hon behriver under placeringstiden. Detta innebdr, enligt IVO, att den vird som ges i stodboende ska utgi frin socialniimndens uppdrag, virdplan och genomforandeplan. Av 3 kap. 5 $ SoL framgir att socialnlimndens insatser for den enskilde ska utformas och genomforas tillsammans med honom eller henne. Av 3 kap. 3 $ SoF framgir att verksamheten vid hem for vird eller boende ska bygga pi fortroende for och samarbete med den enskilde och utformas s6 att vistelsen i hemmet eller boendet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras. De insatser som gors ska anpassas till den enskildes individuella behov och forutsiittningar. Av 5 kap. 22 $ Socialstyrelsens foreskrifter och allmdnna rid (SOSFS 20145) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stod av SoL, LVU, LVM och LSS) framgir att niimndens uppdrag till en utforare ska dokumenteras och innehalla uppgifter om den enskildes namn, personnummer och andra kontaktuppgifter samt uppgifter som anges i 4kap.4 $ andra stycket och 4 kap. 5 $ samma foreskrift. Dokumentationen av niimndens uppdrag ska ocksi innehilla uppgifter om 1. vilken beddmning som niimnden har giort av den enskildes behov, 2. vad som ingir i uppdraget, 3. vilket eller vilka m&l som giiller for insatsen, 4. former ftir uppfoljning i det enskilda fallet, 5. vilken information som efter en pnivning enligt bestiimmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 15 kap. 1 $ SoL eller 29 $ LSS ska iterforas till ndmnden i samband med att insatsen avslutas, och 6. namn och kontaktuppgifter till ansvarig handliiggare hos niimnden. Av dokumentationen ska det framgi niir uppdraget, efter en provning enligt bestiimmelserna i offentlighets- och sekretesslagen, har ldmnats till utforaren. Av 6 kap. 1 $ SOSFS 2014:5 framgir att niir utfbraren har tagit emot ett uppdrag frin den beslutande niimnden ska uppgifter som giiller uppdraget dokumenteras och ange L vem uppdraget gtiller, 2. vilken niimnd som har beslutat om insatsen, 3. vad som ingir i uppdraget enligt ndmndens beslut,

41 Inspektionen for vird och omsorg Dnr /20t8-2 4(8) 4. vilket eller vilka mil som enligt niimndens beslut giiller ft)r insatsen, 5. vilken bedtimning ndmnden har gjort av den enskildes behov, 6. former for uppfoljning i det enskilda fallet, 7. vilken information som efter en prdvning enligt best?immelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 15 kap. 1 $ SoL eller 29 $ LSS ska iterforas till ndmnden i samband med att insatsen avslutas, och 8. namn och kontaktuppgifter till ansvarig handliiggare hos ndmnden. Pilen f1ljer inte upp insatserna mot faststdllda mdl utifrdn individuella behov IVO bedomer att verksamheten brister i forhillande till 3 kap. 3 $ SoF och 6 kap. 4 $ SOSFS 2014:5 eftersom uppfoljning av insatserna inte sker mot faststiillda mal och individuella behov. Fdrestf,ndaren uppgav att kontaktpersonen foljer upp de insatser som <iverenskommits med ungdomen genom samtal pi boendet. Dokumentation sker i ungdomens personakt. Om man upptiicker att n6gonting inte fungerar sa loser man det p6 boendet. Enligt forestindaren tir det oklart med vilken frekvens uppfoljningsmoten med socialsekreterare ska ske, men forestindaren uppfattar frekvensen till ca en ging per halvir. Uppfoljningsmoten sker alltid pi socialkontoret och socialsekreterare, ungdom, personal frin boendet samt i fiirekommande fall god man nlrvarar. Personalen uppgav att det saknas en tydlig struktur for uppfoljning av insatser. De insatser som eventuellt foljs upp iir de insatser som kontaktpersonen och ungdomen sjiilva har formulerat, eftersom det saknas uppdrag och beskrivning av insatser fr6n socialsekreterare. Kontaktmannen uppnittar minadsrapporter som siinds till social sekreterare inflor m6nadsvi sa moten mell an social sekreterare och personal p6 boendet. Pi motet ndrvarar socialsekreterare och personal. Rapporterna har sin grund i frigor som utgar frin de generella behovsomridena som anges i BBIC och kopplas inte till de insatser som eventuellt anges i genomftirandeplanerna. De ror inte ungdomarnas specifika behov. Frigorna finns i ett I?irdigt formultir och kommer frin socialsekreteraren. Niimnden har i yttrande redogjort ftir att forestindaren inte har kiinnedom om hur ofta uppftiljningsmoten sker, eftersom de som ndrvarar vid dessa m<iten oftast 6r socialsekreterare, ungdom samt i ftirekommande fall god man.

42 Iirspektionen for vird och omsorg Dnr / (8) Av 6 kap. 4 $ Socialstyrelsens fiireskrifter och allmiinna rid (HSLF-FS 2016:55) om hem for v6rd eller boende framgir att etgarder som vidtas av utfbraren for att folja upp att den enskilde ftr den beviljade insatsen utford enligt den beslutande niimndens beslut och giillande forfattningar ska dokumenteras. Detsamma giiller itgdrder som vidtas av utftiraren for att folja upp insatsen mot faststiillda mil och den planering som har gjorts tillsammans med den enskilde. Av 3 kap. 3 $ SoF framgir att verksamheten vid HVB ska bygga pi fortroende for och samarbete med den enskilde och utformas si att vistelsen i hemmet eller boendet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras. De insatser som gors ska anpassas till den enskildes individuella behov och forutsiittningar. Pilen samverkar med ansvarig socialsekreterare, men rutiner for samverkan dr inte kiinda av personalen Mot bakgrund av vad som framkom vid intervju med ledning och personal bedomer IVO att Pilen samverkar med ndmnden i enlighet med 6 kap. 4 $ SoL, 3 kap. 4 $ SoF och 4 kap. 2 $ HSLF-FS 2016:55. IVO har vidare funnit att rutiner for samverkan inte dr kdnda av personalen i enlighet med vad som anges i 6 kap. 1 $ Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna r6d (SOSFS 2011:9) om ledningssystem ftir systematiskt kvalitetsarbete. Diir stir att virdgivaren eller den som bedriver socialtjiinst eller verksamhet enlis LSS ska siikerst?illa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingir i ledningssystemet. Forest6ndaren och personalen uppgav att samverkan med socialsekreterare sker vid minadsmoten, uppfoljningsmtiten samt i ovrigt via telefon och mail. Vidare sker samverkan inftir avslut av placeringar. Forestindaren uppgav att det firurs en generell rutin for samverkan mellan HVB/stodboende (SB) och socialsekreterare samt en specifik vad giiller Pilen. Personalen uppgav att de inte har kiinnedom om att det finns nigon siirskild rutin for samverkan. De uppgav att hur samverkan och informationsdverforing mellan personal och socialsekreterare ska gi till kan och bor fortydligas. Niimnden har i yttrande redogjort for att rutin for samverkan mellan Pilen och socialsekreterare dr under revidering.

43 lnspektionen for vird och omsorg Dw (8) Personalen har eff arbefssiitt i det vardagliga arbetet som ger forutsdttningar att bemiita varie ungdom utifriln individuella behov IVO bedomer att personalens arbetss[tt ger fijrutsdttningar fiir att mcita den enskildes individuella behov och ftirutsiittningar, enligt 3 kap. 3 $ SoF. IVO finner skiil att pipeka huvudmannens ansvar ftir att personalen erh6ller den handledning som behovs for att kunna utfora sina arbetsuppgifter, enligt 5 kap, 3 $ HSLF-FS 2016:55. Diir framgir att den som bedriver verksamhet i form av hem ftir vird eller boende ska se till att personalen fir den introduktion, handledning och kompetensutveckling som de behdver for att kunna utfora sina arbetsuppgifter. Vid intervju med forestindaren och personal framkom att det finns en struktur for det dagliga arbetet. Personalen har <iverltimningsmote vid varje personalbyte di man gir igenom dygnets hiindelser och aktiviteter samt om det intr?iffat nigot siirskilt som krdver extra uppmiirksamhet. Den personal som gir pi sitt pass tar dven del av dokumentation. Forestindaren bed<imer att personalen iir bra pi att uppmiirksamma varje ungdom for sig och bemoter dem utifrin individuella behov. Varje ungdom har tvi kontaktpersoner. Om det uppkommer behov av det uppriittar kontaktperson och ungdom individuella bemotandeplaner. F<irestindaren bedomer att personalen tir mer trygga och lugua i sitt arbete efter att de erhillit en kommungemensam kompetensutveckling i traumamedveten omsorg (TMO) och motiverande intervju (MI). De kommer ixen att fi en utbildning i ligaffektivt bemotande inom kort. Personalen har ocks6 erhillit utbildning och handledning i kulturella skillnader samt trauma under Personalen har inte haft nigon handledning under viren, men forestdndaren planerar fortsatt handledning frin htisten SAMTAL MED UNGDOMAR De ungdomar IVO samtalade med framforde sammanfattningsvis att det?ir otydligt vem det dr som bestdmmer pi Pilen. De beskriver att de skickas fram och tillbaka mellan personal och forestindare. Ungdomarna upplever d?irfor att deras synpunkter inte tas omhand. Ungdomarna beskriver atttvir olika personalgrupper och ungdomsgrupper har forts samman och det har inte blivit bra eftersom personalgruppema har olika regler och instiillningar.

44 inspektionen fiir vird. och omsorg Dnr (8) Ndmnden har i yttrande redogfort for att kontaktpersonen har i uppdrag att prata med ungdomama om det finns fr6gor som de inte flitt svar pi och iterkoppla till forestindaren samt att nhgra sidana frigor inte har framkommit. I yttrande framg6r ocksi att man har lagt ned ett stort arbete pi att skapa en fungerande arbetsgrupp i samband med sammanslagningen av kommunens tv6 HVB ftir ensamkommande i december 2017 samt att medarbetarna inser vikten av samstdmmighet. Niimnden har redogiort ft)r att husmoten anordnas varannan vecka vid Pilen, diir ftirestindaren deltar samt ytterligare mriten vid behov. Utifrin vad niimnden angett konstaterar IVO att ett arbete med att tillgodose ungdomamas riittigheter till information och delaktighet pigflr och l[mnar frlgan med detta konstaterande. Underlag IVO genomforde den 15 maj 2018 en inspektion vid Pilen. Vid inspektionen intervjuades ftirestindaren samt tvf, personal. Inspekt6rerna samtalade med fem ungdomar. Fore inspektionen utforde Pilen en egengranskning av fem akter vad giiller dokumentation av uppdraget samt genomforande och uppftiljning av insatser. Vid inspektionstillfiillet kontrollgranskade IVO tre akter. Socialniimnden har den 28 juni 2018 inkommit med yttrande over tj ilnsteanteckningar, uppr[ttade eft er inspektion. Ytterligare information Fokus for IVO:s tillsyn iir vid detta tillfiille v6rdens inneh&ll, utifr6n personalens arbetssdtt, genomfiirande och uppfoljning av insatser samt samverkan med socialniimnden. Enligt 3 kap. 19 $ SoF, ska IVO:s tillsyn river st<idboenden och HVB som tar emot barn eller unga omfatta regelbundna inspektioner. Inspektioner ska goras minst en ging per ir. IVO ska i anslutning till en inspektion samtala med de barn och unga som samtycker till det. Pilen iir ett HVB som drivs av socialnilmnden i Mariestad. Ntimnden har till IVO anmilt 14 platser fiir ensamkommande barn. Vid inspektionstillf?illet var fyra flickor och nio pojkar mellan 15 och 18 6r inskrivna.

45 Inspektionen for vird och omsorg Dnr / (8) Beslut i detta iirende har fattats av enhetschefen Maria Bjcirklund. I den slutliga handlsggningen har inspektriren Gail Sjolund deltagit. Inspektoren Annelie Andersson har varit ftlredragande, i./\ For Inspektionen for vird och omsorg. V) S \- t>/7 Maria Bjdrklund

46 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 321 Dnr 2018/00139 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / Arbetsutskottets förslag till beslut i socialnämnden Socialnämnden avger yttrande enligt förslaget. Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 20 augusti 2018 en inspektion vid enheten för barn och unga i Mariestad vad avser myndighetsutövning. Nämnden ska yttra sig över En placering av en ungdom på Pilen HVB. Uppgifterna som avser handläggning av ansökningar från ensamkommande barn. Uppgifterna som avser omplaceringar av ensamkommande barn. Uppgifterna som avser ungdomars behov i förhållande till placeringar. Granskningen av enhetens myndighetsutövning har till stor del utfallit positivt. Inspektionen för vård och omsorg har begärt yttrande som rör fyra punkter, flera av dessa ligger bakåt i tiden. De brister som påpekas är sådana som hanteras inom verksamhetens ordinarie metodutvecklingsarbete. Inom enheten pågår sedan en tid ett utvecklingsarbete avseende handläggning och dokumentation. Omorganisationen som inkluderar handläggarna för ensamkommande i det övriga handläggningsarbetet bidrar till att skapa en större enhetlighet i arbetet. Det pågår samtidigt ett kontinuerligt arbete med att revidera och gör rutiner kända. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Yttrande till inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / upprättat av enhetschef Sara Larsson och individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson, Begäran om yttrande från Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med bilagor, daterat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Snau 321 (forts.) Expedierats till: (Inspektionen för vård och omsorg) (Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg) (Individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson) (Enhetschef Sara Larsson) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Datum: Dnr: 2018/00139 Sida: 1 (2) Individ och familjeomsorgsavd. Socialnämnden Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande enligt förslaget. Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 20 augusti 2018 en inspektion vid enheten för barn och unga i Mariestad vad avser myndighetsutövning. Nämnden ska yttra sig över En placering av en ungdom på Pilen HVB. Uppgifterna som avser handläggning av ansökningar från ensamkommande barn. Uppgifterna som avser omplaceringar av ensamkommande barn. Uppgifterna som avser ungdomars behov i förhållande till placeringar. Granskningen av enhetens myndighetsutövning har till stor del utfallit positivt. Inspektionen för vård och omsorg har begärt yttrande som rör fyra punkter, flera av dessa ligger bakåt i tiden. De brister som påpekas är sådana som hanteras inom verksamhetens ordinarie metodutvecklingsarbete. Inom enheten pågår sedan en tid ett utvecklingsarbete avseende handläggning och dokumentation. Omorganisationen som inkluderar handläggarna för ensamkommande i det övriga handläggningsarbetet bidrar till att skapa en större enhetlighet i arbetet. Det pågår samtidigt ett kontinuerligt arbete med att revidera och gör rutiner kända.

49 Sida 2(2) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Yttrande till inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / upprättat av enhetschef Sara Larsson och individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson, Begäran om yttrande från Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med bilagor, daterat Anette Karlsson Individ- och familjeomsorgschef Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg Expedieras till: Inspektionen för vård och omsorg Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson Enhetschef Sara Larsson

50 Datum: Sida: 1 (3) Yttrande till inspektionen för vård och omsorg efter granskning av myndighetsutövning, dnr / Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 20 augusti 2018 en inspektion vid enheten för barn och unga i Mariestad vad avser myndighetsutövning. Nämnden ska yttra sig över En placering av en ungdom på Pilen HVB. Uppgifterna som avser handläggning av ansökningar från ensamkommande barn. Uppgifterna som avser omplaceringar av ensamkommande barn. Uppgifterna som avser ungdomars behov i förhållande till placeringar. Placering av en ungdom på Pilen HVB Ungdomen har varit placerad på ett av kommunens hem för vård eller boende, HVB Ungbo sedan Förutom insats HVB är ungdomen även beviljad samtalsstöd och drogtest. Det framkommer uppgifter att han har ett större vårdbehov, vilket bättre kan tillgodoses på Pilen som har en tätare personalbemanning. Ungdomen var inledningsvis motvillig till att byta HVB då ungdomen kände sig hemma på Ungbo men så småningom ändrar hen sig och samtycker. Ungdomen har bott på Pilen sedan inflytten Den unges första reaktion var att inte samtycka till en flytt men ändrade sig sedan. Insatsen är helt frivillig och skulle inte ha gå att genomföra om inte ungdomen samtycker och medverkar. Ungdomen har fortsatta insatser på Pilen. Det görs kontinuerliga bedömningar kring ungdomens vårdbehov, om befintliga insatser är tillräckliga eller om det behövs någon annan form av behandling och boende. 1

51 Det kan förekomma problematik med droger hos ungdomar på HVB, oavsett om det är HVB för ensamkommande eller ungdomar som är uppvuxna i Sverige. De behandlingsinsatser som finns är för alla ungdomar. Socialnämnden bedömer att kommunens HVB är likvärdiga och ungdomen har det stöd som behövs. Det finns även ensamkommande ungdomar på kommunens HVB som har samtalsstöd och får lämna drogtest, och den här aktuella ungdomens problem ska inte vara ett hinder för att bo på Pilen. Uppgifterna som avser handläggning av ansökningar från ensamkommande barn. I sammanfattningen från IVO beskrivs att det i enstaka fall inte har inletts utredning då ensamkommande ungdomar ansökt om saker som inte ansetts vara nödvändiga och ungdomen har då inte fått beslut med besvärshänvisning. Ungdomar på HVB eller i familjehem har som alla andra ungdomar önskemål om olika saker, i vardagliga situationer. Det är ofta tydligt beskrivet i avtalen vad som ingår i boendet. Det kan uppkomma många förhandlingssituationer kring vad ungdomar önskar, och ofta är det något som behandlingspersonal är van att arbeta med, till exempel kan det röra sig om olika små saker som ungdomarna har egen ekonomi för att köpa. I detta fall har inte utredning inletts. Uppgifter som avser omplaceringar av ensamkommande barn Tidigare hörde handläggarna för ensamkommande till vuxenenheten och sedan årsskiftet ingår de i barn- och ungdomsenheten. I rutinerna för barn- och ungdomsenheten finns det tydligt beskrivet att utredningar ska inledas då det blir aktuellt med en omplacering. Det framkommer också i intervjun att handläggarna, både för ensamkommande och i utredningsgruppen, inleder utredning vid omplacering. Handläggarna för ensamkommande följer också rutinen och de exempel som tas upp i intervjun är längre tillbaka och är inte längre aktuellt. Vanligtvis är ungdomen över 18 år när man flyttar till utslusslägenhet och då ansöker ungdomen själv om stöd och utredning inleds i och med att ansökan görs. Planeringen görs utifrån den genomförandeplanen som har upprättats och då målen är uppfyllda kan ungdomen flytta vidare. Uppgifterna som avser ungdomars behov av i förhållande till placeringar Ungdomarnas behov styr valet av placeringar. De ensamkommande barnen har placerats på många olika slags HVB och familjehem och placeringarna har gjorts utifrån deras behov av stöd. I största möjliga mån försöker handläggarna, tillsammans med HVB, att se till att ungdomen kan bo kvar på HVB i hemkommunen. Detta kan i de flesta fall lösas med hjälp av Västbusmöten och annan samverkan, med skola, primärvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt socialtjänstens övriga resurser. 2

52 Självklart görs placeringar externt om tillgängliga resurser inte tillgodoser den unges behov. Vad nämnden i övrigt önskar framföra. Granskningen av enhetens myndighetsutövning har till stor del utfallit positivt. Inspektionen för vård och omsorg har begärt yttrande som rör fyra punkter, flera av dessa ligger bakåt i tiden. De brister som påpekas är sådana som hanteras inom verksamhetens ordinarie metodutvecklingsarbete. Inom enheten pågår sedan en tid ett utvecklingsarbete avseende handläggning och dokumentation. Omorganisationen som inkluderar handläggarna för ensamkommande i det övriga handläggningsarbetet bidrar till att skapa en större enhetlighet i arbetet. Det pågår samtidigt ett kontinuerligt arbete med att revidera och gör rutiner kända. Sara Larsson Enhetschef Anette Karlsson Individ- och familjeomsorgschef 3

53 nwrl lnspektionen ftir vdrd och omsorg BEGIiRAN Dnr / Avdelning sydviist Annelie Andersson se s0 20 Socialniimnden i Mariestad Mariestad MARIESTASMTMTN D IUIJ- OCH OMSORG 20t8-0s- 2 9 Begdran om yttrande, enligt 13 kap 5 $ socialtjdnstlagen (200 1 :453), SoL Inspektionen ftir vird och omsorg (IVO) genomfiirde den 20 augusti 2018 en inspektion vid enheten for barn och unga i Mariestad vad avser myndighetsutovning. Ndmnden ska siirskilt yttra sig over: Bilaga 1:. Punkt 9 som r<irplacering av en ungdom pi Pilen HVB. Bilaga2: Uppgifterna som avser handliiggnrng av ansdkningar fr6n ensamkommande barn (s.3). Uppgifterna som avser omplaceringar av ensamkommande barn (s.3).. Uppgtfterna som avser ungdomars behov i forhillande till placeringar (s.3). I owigt vad ndmnden vill tlllagga. Ni ska ha kommit in med det som lnspektionen for vird och omsorg (IVO) begiir senast den 28 september IVO kan foreldgga er, med eller utan vite, att liimna vad som begiirs. Vid kontakt med IVO i detta drende bor diarienummer /2018 anges. Bilaga 1-1-iinsteanteckning, ford efter dokumentationsgranskning. Bilaga 2 - Tjiinsteanteckning, ftird efter intervju med personal. Bilaga 3 - Tjiinsteanteckning, fiird efter intervju med ledning. F. o No EI lnspektionen frir vard och omsorg Box Gdteborg Telefon registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr

54 nf-7/^\ lnspektionen frir vard och omsorg Ttc I Dnr / l(l) Avdelning sydvdst Annelie Andersson Annelie.Andersson@ivo.se 0r Tjdnsteanteckning Datum: Den 20 augusti 2018 Ford vid: Inspektion vid barn och unga i Mariestad Dokumentationsgranskning Inspektcirerna granskade nio drenden fdr barn och unga, placerade p6 hem ftir vird eller boende (HVB). Granskningen visade sammanfattningsvi s folj ande : l. Utredningarna 6r skyndsamt handlagda och inom fyra minader, med undantag av en drir det finns beslut om florliingcl utredningstid. 2. Barnen har kommit till tals i utredningarna via enskilda samtal alternativt observationer samt uppgifter fr6n referenter (ett ir). 3. God man/virdnadshavare har kommit till tals i utredningarna. 4. Barnens virdbehov samt hur de ska tillgodoses iir bedomda. 5. Barnens och gode mrins/virdnadshavares instiillning till forslag till beslut framgir. 6. Det framgir delvis att utredningarna samt forslag till beslut iir kommunicerade, dock dr det inte tydligt dokumenterat. 7. Niimnden har uppriittat vdrdplaner i alla 6renden. 8. Ndmnden har uppriittat uppdrag samt genomforandeplaner i alla 6renden. Dock hiinvisas till utforarens genomlorandeplan i tv6 zirenden. 9. En ungdom, l8 6r var placerad p6 HVB flor ensamkommande barn. Av handlingarna framkommer att ungdomen inte iir ensamkommande, har eller har haft ett missbruk samt iir domd for forsiiljning av narkotika. ungdomen samtycker inte till placeringen. ll,r / Anndlie Andefoson Inspektcir A 6iffljt,Jd j6nekto' I,' I 1^./ I \,ir',r.,.1 N o F, lnspektionen fcir v6rd och omsorg Box 53' Goteborg Telefon registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr 202'

55 nr-7^\ lnspektionen fiir vard och omsorg Ttu x Dnr /20t8-2 I (3) Avdelning sydvdst GailSjtilund Gail.Sjolund@ivo.se Tjdnsteanteckning Kompetens och bemanning Emma Persson har tidigare erfarenhet av arbete med forsorjningsstod och har sedan februari 2015 arbetat som socialsekreterare p6 uam- ocn ungdomsenheten. Moa S<iderberg har tidigare erfarenhet av arbete som dldreomsorgen och har arbetat som socialsekreterare ungdomsenheten i fem veckor. Datum: den 20 augusti 2018 F<ird vid: Inspektion vid socialtjiinsten i Mariestad, barn- och ungdomsenheten Intervju med: socialsekreterarna Emma Persson, Moa Soderberg, Ann- Marie Carlsson och Helene Boklund handliiggare inom pi barn- och Ann-Marie carlsson har tidigare arbetat i l0 6r i roreboda kommun med utredning bam och unga. Hon har arbetat med ensamkommancle bam i Mariestad sedan december 2OlS. Helene Boklund har tidigare erfarenhet av arbete med barn och unga i itta ir och fyra ir med forsorjningsst<id. Hon har arbetat med ensamkommande barn i Mariestad sedan i december Alla handliiggare som intervjuades 6r socionomer. De tvi socialsekreterare som handliigger ensamkommande barn har tidigare tillhort vuxenenheten och har sedan irsskiftet sin tillhorighet vid barn- och ungdomsenheten. p6 grund av brist av kontorsnrm p6 socialkontoret sitter handliiggarna kvar i de lokaler som bland annat tillhor vuxenenheten. Dessa handldggare har ansvar dels for utredningsarbete och dels for uppfoljning av placeringar. De ftirdelar som sammanslagningen har inneburit iir bland annat att man har en gemensam metodhandledning samt arbetsplatstriiffar (APr). Barn- och ungdomsenheten iir uppdelade i tv6 verksamheter; utredning och insats. Utredningsgruppen bestir i dagsliiget av fem handliiggare. vid utredningsgruppen har tre socialsekreteraie nyligen avslutat sina N o N@ 66i Et lnspektionen frjr vard och omsorg Box G6teborg Telefon OO registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr

56 Inspektionen for vflrd och omsorg [DocDate] Dnr (3) tjiinster och av den anledningen har tvi socionomer anstdllts som de borjar sina tjiinster i september. En handliiggare kommer tillbaka i september efter sin bamledighet. Det innebiir att man snart dr totalt i-/rta handliiggare. De intervjuade uppger att det iir onskviirt med ytterligare tjdnster med anledning av den h6ga instromningen av drenden och en hog arbetsbelastning. Av intervjun framg6r att det varit tiimligen hog omsiittning av personal de senaste tre 6ren. Til I gdng till han dkiggar s t d d Barn- och ungdomsenheten har sedan i januari 2018 en anstiilld 1:e socialsekreterare. Enligt de intervjuade har detta lett till en forbiittring av arbetssituationen. De tvi socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn (ekb) uppger att de inte har samma behov av stod fr6n l:e socialsekreteraren och att de frdmst fer stod i Skaraborgs niitverk lor ekb. 1:e socialsekreterare hiller i metodhandledning en ging i veckan. De tvi handliiggarna som ansvarar for ekb uppger att de inte har kunnat delta pi vid alla tillfiillen eftersom de har flera ungdomar som bor utanfiir kommunen, vilket innebdr l6nga resor ftir deras del. Utredningsgruppen och insatsgruppen kommer fr6n hosten 2018 ha samma handledare (extern handledning en gf,ng i minaden), dock inte gemensamt, vilket innebdr att handliiggarna for ekb inte kommer att ha handledning tillsammans med utredningsgruppen utan med insatsgruppen. De intervjuade uppgav att det finns behov av kompetensutveckling och att man har diskuterat detta b&de vid egna medarbetarsamtal samt vid APT. Rihlinjer och rutiner frir arbetet De intervjuade uppgav att det finns riktlinjer och rutiner for arbetet som avser ansokningar, utredningar, genomforande av vird samt av uppfoljning av vird. Rutinerna har forts in i kommunens ledningssystem. Personalen har arbetat aktivt med att bide gi igenom och ocksi revidera rutiner ndr det har behovts. Pi metodhandledning gir man igenom riktlinjerna och rutinerna. Ett implementeringsarbete har pib6dats med anledning av nya BBIC.

57 Inspektionen for vird och omsorg [DocDate] Dnr (3) Vid utredningsenheten inleder man utredning vid ansokan. Om en person ringer och ansoker bokas en tid for samtal. Vid samtalet gir man igenom ansdkan och utredningsprocessen. Handliiggarna fiir ekb hanterar inte alla ansokningar fran ungdomarna. Niir det giiller gnrndutrustning beddmer enhetschef ftir boendet vad ungdomarna ska ffi for att deras grundliiggande behov ska tillgodoses. Ansoker ungdomarna om t e x dator eller mobiltelefon fhr de oftast bifall om socialsekreterare anser det nodviindigt for att kunna genomftira sina studier eller ha kontakt med familjen i hemlandet. I enstaka fall fhr ungdomarna ett nej ndr de ansciker om saker som inte anses nodviindiga och d6 inleds siillan utredning vilket innebdr att ungdomens eventuella behov inte utreds och ungdomen ffir inte heller ett beslut med besviirshiinvisning vid avslag. Vid utredningsenheten inleds alltid utredning infor placering eller vid omplacering av ett barn. Frjr ensamkommande barn har man tidigare inte inlett utredning och utrett barnets behov om barnet har flyttat mellan kommunens egna HVB. Nigon utredning har inte heller inletts om ett boende har sttingt och barnet har behovt flytta. Man har inte alltid inhdmtat samtycke frin barnet vid omplacering. Handliiggarna ftir ekb uppger att de har uppmiirksammat och ocksi framftirt till ledningen att det finns bam med store behov iin vad kommunens boende kan erbjuda. Nigot gehor for detta har de inte fatt utan ledningens bedomning har varit att barnets behov ska tillgodoses inom kommunal regi. Enligt de intervjuade finns nu placeringsbeslut, vs,rdplan samt genomforandeplan for alla placerade barn. Handliiggarna foljer upp de placerade barnen med en frekvens om tvi till tre m6naders mellanrum, oftast tdtare i borjan av en placering. Handliiggarna besoker bamet i deras boende och har oftast samtal med barnen pi kontoret. Detta for att rnan ska kunna ha samtal med barnen utan att bli storda. Omprovning/civerveigande grirs minst en g6.ng var sjiitte m6nad. /sakgranskat, /,.,t h,i {r.r" 1 ui ( u',', n} Gziil Sjolund lt ^dm#d--

58 nf-7n lnspektionen fdr vird och omsorg Bt c Dnr / t(2) Avdelning sydviist Cail Sjtilund Tjdnsteanteckning Datum: den 20 augusti 2018 Ford vid: Inspektion vid socialtjiinsten i Mariestad, barn- och ungdomsenheten Intervju med: avdelningschefen catharina Andersson, enhetschefen Sara Larsson samt utredare for stod och omsorg Elizabeth Lindholm Hahne Bam- och ungdomsenheten har sex handliiggare som ftirhandsbedrimer samt utreder barns behov, tvi handliiggare som utreder och foljer upp ensamkommande barn, fyra handliiggare som har uppfoljning*nrrui for insatser samt tvi familjehemssekreterare. Enheten har en l:e socialsekreterare utover enhetschefen och avdelningschefen. Alla handliiggare som utreder och ftiljer upp barns behov dr socionomer. I dagsliiget finns tvd vakanser som dr tillsatta med tvi socionomer som bodar sina anstiillningar i september 201g. I verksamheten finns riktlinjer och rutiner ftir ans<ikningar, utredningar, genomftirande av virden samt ftir uppfiiljning av v6rden. De intervjuade uppgav att man har anlitat en koniult som f6tt i uppdrag att uppdatera samt implementera processkartor samt rutiner till kommunens ledningssystem pi intrandtet. Alla handliiggare har den litteratur de behover i sitt arbete och de har tillging till internet ftir att hiimta ovrig information. Ett bekymmer som uppmiirksammats ilr att handl tiggama inte anvdnder sig uu d" sokviigar de har tillging till. l:e socialsekreterare har i sina metjdpass en geng i veckan arbetat med detta och till hosten kommer *un g"-*.rrsamt ati gi igenom bland annat Socialstyrelsens bok "Barn och unga som 6r placerade i familjehem och HVB". vidare kommer mai ocksi att ta del av SKL:s projekt om ftirbiittrad dokumentation inom omridet barn och unga. Genomforda/planerade externa utbildningssatsningar dr kurs i LVU, endagskurs i dokumentation samt endagsutbildning hedersrelaterat vild och samtal med barn. N o E> lnspektionen 16r vard och omsorg Box '15 Gciteborg Telefon S0 OO registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr

59 Inspektionen for vird och omsorg [DocDate] Dnr / (2) Stod till handliiggarna bestir av metodhandledning av 1:e socialsekreterare en ging i veckan, enskild metoddiskussion vid behov, extern handledning en ging i minaden samt administrativt stod i procapita. Metodhandledningen iir obligatorisk for alla handl2iggare och ska prioriteras. Egenkontroll genomfors regelbundet och rapporteras till ndmnden. B I and annat genomfor avde lningsche fen stickprovskontroller tv& ghnger varje halvir av dokumentation i ett antal Srenden. En diskussion fors ocksi om att genomfora kollegial granskning i av [renden. Enligt de intervjuade har antalet inkommande drenden okat markant under De intervjuade uppgav att utredning inleds vid ansokan. Vid ansokan via telefon bokas ett mote for att diskutera vad ansokan avser. IVOfcir Jram att ensamkommande barns ansdkningar hanteras av enhetschef frir boendet vilket kan innebdra att barnets behov inte blir tillgodosett o ch en rcittss riker hets bris t. De intervjuade uppger att man numera inleder utredning vid omplaceringar for allabam. Det ska ocksi finnas dokumenterade samtycken till foreslagen insats. Det ska numera finnas placeringsbeslut, uppdrag, virdplan samt genomfdrandeplan i alla drenden for placerade barn. Uppfoljning sker minst en ghng var tredje m6nad samt oftare vid behov. Omprovning/overviiganden gors minst en g6ng var sjiitte minad. i a -' 'l' a\ I li tv"[,;! t' 6Jit sjtitur{f jr It/\""'.,,. I

60 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 322 Dnr 2018/00179 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg med anledning av att handläggare utfört barnavårdsutredningar och saknat behörighet Arbetsutskottets beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar att ärendet inte kommer att beredas utan behandlas direkt i socialnämnd. Bakgrund Muntlig information på sammanträdet. Underlag för beslut Muntlig information på sammanträdet. Expedierats till: Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Individ-och familjeomsorgschef Anette Karlsson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

61 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 324 Dnr 2018/00160 Remissvar - Revidering av Västbus riktlinjer Arbetsutskottets förslag till beslut i socialnämnden Socialnämnden godkänner föreslaget remissvar angående revidering av Västbus riktlinjer. Bakgrund Västbus riktlinjer för barn och unga med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik antogs i Västra Götalandsregionen Arbetet initierades med anledning av förändrat huvudmannaskap vid institutionsplaceringar av barn och ungdomar med sammansatt problematik. Det fanns då ett behov av gemensamma rutiner för samverkan kring målgruppen. Efter lagändring kring samverkan 2010 påbörjades en revidering av riktlinjerna som antogs I samband med revideringen arbetades även Riktlinjer för familjehemsplacerade barn & unga samt Råd och stöd för allsidig elevutredning fram. Det nya förslaget har tagits fram av en partsammansatt arbetsgrupp bestående av representanter från de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret inom Västra Götalandsregionen, Närhälsan samt brukarföreningen NSPiG. Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet har varit att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhåller sig till andra avtal och överenskommelser, anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet och renodla innehållet i riktlinjerna vilket innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef Maria Appelgren och socialchef Lotta Hjoberg, Digitalt Remissvar Svarsmall för remiss Västbus riktlinjer. PM Vad är förändrat i Västbus riktlinjer? Förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Västbus Samverkan för barn och ungas bästa. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

62 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Snau 324 (forts.) Expedierats till: (Skaraborgs Kommunalförbund) (Socialchef Lotta Hjoberg) (Utbildningschef Maria Appelgren) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

63 Datum: Dnr: 2018/00160 Sida: 1 (2) Sektor stöd och omsorg Socialnämnden Remissvar Revidering av Västbus riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreslaget remissvar angående revidering av Västbus riktlinjer. Bakgrund Västbus riktlinjer för barn och unga med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik antogs i Västra Götalandsregionen Arbetet initierades med anledning av förändrat huvudmannaskap vid institutionsplaceringar av barn och ungdomar med sammansatt problematik. Det fanns då ett behov av gemensamma rutiner för samverkan kring målgruppen. Efter lagändring kring samverkan 2010 påbörjades en revidering av riktlinjerna som antogs I samband med revideringen arbetades även Riktlinjer för familjehemsplacerade barn & unga samt Råd och stöd för allsidig elevutredning fram. Det nya förslaget har tagits fram av en partsammansatt arbetsgrupp bestående av representanter från de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret inom Västra Götalandsregionen, Närhälsan samt brukarföreningen NSPiG. Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet har varit att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhåller sig till andra avtal och överenskommelser, anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet och renodla innehållet i riktlinjerna vilket innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar. Underlag för beslut Digitalt Remissvar Svarsmall för remiss Västbus riktlinjer. PM Vad är förändrat i Västbus riktlinjer? Förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Västbus Samverkan för barn och ungas bästa.

64 Sida 2(2) Maria Appelgren Utbildningschef Lotta Hjoberg Socialchef Expedieras till: Skaraborgs Kommunalförbund Socialchef Lotta Hjoberg Utbildningschef Maria Appelgren

65 Viistbus Vtistkom 5N a,agf b0 Page I of4 Svarsmall for remiss - V?istbus riktlinjer Som ett led i beredningen av revidering av V6stbus riktlinjer dnskas synpunkter pi fiirslaget som i fortsattningen fijresl&s beniirnnas "Overenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 dr, i behov av samordnade insatser och nc)rprofessionell kompelensfrdn kommunen och Vcistra GAtulandsregionen, ". Liinets 49 kommuner och hiilso- och sjukvlrdsniimnderna, Styrelsen ftir best6lld primdrvird samt berorda sektorsr6d inom VGR ges hdrmed tillftille att inkomma med synpunkter. Eventuella frigor besvaras av: iessica.ek@skaraborg.se eller ulrika.soderlund@vgregion.se Sista dag an svilra iir: i I - ny sista svarsdatum: l0-31 Svarande instans (viilj i listan - kommun, eller niimnd iviistra Gdtalandsregionen): * [!{-nrp-'tq4 Annan instans som inte finns med i listan: r -j:- l E-post till mig som besvarar remissen (vid ev. frigor): * q Frfrga I Synpunkter p6 Overenskommelse onr samverkan om barn och unga, 0-20 Ar, i behov av samordnade insatser och tviirprofessionell kompetens frin kommunen och Vdstra G6talandsregionen (fd. Viistbus riktlinjer): * o Ja, synpunkter finns o Nej, synpunkter finns ej Generella synpunkter pi dverenskommelsen i sin helhet: t- NEDAN ONSKAS EVENTUELLA SYNPUNKTER KOPPLADE TILL VARJE RUBRIK Frfrga 2 Synpunkter kopplade till Bakgrund * oja o Nej Kommentar - Bakgrund t Fr6ga 3 Synpunkter kopplade till Syfte * OJa o Nej http :// s el 129 I enkater/remiss-vastbus-20 I 8.html

66 Remiss Viistbus Viistkom Page 2 of4 Kommentar - Syfte Friga 4 Synpunkter kopplade till - Parter + OJa o Nej Kommentar - Parter Friga 5 Synpunkter kopplade till - Giltighetstid * OJa O Nej Kommentar - Giltighetstid FrAga 6 Synpunkter kopplade till - Gemensamtna mal * oja o Nej Kommentar - Gemensamma mil Friga 7 Synpunkter kopplade till - MAlgrupp * OJa o Nej Kommentar - M6lgrupp Frrflga 8 Synpunkter kopplade till - Samverkan utgir ifrin lagar och loreskrifter * OJa o Nej Kommentar - Samverkan utgar frfln lagar och foreskrifter http :/iwww. vastkom. se I 129 I enkater/remiss-vastbus ,html

67 Rerniss Viistbus Viistkom Page 3 of4 t Frfrga 9 Synpunkter kopplade till - Viistbus innebiir en dverenskommelse om gemensam struktur fiir samverkan och sarnordning 't' OJa o Ncj Kommentar - Viistbus innebzir en overenskommelse om gemensam struktr:r fiir samverkan och samordning Friga l0 Synpunkter kopplade till - Sarntycke * OJa O Nej Komrnentar - Samtycke E- r";iy;r i;;;; k;r;; ;.*y;k- d;il;; I ilotio"r:, v1r s a sarntl:*.' r"n,t:::i'i l Friga I I Ittmna samfycke hos en huvudman ft)r au det ska kunna omfatta flera t.ex, SIP? Synpunkter kopplade till - Tilliirnpning, organisering, avvikelserapportering och upploljning * OJa o Nej Kommentar. Till6rnpning, organisering, awikelserapportering och uppfoljning Frfrga l2 Synpunkter l<opplade till - nagon av bilagorna * OJa O Nej Kommentar - pa nigon av bilagonra 2: BUM, BUP och Barnhabilite ringen: da Overenskommelsen gtiller barn och unga upp till 20 Ar [r det ocksa lbilasa lviktigt att dessa verl<samheter tar emol unga upp till 20 6r och inte avslutar vid l8 6r. L.. _ Ovrigt: Ftr;rll; ';;;l http :// s el 129 I enkater/remiss-vastbus-20 I 8.html

68 Remiss Viistbus Viistkom Page 4 of4 / 129 I enkater/remiss-vastbus-20 I 8.html

69 PM Vad är förändrat i Västbus riktlinjer? Utkast av Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet var att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhöll sig till andra avtal och överenskommelser, modernisera och anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet 2018 och renodla innehållet i riktlinjerna vilket nu innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar. Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget föreslår fem större förändringar: Riktlinjerna blir en Överenskommelse (Överenskommelse om att förskola/skola/gymnasium har samma möjlighet att kalla till en SIP som socialtjänst och vården har enligt lag) Överenskommelsen föreslås bli ett komplement till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, och Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Detta innebär att huvudmännens gemensamma system och organisation för att hantera avvikelser och tvister blir detsamma för alla målgrupper. Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk innehåller dessutom skrivelser kring kostnadsansvar vid placering utanför hemmet. Nytt förslag innebär också en tidsbegränsning för att anpassas till samma tidsperiod som gäller för nämnda avtal och överenskommelse. Förändringar rör förslag till ändrad målgruppsbeskrivning: Sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik är borta och ersatt med en bredare formulering - Barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommun och Västra Götalandsregionen. Detta tydliggör att det är den unges behov som avgör vilka parter som behöver samordna sina insatser och vidgar ytan för samordning eftersom den unges behov kan vara av olika karaktär och innefatta allt från få till många insatser. Revideringen av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga hanteras/inlemmas i det uppdrag som kommer att omhändertas genom Överenskommelsen om samarbete i fråga om Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför hemmet, ett arbete som pågår.

70 Arbetsgruppen föreslår att stödmaterialet Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå tas bort för att istället hanteras genom delregionala och lokala tillämpningar och förtydliganden. Dokumentet har tidigare inte fått status som riktlinje utan togs fram för att vara ett stöd. Gruppen konstaterar att lagstiftning och vägledande dokument för elevhälsan är tillräckligt tydligt. Dokumentet upplevs heller inte ge det stöd för samverkan som det är tänkt utan har snarare lett till diskussion om olika tolkningar man kan göra. Arbetsgruppen menar att den lokala dialogen mellan verksamheter är bättre. Arbetsgruppen förslaget föreslår övriga förändringar: Förändringar rörande organisation: Regional styrgrupp finns inte längre. Arbetsgruppen gör bedömning att denna grupp heller inte bör ersättas av annan regional gruppering. Ansvar för samverkan är lokal och svårigheter finns att organisera grupper på regional nivå utan tydliga arbetsområden och uppdrag. Uppdraget som styrgruppen haft kring bl.a. avvikelser och tvister i samverkan hanteras numera på annat sätt. Dessutom finns Vårdsamverkan Västra Götaland som är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Genom att hänvisa till rådande SIP-riktlinjer så ändras punkterna bl.a. inom hur lång tid ett möte ska hållas mellan parterna och bedömning kring vilka verksamheter som ska delta i mötet. Arbetsgruppen anser det vara av vikt att användning av SIP-riktlinjerna innebär att samordningen blir lika för alla oavsett var man vänder sig, oavsett ålder och oavsett diagnos och behov. Ordet nätverksmöte borta: ersatt med SIP är verktyget och därmed att det är SIPriktlinjerna som gäller och det kallas till SIP-möte. Ordet basnivå borta: ersatt av behov av insatser på flera nivåer. Rubrik kring samverkansskyldighet/informationsskyldighet : borta. Ersatt genom bilaga kring lagstiftning. Gemensam kompetensutveckling: borta. Ansvar för kompetensutveckling ligger lokalt, men samordning för utbildningsinsatser kan ske delregionalt. Arbetsgruppen påminner om att resurser kan innebära att t.ex. konsultation möjliggörs och säkerställs. Arbetsgruppen påminner om vikten att vända sig till rätt instans, rätt vårdnivå och att det är viktigt att varje medarbetare har kompetens kring dels det egna uppdraget och dels god kännedom om andra verksamheters uppdrag.

71 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med utsedda personer från delregional vårdsamverkan har tillsammans arbetat fram förslaget, gjort en konsekvensanalys av föreslagna ändringar som redovisas i detta PM. Gruppen har följande sammansättning. Representanter: Område: Verksamhet: Kommentar: Yvonne Midshult Vårdsamverkan Fyrbodal Kommun IFO/skola Per Möllborg Vårdsamverkan Fyrbodal VGR barnhälsovård Torbjörn Erneholm Vårdsamverkan Fyrbodal VGR Närhälsan/VC Kay Eriksson Närvårdssamverkan Södra VGR BUP Älvsborg Helena Lundgren Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kommun elevhälsa Urban Johansson/ Ewa Midbjer Hammarström Vårdsamverkan Skaraborg VGR habilitering Ersättare Bo Zetterlund Jurgita Jonsson Vårdsamverkan Skaraborg Kommun IFO Delvis Katarina Andersson SIMBA VGR BUP Ann-Sofie Lekander SIMBA VGR Närhälsan/VC Catharina SIMBA Kommun skola Bengtsson Elinor Bylund Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Kommun IFO Marie Carlsson Elisabet Hurtado- Lundberg Malin Camper Jessica Ek Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet NSPHiG VGR/koncernstab hälsooch sjukvård Skaraborgs kommunalförbund VGR BUP Brukar/anhörigorg. VGR Kommun Delvis, ersättare Christina Karlsson Processledare Processledare

72 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Ersätter Västbus riktlinjer från 2012 Gäller från och med 1 januari

73 Bakgrund Att ett barn får sina behov tillgodosedda kan möjliggöra en god allmän utveckling hos barnet och en god hälsa. En god hälsa gör det möjligt för barnet att utvecklas och tillgodogöra sig kunskaper i skolan och en bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att undvika risken att drabbas av psykisk och social ohälsa. Utöver de personliga vinsterna för barnet innebär detta också en samhällsekonomisk vinst. Det är en vinst för alla. Sedan 2005 finns i Västra Götaland riktlinjer för samverkan mellan kommunerna i länet och VGR om barn och unga med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Dessa riktlinjer föregick på många sätt lagstiftningen kring individuell plan enligt SoL och HSL, s.k. samordnad individuell plan (SIP) som kom 2010, men riktlinjerna innebär också en väsentlig skillnad från lagstiftningen eftersom de också omfattar verksamheter inom barn och skola i kommunen. Revidering gjordes 2012 av riktlinjerna och 2017 konstaterades nytt behov av revidering av Västbus riktlinjer, dessutom av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga samt stödmaterialet, Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå. Detta för att anpassas till dagens förutsättningar och nuvarande avtal och överenskommelser mellan kommunerna i länet och VGR. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland finns på Vårdgivarwebben: Denna överenskommelse ersätter tidigare riktlinjer för Västbus. Utöver denna överenskommelsen pågår och tillkommer fortlöpande nya uppdrag inom området. Det innebär att samverkan för barns bästa hela tiden utvecklas. För definitioner, se bilaga 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till oberoende av kön, sociala, ekonomiska och geografiska faktorer, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning. Överenskommelsen ska tydliggöra ansvar att samverka, ansvarsfördelning och ge struktur för samverkan. Den ska även ge stöd för insatser som behöver samordnas, inom och mellan huvudmännen, skapa kontinuitet utifrån barnets och familjens behov och upplevs som en trygg och säker helhet. Västbus innebär att vi använder våra välfärdsresurser på ett samlat och effektivt sätt. 2

74 Samverkanstorget Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut tas av behörig instans hos respektive part. Verksamheter som omfattas av denna överenskommelse: Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Förskola/grundskola/gymnasieskola Respektive huvudman ansvarar för att samverkan etableras och fungerar samt att berörda verksamheter följer denna överenskommelse. För beskrivning av olika verksamheters uppdrag, se bilaga 2. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Gemensamma mål Kommunernas och VGRs övergripande mål är att genom tidig upptäckt erbjuda rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt för barn i behov av stöd. Målgrupp 3

75 Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga upp till 20 år som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter från kommun och VGR. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Samverkan utgår från lagar och föreskrifter Västbus överenskommelse utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftning anger respektive huvudmans ansvar och samverkanskyldighet. Riktlinjerna är ett komplement och ersätter t.ex. inte anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen 1 när personal t.ex. inom hälsooch sjukvården eller skolan får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. För förteckning över relevanta lagar, se bilaga 3. Västbus innebär en överenskommelse om gemensam struktur för samverkan och samordning Västbus innebär en gemensam struktur för hur verksamheter ska samverka och samordna insatser för barns och ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa Västbus innebär samverkan på alla nivåer - från folkhälsoarbete till specialistvård, och innefattar alla verksamheter som möter barn och unga, oavsett vårdnivå. Västbus innebär, förutom konkret samordning av insatser för ett barn eller en familj, också en struktur för samverkan på delregional- och lokalnivå där chefer och verksamhetsföreträdare träffas för att säkerställa ett gott samarbetsklimat och samsyn. Samverkan mellan huvudmännen ska präglas av öppenhet, god ömsesidig information och gemensam vilja till lösningar. Samverkan för barn och ungas bästa ska kännetecknas av: God kännedom om det egna uppdraget, varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Personcentrerat förhållningssätt och ett familjecentrerat arbetssätt med utgångspunkt i hela familjen och dess levnadsvillkor. Gemensam kompetensutveckling för verksamheternas personal. Samtycke För att kunna samordna insatser och möjliggöra informationsöverföring mellan verksamheter/huvudmän är huvudregeln att den enskilde ger sitt samtycke. Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt men ett skriftligt samtycke är att rekommendera. Samverkan och samordning av insatser kan inte genomföras utan båda vårdnadshavarnas samtycke med undantag för när barnet är föremål för insatser genom tvångslagstiftning som Lagen om vård av unga, LVU eller Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT kap. 1 c SoL 4

76 När barn och unga är under 18 år ska de tillfrågas och informeras. Barnets inställning ska beaktas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Samtycket är också viktig för att göra barnet och familjen delaktiga i planeringen och genomförandet av mötet samt ge utrymme för de behov och önskemål som finns. Tillämpning, organisering, avvikelserapportering och uppföljning Tillämpning Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. Överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Överenskommelsen ska fungera som stöd för samordning i det enskilda mötet med barnet och dess föräldrar/vårdnadshavare. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen. Lokala tillämpningar och förtydliganden ska tas fram. I lokal samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. Organisation Delregional ledningsgrupp inom ramen för vårdsamverkan Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje vårdsamverkansområde. Ledningsgruppen äger ansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för de insatser som krävs för ett genomförande. Delregional ledningsgrupp för Västbus ansvarar för att personal har kompetens och kunskap för en god samverkan och ledningsgruppen ansvarar också för gemensam kompetensutveckling. Lokal samverkansgrupp barn och unga Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Avvikelser och tvistehantering Avvikelser Avvikelsehantering sker enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Uppföljning 5

77 Denna överenskommelse ska ske enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Årlig uppföljning av denna överenskommelse syftar till: Gemensam ledning och styrning Antal avvikelserapporter och analys Följa upp hur lokala tillämpningar och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Inventera och initiera utbildningsbehov 6

78 Bilaga 1: Definitioner Samverkan Sker inom och mellan olika enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Det kan t.ex. handla om aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter Samordning Innebär att koordinera resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet i stödet, vården och omsorgen Samarbete Är ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en begränsad uppgift. Det kan handla om att olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser till en enskild individ. Samsyn Synonym till konsensus och samstämmighet, dvs. ett likartat sätt att se på till exempel problem. Samverkan, samarbete och samordning har en avgörande betydelse för att barn och unga ska få behandling, stöd och insatser utifrån sina individuella behov. En grundläggande del av samverkan är att den unge görs delaktig i planering, genomförande och uppföljning. För att den unge personen ska få rätt stöd i vardagen behöver samverkan och samarbete på flera nivåer, mellan verksamheter, yrkesgrupper och olika huvudmän som ett landsting och en kommun. Det är viktigt att det finns planer och överenskommelser mellan aktörerna där ansvar befogenheter och resurser tydliggörs. En framgångsrik samverkan handlar om styrning, struktur och samsyn och kan nås genom att exempelvis: Bygga upp och upprätthålla god kompetens kring samverkan inom organisationen Identifiera vad som underlättar samverkan Identifiera vad som försvårar samverkan Följa utvecklingen fortlöpande Samordnad individuell plan (SIP) En samordnad individuell plan (SIP) är ett dokument som ger en samlad beskrivning av alla pågående och planerade insatser för en person som behöver samordnade insatser från flera parter/aktörer. SIP ger en helhetsbild och förenklar för alla berörda. SIP är ett instrument för samverkan och används för att förbättra och tydliggöra de insatser som kräver samverkan. Den enskildes delaktighet och inflytande är centrala i allt arbete med SIP. Det är den unges behov och önskemål som utgör utgångspunkt för planeringen. För minderåriga krävs samtycke av vårdnadshavare. 7

79 I Västra Götaland finns gemensamma riktlinjer för arbetet med SIP. I arbetet med barn och unga används de gemensamma dokument och mallar som är framtagna. En SIP ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver 2. Huvudmannens ansvar 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen Mer information om SIP finns på Vårdgivarwebben: Sammanhållen vård och omsorg För de individer som är i behov av mer omfattande insatser behövs en effektiv och sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att vården ska vara individanpassad, samordnad och kontinuerlig. Det ska ske i en obruten kedja av insatser som personer behöver oavsett huvudman eller inom en huvudman. Sammanhållen vård och omsorg handlag om det dagliga samarbete mellan olika yrkesgrupper som finns nära den unge och familjen. Ett sätt att samarbeta mellan olika yrkesgrupper kan ske i form av team som har bred kompetens t.ex. läkare med från olika specialiteter, sjuksköterska, kurator, fysioterapeut och socialarbetare. Tvärprofessionell Berör flera olika yrkeskategorier och professioner. 8

80 Bilaga 2: Viktiga delar i huvudmännens ansvar för barn och unga Västra Götalandsregionens ansvar hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård är de åtgärder som syftat till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, och omfattar därför såväl sjukvården och hälsovården. I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan stat, landsting och kommun. Hälso- och sjukvården regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), men inom en rad områden finns speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten. Staten är ansvarig för den övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken samt, via Socialstyrelsen, för tillsynen av all hälso- och sjukvård i riket. Sedan 2013 är Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarig för tillsynen. Landstingen ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare har tillgång till en god vård. Mödrahälsovård Mödrahälsovården erbjuds alla gravida. Verksamhetens mål är att främja hälsa hos mor och barn under graviditet och förlossning och att genom psykosocialt stöd ge mödrar och deras partner goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap. Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuds alla barn 0 6 år. Verksamhetens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Barnet följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedömningar. Föräldrautbildning erbjuds alla och föräldrastödet är både generellt eller riktat. Ungdomsmottagning Målgruppen för ungdomsmottagningar är ungdomar och unga vuxna upp till 24 år. Det är en s.k. lågtröskelverksamhet där ungdomar lätt ska få hjälp. Ungdomsmottagningens huvudområden är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningarna ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region, var för sig eller tillsammans. För verksamheten finns ett huvudmannagemensamt inriktningsdokument som syftar till att beskriva uppdrag, mål och målgrupp samt principer för ansvar och kostnadsfördelning. Innebär en gemensam grund för ungdomsmottagningarna i Västra Götaland oavsett huvudmannaskap. Primärvården - vårdcentraler och rehabenheter Primärvården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och riktar sig till alla i befolkningen. Vårdcentralen är den hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller diagnoser, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvården ska göra en första bedömning av symtom, svårighetsgrad och behov insatser, och ansvarar för grundläggande råd och stöd vid lindriga till måttliga symtom/svårigheter hos barn och unga. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling som ingår i primärvårdens ansvar. 9

81 Barn- och ungdomsmedicin (BUM) BUM bedriver specialiserad sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. BUM utför planerad undersökning och behandling i öppen och sluten vård av de flesta sjukdomar hos barn och ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri är en del av den specialiserade vården för barn och unga med psykiatrisk problematik upp till 18 år. Utredning och behandling sker främst i öppen vård men akutvård och heldygnsvård bedrivs också. Det finns tre enheter med regionala uppdrag (könsdysfori, missbruk/beroende och ätstörningsmottagning). BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån deras symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. Barnets behov ska vara av sådan omfattning och intensitet att den kräver specialistresurser och andra insatser inom hälso- och sjukvården inte är tillräckliga. Habilitering Habiliteringen ger stöd, till barn, ungdomar och vuxna som har varaktiga funktionsnedsättningar och deras närstående. Målgruppen är personer med rörelsehinder, intellektuell funktionsnedsättning, autism eller förvärvar hjärnskada. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av insatser. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Regionala medicinska riktlinjer Syftet med regionala medicinska riktlinjer (RMR) är att bidra till jämlik vård och utjämna skillnader i vården genom standardisering och att sprida nytillkommen kunskap. RMR riktas till vårdpersonal, verksamhets- och förvaltningschefer och hanterar delar av vården för ett specifikt diagnosområde eller för att förtydliga ansvarsfördelning mellan vårdnivåer. Vuxenpsykiatrin Allmänpsykiatri bedrivs vid fem sjukhusförvaltningar och med öppenvårdsmottagningar på flertalet orter i regionen. Allmänpsykiatrin erbjuder vård till den vuxna befolkningen över 18 år och omfattar alla vårdplatser förutom barnpsykiatri och rättspsykiatri. Inom allmänpsykiatrin förekommer ofta subspecialisering i psykosvård, beroende- och missbruksvård, äldrepsykiatri, vård till personer med affektiva störningar och ätstörningsvård. Klinikerna erbjuder specialiserad psykiatrisk diagnostik och behandling inom såväl öppensom heldygnsvård samt i mellanvårdsformer som dagvård och mobila team. Regionala medicinska riktlinjer finns på Vårdgivarwebben: Kommunen ansvar - socialtjänst Socialtjänsten ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till 10

82 barn, ungdomar och föräldrar. Socialtjänsten ansvarar också för myndighetsutövning, stöd och insatser för barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagarna LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och LVM, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Tvångslagstiftningen kompletterar socialtjänstlagen och möjliggör tvångsvård, men utgångspunkten är alltid att motivera individer till frivilliga insatser. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet och att insatser av socialtjänsten skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. SoL Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. När hjälp eller stöd inte räcker eller när barnet behöver skydd är det socialtjänstens uppgift att ingripa. Socialtjänsten ska i nära samarbete med hemmen bl a främja en allsidig personlighetsutveckling, en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar, och sörja för att barn och ungdomar får det skydd och stöd som hen behöver. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa har socialtjänsten också ett huvudansvar för att se till att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs kommer till stånd. Kommunernas organisation av socialtjänsten varierar vilket gör att ansvar kan ligga på olika verksamhetsområden i kommunen. Varje insats av socialtjänsten vilar på en utredning, bedömning av barnets behov och beslut om bistånd. Det innebär att en ansökan om en specifik insats kan avslås om behovet kan bedöms tillgodoses på annat sätt. Ett biståndsbeslut kan överklagas. När en enskild person ansöker om en insats är socialtjänsten skyldig att göra en utredning. Vid en anmälan om barn som far illa är bedömer socialtjänsten om en utredning ska inledas. Utredningen ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Insatser inom socialtjänsten för barnet ska göras i samförstånd med barnet dess vårdnadshavare och anpassas efter barnets behov. Insatser kan ges i öppen regi eller genom att barnet placeras för i familjehem eller HVB-hem. LSS LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Kommunens ansvar - skola Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 11

83 Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Förskola Målgrupp för förskolan är barn 1-6 år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska personalen uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Grundskola/gymnasieskola/grundsärskola/gymnasiesärskola Skolplikt gäller för nästan alla barn och unga som är bosatta i Sverige och börjar det året barnet fyller sju år och upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret. Från höstterminen 2018 blir förskoleklass obligatorisk från det år barnet fyller sex år. Skolans huvuduppdrag är värdegrunds- och kunskapsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Skolan ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Rektor har ansvar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål och tillgodose elevernas särskilda behov för att nå kunskapsmålen. Enligt skollagen kan elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Vårdnadshavaren ansöker om en plats i särskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårt att nå kunskapskraven. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Elevhälsan Skollagen klargör att elevhälsan ska innehålla psykologiska, medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av stöd och specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rektor har ansvar för elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete bedrivs på organisations-, grupp- och individnivå. Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att främja elevers lärande, 12

84 utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Hinder för en enskild individ ska undanröjas och åtgärder och anpassningar utifrån varje enskild elevs behov av särskilt stöd ska ges. 13

85 Bilaga 3: Lagstiftning Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande av och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen gäller för många personalgrupper i Sverige, bland annat personal inom hälso- och sjukvård och kommun. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag, inte en rättighetslag. Det innebär bl.a. att det inte går att överklaga om man till exempel inte får den läkare eller den utredning eller behandling man vill ha. Patientlag (2014:821) Patientlagen infördes 1/ med målet att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, val av utförare samt personuppgifter och intyg. Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Där står även att socialnämnden, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här avses också barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, och att de får och kan påverka den hjälp och service de behöver i det dagliga livet. Socialnämnden ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras behov av stöd och service är. Verksamheterna ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Kommunen ska samverka med organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar. 14

86 Skollagen (2010:800) Skolans ansvar regleras i skollagen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det på något sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare står att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) LPT innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Kriterier för tvångsvård enligt LPT är allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård och att patienten motsätter sig vård. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av vårdnadshavaren och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård kan beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet, gör att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin egen hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) LVM är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt. För missbrukare under 18 år ska istället LVU tillämpas. För dem som är år kan det vara svårt att avgöra om 3 LVU eller LVM skall tillämpas. Syftet med LVM är att motivera personen i fråga att istället medverka frivilligt till behandlingsinsatser. Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603, 1998:641) Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda kan inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård bli frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. 15

87

88

89

90

91

92 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Snau 323 Dnr 2018/00177 Socialnämndens sammanträdestider för 2019 Arbetsutskottets förlag till beslut i socialnämnden Socialnämnden beslutar att fastställa datum och tider för socialnämndens och socialnämndens arbetsutskotts sammanträdestider för 2019 enligt förslag. Bakgrund Nämndsekreteraren har lämnat följande förslag till datum och tider för socialnämndens arbetsutskotts sammanträden för år 2019: Socialnämnden: 2 januari 19 februari 19 mars 16 april 21 maj 18 juni 17 september 15 oktober 19 november 17 december Socialnämndens arbetsutskott: 8 januari (individärenden) 22 januari (individärenden) 5 februari 12 februari (individärenden) 5 mars 12 mars (individärenden) 2 april 9 april (individärenden) 7 maj 14 maj (individärenden) 4 juni 11 juni (individärenden) 25 juni (individärenden) 20 augusti (individärenden) 3 september 10 september (individärenden) 1 oktober 8 oktober (individärenden) 5 november Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

93 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Snau 323 (forts.) 12 november (individärenden) 3 december 10 december (individärenden) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av nämndsekreterare Helena Andersson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Expedierats till: (Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg) (Administrativ chef Malin Eriksson) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

94 Datum: Dnr: 2018/00177 Sida: 1 (2) Sektor stöd och omsorg Socialnämnden Socialnämndens sammanträdestider för 2019 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa datum och tider för socialnämndens och socialnämndens arbetsutskotts sammanträdestider för 2019 enligt förslag. Bakgrund Nämndsekreteraren har lämnat följande förslag till datum och tider för socialnämndens arbetsutskotts sammanträden för år 2019: Socialnämnden: 2 januari 19 februari 19 mars 16 april 21 maj 18 juni 17 september 15 oktober 19 november 17 december Socialnämndens arbetsutskott: 8 januari (individärenden) 22 januari (individärenden) 5 februari 12 februari (individärenden) 5 mars 12 mars (individärenden) 2 april 9 april (individärenden) 7 maj 14 maj (individärenden) 4 juni 11 juni (individärenden) 25 juni (individärenden) 20 augusti (individärenden) 3 september 10 september (individärenden)

95 Sida 2(2) 1 oktober 8 oktober (individärenden) 5 november 12 november (individärenden) 3 december 10 december (individärenden) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av nämndsekreterare Helena Andersson och chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg, Helena Andersson Nämndsekreterare Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg Expedieras till: Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Administrativ chef Malin Eriksson

96 Datum: Dnr: 2018/00021 Sida: 1 (1) Sektor stöd och omsorg Socialnämnden Redovisning av delegationsbeslut Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Bakgrund Beslut för tiden t.o.m för individ- och familjeomsorg, LSS, äldre- och handikappomsorg samt bostadsanpassning anmäls. Socialnämndens arbetsutskotts protokoll från den 4, 11, 18 och 20 september anmäls. Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen (2010:1622) för servering av vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap i Katrinhallen lördag den 13 oktober 2018, Mariestad BoIS, anmäls. Dnr:

97 Datum: Dnr: 2018/00020 Sida: 1 (1) Sektor stöd och omsorg Socialnämnden Handlingar att anmäla Förslag till beslut Handlingarna anmäls och läggs till handlingarna. Bakgrund 1. Verksamhetsberättelse för Utväg Skaraborg 2017 Dnr: SN 2018/ Kommunstyrelsen noterar informationen avseende Redovisning av åtgärder från socialnämnden med anledning av underskott i prognos 2 Dnr: SN 2018/90 3. Inspektionen för vård och omsorg avslutar ett ärende om tillsyn av ej verkställt beslut Dnr: 2017/172

98 Verksamhetsberättelse Utväg Skaraborg 2017 Skövde 16 januari 2018