Vatten- och avloppsplan, VA-plan 2012

Transkript

1 Vatten- och avloppsplan, VA-plan

2 - 2 -

3 Förord Denna VA-plan är framtagen i syfte att visa hur kommunen avser att hantera VA-försörjningen inom hela kommunen. VA-planen behandlar de områden som ligger utanför befintligt VAverksamhetsområde. VA-planen är framtagen utifrån en VAöversikt och en tidigare beslutad VA-policy. Arbetet med VA-planen har skett i samverkan mellan samhällsbyggnadskontoret och VA-avdelningen. Planen är utformad av Klara Sundin och Robert Sandsveden

4 Innehåll VA-plan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. Bakgrund Behovet av en VA-plan Söderköpings kommuns politiska inriktning Kommunala dokument som berör VA-försörjningen Nationella mål som styr VA-försörjningen Inriktningsmål för VA Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VAförsörjningen Kommunens ansvar för VA-försörjningen Fördelning av ansvar för VA-försörjningen inom kommunen Fastställande av verksamhetsområden Fel! Bokmärket är inte definierat Metod för framtagande av VA-översikt Strategi för bedömning av bebyggelseområden Prioriteringsgrunder för bedömning av bebyggelseområden När kommunalt VA är beslutat VA-plan Förslag till verksamhetsområden för VA Utredningsområden Bevakningsområden Utbyggnadsområden enligt ÖP Plan för enskilda avloppsanläggningar Uppföljning av VA-planen Referenser Organisatoriska former för VA-försörjningen Metod Metod för urval och avgränsning av områden

5 1. Bakgrund 1.1. Behovet av en VA-plan Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. En hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering förutsätter bland annat att yt- och grundvatten skyddas mot föroreningar. Sjöar, vattendrag och kustnära havsområden övergöds till följd av en tillförsel av näringsämnen från olika källor. En källa till dessa näringsämnen är det avloppsvatten som på olika sätt släpps ut från reningsverk, minireningsverk och enskilda avlopp. Slätbaken är en vik som enligt nationell klassning har dålig ekologisk status. Det finns ett nationellt mål att uppnå god ekologisk status för bland annat Slätbaken till år I ett led av kommunens arbete med att minska övergödningen av Slätbaken samt av flera skilda anledningar har ett beslut fattats att avloppsvattnet från Söderköping tätort ska pumpas till Slottshagens reningsverk i Norrköping. Där kommer avloppsvattnet att genomgå en bättre rening med avseende på bland annat närsalter och det renade avloppsvattnet leds till Bråviken som har en bättre ekologisk status än vad Slätbaken har. Av kommunens befolkning är ungefär hälften bosatta i Söderköping tätort, ca 10 % i de mindre tätorterna (Mogata, Östra Ryd, Västra Husby, Snöveltorp och Luddingsbo) och resterande 40 % utanför tätorten, enligt statistik från Drygt 60 procent av befolkningen är anslutna till vatten- och avloppsreningsverket i Söderköping, ca 15 procent till andra mindre kommunala vatten- och avloppsreningsverk och ca 25 procent renar sitt avloppsvatten i enskilda/gemensamma anläggningar samt har eget/gemensamt dricksvatten. I takt med att fler människor väljer att bosätta sig permanent i sammanhängande fritidshusområden ökar behovet av en samordnad syn på VA-försörjningen inom kommunen. Dessa så kallade omvandlingsområden kräver en fungerande hållbar VA-försörjning. De flesta av dessa områden har funnits under en lång tid och vid områdenas tillkomst förutsågs inte dagens krav på vatten och avlopp. En VA-policy har tidigare utformats som beskriver hur kommunen avser att tillgodose VA-försörjningen inom kommunen. I policyn anges ett antal ställningstaganden (kap. 1.5) och en strategi för hanteringen av VA (kap 2.3 och 2.4). Vid sidan av policyn har en VA-översikt tagits fram som utgör bakgrundsmaterial för VA-planen. VA-översikten utgörs i grunden av en sammanställning i grafisk form av antal områden där sammanhängande bebyggelser, känsliga recipienter och organisatorisk VA-form (kommunala VA

6 anläggningar, gemensamhetsanläggningar eller enskilda anläggningar) har identifierats. VA-planen berör de områden som ligger utanför det befintliga VAverksamhetsområdet. Planen är viktig i syfte att optimera samordningen internt inom kommunen samt i syfte att ge information till allmänheten vad gäller kommande VA-utbyggnader. VA-policyn beskriver hur kommunen ställer sig i ett antal olika frågor gällande VA. Här sammanställs styrdokument och dessa kompletteras och/eller förtydligas. VA-policyn går ut på att besluta om strategiska vägval med politisk förankring. Exempel på sådana frågor är huruvida kommunen förordar kommunalt VA framför samfällighetslösningar eller hur VA-försörjningen ska tillgodoses tillfälligt i väntan på att kommunalt VA ska dras ut. Vidare klargörs det på vilka grunder som olika bebyggelseområden kommer att prioriteras för VA-utbyggnad. Dessutom anges det vilka roller och ansvar som de olika aktörerna har, såsom Kommunstyrelsen och Tekniska Nämnden. VA-planen utgörs av en tidplan för när förslag till kommunala verksamhetsområden ska föreslås för ett antal prioriterade områden. Dessutom anges ett antal utredningsområden som bör utredas ytterligare samt ett antal bevakningsområden som bör hållas under uppsikt utifall förändringar uppstår som t.ex. rör miljön eller bebyggelsen Söderköpings kommuns politiska inriktning Vision 2020, en målbild av hur Söderköpings kommun ska utvecklas, är fastslagen i kommunfullmäktige och utgör ett underlag för det långsiktiga planeringsarbetet i kommunen. Visionen finns att ladda ned i sin helhet på kommunens hemsida, nedan följer några citat från visionen: Den stora idén om det småskaliga men dynamiska samhället präglar även den levande landsbygden med sin miljövänliga lantbruksproduktion, sina aktiva småföretag och små samhällen som växer. Vår vackra St Anna skärgård [ ] som givit dramatisk skjuts åt turismen, men också åt det växande permanentboendet. Det har blivit enkelt att leva och bo i skärgården. Det finns stora möjligheter till aktiv fritid och attraktivt boende - i staden, i skärgården eller på landsbygden. Trygghet, öppenhet och hållbarhet för människor och miljö är sådant som värderas Kommunala dokument som berör VA-försörjningen Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp Översiktsplanen - 6 -

7 Lokala hälsoskyddsbestämmelser Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Miljöprogram för Söderköping Saneringsplan för ledningsnät Fördjupade översiktsplaner Detaljplaner Avfallsplanen Tillsynsplaner för enskilt VA, C-anläggningar och kommunala avloppsreningsverk Översiktsplaner - ÖP05 Översiktsplanen innefattar hela kommunen och pekar ut områden som kan bli aktuella för bebyggelse på kort och lång sikt, samt utredningsområden där frågan om ny bebyggelse bör utredas, exempelvis på markägarens begäran. Arbetet med en ny översiktsplan (ÖP12) pågår. Fokus för den nya översiktsplanen ligger vid tätorterna Söderköping, Mogata, Östra Ryd, Västra Husby med omvandlingsområdena Snöveltorp och Luddingsbo, samt vid Sankt Anna med Norra och Södra Finnö. På Södra Finnö, landsbygden har det tidigare (i ÖP05) rekommenderats max 15 hus i en grupp. - Fördjupad översiktsplan för Mariehov Den kommunala markreserven Mariehov ska enligt fördjupad översiktsplan byggas ut i nordvästlig riktning från området kring Göta Kanal. Möjligheten att bygga ut kommunalt VA och annan infrastruktur på ett rationellt sätt har varit styrande för planens utformning. - Detaljplaner Detaljplaner som särskilt har ett samband med den kommunala VAplaneringen är bland annat den planändring för utökade byggrätter i omvandlingsområdet Luddingsbo som skedde under , tidigare och pågående planläggning för tomter norr om Sandens fritidshusområde där kommunen har för avsikt att ta över det privata avloppsreningsverket, samt planläggningen för två nya fritidshusområden i Gäddvik på Norra Finnö där ny avloppsledning dras till reningsverket i Tyrislöt och befintliga fastigheter kan kopplas på. I samband med planläggningen i Gäddvik ska möjligheten att förse delar av Norra Finnö med vatten från Frisksjön prövas i en vattendom. I Mogata planeras för en utbyggnad som på sikt kan innebära att 90-talet nya hushåll kopplas till kommunens reningsverk

8 1.4. Nationella mål som styr VA-försörjningen I grunden för allt arbete med VA-försörjningen i omvandlingsområden ligger EU:s ramdirektiv för vatten som reglerar vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och kustnära havsområden, samt de nationella miljömål som är tagna, framför allt Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, levande kust och skärgård, Ingen övergödning samt God bebyggd miljö. Verka för att befintliga vattentäkter värnas för långsiktig vattenförsörjning över flera generationer. Detta bör ske genom att kartlägga vattentäkterna och skydda dem från föroreningar. Verka för att alternativa vattenförekomster värnas för långsiktig vattenförsörjning. Spillvatten Undvika bräddningar så långt som möjligt Inriktningsmål för VA Kommunen ska Vid all bebyggelseplanering eftersträva en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning, spillvattenhantering och dagvattenhantering. Bedriva långsiktig och förvaltningsövergripande VAplanering innanför och utan- för det kommunala verksamhetsområdet. Dagvatten Verka för att dagvatten omhändertas nära källan (LOD). Eftersträva att förorenat dagvatten omhändertas och renas innan utsläpp till vattendrag sker. Ledningsnät Fortsätta med sanering och upprustning av ledningsnätsystemet. Separera dag- och spillvatten vid ny bostadsbebyggelse. Inom kommunalt verksamhetsområde Kommunen ska Dricksvatten - 8 -

9 Utanför kommunalt verksamhetsområde Kommunen ska Se till att det finns tydliga direktiv vad gäller VAförsörjningen i skärgården och i andra fritidsområden utan gemensamma vatten- och avloppssystem samt inom andra känsliga områden. Dricksvatten Sörja för en tryggad dricksvattenförsörjning i skärgården och övriga fritidshusområden vid planläggning, till exempel genom gemensamma vattentäkter. Spillvatten Verka för en kretsloppsanpassad enskild avloppshantering. Tillse att sortering av urin eller annan minskning av näringsämnen sker i enlighet med gällande riktlinjer (antagna av Bygg och Miljönämnden ). Sörja för att all insamlad urin ska återföras till åkermark. Verka för att minska läckaget av näringsämnen (närsalter) från befintliga enskilda avlopp i syfte att minska övergödning av hav, sjöar och vattendrag Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VAförsörjningen Utsläpp av avloppsvatten regleras i miljöbalken och dess förordningar. Enligt miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Vad gäller val av teknik eller reningsmetod är det upp till sökanden och får inte bestämmas av en tillsynsmyndighet. Hänsynsreglerna i 2 kap, 2-5 Miljöbalken (MB) anger bland annat att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd har ett antal krav på sig. För att förhindra att människors hälsa eller miljön orsakas skada eller olägenhet är man skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs och vidta de försiktighetsåtgärder som krävs. Dessutom är man skyldig att hushålla med resurser och verka för återanvändning och återvinning. När en verksamhet eller åtgärd påverkar ett mark- eller vattenområde ska, enligt kap 2, 6, en lämplig plats väljas som medför det minsta möjliga intrånget och minsta olägenhet för människors hälsa och miljön Kommunens ansvar för VA-försörjningen VA i omvandlingsområden styrs primärt av tre författningar: Planoch bygglagen, PBL (SFS 2010), Miljöbalken (SFS 1998) och Lagen om allmänna vattentjänster, Vattentjänstlagen (SFS 2006). Dessa - 9 -

10 lagar styr i sin tur de olika aktörerna inom kommunen och vilken rådighet och möjlighet dessa har att påverka, se tabell 1. Plan- och bygglagen (PBL) I kap 2, 2 PBL anges att planläggning och prövningen i ärenden om lov och förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. En god hushållning med resurser bör främjas. I kap 2, 3 PBL anges bland annat att planläggning ska främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror [ ] samt en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Detta innebär bl.a. att kommunen genom detaljplaneläggning kan styra val av VA-teknik inom ett detaljplanelagt område. Lagen om allmänna vattentjänster ( Vattentjänstlagen ) Enligt Vattentjänstlagen, 6, gäller att: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. Bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. Se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VAanläggning. Detta innebär i praktiken att en allmän VA-anläggning behöver upprättas när det är ca sammanhängande fastigheter där det förekommer risk för hälsa eller när det är ca 5-10 sammanhängande fastigheter där det förekommer risk för miljön (enligt prejudikat). Miljöbalken Enligt kap 1 Miljöbalken (MB) ska mark, vatten och fysisk miljö användas så att en långsiktigt hållbar utveckling tryggas för nuvarande och kommande generationer. Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter. Dessutom ska kretslopp enligt MB främjas genom återanvändning och återvinning och genom övrig hushållning med resurser

11 1.8. Fördelning av ansvar för VA-försörjningen inom kommunen Kommunfullmäktige Bedömer behovet av om kommunal VA-försörjning behövs med avseende på miljö och hälsa utifrån Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), 6. Bestämmer det verksamhetsområde som ska gälla enligt LAV 6. Ser till att behovet av att ordna kommunal VA-försörjning tillgodoses snarast enligt LAV 6. Utövar tillsyn enligt livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Tekniska nämnden Underhåller befintliga VA-anläggningar och nät inom verksamhetsområdet enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Planerar och bygger ut nya VA-anläggningar och nät utanför verksamhetsområdet om det behövs av miljö- och hälsoskäl. Bedömningen av om detta är framkallat ligger dock på kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Utför fysisk planering enligt Plan- och bygglagen. Ger planprövningstillstånd till bostadsbebyggelse och verksamheter på mark som är lämpad för ändamålet bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avloppshantering. Bygg och miljönämnden Utövar tillsyn och prövning enligt Plan- och bygglagen. Utövar tillsyn och prövning enligt Miljöbalken

12 1.9. Organisatoriska former för VA-försörjningen Det finns tre möjliga organisatoriska former för att tillgodose VAförsörjningen: kommunala VA-anläggningar, gemensamhetsanläggningar och enskilda VA-anläggningar. Viss möjlighet finns för kommunen att styra mellan dessa olika former av VA Kommunala VA-anläggningar Enligt Vattentjänstlagen, 6 pt 1, ska kommunen besluta om verksamhetsområde när det behövs. Av beslutet ska det framgå vilka fastigheter som verksamhetsområdet omfattar. Fastställande av verksamhetsområden innebär en tvåsidig skyldighet: dels har fastighetsägare inom verksamhetsområdet rätt till anslutning till och brukande av vatten- och/eller avloppssystem, dels har huvudmannen rätt att erhålla ersättning för anslutningsmöjligheten även om denna inte nyttjas. I Söderköping kommun finns fastställda verksamhetsområden i delar av Söderköping tätort, Mogata, Östra Ryd, Västra Husby, St Anna, Luddingsbo och Snöveltorp Gemensamhetsanläggningar Den enklaste formen av gemensamhetsanläggning är när 2 eller fler fastighetsägare inom ett område kommer överens om att vattenoch/eller avloppsfrågorna för bebyggelsen ska lösas genom en gemensam anläggning. När flera fastigheter ingår i en gemensam VA-anläggning bildas normalt en förening, en samfällighet eller ett bolag för driften av anläggningen. Förutsättningarna för att inrätta en gemensamhetsanläggning regleras i Anläggningslagen. En gemensamhetsanläggning skulle kunna anses vara säkrare i drift än en enskild anläggning eftersom att utsläppen av renat avloppsvatten och bräddavloppsvatten synliggörs (antalet utsläppspunkter är färre för en gemensamhetsanläggning än för flera enskilda anläggningar). Även gemensamma dricksvattenanläggningar skulle kunna anses vara säkrare att ta i drift eftersom att ju fler enskilda anläggningar som utförs desto större är risken för t.ex. saltvatteninträngning och inläckage av avloppsvatten till dricksvattenbrunnen (det vill säga, för flera enskilda anläggningar finns fler potentiella föroreningskällor än för en gemensamhetsanläggning) Enskilda VA-anläggningar Enskilda VA-anläggningar ägs och förvaltas av den enskilde fastighetsägaren Kretsloppsanpassad VA-försörjning Söderköpings kommun har, i likhet med de flesta kommuner, kontinuerligt arbetat för att förmå invånarna att välja kretsloppsanpassade avloppslösningar. Arbetet har främst bedrivits av Bygg- och miljönämnden genom rådgivning. Som en följd av det arbetet beslutades år 1996 om en policy i kommunen för

13 urinsorterande toaletter. En urinsorterande toalett är ett bra alternativ till mulltoalett då den största mängden näringsämnen finns i urinen (ca 80 % av kvävet och 50% av fosforn). Urinen används sedan som gödningsmedel inom lantbruk eller av den enskilda fastighetsägaren på den egna tomten. Torra lösningar såsom mulltoaletter förekommer i princip inte idag vid permanentboende. 2. Metod 2.1. Metod för urval och avgränsning av områden Urval av bebyggelseområden har skett genom att utifrån en kommunkarta ringa in områden med bebyggelser utanför VAverksamhetsområden med ca 10 sammanhängande fastigheter. Därefter har ett antal tjänstemän från olika avdelningar (Samhällsbyggnad, Bygglov, Miljö & Hälsa och VA) pekat ut ytterligare områden där det finns eller kan förväntas komma mycket sammanhängande bebyggelse samt där risk för människors hälsa eller miljö föreligger. Dessa områden har sedan avgränsats genom PBL:s definition på sammanhållen bebyggelse (4 ): Bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av väg, gata eller parkmark med tillägget för Söderköpings byggnadsnämnds definition av sammanhållen bebyggelse max 100 meter mellan fasaderna. Utsläpp från ett året-runt-boende är högre än från ett fritidshus och dessutom påverkas människor i större grad om de är permanentbostadda än om de är fritidsboende av t.ex. dålig vattenkvalité. Därför multipliceras en fastighet som utgörs av ett fritidshus med 0,60 när antalet fastigheter inom ett område räknas ut Metod för framtagande av VA-översikt VA-översikten sammanställer information gällande bebyggelse, miljöbelastning och VA-lösning i områden inom kommunen. Områden med sammanhängande bebyggelse utanför befintliga verksamhetsområden avgränsades i ArcGIS enligt avsnitt 2.1. Antal fastigheter och andelen året-runt-boende respektive fritidsboende inom området har tagits fram med hjälp av fastighetsregistret. De som är mantalsskrivna på en fastighet har antagits vara året-runtboende. Miljöbelastningen på ytvatten framgår i VA-översikten genom recipienters ekologiska statusklassningar från Vatteninformationssystem Sverige, en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. En recipients ekologiska status är femskalig och kan vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god, eller hög. Den ekologiska statusen baseras främst på förutsättningarna för växt- och djurlivet och utgörs av en sammanvägd bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska förhållanden (exempelvis vattenflöde, vattendragens djup och bredd samt förhållandena i strandzoner). Dessutom har recipienters känslighet och miljöbelastning tagits hänsyn till genom värderingar från kommunens ekolog Gunnar

14 Fredriksson. Ekologisk status för de olika bebyggelseområdena visas i bilaga 1. För att få en överblick av den befintliga kommunala VAverksamheten läggs nuvarande VA-verksamhetsområden, kommunala vattenverk och reningsverk in på kartan Strategi för bedömning av bebyggelseområden Ett strategiskt vägval fattas för vilken organisatorisk form som kommunen ska verka för i områden med samlad bebyggelse som ligger utanför befintligt VA-verksamhetsområde. Antalet hushåll inom ett område blir styrande för vilken organisatorisk lösning som kommunen bör verka för i första, andra, respektive tredje hand. För detta finns tre olika fall: 1) 1-5 hushåll, 2) 6-20 hushåll och 3) >20 hushåll. Avgörande för valet av organisatorisk lösning är dock följande prioriteringsgrunder: A) Miljö och hälsa, B) Naturliga förutsättningar, C) Ekonomi, och D) Samhällsplaneringsvinst. Det antal hushåll som inkluderas i ett område kan vara både befintliga och planerade. Hushåll värderas olika beroende på om det är permanentbostäder eller fritidsbostäder när det totala antalet hushåll inom ett område räknas ut. De olika organisatoriska lösningarna som finns att tillgå är enskilda anläggningar, gemensamhetsanläggningar och kommunalt VA. Följande fall utgör de strategiska vägvalen: 1. Vid 1-5 hushåll bör VA-försörjningen i första hand tillgodoses genom gemensamma anläggningar och i andra hand genom enskilda anläggningar. 2. Vid 6-20 hushåll bör VA-försörjningen i första hand lösas genom gemensamhetsanläggningar, i andra hand genom enskilda anläggningar och i tredje hand genom kommunalt VA. 3. Vid > 20 hushåll bör VA-försörjningen i första hand lösas genom kommunalt VA, i andra hand genom gemensamhetsanläggningar och i tredje hand genom enskilda anläggningar. En enskild bedömning kommer dock att ske i varje fall eftersom att de förhållanden som påverkar VA-försörjningsmetod varierar i kommunen Prioriteringsgrunder för bedömning av bebyggelseområden De prioriteringsgrunder som valet av organisatorisk lösning baserar sig på är enligt nedan. A-C är aktuella i samtliga fall (1-3) och D är framför allt aktuell i det tredje fallet. A. Miljö och hälsa

15 Begreppet omfattar att ta hänsyn till recipienters ekologiska status enligt klassning i VA-översikten i tillrinningsområdet, bristande kvalitet eller kvantitet på dricksvattnet, samt olägenheter såsom dålig lukt eller buller som uppstår som en följd av den befintliga VAlösningen. B. Naturgivna förutsättningar Begreppet omfattar att ta hänsyn till befintliga planförhållanden samt geologiska - hydrogeologiska förhållanden. T.ex. förutsättningarna att det finns mark tillgänglig att ta i anspråk för den aktuella anläggningen, kvalitet och kvantiteten på färskvattnet, samt markens beskaffenhet och hur terrängen ser ut för att på bästa sätt kunna lösa VA-frågan. C. Ekonomi Inom begreppet omfattas att ta hänsyn till angränsande vattenoch/eller avloppsverksamhetsområden. Dessutom tas hänsyn till huruvida det ur ekonomisk synpunkt är lämpligare strategiskt sätt att lösa VA-frågan för ett visst område före ett annat område (t.ex. om en överföringsledning ska dras). Sammantaget bedöms den totala kostnaden för att upprätta en viss VA-lösning vilket till stor del beror på antalet fastigheter som ska kopplas på och hur långt ifrån varandra dessa fastigheter ligger. D. Samhällsplaneringsvinst Anordnande av kommunalt VA förbättrar förutsättningarna för permanentboende, vilket i sin tur innebär ökat underlag för lokal service. I så kallade omvandlingsområden, dvs. äldre fritidshusområden där tendensen är att människor bosätter sig året runt, innebär anordnande av kommunalt VA i regel att det uppstår ett behov av större byggrätter, högre vägstandard, renhållningstjänster, kollektivtrafik, barnomsorg med mera. För att samhällsplaneringsvinster ska uppstå krävs ofta att det förutom kommunalt VA finns andra förutsättningar för att området blir attraktivt som permanentboende, exempelvis närhet till större tätort, goda kommunikationer, eller möjlighet att bosätta sig nära vatten. Ett annat fall där samhällsplaneringsvinster uppstår kan vara när anordnande av kommunalt VA till ett område möjliggör annan utveckling av bebyggelsen, såsom avstyckning av tomter eller tillstånd till större byggrätter, i ett område där vatten- och avloppsfrågan tidigare hindrat sådan utveckling 2.5. När kommunalt VA är beslutat Inom områden med enskilda VA-anläggningar som kommer att få kommunalt VA inom ca 10 år gäller följande:

16 För besiktigad och godkänd anläggning som är nyare än 10 år finns möjlighet till viss ersättning vid övergång till kommunal lösning. Detaljplanering bör påbörjas i god tid innan kommunalt VA ska etableras. Temporära lösningar med till exempel sluten tank för avloppsvatten kan medges som en kortsiktig lösning om det är angivet i VA-planen att kommunalt VA ska dras ut. Förutsättningen är att detta är motiverat av miljöskäl och av naturgivna förutsättningar. 3. VA-plan VA-planen visas i sin helhet i figur 1. Mer detaljerade kartor kan ses i bilaga 1, kartorna är indelade på följande områden: Söderköpings skärgård (figur 2), den inre delen av Slätbaken (figur 3) samt Västra Husby med omgivningar (figur 4). Områdesindelningen påminner om områdesindelningen i ÖP12 eftersom att VA-planeringen i stort styrs av översiktsplaneringen. Ytterligare en karta, i figur 5, visar den sammanhängande bebyggelsen samt ekologisk status inom kommunen, baserat på nationell data från VattenInformationsSystem Sverige (VISS). Utifrån strategibeskrivningen samt prioriteringsgrunderna för bedömning av bebyggelseområden har följande förslag till VA-plan tagits fram

17 Figur 1. VA-plan, översiktlig bild, Söderköpings kommun

18 3.1. Förslag till verksamhetsområden för VA De områden som är klassade som VA -1 respektive VA-2 utgör förslag till verksamhetsområden på kort sikt (ca 0-5 år) respektive lång sikt (ca 6-15 år). Kommunfullmäktige avgör slutligen om verksamhetsområden kommer att upprättas. Förslag till VA-1 områden är Gäddvik och Sanden medan förslag till VA-2 områden är Tyrislöt och Hagsätter. För Hagsätter bör ett samarbete med Norrköping vatten övervägas Utredningsområden Ett antal bebyggelseområden har identifierats där det kan finnas en risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön ur VA-synpunkt, så kallade VA 3 områden. Dessa områden bör utredas i enlighet med VA-policyn för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppshantering. Förslag till VA 3 områden är de fritidshusområden som finns belägna vid den inre delen av Slätbaken (Udden, Sjöhagen, Djupdalen med flera) Exempel på vidare utredningar Att ett VA-3 område utreds vidare innebär att området huvudsakligen undersöks med avseende på miljö och hälsa samt bebyggelsesituation (antal fastigheter som berörs). Exempel på vidare utredningar är också att undersöka följande aspekter: Andel permanentboende på orten Förutsättningar för att upprätta kommunalt VA (vilket t.ex. innebär att utreda vilka kapaciteter på reningsverk, vattenverk, vattentäkter och VA-ledningar som finns, samt att utreda råvattnets kvalité och kvantitet samt topografin). Befintlig VA-standard Recipientens status Om området ligger inom ett vattenskyddsområde Ansvar för utredningar och budget Ansvar för utredningar av VA-3 områden har kommunstyrelsen. Denna form av utredningar av VA har inte förekommit tidigare inom kommunen och det finns inget utrymme inom den befintliga organisationen att utföra utredningarna. Därför kommer en utökad budget att krävas för denna utredning Bevakningsområden Ett antal bebyggelseområden bedöms idag godtagbara ur VAsynpunkt, så kallade VA 4 områden. Områdena bör dock uppmärksammas särskilt vid förändrad bebyggelse då detta kan innebära ändrade krav på vattenförsörjningen och avloppshanteringen. I det fall dessa områden ska förtätas kan det tänkas att området ska utredas i enlighet med VA-policy. Förslag till VA 4 områden är Gata, Skönberga, Klarsjökärret, Koudden, Tjärholm, Lagnö, Djursunda, Örkällan, Kalvholms camping, Aspöja,

19 Ängelholms skola, Örbygärdet, Hagalund, Kornudden, Hälla, Ängvik, Uvmarö, Ramsdal, Ekenäset, Finnkroken, Mon, Lökvik och Gårdeby Utbyggnadsområden i ÖP12 Ett antal bebyggelseområden utgörs av utbyggnadsplaner, vilka består av områden som idag inte är utbyggda men som kommunen (Samhällsbyggnadskontoret) planerar att exploatera. I ÖP12 har dessa exploateringsområden beteckningarna D2 och D3 (även i bilaga 1 används dessa beteckningar). De D2-områden i VA-planen som anges är Flämmestad, Husaby Strand, Fullerstad 1, Harsby 1, Ällerstad, Mariehov, Västra Husby och Norrbo. De D3-områden som anges är Mariehov 2, Fullerstad 2, Harsby 2, Mogata Öster och Övre Gränsö. Utbyggnadstakten av dessa områden styrs bl.a. av marknadsekonomi och ev. privata exploatörer vilket gör det svårt att förutsäga om kommunalt VA kommer att dras ut och i sådant fall när detta kommer att ske. Ett exploateringsområde kan bli aktuellt att klassas om i VA-planen då detaljplanearbetet inleds eller utbyggnadsplaner på annat sätt realiseras för respektive område. Det vill säga, ett sådant område skulle exempelvis kunna utgöra förslag till verksamhetsområde för VA i ett senare skede. Därmed kan VA-planen komma att förändras i och med att sådana utbyggnadsplaner aktualiseras Plan för enskilda avloppsanläggningar I en detaljplan kan föreskrivas vad som ska gälla inom ett detaljplaneområde, t.ex. anslutning till kommunalt VA eller endast mulltoaletter. Det måste dock tydligt framgå i detaljplanen. Kommunen ser fördelar med att ha en samordnad VA-försörjning framför att ha flera enskilda VA-försörjningsanordningar. Vid framtida upprättande av detaljplaner bör det tydligt framgå på vilket sätt vattenförsörjningen och avloppshanteringen ska tillgodoses. Från kommunens sida ser man gärna att gemensamhetsanläggningar upprättas, hellre än enskilda anläggningar. Kommunen har sedan tidigare arbetat kontinuerligt med att förmå invånare inom kommunen att välja kretsloppsanpassade lösningar, vilket bland annat är stadgat genom den policy om urinsorterande toaletter som antogs Kommunens inriktning ska även fortsättningsvis vara att verka för kretsloppsanpassad avloppsteknik såsom urinsortering. I så kallade omvandlingsområden, där fritidshusbebyggelse gradvis omvandlas till permanentboende, är behovet av en samordnad VAförsörjning stor. Kommunens inriktning i dessa områden är fortsatt restriktivitet med vattentoaletter och att istället förorda

20 mulltoaletter till dess att en samordnad VA-försörjning kommit till stånd. Det finns idag endast ett fåtal fritidsområden kvar där de flesta har mulltoaletter och trycket att få vattentoaletter ökar från dessa områden. Kommunens inriktning ska även fortsättningsvis vara att förespråka en kretsloppsanpassad VA-försörjning såsom mulltoaletter Uppföljning av VA-planen Planen bör följas upp vart fjärde år i samband med aktualiserandet av översiktsplanen

21 Bilaga 1 Figur 2. VA-områden i Söderköpings skärgård

22 Figur 3. VA-områden vid Slätbaken, Söderköping

23 Figur 4. VA-områden, Västra Husby, Söderköping

24 Figur 5. Ekologisk status, överblicksbild, Söderköpings kommun

25 4. Referenser Svenskt Vatten, Handbok om VA i omvandlingsområden. Svenskt Vatten utveckling