4 Information - ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Tid Onsdagen den 21 mars 2012, Klockan Plats Kommunalhuset, plan 2, Alytus Ärenden Justering 1 Godkännande av dagordningen 2 Val av justerare 3 Information - papperslös nämndhantering 4 Information - ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar 5 Workshop - Aktivitetsplan/Verksamhetsplan Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Remissärenden 7 Ann Bjellert informerar 8 Anmälningsärenden 9 Ärendeuppföljning 10 Ärendelista 11 Övriga frågor

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kaffe och smörgås serveras klockan Vid förhinder kontakta Birgitta El Idrissi på telefon eller via e-post Varmt välkomna! Ebba Östlin Ordförande Ann Bjellert Handläggare Birgitta El Idrissi Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshindersfrågor Information - papperslös nämndhantering Förslag till beslut Kommunala rådet för funktionshinderfrågor noterar till protokollet att man har tagit del av informationen enligt bifogat dokument.

4 1 [2] Serviceförvaltningen IT-stöd Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Information om papperslös nämndhantering med ipad och dator. Kommunstyrelsen har beviljat medel för genomförande av pilotförsök med papperslös nämndhantering i samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden under hösten Pilotförsöket utföll mycket väl. I en enkätundersökning till berörda var 94 % positiva till att fortsätta den papperslösa hanteringen med ipad och dator. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till att under 2012 genomföra en papperslös nämndhantering för samtliga nämnder. Då införandet innebär en betydande kostnad valde dock kommunstyrelsen att hänskjuta ett slutligt beslut i frågan till Kommunfullmäktige Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut kommer införandet att starta under april. Den preliminära tidplanen innebär att kommunala rådet för funktionshinderfrågors införande sker i oktober Det första sammanträdet sker med både med pappers och digitalt utskick. Utbildning kommer att genomföras före utskick av nämndhandlingar. Följande nyttomål har angivits för den papperslösa nämndhanteringen: Digitalisera utskick av nämndhandlingar till samtliga berörda (inte bara förtroendevalda) Ge möjlighet att läsa handlingarna effektivt via digital åtkomst Ge möjlighet att hantera handlingarna under möte effektivt som möter behovet i arbetsprocessen, t.ex. ge möjlighet att göra digitala anteckningar. Som ett led i målet Hållbar utveckling, minska kommunens pappersförbrukning och transport. Tekniken utgår från vårt nuvarande ärende och dokumenthanteringssystem som är grunden för skapandet av ett sammanträde. Därifrån sker export av handlingarna digitalt till en internettjänst/molntjänst varifrån nämndledamöter, ersättare m fl. hämtar sammanträdeshandlingarna. Informationsbäraren är en läsplatta (ipad) Hanteringen kan alternativt ske via dator. SERVICEFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Serviceförvaltningen IT-stöd Sammanträdeshandlingarna sparas lokalt och i den privata, skyddade, delen av molntjänsten (lagringsplats på Internet). De noteringar/redigeringar som görs av den enskilde kan sedan synkroniseras med internettjänsten som en egen kopia. Sammanträdeshandlingar för en längre period, kan sparas i molntjänst och i ipad/dator.

6 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Information - ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar Förslag till beslut Kommunala rådet för funktionshindersfrågor noterar till protokollet att man tagit del av informationen och kommer att följa det föreslagna schemat. Sammanfattning För att öka medvetenheten/kunskapen om olika funktionsnedsättningar kommer intresseorganisationerna ges möjlighet att vid var sitt tillfälle informera på rådets sammanträden. De frågor som ska behandlas är; Vad innebär funktionsnedsättningen? Vad kan kommunen göra? Vad är på agendan lokalt, nationellt? Beräkna cirka 15 minuter för presentation och 15 minuter för frågor. Om det angivna datumet inte passar ansvarar organisationerna för att byta datum med varandra. Schema för informationstillfällen Astma- och allergiföreningen Attention Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (DHR) Elöverkänsligas riksförbund Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer Hjärt- och lungsjukas förening Hörselskadades riksförbund

7 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Riksförbundet för social och mental hälsa 2013 Synskadades riksförbund

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunala rådet för funktionshinderfrågor ställer sig bakom samrådsgruppens yttranden över remisser angående detaljplan för Tornet 4 samt noterar dem och övriga nedanstående anmälda ärenden till protokollet. Anmälda handlingar Framåtsikt kommunledningsförvaltningen Folkhälsopolicy Utvecklingsplan folkhälsa Revidering av folkhälsopolicy och utvecklingsplan (KS/2011:333) På bordet Information från BOSSE angående vårens cirklar och tematräffar Broschyr Från rättighet till handling - Handikappförbunden

9 1 [1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Referens Mottagare Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Samhällsbyggnadsförvaltningen Synpunkter på detaljplan för Tornet 4, Botkyrka kommun Handikapporganisationernas Samrådsgrupp har beretts möjlighet, att för Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, lämna synpunkter på program/detaljplan för nytt äldreboende och bostäder Tornet 4. Det anges att detaljplanen har upprättats enligt Plan och bygglagen. Vi förutsätter då att man även följer de nya skärpta kraven i PBL och andra gällande regelverk vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller såväl infrastruktur och byggnader som allmänheten ska ha tillgång till. Det har kommit till vår kännedom att området ska präglas av lågbudget och att gångvägar ska vara grusgångar. Grusgångarna måste därför fylla de tillgänglighetskrav som krävs för att lätt vara framkomliga för personer med gångsvårigheter och för de som använder rullator och rullstol. Ett äldreboende ställer särskilt stora krav på tillgängligheten ur alla aspekter. Handikapporganisationernas Samrådsgrupp Botkyrka-Salem Pelle Kölhed e.u. KOMMUNALA RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post fredrrik.kempe@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

10 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Tina Hatt Underrättelse Till berörda remissinstanser samt fastighetsägare enligt upprättad fastighetsförteckning. Revidering av utställningshandling Detaljplan för Tornet 4 mm 53-51, Hallunda Botkyrka kommun Ett förslag till detaljplan för Tornet 4 mm i Hallunda, Botkyrka kommun har upprättats i enlighet med Plan- och bygglagen. Detaljplanen har varit utställd under tiden 19 december 2011 till och med den 16 januari Efter utställningen har några små ändringar gjorts. Ett förtydligande av områdena för äldreboende, flerbostadshus och radhus har gjorts. Istället för B 1 till B 4 är området nu uppdelat i B 1 till B 7 Detta är för att framtida byggrätter inte ska kunna misstolkas samt att ge en tydligare läsbarhet. Byggnadsarean för flerbostadshusen har ändrats från 270 kvm till 300 kvm för att möjliggöra en hustyp med bättre (tjockare) isolering. En 2,5 meter lång remsa av lokalgatans södra del har ändrats till parkmark för att tillgodose att ingen tung trafik färdas över Stockholm vattens ledningar. För att i framtiden möjliggöra eventuella sophus har ytterligare två komplementbyggnader tillåtits i planen. E-beteckning har fått tillägget transformatorstation. L-beteckning har fått ett förtydligande; Odling, endast växter som ej påverkar underliggande ledningar. Planprocessen Om förslaget ändras väsentligt ska det ställas ut på nytt. Det ska framgå tydligt vad revideringen innebär. Om ändringen saknar intresse för allmänheten och är av begränsad betydelse får revideringen hanteras med enkelt planförfarande. De berörda får då tillfälle att under två veckor lämna synpunkter på förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post Tina.Hatt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

11 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Revideringen bedöms sakna intresse för allmänheten då ändringarna är av mindre art varav detta samråd hanteras med enkelt förfarande. Denna reviderade utställning pågår mellan 8 februari till och med 22 februari. Handlingar De ändringar som gjorts finns endast på plankartan. Ett utlåtande har också tillkommit. Övriga planhandlingar är desamma som vid utställningen Dessa finns att tillgå på Synpunkter på förslaget: Skicka dina eventuella synpunkter till samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun, Tumba eller e-posta plan@botkyrka.se 22 februari Sakägare som under samrådstiden eller under utställningstiden framför skriftliga synpunkter som inte blir tillgodosedda har rätt att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. Kontaktperson är Tina Hatt, tel Samhällsbyggnadsnämnden Bilagor Reviderad plankarta Utlåtande.

12 ANTAGANDEHANDLING 1 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens Tina Hatt Planarkitekt Utlåtande Tornet 4 mm, Hallunda, Botkyrka kommun Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ställa ut detaljplan för Tornet 4 mm upprättad i november Planens syfte Planens syfte är att möjliggöra ett äldreboende samt bostäder. Utställning Detaljplanen har varit utställd under tiden 19 december till 16 januari Samtliga handlingar har funnits för granskning i kommunalhuset i Tumba på plan 7, på medborgarkontoret i Hallunda samt på Kungörelse har varit införd i Dagens nyheter Yttranden Under samrådstiden har 9 yttranden inkommit. Samtliga yttranden anger att man inte har något att erinra mot förslaget men har skickat synpunkter. Yttrandena återges i helhet eller i väsentliga delar. Länsstyrelsen En planbestämmelse som avser en egenskap gäller endast fram till egenskapsgräns, med undantaget av de fall där beteckning saknas och egenskapen gäller inom hela planområdet. På plankartan har tre områden lämnats utan beteckningar. Inom dessa områden gäller endast egenskapsbestämmelsen dagvatten eftersom de egenskaper som är knutna till beteckningar endast gäller fram till de gränser som omger den tänkta gångvägen i mitten av området. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post fornamn.efternamn@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

13 BOTKYRKA KOMMUN 2 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten I planförslaget har även vissa egenskaper knutits till användningsbestämmelserna B1-B4. Sammantaget medför detta att bostadshus kan byggas hur stort och hur högt som helst och placeras utan hänsyn till bestämmelsen p2 i de områden som det nu är fråga om. Denna bebyggelseutveckling är sannolikt inte avsedd. Planbestämmelserna och beteckningarna behöver därför revideras för att tydliggöra hur byggrätten ska förstås. De områden som saknar beteckning behöver kompletteras. Förslagsvis ges dessa områden nya beteckningar B5, B6 och B7 för att tydliggöra vad som gäller inom respektive område. Därutöver behöver bestämmelsen B2, som i det utställda förslaget förekommer på två ställen, delas upp i två delar. Slutligen behöver de nya områdena särskiljas av en användningsgräns utmed ena sidan av den tänkta gångvägen för att tydliggöra var respektive bestämmelse gäller. De nu avsedda ändringarna är av sådan omfattning att ny utställning bör ske (jfr 5 kap. 27 tredje stycket plan- och bygglagen (1987:10)). Länsstyrelsen har tidigare framfört synpunkter om planförslaget. Länsstyrelsen anser att synpunkterna i allt väsentligt har tillgodosetts på ett bra sätt. Kommentar För förtydligande av planen har revidering skett i princip enligt länsstyrelsens förslag. Förslaget har varit ute på ny utställning. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har inga ytterligare synpunkter än de som angivits i tidigare skede. Kommentar Förvaltningen anser att de tidigare synpunkterna är tillgodosedda AB Storstockholms Lokaltrafik Området ligger inom gångavstånd till hållplats Tornbergsskolan på Tomtbergavägen. Hållplatsen trafikeras av fyra linjer, 702, 7078, 738 samt nattlinje 795. SL föreslår att hållplatsen och gångvägen dit görs tillgänglig för funktionshindrade och äldre, såvida de inte redan är tillgängliga. Kommentar Ett arbete för att förbättra hållplatsen pågår. Det faller dock utanför ramen för detta detaljplanearbete.

14 BOTKYRKA KOMMUN 3 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Stockholm vatten (Karta ej bifogad) Genom aktuellt planområde går Stockholm Vattens tre huvudvattenledningar som distribuerar dricksvatten från Norsborgs vattenverk till Stockholm, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Nacka, Värmdö, Lidingö och Ekerö samt till del av Solna. De befintliga huvudvattenledningarna (ledningar och anordningar) måste utan problem kunna driftas, underhållas. repareras, renoveras och omläggas. Då regionen växer kraftigt och speciellt i en stor del av ovan nämnda kommuner kommer Stockholm Vatten på sikt att behöva förstärka aktuellt huvudvattennät för att säkra leveransen av dricksvatten. Med förstärkning avses att dimensionera upp befintliga huvudvattenledningar eller att anlägga en till fjärde parallell ny huvudvattenledning. I planen måste således plats finnas för en framtida ny huvudvattenledning parallell med befintligt ledningsstråk. I förslaget till detaljplan finns inlagt ett u-område och parkområde som möjliggör drift, underhåll och åtgärdande av befintliga huvudvattenledningar eller att anlägga en till fjärde parallell ny huvudvattenledning. Enligt plankartan och illustrationsplan finns det befintliga koloniområden inom u-området och ett parkområde med huvudvattenledningar. Det bör observeras att huvudvattenledningarna ligger relativt grunt förlagda i marken samt att de är känsliga för markrörelser (sättningar m. m.) och yttre påverkan, till exempel via belastningar/stötar i markplanet eller nedförande av föremål i marken. Inom u-området eller parkområdet där Stockholm Vattens huvudvattenledningar är förlagda får det således inte förekomma tung trafik eller schaktning i mark. Där Stockholm Vatten har markförlagda huvudvattenledningar och inom u-området måste även restriktioner finnas med avseende markanvändning, till exempel vilka typer av växter som får sättas/odlas inom koloniområdet och parkområdet. Kontakt måste tas med Stockholm Vatten avseende alla planer och arbeten inom och intill befintligt ledningsstråk, u-område och ledningsrätt. Kommentar Förvaltningen har varit i kontakt med Stockholm vatten för att säkerställa att ledningar ej kommer till skada. I skrivande stund pågår denna diskussion. En 2,5 meter bred remsa vid södra delen av lokalgatan har ersatts med parkmark. Detta för att motverka att ingen tung trafik förs över Stockholm vattens ledningar. Ett förtydligande har också gjorts vad gäller L-området. Det vill säga att odlingsområdet ej får inrymma växter som kan skada underliggande ledningar.

15 BOTKYRKA KOMMUN 4 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall vill att kommunen gör ett förtydligande i legenden för vårt E-område. Vattenfall vill att ni ändrar i legenden så att det står transformatorstation istället för teknisk anläggning som det står idag. Kommentar Efter samråd med Vattenfall står nu i planbestämmelsen står nu E- teknisk anläggning, transformatorstation. Södertörns Fjärrvärme AB (Karta ej bifogad) Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeledningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrättsavtal med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Södertörns Fjärrvärme har ingen erinran Teknisk försörjning. Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet. Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området efter Tomtbergavägen och kv. Tornet 4 och 3 är absluten till fjärrvärme. Kommentar De ledningar som ligger inom kvartersmark skyddas genom ett u-område. Exploatören är informerad om Södertörns Fjärrvärmes önskemål. Skanova Förutsatt att Skanovas samrådsyttrande beaktas och följ har Skanova inget att erinra mot det utställda förslaget till detaljplan för Tornet 4 mm i Hallunda. Kommentar Förvaltningen har vidarebefordrat önskemål till exploatör. Kommunala pensionärsrådet Det är positivt att äldreboende placeras i Norsborg, där behovet är stort. Detta möjliggör också att det tillkommer tvåspråkiga avdelningar i närmiljö för många. Trafiken är tät runt området och det finns goda allmänna kommunikationer. Detta har två sidor. Buller från trafiken kan bli störande och kan kräva särskilda åtgärder. Den andra sidan är att det faktiskt är lätt att ta sig till och från äldreboendet. De flesta gamla åker inte med allmänna kommunikationer men närheten till dem kan betyda att man oftare och lättare får besök av sina

16 BOTKYRKA KOMMUN 5 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten anhöriga och vänner. Det kan också betyda att det finns litet mer att titta på och uppleva. I den fortsatta planeringen bör ingå att det skall finnas möjlighet att bygga balkonger på varje avdelning. Husen har flera våningar. För de flesta äldre är det omöjligt att ta sig ut till gården. Personaltätheten är sådan att det sällan ges tid för personalen att följa med. Utevistelser är viktiga för alla människor och en speciell avkoppling för de äldsta. Att kunna komma ut är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig allt det fina och vackra som omgivningen kommer att erbjuda. Vi får heller inte glömma bort att några är rökare. De får inte röka inne på rummen och kan inte ta sig ut. Det är viktigt att pensionärsorganisationernas referensgrupp får vara med i planeringen av bostäderna. Kommentar Förvaltningen bedömer att detta kan bli en bra plats för ett äldreboende. En bullerutredning har gjorts som visar att rekommenderade bullernivåer inte överskrids. Frågan om balkonger är en fråga som behandlas i bygglovsskedet. Arbete har också lagts på att skapa ett attraktivt uterum i direkt anslutning till äldreboendet. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Det anges att detaljplanen har upprättats enligt Plan- och bygglagen. Vi förutsätter då att man även följer de nya skärpta kraven i PBL och andra gällande regelverk vad gäller såväl infrastruktur och byggnader som allmänheten ska ha tillgång till. Ett äldreboende ställer särskilt stora krav på tillgängligheten ur alla aspekter. Kommentar Förvaltningen har i detaljplaneringen tagit hänsyn till tillgängligheten. Platsen lämpar sig väl för ett äldreboende då planområdet i princip består av en helt plan yta. Vad gäller invändig tillgänglighet behandlas det i bygglovskedet. Mikael Nyberg Tf Chef stadsbyggnadsförvaltningen Tina Hatt Planarkitekt

17 Planhandlingar: Plankarta Illustrationsplan planbeskrivning genomförandebeskrivning PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckningar saknas gäller bestämmelsen hela området. Endast angiven användning är tillåten. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Tomtbergavägen B1 p1e1iv p1e2iii 17,5 14 B2 p2 e3 II 8 Lekplats B6p2e3 II E B3p2e3 II B3p2e3 II B4p2e4 II 8 PARK Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik PARK park Kvartersmark B1 B2 B3 Bostäder, äldreboende. Lägsta takvinkel 18 grader. Bostäder. Högst 3 huvudbyggnader med max 6 bostäder i varje. Högst 3 komplementbyggnad med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Takvinkel grader för huvud- och komplementbyggnad. Bostäder.Högst 1 huvudbyggnad med max 6 bostäder. Högst 1 komplementbyggnad med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Takvinkel grader för huvud- och komplementbyggnad. LOKALGATA B5p2e3 IV 14 LOKALGATA L u L u B7p2e5 II u 8 gång- och cykelväg LOKALGATA PARK B4 B5 B6 B7 Bostäder, radhus.högst 4 stycken uppförda i 1 huvudbyggnad. Högst 4 komplementbyggnader med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Takvinkel 5-27 grader för huvud- och komplementbyggnad. Bostäder. Högst 2 huvudbyggnader med max 10 bostäder i varje. Högst 2 komplementbyggnader med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Takvinkel grader för huvud- och komplementbyggnad. Bostäder.Högst 2 huvudbyggnad med max 6 bostäder i varje. Högst 4 komplementbyggnader med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Takvinkel grader för huvud- och komplementbyggnad. Bostäder.Radhus.Högst 12 stycken uppförda i 3 huvudbyggnader. Högst 12 komplementbyggnader med högst 1 våning och högst 4 m nockhöjd. Högst 1 gemensamhetsbyggnad med högst 1 våning. Takvinkel 5-27 grader för huvud- och komplementbyggnad. E L Tekniska anläggningar, transformatorstation. Odling. Byggnader får inte uppföras. Endast växter som ej påverkar underliggande ledningar. Skala 1: M Skala 1: M GRUNDKARTA Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH00 mätklass II Grundkartan upprättad i augusti månad 2010 genom utdrag ur kommunens kartbas Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad. Information GRUNDKARTEBETECKNINGAR Traktgräns Fastighetsgräns Servitut Vägkant Höjdkurva Fornlämning Vattenledning Tele- och optikledning Elledning Fjärrvärmeledning Planområdet ligger inom yttre skyddsområde för vattentäkt Östra Mälaren. Det innebär bland annat att boende och andra verksamma måste vara försiktiga med allt som kan förorena dagvattnet. Det handlar exempelvis om att inte använda växtbekämpningsmedel,att undvika byggmaterial som kan förorena dagvattnet och att inte tvätta bilen på tomt eller gata. PLANBESTÄMMELSER FORTSÄTTNING BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Reviderad utställningshandling Byggnad får inte uppföras. Marken får endast bebyggas med uthus och komplementbyggnader u Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar. MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation parkering Parkeringsplats ska anordnas inom kvartersmark och uppföras med genomsläpplig yta. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt. PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE, SE ÄVEN ANVÄNDNING p1 Bostadsbyggnader skall placeras minst 6 meter från tomtgräns p2 Byggnader skall placeras i huvudsaklig överensstämmelse med illustration Utformning 0,0 II - IV Högsta nockhöjd för huvudbyggnad i meter Högsta antal våningar. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid a2 Genomförandet iden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft ILLUSTRATIONER Text Illu strationslinje Illu strationstext UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING e 1 + e 2 Största bygggnadsarea 1600 kvm. e 3 Högst 300 kvm byggnadsarea/huvudbyggnad. Högst 60 kvm byggnadsarea/komplementbyggnad. e 4 Högst 300 kvm byggnadsarea/huvudbyggnad (max 75 kvm/bostad). Högst 12,5 kvm byggnadsarea/komplementbyggnad. Minsta tomtstorlek 150 kvm e 5 Högst 300 kvm byggnadsarea/huvudbyggnad (max 75 kvm/bostad). Högst 12,5 kvm byggnadsarea/komplementbyggnad. Minsta tomtstorlek 150 kvm. Högst 120 kvm för gemensamhetsanläggning. DETALJPLAN FÖR TORNET 4 m m NORSBORG; BOTKYRKA KOMMUN UPPRÄTTAD Enligt PBL 1987:10 AV SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN UTSTÄLLNINGSHANDLING SBN Reviderad ANNA-BIE AGERBERG Gruppchef plan TINA HATT Planarkitekt 53-31

18 1 [1] Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Referens Mottagare Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Samhällsbyggnadsförvaltningen Synpunkter på detaljplan för Tornet 4, Botkyrka kommun Handikapporganisationernas Samrådsgrupp har beretts möjlighet, att för Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, lämna synpunkter på program/detaljplan för nytt äldreboende och bostäder Tornet 4. Det anges att detaljplanen har upprättats enligt Plan och bygglagen. Vi förutsätter då att man även följer de nya skärpta kraven i PBL och andra gällande regelverk vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller såväl infrastruktur och byggnader som allmänheten ska ha tillgång till. Ett äldreboende ställer särskilt stora krav på tillgängligheten ur alla aspekter. Handikapporganisationernas Samrådsgrupp Botkyrka-Salem Pelle Kölhed e.u. KOMMUNALA RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post fredrrik.kempe@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58 Kommunledningsförvaltningens framåtsikt Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

59 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Innehåll Sammanfattning... 3 Målområde Medborgarnas Botkyrka... 3 Målområde Välfärd med kvalitet för alla Målområde - Framtidens jobb Målområde - Grön stad i rörelse Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation [36]

60 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Den kommande flerårsplaneperioden kommer att präglas av en osäker ekonomisk utveckling i omvärlden med risk för snabba kast, också på arbetsmarknaden. Många invånare i Botkyrka kommer fortsatt att påverkas av att stå utanför arbetsmarknaden med låga, osäkra inkomster. Behovet av kommunens tjänster blir starkare samtidigt som våra ekonomiska förutsättningar blir svagare. Detta ställer krav på prioritering, både för kommunen som helhet och för kommunstyrelsens åtaganden. Om Botkyrka ska kunna ta till vara de möjligheter som ligger i näringslivsutveckling som grund för en stärkt lokal arbetsmarknad och en fortsatt stark bostadsefterfrågan i Stockholmsregionen, behöver kommunen kraftsamla inom dessa områden. Om vi inte förmår minska och överbrygga gapet i attraktionskraft i relation till de mer framgångsrika regiondelarna finns risk för att Botkyrkas läge försämras ytterligare. Vidare behöver kommunen lägga fokus på centrala interna processer för att hålla jämna steg med omvärlden. Det handlar om områden såsom HR, ITprocesser, ärende och dokumenthantering, kommunikation och kanaler för det. Andra delar är utvecklingen av ekonomi- och verksamhetsstyrningen och uppföljningen av kvalitet och effekt som grund för verksamhetsutveckling. För att lyckas med det krävs både en översyn av kommunledningsförvaltningens verksamheter som grund för omprioriteringar och/eller tillskott av ytterligare resurser, men också att utveckla vår förnyelseförmåga vår förmåga att tänka nytt, tänka annorlunda och att göra. Under flerårsplaneperioden bör inriktningen vara att genomföra demokratistrategin och vidareutveckla de olika delarna som nu finns i kommunens demokratipalett för att öka delaktigheten hos medborgarna. De närmsta åren finns också behov av ett förvaltningsöverskridande arbete, en kraftsamling för att öka förtroendet hos medborgare och näringsliv för kommunen. Satsningar på att stärka kommunens varumärke, utveckla goda möten och att kvalitetssäkra kommunens kontaktytor är prioriterade delar. Kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är avgörande för kommunen för att leverera service och tjänster med kvalitet i en konkurrensutsatt region. Avgörande delar för framtiden är utvecklingen av en ny arbetsgivarstrategi och strategi för lönebildningen. Målområde Medborgarnas Botkyrka Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Botkyrka kommun har höga mål och ambitioner för Medborgarnas Botkyrka vilket kommer till uttryck både i flerårsplanen och kommunövergripande strategidokument. Sedan mitten av 2000-talet pågår förändrings- och utvecklingsarbete i många delar av kommunorganisationen för att bygga ett jämlikt, jämställt och interkulturellt Botkyrka som kännetecknas av engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare med lika rättigheter och möjligheter. Arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen har 3 [36]

61 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen skapats för att nå ut till olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män i alla våra stadsdelar. Vidare bedrivs ett systematiskt arbete för att minska de stora skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper. Kommunens arbete uppmärksammas lokalt, nationellt och internationellt, bland annat genom en rad utmärkelser genom åren - den senast är som årets grannsamverkanskommun. Samtidigt har vi en bit kvar innan vi når flera av våra mål. En viktig förklaring är sannolikt den ökade segregationen med tilltagande klyftor mellan olika grupper både inom kommunen och i regionen. Det finns inga tecken på att de ekonomiska och sociala klyftorna kommer att minska utan risken är snarare att de ökar. Vad krävs för att öka måluppfyllelsen trots denna utveckling? Hur kan vi använda de avsatta resurserna bättre? För att säkra att våra insatser samspelar och leder i rätt riktning krävs en fördjupad analys, vilket i sin tur kräver att vi vässar vår uppföljning och utvärdering. Här är också kommunikation en nyckelfråga. Botkyrka kommun finns till för sina invånare. Det är viktigt att kommunicera och ha en nära dialog både om utvecklingen av kommunen som plats och av våra verksamheter. Vi behöver öppna upp för invånarna att i större utsträckning påverka också innehåll och servicenivå i våra tjänster. Sammanfattningsvis behöver kommunikationen om kommunen och våra verksamheter, liksom invånarnas möjligheter att ta del av och påverka dem, stärkas. Grundläggande för det är dialogen med invånarna liksom ett gott bemötande i alla kommunens verksamheter. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Det finns flera saker som talar för att intresset för att delta i den lokala demokratin utvecklas i positiv riktning. Stora minoritetsgrupper i Botkyrka har sina rötter i regioner där det pågår omvälvande förändringar av statskicket i demokratisk riktning. Det kan öka intresset hos Botkyrkaborna för demokratin och för att engagera sig i kommunen. Samtidigt som internationell politik väcker intresse ökar också engagemanget i lokala frågor. Initiativ utanför de politiska partiernas sfär kan leda till ökat intresse för lokal demokrati. Den lokala politiken har goda förutsättningar att genom sin närhet till invånarna ta initiativ till dialog. Men dialogen måste resultera i handlingar som ger utrymme för medborgarnas egna initiativ. Enligt SCB:s medborgarundersökning är det framför allt möjligheterna till inflytande och påverkan som skulle öka kommuninvånarnas upplevelse av att kunna påverka i kommunen. Viktiga frågor är återkoppling till medborgarna av dialoger och andra insatser, men också att det finns viss resursmässig beredskap för att genomföra förslag till åtgärder som kommer fram i möten med kommuninvånarna. Demokratiutvecklingsarbetet bör också fortsättningsvis inriktas på att öka delaktigheten bland de grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män som idag inte är aktiva i den lokala demokratin. Under flerårsplaneperioden bör fokus ligga på genomförandet av demokratistrategin i kommunorganisationen och att vidareutveckla de olika delarna som nu finns i kommunens demokratipalett för att nå fler grupper. Tidigare insatser för ökat deltagande i 4 [36]

62 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen kommunen visar på vikten av att aktivt söka upp och samverka med föreningar och andra lokala aktörer för att nå olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar på deras egna arenor. Den årliga hållbarhetsveckan kommer 2012 att ha ungas delaktighet och inflytande som tema och bygga på ett nära samarbete med olika föreningar och organisationer. Erfarenheterna från den samt den externa utvärdering som kommer att genomföras av Botkyrka ungdomsfullmäktige med anledning av dess 10-årsjubileum kommer att ligga till grund för vidareutveckling av arbetet för att bredda flickors och pojkars delaktighet i den lokala demokratin. Utvärderingen av ungdomsfullmäktige bör följas av en fördjupad analys av det faktum att samtidigt som vi utvecklat allt fler metoder, kanaler och möjligheter för att öka delaktigheten bland kommuninvånarna, så ökar inte andelen invånare som upplever att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Här krävs dels förbättrade rutiner för att varje år samlat kunna följa upp vilka grupper som på olika sätt deltar i den lokala demokratin, dels en mer omfattande utvärdering av vårt demokratiutvecklingsarbete som grund för vidareutveckling av vår "demokratipalett" och framtida insatser. Vi behöver också bättre kommunicera de möjligheter till delaktighet och dialog som finns, både till kommuninvånarna och inom kommunorganisationen. Kommunens olika verksamheter behöver bli medvetna om de möjligheter som finns till dialog med invånare och brukare. Social sammanhållning För att öka den sociala sammanhållningen inom och mellan kommunens olika delar krävs medvetna insatser inom en rad områden. Utgångspunkten är att skapa en hållbar interkulturell samhällsutveckling som präglas av möten och samarbeten mellan olika grupper. Den tilltagande boendesegregationen och den fortsatta utvecklingen med arbetslöshet, utestängning av stora grupper från arbete och delaktighet i majoritetssamhället skapar negativa spiraler. Den pågående debatten om delning av kommunen påverkar också känslan av samhörighet och sammanhållning i hela Botkyrka. Vi behöver skapa ett långsiktigt förhållningssätt till kommundelningsutredningen och de beslut som fattas med anledning av den. Men, parallellt med trenden att betona det lokala och den egna gruppen, arbetar många människor i alla åldrar i Botkyrka aktivt och organiserat för ökad sammanhållning och utveckling av kommunen och sin stadsdel. Detta engagemang behöver kommunen stödja och bygga vidare på. Vi behöver också fortsätta att arbeta med Botkyrka som en helhet och hur vi förhåller oss till kommundelarna kontra helheten. Samtidigt som vi behöver arbeta med att tydliggöra Botkyrka som det som håller ihop oss så behöver vi ännu bättre än tidigare känna till kommundelarna och de förutsättningar och behov som finns i respektive kommundel. För att undvika spänningar blir det allt viktigare att kommunens verksamheter förmår möta medborgarnas skiftande behov och önskemål i stadsdelarna. Det kräver ett genomtänkt områdesarbete grundat på analyser av varje område förutsättningar. Det är också viktigt att tänka över kommunikationen kring de satsningar som görs i olika stadsdelar. Det handlar både om att visa på bredden av insatser inom 5 [36]

63 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen samtliga stadsdelar och om att locka invånarna att ta del av utbudet utanför det egna området, bland annat genom en utveckling av den områdesinriktade kommunikationen och områdessidorna på externwebben. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter. Flerårsplanens indikatorer visar i likhet med olika studier både i och utanför Botkyrka på fortsatt stora skillnader mellan olika grupper av kvinnor och män. Det handlar bland annat om delaktighet och inflytande i samhällslivet, villkor på arbetsmarknaden och inkomstutveckling, hälsa, utsatthet för våld och upplevelser av trygghet. Stereotypa föreställningar och faktiska villkor kopplade till bland annat kön, social bakgrund, etnicitet och funktionsnedsättning samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter inom livets alla områden. Detta behöver vi ha med oss i planeringen, genomförandet och uppföljningen av kommunens verksamheter och i arbetet med att möta Botkyrkas hållbarhetsutmaningar. För att göra det krävs bland annat bättre analyser som tydliggör olika gruppers villkor och behov i beslutsunderlag för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Här är arbetet med att beköna styrsystemet en viktig grund liksom möjligheten att göra fördjupade uppföljningar och analyser av villkoren för olika grupper, bland annat utifrån etnicitet. Ett sådant exempel är barns ekonomiska utsatthet som ju har sin grund i föräldrarnas låga inkomster. Den ekonomiskt mest utsatta gruppen i Sverige är ensamstående mammor med barn. Också barn med utrikes födda föräldrar har en större risk för ekonomisk utsatthet. Frågan om barnfattigdom och dess konsekvenser kräver därmed analyser där olika perspektiv kan bidra med viktiga pusselbitar bland annat kring tillgång och möjligheter till utbildning och arbete. Parallellt behöver vi utveckla ett jämställt, interkulturellt förhållningssätt och bemötande fritt från diskriminering i våra verksamheter. Det handlar i första hand om att vidareutveckla och förbättra arbetssätt och rutiner i kärnverksamheten med hjälp av dessa perspektiv. Som grund för det kommer under 2012 ett kompetensutvecklingspaket att tas fram för chefer och medarbetare i kommunen, vilket ska ligga till grund för kontinuerliga utbildnings- och utvecklingsinsatser. Detta paket blir därmed en viktig ingrediens i kommunens fortsatta värdegrundsarbete. Vi behöver också fördjupa det samarbete och den samverkan som inletts med det civila samhället i arbetet för jämställdhet, mot diskriminering samt i skapandet av interkulturella mötesplatser. Det är också viktigt i arbetet för att förebygga patriarkalt förtryck och våld med särskilt fokus på hedersrelaterat förtryck och våld. Arbetet med att implementera kommunens handlingsplan pågår med fokus på ett aktivt förebyggande arbete både inom kommunorganisationen och tillsammans med lokala aktörer. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre De samhälleliga förutsättningarna för god hälsa blir alltmer olikartade. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Hälsoklyftorna visar sig i skillnader i delaktighet i samhället, förtroende, utbildningstradition, 6 [36]

64 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen självskattad hälsa, levnadsvanor och benägenhet att uppsöka vård. Dessutom finns det skillnader i vilka konsekvenser en sjukdom får för olika grupper. Sammanfattningsvis kan konstateras att hälsotrenden håller i sig i delar av befolkningen men att vi ser ett gradvis ökande gap mellan olika samhällsgrupper. Det finns ett ökat intresse för folkhälsa på den nationella nivån, men åtgärderna utgår från individer och grupper och inte från en strukturell samhällsnivå för att minska skillnader i hälsa. Det gäller också på landstingsnivå där de strukturella socioekonomiska förändringarna än så länge lyser med sin frånvaro. Bland annat kommer det att bli betydligt svårare att som enskild kommun få del av statliga utvecklingsmedel som fördelats av länsstyrelsen. Dessa har för Botkyrkas del omfattat cirka kronor årligen som stöd för ANDTarbetet, vilket huvudsakligen gått till kompetensutveckling. Mot denna bakgrund behöver vi lokalt, och där intresse finns i samarbete med andra kommuner och aktörer, arbeta mycket mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete och ekonomisk situation. Det handlar bland annat om att arbeta för minskade sociala skillnader i hälsa (strukturellt och kompensatoriskt) genom att utforma alla insatser från dem med störst behov och sedan erbjuda dem proportionellt som generella åtgärder. Detta är också en viktig del i det förslag till ny folkhälsopolicy och handlingsplan för folkhälsa som våren 2012 kommer upp för beslut i kommunfullmäktige. Vidare kommer Botkyrka att ta del av resultaten från den kommission som Malmö stad tillsatt för att få underlag till sitt arbete med att minska sociala skillnader i hälsa. Under 2013 blir en viktig uppgift att analysera dessa resultat och vid behov göra kompletterade studier i Botkyrka som grund för vårt fortsatta arbete. Måluppfyllelse Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Indikatorer Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Upplevelse av social sammanhållning/distans. Delaktighet och inflytande Kommunen saknar en samlad uppföljning som kan ge en bild av om Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen eller inte jämfört med föregående år. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att kommunens samlade insatser för att öka delaktigheten bland invånarna i den lokala demokratin gör att vi når allt fler grupper. Samtidigt ökar andelen invånare som upplever att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem bara marginellt. Utvecklingen varierar över åren och mellan kommundelarna, men totalt sett kan vi se en svagt positiv trend sedan skedde en kraftig ökning, medan upplevelsen av möjlighet att påverka i kommunen 2009 och 2010 var nästan oförändrad. 7 [36]

65 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 2011 upplevde trettio procent av de svarande i kommunens medborgarundersökning att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Boende i Alby och Fittja instämde i något högre grad än boende i andra kommundelar. Med undantag av Fittja och Alby instämmer en lägre andel män än kvinnor. Särskilt markant är det i Tullinge och i Vårsta/Grödinge. Männen i Tullinge var mest negativa. Den låga andelen som anser sig kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem återfinns även i SCB:s medborgarundersökning. De flesta kommuner har låga värden på frågan, men Botkyrka ligger under genomsnittet både jämfört med alla deltagande kommuner och jämfört med Södertörnskommunerna. Sju procent av de svarande i kommunens medborgarundersökning uppger att de deltagit i dialogforum. Jämfört med 2010 är det en minskning. De som deltagit i dialogforum upplever i högre grad än de som inte gjort det att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Mest aktiva i dialogforum är de boende i Vårsta/Grödinge. Social sammanhållning Som ett mått på social sammanhållning har medborgarundersökningen två frågor: om man kan lita på dem som bor i det egna bostadsområdet och en fråga om var de egna vännerna bor. Totalt uppger 56 procent att de kan lita på dem som bor i bostadsområdet. Variationerna mellan kommundelarna är dock stor, från 83 procent i Tullinge till 37 procent i Fittja. Hur länge man har bott i Botkyrka har betydelse för om man tycker att man kan lita på sina grannar. Ju längre man har bott på en plats, desto fler lär man känna och desto större tillit får man till sin omgivning. Detta är mest märkbart i den norra kommundelen. I Tullinge tenderar man att ha god tillit oavsett hur länge man bott i kommunen. Kommundelarnas olika bostadsformer kan vara en förklaring till de stora skillnaderna mellan kommundelarna i tillit till sina grannar. Flyttningsrörelserna är större i flerfamiljshusområden än i småhusområden. Om många flyttar ut och nya flyttar in hinner man kanske inte etablera den kontakt som skapar förtroende och tillit. Hur stora är då kontakterna mellan kommundelarna? Ett sätt att mäta det är genom att fråga om man har vänner i andra kommundelar än den egna. Mönstret är tydligt. I de norra kommundelarna har man få vänner i Tullinge och Vårsta/Grödinge och tvärtom. Tumba tycks vara en liten knutpunkt för kontakter mellan norr och söder. Detta kan tolkas som en betydande social distans mellan invånarna i kommunens olika delar. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) 8 [36]

66 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter För att få en bild av den samlade utvecklingen i kommunen när det gäller jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter, kommer från och med verksamhetsåret 2012 samtliga individbaserade indikatorer i flerårsplanen att analyseras per område med kön som övergripande indelningsgrund. Utgångsläget kan kort sammanfattas med att det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i våra olika områden när det gäller grundläggande områden såsom utbildning, arbete och hälsa. Flickor har bättre skolresultat än pojkar inom alla områden utom Fittja, medan förvärvsfrekvensen och förvärvsinkomsten är högre för män än för kvinnor i alla kommunens delar. Samtidigt är både förvärvsfrekvensen och förvärvsinkomsten för kvinnor i de södra kommundelarna högre än för båda könen i de norra delarna. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling är det därför avgörande att kommunen både i beslutsunderlag och i de dagliga kärnverksamheterna identifierar hur vi kan motverka de starka könsmässiga och socioekonomiska mönster som kommer till uttryck i ojämställda och ojämlika förutsättningar och möjligheter. Upplevelse av diskriminering För att mäta kommuninvånarnas utsatthet för diskriminering finns en fråga i medborgarundersökningen om man under det senaste året upplevt sig diskriminerad. Tio procent av de tillfrågade svarade ja. Det är en ökning med tre procentenheter sedan En anledning till skillnaden kan vara skillnaden i metod. För den som upplevt diskriminering kan det vara lättare att svara ja på en sådan fråga skriftligt än i en telefonintervju. Skillnaderna mellan kommundelarna är stor, från fem procent i Tullinge till 15 procent i Fittja. Den har sannolikt sin grund i olikheterna i den etniska befolkningssammansättningen. Lägst upplevelse av diskriminering uttrycker män i Tullinge (3 procent) och högst kvinnor i Fittja (15 procent). Orsakerna till att kvinnor och män upplevt diskriminering skiljer sig åt. Kvinnor uppger i högre omfattning än män att de blivit diskriminerade i arbetslivet, i skolan, i vården och i kontakter med kommunen, medan männen oftare uppger att de utsatts för diskriminering i andra sammanhang. Även orsaken till diskriminering uppfattas olika av kvinnor och män. Kvinnor uppger i signifikant högre grad än män att de känt sig diskriminerade på grund av kön och språk medan män uppger hudfärg och religion som de största grunderna för diskriminering. Totalt anger en tredjedel av de svarande som upplevt att de blivit diskriminerade under det senaste året, att de har blivit det i arbetslivet. Samtidigt visar resultatet att de svarande upplevt diskriminering i relativt hög utsträckning på flera platser och i olika sammanhang. Den vanligaste grunden för diskriminering är språk, 40 procent, men även diskriminering på grund av ålder, religion och hudfärg upplevs som vanliga orsaker. De svarande i åldersgruppen år uppger i signifikant högre grad än andra att de upplevt diskriminering på grund av religion, medan svarande i åldersgruppen år i signifikant högre grad än andra upplevt diskriminering på grund av sexuell läggning. 9 [36]

67 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Barns ekonomiska utsatthet Rädda barnens barnfattigdomsindex visar en positiv utveckling för Botkyrka åren Under denna period minskade andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll från 24 procent till 18,8 procent i kommunen. I likhet med riket och övriga länet skedde en svag uppgång med cirka en procentenhet mellan 2007 och Sedan 2002 har skillnaden mellan Botkyrka i förhållande till länet och riket minskat betydligt var andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll 13 procent i riket, 14,3 procent i Stockholms län och 24 procent i Botkyrka var andelen 12,9 procent i riket, 12,4 procent i länet och 18.8 procent i Botkyrka. En orsak till att Botkyrka haft en kraftigare minskning än länet och riket kan vara den demografiska utvecklingen. Antalet barn i åldrarna 0-17 år ökar mer i våra mer välmående områden än i de områden som är mer ekonomiskt utsatta. En annan förklaring är att delar av våra miljonprogramsområden har haft en positiv inkomstutveckling jämfört med andra motsvarande områden i landet. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikatorer Ohälsotalet Självskattad hälsa Livslängd Med utgångspunkt från flerårsplanens indikatorer har Botkyrka haft en positiv utveckling på senare år, men klyftorna gentemot regionen och mellan olika kommundelar kvarstår. Hälsa handlar om liv men också död. Ett mått är därför medellivslängden uppskattades den återstående livslängden för en 0-åring i Botkyrka till 78,86 år för män och 82,5 år för kvinnor. I jämförelse med länet är medellivslängden för män högre än den för män i bland annat Huddinge, Sigtuna och Sundbyberg, men lägre än i kommuner som Ekerö, Nacka och Värmdö. Högst medellivslängd bland män återfinns i Danderyd med 83 år. När det gäller medellivslängden för kvinnor är det dock endast Södertälje och Nynäshamn i länet som ligger lägre än Botkyrka. Högst medellivslängd bland kvinnor återfinns också i Danderyd med 85,6 år. Ohälsotalet förbättrades kraftigt 2010 jämfört med föregående år, men det finns fortsatt stora utmaningar. Ohälsotalet varierat kraftligt mellan kvinnor och män i våra olika områden och i olika åldrar. Antalet var 2010 i genomsnitt 31,7 dagar för kvinnor och 23,3 dagar för män. Socioekonomiska faktorer är en viktig del av förklaringen till skillnaderna mellan kommundelarna. Det lägsta ohälsotalet återfinns bland män i Tullinge med 13 dagar, medan kvinnor i Hallunda-Norsborg uppvisar det högsta med 39 dagar. Ohälsotalet visar dock bara den ohälsa som innebär sjukskrivning för dem som har ett arbete. Arbetslösa och studerande omfattas inte i ohälsotalet. Det gör inte heller de med en ohälsa som inte godkänns som sjukdom i socialförsäkringssystemet. Konkurrensen om jobben innebär fortsatta 10 [36]

68 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen svårigheter för bland andra unga och nyligen invandrade kvinnor och män att ta sig in på arbetsmarknaden. Det innebär negativa effekter för den enskilda individen och för välfärden i stort. Den självskattade hälsan i Botkyrka har förbättrats för såväl män som kvinnor men skillnaderna till Stockholms län är fortfarande stora. Nivån är bättre bland män än bland kvinnor men kvinnornas självskattade hälsa har förbättrats mer. Även om nivån är högre i hela länet men förbättringen har varit större i Botkyrka. Detta gör sammantaget att hälsan har förbättrats samtidigt som skillnaderna mellan könen i Botkyrka har minskat liksom skillnaden i förhållande till länet. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenserna 2014 kommer både val till EU-parlamentet och allmänna val att genomföras. Det medför kostnader för valnämnden omfattande 1,5 miljoner kronor för EUvalet och 2 miljoner kronor för det allmänna valet, inklusive mobila vallokaler. Vidare bör insatser genomföras för ökat valdeltagande till en kostnad av sammanlagt kronor. Kostnadstäckning för tjänsteköp för områdesarbetet och ungdomslots kronor årligen. Den kompetensutvecklingssatsning som inleds 2012 för ett jämställt, interkulturellt bemötande fritt från diskriminering finansieras via kommunens kompetensfond. Det kan inte uteslutas att ytterligare resurser kan behövas Projektet för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld fortsätter under Kommunledningsförvaltningens bedömning är att arbetet bör fortsätta första halvåret 2013 och därefter utvärderas. Kostnaden för att fortsätta projektet till och med juni 2013 beräknas uppgå till kronor och extern utvärdering till kronor. Arbetet med att minska sociala skillnader i hälsa behöver utvecklas inom kommunen. Vad som behöver göras kommer att tydliggöras under 2012 när det nationella utvecklingsarbetet kommit längre. Det kan komma att behövas såväl mer resurser och omprioriteringar som förändrade arbetssätt vilka i nuläget är svårt att överblicka. Ungdomsenkäten genomförs vartannat år och ger en omfattande bild av våra unga i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som bor i Botkyrka och deras hälsa, riskbeteenden och upplevelser av familj, skola och fritid. Svarsfrekvensen är mycket hög vilket ger en bra bild av ungas vardag. Resultatet visar utvecklingen över tid och ger underlag för jämförelser med de andra kommunerna i länet. Det gör ungdomsenkäten till ett mycket betydelsefullt verktyg för analys av skillnader bland pojkar och flickor i kommunens olika skolor och kommundelar, samt för effektiv planering och uppföljning av kommunens främjande och förebyggande arbete. År 2012 kostar undersökning cirka kr och en prognos är att kostnaden blir cirka kr för år 2014 respektive år Denna kostnad ryms inte inom ramarna för befintliga 11 [36]

69 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen medel, utan kräver ett tillskott om Botkyrka fortsättningsvis ska kunna ingå i undersökningen. Utöver detta kommer även tidigare bidrag från länsstyrelsen att upphöra vilket leder till att vissa insatser kan behöva bortprioriteras. Målområde Välfärd med kvalitet för alla Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Botkyrka ska erbjuda den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. För att uppnå det ska vi säkerställa att verksamheten organiseras och genomförs så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla, samtidigt som fördelningen ska styras solidariskt utifrån de behov som finns. Botkyrka genomförde 2003 och 2005 en analys av kommunens verksamhet med hjälp av Kommunkompassen, ett instrument utarbetat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunkompassen bedömer inte verksamheten i sig utan utvärderar kommunens sätt att leda, samspela och skapa goda organisatoriska förutsättningar för den kommunala servicen. I den utvärdering som genomfördes 2005 uppnådde Botkyrka det bästa resultat som någon av de kommuner som genomfört utvärderingen hittills har gjort, inte bara i Sverige utan även inom Norden. Botkyrka utsågs detta år också till årets kvalitetskommun. Utvärderingen omfattade dock inte någon analys av Botkyrkas faktiska resultat utan endast förutsättningar för att uppnå ett gott resultat. Resultatuppföljning genomförs årligen kommunövergripande och inom respektive förvaltning, men en djupare utvärdering av kommunens samlade resultat har inte genomförts. Samtidigt visar bland annat både kommunens egen medborgarundersökning och SCB:s medborgarundersökning att kommunen inom en rad områden inte svarar upp mot medborgarnas förväntningar. Det finns också stora skillnader mellan kommundelarna. Det handlar bland annat om: Delaktighet och inflytande, framför allt möjlighet att påverka i kommunala frågor Bemötande och tillgänglighet Utbildning Äldreomsorg Mot denna bakgrund planerar kommunledningsförvaltningen under 2012 att med stöd av SKL genomföra en utvärdering med verktyget Resultatvisaren. Med utgångspunkt från utvärderingen kommer sedan ett systematiskt arbete inledas för att förbättra kommunens resultatstyrning och kvalitetsutvecklingsarbete. Parallellt med detta utvecklingsarbete är det viktigt att genomföra insatser som snabbt kommer invånarna till del. En viktig del i vårt direkta möte med medborgarna är våra medborgarkontor. Medborgarkontoren är i huvudsak välbesökta men speglar helt olika bild av kommunen och vad kommunen erbjuder beroende på vilket medborgarkontor man besöker. Under behöver samtliga medborgarkontor renoveras så att de får en enhetlig utformning i val av färger, möbler, gardiner och liknande men också i form av utrustning. Samtliga medborgarkontor behöver få nya typer av arbetsstationer 12 [36]

70 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen med tillgängliga datorer som ökar förutsättningar för att fler medborgare blir engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare. Vidare behöver ytterligare satsningar göras på den externa webbplatsen för att minska diskriminering och öka medborgarnas insyn och påverkan. Webbplatsen behöver förbättras inom områdena flerspråkig webb, teckenspråk och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Ytterligare ett verktyg är att öka användandet av filmer och grafik på webben för att förklara lokala skeenden. Trenden mot individualisering ökar förväntningarna på att kunna utföra tjänster och kommunicera med kommunen vid tider och sätt som passar den enskilde. Webben behöver därför erbjuda fler möjligheter till självservice och nya dialogmöjligheter. Vi behöver också ta ett större helhetsgrepp kring vårt eget interna arbete med e-tjänster och öka kvaliteten där. Vår närvaro inom sociala medier behöver öka. Inte bara som en del i kommunikatörernas arbete utan även kontaktcenter och andra servicefunktioner i kommunen behöver utöka sitt arbete i nya kanaler, t.ex. sociala medier. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en viktig fråga när det gäller kommunal service och en hållbar samhällsutveckling, där Botkyrka har en stark position. Kommunfullmäktiges beslut om att förverkliga FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning med stöd av handboken "Tänk nytt, lätt och rätt" har uppmärksammats runt om i landet. Tillgänglighet i den fysiska miljön är en grundläggande fråga. Bestämmelsen i Plan- och bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde infördes Kommunstyrelsens målsättning är att alla enkelt avhjälpta hinder inom våra egna verksamheter ska vara borta senast år För att underlätta arbetet med enkelt avhjälpta hinder är Botkyrka kommun ansluten till tillgänglighetsdatabasen. Den innehåller detaljerade mallar för inventering utifrån lagstiftning och riktlinjer för ökad tillgänglighet. Efter genomförd inventering skapar databasen åtgärdsplaner för beställning av åtgärder och uppföljning. Den är också ett viktigt redskap för att ta fram information om tillgänglighet för invånare och besökare i kommunen. För den som har en funktionsnedsättning är det extra viktigt att få information om tillgängligheten innan man besöker en plats. Därför är det viktigt att innehåller tillgänglighetsinformation eftersom webben är den plats där människor idag främst söker information. Tillgänglighetsdatabasen är ett effektivt verktyg för besöksinformation då den bygger på ett enkelt system för att uppdatera tillgänglighetsinformationen. Regelbunden uppdatering är en nödvändighet samt positivt för Botkyrkas varumärke. Tillgänglighet handlar även om marknadsföring. En kommun som 13 [36]

71 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen visar att man arbetar med tillgänglighet och användbarhet, vilket underlättar vardagen för alla, blir attraktivare för fler människor. Arbetet med tillgänglighetsdatabasen och undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder har den senaste tiden tappat fart. För att uppnå kommunstyrelsens mål måste arbetet snarast komma igång på nytt med förnyat engagemang och högre tempo. Det kräver kompetens, tydlig struktur samt ökade resurser. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för tillgänglighetsdatabasen, men för att nå framgång krävs at alla förvaltningar medverkar och samverkar i arbetet. För att inte nya hinder ska uppstå samtidigt som gamla försvinner är det angeläget att det som byggs i framtiden uppfyller Plan- och bygglagens krav på tillgänglighet. Funktionshinderperspektivet och design för alla måste tydligt avspegla sig i planering, genomförande och utvärdering, inte minst i samband med miljonprogrammets förnyelse. För att undvika felaktigheter under planoch byggprocessens gång krävs kunskap om olika funktionsnedsättningar, tillämpningen av lagen och tillgänglighetsfrågor. Bland privata fastighetsägare behöver vi fördjupa och sprida kompetensen kring bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Syftet är att utveckla ett förbättrat samspel på plan- och byggområdet. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att krav och föreskrifter uppfylls. Kommunen är ansvarig för tillsynen över hur privata fastighetsägare följer bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Ingen tillsyn sker i Botkyrka kommun trots att tillgänglighetskraven i lagen i vissa fall kringgås. Fungerande tillsyn är en avgörande faktor för att komma tillrätta med bristerna i den fysiska miljön så att våra invånare och besökare med funktionsnedsättning i ökad utsträckning ska kunna ta del av kommunens service och utbud. Ett annat område som också ökar tillgängligheten för kommunens invånare är en tydlig skyltning. Under 2012 kommer ett tydligt skyltprogram tas fram och därefter behöver kommunens skyltar successivt behöva bytas ut. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenserna Kostnaden för att genomföra ett projekt med syfte att utveckla kommunens resultat och kvalitetsutveckling, samt uppbyggnad av möjligheter till öppna jämförelser på kommunens webbplats beräknas uppgå till kr årligen Investeringar i en modern miljö på medborgarkontoren och i kommunalhusets entré beräknas uppgå till kronor per år Verksamhetsutveckling med fokus på medborgarservice och bemötande. Utökning av tjänst kr årligen. För vidareutveckling och förvaltning av externwebben behöver kronor avsättas årligen. Målområde - Framtidens jobb Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå 14 [36]

72 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Att kvinnor och män i Botkyrka har arbete som ger en trygg ekonomi är en av de viktigaste och mest avgörande frågorna för kommunen idag och framöver. Skillnaderna mellan kvinnor och män i våra olika områden är fortsatt stora med låg förvärvsfrekvens och förvärvsinkomst i de norra kommundelarna, särskilt bland kvinnor. Vidare är andelen ungdomar år som arbetar eller studerar fortfarande låg i jämförelse med länet och riket. Samtidigt har Botkyrkas utveckling varit positiv i jämförelse med många av de övriga kommuner som omfattats av det statliga urbana utvecklingsarbetet. Regeringen har begränsat antalet områden utifrån variablerna långvarigt försörjningsstöd, gymnasiebehörighet och förvärvsfrekvens. Botkyrkas värden på dessa variabler bedömdes som alltför bra och vi kommer därför inte längre att ingå i det fortsatta erfarenhetsutbytet. Detta är en indikation på en mer positiv utveckling än i många andra jämförbara kommuner. Vår bedömning är heller inte att det faktum att vi nu står utanför det statliga urbana utvecklingsarbetet inte kommer att innebära några avbräck i vårt fortsatta arbete i Botkyrka. I omvärldsanalysen görs bedömningen att efterfrågan på arbetskraft kommer att falla tillbaka de närmaste åren och att den internationella rörligheten kommer att öka konkurrensen på arbetsmarknaden. Det drabbar särskilt unga, lågutbildade och de som inte har fasta jobb. Det ställer stora krav på kommunen att tillsammans med andra regionala och lokala myndigheter, fackliga organisationer och aktörer såsom det lokala näringslivet föra en ännu mer aktiv och lokalt anpassad arbetsmarknadspolitik. Vi behöver bland annat samverka för att skapa attraktivitet kring utbildningar och yrken där vi ser behov framöver. Ett annat exempel är att etablera fler kontaktnät för att utöka praktikverksamheter. Som kommun behöver vi bättre samordna detta arbete och genomföra våra satsningar i ett närmare samarbete med skolor och andra utbildningar. Som grund för en mer kraftfull marknadsföring av Botkyrkas invånare som attraktiv arbetskraft behöver också en kartläggning göras av kommuninvånarnas kompetens, yrkesbakgrund, språkkunskaper och internationella erfarenheter. Vidare krävs kraftsamling kring gymnasieutbildningen för att öka andelen unga som slutför sin gymnasieutbildning. 37 procent av 20-åringarna i Botkyrka hade år 2011 inte har slutfört sin gymnasieutbildning jämfört med riksgenomsnittet på 27 procent. Denna grupp är väldigt beroende av tillgång till väl fungerande vuxenutbildning så att de får möjlighet att skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. Förvärvsfrekvensen är särskilt låg bland unga i norra Botkyrka, och då särskilt bland utrikes födda. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens studie av osynliga grupper utanför arbetsmarknaden visar att det särskilt bland unga kvinnor är en stor andel som står utanför arbetsmarknaden. Bland de utrikes födda kvinnorna i åldern var det procent som inte 15 [36]

73 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen förvärvsarbetade. Av de utrikes födda männen i samma åldersgrupp var det 48 procent som inte förvärvsarbetade. Den lokala uppföljning av den nationella ungdomspolitiken (LUPP) som Botkyrka deltog i 2010 tyder på att skillnaderna mellan könen och mellan kommunens olika delar börjar redan i tidig ålder. Undersökningen omfattade elever i årskurs nio. Den visade att killarna hade extra- och sommarjobb i betydligt högre utsträckning än tjejerna. De som i minst omfattning extra- och sommarjobbade var tjejer i norra Botkyrka, följda av tjejer i södra Botkyrka. Toppade gjorde killarna i de södra kommundelarna följda av killarna i de norra delarna. Frågan är i vilken utsträckning kommunens egna redskap såsom satsningar på sommarjobb och sommarlovsentreprenörer, såväl som praktikplatser, i större utsträckning kan användas för att motverka skillnaderna mellan kön och kommundelar. Här skulle en närmare analys behöva göras av hur vi genom våra egna insatser riktade till unga kan bidra till att ändra dessa mönster. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Intresset från investerare och etablerare har ökat mot Botkyrka kommun, de kanske mest uppmärksammade tillkommande företagen 2011 var Atlas Copco och Hemmamässan. Flera förhandlingar fortgår 2012 med förhoppningar om kompletterande starka varumärken. Kommunen kan också glädjas åt totalt 517 nya företagare över året. För att möta denna utveckling av näringslivet och fortsätta den positiva trenden krävs krafttag kring näringslivsarbetet på bland annat strategisk nivå, därför utökas näringslivsfunktionen under En företagslots som ska bidra till en bättre och förenklad service mot kommunens företag, och en affärsutvecklare som stödjer näringslivschefen i utvecklings- och etableringsprojekt. Under året kommer också ett informationssystem att implementera på kommunens hemsida för att skapa bättre tillgänglighet och service gällande mark och lokaler. Flera förändringar är att vänta såsom ett nytt fysiskt servicecenter för att ytterligare förbättra den konkreta och upplevda servicen mot företagen. Ett betydande inriktningsbeslut mot näringar inom hälsa, miljö och kreativa näringar medför att näringslivsstrategin eventuellt måste justeras för att vara i linje med framtida fokus. Satsningarna har varit större gentemot kreativa näringar än mot de övriga utpekade näringar, men baserat på inriktningsbesluten måste nu företag inom klimat och hälsa fokuseras i högre grad än tidigare inom näringslivsarbetet. När det gäller företag inom hälsa ser vi att utvecklingsnoden är Flemingsberg, Därför är Botkyrka kommun en central spelare i områdets utveckling och ingår i Stiftelsen Flemingsberg Science som bland annat ska utveckla och skapa nya företag inom den medicinsktekniska branschen. Som stimulans i denna ambition bidrar Botkyrka med kompetens, pengar och mark för etableringar. Ett betydande steg i en positiv utveckling kan tas under 2012, då ett större företag inom den medicinsktekniska branschen fattat beslut om etablering på Alfred Nobels allé. 16 [36]

74 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen I övrigt är det starkt fokus på en fortsatt utveckling av Subtopia-klustret samt framtidens Eriksberg. Det är ett område med cirka kvm markyta, att fylla med intressanta företag vilka bidrar till en positiv utveckling av Botkyrka. Det exakta innehållet dess profilering - definieras i en fortlöpande process och dialog med näringslivet. En tänkbar säljstart är Vi fokuserar således mot olika branscher och geografiska etableringsområden i kommunen, i en situation där vi gentemot våra grannkommuner kommer i skymundan. Av samma anledning måste vi börja höras och synas i en mycket vidare bemärkelse än förr bland annat genom näringslivets utveckling som vi har stora möjligheter att påverka bland annat genom rätt och kraftfull marknadsföring. Måluppfyllelse Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Indikatorer Förvärvsfrekvensen i Botkyrka Sammanräknad förvärvsinkomst Andel ungdomar år som arbetar eller studerar Antal nya entreprenörer Vi kan se en svag sysselsättningsökning i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på cirka 70 procent. Kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än männens, år 2010 drygt 67 procent jämfört med drygt 73 procent. Skillnaderna mellan våra områden är stora. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna år var år 2009 som lägst i Fittja med drygt 45 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge med cirka 85 procent, följt av kvinnorna i Tullinge med cirka 84 procent. Skillnaderna i sammanräknad förvärvsinkomst 1 är därmed också stora var den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor i Botkyrka drygt kronor och för män drygt kronor. Lägst sammanräknad förvärvsinkomst hade kvinnor i Fittja, drygt kronor, och högst män i Tullinge, drygt kronor. Medelinkomsten 2 i de södra kommundelarna är högre och stigande medan de i Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg ligger relativt stilla mellan åren och på en betydligt lägre nivå. Även skillnaderna mellan kvinnor och män är stora framförallt i de norra kommundelarna. För att lyckas nå målet behöver vi arbeta med riktade insatser till de stadsdelar som har störst behov. En sådan grupp är till exempel kvinnor i Fittja. När det gäller andelen ungdomar år som arbetar eller studerar så är andelen något större bland kvinnor, 80,8 procent, än bland män, 79,4. Andelen unga som arbetar eller studerar är genomgående högre i de södra 1 Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsinkomst. 2 Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. 17 [36]

75 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen kommundelarna än i de norra. Störst skillnad mellan könen är det i de södra kommundelarna. I Tullinge är siffran knappt 85 procent för män och drygt 90 procent för kvinnor, medan andelen är lägst i Fittja med drygt 73 procent för båda könen. Utvecklingen när det gäller antal nya entreprenörer kommenteras under mål 5. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Indikatorer Antal tillkommande företag Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag inom berörda branscher Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher Antal arbetstillfällen i kommunen var 2009 för män och för kvinnor. Det är en ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen för kvinnor med 3.7 procentenheter och för män med 3,6 procentenheter jämfört med år Antalet tillkommande företag/entreprenörer uppgick år 2011 till 517 stycken att jämföra med 491 stycken Ambitionen är att dessa uppgifter ska redovisas könsuppdelat från och med Uppgifter om antal företag och sysselsatta inom berörda branscher kommer att redovisas från och med För att nå målet att attrahera fler företag inom miljö, hälsa och kreativa näringar behöver vi bedriva ett ännu mer aktivt arbetet gentemot befintligt och tillkommande näringsliv. Antalet arbetstillfällen i kommunen ligger ganska stadigt runt stycken. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenserna Den ekonomiska utmaningen för näringslivsarbetet ligger konkret i att det inte finns något rörligt kapital i näringslivsbudgeten, dvs hela det ekonomiska utrymmet är låst i pågående avtalade initiativ och de tre tjänsterna i näringslivsenheten. En större satsning bör göras för att marknadsföra Botkyrka som en attraktiv plats att bo, turista, investera och etablera sig på vi måste börja synas i vår omvärld. Kommunen måste skapa produkter i form av broschyrer, attraktiv webbsida på både engelska och svenska där investeringsmöjligheter lyfts fram. Samtliga utvecklingsprojekt och geografiska utvecklingsområden såsom Eriksbergs industriområde måste i ett tidigt skede produktifieras och marknadsföras för att fånga investerares intresse i god tid innan säljstart För att lyckas åstadkomma detta behöver en tjänst som marknadsförare inrättas till en kostnad av kronor årligen och budgeten för marknadsföringsinsatser utökas med kronor. 18 [36]

76 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen För att rymma en utökning av frukostseminarier och företagsbesök behöver näringslivsbudgeten utökas med kronor. Syftet är att etablera starkare relationer med näringslivet i Botkyrka. Ett nytt servicekontor för näringslivet planeras med tänkbar placering på entréplan i kommunhuset. Tanken är att företagslots och affärsutvecklare kommer att finnas till hands där för våra företag, eventuellt tillsammans med bygglovsenheten, IFS/Almi samt Nyföretagarcentrum. Kostnaden för ombyggnationen är ännu inte fastställd, men beredskap behöver finnas för denna investering. Målområde - Grön stad i rörelse Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Under flerårsplaneperioden passerar vi den magiska gränsen Det är då vi ska ha en fossilbränslefri organisation. Förvaltningsorganisationen är på gång men uppföljningen av både den interna organisationen och de kommunala bolagen måste skärpas. Det börjar också bli viktigt att tänka på nästa steg i utvecklingen där målsättningen är att platsen Botkyrka ska kunna vara fossilbränslefri Ytterligare nästa steg handlar om klimatneutralitet och det begreppet behöver kommunen arbeta igenom för att komma fram till vad det betyder och vilken strategi vi behöver arbeta utifrån för att uppnå målet. Arbetet med miljonprogrammens förnyelse är en extra stor utmaning för Botkyrka eftersom en så stor del av husen är byggda under den perioden. Ännu har inget samlat grepp tagits om frågan men det blir allt tydligare var vi står och vart vi vill. Utvecklingsprogrammen ger oss viss vägledning, en ny arbetsmarknadspolitik håller på att arbetas fram och den interkulturella strategin håller på att sätta sig i organisationen. Under flerårsplaneperioden är det viktigt att vi samlar ihop allt det vi gör och uttrycker i olika sammanhang i en lägesrapport med analyser och en plan för hur vi agerar utåt. Det kommer fortsatt att handla om att skapa intresse hos investerare, byggbolag och andra att vara med och utveckla våra miljonprogramsområden. Samarbetet mellan kommunledningen och Botkyrkabyggen måste fortsätta för att skapa många lösningar. Fortsatt lobbyarbete kommer att behövas för att göra förnyelsen till en regional och nationell angelägenhet. För att fler ska använda naturen i Botkyrka behöver vi arbeta aktivt med att öka kunskapen om vilken tillgång som finns till naturen men även göra naturen ännu mer. Aktiv marknadsföring och skyltning behövs men vi måste också arbeta för att göras naturen tillgänglig. Det är en fortsatt utmaning att få nämnder och förvaltningar att vrida perspektiven från att göra lika överallt till att anpassa verksamheter och insatser till ett områdes speciella förutsättningar. Antalet åtaganden som nämnderna explicit har gjort gentemot exempelvis Alby i ettårsplaner har minskat från drygt 30 stycken år 2010, till cirka 20 stycken år 2011 och är nu nere på 5 åtaganden år Strategisk stadsdelsutveckling är krävande men nödvändigt och det blir allt viktigare att fundera över hur kommunens verksamheter ska styras när vi har utvecklingsprogram för alla stadsdelar. 19 [36]

77 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Måluppfyllelse Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Indikatorer Utsläpp av koldioxid per invånare Totala elinköp i Botkyrka per invånare Koldioxiutsläppet per invånare var ,8 miljoner ton per invånare i Botkyrka var det 5 miljoner ton vilket 2006 hade minskat till 2,2 miljoner ton. I nuläget minskar dock andelen fossilbränslefria bilar och Sveriges utsläpp av koldioxid fortsätter att öka. För att klara de högt uppsatta målen kommer ett skärpt ledarskap att behövas. Det finns ett behov av att lyfta frågan om vad som återstår och vilka insatser som kommer att krävas. Bolagens klimatarbete kommer fortsatt att vara en viktig fråga och vi behöver jobba ännu mer med kontroll och kvalitetsuppföljning. Arbetet med att förenkla för våra kommuninvånare att leva klimatsmart, det vill säga göra det lättare att gå eller cykla än att välja bilen, måste fortsätta. För att lyckas måste vi bland annat se till att kommuninvånarna har kunskap och information om sin egen påverkan men även se till att fler har möjlighet att förstå vår information. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer. Indikatorer Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde 2010 färdigställdes totalt 290 nya bostäder i Botkyrka: 236 småhus och 54 övriga hus. Jämfört med 2009 är det en stor ökning av antalet småhus. Då byggdes endast 99 stycken. Det byggs cirka 200 bostäder i kommunen varje år. Målsättningen är att det ska byggas 350 bostäder årligen. Vi skulle kunna bygga mer och i högre takt om vi hade byggbolag som har intresse och förmåga att anpassa sitt utbud till marknaden. Vi är också beroende av att andra statliga och regionala aktörer bygger ut nödvändig infrastruktur, t ex vägar. Att de möter upp i den takt som behövs för att inte hindra en normal samhällsutveckling. Här krävs ett fortsatt kraftfullt lobbyarbete. Totalt sett uppgav 57 procent av de svarande i 2011 års medborgarundersökning att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Skillnaderna mellan kommundelarna är dock stora, från 83 procent i Tullinge och Vårsta/Grödinge till cirka 40 procent i de norra kommundelarna. Mest positiva var kvinnorna i Vårsta/Grödinge och minst positiva var kvinnorna i Fittja. 20 [36]

78 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av trygghet i bostadsområdet och att kan man lita på sina grannar för hur benägen man är att rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Av dem som inte känner trygghet i sitt bostadsområde svarar en majoritet att de inte kan rekommendera en vän att flytta till bostadsområdet. Detsamma gäller för dem som uppger att de inte kan lita på sina grannar. En stor majoritet av invånarna i Vårsta /Grödinge (90%) och i Tullinge (82 %) instämde i medborgarundersökningen 2011 i påståendet det är tryggt att bo och leva i min kommundel. I Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg instämde endast cirka 40 procent. Utvecklingen över tid har varit positiv i Tullinge, Tumba och Vårsta/Grödinge och skillnaden till de norra kommundelarna har ökat. Mest trygga känner sig kvinnor i Vårsta/Grödinge och minst trygga känner sig kvinnor i Alby och Fittja. Sammanfattningsvis finns goda förhoppningar om att målet kommer att kunna nås i kommunen som helhet, men att skillnaderna mellan Botkyrkas olika stadsdelar och mellan olika grupper av Botkyrkabor ökar. Det är därför viktigt med insatser som minskar den sociala distansen och ökar samhörigheten i kommunen som helhet. Ett samhälle som präglas av möten och utbyten mellan individer och grupper över bland annat social och etniska gränser ökar förståelsen för gemensamma utmaningar och behov av kraftsamling och prioritering som krävs. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenserna Det byggs fortfarande ca 200 bostäder per år i Botkyrka. Målsättningen enligt riktlinjer för boendeplanering är bostäder per år. Intresset för kommunen har ökat och därmed också trycket på att snabbt kunna möta upp detta. Ett ökat bostadsbyggande ställer stora krav på bättre kapacitet och resursutnyttjande på samhällsbyggnadsförvaltningen. Men det kräver också en tydligare prioritering av insatser. Vi måste ha möjlighet och utrymme att fokuserat driva i mål de processer vi inleder. Det gäller både hanteringen av övergripande planering och tidiga skeden på kommunledningsförvaltningen liksom hantering av planeringsprocessen och genomförande av detaljplaner på samhällsbyggnadsförvaltningen. Intensivt arbete med positionering i kommande infrastruktursatsningar Fortsatt och ännu mer intensifierat samarbete med Trafikverket inför kommande länsplaner för transportinfrastrukturen blir centralt för att kunna få till fortsatta utbyggnadsmöjligheter i Tumba och Tullinge. Översiktlig bedömning av ekonomiska konsekvenser Det bör finnas beredskap att gå in i partnerskap med externa aktörer för att kunna växla upp kommunala medel. Det bör också finnas medel att använda för utveckling av stadsdelarna i norra Botkyrka. Vi kan av allt att döma inte öka insatserna av övergripande planering och förstudier på kommunledningsförvaltningen utan att samtidigt förstärka 21 [36]

79 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen samhällsbyggnadsförvaltningen. För att klara en större projektportfölj är det en förutsättning att resurser på samhällsbyggnadsförvaltningen i form av projektledare, planarkitekter och projektmedarbetare utökas inom flera sakområden. Inom kommunledningsförvaltningen behöver medel för förstudier och platsmarknadsföring också utökas. Exploateringsbudgeten har minskats för 2012 samtidigt som vi tidigare identifierat att ökade kostnader kan bli aktuellt både på grund av ökade kostnader för kommunikation och minskade intäkter vid exploatering i områden som inte har en självklar attraktion på marknaden. Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Satsningar som familjeparken i Hågelby och skidtunneln i Lida kan föra med sig många positiva effekter i form av arbetsplatser, fler besökare och ytterligare magneter i kommunen som i sin tur drar till sig ytterligare investeringar. Regionalfondsprojektet Creative Stockholm avslutades årsskiftet 2011/2012 och kommunens främsta vinst av projektet har varit de "mjuka tillgångarna" såsom stärkta nätverk och omvärldskunskap om andra aktörers ambitioner inom kultur och kreativa näringar. Botkyrka var tidigt ute när det gäller att använda kultur och kreativitet som verktyg i samhällsutvecklingen men nu börjar allt fler kommuner komma i fatt och i vissa fall även gå förbi oss. Kommunens upplevelsesatsning behöver uppdateras och utvecklas för att Botkyrka ska fortsätta vara en aktör att räkna med och en möjliggörare för medborgare och företag att utvecklas positivt. Under det gångna året har Botkyrka kommun visat sig vara en plats som många sociala entreprenörer attraheras av. Kommunen har en uttalad målsättning om att främja kreativitet och entreprenörskap och står dessutom inför stora hållbarhetsutmaningar i behov av kreativa lösningar. Kommunledningsförvaltningen blir tillsammans med övriga förvaltningar frekvent uppvaktade och kontaktade av diverse aktörer med mer eller mindre utvecklade idéer kring socialt företagande och socialt entreprenörskap. Genom att identifiera kommunens roll i relation till den sociala ekonomin, definiera hur kommunen kan stötta sådana initiativ på ett effektivt sätt, samt samordna den egna organisationen för att kunna bemöta aktörerna på ett professionellt sätt kommer fler att kunna bidra till att arbetstillfällen skapas med kreativitet som utgångspunkt. Kommunens satsningar på filmområdet har börjat ge utdelning. Kommunens styrkor är bland annat den strategiska placeringen i regionen, tillgången till spännande inspelningsmiljöer, en ung och internationell befolkning samt ett antal tongivande verksamheter och aktörer. Fokus är att fortsätta att attrahera nya aktörer och verksamheter som lockas av kommunens internationella befolkning, kreativa miljö och engagemang för filmutveckling snarare än att rikta in sig på större och mer traditionella aktörer. 22 [36]

80 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Måluppfyllelse Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Indikatorer Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Indikatorn visar ett svagt resultat särskilt bland män och särskilt i de södra kommundelarna. Botkyrka kommun har genomfört en översyn av kommunens upplevelsesatsning. Översynen pekar bland annat på behovet av förankrat syfte, målbild samt en förnyad strategisk inriktning med tydliga organisatoriska ramar för fortsatta insatser inom området. Botkyrka behöver på nytt positionera sig inom kultur och kreativitet om det fortsatt ska vara ett av våra verktyg för att skapa en positiv samhällsutveckling. Kommunikationen en viktig del för att synliggöra det arbete som görs och stärka upplevelsen av Botkyrka som en kommun som stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Orden kreativitet och entreprenörskap behöver fyllas med ett tydligt innehåll. Det kommer att bli viktigt att kommunicera utbudet i alla kommundelar och med särskilt fokus på att nå nya grupper och möten och rörelser över kommundelsgränserna. Idéhuset i Tullinge och Subtopia skulle kunna bli exempel för utvecklingen av ett sådant tänk och i kommunikationen. Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Indikatorer Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Vi bedömer att fler Botkyrkabor kommer att ha möjlighet att uppleva och skapa kultur under flerårsplaneperioden. Indikatorn kring nöjdhet med utbudet visar ett svagt resultat särskilt bland män och särskilt i södra kommundelarna. I nuläget är det trots det en större andel i de södra kommundelarna än i de norra kommundelarna som deltagit i någon kulturaktivitet i kommunen. I en storstadsregion där Botkyrka befinner sig är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs inte bara inom kommungränsen utan även i angränsande kommuner och Stockholms stad. Kommunen behöver fortsätta att utveckla sin roll som möjliggörare för kreativa näringar och skapa goda förutsättningar för andra att växa. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenserna Vi bedömer att kommunen behöver fortsätta arbetet med att ge aktörerna bra möjligheter att utvecklas och bli mer självständiga. Kommunen behöver på nytt positionera sig inom kultur och kreativitet för att det fortsatt ska vara en hävstång för en positiv och spännande samhällsutveckling. För att göra det finns behov av utvecklingsmedel motsvarande kronor årligen för I sammanhanget behöver rollen tydliggöras för det kommunala bolaget Upplev Botkyrka AB. 23 [36]

81 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Utvecklingen inom nämndens ansvarsområde övergripande nivå Bemötande Botkyrka har under en lång följd av år arbetat med att utveckla bemötandet gentemot medborgarna. Det har skett på en rad områden men framträdande är satsningarna på medborgarkontor i olika kommundelar samt ett kommungemensamt kontaktcenter. På senare år har även omfattande satsningar gjorts i de digitala kanalerna som kommunens webbplats och e- tjänster för de mest frekventa ärendena. Botkyrka har därmed en god grund att stå på i det fortsatta utvecklingsarbete som nu krävs. En grundbult i utvecklingsarbetet är kopplingen till den gemensam e- strategi/kanalstrategin med de viktigaste service- och effektivitetsmålen. En annan avgörande punkt är en gemensam och kvalitetssäkrad koppling till ledarskap, medarbetarskap och lönesättning som stimulerar utvecklingen av ett gott bemötande och genomförande av verksamheten i övrigt Viktiga utvecklingsområden under de kommande åren är: Kontaktytorna mot medborgarna såsom, kontaktcenter och medborgarkontor, men också receptioner eller mötesplatser. Fortsatt utveckling av de digitala kanalerna, vilket inbegriper vår webbplats, e-tjänster och telefonistöd men också nya kanaler såsom chat, video, appar och sociala medier. Bemötandet i handläggning vilket både omfattar det mellanmänskliga mötet och hur vi skriver våra beslut (klarspråk). Viktiga grundbultar är dels ett jämställt, interkulturellt förhållningssätt fritt från diskriminering, dels att skapa ett medvetande om vikten av god service i alla delar av kommunorganisationen. Hur ger jag god service i mötet med medborgare både i det direkta bemötandet person till person, i telefon eller andra digitala medier? Avgörande är att förstå sin egen betydelse i mötet med medborgarna och varför mitt bemötande är så viktigt. Vi behöver också fokusera på det interna bemötandet kollegor emellan. Servicegarantier vilket bland annat omfattar hur lång tid olika ärenden får ta. Skapa och tillämpa en telefonipolicy. Varumärke och kommunikation Bilden av Botkyrka och kommunen som arbetsgivare behöver vara tydlig och attraktiv för befintlig och framtida personal. Det är därför viktigt att fortsätta att arbeta med vårt arbetsgivarvarumärke, kommunens ledord och vad vi står för. Det finns också ett fortsatt behov av medieträning för att ge coaching, stöd och hjälp till dem som i sin professionella roll medverkar i olika medier. Historiskt har Botkyrka som organisationen åstadkommit mer och nått fler framgångar än vad vi förmått kommunicera både internt och till omvärlden. Det innebär att vi missar möjligheter att stärka bilden av Botkyrka men också 24 [36]

82 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen att resultatet av intressant och ofta hårt utvecklingsarbete alltför ofta inte syns. Det arbete som inletts med strategisk kommunikationsplanering behöver därför intensifieras. För att en organisation ska fungera optimalt och nå sina mål behöver alla kommunicera väl. Chefen är en nyckelperson i den interna kommunikationen. Det gäller att fortsätta arbetet med att ge cheferna stöd och bidra till att utveckla deras kommunikativa förmåga. Informatörens roll förändras därmed från att vara producenter till att stötta både chefer och medarbetare i deras kommunikativa roll. En ny webbplats och ett nytt intranät är en förutsättning för effektiv organisation och kommer att innebära nya arbetssätt och möjligheter till kunskapsdelning. Ett modernt och väl fungerande intranät ökar också Botkyrka kommuns attraktivitet som arbetsgivare. Vidare kommer det att innebära att chefens kommunikativa roll allt mer kommer att handla om att förklara komplexa sammanhang och mål än att bara informera om fakta. Arbetsgivarens attraktivitet Det pågående generationsskiftet ställer nya krav på kommunen som arbetsgivare och som organisation. För att möta dessa utmaningar och för att kommunen ska uppfattas som en gemensam arbetsgivare behövs en mer modern arbetsgivarpolitik. De politiska ambitionerna när det gäller arbetsgivarfrågor har under 2011 förtydligats och utveckling av kommunens arbetsgivarstrategi och lönepolitik, samt möjlighet till ökad sysselsättningsgrad är tydligt prioriterade områden. En uppdatering av arbetsgivarstrategin kommer att ske under Därefter inleds arbetet med att implementera strategin på förvaltningsnivå och att kommunicera vårt erbjudande som arbetsgivare. Det kräver att resurser avsätts för bland annat kommunikation och utveckling av mätverktyg för att följa upp genomförandet av strategin. Generationsväxlingen kommer att ställa krav på oss att se över vår lönepolitik för att kunna konkurrera med andra arbetsgivare om arbetskraften. Det innebär att vi behöver analysera löne- och arbetsmarknadsläget för vissa yrkeskategorier för att fastställa hur lönestrukturen ska se ut i Botkyrka. Det arbetet är nödvändigt för att förtydliga och använda lönen som ett styrmedel. Vi behöver ta fram en strategisk plan för hur vi ska genomföra rätten till heltid och minskning av kvinnors deltidsarbete i kommunen. Det innebär bland annat att se över om de befintliga arbetstidsmodellerna möjliggör detta, hur våra avtal ser ut och att värdera de ekonomiska konsekvenserna. Det finns ett behov av forum för erfarenhetsutbyte, stöd och utveckling bortom stuprör och hierarkier. Vi bör under 2013 undersöka förutsättningarna för ett Assessment Center för alla ledare och medarbetare i Botkyrka. Ett sådant center skulle vara ett stöd bland annat vid rekrytering, ledar- och medarbetarutveckling, karriärplanering, övertalighet och omställning. Det skulle också kunna fungera som en arena för nätverkande och 25 [36]

83 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen erfarenhetsutbyte över förvaltningsgränserna, samt erbjuda trainee- och mentorsprogram i kommunen och i samverkan med andra kommuner. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden. Kommunen ska aktivt arbeta för att deras rättigheter och möjligheter tillvaratas både i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har kommunen ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning samt att arbeta för att de får erfarenhet och anställning inom det privata näringslivet. För att lyckas med detta behöver bland annat mångfaldsbegreppet inom HRområdet förtydligas så att det är klart att det omfattar alla diskrimineringsgrunder. Sjukfrånvaron fortsätter att gå ner och det är främst långtidssjuka och medarbetare med sjukersättningar som minskar. Däremot ökar korttidsfrånvaron. För att nivåerna ska sjunka ytterligare krävs fortsatta insatser både centralt och i verksamheterna. Här behöver särskilt kvinnors villkor uppmärksammas, då deras sjukfrånvaro är dubbelt så hög som männens. Andelen anställda med utländsk bakgrund har ökat stadigt sedan 2006 då mätningen startade och uppgår 2011 till drygt 42,2 procent. Även andelen chefer med utländsk bakgrund har haft en stadig ökning fram till års mätning visade en liten nedgång. Andelen chefer med utländsk bakgrund var ,8 procent. Chefsmåttet är känsligt för organisationsförändringar liksom för förändringar i nomenklaturen och kan därför vara svårt att jämföra över åren. Jämförelser på förvaltningsnivå ger ofta så små tal att det inte går att redovisa av sekretesskäl. Hur kan vi nå ambitionen vad gäller chefer med utländsk bakgrund? Kommunens riktlinjer för rekrytering har reviderats, men det har ännu inte påverkat måluppfyllelsen. Bland annat är andelen sökande med annan etnisk bakgrund än svensk låg till chefstjänster. Om och i så fall hur vi kan påverka detta faktum är en viktig fråga att analysera. Intranätet är en mycket viktig informationskanal för kommunen som arbetsgivare. Helgonet ska vara den första kanalen för all information som den enskilda medarbetaren behöver kopplat till sin anställning, om HR-arbetet och dess olika processer, metoder och riktlinjer. Informationen behöver kontinuerligt uppdateras, bland annat utifrån de ärenden som kommer till vår helpdesk. Genom att följa upp anmälda ärenden kan vi vässa Helgonet med den information som efterfrågas. Det kräver att kommunikationsresurser avsätts. Ökad effektivitet med hjälp av IT och e-utveckling Informationstekniken fortsätter att utvecklas i snabb takt vilket ger stora möjligheter till verksamhetsutveckling, ökad service och effektiviseringar. Men för att kunna tillgodogöra oss dessa möjligheter och öka effekten av ITinvesteringarna krävs ökad förändringskapacitet och förändringskompetens i kommunorganisationen. Vi behöver bli ännu bättre på verksamhetsutveckling med hjälp av IT och telefoni. Samspelet mellan verksamheter, och processer och IT behöver utvecklas och förbättras för att vi ska nå genomgripande resultat. Viktigt är också att organisationen kan hantera mängden 26 [36]

84 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen utvecklingsaktiviteter både under projekten och efteråt när de överlämnas till förvaltning så att inte flaskhalseffekter uppstår. Det krävs en fortsatt stimulans och utveckling av nya digitala tjänster med hjälp av kommunens e-tjänstplattform och/eller app-teknik under de kommande åren. Samverkan med andra kommuner och landsting bör ske för att samutnyttja gemensamma lösningar inom den offentliga sektorn. Här finns flera glädjande regionala och nationella initiativ. Botkyrka har till exempel anslutit sig till Sveriges kommuner och landstings Strategi för e-samhället. Vidare krävs fortsatt uthålligt arbete för att bygga en gemensam och samspelande IT-plattform i kommunen. Att både kunna bygga en stabil grund och erbjuda rimlig flexibilitet kräver tuff styrning och prioriteringar. Det gäller också vid etableringen av systemet i förvaltningen en fas som kräver ökade resurser. Smartmiljön behöver också uppgraderas som en del av detta arbete. Det är en mycket snabb förändring/utveckling som sker nu kring användning av internetbaserade tjänster inom exempelvis skolområdet, krav på ökad variation i utrustning, medarbetarnas ökade kompetens inom IT och därmed större krav på frihet och flexibilitet. Utvecklingen innebär att det inte längre räcker med den infrastruktur(kommunikation, identitetshantering och säkerhet) som vi har haft inom kommunen. Vi behöver omstrukturera den, anpassa den och göra den mer flexibel och öppen samtidigt som vi säkerställer tillräcklig hållbarhet och säkerhet. Viktigt är att möjliggöra säker åtkomst för en medarbetare till rätt digitala resurser (och tvärtom) vilket ska kunna ske plats- och nätoberoende. Resurserna kommer i mycket högre grad än tidigare att finnas i en mix av interna och externa tjänster. En slutsats av den snabba utvecklingen är att vi i Botkyrka kommun måste prioritera att anpassa och utveckla vår identitets-, kommunikations- och säkerhetsinfrastruktur. En undersökning kommer att göras för att granska i hur hög grad ITinfrastrukturen och dess processer ligger i linje med kommunens nya informationssäkerhetsregelverk. Resurser behöver säkerställas under perioden för att kunna åtgärda brister i säkerheten. Vi behöver också säkerställa IT-mognaden i organisationen så att vi blir bättre på att använda och dra nytta av de IT-baserade verktygen. Vi behöver helt enkelt säkerställa full utväxling i form av ökad effektivitet i organisationen. Vidare behöver vi utveckla ett mer process- och projektorienterat arbetssätt vilket bland annat omfattar översyn av kommunens projektmodell, möjligheter till projektkontor, process- och projektverktyg samt portföljorienterade upplägg. Arkiv, ärende- och dokumenthantering Vi behöver skapa ett bättre samspel mellan dagens dokumenthantering, ärendehantering och lagring/arkivering. Vi behöver också ta i bruk de nya verktyg för dokumenthantering och samarbete som finns tillgängliga. Det är också ett viktigt steg i att utveckla kommunens intranät till att bli en mer komplett samarbets- och kommunikationsyta. Det första steget är att 27 [36]

85 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen genomföra en förstudie för att undersöka hur vi bör gå till väga, i vilka steg och vilka andra beröringspunkter som kan finnas. Utifrån förstudiens resultat tar vi sedan fram en strategi och en handlingsplan. Detta kan innebära system och plattformsatsningar som kräver utökade ekonomiska resurser under de kommande åren. Som en viktig del av detta behöver vi säkerställa att vi på kort och lång sikt kan hantera kommunens allmänna handlingar. Arkivverksamheten står inför stora utmaningar när det gäller bevarandet av den information som skapas idag. Tekniken och vårt arbetssätt kommer att förändra hanteringen av allmänna handlingar. Vi behöver säkra och vidareutveckla befintligt arkiv och göra det mer tillgängligt. Vårt fortsätta arbete med elektronisk långtidslagring sker i ett första steg genom att vi deltar i den nationella upphandlingen av e- arkiv som pågår. Effektiviseringar i arkivet är dock brådskande för att leva upp till gällande lagstiftningen. Ärende och dokumenthanteringssystemet ska liksom övriga IT-system etableras i förvaltningen. Det är viktigt för att förbättra styrbarhet av IT-stödet inom området samt förbättra samspelet mellan verksamhet och IT. Etableringen av förvaltningen kommer att kräva utökade resurser. Ekonomi och effektivisering Kommunen har en väl etablerad modell för att formulera politiska mål och utifrån dessa skapa olika åtaganden som sedan ska följas upp. Utifrån våra egna iakttagelser och de påpekanden som gjorts av kommunens revisorer kan vi konstatera att vi behöver utveckla vårt sätt att följa upp dessa mål och beskriva vilka resultat som har nåtts. Fortfarande gäller också att vi på ett bättre sätt behöver följa upp vilka resultat som vi når i våra olika verksamheter. Detta gäller inte minst frågor kring kvalitén inom olika verksamhetsområden. Det finns en rad olika mått som beskriver kvalitén som redan nu tas fram på olika håll. Vi behöver jobba mer systematiskt för att vidareutveckla och följa de olika kvalitetsmått som grund för att utifrån dessa utveckla våra verksamheter. En viktig del är att knyta ihop det i ett utvecklat styrsystem för att på så sätt få ett gemensamt arbetssätt kring dessa frågor. Inom redovisningsområdet sker en löpande utveckling. Kraven på systematik och kvalitetsarbete har successivt utvecklats. Vi har inom kommunledningsförvaltningen påbörjat ett arbete kring systemförvaltning av våra IT-system. För att säkra en säker drift och ett optimalt utnyttjande av våra IT-system krävs att vi utvecklar arbetet inom detta område. Den förvaltningsmodell som tagits fram i kommunen kommer att ställa krav på utökade resurser för att klara en långsiktigt säker driftmiljö för våra olika system. För det nyligen införda HRM-systemet bedömer vi att systemförvaltningen kan inrymmas inom befintliga resurser. När det gäller systemförvaltningen av kommunens ekonomisystem och beslutstödssystem kommer detta att kräva utökade insatser/resurser. Båda dessa system är vitala för att stödja kommunens verksamhet och är nödvändiga att avsätta resurser för att åstadkomma en effektiv och säker drift. 28 [36]

86 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Säkerhetsarbetet Trygghets- och säkerhetsarbetet har gått från att drivas lokalt på förvaltningarna till en samordnad central service- och kunskapsfunktion. Syftet har varit att skapa ett stöd till hela organisationen. Analyserna och problemlösningarna görs numera alltid utifrån ett helhetsperspektiv. Parallellt har det operativa arbetet fortsatt och behov av nya insatser identifierats. En förstudie har genomförts av nya tänkbara kortlösningar för inpassering, tjänstekort och inloggning i dator. Införandet av nya intelligenta larm- och kamerasystem i kommunens fastigheter och verksamheter fortsätter. Det har resulterat i mer kostnadseffektiva larm och möjlighet till övervakning av fastigheter och skolgårdar i realtid. För fortsatt utveckling av kameraövervakningen i kommunen föreslås att verksamheterna övergår till värmekänsliga detektorer som kan kopplas till larmcentralen för övervakning i realtid. I kombination med bevakningsföretagets personal som bemannar områdesbilarna kan stora vinster göras i form av minskad skadegörelse och färre bränder. Larmcentralen kommer också att ha direktkontakt med bevakningsbilar som kan skickas till områden där bråkiga eller störande situationer uppstått. Detta kommer sannolikt att leda till ett mer effektivt brotts- och skadeförebyggande arbete där väktarnas tidiga närvaro på olika platser har en lugnande effekt. På grund av Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF) ändringar av självrisker för 2012 har vi avvaktat med införandet av det interna försäkringssystemet. En del anpassningar har gjorts och regelverket kommer att kommuniceras ut till verksamheterna under Försäkringssystemet är ett styrmedel i arbetet med att undanröja eller minska risker och skador i verksamheten. Systemet är utformat så att det stimulerar utveckling och effektivisering av säkerhetsarbetet inom kommunens verksamheter. Verksamheterna kan också ansöka om stimulansbidrag för hel- eller delfinansiering av skadeförebyggande åtgärder. I förlängningen finns det goda chanser att de säkerhetshöjande åtgärderna leder till minskade brottsliga aktiviteter som skadegörelse och stölder. Ett förslag till utbildningspaket för informationssäkerhet har lagts fram och kommer att genomföras med början Förvaltnings- och verksamhetschefer kommer att utbildas i omgångar. En analys kommer att göras för att få fram en lägesbild över kommunens informationssäkerhetsarbete och vilka åtgärder som behöver göras inom området. Planer finns för att ta fram webbaserade utbildningar som på ett effektivt sätt kan nå ut till all personal och som även kan genomföras kontinuerligt. Trygghetsarbetet Efter sommarlov, höst- och vinterloven kan vi se ett tydligt samband mellan den minskande skadegörelsen och lov- och helgverksamhetens aktiviteter. Under året har en bättre samordning och kommunikation skapats mellan de olika arrangörerna vilket har lett till en större effekt av de brottsförebyggande åtgärderna. Inför kommande år bör man se över möjligheterna att koppla sommarjobbsatsningen med lov- och helgverksamhetens aktiviteter vilket kan leda till att fler föreningar engagerar sig i till exempel fritidsgårdarnas verksamheter. En uppföljning av sommarjobbsatsningen bör därför göras 29 [36]

87 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen utifrån innehåll, kvalité och effekter för olika grupper av flickor och pojkar. Här är det också viktigt att uppmärksamma lovverksamhetens effekter på trygghetsaspekter såsom hedersrelaterat förtryck och våld. Vilka grupper av flickor och pojkar har nåtts i satsningen och vilka har inte omfattats? Hur kan vi möta deras olika behov av verksamhet under loven? Vidare bör man också titta på effekterna av Lugna Gatans insatser i Fittja för att se om arbetssättet kan vidareutvecklas och användas i fler områden i kommunen. Det finns även lokala föreningar som skulle kunna bedriva liknande insatser, till exempel Norsborgs Änglar och South Side. En budget bör tas fram för att långsiktigt kunna driva dessa verksamheter vidare. Andra intressanta initiativ att bygga vidare på är fritidsgårdarnas arbete med Machofabriken och föreningen Din Brors arbete med killar. Båda dessa skulle med sina nyskapande metoder som utvecklats i dialog med unga kunna bidra till arbetet med att motverka destruktiva mönster bland unga killar. Ett viktigt brottsförebyggande arbete som är på gång i kommunen är tanken med den sociala ekonomin. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson finns det stora besparingar att göra genom riktade insatser till barn och ungdomar som tidigt påvisar svårigheter att följa med i skolarbetet. Genom att avsätta medel i en social fond kan olika projekt finansieras. Projekten följs sedan upp och de ekonomiska vinsterna i form av utebliven kriminalitet kan sedan räknas hem. Arbetet med den sociala fonden är bara påbörjat men kommer att få stora positiva konsekvenser för många verksamheter i kommunen i form av minskade kostnader för skadegörelse, våldsbrott och socialt ekonomiskt stöd. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 I Botkyrka, liksom i övriga Stockholmsregionen, är det transporterna som medför den största klimatpåverkan. Trenden visar att både personresor och varutransporter ökar. Samtidigt står vi inför en omfattande teknikutveckling, där främst personbilarna blir alltmer bränslesnåla och omfattar fler bränslealternativ. Biogas blir mer tillgängligt både för tunga fordon och persontrafik, trots att produktionstakten är alltför långsam. Tekniktilltron får dock inte bli allena rådande utan det krävs även beteendemässiga förändringar för att fullt ut kunna ställa om. Klimatstrategins mål om en fossilbränslefri organisation senast 2015 ställer krav på fortsatt intern kraftsamling. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för och ställer tydliga krav på organisationens omställning. Det ska vara lätt att välja rätt. Kommunstyrelsen måste agera förebild och följa upp och vidta åtgärder när det inte fungerar för att driva hela organisationen i rätt riktning. Kommunfullmäktige har 2011 antagit en ny mötes- och resepolicy som ger vägledning för hur kommunorganisationens resande kan bli mer klimatsmart. Målet om en fossilbränslefri organisation och införandet av den nya policyn innebär en fundamental omställning av hur anställda och förtroendevalda reser i tjänsten. Här går Botkyrka i bräschen och ställer om i ett tidigare skede och i en snabbare takt än andra kommuner. Under perioden kommer bilpoolen att expandera, både vad gäller antalet bilar och deras placering på olika platser i kommunen. Det kommer att krävas stora 30 [36]

88 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen informationsinsatser för att ändra de anställdas attityder med syfte att uppnå beteendemässiga förändringar. Vidare krävs ett fortsatt aktivt arbete för att säkerställa tillförsel av biogas till bilpoolens fordon. Genom att genomföra dessa organisatoriska förändringar är förhoppningen även att medborgarna ska känna förtroende för att kommunen går från ord till handling och att Botkyrka ligger i framkant i omställningen till ett mer klimatsmart och hållbart samhälle. Målet om ett fossilbränslefritt Botkyrka (och inte bara en fossilbränslefri kommunal organisation) senast 2030 måste även inledas under de kommande åren. En utveckling av kommunens IT-baserade kommunikations och samverkansplattform kommer att kunna bidra positivt till kommunens miljöoch klimatambitioner. Fler resfria mötesalternativ för att svara upp mot den nya mötes- och resepolicyn tillförs nu det IT-baserade utbudet. Att förankra, kommunicera och sprida kunskap om dessa nya verktyg är viktigt för att uppnå så snabb effekt som möjligt. Det handlar också om att i ökad utsträckning nyttja teknikens möjligheter för att minska pappersförbrukning. Måluppfyllelse Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Indikatorer: Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande Anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Sjukfrånvaro för kommunens anställda Andel chefer med utländsk bakgrund Andel deltidsanställda som önskar arbeta Resultat av skatteintäkterna I medborgarundersökningen instämmer knappt 47 procent i påståendet att kommunens anställda ger mig ett bra bemötande, 20 procent instämmer inte. Bland dem som har haft kontakt med kommunens anställda under året tycker en mindre andel att de fått ett bra bemötande än de som inte haft kontakt. Kvinnor är mer positiva än män både bland dem som haft kontakt och de som inte haft kontakt. Mest nöjd är man i Alby och minst nöjd i Hallunda Norsborg. De yngre är mer missnöjda med bemötandet än de äldre. De som har eftergymnasial utbildning är mindre nöjda än de som har lägre utbildning. Andelen chefer med utländsk bakgrund är cirka 20 procent bland både kvinnor och män. Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete var enligt kommunens medarbetarenkät 2011 drygt 80 procent. Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare var ,7 procent. Andelen deltidsanställda i kommunen som önskade arbeta heltid var procent. Det handlar totalt om 334 personer av sammanlagt 950 deltidsanställda. 31 [36]

89 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Det ekonomiska resultatet för 2011 är drygt150 miljoner kronor, vilket väl når upp till det uppsatta målet för året. Med tanke på de kommande årens svaga utveckling av kommunernas skatteunderlag kommer det bli svårt att fortsättningsvis nå motsvarande resultat de kommande åren. Vi behöver därför utveckla en kort- och långsiktig strategi för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikatorer Kommunens inköp av fossilbränsle Andel fordon för fossilbränslefria bränslen Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Av kommunens totala bränsleinköp utgör fortfarande hela 94 procent fosilbaserade bränslen. Denna siffra är alldeles för hög med hänsyn till att kommunen under de senaste åren haft en inriktning mot fordon med etanoldrift (E85) och biogasdrift. Fortfarande tankas kommunens fordon för etanoldrift med bensin i alltför stor omfattning. Här måste vi påverka de personer som tankar dessa bilar så att man helt går över till etanolbränsle. Under året har vi utökat kommunens bilpool med ytterligare etanolfordon. Den övergång till fossilbränslefria bränslen som detta medfört kommer dock inte med i statistiken då det inte är kommunen som står för bränsleköpen. Dessa fordon ersätter till största delen körning med privata fordon som i första hand sannolikt har bensin eller diesel som bränsle. Andelen fordon avsedda för drift med fossilbränslefria bränslen utgör cirka 30 procent vilket gör att det finns en stor potential för att minska andelen forssilbaserade bränslen. Uppgifter om energiförbrukning per kvadratmeter är ännu inte levererade. Verksamhets-/volymförändringar och de ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för pensionsadministrationen hos KPA har fördubblats på två år med anledning av generationsväxlingen. Kostnadsökningen beräknas till 1 mkr. Kommunledningsförvaltningen har konstaterat att avtalet för facklig tid under flera år har legat över den budgeterade kostnaden. Till en del har detta inte slagit igenom då man från de fackliga organisationerna inte fullt utnyttjat all avtalad tid. Under 2011 har en översyn genomförts av de aktuella avtalen. En konsekvens av detta blir sannolikt att utnyttjandet kommer att öka och att kostnaderna för kommunen kommer att stiga. Vi bedömer att budgeten i nuläget ligger cirka 1 miljon kronor för lågt för detta anslag. Från förvaltningens sida kommer vi att undersöka möjligheterna att finansiera kostnaderna för facklig tid genom ett påslag på utbetalda löner, vilket gör att vi 32 [36]

90 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen räknar med att undvika behovet av en utökad ram för kommunledningsförvaltningen. Under 2013 bör vi arbeta vidare med att digitalisera introduktionsprocessen och införa modulerna för rehab och rekrytering till en beräknad kostnad på 500 tkr. IT-säkerhet: Granskningen av IT-plattformen gentemot det nya informationssäkerhetsregelverket kommer med stor sannolikhet att påvisa avsevärda förbättringsbehov som kommer att kräva nya resurser. Svårt att bedöma hur stora innan granskningen är utförd. En försiktig beräkning är 2 mkr. Ärende- och dokumenthantering: Även här kommer en förstudie att genomföras under Resurser behöver därefter säkerställas för att kunna ta nödvändiga moderniseringssteg inom området. Detta kommer att bli ett mycket omfattande och resurskrävande projekt. Utifrån den mycket snabba förändringen/utvecklingen som sker nu kring användning av internetbaserade tjänster och större krav på frihet och flexibilitet krävs anpassning och utveckling av kommunens identitets-, kommunikations- och säkerhetsinfrastruktur motsvarande 7,5 mnkr i ökade investeringsbehov E- arkiv: även här kommer en utredning att genomföras under Resurser behöver därefter säkerställas för utveckling. Uppgradering av smartplattform: 2 mkr Förvaltning av ekonomisystem, IT, ärendehantering och webben bedöms kräva utökade resurser med 0,5 mkr/system: 2 mkr Utveckling av Processverktyg och projektmodell: 0,5 mkr Från och med 2013 behöver budgeten för informationssäkerhetsarbetet stärkas för att finansiera aktiviteter och åtgärder. Kostnaden uppskattas till ca 1,8 miljoner kronor årligen inklusive personalkostnaden för informationssäkerhetssamordnaren. Översiktlig bedömning av ekonomiska konsekvenser Medborgarnas Botkyrka Under valåret 2014 kommer kostnader för valnämnden att öka med 3,5 miljoner kronor. Insatser för att stimulera ökat valdeltaganden innebär drygt kr i tillkommande kostnader. Projekt för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld bör fortsätta till och med juni 2013 motsvarande kronor och därefter utvärderas för motsvarande kr. 33 [36]

91 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ungdomsenkäten till åk 9 och åk 2 på gymnasiet bör fortsätta att genomföras vartannat år motsvarande en kostnad på kr för 2014 och för Välfärd med kvalitet för alla Förvaltningsöverskridande verksamhetsutveckling med fokus på medborgarservice och bemötande planerar att genomföras inom de befintliga ekonomiska ramarna. Investeringar motsvarande kronor i medborgarkontorens utrustning och möblering samt entré i kommunalhuset behövs för att motsvara kommunens varumärkeslöfte. Den externa webben har både utvecklings- och förvaltningsbehov som idag inte ryms inom ramarna. Bedömningen är att en ökning av det årliga anslaget behövs motsvarande kronor. Framtidens jobb Tillgången till fler jobb i Botkyrka kommun genom en attraktiv och expanderande näringslivssektor är avgörande för att stärka en fördelaktig socioekonomisk utveckling i kommunen. Detta innebär prioriterat behov av utveckling av kommunens näringslivskontor genom marknadsföringsresurser motsvarande 1,5 miljoner kronor och en ny placering på entréplanet i kommunalhuset omfattande investeringar med kronor. Grön stad i rörelse Satsningar på stadsutveckling, bostadsbyggande och infrastruktur innebär en större projektportfölj vilket medför ett kontinuerligt behov av resursförstärkningar inom samhällsbyggnadsförvaltningen men också inom kommunledningsförvaltningen i form av medel för förstudier och platsmarknadsföring. Kultur och kreativitet ger kraft Kommunen behöver på nytt positionera sig inom kultur och kreativitet för att det ska fortsätta att vara en hävstång för en positiv och utmanande samhällsutveckling. Bedömningen är att det finns ett behov av utvecklingsmedel motsvarande kronor årligen för En effektiv och kreativ kommunal organisation Utifrån den mycket snabba förändringen/utvecklingen som sker nu kring användning av internetbaserade tjänster och större krav på frihet och flexibilitet krävs anpassning och utveckling av kommunens identitets-, kommunikations- och säkerhetsinfrastruktur motsvarande 7,5 mnkr i ökat investeringsbehov Med bakgrund av generationsväxlingen ökar kommunens kostnader för pensionsadministrationen hos KPA. Bedömningen är ökade kostnader motsvarande 1 miljon kronor årligen. Kommunens kostnader för facklig tid har under flera år spräckt budgetramarna och bedömningen är att ramarna är underfinansierade med drygt 1 miljon 34 [36]

92 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen kronor. Kommunledningsförvaltningen kommer att undersöka möjligheten att istället för anslagstilldelning finansiera kostnaderna genom ökning av den interna arbetsgivaravgiften. Ärende- och dokumenthantering i form av e-arkiv kommer att innebära behov av ekonomiska satsningar från Förstudier kommer att genomföras under Ekonomisystemet har utvecklings- och förvaltningsbehov som idag inte ryms inom ramarna. Bedömningen är att en ökning av det årliga anslaget motsvarande kronor kommer att behövas. Sammanställning över ekonomiska konsekvenser Målområde Driftsmedel, Mnkr Medborgarnas Botkyrka 0,8 4,38 0,18 Välfärd med kvalitet för alla 0,5 0,5 0,5 0,5 Framtidens jobb 1,5 1,5 1,5 1,5 Grön stad i rörelse 0,5 0,5 0,5 0,5 Kultur och kreativitet ger kraft 0,5 0,5 0,5 0,5 En effektiv och kreativ kommunal organisation 1,5 1,5 1,5 1,5 Summa 5,3 8,88 4,5 4,68 Investeringar, Mnkr Välfärd med kvalitet för alla 0,4 0,4 Framtidens jobb 0,5 En effektiv och kreativ kommunal organisation 7,5 Summa 8,4 0,4 Investeringar Investeringar Projekt, Mnkr Budget IT-projekt 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Kommunportal 3,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Kontorslokaler klf 1,6 Investeringar bilpool+laddningsstolpar el-bilar 1,0 Inventarier klf 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 Summa 11,8 7,7 7,7 7,8 7,7 35 [36]

93 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Beskrivning av investeringar IT-projekt: Fortsatt arbete med att utveckla kommunens inre och yttre IT-stöd. Kommunportal: Arbetet med kommunportalen beräknas på t o m 2012 därefter behöver webbarna kontinuerligt uppdateras. Inventarier kommunledningsförvaltningen: Medel för inventarier och mindre ombyggnader är en ny mandatperiod därav behov av större anslag. 36 [36]

94 Antagen av kommunfullmäktige FOLKHÄLSOPOLICY Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

95 BOTKYRKA KOMMUN JÄMLIK HÄLSA FRÅN ORD TILL HANDLING Folkhälsoarbetet gagnar oss alla och angår oss alla. Vi kan se att hälsan förbättras men inte för alla, men det går att påverka. Därför är huvudfokus i denna folkhälsopolicy att förbättra hälsan och minska skillnader i hälsa inom kommunen och i jämförelse med länet och landet. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Vi ser skillnaderna i medellivslängd, livsvillkor och tillgång till vård. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att acceptera ojämlik hälsa. Vi behöver se att människor har olika livsvillkor och levnadsförhållanden som vi med rätt insatser, reformer och åtgärder kan förbättra. Folkhälsoarbetet ska vara riktat till hela befolkningen och samtidigt anpassat i omfattning och utformning så att det når de med störst behov. Alla barn ska växa upp med goda förutsättningar till ett gott liv med god livskvalitet. Vi vill arbeta gemensamt med staten och Stockholms län landsting för att samordna våra insatser för bästa möjliga resultat för våra medborgare. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar till att förbättra medborgarnas levnadsförhållanden och hälsa som i sin tur bidrar till den ekonomiska tillväxten i samhället. Men även omvänt kan ett hälsofrämjande och förebyggande arbete bidra till den kommunala verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Policyn lägger en grund för planering, genomförande och uppföljning av kommunens folkhälsoarbete. Det finns redan mycket kunskap om vad som påverkar folkhälsan och även kunskap om allt som redan görs i Botkyrka. Det är mycket i kommunens ordinarie arbete som påverkar hälsan i befolkningen; hur våra bostadsområden och vägar planeras och sköts, hur våra grönytor och utbud av aktiviteter utnyttjas, hur våra förskolor och skolor fungerar, vilket stöd man kan få i vardagen oavsett om man är barn/tonåring, vuxen/förälder eller senior. Därför tar policyn fasta på vad som behöver utvecklas mer, och därmed ett stöd för nämnder, förvaltningar och verksamheter. Det handlar om både strukturella och kompensatoriska åtgärder för att minska skillnader i hälsa. Men det behövs även mer kunskap om vad som är verkningsfullt därför behöver vi hålla oss uppdaterade med vad forskningen och lokala, nationella och internationella utvecklingsarbeten kommer fram till och anpassa detta till Botkyrkas arbeten och behov. Vi hoppas att denna policy bidrar till ökad kunskap och ger en vägledning om hur du inom din nämnd och förvaltning kan bidra till en förbättrad hälsa i Botkyrka. Till din hjälp finns en utvecklingsplan som visar hur vi kan gå från ord till handling och arbeta för att uppnå policyns intentioner. Tveka inte att kontakta oss eller våra folkhälsostrateger som har till uppgift att utveckla, följa, samordna och stödja förvaltningarnas folkhälsoarbete. Eller ta hjälp av de fördjupningar och stödmaterial som regelbundet tas fram och finns på intranätet. Inger Ros Ordförande Folkhälsokommittén (s) Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s) 2 [17]

96 BOTKYRKA KOMMUN INNEHÅLL JÄMLIK HÄLSA FRÅN ORD TILL HANDLING...2 INLEDNING...4 Dokumentet är styrande för kommunen... 4 Varför just dessa utvecklingsområden?... 4 MÅL INOM FOLKHÄLSOARBETET...4 NULÄGE...5 VAD BEHÖVER VI GÖRA...5 Folkhälsopolicyn visar utvecklingsbehov... 5 HUR KAN VI GÖRA...5 FOLKHÄLSOPOLICY...6 TOBAK, ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLICY FÖR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETERNA I BOTKYRKA...7 BAKGRUND...8 Varför ska vi arbeta med folkhälsan... 8 Hälsa ger tillväxt tillväxt ger hälsa...8 Folkhälsoarbete ett medel att uppnå kärnverksamheternas mål...8 Hälsan är ojämnt fördelad skillnader i hälsa...8 Faktorer som påverkar hälsan...9 Statliga ambitioner...10 Landstingets ambitioner...12 Kommunens ambitioner...13 Samband med Ett Hållbart Botkyrka...13 Hur vet vi om det sker någon förbättring...15 Ordförklaringar [17]

97 BOTKYRKA KOMMUN INLEDNING Dokumentet är styrande för kommunen Folkhälsopolicyn är ett styrande dokument för vad som behöver göras inom kommunen för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa. Den lägger även grund för planering, genomförande och uppföljning av kommunens folkhälsoarbete. Till policyn är en utvecklingsplan kopplad med aktiviteter som anger hur vi kan arbeta för att uppnå policyns intentioner. Kommunen kan göra mycket för att förbättra folkhälsan men kan inte påverka allt. Även staten och landstinget har ansvar för folkhälsan och arbetet behöver ske i samverkan med också andra aktörer där dessa dokument kan vara vägledande. Varför just dessa utvecklingsområden? Policy och utvecklingsplanen innehåller de utvecklingsbehov som finns inom kommunen för att förbättra folkhälsan. Dessa är valda utifrån nuläge, det vill säga analys av livsvillkoren, levnadsförhållanden och hälsoläget bland Botkyrkas befolkning, samt forskning kring faktorer som påverkar folkhälsan. Dessutom har vi utgått från statens, landstingets respektive kommunens redan pågående arbete, ambitioner och övriga styrdokument. Det innebär att styrdokumenten för folkhälsa har utvecklingsfokus och inte upprepar det som redan pågår eller finns i andra styrdokument även om dessa påverkar folkhälsan. En mängd dialoger med olika intressenter har genomförts i förarbetet. MÅL INOM FOLKHÄLSOARBETET Många av flerårsplanemålen påverkar folkhälsan direkt eller indirekt. Det särskilda målet för folkhälsoarbetet finns formulerat som mål 3 i kommunens flerårsplan - nedanstående är en fördjupning av målet. Flerårsplanemål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Innebär följande fokus Folkhälsoarbetet ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper* inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet.. *kvinnor och män med olika livsvillkor (socioekonomi), levnadsförhållanden (boendemiljö, arbetsmiljö etc.), olika ursprung, med eller utan funktionsnedsättning, olika faser i livet mm Att uppfylla detta mål kan kräva förändrade arbetssätt, eventuella omprioriteringar och nya insatser även inom andra flerårsplanemål framförallt utifrån synsättet att åtgärderna ska vara generella men bör anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov. Uppföljning sker med hjälp av indikatorer, se vidare i utvecklingsplanen. 4 [17]

98 BOTKYRKA KOMMUN NULÄGE Hälsoklyftorna i landets städer är liksom i Botkyrka stora. Inom länet skiljer det exempelvis fem år i medellivslängd mellan olika grupper. Det finns även skillnader mellan olika gruppers livsvillkor, levnadsförhållanden samt hälsoutfall. Hälsoklyftorna visar sig också i den ojämlika fördelningen av ohälsa, levnadsvanor, vårdkonsumtion och dessutom finns det skillnader i konsekvenser av sjukdom. Några av ohälsoresultaten i Botkyrka är självskattad ohälsa, övervikt och fetma hos såväl barn, unga och vuxna, tobaksrökning och fysisk inaktivitet. Dessa har också samband med de bakomliggande orsakerna ej fullständig utbildning, arbetslöshet samt låg inkomst. För att minska ohälsa samt bibehålla och förbättra hälsan i befolkningen finns det behov av en mängd olika åtgärder. Forskningen visar att det är verkningsfullt att förbättra de bakomliggande bestämningsfaktorerna för hälsa med främjande och förebyggande arbete. För att minska skillnader i hälsa bör åtgärderna vara generella men bör anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov. Det innebär att åtgärderna ska nå alla men vara utformade på olika sätt utifrån behov att göra jämlikt är alltså att göra skillnad. Samtidigt behöver man förstås utveckla arbetssätt för att direkt kunna påverka ett specifikt problem i en särskild målgrupp VAD BEHÖVER VI GÖRA Folkhälsopolicyn visar utvecklingsbehov Folkhälsopolicyn innehåller punkter över vad som behöver göras för att uppnå det övergripande fokuset och riktar sig till alla nämnder och förvaltningar i kommunen. Dokumentet består av en folkhälsopolicy samt en specifik policy för barn och ungdomsverksamhet kring tobak, alkohol och narkotika. HUR KAN VI GÖRA Utvecklingsplan folkhälsa visar utvecklingsområden Utöver dessa policys finns särskilda utvecklingsplaner för folkhälsa som syftar till att vara ett stöd inför planering vid ettårsplaner och verksamhetsplaner och som beskriver hur intentionerna i folkhälsopolicyn kan uppnås för olika målgrupper. Dessa utvecklingsplaner finns i ett särskilt dokument. Det finns en mängd arbete i kommunens ordinarie arbete som förbättrar folkhälsan, samt många styrdokument som innehåller intentioner som kommer att förbättra folkhälsan om de infrias. Denna folkhälsopolicy innehåller endast punkter utifrån utvecklingsbehov. Alla kan inte göra allt, men nämnder kan prioritera olika åtgärder utifrån deras möjligheter att påverka folkhälsan. Punkterna syftar till att vara ett stöd i utvecklingsarbete som skulle kunna integreras i det ordinarie arbetet. 5 [17]

99 BOTKYRKA KOMMUN Botkyrka kommuns flerårsplan mål 3 Botkyrkaborna är friskare och mår bättre FOLKHÄLSOPOLICY Folkhälsoarbetet ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att socioekonomiska skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet Generellt De satsningar i kommunen som är generella, det vill säga riktar sig till hela befolkningen eller en specifik målgrupp (t.ex. alla äldre), ska på ett systematiskt sätt utformas så att vi också når dem som har störst behov. Arbeta med såväl strukturella, t.ex. utbildning och arbete som kompenserande åtgärder, t.ex. subventionerade avgifter för att minska negativa hälsoeffekter av sociala skillnader Fånga upp olika gruppers behov i syfte att målgruppsanpassa utbud av service och stöd Medborgarnas Botkyrka Skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och goda matvanor och underlätta hälsosamma val Arbeta för ett Botkyrka med tobaks- och narkotikafria miljöer samt med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol Öka tillgängligheten till kunskapsbaserat stöd, samt kommunicera tydligare vilket stöd finns inom kommunen så invånarna upplever att de får ett bra stöd (exempelvis kring föräldrastöd, våld, mobbing, missbruk) Framtidens jobb samt Välfärd med kvalitet för alla Vidareutveckla hälsofrämjande arbetssätt med syfte att undanröja ohälsa som hinder för studier, praktik och arbete (utöver alla andra insatser ör att öka möjligheterna till att få ett arbete) Utöka det hälsofrämjande arbetssättet så att människor kan ha ett självständigt och friskt liv med god livskvalitet långt upp i åldrarna Grön stad i rörelse samt Kultur och kreativitet ger kraft Förstärk det hälsofrämjande perspektivet i fysisk planering i syfte att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet, bra hälsa och livskvalitet i livets alla faser En effektiv och kreativ kommunal organisation Öka förutsättningarna för hälsofrämjande strukturer och systematisk användning av effektiv kunskapsbaserad metodik i våra verksamheter. 6 [17]

100 BOTKYRKA KOMMUN TOBAK, ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLICY FÖR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETERNA I BOTKYRKA Syftet med policyn är att tydliggöra personalens och andra vuxnas exempelvis ledares förhållningssätt inom kommunens och samarbetsaktörers barn- och ungdomsverksamheter när det gäller alkohol, tobak*, narkotika bland barn och ungdomar. Policyn är styrande för kommunens barn och ungdomsverksamheter. För övriga verksamheter bör policyn ses som ett vägledande dokument Målet är att erbjuda tobak-, alkohol- och narkotikafria miljöer för alla barn och unga. vilket i sin tur ska leda till en minskning av de barn/unga som prövar och använder dessa beroendeframkallande preparat. Verksamheterna arbetar aktivt för att skapa tobaks-, alkohol- och narkotikafria miljöer för barn/unga. Verksamheterna använder kunskapsbaserad metodik för att minska barns/ungdomars vilja att börja använda tobak, alkohol, narkotika Varken barn/unga, personal eller besökare använder tobak, alkohol och narkotika under verksamhetstid tillsammans med barn och unga (det vill säga inte heller utanför enheternas område, resor, studiebesök, etc.) Personal/ledare agerar aktivt vid barns/ungas tobaks-, alkohol- eller narkotikaanvändning under verksamhetstid och för en dialog med barnet/ungdomen samt kontaktar vårdnadshavare Personal/ledare motiverar och erbjuder, eller hänvisar till, stöd för att sluta Om någon är berusad ombeds föräldrar hämta sitt barn. Om det är narkotika involverat kontaktas även polis. Vid oro för att barnet far illa eller riskerar fara illa på grund av alkohol-, tobaks- eller narkotikaanvändning se riktlinjer framtagna i kommunen kring rutiner för anmälan till socialförvaltningen Alla enheter ska ha en handlingsplan/rutiner för hur denna policy ska användas. - Den ytterst ansvarige på respektive enhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan som följs av personalen samt att handlingsplanen följs upp årligen. * Här menas: Tobak: cigaretter, snus, vattenpipa 7 [17]

101 BOTKYRKA KOMMUN BAKGRUND Varför ska vi arbeta med folkhälsan Hälsa ger tillväxt tillväxt ger hälsa Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar till individernas levnadsförhållanden och hälsa som i sin tur bidrar till den ekonomiska tillväxten i samhället. Utbildning, arbete och sociala relationer är exempel på viktiga faktorer för såväl hälsa som ekonomisk tillväxt i samhället. Under senare år har det kommit mycket forskning som visar ett ömsesidigt samband mellan tillväxt och hälsa. Exempelvis visar en rapport från WHO att förbättringar i hälsa är en viktig strategi för minskning av fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Därefter visade en översikt inom EU att det även för medel- och höginkomstländer finns starka ekonomiska skäl att inverstera i hälsa för att upprätthålla Europas globala konkurrensförmåga. Rapporten visar fler aspekter på varför hälsa medför högre tillväxt; genom bland annat högre produktivitet i arbetet, fler produktiva år, mer omfattande arbetsdeltagande, bättre inlärningsförmåga, fler utbildningsår samt tillföljd av fler år i god hälsa även ett ökat sparande. Sämre hälsa får också ekonomiska effekter genom kostnader för socialförsäkringssystemen och inom hälso- och sjukvården. Statens folkhälsoinstitut har tillsammans med Institutet för framtidsstudier visat att insatser för bättre folkhälsa är viktiga för att stärka Sverige och svenska regioners konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt. Folkhälsoinstitutet menar att hälsa bör diskuteras som en drivkraft till utveckling på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Folkhälsoarbete ett medel att uppnå kärnverksamheternas mål Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete kan även bidra till att uppfylla kärnverksamheternas mål. Forskningen visar till exempel att det finns starkt samband mellan skolprestationer, respektive levnadsvanor och barnens relationer med sina föräldrar. Genom att arbeta med dessa frågor så kan detta bidra till förbättrade skolprestationer. Ett annat exempel är den fysiska miljön genom att arbeta ur ett främjande perspektiv för att skapa miljöer som är lättillgängliga (fysiskt och nära), trygga, inbjuder till utevistelse och rörelse så bidrar det till att människor trivs och känner sig hemma i sitt område. Hälsan är ojämnt fördelad skillnader i hälsa Många rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och växer mellan olika grupper i samhället. Bakom skillnader i fysisk och psykisk hälsa finns flera orsaker, så kallade bestämningsfaktorer. Några av de viktigaste är uppväxtförhållande, skolgång, arbete, arbetsmiljö och arbetsförhållande, inkomst, utbildning, boendemiljö och social delaktighet. När det gäller skillnader i hälsa utifrån kön och ursprung är det i första hand när dessa grupper kombineras med en låg socioekonomisk position som det påverkar hälsan i gruppen mest. Skillnaderna i hälsa framträder tydligt vid analys av olika gruppers hälsa i kombination med ovanstående bestämningsfaktorer; - skillnader i medellivslängd - förekomsten av olika sjukdomar men även levnadsvanor - även skillnader i när man söker vård 8 [17]

102 BOTKYRKA KOMMUN skillnader vilka konsekvenserna blir vid sjukdom Men det är inte bara hälsoskillnad mellan till exempel lågutbildad och högutbildad utan det är en gradvis skillnad hela vägen längs utbildningsstegen. Grupper av kvinnor och män som har högskoleutbildning har som grupp bättre hälsa än de som har gymnasieutbildning, och så vidare. Även om man tar hänsyn till att gruppen högutbildade har ökat över tid, har ändå hälsoskillnaderna ökat. Ojämlikhet i hälsa går dock att undvika, då den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Vi behöver därför stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Utöver strukturella åtgärder såsom förbättra livsvillkor och levnadsförhållanden (exempelvis utbildning, arbete och inkomst) behöver man även kompensera så att bakomliggande faktorer inte ger utslag i sämre hälsa. Det viktiga är då att arbeta med generella insatser, det vill säga rikta sig till hela befolkningen eller en specifik målgrupp (exempelvis. alla äldre), och samtidigt anpassa dessa i omfattning och utformning så att det når dem med störst behov. Statens folkhälsoinstitut lyfter i sin folkhälsopolitiska rapport upp de grupper som har störst risk för ohälsa: kvinnor med arbetaryrken eller hög arbetslöshet grupper av personer från andra länder med arbetaryrken eller hög arbetslöshet ungdomar med låg eller ofullständig utbildning personer med funktionsnedsättning. Faktorer som påverkar hälsan Folkhälsoarbetet i Botkyrka bygger på hälsans bestämningsfaktorer, vilket är faktorer som påverkar hälsan på olika nivåer i samhället och på individnivå. Bilden visar vilka faktorer som påverkar vår hälsa, i vår närhet, bland våra levnads-vanor och samhällsfunktioner. I de yttre delarna ligger många av de faktorer som påverkas av strukturer i samhället, arbete, boende, mm. De faktorer som ligger i de inre delarna kan påverkas av både oss själva och människor runt omkring oss. Dessutom kan olika aktörer i kommunen och samhället bidra till dessa hälsofaktorer. Forskningen har visat att det är verkningsfullt att förbättra dessa bestämningsfaktorer för hälsan med främjande och förebyggande arbete för att förbättra folkhälsan, och det är dessa bestämningsfaktorer som kommunen också mest kan påverka med sitt utbud av verksamheter. Samtidigt behöver man förstås arbeta med särskilda inriktningar 9 [17]

103 BOTKYRKA KOMMUN exempelvis direkt utifrån ett problemområde (sjukdom) eller generella insatser som påverkar livsvillkoren (exempelvis socialförsäkringssystem). Statliga ambitioner Nationella folkhälsomål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De är de mest centrala bestämningsfaktorerna för hälsan. Målen som är markerade med en stjärna (*) är sådana som vi särskilt tagit hänsyn till i denna policy och utvecklingsplaner. * Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det är många faktorer som kan påverka hur delaktig man är, till exempel tillgången till arbete, föreningsliv, och sociala nätverk. Avgörande för delaktighet är att kommunen har goda kontakter med sina brukare till exempel elever, boende på äldreboende, men även invånare i våra olika kommundelar. Särskild viktigt är att underlätta möjligheter till social och kulturell delaktighet för alla, särskilt ur ekonomiskt och socialt perspektiv. * Ekonomiska och sociala förutsättningar Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Utbildning och arbetets grund för hälsa Utbildningsnivån och nyckelkompetenser avgör ofta personens position på arbetsmarknaden. Några av nyckelkompetenser som EU lyfter fram; kommunikation på modersmålet, matematiskt kunnande, interpersonell och social kompetens, lära att lära, mm. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. * Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Det finns starka samband mellan barns psykiska hälsa och en familjesituation där barnen uppger att de kommer överens med föräldrarna. Indirekt påverkas miljön i hemmet även av familjens ekonomiska villkor. Samhället kan göra mycket för att stödja trygga och goda uppväxtvillkor. Förhållanden under barnoch ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet, och det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. För hälsan är det viktigt att kraven i arbetslivet balanseras mot människors möjligheter att fungera och må bra under hela sitt arbetsliv och kunna förenas med fritid och familjeliv. Ett hälsofrämjande arbetsliv handlar om att känna delaktighet över sitt arbete och hur det ska utföras samtidigt kunna påverka arbetstakt, att bli sedd samt sist men inte minst en säker och trygg miljö såväl fysiskt, psykiskt och socialt. * Miljöer och produkter Målområdet omfattar de grundläggande för hälsan inom olika typer av miljöer, till exempel fysisk omgivning luft, vatten och byggd miljö, men även hela boendet samt transporter och konsumtion. Att arbeta för en trygg och säker miljö kan innebära allt från brottsförebyggande arbete, minska fallolyckor till att öka hälsoperspektivet i till exempel planeringen av bostadsområden, skolor, fritid och lekplatser. Det finns stora socioekonomiska skillnader inom olika skadetyper för såväl barn och unga. Känner man sig otrygg i ett område kan det påverka exempelvis rörelsefriheten och därmed också fysisk aktiviteten. 10 [17]

104 BOTKYRKA KOMMUN Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. Grupper som har det största hälsobehovet bör fokuseras i fördelningen av resurser för att bidra till en jämlik hälsa och ökade hälsovinster på befolkningsnivå. Hälso- och sjukvård finns även inom kommunens verksamheter där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har stort fokus. Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Inom kommunernas ansvarsområden handlar det mest om sjukvårdshygien och vaccinationer. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. * Fysisk aktivitet Vår samhällsstruktur idag uppmuntrar stillasittande, vilket i sin tur kan leda till olika hälsoproblem. Matvanor och fysisk inaktivitet en av riskfaktorerna för en mängd sjukdomar, till exempel hjärtkärlsjukdom, högt blodtryck, åldersdiabetes, benskörhet, fallolyckor hos äldre, men fysisk aktivitet kan även vara en behandling för en mängd sjukdomar, bl.a. psykisk ohälsa. Levnadsvanorna har starkt samband med strukturella socioekonomiska faktorer, därför handlar kommuners ansvar om att skapa förutsättningar för att utöva fysisk aktivitet i sin vardag, aktiva transporter, i skola/arbete och fritid. Det finns starka samband mellan ungdomars levnadsvanor och skolprestationer när hänsyn tagits till föräldrars bakgrundsfaktorer. * Matvanor och livsmedel Goda matvanor och trivsamma måltider är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem. Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation. För barn och unga har man sett starka samband mellan goda frukostvanor, och nyttig mat med bättre skolprestationer. * Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige som bidrar till skillnad i hälsa mellan olika grupper bland invånarna. Hög alkoholkonsumtion är vanligast bland högutbildade unga och män, men skadeverkningarna är större för grupper med låg utbildning och låg inkomst. De viktigaste förebyggande åtgärderna är att begränsa tillgängligheten till tobak, alkohol, narkotika och spel för unga och påverka attityder och normer i samhället r. Den långa traditionen om undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i skolan har visat sig att de inte minskar risken för att de unga använder alkohol och droger. De mer verkningsfulla metoderna handlar om att skapa en tryggt och gott skolklimat som främjar inlärning. Levnadsvanor till exempel rökning, alkoholbruk har starkt samband med skolprestationer. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. 11 [17]

105 BOTKYRKA KOMMUN Nationella strategier viktiga för policyn Det finns många nationella strategier och riktlinjer som berör folkhälsoarbetet. För att förverkliga folkhälsoarbetet i kommunen har vi särskilt valt ut två strategier som integrerats i denna policy och utvecklingsplan inom folkhälsa: - Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla Strategins syfte är att inspirera kommuner och landsting att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar genom att stödja deras föräldrar. - En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Strategin innehåller såväl främjande, förebyggande och behandlingsinsatser för att nå dess övergripande mål som är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin lyfter även upp kopplingen mellan dessa områden och kriminalitet. Landstingets ambitioner Stockholms läns landsting har antagit en folkhälsopolicy med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och trender gällande hälsa och ohälsa i Stockholms län. Det övergripande målet är En god hälsa och jämlik hälsa för alla i länet Dessutom finns delmål som handlar om goda livsvillkor, god miljö, goda arbetsförhållanden, hälsosamma levnadsvanor samt god psykisk hälsa. 12 [17]

106 BOTKYRKA KOMMUN Kommunens ambitioner Samband med Ett Hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har undertecknat Ålborgdeklarationen som är en europeisk deklaration om hållbar utveckling. Det innebär att kommunen åtagit sig att arbeta för att uppnå deklarationens 50 åtaganden vilka flera av dem även kommer att förbättra folkhälsan. En omfattande kartläggning och analys mynnade ut i sex områden där samhällsutvecklingen inte går åt rätt håll för en hållbar utveckling. Dessa formulerades som utmaningar i ett 30-årsperspektiv varav hälsa är en av de sex utmaningarna. Nedan ses utmaningarna ur ett folkhälsoperspektiv vilket visar att hälsans bestämningsfaktorer ryms inom flera utmaningar än utmaningen kring hälsa: - Botkyrkaborna har arbete: Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa - Botkyrkaborna känner sig hemma: Det finns samband mellan känsla av trygghet i närmiljön och upplevd fysisk och psykisk hälsa. - Botkyrkaborna är friska och mår bra Salutogent - Botkyrka perspektiv har de bästa skolorna: Utbildningsnivån avgör ofta personens position på arbetsmarknaden. Någon - Botkyrka som också bidrar anknyter inte till klimatförändringarna: till att vi valt ett positivt förbättringsfokus i dokumentet förändringar istället gällande för problembaserat t.ex. transporter går (övervikt, hand i hand psykisk med folkhälsa ohälsa, (rörelse stillasittande, istället för etc.) samtidigt köra bil) som många insatser har en inverkan på många områden - Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin: Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Hållbar utveckling ur perspektivet mänskiga rättigheter Botkyrkas invånare har olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Därför kan man se mänskliga rättigheter som en kärna för att uppnå utmaningar inom Ett hållbart Botkyrka. Dessa är även viktiga perspektiv i folkhälsoarbetet särskilt när det gäller att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Därför är det viktigt att följa folkhälsoläget, analysera, fokusera arbetet med olika utgångspunkter samtidigt som man ser till helheten. Vad menas med olika grupper av människor Vi människor vill sällan att vi identifieras utifrån en grupptillhörighet, vi är alla unika men samtidigt är vi lika. I folkhälsoarbetet arbetar vi dock på befolkningsnivå istället för individnivå vilket innebär att vi analyserar och tar hänsyn till olika gruppers behov och att hälsan är olika fördelad. Med det menar vi kvinnor och män med olika livsvillkor och levnadsförhållanden, som har olika ursprung, religion etc., personer som har någon form av funktionsnedsättning eller befinner sig i olika faser av livet med mera. För att underlätta läsningen skriver vi i fortsättningen olika grupper när vi inbegriper samtliga ovanstående grupper samt kombinationer av dessa. 13 [17]

107 BOTKYRKA KOMMUN Folkhälsoarbetet i Botkyrka kommun riktar sig till alla kommuninvånare. Det ska bidra till ökad hälsa bland flickor och pojkar, kvinnor och män, med olika bakgrunder, ursprung och situationer i alla våra kommundelar. Nedan visas olika perspektiv som är viktiga för folkhälsoarbetet som också har särskilda styrdokument. Utgångspunkter i folkhälsoarbetet Hälsofrämjande (salutogent) perspektiv Det salutogena perspektivet innebär att vi stärker de faktorer som främjar hälsa. Åtgärder som görs utifrån det här perspektivet får ofta bredare effekt, t.ex. motion minskar fetma, men har även effekt på en mängd olika sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, psykisk ohälsa mm. Det salutogena perspektivet genomsyrar även denna policy och handlingsplanernas innehåll då vi lyfter upp utvecklingsområden för att främja hälsa istället för att utgå från att minska sjukdomar/ohälsa. Livsloppsperspektiv Hälsan påverkas inte bara utifrån faktorer i nutid. Särskilt påverkbara är vi under barn- och ungdomsåren. Detta betyder att insatser och stöd under uppväxtåren har stor betydelse för individens hälsa senare i livet. Viktigt att också inhämta och beakta barnens perspektiv. Detta betyder dock inte att åtgärder riktade till vuxna och äldre är utan betydelse. Jämställdhet Levnadsförhållandena och livsvillkor skiljer sig ofta mellan könen sett till hela befolkningen så i olika grupper. Det bidrar till skillnader i hälsa. På befolkningsnivå har kvinnor för det mesta sämre hälsa än män, samtidigt som män har en högre överdödlighet än kvinnor. I arbetet för en förbättrad folkhälsa är det därför viktigt att utgå från ett jämställdhetsperspektiv, vilket bland annat innebär att genomgående synliggöra och beakta villkoren för båda könen. Interkulturellt förhållningssätt Det finns stora skillnader i hälsa som i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället (kön, socioekonomi, ursprung etc.). Därför är dessa bakgrundsfaktorer särskilt viktiga i folkhälsoarbetet såväl att följa indikatorer och statistik som vid planering av åtgärder, t.ex. utifrån grupper som identifierats som särskilt utsatta för diskriminering och kränkningar. Det är viktigt att åtgärderna anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov, men också verkligen når dem samtidigt som de erbjuds alla. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Var femte invånare har någon form av funktionsnedsättning. Att allt fler blir riktigt gamla och att fler överlever olyckor och svåra sjukdomar innebär att antalet personer med funktionsnedsättning ständigt ökar. Undersökningar visar dessutom att det ofta är högre ohälsa bland de här personerna jämfört med den övriga befolkningen. Men en stor del av ohälsan är möjlig att påverka med hjälp av ökad tillgänglighet och delaktighet samt minskat utanförskap på arbetsmarknaden Demokrati Demokrati och känslan av inflytande och delaktighet är en av de viktiga utgångspunkterna i folkhälsoarbetet. Det handlar inte bara om att invånarna och brukarna erbjuds möjlighet till dialog eller ge synpunkter, utan även att de får återkoppling på hur synpunkterna tas om hand Trygghet Områdena i utvecklingsplanen för de olika målgrupperna bidrar även till intentionerna i trygghetsstrategin, framförallt genom det alkohol och drogförebyggande arbetet samt skadeförebyggande arbetet. 14 [17]

108 BOTKYRKA KOMMUN Övriga styrdokument i kommunen extra viktiga för folkhälsa Utöver ovanstående utgångspunkter finns i Botkyrka många strategier, policys, planer som är relevanta för folkhälsoläget. Innehållet i dessa upprepas inte i policy och utvecklingsplan för folkhälsa utan hänvisar till: Förvaltningsspecifika styrdokument - Riktlinjer för områdesarbetet - Bidragsregler för föreningslivet - Gröna värden: - Cykelplanen: - Skogsvårdsplanen: - Regler idrottslyftet: - Skolplan integrerad i uf ettårsplan - Kostpolicyn: - Metodhandboken inom skolhälsovården: - Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck: - Fritidspolitiskt handlingsprogram (kommer kompletteras med idrottspolitiskt program) - Riktlinjer för ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för arbete med barn- och ungdomsärenden: - Styrdokument för samverkan mellan skola och socialtjänst till stöd för barn som far illa eller riskerar att fara illa - Riktlinjer för hemtjänstinsatser eller äldreboende - Plan för samverkan till stöd för män, barn och unga som utsätts för hot, våld och övergrepp: - Plan för samverkan i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld: Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete Ett effektivt folkhälsoarbete kräver insatser på olika nivåer i vårt samhälle och en bred samverkan över sektorsgränserna. Botkyrkas folkhälsoarbete bygger på framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet. Framgångsfaktorerna är (Sveriges Kommuner och Landsting samt Statens Folkhälsoinstitut) - en tydlig politisk riktning med förankring i alla nämnder - folkhälsoarbetet integrerad i ordinarie arbete - ett långsiktigt och systematiskt arbete, såväl främjande som förebyggande - tvärsektoriellt arbete såväl över förvaltningsgränser inom kommunorganisationen som mellan kommunen och andra aktörer - arbeta med såväl strukturella faktorer, såsom utbildning och arbete, som kompensatoriska faktorer för att minska de sociala skillnaderna i hälsa - skapa förutsättningar det vill säga underlätta goda val - arbeta utifrån behov av utveckling - använda kunskapsbaserad metodik då sådana finns samtidigt med metodutveckling och kompetensutveckling - systematisk uppföljning och utvärdering av arbetet Hur vet vi om det sker någon förbättring För att veta om arbetet går i rätt riktning behöver vi mäta och följa hälsoläget. Men det tar lång tid att förbättra hälsan och när förändringar sker kan det vara svårt att härleda dessa till direkta satsningar. Därför behöver vi även mäta och följa hälsans bestämningsfaktorer samt använda oss av kunskapsbaserad metodik i vårt arbetssätt och göra uppföljningar som visar resultat av arbetet steg på vägen. Vilka indikatorer som ska följas och frekvens kommer att beskrivas i en resultatpalett med nyckeltal för folkhälsa. Följs upp genom kommunens ordinarie styrsystem med bland annat i delårs- och årsredovisningar. 15 [17]

109 BOTKYRKA KOMMUN Ordförklaringar Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan är så bra som möjligt i befolkningen utan att den även bör vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete Systematiska och målinriktade hälsofrämjande och förebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Förebyggande: Åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Förebyggande åtgärder delas in i primär- och sekundärprevention. Man brukade tidigare även tala om tertiärprevention, men det är nu ersatt av termerna behandling och rehabilitering. - Primärprevention: förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Primärprevention kan vara individinriktad, gruppinriktad (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktad (gentemot samhällsstrukturer). Exempel på gruppinriktad primärprevention är föräldrastöd kring unga och alkohol. Exempel på strukturinriktad primärprevention är lagstiftat förbud mot rökning på allmänna platser, eller att skapa säkra lekplatser Sekundärprevention: förebyggande åtgärd för att - i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem, - förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom eller Hälsa Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat hälsa som ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Definitionen visar att hälsa är något mer än frånvaron av sjukdom. Hälsa omfattar något positivt, en känsla av god livskvalitet och välbefinnande. Inom folkhälsoområdet definierar man ofta hälsa som individens handlingsförmåga, det vill säga i vilken mån han eller hon kan handla så att hon uppfyller sina mål och de krav livssituationen ställer. Hälsa innebär då att ha förmågan att göra hälsosamma val. Hälsofrämjande Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande åtgärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. Hälsofrämjande åtgärder kan vara individinriktade, gruppinriktade (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktade (gentemot samhällsstrukturer). Exempel på gruppinriktade hälsofrämjande åtgärder är föräldrastöd för alla föräldrar eller samtalsgrupper för ungdomar som syftar till att stärka deras självkänsla. Exempel på strukturinriktade hälsofrämjande åtgärder är att öka andelen som klarar utbildning, underlätta möjligheter till arbete men även att skapa trygga promenadstråk och parker. Kunskapsbaserade/evidensbaserade metoder Metod vilken anses ha vetenskapligt stöd. Evidens är inte ett absolut tillstånd utan det handlar om graden av tillförlitlighet den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen. Levnadsvanor Specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som man själv kan påverka. Tidigare sa man ofta livsstil vilket nu är ersatt av levnadsvana. Vid förebyggande åtgärder fokuserar man vanligen på levnadsvanor associerade med mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, sömn och sexualitet. Levnadsvanorna påverkas av livsvillkoren och levnadsförhållandena. 16 [17]

110 BOTKYRKA KOMMUN Livsvillkor - Levnadsförhållanden Förutsättningar för människors levnadsförhållanden och som ofta ligger utanför den enskilda individens omedelbara kontroll. Livsvillkor avser exempelvis socioekonomisk bakgrund och det samhällssystem individen lever i. Medan levnadsförhållanden avser människors vardagliga livsmiljö som man lever i, exempelvis boendemiljö, arbetsmiljö eller psykosocialmiljö. Socioekonomi Bakomliggande sociala eller ekonomiska faktorer där de viktigaste är utbildningsbakgrund, arbete, inkomst, civilstånd, familjesituation 17 [17]

111 Antagen kommunstyrelsen UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

112 BOTKYRKA KOMMUN JÄMLIK HÄLSA FRÅN ORD TILL HANDLING Folkhälsoarbetet gagnar oss alla och angår oss alla. Vi kan se att hälsan förbättras men inte för alla, men det går att påverka. Därför är huvudfokus i denna folkhälsopolicy att förbättra hälsan och minska skillnader i hälsa inom kommunen och i jämförelse med länet och landet. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Vi ser skillnaderna i medellivslängd, livsvillkor och tillgång till vård. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att acceptera ojämlik hälsa. Vi behöver se att människor har olika livsvillkor och levnadsförhållanden som vi med rätt insatser, reformer och åtgärder kan förbättra. Folkhälsoarbetet ska vara riktat till hela befolkningen och samtidigt anpassat i omfattning och utformning så att det når de med störst behov. Alla barn ska växa upp med goda förutsättningar till ett gott liv med god livskvalitet. Vi vill arbeta gemensamt med staten och Stockholms län landsting för att samordna våra insatser för bästa möjliga resultat för våra medborgare. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar till att förbättra medborgarnas levnadsförhållanden och hälsa som i sin tur bidrar till den ekonomiska tillväxten i samhället. Men även omvänt kan ett hälsofrämjande och förebyggande arbete bidra till den kommunala verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Policyn lägger en grund för planering, genomförande och uppföljning av kommunens folkhälsoarbete. Det finns redan mycket kunskap om vad som påverkar folkhälsan och även kunskap om allt som redan görs i Botkyrka. Det är mycket i kommunens ordinarie arbete som påverkar hälsan i befolkningen; hur våra bostadsområden och vägar planeras och sköts, hur våra grönytor och utbud av aktiviteter utnyttjas, hur våra förskolor och skolor fungerar, vilket stöd man kan få i vardagen oavsett om man är barn/tonåring, vuxen/förälder eller senior. Därför tar policyn fasta på vad som behöver utvecklas mer, och därmed ett stöd för nämnder, förvaltningar och verksamheter. Det handlar om både strukturella och kompensatoriska åtgärder för att minska skillnader i hälsa. Men det behövs även mer kunskap om vad som är verkningsfullt därför behöver vi hålla oss uppdaterade med vad forskningen och lokala, nationella och internationella utvecklingsarbeten kommer fram till och anpassa detta till Botkyrkas arbeten och behov. Vi hoppas att denna policy bidrar till ökad kunskap och ger en vägledning om hur du inom din nämnd och förvaltning kan bidra till en förbättrad hälsa i Botkyrka. Till din hjälp finns en utvecklingsplan som visar hur vi kan gå från ord till handling och arbeta för att uppnå policyns intentioner. Tveka inte att kontakta oss eller våra folkhälsostrateger som har till uppgift att utveckla, följa, samordna och stödja förvaltningarnas folkhälsoarbete. Eller ta hjälp av de fördjupningar och stödmaterial som regelbundet tas fram och finns på intranätet. Inger Ros Ordförande Folkhälsokommittén (s) Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s) 2 [13]

113 BOTKYRKA KOMMUN INNEHÅLL INLEDNING...4 MÅL INOM FOLKHÄLSOARBETET...4 NULÄGE...5 VAD BEHÖVER VI GÖRA...6 HUR KAN VI GÖRA...6 UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA BARN TONÅR UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA UNGA VUXNA, MITT I LIVET UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA SENIORER ARBETSSÄTT...10 Ansvar och organisation av folkhälsoarbetet...10 Hur kommer folkhälsoarbetet in i styrsystemet i Botkyrka...12 HUR VET VI OM DET SKER NÅGON FÖRBÄTTRING...13 Uppföljning [13]

114 BOTKYRKA KOMMUN INLEDNING Utvecklingsplan kopplad till folkhälsopolicyn Utvecklingsplan för folkhälsoarbetet anger aktiviteter hur vi ska arbeta för att uppnå folkhälsopolicyns intentioner. Utvecklingsplanen är ett stöd för till nämnder och förvaltningars planering, arbetssätt och uppföljning av hur folkhälsopolicyns intentioner kan uppfyllas. Utvecklingsplanerna för folkhälsa utgår från livsvillkoren, levnadsförhållanden och hälsoläget bland Botkyrkas befolkning där skillnader i hälsa behöver minskas. I nuläge ingår även forskning kring faktorer som påverkar folkhälsan samt analys av redan pågående arbete, övriga styrdokument i kommunen samt kommunens, landstinget respektive statens ambitioner. Det vill säga att sådant som påverkar folkhälsan och redan finns med i andra styrdokument eller redan genomförs återfinns inte i utvecklingsplanen. Folkhälsoarbete som medel att uppnå kärnverksamheternas mål Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete kan även bidra till att uppfylla kärnverksamheternas mål. Forskningen visar till exempel att det finns starkt samband mellan skolprestationer, respektive levnadsvanor och barnens relationer med sina föräldrar. Genom att arbeta med dessa frågor så kan detta bidra till förbättrade skolprestationer. Ett annat exempel är den fysiska miljön genom att arbeta ur ett främjande perspektiv för att skapa miljöer som är lättillgängliga (fysiskt och nära), trygga, inbjuder till utevistelse och rörelse så bidrar det till att människor trivs och känner sig hemma i sitt område. MÅL INOM FOLKHÄLSOARBETET Många av flerårsplanemålen påverkar folkhälsan direkt eller indirekt. Det särskilda målet för folkhälsoarbetet finns formulerat som mål 3 i kommunens flerårsplan.. Flerårsplanemål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Innebär följande fokus: Folkhälsoarbetet ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper* inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet. *kvinnor och män med olika livsvillkor (socioekonomi), levnadsförhållanden (boendemiljö, arbetsmiljö etc.), olika ursprung, med eller utan funktionsnedsättning, olika faser i livet mm 4 [13]

115 BOTKYRKA KOMMUN Att uppfylla detta mål kan kräva förändrade arbetssätt, eventuella omprioriteringar och nya insatser även inom andra flerårsplanemål framförallt utifrån synsättet att åtgärderna ska vara generella men bör anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov Inom folkhälsoarbetet har vi ett salutogent perspektiv vilket innebär att vi stärker de faktorer som främjar hälsa. Åtgärder som görs utifrån det här perspektivet får ofta bredare effekt, till exempel motion minskar fetma, men har även effekt på en mängd olika sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, psykisk ohälsa mm. Det salutogena perspektivet genomsyrar även denna policy och handlingsplanernas innehåll då vi lyfter upp utvecklingsområden för att främja hälsa istället för att utgå från att minska sjukdomar/ohälsa. NULÄGE Hälsoklyftorna i landets städer är liksom i Botkyrka stora. Inom länet skiljer det exempelvis fem år i medellivslängd mellan olika grupper. Det finns även skillnader mellan olika gruppers livsvillkor, levnadsförhållanden samt hälsoutfall. Hälsoklyftorna visar sig också i den ojämlika fördelningen av ohälsa, levnadsvanor, vårdkonsumtion och dessutom finns det skillnader i konsekvenser av sjukdom. Några av ohälsoresultaten i Botkyrka är självskattad ohälsa, övervikt och fetma hos såväl barn, unga och vuxna, tobaksrökning och fysisk inaktivitet. Dessa har också samband med de bakomliggande orsakerna ej fullständig utbildning, arbetslöshet samt låg inkomst. För att förbättra ohälsa samt bibehålla och förbättra hälsan i befolkningen finns det behov av en mängd olika åtgärder. Forskningen visar att det är verkningsfullt att förbättra de bakomliggande bestämningsfaktorerna för hälsa med främjande och förebyggande arbete. För att minska skillnader i hälsa bör åtgärderna vara generella men bör anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov. Det innebär att åtgärderna ska nå alla att göra jämlikt är alltså att göra skillnad. Samtidigt behöver man förstås utveckla arbetssätt för att direkt kunna påverka ett specifikt problem i en särskild målgrupp 5 [13]

116 BOTKYRKA KOMMUN VAD BEHÖVER VI GÖRA Folkhälsopolicy visar utvecklingsbehov Folkhälsopolicyn som finns i särskilt dokument innehåller punkter över vad som behöver göras för att uppnå målet och riktar sig till alla nämnder och förvaltningar i kommunen. HUR KAN VI GÖRA Utvecklingsplanfolkhälsa visar utvecklingsområden Utöver dessa två policys finns särskilda utvecklingsplaner för folkhälsa som syftar till att vara ett stöd inför nämndernas och förvaltningars planering vid ettårsplaner och verksamhetsplaner och som beskriver hur intentionerna i folkhälsopolicyn kan uppnås för olika målgrupper. Utvecklingsplanerna riktar sig till samtliga förvaltningar och verksamheter som är berörda, dvs för de som arbetar med: - barn och tonåringar; dvs alla flickor och pojkar 0-18 år - unga vuxna och mitt-i-livet: dvs för kvinnor och män samt år - seniorer: dvs samtliga kvinnor och män över 65 år oavsett om man är i behov av stöd från kommunen eller inte Anledningen till att åldersgruppen sammanfaller i två utvecklingsplaner är för att fånga upp de som faller ur skolan tidigt. De flesta punkterna handlar om att skapa stödjande miljöer runt målgrupperna, men även konkret folkhälsoarbete. Alla kan inte göra allt, men nämnder kan prioritera olika åtgärder utifrån deras möjligheter att påverka folkhälsan. Punkterna syftar till att vara ett stöd i vilket behov som finns av utveckling av arbetet som skulle kunna integreras i det ordinarie arbetet vartefter. Det finns en mängd arbete i kommunens ordinarie arbete som förbättrar folkhälsan. Det finns även många styrdokument som innehåller intentioner som kommer att förbättra folkhälsan om de infrias. Denna utvecklingsplan för folkhälsa innehåller endast punkter utifrån utvecklingsbehov. Alla kan inte göra allt, men nämnder kan prioritera olika åtgärder utifrån deras möjligheter att påverka folkhälsan. Punkterna syftar till att vara ett stöd i vilket behov som finns av utveckling av arbetet som skulle kunna integreras i det ordinarie arbetet vartefter. 6 [13]

117 BOTKYRKA KOMMUN UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA BARN TONÅR Samtliga nedanstående punkter ska integrera aktuell kunskap kring hur vi kan skapa åtgärderna som är generella men anpassade i omfattning och utformning till de med störst behov Stärk självkänslan, självförtroendet och den psykiska hälsan hos alla flickor och pojkar genom ett hälsofrämjande arbetssätt i såväl förskola, skola, skolbarnsomsorg, samt fritidsgårdar, exempelvis genom - T.ex positiv uppmärksamhet, utmaningar utifrån sina egna förutsättningar, en lugn och trygg miljö fri från kränkande behandling, föräldrastöd - Engagera flickorna och pojkarna, utifrån barnens utveckling, hur man kan påverka och vad som händer med deras synpunkter Erbjud föräldrar främjande föräldrastöd under barnets hela uppväxt 0-17 år. Exempelvis genom - Ökad samverkan mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till barn/föräldrar - Ökat antal hälsofrämjande arenor/ mötesplatser för föräldrar - Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och kunskapsbaserade främjande föräldrastödsprogram Stärk det förebyggande arbetet i ordinarie verksamhet kring tobak, alkohol och narkotika samt spel genom att minska riskfaktorerna och öka skyddsfaktorerna - Det kan handla om allt från arbete kring barns sociala och emotionella kompetenser, bra skolprestationer, trygga och goda miljöer, gott ledarskap och förhållningssätt, värdegrund, attityder/normer till begränsning av tillgängligheten av alkohol, tobak & narkotika, spel - Utveckla det förebyggande arbetet mot spel om pengar och värdesaker Systematisera utbudet av aktiviteter på eftermiddagar, kvällar, helger och skollov för flickor/pojkar i alla åldrar utifrån behov och intresseområden - Stöd särskilt inaktiva flickor och pojkar. Uppmärksamma särskilt fritiden för åldersgruppen åriga flickor och pojkar Stärk det hälsofrämjande perspektivet i arbetet kring flickor och pojkar i utsatta livssituationer exempelvis genom - flickor och pojkar som riskerar fara illa oavsett om det gäller dem själva, eller om det i deras närhet finns psykisk ohälsa, missbruk eller våld - Erbjud elever som faller ur skolan aktivt stöd till fortsatta studier eller arbete/praktik i olika former utifrån individens behov och förutsättningar Integrera fysisk aktivitet i den dagliga verksamheten i förskola, skola, fritidshem och fritidsgårdar, samt i den offentliga miljön exempelvis genom - integrera daglig rörelse i skolans olika ämnen, skapa goda förutsättningar för utomhuspedagogik på förskole- och skolgårdar, skapa trygga lekplatser som inbjuder till rörelse och säkra skolvägar, ge stöd i beteendeförändring samt involvera föräldrar och andra aktörer, - Öka utbudet av fritidsaktiviteter och möjlighet till fysisk aktivitet i framförallt de områden i Botkyrka där statistiken visar hög fysisk och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar." Vidareutveckla det främjande arbetet kring goda matvanor och utrymmesmat, exempelvis genom - motivera och underlätta hälsosamma matval, genom motiverande samtal, integrerad undervisning samt ökat utbud av hälsosam mat på alla arenor där barn och unga befinner sig Utveckla samverkan mellan kommunens och landstingets aktörer 7 [13]

118 BOTKYRKA KOMMUN UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA UNGA VUXNA, MITT I LIVET Integrera aktuell kunskap kring hur vi kan skapa åtgärderna som är generella men anpassade i omfattning och utformning till de med störst behov Vid stöd kring utbildning, praktik och arbete integrera hälsa som en naturlig del vid kartläggning av personens behov, resurser och förmåga - Med hälsa menas såväl fysiskt, psykiskt, socialt som emotionellt - Utveckla samarbetet inom kommunen samt mellan kommunens, statens och landstingets aktörer - Utveckla arbetet för utbildning, praktik och arbete för personer med funktionsnedsättning Involvera och stöd föräldrar mer i arbetet för barn och ungas uppväxtvillkor, exempelvis genom samarbete inom kommunen samt med andra aktörers olika föräldrastödsprogram och mötesplatser samt aktiviteter som - stärker föräldrarollen, - främjar relationen mellan föräldrar och barn - främjar barns fysiska och psykiska hälsa och/eller emotionella, kognitiva och sociala utveckling Vidareutveckla metodiken för möjlighet till inflytande och återkoppling på vilket sätt detta har påverkat verksamheterna eller området exempelvis genom - att utnyttja olika arenor för att nå ut och återkoppla till så många olika grupper som möjligt Öka användning av kunskapsbaserad metodik samt samlad information kring fysisk aktivitet - Fokusera på närhet, tillgänglighet, säkerhet och trygghet, användbarhet och attraktivitet i den fysiska miljön. exempelvis mötesplatser, grönområden, kommunikationer - Stärk samordningen av information och kommunikation med Botkyrka-invånarna om möjligheterna till fysisk aktivitet Stärk samarbete kring fysisk aktivitet på recept (FaR) till exempel med - med förskrivare primärvård, och mottagare egna verksamheter, föreningar Stärk det kunskapsbaserade arbetet för dem som är beroende (alkohol, narkotika, spel) med särskilt fokus att även uppmärksamma barn i familjen för att tidigt kunna ge stöd Underlätta för kommunens personal att lotsa invånarna till kommunens utbud av service och stöd. 8 [13]

119 BOTKYRKA KOMMUN UTVECKLINGSPLAN FOLKHÄLSA SENIORER Integrera aktuell kunskap kring hur vi kan skapa åtgärderna som är generella men anpassade i omfattning och utformning till de med störst behov Stärk den kunskapsbaserade metodiken med fokus på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor Säkra att kvinnor och män som brukare och anhöriga får stöd och insatser utifrån behov och förutsättningar - att göra jämlikt är att göra olika, genom att - De äldre får hjälp och stöd i vardagen och i sin fortsatta livssituation - Samverkan mellan kommunens och landstingets aktörer Vidareutveckla möjligheter till inflytande över sin vardag på alla nivåer; vid individuella kontakter, samarbete med organisationer, utformning av närsamhället Vidareutveckla det främjande arbetet kring goda levnadsvanor i det dagliga arbetet till exempel genom - motivera och underlätta hälsosamma val, genom motiverande samtal, ökat utbud av hälsosam mat och möjligheter till rörelser - Kompetensutveckling av personal för ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt i verksamheterna med de äldre i samverkan med landstingets aktörer Metodutveckling och vägledning för uppsökande och förebyggande hembesök Stärka det skadeförebyggande arbetet bland alla seniorer genom ett brett angreppssätt och inbegripa flera risk- och skyddsfaktorer - Det kan handla om olyckfallsförebyggande arbete i olika typer av miljöer som till exempel kring. utemiljö, fritid och egen bostad eller särskilt boende - Det är viktigt att anpassa åtgärderna utifrån individuella behov. 9 [13]

120 BOTKYRKA KOMMUN ARBETSSÄTT Ansvar och organisation av folkhälsoarbetet Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens folkhälsoarbete och har en beredning för samordning och analys folkhälsokommittén. Socialchefen är processansvarig vilket innebär att socialförvaltningen följer upp, samordnar och stödjer förvaltningarnas folkhälsoarbete. Detta genomförs med stöd av två tjänster för folkhälsoarbetet med ansvar att samordna det övergripande folkhälsoarbetet samt fördjupa vissa målområden. Genomförande i ordinarie verksamhet Det egentliga folkhälsoarbetet sker i verksamheternas ordinarie arbete eftersom de flesta verksamheter i kommun och landsting påverkar människors hälsa och därmed folkhälsan. I vissa fall pågår även särskilda projekt i syfte att förbättra folkhälsan. Vid genomförande används i första hand kunskapsbaserad metodik då detta finns. Samordning och stöd Politisk samordning Det finns en Folkhälsokommitté som består av politiska företrädare för kommunen och landstinget med uppdrag från kommunstyrelsen att inom folkhälsoarbetet - ge överblick och möjlighet till politisk samordning, - politisk utvärdering samt skapa underlag för politiska initiativ samt - stödja erfarenhets- och kunskapsutbyte inom och mellan partigrupper Samordning inom organisationen Socialförvaltningen, med sitt processansvar, ska utveckla, följa, samordna och stödja förvaltningarnas folkhälsoarbete. Detta görs genom att samordna och delta i förvaltningsövergripande arbetsgrupper som även kan involvera andra aktörer. Det kan vara befintliga grupper inom ordinarie organisation eller verksamhet alternativt skapas utifrån utvecklingsbehov utifrån ett folkhälsoperspektiv. Eftersom folkhälsoområdet har beröring med många frågor och perspektiv* inom kommunen, sker samordning på flera olika nivåer; nämnder, kommunledning, förvaltningsledningar m. fl. * t.ex samhällsplanering, tillväxt, jämställdhet, antidiskriminering, interkulturellt förhållningssätt, demokrati, barnrättsperspektiv, tillgänglighet, trygghet Samordning ur områdesperspektiv: I de fem kommundelarna finns områdesgrupper på lokal nivå som består av representanter från Botkyrka kommuns förvaltningar och andra verksamheter med uppdrag att samordna arbete utifrån områdets behov. 10 [13]

121 BOTKYRKA KOMMUN Andra aktörer viktiga i folkhälsoarbetet Kommunen kan göra mycket för att förbättra folkhälsan men kan inte påverka allt. Även staten och landstinget har ansvar för folkhälsan och arbetet behöver ske i samverkan. Faktorer som påverkar folkhälsan finns på såväl individ, som grupp och samhällsnivå därför behöver många aktörer arbeta tillsammans för att folkhälsan ska förbättras. Vi ser också att många organisationer och föreningar gör ett viktigt främjande och förebyggande arbete. Viktiga aktörer i folkhälsoarbetet förutom kommunen är; staten till exempel genom länsstyrelse, arbetsförmedling, polis och försäkringskassan, landsting, regionförbund, intresseorganisationer, studieförbund och föreningar, med flera Planering av det övergripande folkhälsoarbetet För ett effektivt folkhälsoarbete är det viktigt att det utgår från kunskapsbaserad metodik. Det kan handla om olika sätt att integrera folkhälsoekonomi i förstudier, olika verktyg för konsekvensbedömningar vid politiska beslut eller att ta stöd av de forskningsbaserade planeringsmodellerna inom folkhälsoarbetet. Framgångsfaktorer för folkhälsoarbete Ett effektivt folkhälsoarbete kräver insatser på olika nivåer i vårt samhälle och en bred samverkan över sektorsgränserna. Botkyrkas folkhälsoarbete bygger på framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet. Framgångsfaktorerna är (enligt Sveriges Kommuner och Landsting samt Statens Folkhälsoinstitut) - en tydlig politisk riktning med förankring i alla nämnder - integrerad i ordinarie arbete - ett långsiktigt och systematiskt arbete, såväl främjande som förebyggande se ovan - tvärsektoriellt arbete såväl inom kommunorganisationen över förvaltningsgränser som mellan kommunen och andra myndigheter och externa aktörer - arbeta med såväl strukturella faktorer såsom utbildning och arbete som kompensatoriska faktorer för att minska den socioekonomiska gradienten i hälsa - skapa förutsättningar dvs underlätta goda val - arbeta utifrån behov av utveckling - använda kunskapsbaserad metodik då sådana finns samtidigt med metodutveckling. - kompetensutveckling - systematisk uppföljning 11 [13]

122 BOTKYRKA KOMMUN Hur kommer folkhälsoarbetet in i styrsystemet i Botkyrka I Botkyrka kommuns styrsystem finns folkhälsofrågorna integrerat vilket illustreras i nedanstående schematiska bild av kommunens styrsystem planering, genomförande och uppföljning över året. För att ytterligare stödja förvaltningar och verksamheter görs några fördjupningar vid vissa tillfällen ur folkhälsoperspektiv se kursiverat nedan. - En flerårsplan för de kommande fyra åren tas fram var varje år (rullande fyraårsplan) i Botkyrka kommun utifrån utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka. Ett av de 12 målen i flerårsplanen är Botkyrkaborna är friskare och mår bättre. En förbättrad folkhälsa kan även bidra till att uppfylla de andra målen samtidigt som de även omvänt bidrar till att förbättra folkhälsoläget i Botkyrka - Som underlag används en kommunövergripande omvärldsanalys, som bygger på kommunens sex utmaningar inom Ett Hållbart Botkyrka varav hälsa är en utmaning. - För att ytterligare stödja förvaltningarna om det skett något nytt inom folkhälsoforskningen, olika myndigheters ansvar, nya metoder mm, görs en Fördjupad omvärldsbevakning folkhälsa. - Nämnderna tar fram en ettårsplan utifrån flerårsplanen. Som återkoppling till förvaltningarna görs en granskning av åtaganden ur folkhälsoperspektiv. Samtidigt görs en sammanställning av samtliga förvaltningars åtaganden ur folkhälsoperspektiv till folkhälsokommittén. - Varje nämnd gör en årsredovisning. En sammanställning görs årligen av samtliga årsredovisningar ur ett folkhälsoperspektiv detta redovisas tillsammans med en uppföljning av indikatorer och statistik inom folkhälsa tillsammans med övriga perspektiv inom mänskliga rättigheter. Vart fjärde år görs en fördjupad analys av indikatorer och statistik som redovisas i en rapport som kan liknas med ett välfärdsbokslut. 12 [13]