die Wahl Studien Betreuer Die Wale (Cetacea) sind eine Ordnun tiere mit etwa 80 Arten, die ausschließli

Transkript

1 Studien Betreuer die Wahl Die Wale (Cetacea) sind eine rdnun tiere mit etwa 80 rten, die ausschließli GYMNSIE LÄRKN Kursutbud leben. Es werden zwei Unterordnungen die Bartenwale (Mysticeti), die sich von Plankton ernähren und zu denen die der Erdgeschichte zählen, und die räuberi Zahnwale (dontoceti). Der alte umgan

2 2 Gymnasiet Lärkan Kursutbud KURSUBUD 14/15 ryckt på Nordprint i helsingfors upplaga 600 ex M B1 M RY M M BI GE B

3 3 BSINRMIN 4 INNEHÅLL SUDEXM 7 LÄRKN GLBL 10 MDERSMÅL CH LIERUR 12 NSK, -LÄRKURS 18 NSK, B1-LÄRKURS 23 NSK, MDERSMÅLSINRIKD 25 GELSK, -LÄRKURS 28 NSK, -LÄRKURS 32 GELSK, -LÄRKURS 36 NSK, -LÄRKURS 38 SK, -LÄRKURS 40 NSK, -LÄRKURS 42 RYSK, -LÄRKURS 44 SK, -LÄRKURS 46 MEMIK, LÅNG LÄRKURS 48 MEMIK, KR LÄRKURS 53 BILGI 56 GEGR 58 YSIK 60 KEMI 64 EVNGELISK-LUHERSK RELIGIN 68 RDX RELIGIN 70 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKP 72 LS 74 PSYKLGI 76 HISRI 78 SMHÄLLSLÄR 82 HÄLSKUNSKP 86 MUSIK 88 BILDKNS 92 GYMNSIK 96 SUDIEHNDLEDNING 99 MEDI CH KMMUNIKIN 100 SMHÄLLSGGEMNG 104 ISÅDE KURSER 105 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

4 4 Gymnasiet Lärkan Kursutbud LÄS DE! Detta häfte presenterar läroämnen och kurser i Lärkan i en förkortad version av skolans läroplan. Här får du veta vad olika kurser innehåller, så att du kan planera ditt studieprogram för gymnasiet. Ditt studieprogram skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program. bligatoriska kurser De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i inland, och måste ingå i ditt program. Innehållet är bestämt av Utbildningsstyrelsen, och numreringen av kurserna är löpande från 1. De val du skall göra här gäller om du skall läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik). ördjupade kurser De fördjupade kurserna är kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De är också bestämda av Utbildningsstyrelsen och numreras löpande, som en direkt fortsättning på de obligatoriska. BS Vissa kurser kan avläggas som självstudier (tenteras). Det kräver alltid att du gjort en överenskommelse med läraren och tentamensrätt beviljats, innan du inleder arbetet med kursen. Valfria läroämnen (t.ex. - och -lärokurser i språk) innehåller enbart fördjupade och tillämpade kurser. I alla realämnen finns fördjupade kurser som du skall beakta, speciellt i det eller de realämnen du planerar att ta med i din studentexamen. Det är ditt eget intresse och dina planer på eventuella fortsatta studier som skall leda dig när du avgör vilka valfria läroämnen och fördjupade kurser du väljer. illämpade kurser De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som programmet i media och kommunikation. Märk särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen. De tillämpade kurserna är numrerade från 20 (studentförberedande kurser) eller 21 framåt. Märk att endast godkända tillämpade kurser beaktas i kursantalet i ditt studieprogram! M B1 M RY M M BI GE B

5 Läroplan 5 KURSUBUD LIG LÄRPLN bligatorisk ördjupad illämpad Modersmålet inska inska, Moi inska B Engelska ranska yska " ranska " Engelska Ryska Matematik, lång Matematik, kort ysik Kemi Biologi Geografi Religion Livsåskådning ilosofi Psykologi Historia Samhällslära Hälsokunskap Bildkonst Musik Gymnastik Studiehandledning Media Samhällsengagemang eckenspråk 21 rafikkurs 21 Specialarbete 21 vläggs första året vläggs första eller andra året vläggs andra året vläggs tredje året Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

6 6 Gymnasiet Lärkan Kursutbud Hur presenteras ämnena De flesta ämnespresentationerna inleds med en text som innehåller grundfakta om ämnet. Det lönar sig att läsa den ordentligt. Där finner du bl.a. uppgifter om ämnet i Lärkans läroplan vilka särskilda drag, tillägg och egna kurser läroplanen innehåller ämnet i studentexamen uppgifter om studentprovet och vilka kurser det lönar sig att läsa bedömningen och vad den grundar sig på rekommenderad studiegång, dvs när och i vilket ordning det lönar sig att läsa kurserna Kursutbudet enligt läroplanen I uppställningen Kursutbud enligt läroplanen på föregående sida får du en överblick av alla kurser som finns i Lärkans läroplan. Vårt globala projekt I vår globala satsning har vi särskilt samlat upp kurser i vår läroplan, som anknyter till globala frågor. Du kan läsa om vårt globala projekt på sid i detta häfte. Råd med tanke på studentexamen På de tre följande sidorna finner du uppgifter om studentexamen och om studentproven i realämnen. Det är viktigt att läsa igenom dem med tanke på din planering. Lycka till med dina studier! M B1 M RY M M BI GE B

7 Studentexamen 7 SUDEXM Vilka ämnen skall ingå i studentexamen? I din studentexamen skall ingå fyra obligatoriska ämnen, av vilka modersmålet måste vara ett. De övriga tre väljer du bland följande ämnen: det andra inhemska språket, ett främmande språk, ett realprov, provet i matematik. I praktiken kommer ditt fjärde val antagligen att stå mellan matematik och ett realprov. Det är viktigt att du väljer det alternativ du är starkast i! Utöver detta kan du avlägga ett eller flera extra prov. Det finns inte någon begränsning i antalet prov som kan ingå i din examen. Du får själv avgöra på vilken nivå proven i de olika ämnena avläggs, oberoende av ditt studieprogram. Minst ett obligatoriskt prov måste avläggas enligt -nivå. När skall / får man inleda sin studentexamen? Du avgör själv när du inleder din studentexamen. Du har rätt att använda upp till tre på varandra följande examenstillfällen (t.ex. vårhöst-vår) för att avlägga din examen. När du anmäler dig till ditt första examenstillfälle avgör du i praktiken också när din examen (senast) måste bli klar. Planera dina studier så att du alltid är väl förberedd för de studentexamensprov du tänker delta i. Rätt att delta ör att få rätt att delta i studentprovet i ett ämne måste du ha avlagt alla obligatoriska kurser i ämnet. ör att delta i ett språk enligt kort lärokurs måste du ha avlagt minst 3 kurser i språket. När skall kurserna i ett studentämne vara avlagda? m du deltar i vårens studentprov måste du ha klarat av de obligatoriska kurserna senast i period 3. ör att delta i höstens studentprov måste de obligatoriska kurserna senast vara avlagda senast i period 5 (föregående vårtermin). De ämnen du skriver på hösten på trean måste du alltså ha klarat av under årskurs 2! rån vilka kurser kommer uppgifterna i studentexamen? Provuppgifterna i studentexamen bygger på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. Läs närmare om detta under varje läroämne (ämnet i studentexamen). Hur många gånger får man skriva ett prov i studentexamen? Varje godkänt prov kan förnyas (tas om) en gång. Ett underkänt prov kan förnyas två gånger. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

8 8 Gymnasiet Lärkan Kursutbud inska eller modersmålsfinska? Du kan avlägga provet i finska antingen som traditionellt språkprov eller som modersmålsprov. Vi rekommenderar ändå att du väljer det traditionella språkprovet i finska, eftersom under visningen i finska vid svenska gymnasier inte förbereder för modersmålsprov. Du kan efter slutförd examen komplettera din examen med modersmålsprovet i finska, om du så vill. rämmande språk i studentexamen Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga endast ett prov i språk enligt lång lärokurs (-språk). m flera språk på -nivå ingår i din examen måste dessa prov avläggas vid skilda examenstillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga två språk enligt kort lärokurs. Du får då rätt till förlängd tid vid det skriftliga provet (+ 2 timmar). Studentförberedande kurser I studentexamensämnena finns särskilda s.k. studentförberedande kurser, under vilka man repeterar, övar och förbereder för ämnets studentprov. Dessa kurser har alltid kursnumret 20. Välj alltid den förberedande kursen i alla studentämnen (i period 1 med tanke på höstens skrivningar, i period 3 med tanke på vårens skrivningar). Provet i realämnen Vart och ett av följande realämnen har sitt eget prov i studentexamen: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådnings kunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälso kunskap. I tabellen nedan kan du se vilka ämnen som skrivs samma dag, hur många obligatoriska och fördjupade kurser ämnet har (som ligger som grund för realprovsuppgifterna i ämnet), antalet uppgifter som skall besvaras och antalet uppgifter totalt, per ämne. realgrupp 1 Ämne Kurser ntal uppgifter psykologi av 10 filosofi av 10 historia av 10 fysik av 13 biologi av 12 realgrupp 2 Ämne Kurser ntal uppgifter ev-luth religion av 10 ortodox religion av 10 livsåskådning av 10 samhällslära av 10 kemi av 12 geografi av 10 hälsokunskap av 10 M B1 M RY M M BI GE B

9 Studentexamen 9 Måste man skriva realprov? Examinanden avgör själv vilka prov han/hon avlägger som obligatoriska. Det är alltså du som avgör om du deltar i realprovet, vilket/vilka realämnesprov du deltar i, och om du avlägger (ett) ämnesrealprov som obligatoriskt prov. Kan man skriva realprov i flera ämnen? Proven skrivs under två skilda provdagar vid varje studentskrivningsomgång (vår resp. höst). Under en provdag kan man delta i endast ett ämnesrealprov. Utnyttjar man båda realprovs dagarna kan man alltså avlägga två realprov vid varje examens omgång (vår resp. höst). Hur många är provuppgifterna, hur många uppgifter måste man besvara? ntalet provuppgifter i de enskilda realämnesproven varierar mellan 10-13, likaså antalet uppgifter som skall besvaras (6-8), se tabellen ovan. Uppgifterna grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. Bland uppgifterna kan ingå 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. När skall / kan man delta i olika realämnesprov? Eftersom provuppgifterna grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna är det viktigt att du läst alla dessa kurser i det/de realämnen du deltar i. m du vill delta i flera ämnesrealprov måste du planera hur du lägger upp proven. m du vill delta i prov som skrivs samma provdag måste du sprida dem på två olika examenstillfällen. Ämnets kursantal (obl + fördj) styr tidpunkten för att delta i provet. Ämnen med stort kursantal (fysik, historia) avläggs lämpligen först våren 3:dje studieåret, övriga ämnen kan ev. avläggas hösten tredje studieåret. Hälsolära kan möjligen avläggas redan våren andra studieåret. Mognad och grepp om uppgiften påverkar dina svar och dina poäng. Därför rekommenderar vi att du går upp i ett realämnesprov så sent som möjligt. Råd med tanke på kursplanering undera över vilket / vilka realämnen du är mest intresserad av, vilka ämnen du tror du har mest nytta av med tanke på fortsatta studier efter studenten. ölj ämnets rekommendationer som säger när och i vilken ordning du avlägger kurserna. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

10 10 Gymnasiet Lärkan Kursutbud LÄRKN GL BL m du vill engagera dig i globala frågor kan du gå kurser i olika ämnen och dessutom fördjupa dig i ett tema som du själv väljer och dokumentera dina erfarenheter i skriftlig eller visuell form, m.a.o. avlägga ett globalt diplom. I kursbeskrivningarna är de globalt inriktade kurserna utmärkta med en glob-ikon (se också kursbrickan här bredvid). bservera: tt välja en eller flera globala kurser förbinder dig inte till någonting. ör att avlägga ett globalt diplom skall du beakta följande: i ditt program skall ingå minst fyra globalt inriktade kurser specialarbetet kan vara en skriftlig avhandling, en portfölj med text- och bildmaterial eller en dokumentärfilm diplomarbetet får också utföras på ett annat språk än svenska om eleven läst det på -nivå eller innehar motsvarande kunskaper i det. I detta fall är språket en bedömningsfaktor av samma vikt som innehållet flera elever kan samarbeta kring ett gemensamt tema/ämne ditt arbete presenteras inom skolan och kan, om du så vill, publiceras även i andra sammanhang milleniemålen 1. Halvera den extrema fattigdomen och andelen som lider av hungersnöd 2. Garantera grundskoleutbildning för alla barn 3. rämja jämställdheten och förbättra kvinnors ställning 4. Minska barndödligheten med två tredjedelar för barn under fem år. 5. örbättra mödrahälsan, minska mödradödligheten med tre fjärdedelar 6. Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, vänd trenden från ökning till minskning av antalet fall 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling, med tydliga mål för bistånd, handel och skuldlättnader. ör ett utfört specialarbete får du en skild gymnasiekurs och ett diplom. Specialarbetet nämns också på ditt avgångsbetyg från gymnasiet. M B1 M RY M M BI GE B

11 Lärkan Global 11 LÄRKN GLBL bligatorisk ördjupad illämpad Modersmålet inska inska, Moi Engelska ranska yska " ranska " Engelska Ryska Matematik, lång Matematik, kort ysik Kemi Biologi Geografi Religion Livsåskådning ilosofi Psykologi Historia Samhällslära Hälsokunskap Bildkonst Musik Gymnastik Studiehandledning Media Samhällsengagemang Kom igång m du planerar att avlägga ett globalt diplom ska du vända dig till en lärare i något av de ämnen som ingår i ditt globala program för att komma överens om hur du går vidare. En bra start för ditt arbete är att bekanta dig med N:s millenniemål på webbadressen Bekanta dig också gärna med någon organisation som är engagerad i globala frågor och internationellt utvecklingsarbete (se kurs S21). Sådana organisationer är t.ex. WW, Plan, Röda Korset, Nada, Kyrkans Utlandshjälp, inska Missionssällskapet. MK-programmets filmkurs (MK25) och filmfestivaler kan ge dig intressanta och tankeväckande perspektiv på globala frågor med filmens uttryck. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

12 12 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MDERSMÅL CH LIERUR Modersmål och litteratur i Gymnasiet Lärkans läroplan Lärkan erbjuder förutom de nationella kurserna (obligatoriska och fördjupade) en förberedande kurs inför studentexamensproven samt kurser inom områdena litteratur och kultur, media samt drama. Kursernas innehåll anpassas till den miljö Lärkan verkar i genom att de studerande bl.a. får bekanta sig med det rika kulturutbud som finns i huvudstadsregionen. Skolans medieinriktning har många knytpunkter med modersmålsämnet och kursen i journalistik samarbetar med andra ämnen och ämnesområden för att ge ett meningsfullt stoff för journalistiska texter. Kurserna i drama kan ingå som en del av gymnasiediplom i teaterkonst och debattforum ger tillsammans med kursen i retorik en god grund för det muntliga slutprovet i kommunikation. Modersmålet i studentexamen Provet i modersmål och litteratur i studentexamen är tudelat i det ingår ett prov i text kompetens och ett REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 M 1, M 2 M 7 M 21, M 23, M 24 ÅRSKURS 2 M 3, M 4, M 5 M 21, M 22, M 23, M 24 ÅRSKURS 3 M 6 M 8, M 9 M 20, M 21, M 22 essäprov. Betyget i modersmål bestäms genom en viktning av de poäng som ernåtts i vartdera provet. räning inför proven ingår i de obligatoriska kurserna, i kurserna M8 och M9 M B1 M RY M M BI GE B

13 Modersmål 13 samt i den studentförberedande kursen M20. I provet i textkompetens mäts den kritiska och kulturella läsförmågan och den språkliga uttrycksförmågan. Med textkompetens avses examinandens förmåga att analysera, tolka, bedöma, tillgodogöra sig och producera olika texter medveten om deras syfte och kontext. I kompetensen ingår också förmåga att göra iakttagelser om textens uttrycksmedel och att tillämpa sitt kunnande både i textreception och i textproduktion. I essäprovet bedöms hur allmänbildad examinanden är, hur väl utvecklade tankeförmågan, den språkliga uttrycksförmågan och förmågan att behärska helheter är. En del av uppgifterna i provet är materialbaserade. rbetsmetoder rbetsmetoder som kan användas är till exempel lärarledd undervisning i klass, diskussion i klass, fördjupande grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga muntliga och skriftliga uppgifter, processkrivning, dramaövningar. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. Provet i muntlig kommunikation Under sista skolåret kan du också avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till ditt avgångsbetyg från gymnasiet. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. nmälan till provet i muntlig kommunikation sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Ifall du vill avlägga provet är det önskvärt att du deltar i M7. Närmare upplysningar om provet i muntlig kommunikation får du av modersmålslärarna. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

14 14 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M 1 En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Centralt innehåll: skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer, olika textgenrer och deras funktion i samhället, reflektion kring det egna läsandet, introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa, olika sätt att analysera skönlitterära texter, grundprinciperna för materialbaserat skrivande och för gruppkommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 2 Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Centralt innehåll: retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter, tidningstexter och andra medietexter, bild- och filmanalys, källkritik, analys av språkets strukturer, romanen som litterär genre, gränser mellan fakta och fiktion med dokumentär romanen och populärkulturen som utgångspunkt samt recensioner. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 3 exter, kultur och identitet Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Centralt innehåll: det svenska språkets ursprung och nuläge i inland, tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen, begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter, analys av text-, sats- och ordstrukturer, den finlandssvenska litteraturen och dess historia, förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M B1 M RY M M BI GE B

15 Modersmål 15 M 4 exter i Norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Centralt innehåll: de nordiska språkens gemensamma bakgrund, skillnader och likheter mellan de nordiska språken, samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden, produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats, skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen, dramatikanalys och teaterbesök, läsning, dramatisering och gestaltning av texter. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 5 Moderna texter Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Centralt innehåll: lyrikanalys: stil, struktur, reception, produktion av reflekterande och analyserande texter, och 2000-talets litteratur och litterära ismer samt litterära diskussioner inför publik.kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 6 extens makt Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Centralt innehåll: argumentationsanalys, analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning, reklamanalys, källkritik, skillnader mellan kvinnligt och manligt språk, äldre och nyare tendenslitteratur samt teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

16 16 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M 7 Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Centralt innehåll: typiska drag i olika interaktionssituationer, verbal och nonverbal kommuni kation, olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner samt kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 8 ördjupad skriv- och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. I kursen repeteras och fördjupas teman som textgenrer, textanalys och textanalytiska begrepp, textkomposition, språkstruktur och språkriktighet samt kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M 9 Litteratur som glädje och kunskap örkunskap: M2 Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Centralt innehåll: tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer, intertextualitet, att skriva analytiskt om litteratur, att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. M B1 M RY M M BI GE B

17 Modersmål 17 M 20 Studentförberedande kurs Kursen ger den studerande beredskap för studentproven i modersmål och litteratur. Centralt innehåll: övning att producera texter som motsvarar studentexamensuppgifter samt individuell handledning i skrivprocessen. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. M 21 Drama Centralt innehåll: manusskrivande, regiarbete, scensättning, rolltolkning och scenografi. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. M 22 Litteratur på egen hand örkunskap: M2 Centralt innehåll: läsning av ett urval skönlitterära verk på egen hand, skrivande av portföljarbeten om samtliga verk, deltagande i en inledande och en avslutande individuell diskussion. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds.kursen bedöms med vitsord, baserat på de olika delområdena i kursen. M 23 Journalistik Centralt innehåll: analys av medietexter, nyhetsvärdering, presshistoria, pressetik, metoder för research, källkritik, artiklar, intervjuer och reportage. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen. Kursen erbjuds varannat år (inte läsåret ) M 24 Praktiskt tidningsarbete örkunskap: M23 Kursen ger den studerande möjlighet till praktiskt tidningsarbete, som medlem i redaktionen för Lärkans skoltidning lingan. Kursen bedöms med prestationsanteckning, baserat på de olika delområdena i kursen.. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

18 18 Gymnasiet Lärkan Kursutbud NSK REKMMDERD SUDIEGÅNG enligt modellen N; M; NB ÅRSKURS 1 N 1 3; M 1 3; NB 1 2 N 23; M 22 ÅRSKURS 2 N 4 6; M 4 6; NB 3 5 N 8; M 8; NB 7 N 21 23; M (N 20; M 20) ÅRSKURS 3 (N6; M6) N 7; M 7; NB 6 7 N 20; M 20, N 21 23; M NB-kurserna erbjuds centralt i ölö specialiseringsgymnasium aftonlinjens regi. N 22 motsvarar M 8 N 23 motsvarar M 22 inska i Gymnasiet Lärkans läroplan Som ett gymnasium i den tvåspråkiga huvudstadsregionen beaktar vår skola den språkliga verklighet som de studerande lever i. Även det rikliga kulturutbudet och huvudstaden som centrum för landets samhällsliv beaktas. ör att förbereda de studerande för studentexamensprovet i finska erbjuder skolan som tillämpad kurs en preparationskurs för studentprovet. ör att fördjupa de studerandes kännedom om finsk litteratur har skolan en tillämpad portföljkurs med litteraturläsning. inska i studentexamen Studentexamensprovet kan antingen vara ett prov i - finska eller B- finska. I provet ingår en hörförståelsedel samt en skriftlig del. inskan kan väljas som obligatoriskt eller valfritt ämne i studentexamen. När den studerande vill avlägga studentprovet i finska bör alla de obligatoriska kurserna vara avlagda samt helst också N20 eller M20 (preparationskurs för studentexamensprov). Provet kan skrivas antingen på våren i åk 2, på hösten i åk 3 eller på våren i åk 3, vilket den studerande bör beakta vid val av kurser för årskurserna 2 och 3 (se även Rekommenderad studiegång). rbetsmetoder I kurserna i N, M och NB utförs olika slag av muntliga och skriftliga uppgifter. lika slag av audiovisuella hjälpme- M B1 M RY M M BI GE B

19 inska - lärokurs 19 del kan användas i undervisningen. Under kurserna kan föreläsare bjudas in och studiebesök göras. Bedömning I bedömningen av kurserna i N, M och NB beaktas de studerandes skriftliga och muntliga prestationer. De obligatoriska och de fördjupade kursernas vitsord påverkar slutvitsordet i läroämnet. Även de tillämpade kurserna kan påverka slutvitsordet. Prov i muntliga språkfärdigheter Du kan avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper i finska. Provet är nationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs N7/M7/NB6, det kan inte avläggas som ett fristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. -LÄRKURS N 1 Människans vardag och fritid De studerande bekantar sig med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsam hället. Ur skönlitteraturen läses en vardagsskildring. I grammatiken behandlas finskans verbformer och grundläggande objektsregler. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 2 Natur och miljö Naturen och olika miljöer i inland behandlas ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande läser saktexter om natur och miljö och iakttar och diskuterar företeelser och frågor i anslutning till dem. En litterär rese- eller naturskildring läses och refereras. I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

20 20 Gymnasiet Lärkan Kursutbud N 3 Handel, teknik och kommunikation Genom artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar bekantar sig de studerande med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler. I grammatiken behandlas finskans particip och participuttryck och de satsmotsvarigheter som bygger på dem. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 4 Samhället och massmedia Med hjälp av texter om inlands samhällsskick och om närsamhället behandlas grundläggande begrepp och drag i politik och samhället. I tidningar läses nyhetsreportage och ledare. I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. Studiebesök på någon av radio- och tv-stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. N 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv lika utbildningsvägar och yrkesval diskuteras liksom näringsliv och tjänster. De studerande tar del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läser texter, annonser och broschyrer om olika yrken. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses och presenteras. inlands näringsliv, handel och produktion behandlas utförligare än i kurs. I grammatiken fördjupas behärskningen av objekt, de viktigaste adverbialen samt attribut. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. M B1 M RY M M BI GE B

21 inska - lärokurs 21 N 6 insk kultur och litteratur Kända finska författare och viktiga kulturområden behandlas. Studiebesök på ett museum kan göras. Ett (äldre) skönlitterärt verk läses och analyseras. Dessutom diskuteras olika stil- och variationsfrågor i anslutning till texterna. Under kursen görs ett teaterbesök. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4. N 7 Presentera och diskutera Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer. emaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur, mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. N 8 Världen och vi Under kursen läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i olika texter om aktuella ämnen. Särskild vikt läggs vid globala utvecklingslinjer och ämnen som anknyter till olika världsbilder. Även skönlitterära texter läses och uppmärksamhet fästs vid texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig i att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen. Kursen erbjuds inte läsåret Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

22 22 Gymnasiet Lärkan Kursutbud N 2 Preparationskurs för studentprovet Hörförståelse och studentprovets skriftliga uppgifter övas. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med G eller 4. N 21 Litteraturläsning De studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner och bör avläggas inom ett läsår. ör godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). N 22 Skrivandets konst Kursen motsvarar M 8 i det modersmålsinriktade programmet. De studerande lär sig skriva olika slag av texter, till exempel redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser och essäer även utgående från ett bestämt material. De studerande lär sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt att kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. lika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. externa kan även vara fiktiva. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter. N 23 Kulturprojekt Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytning till landet/området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete, som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G. M B1 M RY M M BI GE B

23 NB 1 Vardagsfinska inska B1 - lärokurs B1-LÄRKURS RDNS VID ÖLÖ SPECILISERINGSGYMNSIUM lika servicesituationer övas, t ex i butiker, telefon, banker, på posten och på resor. I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. 23 NB 2 Människor, natur och sevärdheter i inland exter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika håll i inland läses. Likaså läses utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild uppmärksamhet på finskans konsonant- och vokalväxlingar. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 3 Utbildning, intressen och fritid Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar bekantar sig de studerande med någon utbildning. De läser, lyssnar eller tittar på reportage om fritidssysslor. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 4 ffärs- och yrkesliv Konsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans hälsa och om givningens förväntningar. Någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller intressanta yrken läses. I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och tidsuttryck, samt adjektiv och adverb. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

24 24 Gymnasiet Lärkan Kursutbud NB 5 rafik, teknik och miljö Några lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel samt exempel på bruksanvisningar läses. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras både ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen av finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Kursen bedöms med vitsord. Detta baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursens gång, visat intresse och kursprov. NB 6 tt förstå, tala och skriva finska bättre Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. De studerande ska uppöva sin förmåga att förstå talad finska i olika sammanhang och vid behov reagera eller svara på talet t.ex. i alldagligt umgänge, vid guidningar och i presentationer. De ska kunna berätta litet om sig själva och sina intressen samt lära sig att fråga sig fram och svara på frågor i servicesituationer. Därtill ska de öva sig i att förstå huvudinnehållet i nyheter, aktualitetsprogram, reportage och filmer, att följa med diskussioner på teve eller på möten och kunna besvara enkla frågor eller ta ställning till dem. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. NB 7 inland i dag De studerande bekantar sig genom massmedier och lämpliga facktexter med det finländska samhälls- och kulturlivet idag. Genom artiklar, V- eller radioprogram fördjupar de sig på något område eller i någon genre och bekantar sig med en berömd finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidan av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. Kursen bedöms med vitsord, som baserar sig på muntliga och skriftliga uppgifter under kursen. M B1 M RY M M BI GE B

25 Modersmålsinriktad finska 25 MDERSMÅLSINRIKD LÄRKURS M 1 Människans vardag och fritid Dialekter och släktspråk behandlas. Språkets variation uppmärksammas. lika varianter av det finska språket (t.ex. Helsingforsslang) exemplifieras genom läsning av (skönlitterära) texter. Samtidigt lär sig de studerande grundläggande begrepp inom litteraturanalys. I grammatiken behandlas verblära, subjektets och predikatets kongruens, objekt och unipersonella uttryck.kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 2 Natur och miljö Under kursen hålls ett naturvetenskapligt föredrag, skrivs uppsatser om natur och miljö, samt naturbeskrivningar. Problem i Helsingforsmiljön diskuteras. Under kursen läser de studerande ett skönlitterärt verk, till exempel en rese- eller naturskildring. I grammatiken behandlas nomenböjningen. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 3 Handel, teknik och kommunikation Bedömning Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska helt eller delvis enligt den modersmåls - inriktade lärokursen ges särskild anteckning om det på avgångsbetyget. Den studerande anses ha följt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser har avlagts. ör de enskilda kurserna antecknas likaså vilkendera lärokursen som följts och avlagts av respektive studerande. ör tvåspråkiga studerande fästs uppmärksamhet särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. De studerande redogör för något delområde inom handel, teknik och kommunikation, till exempel för varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel. rtiklar inom temaområdet läses. rafik och kommunikation i huvudstadsregionen diskuteras. En detektivroman läses och analyseras. I grammatiken behandlas infinitiver och particip. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

26 26 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M 4 Samhället och massmedia De studerande ges möjlighet att skriva artiklar, reportage, annonser samt annonssvar. De studerande skriver en materialbaserad uppsats om media. lika texttyper behandlas. Studiebesök på någon av radio- och tv- stationerna eller tidningsredaktionerna i staden kan göras. Ett skönlitterärt verk som handlar om det moderna finländska samhället läses och analyseras. I grammatiken behandlas satsmotsvarigheter, objekt och interpunktion. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv lika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv studeras. lika studievägar, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. De studerande fördjupar sig i något yrkesområde och genomför små undersökningar. nställnings- och arbetsintervjuer tränas. Under kursen kan gästföreläsare från företag och institutioner i Helsingfors inbjudas. En biografi läses och presenteras. I grammatiken behandlas adverbial, attribut och rektionsfrågor. Grammatiken behandlas även genom översättning till och från finska. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. M 6 insk kultur och litteratur Ett äldre skönlitterärt verk läses och analyseras. Under kursen behandlas gemensamt kända finländska författare. Även bildkonst, musik och film behandlas. I kursen kan ingå besök på teater, museer och utställningar. Grammatik från de tidigare kurserna repeteras vid behov. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av ett kursprov samt till kursen hörande skriftliga och muntliga uppgifter. Denna kurs väljs om möjligt efter att du avlagt kurs HI4. M B1 M RY M M BI GE B

27 Modersmålsinriktad finska 27 M 7 Presentera och diskutera Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i finska avlagts. De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta emot feedback. De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion, t.ex. att presentera och övertyga, motivera förhandla, debattera och medla. lika regler för formell och informell kommunikation behandlas. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. M 20 Preparationskurs för studentprovet i -finska Hörförståelseprov och studentprovets skriftliga delar övas. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning (G). M 21 Litteraturläsning Den studerande väljer och läser åtta verk från kursens boklista, skriver korta rapporter om böckerna samt deltar i ett slutprov. Kursen är en portföljkurs och omfattar inga lektioner, men den bör avläggas inom ett läsår. ör godkänd kurs krävs att åtta godkända bokrapporter lämnats in och därefter ett godkänt slutprov skrivits. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M 8 Skrivandets konst lika slag av texter analyseras och skrivs med hjälp av tillgänglig datateknik. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning behandlas. Även fiktiva texter skrivs. Kursen bedöms med ett vitsord på basis av till kursen hörande uppgifter. M 22 Kulturprojekt Studerande bekantar sig under kursen med ett land eller ett område där finskans släktspråk talas. De studerande arbetar med ett tvärvetenskapligt projektarbete med anknytning till landet/ området. Slutprodukten för varje studerande är ett skriftligt arbete, som presenteras även muntligt. I kursen ingår en studieresa till området. Kursen kräver aktivt deltagande och bedöms med prestationsanteckning G. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

28 28 Gymnasiet Lärkan Kursutbud ÄMMNDE SPRÅK rämmande språk i Gymnasiet Lärkan På -nivå erbjuds kurser i engelska och franska. På -nivå erbjuds kurser i engelska, franska, tyska och ryska. På -nivå erbjuds franska, tyska och ryska. Studentexamen Språkproven i studentexamen bygger på de obligatoriska och fördjupade kurserna i respektive språk. Språkproven består av ett hörförståelseprov och en skriftlig del. Den student förberedande kursen som normalt erbjuds i perioderna 1 och 4 rekommenderas starkt som övning inför studentexamen. Även de övriga tillämpade kurserna främjar kunskaperna och fokuserar på specifika ämnesområden. Bedömning I samtliga kurser ingår praktiskt arbete och vanligen också slutprov. Det praktiska arbetet, timaktiviteten samt slutprovet bildar en helhet och påverkar alla vitsordet. En elev som önskar tentera en kurs utan att delta i undervisningen bör därför enligt överenskommelse med läraren också utföra vissa uppgifter på egen hand. De tilllämpade kurserna bedöms med prestationsanteckningen godkänd eller underkänd om inte annat anges. Vid bedömningen av läroämnet beaktas alla områden inom språkfärdigheten enligt prioriteringarna i kursbeskrivningarna. -KURSER HR SIN MSVRIGHE I -PRGRMME PÅ ÖLJNDE SÄ Kurser Kurser I GELSKN MSVRS -KURSER V KURSER PÅ -NIVÅ PÅ ÖLJNDE SÄ B-engelska engelska M B1 M RY M M BI GE B

29 Engelska 1 - lärokurs 29 Prov i muntliga språkfärdigheter I -språken kan du avlägga ett prov i muntliga språkkunskaper. Provet är nationellt och utformas av Utbildningsstyrelsen. Provet ingår i kurs 8, det kan inte avläggas som ett fristående prov. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. 1-LÄRKURS GELSK 1 De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkunder visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3 ÅRSKURS 2 4, 5, ÅRSKURS 3 7, 8 20 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

30 30 Gymnasiet Lärkan Kursutbud Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord. 3 Studier och arbete Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall läsa en roman och presentera den muntligt och skriftligt. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vetenskap, ekonomi och teknik I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och närings livet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycks förmåga genom att skriva ett längre arbete. Kursen bedöms med vitsord. 4 Samhället och omvärlden I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i inland och i engelskspråkiga länder. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

31 Engelska 1 - lärokurs 31 7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med vitsord. 8 L CH ÖRSÅ BÄRE Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i engelska avlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat håll (t.ex. genom ett utbytesår i ett engelskspråkigt land). I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. örmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övningar i anslutning till studentskrivningarna: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 22 Uppsatsskrivning Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga. Under kursen skriver studerandena olika typer av texter. Kursen bedöms med vitsord. 23 Litteraturläsning Denna kurs avläggs efter kurs 5. Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen hand analyseralitteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord. 24 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen av läggs inom ramen för skolans utbytesprojekt. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Kursen erbjuds inte läsåret Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

32 32 Gymnasiet Lärkan Kursutbud LÄRKURS NSK 1 De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkunder visningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. 2 Kommunikation och fritid I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. Kursen bedöms med vitsord. 3 Studier och arbete Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR fra Kursen 21 väljs som första kurs av samtliga studerande som läser -franska. I övrigt rekommenderas det att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3 21 ÅRSKURS 2 4, 5, 6 7 ( 20) ÅRSKURS 3 7, 8 20 M B1 M RY M M BI GE B

33 ranska 1 - lärokurs 33 4 Samhället och omvärlden I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i inland och i franskspråkiga länder. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vetenskap, ekonomi och teknik I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. Kursen bedöms med vitsord. 7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområdensom anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Detta kan göras genom extensiv textläsning. Kursen bedöms med vitsord. 8 tala och förstå bättre Rekommenderas att kursen avläggs efter att alla obligatoriska kurser i franska avlagts, om inte tillräcklig kunskap har inhämtats på annat håll (t.ex. genom ett utbytesår i ett franskspråkigt land). I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. örmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Som en del av kursen avläggs ett prov i muntlig språkfärdighet. Kursen bedöms med ett vitsord som baserar sig på vitsordet i provet i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

34 34 Gymnasiet Lärkan Kursutbud örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, text för ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Inledande repetitionskurs Kursens mål är att hos studerandena skapa en god och likvärdig grund att bygga på. Den är avsedd för årskurs ett. Repetition av central grammatik och strukturer. rdförrådet utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. 22 Uppsatsskrivning Övningskurs för studerande som vill förbättra sin skriftliga uttrycksförmåga. Kursen bedöms med vitsord. 23 Litteraturläsning Denna kurs avläggs efter kurs 6. Kursens mål är att fördjupa läsintresserade studerandes förmåga att på egen hand analysera litteratur. En skriftlig överenskommelse med läraren måste vara gjord innan arbetet med kursen inleds. Kursen bedöms med vitsord. 24 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M B1 M RY M M BI GE B

35 ranska 1 - lärokurs 35 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

36 36 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GRUNDSKLN () GELSK 1 ritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. alförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. 2 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i inland och i främmande länder. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR b2 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2 ÅRSKURS 2 3, 4, 5, 6 ÅRSKURS 3 7, örr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

37 Engelska - lärokurs 37 4 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtids planer. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i engelskspråkiga länder. lla områden av språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vår gemensamma jord Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter också medietexter om den samhälleliga verk samheten i inland och i engelskspråkiga länder samt om jordens tillstånd och om fram tiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord. 7 Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. onvikten i kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 8 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i kulturen i engelskspråkiga länder. Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

38 38 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GRUNDSKLN () NSK 1 ritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. alförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR b2 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2 ÅRSKURS 2 3, 4, 5, 6 ÅRSKURS 3 7, Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i inland och i främmande länder. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 3 örr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

39 ranska - lärokurs 39 4 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i franskspråkiga länder. lla områden av språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vår gemensamma jord Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter också medietexter om den samhälleliga verk samheten i inland och i franskspråkiga länder samt om jordens tillstånd och om fram tiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord. 7 Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. onvikten i kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 8 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i kulturen i franskspråkiga länder. Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

40 40 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GRUNDSKLN () SK 1 ritid och intressen Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen. alförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. 2 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i inland och i främmande länder. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skriv färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 3 örr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. onvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR tyb2 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2 ÅRSKURS 2 3, 4, 5, 6 ÅRSKURS 3 7, 8 20 M B1 M RY M M BI GE B

41 yska - lärokurs 41 4 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 5 Kultur Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i tyskspråkiga länder. lla områden av språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 6 Vår gemensamma jord Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter också medietexter om den samhälleliga verksamheten i inland och i de tyskspråkiga länderna samt om jordens tillstånd och om fram tiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Kursen bedöms med vitsord. 7 Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. onvikten i kursen läggs vid textförståelse, skriftliga övningar och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 8 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i kulturen i tyskspråkiga länder. Kursens tonvikt ligger på textförståelse, skriftliga uppgifter och grammatik. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, text för ståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

42 42 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GYMNSIE () NSK REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR frb3 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3, 4 ÅRSKURS 2 5, 6, 7, 8 ÅRSKURS 3 7, ritid och intressen 1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. 2 Så ska saker och ting skötas Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord. Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

43 ranska - lärokurs 43 4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreations möjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 5 örr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande kulturer. lla områden inom språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i inland och i franskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

44 44 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GYMNSIE () RYSK RY 1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. RY 2 Så ska saker och ting skötas REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR ryb3 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord. RY 1, RY 2, RY 3 ÅRSKURS 2 RY 4, RY 5, RY 6 ÅRSKURS 3 RY 7, RY 8 RY 20 RY 3 ritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. RY 4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommuni kation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunika tiva uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

45 Ryska - lärokurs 45 RY 5 örr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grund strukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. RY 6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. RY 7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande kulturer. lla områden inom språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. RY 8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i inland och i Ryssland och handlar om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Kursen bedöms med vitsord. RY 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). RY 21 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). RY 22 uristryska En fristående kurs för dig som vill bekanta dig med det ryska språket och den ryska kulturen. Vi lär oss alfabetet och användbara fraser för att klara de vanligaste turistsituationerna. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen kan väljas i vilket skede av studierna som helst. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

46 46 Gymnasiet Lärkan Kursutbud VLI LÄRKURS SM PÅBÖRJS I GYMNSIE () SK 1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation. Kursen bedöms med vitsord. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÖR yb3 Det rekommenderas att kurserna tas i ordningsföljd ÅRSKURS 1 1, 2, 3, 4 ÅRSKURS 2 5, 6, 7, 8 ÅRSKURS 3 7, Så ska saker och ting skötas Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Kursen bedöms med vitsord. 3 ritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

47 yska - lärokurs 47 4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreations möjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 5 örr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. eman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Kursen bedöms med vitsord. 6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Kursen bedöms med vitsord. 7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande kulturer. lla områden inom språkfärdigheten övas. Kursen bedöms med vitsord. 8 Vår gemensamma jord Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i inland och i tyskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. Kursen bedöms med vitsord. 20 örberedande övningskurs för studentexamen Kursen omfattar övning med hjälp av tidigare års studentskrivningar: hörförståelse, textförståelse, strukturuppgifter och uppsatsskrivning. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). 21 Internationellt samarbete och språkpraktik Kursens mål är att ge studerandena en levande kontakt till språket och kulturen. Kursen kan avläggas antingen inom ramen för skolans utbytesprojekt eller genom individuella språkstudier som omfattar utlandspraktik. De individuella studierna måste i förväg planeras med en lärare. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

48 48 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MEMIK LÅNG LÄRKURS Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkes- och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken. ekniska hjälpmedel används som stöd i undervisningen. De studerande skall få rutin i att använda symbolisk räknare också i experimentellt och undersökande syfte. Lång matematik i Gymnasiet Lärkans läroplan vsikten med Lärkans tillämpade kurser är att de skall utgöra ett komplement till de riksomfattande kurserna. Kursen M21t läses i åk1, först av alla kurser, som inledning till lärokursen i lång matematik. Den repeterar grundläggande element i grundskolans lärokurs och förbereder för gymnasiets lärokurs. Kursen M20t ger en helhetsbild över den långa lärokursen och fördjupar elevernas färdigheter inför studentprovet. Lång matematik i studentexamen Provet i lång matematik består av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skall behandlas. Provet innehåller också uppgifter från de fördjupade lärokurserna. vå av uppgifterna är mera krävande och bedöms med 0-9 poäng i stället för normala 0-6. Studerande som läst lång matematik kan även välja att delta i det korta matematikprovet i studentexamen. Lärkans kurs M20 är en studentförberedande kurs och väljs i anslutning till deltagandet i studentprovet i matematik. M B1 M RY M M BI GE B

49 Matematik Lång lärokurs 49 rbetsmetoder På grund av ämnets karaktär är undervisningen i hög grad lärarledd. Samtidigt uppmuntras studerandena att arbeta i grupp i klass och självständigt hemma. I de kurser som innehåller projekt skall studerandena vägledas till undersökande och experimentella arbetsmetoder. En naturlig del i undervisningen är användning av tekniska hjälpmedel. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 M 1, M 2, M 3, M 4 M 21 Bedömning I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar och stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp. De skall lära sig att analysera matematisk text samt kritiskt granska det egna arbetet. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, valet av metoder samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade. ÅRSKURS 2 M 5, M 7, M 8, M 9, M 6 M 11, (M 12,kräver M 8) M 22 ÅRSKURS 3 M 10 M 12, M 13 (efter alla obligatoriska kurser) M 20 Byte av lärokurs Vid byte från lång lärokurs till kort används följande kursmotsvarigheter: M1 MB1, M3 M, M6 MB5, M7 MB4 och M8 M. illäggsprestationer kan krävas, särskilt om kursvitsordet måste omprövas. En godkänd kurs som saknar motsvarighet i kort lärokurs överförs som en tillämpad kurs och bedöms med ett G (godkänd prestation). En underkänd kurs som saknar motsvarighet i den korta lärokursen kan inte överföras och räknas därmed inte till godo som studieprestation. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

50 50 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M 1 unktioner och ekvationer Centralt innehåll: potensfunktioner, potensekvationer, rotuttryck och potenser med rationell exponent samt exponentialfunktioner. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 2 Polynomfunktioner Centralt innehåll: polynom samt kvadrerings- och konjugatreglerna, polynomfunktioner, andragrads- och högregradsekvationer, antalet rötter till andragradsekvationer, faktorisering av andragradspolynom, andragradsoch högregradsolikheter. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 3 Geometri Centralt innehåll: den rätvinkliga triangeln, likformighet hos figurer och kroppar, sinus- och cosinussatserna, geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den, beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 4 nalytisk geometri Centralt innehåll: punktmängdens ekvation, räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer, ekvationer och olikheter med absoluta belopp, lösning av ekvationssystem samt en punkts avstånd från en linje. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt. M 5 Vektorer Centralt innehåll: vektorernas grundegenskaper, addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor, skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet, räta linjer och plan i rymden. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 6 Sannolikhet och statistik Centralt innehåll: diskret och kontinuerlig statistisk fördelning, fördelningens karakteristikor, klassisk och statistisk sannolikhet, kombinatorik, reglerna för beräkning av sannolikheter, diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning, väntevärde för diskret fördelning samt normalfördelning. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M B1 M RY M M BI GE B

51 Matematik Lång lärokurs 51 M 7 Derivata Centralt innehåll: rationella ekvationer och olikheter, funktioners gränsvärde, kontinuitet och derivata, derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner, undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av deras extrem värden. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 8 Rot- och logaritmfunktioner Centralt innehåll: rotfunktioner och rotekvationer, exponentialfunktioner och exponential ekvationer, logaritmfunktioner och logaritmekvationer, derivatan av sammansatta funktioner, inversa funktioner, derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt. M 9 rigonometriska funktioner och talföljder Centralt innehåll: riktade vinklar och radianer, trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper, trigonometriska ekvationer, de trigonometriska funktionernas deri vator och talföljder. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 10 Integralkalkyl Centralt innehåll: begreppet primitiv funktion, primitiva funktioner till elementära funktioner, bestämd integral, beräkning av areor och volymer. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

52 52 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M 11 alteori och logik Centralt innehåll: formalisering av satser, sanningsvärden hos satser, öppna satser, kvantorer, direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis, hela tals delbarhet och delbarhets ekvationer, Euklides algoritm, primtal, aritmetikens grundsats och kongruens hos hela tal. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 12 Numeriska och algebraiska metoder Centralt innehåll: absoluta och relativa fel, Newtons metod och iteration, delbarhetsalgoritmer för polynom, delbarhetsekvationer för polynom, förändringshastigheter och areor. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 13 ortsättningskurs i differentialoch integralkalkyl Centralt innehåll: funktioners kontinuitet och deriverbarhet, allmänna egenskaper hos kontinu erliga och deriverbara funktioner, gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten samt generaliserade integraler. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M 20 Repetitionskurs Centralt innehåll: procenträkning och problemlösning, ekvationslära, geometri och trigonometri, differential- och integralkalkyl samt behandling av gamla studentuppgifter i matematik. Kursen bedöms med prestationsanteckning. ör godkänt (G) krävs deltagande i preliminärprovet i matematik. M 21 Matematikens verktyg Kursen repeterar och fördjupar grunderna från högstadiet, och inleder programmet i lång matematik. Centralt innehåll: Bråkräkning, förenkling av uttryck, kvadrerings- och konjugatreglerna. Ekvationer av första graden, förstagradsfunktionen och räta linjen. Grundläggande procent räkning, ekvationssystem. Kursen bedöms med prestationsanteckning. M 22 Matematiska I-hjälpmedel Centralt innehåll: Under kursen lär man sig använda program för att t.ex. visualisera rymdgeometriska objekt och rymdkroppar, utföra symboliska och statistiska beräkningar. Bedömning: Ett par större projekt utförs på lektionstid och bedöms. ör godkänt kursvitsord (G) krävs att dessa projekt är godkända. m eleverna gör ett projektarbete eller en rapport för någon annan kurs kan även detta utgöra underlag vid bedömningen. M B1 M RY M M BI GE B

53 MEMIK KR LÄRKURS Matematik Kort lärokurs 53 Kort matematik i Gymnasiet Lärkans läroplan Lärokursen i kort matematik består av sex obligatoriska och två fördjupade kurser. Utöver dessa finns två tillämpade kurser: kursen M1 är en stödkurs i matematik, repetitions kursen M0 rekommenderas för alla som deltar i studentprovet i matematik. Kort matematik i studentexamen Korta matematiken kan väljas som ett frivilligt eller obligatoriskt ämne. Själva matematikprovet består av 15 uppgifter, av vilka högst 10 skall behandlas. I provet ingår även uppgifter från de fördjupade kurserna. Bedömning I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att presentera lösningar och stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp. De skall lära sig att analysera matematisk text samt kritiskt granska det egna arbetet. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, valet av metoder samt vid hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade. Rekommenderad studiegång bservera, för att slutföra programmet i kort matematik inom tre år borde man avlägga de obligatoriska kurserna under de första två åren. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 MB 1, MB 3, MB 6 MB 21 ÅRSKURS 2 MB 2, MB 4, MB 5 MB 7, (MB 8) MB 21 ÅRSKURS 3 MB 8 MB 20 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

54 54 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MB 1 Uttryck och ekvationer Centralt innehåll: linjära samband och proportionalitet mellan storheter, procenträkning och problemlösning, uppställning av ekvationer samt grafisk och algebraisk lösning av dessa, polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. MB 2 Geometri Centralt innehåll: likformighet och areor, trigonometri i rätvinkliga trianglar, Pythagoras sats, geometri i koordinatsystemet, polygoner och cirklar, rymdkroppar och volymer. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. MB 3 Matematiska modeller I Centralt innehåll: linjära och exponentiella modeller, lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer, samt potensekvationer. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt. MB 4 Matematisk analys Centralt innehåll: grafiska och algebraiska metoder för tolkning av derivatan, derivatan av en polynomfunktion, analys av polynomfunktioners tecken och förlopp samt största och minsta värdet för en polynomfunktion. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. MB 5 Statistik och sannolikhet Centralt innehåll: sannolikhetsbegreppet, formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem, kombinatorik, karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar, samt normalfördelning. Eventuellt genomförs ett mindre projekt. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit samt ett eventuellt projekt. MB 6 Matematiska modeller II Centralt innehåll: ekvationer med två variabler, linjära ekvationssystem, grafisk lösning av olikheter med två variabler, linjär optimering, samt talföljder. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. M B1 M RY M M BI GE B

55 Matematik Kort lärokurs 55 MB 7 Ekonomisk matematik Centralt innehåll: index och inflation, valutor, räntor och ränteräkning, kredit- och skatte kalkyler och andra liknande beräkningar, matematiska modeller för talföljder och summor i ekonomiska sammanhang. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. MB 8 Matematiska modeller III Centralt innehåll: trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln, vinkelenheten radianer, trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a, grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = sin (bx) som modell för periodiska fenomen, vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer, framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet samt undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. örutom kursprovet beaktas vid bedömningen även timaktivitet och räkneflit. MB 20 Repetitionskurs Centralt innehåll: procenträkning och problemlösning, uttryck och ekvationer, exponential funktioner och ekvationer, geometri och analytisk geometri, derivatan och funktions förlopp, sannolikheter och normalfördelningen. Kursen bedöms med prestationsanteckning. MB 21 Stödkurs i matematik Centralt innehåll: Mångsidiga övningar från centrala områden inom den korta matematikkursen. Kursen riktar sig till studerande som upplever att matematik är svårt och kursen utformas i hög grad enligt deltagarnas behov. Betoning ligger på räknefärdighet och räknesäkerhet, samt att bygga upp ett helhetstänkande. Kursen rekommenderas under årskurs 1 eller 2. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

56 56 Gymnasiet Lärkan Kursutbud BILGI Biologi i Gymnasiet Lärkans läroplan De obligatoriska och fördjupade kurserna skall ge den studerande en god biologisk grund kunskap och väcka intresse hos studerandena för biologins olika delområden. De tillämpade kurserna i Gymnasiet Lärkan vill ge de studerande en möjlighet att i praktiken studera naturen och lär ut arbetsmetoder för biologiska studier både i fält och laboratorium. REKMMDERD SUDIEGÅNG Biologi i studentexamen Ämnesrealen i biologi ingår i realgrupp 1 (BI, L, Y, HI, PS) och omfattar 12 frågor av vilka man besvarar max. 8 frågor. rågorna ställs utgående från de obligatoriska och fördjupade kurserna, men de tillämpade kurserna stöder dessa. Realprovets frågor i biologi är ofta tillämpade och kan även vara ämnesövergripande med kontakt ytor till bl.a. geografi, hälsokunskap och kemi. rbetsmetoder I biologiundervisningen används ett brett urval av arbetsmetoder. öreläsningar, filmer och litteratu rstudier samt studerandes eget arbete och grupparbeten kompletteras med demonstrationer, laborationer och praktiskt arbete. Även besök på institutioner, museer, exkursioner i naturen o. dyl. förekommer i de fördjupade och tillämpade kurserna. ÅRSKURS 1 BI 1 BI 3 BI 22, BI 23 ÅRSKURS 2 BI 2 BI 4, BI 5 BI 21, BI 22, BI 23 ÅRSKURS 3 BI 5 BI 20, BI 21, BI 22 Bedömning I biologin bedöms de studerandes förmåga att behärska och använda centrala begrepp inom biologin samt att tillämpa biologisk kunskap. Vid bedömningen skall läraren fästa uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att förstå naturvetenskapliga lagbunden heter, orsak och verkan, insikten om växelverkans betydelse samt helhetsuppfatt ningen. Vid bedömningen av färdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapliga skicklighet, deras förmåga att arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta. Man kan också ta hänsyn till visat intresse för biologins olika delområden. M B1 M RY M M BI GE B

57 Biologi 57 BI 1 rganismernas värld Centralt innehåll: biologin som vetenskap, biodiversitet och systematik, evolutionen dvs. livets utveckling och ekologi dvs. hur naturen fungerar. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. BI 2 Cellen och ärftligheten Centralt innehåll: cellen som grundenhet för livet, cellens energihushållning, hur cell funktionerna styrs, celldelning, ärftlighetens grunder, populationsgenetik och den syntetiska evolutionsteorin. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. BI 3 Miljöekologi örkunskaper: BI1. Centralt innehåll: ekologisk forskning, biodiversiteten och dess betydelse, globala och lokala miljö pro blem och vad som orsakar dem och tänkbara lösningar, den finländska naturens känslighet och en hållbar utveckling. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. BI 4 Människans biologi örkunskaper: gärna BI2. Centralt innehåll: särdragen hos människans celler och vävnader, organismens byggnad och funktion, regleringen av livsfunktionerna, människans förökning och livscykel, organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. BI 5 Bioteknologi örkunskaper: BI2. Centralt innehåll: cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna, cellerna som protein tillverkare, genfunktionerna, genteknologin och dess möjligheter, mikroberna och deras betydelse, biotekniken i industrin, växtoch djurförädling, etik och lagstiftning inom gen tekniken. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

58 58 Gymnasiet Lärkan Kursutbud Bi 20 Repetitionskurs i biologi örkunskaper: BI 1, BI2, BI 3, BI 4, gärna Bi 5 Centralt innehåll: Kursen repeterar och fördjupar gymnasiekursen i biologi samt förbereder studerandena inför realprovet i biologi. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) på basis av timaktivitet, inlämningsuppgifter och prov. BI 21 Laborativ kurs örkunskaper: BI1, BI2. Centralt innehåll: laborationer och övningar inom cellbiologi, genetik, populationsbiologi och miljöekologi. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på inlämnad laborationsdagbok med rapporter samt timkunskap. BI 22 Naturstudier Centralt innehåll: skogsekosystem, myrekosystem, vattenekosystem, kulturekosystem och stads ekosystem. Kursen bedöms med prestationsanteckning på basis av naturdagbok och timkunskap. BI 23 Djurens beteende örkunskaper: BI1. Centralt innehåll: nedärvda och inlärda beteenden, djurens sinnen och kommunikation, habitatval, födosöksbeteende, sociala beteenden, beteende i samband med reproduktion dvs. beteendeekologi och forskningsmetodik. Kursen bedöms med vitsord som baserar sig på prov, arbeten och timkunskap. GEGR Geografi i Gymnasiet Lärkans läroplan Undervisningen i geografi i gymnasiet skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. De studerande skall lära sig hur man med geografisk kunskap bättre kan se de faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både nära inpå och i hela världen Bedömning I geografin bedöms hur förmågan att tänka geografiskt utvecklats visavi kunskaper och färdig heter. Bedömningen skall inriktas på behärskningen av grundbegreppen, på skickligheten i att motivera geografiska påståenden och ställningstaganden samt på förmågan att se regionala samband. Vid bedömningen beaktas dessutom förmågan att tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och att tillämpa geografisk kunskap i olika situationer. ärdigheter som bedöms M B1 M RY M M BI GE B

59 Geografi 59 är förmågan att analysera, behandla och lägga fram geografiska uppgifter såsom att läsa kartor och annan grafisk framställning samt förmågan att samarbeta. rbetsmetoder Geografiundervisningen använder sig av föreläsningar, diskussioner, filmer och littera tur - studier. De studerandes eget arbete, grupparbeten och datorstött arbete är viktiga element speciellt i de fördjupade kurserna. Geografi i studentexamen Ämnesrealen i geografi omfattar tio frågor av vilka sex frågor får besvaras. rågorna ställs utgående från de obligatoriska och fördjupade kurserna. Det finns även ämnesövergripande frågor. Geografi ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ). REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 GE 1 ÅRSKURS 2 GE 2 GE 3, GE 4 ÅRSKURS 3 (GE 4) GE 20 GE 1 Den blå planeten Centralt innehåll: ett geografiskt tänkesätt, jordens planetariska karaktär, atmosfärens och hydrosfärens uppbyggnad och funktion, väder och klimat, endogena och exogena processer, jordklotets växtlighetszoner och tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov, arbeten och timkunskap. GE 2 En gemensam värld Centralt innehåll: kulturgeografins väsen och uppgifter, befolkningen och bosättningen, naturtillgångar, primärproduktion, industri och energi, kommunikationer och växelverkan, den mänskliga verksamhetens regionala struktur, regionplanering och hållbar utveckling. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov, arbeten och timkunskap. GE 3 Riskernas värld örkunskap: GE 1, GE 2 Centralt innehåll: klassificering av risker, deras betydelse, endogena hasarder, klimathasarder, miljörisker, befolkningshasarder och produktionshasarder. Vi studerar globala problem och risker samt sätt att gardera sig mot dem. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov, arbeten och timkunskap. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

60 60 Gymnasiet Lärkan Kursutbud GE 4 Regionstudier örkunskap: GE 1, GE 2 Centralt innehåll: kartografins grunder och geografiska källor samt geografiska informations system. I kursen görs även en egen undersökning av ett område: val av undersöknings område, insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller annat käll material, behandling och tolkning av materialet som resulterar i en områdesrapport. Kursen bedöms med vitsord på basis av prov, arbeten och timkunskap. GE20 Repetitionskurs i geografi örkunskap: GE 1, GE 2, GE 3, GE 4 Centralt innehåll: Kursen repeterar och fördjupar gymnasiekursen i geografi samt förbereder eleverna inför realprovet i geografi. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) på basis av inlämningsuppgifter, timaktivitet och prov. YSIK ysik i Gymnasiet Lärkans läroplan De olika fysikkurserna utgör självständiga helheter. rots detta, beroende på fysikens kumulativa natur, krävs det ofta förkunskaper till vissa kurser. I den rekommenderade studiegången har kravet på förkunskaper till de fördjupade kurserna på ett naturligt sätt beaktats. De tillämpade kurserna, med undantag för kursen Modern fysik (Y23), kräver inga som helst förkunskaper och kan väljas när som helst under gymnasietiden. ysik i studentexamen Realprovet i fysik ingår i realgrupp 1 (BI, L, Y, HI, PS). Uppgifterna är 13 till antalet, varav högst åtta besvaras. Uppgifterna i fysik baserar sig på kurserna Y1-Y8. Ca 60 % av uppgifterna består åtminstone delvis av räkneuppgifter, som mäter identifieringen av feno- REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 Y 1 Y 2, Y 3 ÅRSKURS 2 Y 4, Y 5, Y 6 Y 21, Y 22 ÅRSKURS 3 Y 7, Y 8 Y 20, Y 23 M B1 M RY M M BI GE B

61 ysik 61 men och tillämpningen av de lagar som styr dessa fenomen. Vidare kan dessa uppgifter bestå av tolkning av grafiska framställningar och analys av mätresultat. Ca 40 % av uppgifterna är essäuppgifter, som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter, analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt uppgifter av typen svara kort och motivera det rätta alternativet. I realprovet kan finnas 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Provet i fysik kan innehålla uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin. ör de studerande som ämnar delta i realprovet i fysik rekommenderas repetitionskursen Y20, där en helhetsbild av fysiken presenteras och där helheter sammanfattas. Direkta uppgifter från de övriga tillämpade kurserna ingår ej i realprovet, men indirekt ökar de djupet i de studerandes fysikkunskaper, vilket kan återspeglas i provprestationerna. rbetsmetoder rbetsmetoderna består av föreläsningar, diskussioner, demonstrationer och laborationer - där alldeles särskild vikt fästs vid användning av digital mätteknik och på datorbaserad behandling av mätdata. Vidare utför de studerande ibland självständigt arbete och olika projektarbeten. De stu- derande ges också en möjlighet att via exkursioner bekanta sig med närliggande industri, universitet, högskolor och forskningsinstitut. Bedömning Bedömningen i ämnet fysik skall stödja sig på de punkter i de olika kurserna som nämns i läroplanen och beakta hur väl den studerande behärskar och kan tillämpa dem speciellt med hjälp av matematiska modeller. I bedömningen beaktas även skickligheten i experimentellt arbete och informationsteknik samt hur väl andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats. Bedömningen grundar sig dels på skriftliga prov, förhör, inlämnade alster och utförda laborationer, men även på en kontinuerlig iakttagelse av den studerandes inställning, motivation, engagemang och prestationer under lektionstid. I början av varje kurs genomgås mera noggrant bedömningskriterierna för respektive kurs. Slutbedömningen i fysik grundar sig på den studerandes samtliga kurser, dock så att de senare kurserna väger tyngre än de tidigare. Y 1 ysiken som naturvetenskap Centralt innehåll: fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i våra dagar, materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan, energiförändringar, speciellt strålning i både naturliga och artificiella processer, betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet, kraft som orsak till att en rörelse förändras och de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser. Kursen bedöms med vitsord. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

62 62 Gymnasiet Lärkan Kursutbud Y 2 Värme Centralt innehåll: gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning, tryck, hydro statiskt tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi, mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad, värmelärans huvudsatser, energi i slutna system och energikällor. Kursen bedöms med vitsord. Y 3 Vågrörelse Centralt innehåll: harmoniska krafter och vibrationsrörelser, vågrörelsers uppkomst och utbredning, vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation, reflexion, brytning och totalreflexion, ljus, speglar och linser, ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud. Kursen bedöms med vitsord. Y 4 Rörelselagarna Centralt innehåll: rörelsemodeller och Newtons lagar, distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse samt lyftkraft, rörelsemängdens konstans och impulsprincipen, kinetisk och potentiell energi, begreppet arbete, samt vibrationsrörelsens energi. Kursen bedöms med vitsord. Y 5 Rotation och gravitation Centralt innehåll: kraftmoment och rotationsjämvikt, modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse, ekvationen för rotationsrörelse, rörelse mängdsmomentets konstans, rotationsrörelsens energi, cirkelrörelse och dess acceleration, gravitation och rörelser som påverkas av gravitation, kaströrelser och planeternas rörelser, satelliter och deras användning. Kursen bedöms med vitsord. Y 6 Elektricitet Centralt innehåll: galvaniska element, elström i metalliska ledare, mätning av ström och spänning, hms lag, Joules lag, resistans, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag, homogena el-fält och materia i el-fält, kondensatorer, kopplingar och energi samt elström i halvledare. Kursen bedöms med vitsord. Y 7 Elektromagnetism Centralt innehåll: magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält, laddade partiklar i homogena el- och magnetfält, induktionslagen och Lenz lag, induktions fenomen: virvel strömmar, generatorer och självinduktion, energitransport med hjälp av elström, mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende, svängnings kretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation, elsäkerhet och energiindustrin. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

63 ysik 63 Y 8 Materia och strålning Centralt innehåll: elektromagnetisk strålning, röntgenstrålning, svarta kroppars strålning, fotoelektriska effekten, strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär, atommodeller med Bohrs atommodell som exempel, kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram, atomkärnans byggnad, radioaktivitet och strålsäkerhet, ekvivalensen mellan massa och energi, kärnreaktioner och kärnenergi, materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem samt studiebesök. Kursen bedöms med vitsord. Y 20 Repetitionskurs inför studentexamen Kursen erbjuder en repetition av gymnasiets fördjupade fysik, en översikt över fysikens olika delområden, en sammanfattning av helheter samt repetition inför studentexamen. Kursen bedöms med prestationsanteckning. ör godkänd kurs krävs aktivt deltagande samt genomfört preliminärt prov i fysik. Kursen beaktas som en tilläggsprestation vid fastställandet av slutvitsordet för hela lärokursen i fysik. Y 21 stronomi och kosmologi Centralt innehåll: avstånd och avståndsmätning, himlakroppars rörelse, lagarna som styr universum, gravitation, ljusets spridning, ljusets spektra, stjärnors uppkomst, sammansättning och utveckling, planetsystemet, stjärnbilder och mytologi, Big Bang-teorin samt astronomiska observationer i skolans observatorium. Kursen bedöms med prestationsanteckning. Y 22 ysikens idéhistoria Bland annat följande teman tas upp: personerna bakom alla de kända namnen vi läser om i fysiken, rörelsens problem från Zenon, via Galilei till myoner, termodynamik och tidens riktning, rumtid och fyrdimensionell världsbild, relativitet, att begripa sig på världen, solen på natten, kvantmekaniken och svaren på de eviga frågorna. Kursen bedöms med prestationsanteckning. ör godkänd prestation krävs aktivt deltagande och fullgjort projektarbete. Y 23 Modern fysik örkunskap: Y8 Centralt innehåll: relativitetsteori, kvantmekanik, elementarpartiklar, fördjupad kärnfysik och studiebesök. Kursen bedöms med prestationsanteckning. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

64 64 Gymnasiet Lärkan Kursutbud KEMI Kemi i Gymnasiet Lärkans läroplan Kemikurserna i Gymnasiet Lärkans läroplan motsvarar riksläroplanen utökad med två tillämpade skolvisa kurser. Den första av dem, KE20 Repetitionskurs, har kommit till av behovet att sammanfatta och integrera delområdena i gymnasiets kemikurser till en helhet samt att förse studerandena med beredskap, färdigheter och arbetsrutiner så att de framgångsrikt kan besvara kemiuppgifter i ämnesrealprovet för sin studentexamen. Den andra tillämpade kursen, KE21 Hälsans kemi, betjänar åtminstone två syften, dels att ge en allmänbildning med kemiskt perspektiv på sunda livsvanor, dels att förbereda studerandena för inträdes förhör och studier förknippade med människans hälsotillstånd som t.ex. läkare, psykolog, sjukvårdare, fysioterapeut, gymnastiklärare eller tränare. Kurs KE21 kan förverkligas i samarbete med biologi och eventuellt också psykologi och hälsolära för att integrera dessa ämnen och ge beredskap att besvara ämnes överskridande uppgifter i realprovet. Kemi i studentexamen Kemi är ett av de valbara realämnesalternativ som enligt studerandes val kan ingå i student examen antingen som ett frivilligt eller ett obligatoriskt prov. Kemi ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ) och omfattar tolv (12) uppgifter av varierande svårighetsgrad, av vilka åtta (8) besvaras. Uppgifterna baserar sig på den obligatoriska och de fördjupade kurserna. En till tre (1-3) av uppgifterna kan vara ämnes överskridande, vilket innebär att behandlingen bör omfatta stoff från närliggande ämnen, för kemins del i första hand från de övriga naturvetenskaperna biologi, fysik och geografi. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 KE 1 KE 2 ÅRSKURS 2 KE 3, KE 4, KE 5 KE 21 ÅRSKURS 3 KE 20 M B1 M RY M M BI GE B

65 Kemi 65 rbetsmetoder Centrala arbetsmetoder för undervisning i kemi är föreläsningar, handledda och självständiga övningsuppgifter samt räkneövningar, demonstrationer och laborationer med tillhörande laborationsrapporter, projektarbeten både individuellt och i grupp, användning av virtuella inlärningsmiljöer samt företagsbesök och exkursioner. Bedömning I bedömningen poängteras studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och med hjälp av övriga tillförlitliga källor både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Den studerandes kunskaper och färdigheter i kemi bedöms genom kurstentamina och uppföljning av aktivitet, initiativ förmåga och experimentellt arbete samt utvärdering av arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom följer man kontinuerligt med hur studerandes begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter utvecklas. Kurserna KE1, KE2, KE3, KE4, KE5 och KE21 bedöms enligt vitsordsskalan 4-10, kursen KE20 som godkänd /underkänd. De tillämpade kurserna KE20 och KE21 kan inte avläggas genom att tentera. Rekommenderad studiegång ör ett fungerande helhetsarrangemang föreslås att kurserna i kemi väljs enligt stigande kursnummer, med undantag av kurs KE21, Hälsans kemi, som kan väljas när som helst efter att kursen KE1 avklarats. Studeranden som planerar avlägga ämnesrealprovet i kemi rekommenderas välja repetitionskurs KE20. KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön Centralt innehåll: organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar, bindningar i och polaritet hos organiska föreningar, olika slags blandningar, substansmängder och halter, organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar. I bedömningen betonas studerandens förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och med hjälp av litteratur både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativt en serie räkneuppgifter i kemi eller ett skriftligt projektarbete om någon valbar organisk föreningstyp, klassificerad enligt funktionell grupp och bedöms enligt vitsordsskalan 4-10 så att räkneuppgifterna/projektarbetet bestämmer högst en fjärdedel av kursvitsordet. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

66 66 Gymnasiet Lärkan Kursutbud KE 2 Kemins mikrovärld örkunskap: KE1 Centralt innehåll: grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet, elektron höljets strukturer och atomorbitaler, bestämning av oxidationstal och förenings formler, kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper, hybridi sering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer samt isomeri. I bedömningen poängteras de studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms förmågan att experimentellt och från övriga källor både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativt en serie räkneuppgifter i kemi eller ett skriftligt projektarbete om ett valfritt grundämne, dess egenskaper och användning och bedöms i vitsordsskalan Räkneuppgifterna/projektarbetet bedöms som en provuppgift. KE 3 Reaktioner och energi örkunskap: KE2 Centralt innehåll: symbolspråket för kemiska reaktioner, organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tilllämpningar, stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen, energiförändringar i kemiska reaktioner samt reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna. I bedömningen poängteras studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta, speciellt i stökiometriska räkneuppgifter. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentellt och med hjälp av andra källor både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kemiska räkne uppgifter ingår i kursen som inlämningsarbete och kurs bedöm ningen sker i vitsordsskalan 4-10 så att inlämningsuppgiften bedöms som en provuppgift. KE 4 Metaller och material örkunskap: KE3 Centralt innehåll: metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys, redoxreaktioner, metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar samt biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer. I bedömningenbetonas studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentellt och med hjälp av övriga källor både ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar alternativt en serie räkneuppgifter i kemi eller ett skriftligt projektarbete om antingen en grupp (4-6 st) centrala grundämnen och deras framställning och egenskaper eller (alternativt) om en framställningsprocess eller central produkt inom den kemiska industrin. Kursen bedöms enligt vitsordsskalan 4-10 så att räkneuppgifterna /projektarbetet ger högst en fjärdedel av kursvitsordet. M B1 M RY M M BI GE B

67 Kemi 67 KE 5 Reaktioner och jämvikt örkunskap: KE4 Centralt innehåll: reaktionsjämvikt, jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse, löslighet och mättad lösning samt grafisk framställning av jämvikt. I bedömningen betonas studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta, speciellt i stökiometriska uppgifter där man matematiskt behandlar kemiska jämvikter. Dessutom bedöms deras förmåga att experimentellt ta fram och på olika sätt bearbeta information, speciellt grafiska presentationer. Kursen omfattar stökiometriska uppgifter om kemisk jämvikt och grafisk tolkning av dem som obligatoriskt inlämningsarbete och bedöms enligt vitsordsskalan 4 10 så att inlämningsuppgiften bedöms som en prov uppgift. KE 20 Repetitionskurs i kemi Kursen repeterar innehållet i kemikurserna KE1, KE2, KE3, KE4 och KE5. Studerandes individuella skriftliga inlämningsarbeten som är av samma eller liknande typ och kravnivå som realprovsuppgifterna utgör grund för bedömningen. Kursen bedöms med prestations anteckning (G). Denna kurs kan inte avläggas genom tentamen. KE 21 Hälsans kemi örkunskap: KE1 Centralt innehåll: funktionell föda och genmodifierad mat, de centrala kemiska processerna vid hälsa och sjukdomstillstånd, läkemedelsindustrin av idag och hur den har sitt ursprung i urgamla traditioner som läkemedelsväxter, hälsoörter och homeopati, spårämnen och enzym och deras funktion i de biokemiska processerna i levande organismer. I bedömningen betonas studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom bedöms förmågan att på olika sätt, främst med hjälp av litteraturkällor, ta fram och på olika sätt bearbeta information. Kursen omfattar tre individuella delprestationer: en skriftlig essä, en muntlig presentation för samt en opponering av en annan deltagares muntliga presentation. onvikten i bedömningen ligger på den kemiska infallsvinkeln i behandlingen av ämnet. De tre delområdena är 1) mervärdesmat och funktionell föda, 2) biokemiska processer i människo kroppen vid hälsa och sjukdom samt 3) läkemedelsörter och mediciner. Delprestationerna bedöms enligt skalan 4-10 och ett vägt medeltal med huvudvikt på den skriftliga essän avgör kursvitsordet. Denna kurs kan inte avläggas genom tentamen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

68 68 Gymnasiet Lärkan Kursutbud RELIGIN EVNGELISK-LUHERSK Evangelisk-luthersk religion i Gymnasiet Lärkans läroplan Ämnet evangelisk-luthersk religion omfattar i Lärkan förutom de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna en kurs i aktuell religion i media och forskning, där lärostoffet i de tidigare kurserna även repeteras. Kursen Religionernas värld (RE4) förverkligas i samarbete med kursen lika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK5). Ämnet i studentexamen Evangelisk-luthersk religion är ett ämne som kan avläggas som ett realprov i studentexamen. Provet i evangelisk-luthersk religion ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ) och omfattar tio (10) uppgifter varav maximalt sex (6) uppgifter skall besvaras. Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter. Dessutom innehåller varje realämnesprov 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Både vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnes övergripande. Provet baseras på de obligatoriska och fördjupade kurserna. Kursen RE20 repeterar de tidigare kursernas innehåll och förbereder för studentprovet i religion. rbetsmetoder Undervisningen varieras genom att erbjuda olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass, fördjupande grupp- eller pararbeten och reflekterande självständiga muntliga och skriftliga uppgifter samt diskussion i klass. Bedömning I religionsundervisningen inriktas bedömningen på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och samhället. De handleds i att själva försöka bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete. M B1 M RY M M BI GE B

69 Religion evangelisk-luthersk 69 REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 RE 1 ÅRSKURS 2 RE 2 RE 4, RE 5 ÅRSKURS 3 RE 3 RE 20, RE 21 RE 1 Religionens natur och betydelse Centralt innehåll: religionsbegreppet och religionsforskning, religiösa kärnfrågor, religionen i samhället och som individuell upplevelse, världsreligioner: judendom, islam, hinduism, buddhism. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället Centralt innehåll: den kristna kyrkans uppkomst, från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska kyrkan, den västkatolska kyrkan under medeltiden, utvecklingen inom den östkatolska kyrkan, reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden, den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld samt dialogen mellan olika kyrkor och religioner. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Rekommenderad studiegång De som avser att avlägga realprovet i religion före tredje årets vårtermin måste planera sina kursval i tid och diskutera saken enskilt med ämnesläraren. RE 3 Människans liv samt etik Centralt innehåll: de centrala livsfrågorna, den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen, begreppen gott och ont, den kristna etiken och etiska teorier, individualetiska och samhällsetiska frågor. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

70 70 Gymnasiet Lärkan Kursutbud RE 4 Religionernas värld I kursen behandlas Kinas och Japans religioner, samt fördjupning i de övriga världsreligionerna och olika naturreligioner. Världsbild och föreställningar, heliga skrifter, riter och högtider samt olika religioners förhål lande till kultur och politik granskas. Kursen bedöms med vitsord. RE 5 Vad tror finländaren på? Centralt innehåll: den fornfinska religionen, huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien, den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens inland, icke-kristna rörelser i inland och kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen.kursen erbjuds inte läsåret RE 20 ördjupa och repetera religion Kursen fördjupar och repeterar innehållet från de obligatoriska och fördjupade kurserna i religion och förbereder för realprovet i religion. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). RE 21 ktuell religion i media och forskning Under kursen granskas hur religionen lyfts fram i olika media. Dessutom behandlas aktuell religionsvetenskaplig och teologisk forskning. Under kursen kopplas aktuella teman till innehållet i övriga religionskurser. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen. RELIGIN RDX Undervisningsarrangemang De ortodoxa religionskurserna läses som växelkurser i tur och ordning. De bjuds ut som s.k. centralt utbjudna kurser för samtliga svenskspråkiga gymnasier i Helsingfors. De obligatoriska kurserna läses under höstterminen och de fördjupade kurserna under vårterminen. Ämnet i studentexamen rtodox religion är ett ämne som kan avläggas som ett realprov i studentexamen och ingår i realgrupp 2 (RE, R, LK, SL, KE, GE, HÄ). Provet i ortodox religion omfattar tio (10) uppgifter varav sex (6) uppgifter skall besvaras. Provet kan innehålla 1 2 speciellt krävande jokeruppgifter. Bedömning I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter beaktas. M B1 M RY M M BI GE B

71 Religion ortodox 71 R 1 Den ortodoxa världen Centralt innehåll: fornkyrkan, den bysantinska tiden, separationen mellan den östliga och den västliga kyrkan, den ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxa kyrkorna, de orientaliska kyrkorna samt kyrkorna i väst. Kursen bedöms med vitsord. R 2 Dogmatik och etik Centralt innehåll: källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig, den heliga reenigheten, Gudaföderskan, heliga människor och helgandet av tiden, den ortodoxa människosynen samt individualetiska och samhällsetiska frågor. Kursen bedöms med vitsord. R 3 Bibelkunskap Centralt innehåll: Gud och människan i Pentateuken, Vishetslitteraturen, profeterna och väntan på Messias, evangeliernas tillkomst och särdrag, Jesu person samt postlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden samt Paulus och hans brev. Kursen bedöms med vitsord. R 4 Religionernas värld Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från nedannämnda teman. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Kursen bedöms med vitsord. R 5 Det ortodoxa inland Innehåll: fornfinsk tro, de ortodoxa mellan öst och väst, från katolicism till lutherdom, den ortodoxa kyrkan i självständighetstidens inland, den ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdrag samt den religiösa situationen i våra dagars inland. Kursen bedöms med vitsord. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

72 72 Gymnasiet Lärkan Kursutbud LIVSÅSKÅDNINGS- KUNSKP Livsåskådningskunskap i Gymnasiet Lärkans läroplan Ämnet livsåskådningskunskap omfattar i Gymnasiet Lärkan förutom de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna en repetitionskurs (LK20) som förverkligas i samarbete med kursen ilosofisk repetition (20). Kursprogrammet i LK erbjuds växelvis, så att LK1 erbjuds varje år och LK2 respektive LK3 erbjuds turvis vartannat år. Kursen Det kulturella arvet och identiteten (LK4) förverkligas i samarbete med kursen Den kulturella identiteten (PS22) och kursen lika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK5) i samarbete med kursen Religionernas värld (RE4). Livsåskådningskunskap i studentexamen Realprovet i livsåskådningskunskap ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ). Provet omfattar tio (10) uppgifter av vilka sex (6) uppgifter skall besvaras. Varje prov kan innehålla 1-2 speciellt krävande jokeruppgifter. Dessutom innehåller varje realämnesprov 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Både vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnesövergripande. En studerande som deltar i realprovet i livsåskådningskunskap bör gärna ha avlagt åtminstone samtliga obligatoriska kurser. rbetsmetoder Undervisningen varieras genom bruk av olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass, diskussion i klass, reflekterande, självständiga muntliga och skriftliga uppgifter, fördjupande individuella, par- eller grupparbeten och gäster och studiebesök. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 LK 1 ÅRSKURS 2 LK 2 ELLER LK 3 LK 4, LK 5 ÅRSKURS 3 LK 2 ELLER LK 3 LK 4, LK 5 LK 20 Den som avser att avlägga realprovet i livsåskådningskunskap måste planera sina kursval i tid och diskutera enskilt med läraren. Bedömning I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, logik, konsekvens och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt. M B1 M RY M M BI GE B

73 Livsåskådning 73 LK1 Ett gott liv Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. LK 2 Världsbilden Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. LK 3 Individen och samhället Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Kursen erbjuds inte läsåret LK 4 Det kulturella arvet och identiteten Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars fin ländska samhälle. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Kursen erbjuds inte läsåret LK 5 lika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem. Kursen förverkligas i samarbete med kursen Religionernas värld (RE 4). Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. LK 20 Repetitionskurs i livsåskådning Centralt innehåll: repetition och fördjupning av centrala begrepp och idéer samt träning i argumentation och analys genom varierande metoder. Kursen förverkligas i samarbete med kursen ilosofisk repetition ( 20). Kursen bedöms med prestationsanteckning baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

74 74 Gymnasiet Lärkan Kursutbud LS Ämnet filosofi i Gymnasiet Lärkans läroplan I Gymnasiet Lärkan omfattar kursutbudet i filosofi, förutom den obligatoriska kursen 1 och de tre fördjupade kurserna 2, 3 och 4, även en repetitionskurs i filosofi 20. Ämnet i studentexamen Realprovet i filosofi ingår i realgrupp 1 (BI, L, Y, HI, PS). Uppgifterna i filosofi tio till antalet, varav två är jokeruppgifter. Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. ilosofi som ämne stöder, förutom ett flertal andra realämnen, färdigheter i modersmålet. rbetsmetoder rbetsmetoderna i filosofi följer en långt utstakad tradition där stor vikt fästs vid olika former av diskussion. rågeställningar penetreras och svar analyseras i mindre och större grupper både i klassrum eller i virtuell form på nätet. örutom diskussion har textläsning och olika former av aktivt ifrågasättande sin givna del i sökandet efter filosofisk kunskap. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS CH/ELLER 3 CH/ELLER 4 ÅRSKURS 3 2 CH/ELLER 3 CH/ELLER 4 20 Den som avser att avlägga realprovet i filosofi måste planera sina kursval i tid och diskutera enskilt med läraren. Bedömning I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik. Kurserna 1, 2, 3 och 4 bedöms med vitsord medan kurs 20 bedöms med prestationsanteckning. M B1 M RY M M BI GE B

75 ilosofi 75 1 Introduktion i filosofiskt tänkande Centralt innehåll: vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål, filosofiska grundtankar om verklighetens natur, grund läggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt, förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet, det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. 2 ilosofisk etik Centralt innehåll: tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik, grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse, objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar, grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken samt filosofisk etik och frågan om ett gott liv. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. 3 Kunskap och verklighet i filosofin Centralt innehåll: metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap, det sannas natur och sanningsteorierna, kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande, att veta, förstå och tolka, den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp samt grunderna i argumentation och härledning. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. 4 Samhällsfilosofi Centralt innehåll: samhällelig rättvisa, individens rättigheter och skyldigheter, det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet, politisk filosofi samt filosofiska spörsmål i den moderna kulturen. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Kursen erbjuds inte läsåret ilosofisk repetition Centralt innehåll: repetition och fördjupning av centrala begrepp och idéer samt träning i argumentation och analys genom varierande metoder. Kursen förverkligas i samarbete med kursen Repetitionskurs i livsåskådning (LK20t). Kursen bedöms med prestationsanteckning baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

76 76 Gymnasiet Lärkan Kursutbud PSYKLGI Ämnet psykologi i Gymnasiet Lärkans läroplan Skolan erbjuder förutom den nationella läroplanens obligatoriska fördjupade kurser tre tillämpade kurser i psykologi. I dessa kurser tillämpas och fördjupas de teman som behandlas i den obligatoriska kursen samt i de fördjupade kurserna. Kursen Den kulturella identiteten (PS22) förverkligas i samarbete med kursen Det kulturella arvet och identiteten (LK4). I kursen Undersök och repetera psykologi (PS20) fördjupar man kunskaperna om den forskning som pågår inom ämnet samt repeterar innehållet från tidigare kurser. Ämnet i studentexamen Realprovet i psykologi ingår i realgrupp 1 (BI, L, Y, HI, PS). Provet i psykologi omfattar tio (10) uppgifter varav sex (6) uppgifter skall besvaras. Varje prov kan innehålla 1-2 jokeruppgifter. Uppgifterna ställs på basis av den obligatoriska och de fyra fördjupade kurserna. I provet ingår också en eller fler ämnesöverskridande uppgifter. rbetsmetoder Undervisningen varieras genom att erbjuda olika arbetsmetoder. Exempel på arbetsmetoder är lärarledd undervisning i klass, fördjupade grupp- eller pararbeten, reflekterande självständiga muntliga och skriftliga uppgifter samt diskussioner i klass. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 PS 1 PS 21 ÅRSKURS 2 PS 2, PS 3, PS 4 PS 21 ÅRSKURS 3 PS 5 PS 20 Den som avser att avlägga realprovet i psykologi före tredje årets vårtermin måste planera sina kursval i tid och diskutera saken enskilt med ämnesläraren. Den som planerar att skriva realprovet i psykologi rekommenderas att välja kurs PS2 under åk1 Bedömning Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga. örmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda. M B1 M RY M M BI GE B

77 Psykologi 77 PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion Centralt innehåll: den psykiska aktiviteten och dess samband med sociala och biologiska faktorer, psykologi som vetenskap och olika psykologiska riktningar, inlärning samt socialpsykologins grunder. Kursen bedöms med vitsord. PS 2 Människans psykiska utveckling Centralt innehåll: individens psykiska utveckling i livets olika skeden, den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier, den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling, den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling, problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem samt forskningen om den psykiska utvecklingen. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Ps 3 Grunderna för människans informationsbehandling Centralt innehåll: grundläggande kognitiva processer, reglering av aktiviteten, sömn och dröm, nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner, störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering, forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet Centralt innehåll: motiv och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen, känslor samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse, grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner, motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande, högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. PS 5 Personligheten och den mentala hälsan Centralt innehåll: centrala begrepp inom personlighetspsykologin, definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin, personlighets forskning, faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar, psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem samt upprätthållande av den psykiska hälsan. Kursen bedöms med vitsord baserat på de olika delområdena i kursen. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

78 78 Gymnasiet Lärkan Kursutbud PS 20 orska i och repetera psykologi I kursen presenteras den forskning som är aktuell i psykologin och kriterierna för vetenskapligt hållbara undersökningar granskas. Kursen repeterar innehållet i tidigare psykologikurser. Kursdeltagarna planerar, genomför och presenterar en undersökning, aktuella forsknings resultat presenteras och diskuteras, innehållet från tidigare kurser sammanfattas, uppgifterna i realprovet i psykologi granskas och den studerande får förbereda sig inför provet. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen. PS 21 Den sociala människan Kursen utvecklar och fördjupar kunskaper i socialpsykologi. I kursen granskas teman som gruppbildning och grupp-dynamik, socialisation, reklam- och medie-psykologi, verbal och nonverbal kommunikation samt miljöpsykologi. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G) baserat på de olika delområdena i kursen. HISRI Ämnet historia i Gymnasiet Lärkans läroplan Utöver de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna i historia erbjuder skolan fyra tillämpade kurser: en aktualitetskurs (HI21=SL21), en projektkurs och en repetitionskurs inför studentexamen, avsedd för studerande som skriver realprovet i historia. Ämnet har också naturliga kopplingar till skolans särinriktning på media och kommunikation. Historia i studentexamen Realprovet i historia ingår i realgrupp 1 (BI, L, Y, HI, PS). Provet innehåller 10 uppgifter, av vilka 6 skall besvaras. ör ett framgångsrikt deltagande i realprovet i historia rekommenderas studerandena att åtmins- M B1 M RY M M BI GE B

79 Historia 79 tone inhämta de obligatoriska och fördjupade kurserna. Även de tillämpade kurserna stöder ett historiskt tänkande och bidrar till en större historisk djupsyn. Historia som ämne stöder, förutom ett flertal andra realämnen, färdigheter i modersmålet. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 HI 1, HI 2 HI 5, HI 6 HI 21, HI 22 ÅRSKURS 2 HI 3, HI 4 HI 5, HI 6 HI 21, HI 22, (HI 20) ÅRSKURS 3 HI 20, HI 21, HI 22 Bedömning Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid den studerandes förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang och att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor. lika slag av instuderingsuppgifter, projektarbeten och andra alternativa metoder kan ligga till grund för bedömningen. De obligatoriska och fördjupade kurserna bedöms med vitsord medan de tillämpade kurserna bedöms med prestationsanteckning. HI 1 Människan, miljön och kulturen Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Centralt innehåll: förhistorien, jordbruket och de förändringar det medförde, Medelhavets ekonomiska sfär under antiken, det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden, upptäcktsfärderna, den industrialiserade världen och det globala konsumtions samhället. Kursen bedöms med vitsord. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

80 80 Gymnasiet Lärkan Kursutbud HI 2 Den europeiska människan Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Centralt innehåll: antiken, enhetskulturen under medeltiden, den nya tidens genom brott, upplysningens tidevarv, idéernas århundrade samt nutiden. Kursen bedöms med vitsord. HI 3 Internationella relationer Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. öreteelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Centralt innehåll: stormakternas strävan efter dominans, tiden mellan världskrigen samt andra världskriget, det kalla kriget och en ny tid av osäkerhet. Kursen bedöms med vitsord. HI 4 Vändpunkter i inlands historia Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i inlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i inlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Centralt innehåll: arvet från den svenska tiden, maktskiftet, finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen, samhällelig och ekonomisk brytning, inlands självständig hets process, från tudelning till enande, andra världskriget och dess följder, välfärds statens uppkomst och inlands nya internationella ställning. Kursen bedöms med vitsord. HI 5 inland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i inlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Centralt innehåll: förhistorien, den nya tidens nya vindar, stormakts tiden samt frihetens och nyttans tid. Kursen bedöms med vitsord. HI 6 Kulturmöten Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som behandlas skall ligga utanför Europa. Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas: frika, arktiska kulturer, ursprungskulturerna i ustralien och ceanien, Indien, den islamska världen, Japan, Kina, Korea, Latinamerika eller Nordamerikas ursprungskulturer. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

81 Historia 81 HI 20 Historia som realämne Repetitionskurs inför realprovet i historia. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). HI 21 Vår värld idag bservera att kursen är identisk med SL 21, man kan inte välja båda. Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, där bakgrund och nuläge diskuteras och analyseras. emaområden för kursen väljs i samråd med kursdeltagarna, som sedan gruppvis undersöker och presenterar ett valt tema. Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakning av dagshändelser via massmedia. Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen, världsekonomin och dess dagsläge, nationell och internationell ekonomi samt deras interaktion, tidningsmedia, bildjournalistik, V-journalistik, dokumentärfilm, film och reklamanalys. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). HI 22 Projekt- och fördjupningskurs I samråd med skolans studerande och övriga lärare erbjuds en eller flera projekt- och fördjupnings kurser. Dessa kurser kan t.ex. behandla den europeiska integrationen i ett längre perspektiv, det arabiska Europa, tanke och handling i det euklidiska Grekland eller temat förintelsen som historiskt undantag?. Kursen lägger särskild vikt vid att studerandena lär sig samarbeta kring ett givet tema. Detta samarbete kan t.ex. ta sig uttryck genom genomförande och dokumentering av en tematisk seminariehelhet, en tematisk skrift, en webbsida, en video produktion eller ett resande seminarium. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

82 82 Gymnasiet Lärkan Kursutbud SMHÄLLSLÄR Samhällslära i Gymnasiet Lärkans läroplan Utöver de nationella obligatoriska och fördjupade kurserna i samhällslära erbjuds en kurs kring aktuella frågor i dagens värld (SL21), en fördjupningskurs i nationalekonomi (SL22) som genomförs i samarbete med kurs MB7 (ekonomisk matematik) och en repetitionskurs inför student examen (SL20), avsedd för studerande som skriver realprovet i samhällslära. Ämnet har naturliga kopplingar till skolans särinriktning på media och kommunikation. Ämnet i studentexamen Realprovet i samhällslära ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ) och omfattar 10 uppgifter, av vilka 6 skall besvaras. Uppgifterna bygger på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. Även de tilllämpade kurserna stöder ett samhälleligt tänkande och bidrar till en ökad insyn i samhälleliga frågor. Samhällslära som ämne stöder, förutom ett flertal andra realämnen, även färdigheter i modersmålet. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 SL 2 SL 21 ÅRSKURS 2 SL 1 SL 3, SL 4 SL21, SL 22, (SL 20) ÅRSKURS 3 SL 20, SL21, SL 22 Bedömning Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom andra bedömnings metoder. M B1 M RY M M BI GE B

83 Samhällslära 83 SL 1 Samhällskunskap Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Kursen bedöms med vitsord. SL 2 Ekonomisk kunskap Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. Centralt innehåll: finländarnas näringsgrenar, den ekonomiska verksamheten och företagen, fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet, penningpolitiken och finansmarknaden, den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken, inland i den internationella handeln och inlands ekonomiska framtidsutsikter. Kursen bedöms med vitsord. SL 3 Medborgarens lagkunskap Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om inlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Centralt innehåll: grunderna i lagkunskap, medborgarens vanligaste rättshandlingar samt straffoch processrätt. Kursen bedöms med vitsord. SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Centralt innehåll: den europeiska identiteten, påverkan och inflytande inom Europeiska unionen, Europeiska unionens regionala verkningar, Europeiska unionens utmaningar samt EU och de globala systemen. Kursen bedöms med vitsord. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

84 84 Gymnasiet Lärkan Kursutbud SL 20 Samhällslära som realämne Repeterande kurs i statskunskap, nationalekonomi, juridik och Europakunskap. Kursen förbereder för realprovet i samhällslära. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). SL 21 Vår värld idag Kursen är identisk med HI 21, man kan inte välja båda. Under kursen behandlas aktuella frågor i dagens värld, där bakgrund och nuläge diskuteras och analyseras. emaområden för kursen väljs i samråd med kursdeltagarna, som sedan gruppvis undersöker och presenterar ett valt tema. Deltagande i kursen förutsätter en aktiv bevakning av dagshändelser via massmedia. Centralt innehåll: kritisk analys av olika samhällsfenomen, världsekonomin och dess dagsläge, nationell och internationell ekonomi samt deras interaktion, tidningsmedia, bildjournalistik, V-journalistik, dokumentärfilm, film och reklamanalys. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). SL 22 Samhällsdebatt Kursen i samhällsdebatt är en kurs vars syfte är att stimulera de studerandes engagemang och aktiva intresse för aktuella samhällsfrågor. Kursen fullgörs som en aktivitetskurs, där initiativ och planering ankommer på de studerande. Kursens noggrannare innehåll utvecklas av kursdeltagarna i samarbete. En plan över kursens uppläggning presenteras vid kursinledningen för en handledande lärare. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). ör godkänd kurs krävs ett aktivt deltagande i hela kursen. M B1 M RY M M BI GE B

85 Samhällslära 85 Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

86 86 Gymnasiet Lärkan Kursutbud HÄLS- KUNSKP Hälsokunskap i studentexamen Realprovet i hälso kunskap ingår i realgrupp 2 (RE, LK, SL, KE, GE, HÄ) med 10 uppgifter av vilka 6 besvaras. Uppgifterna bygger på den obligatoriska + de fördjupade kurserna. Några uppgifter kan vara ämnesöverskridande. Närliggande ämnen är t.ex biologi, psykologi och samhällslära. Bedömning Vid bedömningen betonas de studerandes förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag. REKMMDERD SUDIEGÅNG öljande studiegång rekommenderas vid ett treårigt studieprogram för de elever som avser att avlägga realprovet i hälsokunskap tredje årets vårtermin: ÅRSKURS 1 HÄ 1 HÄ 2 HÄ 21 ÅRSKURS 2 HÄ 3 HÄ 22, (HÄ 20) ÅRSKURS 3 HÄ 20 HÄ 1 Hälsokunskapens grunder I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet.genom att bekanta sig med våra vanligaste folksjukdomar och smittosamma sjukdomar, risk- och skyddsfaktorer, hälsoskillnader i världen, egenvård av sjukdomar och blessyrer och första hjälpen. I kursen belyses folkhälsan ur ett hälsofrämjande perspektiv. Hälsoaktualiteter presenteras och de studerande lär sig att kritiskt granska fakta som framställs i medierna. Övriga faktorer som inverkar på hälsa, såsom kost, vila, motion och socialt stöd behandlas mer ingående i kurs HÄ 2. M B1 M RY M M BI GE B

87 Hälsokunskap 87 HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv I kursen fördjupas målsättningarna i kurs HÄ 1, speciellt beträffande unga människors levnadss ätt och hälsovanor. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen som berör hälsa analyseras och tolkas. De studerande planerar hälsokampanjer och begrundar värdefrågor i grupparbeten och diskussioner som tangerar kursens temaområden: självkännedom, förberedelse för vuxenliv och familjeliv, mental hälsa, livsglädje och stresshantering, sexualitet och sexuell hälsa, näring och ätstörningar, motion samt tobak, alkohol och droger. HÄ 3 Hälsa och forskning De studerande bekantar sig med historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan. De bekantar sig med existerande forskning och gör ett eget småskaligt forskningsarbete inom hälsovården. Genom olika fallbeskrivningar utför de diagnostiskt detektivarbete. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbudet på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälso- och sjukvården. Under kursen behandlas dessutom moderna fenomen som medikalisering och teknologins utveckling Kursen bygger på aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök HÄ 20 Repetitionskurs Kursen är en förberedelse för studentskrivningarna. Under kursen repeteras innehållet i tidigare kurser. Uppgifter ur realprovet i hälsokunskap granskas och i kursen ingår essäskrivningsövningar. ör att kursen skall bedömas som godkänd (G), bör det preliminära provet i hälsokunskap avläggas med godkänt vitsord. HÄ 21 Stresshantering och mental hälsa Kursens syfte är att ge de studerande ökade färdigheter i stresshantering och kunskap om mental hälsa. Kursen bygger på ett hälsofrämjande perspektiv och de studerande lär sig att fokusera på sina hälsoresurser. Under kursen går vi igenom olika metoder som påverkar individen positivt. Vi sänker stressnivån, strävar efter att främja en god självkänsla, bekantar oss bland annat med avslappning, meditation och yoga. Den mentala hälsan behandlas i teori och praktik. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). En förutsättning för en godkänd prestation är ett aktivt deltagande i kursen. HÄ 22 Hälsoaktualiteter I kursen analyseras aktuellt hälsomaterial. Nyheter inom vetenskaplig forskning och media granskas kritiskt. Moderna trender inom folkhälsoarbetet behandlas. Under kursen gör eleverna ett portfoliearbete. Kursen lämpar sig för de elever som ämnar avlägga hälsokunskap i realprovet i studentexamen. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

88 88 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MUSIK Musik i Gymnasiet Lärkans läroplan Gymnasiet Lärkan poängterar musiken som ett kreativt, estetiskt ämne där alla studerande deltar i aktiv musicering. Genom aktivt lyssnande lär sig studerandena sätta in olika musikstilar i ett historiskt och kulturellt perspektiv. Studerandena planerar tillsammans och övar in musikinslagen till skolans fester. Studerandena har också möjlighet att förkovra sig i musikteknologi. I skolans inspelningsstudio kan man öva upp sina färdigheter i digital ljudbehandling samt olika dator baserade verktyg för kreativt ljudarbete. illsammans med skolans medieinriktning bildar musik - teknologikursen en omfattande helhet i medieteknik. rbetsmetoder Musikundervisningen lägger tonvikt på betydelsen av estetisk upplevelse genom musicering i form av sång och ensemblespel. Studerandena utför kreativa uppgifter tillsammans för att kollektivt skapa musik. örarbetet innebär utvecklande av speltekniska samt ljudtekniska färdigheter. Musikaliska begrepp och stilistiska idiom tas upp i klingande musikaliska samman hang. Studerandena reflekterar över sina egna musikaliska preferenser i ett skriftligt arbete. ndra arbetsmetoder som används är förberedande och genomförande av musikaliska fram trädanden samt presentationer av grupparbeten. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 MU 1 MU 5 ÅRSKURS 2 MU 2 MU 3, MU 4 MU 21 ÅRSKURS 3 MU 21 M B1 M RY M M BI GE B

89 Musik 89 Bedömning Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musik undervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge, och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet. MU 1 Musiken och jag De studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård. Bedömningen baserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den studerandes förmåga att anpassa sig till att musicera i grupp, att utveckla sina egna kunskaper och färdigheter i sång, spelteknik och musiklära, samt på musikkännedom och på eventuella prov. MU 2 Ett flerstämmigt inland De studerande skall lära känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i inland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik. Bedömningen baserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den studerandes förmåga att anpassa sig till att musicera i grupp, förmåga att utveckla sina egna kunskaper och färdig heter i sång och spelteknik samt på musikkännedom och på eventuella prov. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

90 90 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MU 3 ritt fram för musik De studerande skall stifta bekantskap med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. Bedömningen baserar sig på den studerandes aktivitet under kursen, den studerandes förmåga att anpassa sig till att musicera i grupp och att kunna delta i unison eller flerstämmig sång samt ensemblespel och på eventuella prov. MU 4 Musikens budskap och makt De studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och media. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit. Den studerandes aktivitet och resultatet av den studerandes arbete självutvärderas och bedöms. Bedömningen baserar sig även på eventuella prov. MU 5 Ett musikaliskt projekt Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. Den studerandes aktivitet under kursen utgör grunden för bedömningen. M B1 M RY M M BI GE B

91 Musik 91 MU 21 Musikteknologi Kursen presenterar de verktyg som dagens musikteknologi erbjuder. Studerandena jobbar med midi-protokollet, syntetisatorer och sequenser samt lär sig hur man med olika effekter kan inverka på ljudets klangfärg. Kursen klargör de vanligaste begreppen som behövs för självständigt arbete inom datorbaserad behandling av ljud. Banbrytande sound och producenter inom popmusiken presenteras. Bedömningen baserar sig på hur bra den studerand e tagit till sig användandet av musik teknologi, såväl kreativt som rent tekniskt. Kursens slutarbete självutvärderas och bedöms. Kursen erbjuds inte läsåret MU 22 ktiv musik Kursens mål är att samla studerande med musikintresse för att målmedvetet öva in program för bl.a. jul- och vårfest och att tillsammans planera motiverade programhelheter. Kursen inleds med gemensam planering. Sånger arrangeras, stämmor övas in och eventuella solister väljs. Bandackompanjemang inövas. Övningarna kan också läggas in utanför schemat. ör fullgjord kurs (G) krävs medverkan i tre av skolans musikevenemang (juloch vårfester). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

92 92 Gymnasiet Lärkan Kursutbud BILDKNS Bildkonsten i Gymnasiet Lärkans läroplan I ämnet bildkonst finns ett antal färdighetskurser, som skall ge den studerande redskap att utveckla sitt konstnärliga uttryck. Vi vill ge eleverna möjlighet att lära sig fotografering för att kunna uttrycka sig i olika sammanhang, såväl journalistiska som konstnärliga. Vi erbjuder eleverna en möjlighet att fördjupa sig i keramik för att kunna formge och uttrycka sig genom ett tredimensionellt medium. Utöver det skapande arbetet erbjuder vi en möjlighet att se, diskutera och analysera nutidskonst i samband med aktuella utställningar. Bedömning Bedömningen i bildkonst skall vara långsiktig och interaktiv. Den skall informera de studerande om deras framsteg och sporra dem att uttrycka sig djärvt med tilltro till sin egen konstnärliga förmåga. Undervisningen i bildkonst skall utveckla de studerandes förmåga att bedöma sig själva. Bedömningen skall gälla arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. Vid kursbedömningen beaktas visuella och skriftliga individuella uppgifter och grupparbeten, skisser, självständiga uppgifter och allmän aktivitet. De obligatoriska och fördjupade nationella kurserna bedöms med vitsord, medan de tillämpade kurserna bedöms med prestationsanteckning (godkänd / G). Gymnasiediplom i bildkonst Lärkan erbjuder dig möjlighet att avlägga gymnasiediplom i bildkonst. Se anvisningar i samband med diplomkursen, K26. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 K 1 K 3 ÅRSKURS 2 K 2 K 3, K 4, K 5 K 21, K 23 ÅRSKURS 3 K 21, K 23, K 24, K 26 M B1 M RY M M BI GE B

93 Bildkonst 93 K 1 Jag, bilden och kulturen Centralt innehåll: konstens väsen, bildens makt och bilder av makten i kulturen, konsten som tolk för kulturen, det egna konstnärliga uttrycket, olika medel för att bygga upp en bild, bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt samt introduktion i olika sätt att analysera konst. rbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, själv ständigt arbete, utställnings besök och exkursioner samt sammanställning av en arbets dagbok. Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse. Dessutom görs en bedömning av portfolio, arbetsdagbok, skisser och färdiga arbeten. K 2 Miljö, plats och rum Centralt innehåll: rummet som begrepp, grundbegreppen inom arkitektur och formgivning, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria, arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar, modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material. rbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, utställ nings besök och exkursioner samt samman ställning av en arbetsdagbok. Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse. Dessutom görs en bedömning av portfolio, arbetsdagbok, skisser och färdiga arbeten. K 3 Medierna och bildernas budskap Motsvarar kurs MK 20 Centralt innehåll: bilden i medierna, grafisk planering, iakttagelse av kulturen och kritisk analys av idéinnehållet i mediala bilder, fotografiets roll i medierna, film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken. rbetsmetoder kan vara föreläsningar, diskussioner och analyser, exkursioner samt studerandes egna projektarbeten. Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit, intresse och på godkända projektarbeten. K 4 rån bildkonst till egna bilder Centralt innehåll: tolkning och analys av konst i bild och ord, uttryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder, utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen, bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen. rbetsmetoder kan vara föreläsningar och exkursioner, självständiga studier och projektarbeten. Bedömningen grundar sig på prov alternativt på godkänt projektarbete. K 5 Verkstad för samtidskonst Centralt innehåll: samtidskonstens väsen, samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer, tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan, en egen produktion samt visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen. rbetsmetoder kan vara föreläsningar, exkursioner och självständiga projektarbeten. Bedömningen grundar sig på aktivt deltagande, förmåga att kritiskt och analytiskt granska samtidskonst, den studerandes eget projekt och processbeskrivning. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

94 94 Gymnasiet Lärkan Kursutbud K 21 Keramik Centralt innehåll: grundläggande teori om framställning av keramiska produkter, om materialet och om dekorering av produkter. inländska formgivare och deras arbeten introduceras. Den studerande utför ett självständigt arbete och sammanställer en arbets dagbok. rbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete och studiebesök. Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse under kursen, förmåga att kritiskt granska sin egen arbetsprocess och resultatet av densamma och att kunna omsätta teori i praktiken. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). K 23 Grunderna i digitalfotografering Centralt innehåll: genomgång av digitalkamerans funktioner, grunderna i fotografering, analys av bildens form. Grunderna i bildhantering genom användning av programmet Photoshop. rbetsmetoder: föreläsningar, demonstrationer, fotograferingsexkursioner, diskussioner och analys av bilder. Bedömningen grundar sig på aktivitet, flit och intresse under kursen, förmåga att kritiskt granska sin egen arbetsprocess och resultatet av densamma och att kunna omsätta teori i praktiken. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). K 24 orsättningskurs i digitalfotografering örkunskap: Du bör ha avlagt K23 eller vara väl förtrogen med kamerans funktioner, ha kun skaper om bildkomposition och behärska grunderna i Photoshop (curves, levels, layers, masks). Centralt innehåll: ärgrymder, bitdjup, RGB, CMYK, LB, resolution, digitalbildens uppbyggnad. otografering, grunderna i blixtanvändning, belysning, ljusmätning. Vi fördjupar oss i Photoshop, bl.a. HDR (High Dynamic Range), panorama, blending modes, avancerad bildretuchering, skärpning och jobbar med RW-filformat. rbetsmetoder: demonstrationer, fotoexkursioner, utställningsbesök och självständigt arbete. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M B1 M RY M M BI GE B

95 Bildkonst 95 K 26 Gymnasiediplom i bildkonst Du kan välja att avlägga ett gymnasiediplom i bildkonst för att visa ditt särskilda intresse och kunnande. Diplomet bifogas till ditt studentexamensbetyg. Utbildnings styrelsen presenterar årligen uppgifter varav du väljer en, utför den själv ständigt under bildlärarens översyn. Under kursen för du en inlärningsdagbok (portfolio), där du beskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorer som påverkat både processen och den färdiga produkten. Du deltar också i ett prov där du visar att du kan sätta in ditt arbete i ett vidare sammanhang ( kontext ), visar din kännedom om konstens olika uttryck samt om de bakgrundsuppgifter du inhämtat för genomförandet av din uppgift. Du bör ha avlagt minst fyra kurser i bild innan diplomkursen. Rekommenderade kurser: K1: Jag, bilden och kulturen, K2: Miljö, plats och rum, K5: Verkstad för samtidskonst, samt en kurs som stöder ett speciellt uttryck inom bildkonsten, till exempel fotografering, film eller keramik. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

96 96 Gymnasiet Lärkan Kursutbud GYMNSIK Bedömning Vid bedömningen av kurserna i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvars fullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. Den fullföljda lärokursen i gymnastik bedöms normalt med ett vitsord. m den studerande begär det antecknas dock endast en fullgjord prestation för gymnastik. Rekommenderad studiegång Kurserna i gymnastik kan väljas antingen i en normal position med alla timmar inom en period, eller i en spridd position, så att kursen pågår en hel termin (höst / vår) med 2 t /vecka. REKMMDERD SUDIEGÅNG ÅRSKURS 1 GY 1 GY 3, GY 5 GY 22 ÅRSKURS 2 GY 2 GY 3, GY 4, GY 5 GY 22 ÅRSKURS 3 GY 5 GY 23 GY 1 ärdighet och kondition Centralt innehåll: uppövning, testning och bedömning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning, bollspel, klubbspel och racketspel, gymnastik, dans, vinter idrott, simning och livräddning, friidrott samt orientering och motion. Kursen bedöms med vitsord. GY 2 räning ensam och tillsammans med andra Centralt innehåll: träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning, bollspel, klubbspel och racketspel, gymnastik, dans, vinteridrott, konditionssimning och vattenmotion, konditionsidrott samt någon ny idrottsgren eller motionsform. Konditionstest. Kursen bedöms med vitsord. M B1 M RY M M BI GE B

97 Gymnastik 97 GY 3 Stimulerande motion Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). GY 4 Motion tillsammans Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintresse. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet kan bestå av gamla danser eller någon annan motionsform som idkas tillsammans. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). GY 5 Motionsidrott Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

98 98 Gymnasiet Lärkan Kursutbud GY 21 Motionsprojekt Kursdeltagarna genomför ett motionsprojekt genom att delta i ett på förhand valt nationellt eller internationellt motionsevenemang. Under kursen vägleds och förbereds deltagarna fysiskt och psykiskt för projektet. lla kursdeltagare får personliga träningsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Kursen kan medföra små kostnader i form av deltagaravgifter. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Kursen erbjuds inte läsåret GY 22 ysisk träning i grupp Syftet med kursen är att på egen nivå men tillsammans med de övriga kursdeltagarna idka fysisk träning, såväl aerob som anaerob. Med hjälp av bl a pulsmätaren får kursdeltagarna en insikt i hur man kan variera sin fysiska träning, så att den bäst tjänar det personliga målet. räningen kan bestå av t ex jogging, cykling/spinning, simning, skidning, cirkelträning, styrketräning, orientering m.m., dock inte bollspel. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). GY 23 bi jumppa Syftet med kursen är att erbjuda avslappning och att minska stressen i form av jumppa tillsammans för abiturienterna under det annars så teoretiska abi-året. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Kursen kan medföra små utgifter beroende på kursinnehållet. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). M B1 M RY M M BI GE B

99 SUDIEHNDLEDNING Bedömning Kurserna i studiehandledning bedöms med prestationsanteckning. På avgångsbetyget från gymnasiet bedöms studiehandledningen med en anteckning om fullgjord prestation. Grupphandledartimmarna utgör också en del av studiehandledningen. 99 SH 1 Utbildning, arbete och framtid Den obligatoriska kursen i studiehandledning fördelas på samtliga årskurser. Centralt innehåll: studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter, självkänne dom, förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor, arbetslivs kunskap, student examen, yrkesinriktning och fortsatta studier, ansöknings procedurer för fortsatta studier och övergången till arbetslivet. Bedömningen baserar sig på aktivt deltagande och på utförda uppgifter. Kursen bedöms med prestationsanteckning. SH 2 Studier, arbetsliv och yrkesval I kursen ingår avsnitt om självkännedom och olika intressetest, karriärplanering, CV och arbetsansökan, studiesociala förmåner, olika studieinriktningar, arbetskraftsbyråns utbud av utbildnings- och yrkesvägledningstjänster och ungdoms arbetsförmedling och nätet som hjälpmedel vid studieorientering. Studerandena besöker studiemässor och informa tions tillfällen som universitet och högskolor anordnar. lla sammanställer en egen portfölj. Bedömningen baserar sig på graden av deltagande och på en individuell portfölj. Kursen bedöms med prestationsanteckning. SH 21 utorkurs Kursen fokuserar på gruppdynamik, ledarskap och handledning. Kursdeltagarna informerar och handleder nya studerande: planerar mottagandet av dem, presenterar skolkultur och rutiner, hjälper i kursval och planerar en eventuell lägerskola. utorerna lämnar in en tutordagbok efter avslutad kurs. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Endast en godkänd kurs kan beaktas som kursprestation. SH 22 Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter I kursen ingår avsnitt om begreppet dyslexi, olika inlärningsstilar, koncentration och planering, inlärningstips, lästeknik, läsdagbok, skrivregler, anteckningar och mind mapping, datorn som hjälpmedel och om essäsvar. estning utförs och den studerandes egna texter på olika språk utgör grunden för individuell handledning. rbetssättet är processinriktat och enskild handledning är en väsentlig del av kursen. Kursen bedöms med prestationsanteckning (G). Bedömningen baserar sig på arbetsprestationerna under kursens gång. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

100 100 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MEDI CH KMMUNIKIN Programmet i media och kommunikation Kursprogrammet i media och kommunikation är ett inom Lärkan utvecklat program, som utgör en särinriktning i vår skola. Kurserna i media lär dig analyser och förstå hur olika medietexter som reklam, nyheter och film är uppbyggda och hur de fungerar (media läskunnighet). Du lär dig också att skapa bättre presentationer med olika program, publicera grafiskt material och fördjupa dig i filmskapandet (media skrivkunnighet). Genom att lägga tyngdpunkten på omsättningen av de nya mediakunskaperna och -verktygen i praktiken, ger kurserna deltagarna färdigheter de kommer att ha nytta av på många olika livsområden, både under studier och i arbetslivet. ytterligare tre mediekurser. Kurser som kan ingå i denna helhet är alla kurser i media och kommunikation och kurser i andra läroämnen med en medieförankring. Själva slutarbetet för diplomet görs i samband med kurs MK30. BERDE PÅ GYMNSIEDIPLMES INRIKNING REKMMDERS ÖLJNDE KURSER LM & VIDE MK 21, MK 22, MK 23 CH MK 25 MULIMEDI MK 26, MK 27 CH MK 28 JURNLISIK M 23, M 24, MK 28, K 23 Gymnasiediplomet i media Skolan erbjuder möjlighet att avlägga ett nationellt gymnasiediplom i media. ör att avlägga diplomet bör den studerande ha klarat av grundkursen MK20 eller K3 och ngränsande kurser Inom flera andra läroämnen finns kurser som stöder inriktningen på media och kommuni kation. Bl.a. ingår inriktningen på journalistik i M B1 M RY M M BI GE B

101 MK 101 modersmålsämnet. Vi rekommen derar att studerande som intresserar sig för media bekantar sig med dessa kurser och väljer dem i lämplig anslutning till medieprogrammet: M2, M23, M24, K3, K23, K24, MU4, MU21, HI21/SL21, SL22. Bedömning Samtliga kurser i medieprogrammet bedöms med prestationsanteckning (G). Studiegång m du ämnar avlägga flera mediekurser rekommenderas att du tar MK20 och MK21 i åk1. MK 20 Medievärlden Grundkurs i media och kommunikation. I kursen ingår grunderna i kommunikationsteori med tyngdpunkten på masskommunikation: mediehistoria, -analys och -kritik. Särskild vikt läggs vid bildspråksanalys: Vi ser, diskuterar och analyserar olika medietexter: filmer, musikvideor, nyheter, reklamer och granskar innehåll, bildspråk, ljudsättning, text, mm. för att komma underfund med hur medietexter är producerade, vad de innehåller och varför de fascinerar oss. MK 21 tt göra film 1: Grundkurs i video örkunskap: MK 20/K 3 En kurs i VIDERBEE som ger möjlighet att själv göra videofilm, att i små grupper skriva manus, öva kamerateknik och editering. Genom praktiska övningar lär vi oss konstruera egna medietexter. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

102 102 Gymnasiet Lärkan Kursutbud MK 22 rån ord till bild örkunskap: MK 20 eller K 3, MK 21 tt lära sig skriva filmmanuskript. Grunderna i berättarteknik, dramaturgi och manus skrivning. Praktiska övningar. Manusskrivning i grupper. Kursen erbjuds inte läsåret MK 23 tt göra film 2: ördjupningskurs i video örkunskap: MK 20/K 3, MK 21, MK 22 Kursen är en fördjupningskurs i videofilmning. Den innehåller manusövningar, inspelnings planering, filmning av egna kortfilmer samt redigeringsteknik. Kursen är inriktad på att utveckla studerandenas kreativitet, initiativ och skicklighet. yngdpunkten ligger på det praktiska arbetet. MK 25 ilmkunskap lla filmer gestaltar audiovisuella verkligheter, fiktiva, dokumentära, animerade. Uttryckta på filmens språk förmedlar de livsuppfattningar, värden och värderingar. Är filmspråket lika i olika kulturer? Hur har filmspråket utvecklats? Vilka värden återspeglar filmerna? Vi ser filmer från olika tider, olika länder och olika världsdelar, diskuterar deras innehåll, form och struktur. MK 26 Grundläggande datakunskap Kursen är en praktiskt orienterad kurs i att använda dator, lära sig använda grundläggande dataprogram och se de möjligheter datorn ger som ett modernt redskap för arbete och i sökandet efter information. nvändning av olika program såsom textbehandling, tabellkalkylering, e-post med mera. Informationssökning på internet. M B1 M RY M M BI GE B

103 MK 103 MK 27 ördjupad datakunskap örkunskap: MK 26 Kursen är en fördjupningskurs inom informationsteknik. I kursen behandlas databashantering med programmet ccess och fördjupad kalkylering med Excel. I databasdelen får deltagarna en inblick i teorin om relationsdatabaser. Vi skapar och kopplar ihop tabeller, uppgör formulär och frågor samt skapar rapporter för datapresentation. Vi använder bland annat en elevdatabas som pedagogiskt verktyg. I kalkyleringsdelen koncentrerar vi oss på följande områden: effektiv kalkylbladshantering och formatering, fördjupad formelanvändning (fast och relativ cellreferens), Excels statistikegenskaper och funktioner, användning av mallar. - En strävan med kursen är att ge färdigheter att avlägga europeiskt datakörkort (ECDL). Kursen erbjuds inte läsåret MK 28 grafisk design örkunskap: MK 26 Kursen är en fördjupningskurs i publikation och presentation. Kursen lär teori kring layout och omsätter de teoretiska kunskaperna i praktiken. Kursen innefattar bildbehandling, grafik och ombrytning av text samt användande av ett professionellt ombrytningsprogram. Målet är att kunna producera arbeten där text, bild, grafik och färger kan kombineras så att layouten stöder innehåll och avsikt. MK 29 Projektkurs i media örkunskap: MK 20/K 3 Denna kurs siktar på en slutprodukt i form av en utställning, en tematisk videoproduktion, en publikationsserie eller dylikt. Kursen genomförs i samarbete med övriga skolor och den pågår under flera perioder. Närmare detaljer om hur kursen utformas ges inför kommande läsår. MK 30 Diplomkurs Slutkurs för studerande som avlägger det nationella gymnasiediplomet i media. Kursen består av två delar: inlärningsdagbok samt slutarbete. Inlärningsdagboken består av en mediesjälvbiografi, en dagbok förd under de tidigare avlagda mediekurserna samt eventuella provarbeten som gjorts under dessa kurser. Slutarbetet består av en medieprodukt som den studerande självständigt planerat och gjort. Slutarbetet innehåller en skriftlig del i vilken den studerande reflekterar över sitt eget arbete och dess förhållande till medievärlden. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

104 104 Gymnasiet Lärkan Kursutbud SMHÄLLSGGEMNG Kursprogrammet Samhällsengagemang utgörs av tillämpade kurser som kan fullgöras genom personlig aktivitet. Kurserna bedöms inte med vitsord, utan den studerande får en prestationsanteckning och ett särskilt intyg över den utförda insatsen, vilket bifogas avgångsbetyget från gymnasiet. S 21 VÅR SMHÄLLE Den studerande kan få en kurs till godo genom att på egen tid och utan lön arbeta (cirka 40 timmar) för någon av skolan godkänd medborgarorganisation, ett sjukhus, ett åldringshem eller dylikt. Den studerande bör också allmänt bekanta sig med organisationens verksamhet. Den studerande kan själv planera uppläggningen av kursen, varefter kursprogrammet godkänns av en handledande lärare. Kursen följs upp med dokumentation från arbetsplatsen och en muntlig eller skriftlig rapport som avges i skolan. En förtjänstfull rapport på ett främmande språk kan bedömas som en delprestation i detta språk. S 22 ELEVKÅRSVERKSMHE Denna kurs är en funktionärskurs, som fullgörs genom deltagande i elevkårens verksamhet på centrala ansvarsposter. Genom detta engagemang får den studerande värdefulla erfarenheter av förenings- och organisationsarbete. Som handledare fungerar elevkurator eller rektor. S 23 ELEVRUM Elevforum är ett debatt- och remissforum som representerar skolans elevkår. ill elevforum väljs två representanter för varje basgrupp. Medlemmarna i elevforum fungerar som kontaktpersoner i sin respektive basgrupp och ansvarar för information mellan gruppen och elevforum. I basgruppen fungerar elevforums representanter som gruppordförande resp. viceordförande och bistår grupphandledaren i frågor som gäller gruppen. ör en godkänd kursprestation krävs ett deltagande i elevforum under två och ett halvt läsår. S 24 VÅR SKL Den studerande kan vid läsårets början anmäla sig för tjänstgöring och ansvarar antingen för biblioteket, för arrangemang före och efter tillställningar i skolan eller för skolans dataoch V-utrustning. Efter cirka 50 timmars effektiv tjänstgöring kan den studerande räkna sig denna kurs till godo. m en elev fullgjort olika ansvarsuppgifter i tillräcklig omfattning enligt kursens krav, kan två skilda kursprestationer godkännas. S 25 VÅR SKL 2 Kurs för tilläggsprestationer inom ramen för skolans verksamhet, omfattningen enligt S24. M B1 M RY M M BI GE B

105 Specialkurser ISÅDE KURSER 105 SP 21 Kurs i teckenspråk eckenspråket är de dövas första språk. Det är ett språk bland andra språk det uppfyller alla kriterier som ställs på ett språk. eckenspråket består av tecken, mimik, mun- och kroppsrörelser och har sin egen grammatik, som ofta avviker från språkreglerna i svenska. Centralt kursinnehåll är teckenspråkets uppbyggnad, handformer, enskilda tecken och deras variationer, inlevelse- och pantomimövningar, ickemanuella faktorer, grammatik, egen produktion, förståelseövningar, dövsamfundet, dövas historia och kultur. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). R 21 Kurs i trafikkunskap Kursen i trafikkunskap utgör teoridelen vid avläggandet av körkort och innehåller de avsnitt som ingår i bilskolornas teoretiska trafikundervisning. Centralt innehåll: att vara förare i trafiken, att köra i olika trafiksituationer, självständig körning och körning i svåra förhållanden. Kursen verkställs inom ramen för en bilskolas verksamhet och bedöms med prestations anteckning (G). KUL 21 Kulturkurs Kulturkursen är en portföljkurs. Du kan ta ett till två läsår på dig att avlägga kursen. Du kan också avlägga flera kurser om du så vill. Så här gör du: Välj ett tema eller ett ämne. Sätt rubrik och gör upp en preliminär disposition och tidsplan för ditt arbete. Lämna in ditt förslag till den handledare du valt och vidtalat. På ett lärarmöte presenteras ditt förslag för kollegiet. Vi diskuterar och godkänner (eller förkastar) det. Vi fastslår tidsplanen och bekräftar din handledare och språkgranskare. Ditt tema kan i princip vara hur enkelt eller hur exotiskt som helst. Matkultur, kläder, kroppskultur (dans, sport av alla slag), lekar, spel och religiösa eller profana ritualer. ll slags musik: folk, jazz, pop. Konst, keramik, serier och levande bilder, video, film. Jord- och skogsbruk, agrikultur. olklig läkekonst och kemi, fysik, astronomi. Sådant som existerar nu och sådant som funnits tidigare. Ditt arbetssätt skall vara undersökande och/eller jämförande. Ett referat av händelser och företeelser är i sig inte nog. Du måste ställa frågorna Varför? Hur så? Vad beror det på? Hur har det blivit så? Vad kan det leda till? Du skall alltid försöka placera in händelser och företeelser i deras kontext, dvs i deras historiska, kulturella och sociala sammanhang. Ditt arbete eller din forskning kan presenteras både som dans, gymnastik, musik, keramik, mat, dryck, bild, film eller annat visuellt eller njutbart. Men det måste alltid åtföljas av en skriftlig del i vilken du redogör för det du undersökt och det du kommit till. Den skriftliga delen kommer att språkgranskas. ör arbeten som presenteras på främmande språk kan du räkna med extra plus i det språket Ditt arbete bedöms av din handledare, din språkgranskare och ev. annan vidtalad lärare eller utomstående sakkunnig. Kursen bedöms med en prestationsanteckning (G). En kursprestation kan noteras endast för en godkänd kurs. Y KE RE R LK PS HI SL HÄ MU K GY SH MoK

106 106 Gymnasiet Lärkan Kursutbud M B1 M RY M M BI GE B

107 KURSUBUD 14/15 Layout M Design ryck Nord Print Upplaga 600 exemplar Gymnasiet Lärkan 2014

108 Val. Den viktigaste formen av val är kursvalet, vilket innebär att studerande i en skola väljer utbildningsinriktning. Vid vårens kursval går man till en anvisad plats, vanligtvis tillfälligt inrättad i en offentlig lokal och kryssar för kurser i informationshanteringsprogrammet Wilma. I en del länder, såsom Sverige, lämnar man kurssedeln till en kursvalsfunktionär som sedan lägger den i kursvalsurnan. De som inte kan närvara på valdagen, till exempel på grund av resa till annat land, kan erbjudas möjlighet att välja i efterhand, till exempel i kansliet eller på Wilma. Då alla kursval avgetts räknar särskilda kursvalsräknare ihop rösterna och meddelar resultatet. gymnasiet lärkan