Kallelse. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Torsdagen den 22 oktober 2015

2 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse Kommunfullmäktige i Ragunda kommun sammanträder Torsdagen den 22 oktober 2015, kl 17.00, Anders Olofskolan, Hammarstrand. Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet. Val av justerare samt fastställande av dag och tid för justering, förslag 29 oktober kl Tema Systematiskt kvalitetsarbete inom skolan Tomas Blom, Chef Barn- och utbildningsförvaltningen. Ärenden: Information från verksamheterna (tjänstemannainformation). Kommunalrådet informerar. Kommunfullmäktiges frågor till kommunalrådet och oppositionsrådet. Allmänhetens frågestund. 30 min. Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm. Dialog med revisorerna. Meddelanden. Kf 64 Dnr 2015/ Riktlinjer för beteende hos de förtroendevalda... 4 Kf 65 Dnr 2015/ Delårsbokslut per och prognos helår Ragunda kommun... 5 Kf 66 Dnr 2015/ Förslag till komplettering av Ks 81/15, ungdomskort Kf 67 Dnr 2015/ Styrdokument Krisberedskap Ragunda Kf 68 Dnr 2015/ Plan för extraordinärhändelse Kf 69 Dnr 2015/ Delårsrapport Jämtlands Gymnasieförbund, JGY Kf 70 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Björkhöjden-Björkvattnet, LST Dnr KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse Kf 71 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Bodhögarna, LST Dnr Kf 72 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Ögonfägnaden, LST Dnr Kf 73 Dnr 2013/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Björnsjöbodarna, LST Dnr Kf 74 Dnr 2015/ Avgifter och taxor Jämtlands Räddningstjänstförbund Kf 75 Dnr 2015/ Taxa för tillsyn över handel med tobaksvaror Kf 76 Dnr Revidering av Arbetsordningen för Kommunfullmäktige Kf Valärenden Jim Salomonsson Ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse MEDDELANDEN Varje parti ansvarar själv för att kalla in ersättare. Lokaler tillgängliga för gruppmöten från kl Valberedningen sammanträder kl KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm. Irja Skoglund, Bispgården, har inkommit med ett medborgarförslag gällande ÅVC utrymme för Återbruk. Dnr 2015/ Se bilaga. Birgitta Orrebo, Afr, har lämnat in en motion gällande införande av ett ekonomiskt utskott i Ragunda kommun. Dnr 2015/ , Se bilaga.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Meddelanden Revisorerna har lämnat två granskningsrapporter. Dessa har besvarats av verksamheterna och föredragits i Kommunstyrelsen. Revisionsraport Granskning av rutiner för ersättning från Migrationsverket, Dnr 2015/ Sammanfattning och svar se bilaga. Revisionsrapport Granskning av rutiner för försörjningsstöd, Dnr 2015/ Sammanfattning och svar se bilaga. Överklagan Förvaltningsrätten har mottagit en överklagan gällande försäljning av del av Byn 1:112.

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 64 Dnr 2015/ Riktlinjer för beteende hos de förtroendevalda På senaste Kommunfullmäktige lyftes frågan att i kommunen införa en uppförandekodex för kommunens förtroendevalda, för att på så sätt tydliggöra vilket ansvar man har som förtroendevald att uttrycka sig på ett professionellt och lämpligt sätt. Kommunalråd Jonas Andersson tog i fullmäktige ansvar för att ta fram en sådan riktlinje/uppförandekod. Det är viktigt att vi har tydliga och gemensamma riktlinjer som samtidigt ger ramar för hur man bör bete sig, men som för den delen inte stryper möjligheterna för förtroendevalda att på ett fullgott sätt utföra sitt uppdrag och kritisera samt granska utan att bli anklagad för att bete sig illa. Sveriges kommuner och landsting SKL, har tagit fram förslag till uppförandekod och förslaget är att dessa beslutas även att gälla för Ragunda kommun. Underlag till beslut Bilaga Uppförande kod Ragunda kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta SKL:s förslag till riktlinjer för uppförande att gälla även för Ragunda kommun. Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks 123/2015) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta SKL:s förslag till riktlinjer för uppförande att gälla även för Ragunda kommun

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 65 Dnr 2015/ Delårsbokslut per och prognos helår Ragunda kommun Föreligger delårsbokslut per augusti 2015 och prognos per Underlag till beslut Bilaga - Delårsbokslut augusti och prognos per Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut och prognos. Föreslå Kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos. Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks 124/2015) Föreslår Kommunfullmäktige att fastställa delårsbokslut och prognos.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 66 Dnr 2015/ Förslag till komplettering av Ks 81/15, ungdomskort. Införande av ungdomskort för barn och unga 6-19 år enligt beslut från 12 maj 2015 behöver kompletteras med anledning av att Länstrafiken i och med införandet enbart erbjuder alternativet med ungdomskort och inga beställningar av de gamla elevkorten, samt för att JGY inte längre kan beställa och därmed bekosta busskort. Papperslösa elever har enligt prop. 2012/13:58 sid rätt till skolskjuts och det är hem- /vistelsekommunens ansvar att sörja för. Utifrån likabehandlingsproncipen bör samtliga ungdomar som vistas i kommunen beviljas ungdomskort. Tidigare beslut: 1. Att införa ungdomskort för alla 6-19-åringar från och med höstterminen Barn som (inte är skrivna i kommunen men) tas emot enligt avtal ska omfattas av beslutet, tex ensamkommande flyktingbarn. Förslag till utökat beslut: Beslutet om ungdomskort föreslås kompletteras enligt nedan. 1. Barn som är inskrivna i förskoleklass och behöver busskort för transporter till och från skolan, beviljas ungdomskort. 2. Asylsökande ungdomar (som inte tas emot via avtal) beviljas ungdomskort. Kostnaden för detta återsöks från Migrationsverket i den mån det är möjligt. Beredande Tjänsteman Elin Dahlin, Folkhälsoutvecklare Kommunstyrelsen förslag till beslut ( 127/2015) Beslutet om ungdomskort föreslås kompletteras enligt nedan. 1. Barn som är inskrivna i förskoleklass och behöver busskort för transporter till och från skolan, beviljas ungdomskort. 2. Asylsökande ungdomar (som inte tas emot via avtal) beviljas ungdomskort. Kostnaden för detta återsöks från Migrationsverket.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 67 Dnr 2015/ Styrdokument Krisberedskap Ragunda Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Enligt överenskommelsen ska kommunerna fastställa ett styrdokument med följande innehåll. 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse antog Kommunfullmäktige en Säkerhetspolicy denna ersätts nu av detta Styrdokument för krisberedskap. Underlag till beslut Styrdokument för krisberedskap Ragunda Förslag till beslut Kommunstyrelsen bör föreslå Kommunfullmäktige att anta Styrdokument för krisberedskap Ragunda Ersätter tidigare Säkerhetspolicy. Beredande tjänsteman Anna Forsberg, Säkerhetssamordnare

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till beslut (Ks 131/2015) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta Styrdokument för krisberedskap Ragunda Ersätter tidigare Säkerhetspolicy.

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 68 Dnr 2015/ Plan för extraordinärhändelse Laggen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap (2006:544) - reglerar vilket ansvar som Sveriges kommuner och landsting har för att planera och förbereda inför en kommande händelse/kris. Syfte med denna Plan för extraordinär händelse är att beskriva kommunens ansvar enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap samt beskriva hur kommunen arbetar för att leva upp till kraven. Planen är ett komplement till Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun. Målet är att kommunen ska vara redo den dag När det händer en större händelse. Organisationen ska vara förberedd, utbildad och övad. Krishanteringsorganisationen ska vara känd samt var och en ska känna till sin roll och sitt ansvar vid krisen. Denna plan ska ses som ett grunddokument med bakgrund och riktlinjer för krishanteringsorganisationen i det förberedande skedet likväl som i erfarenhetsarbetet efter en händelse. Plan för extraordinär händelse kompletteras av två planer krislednings plan respektive kriskommunikationsplan. Dessa hanteras på tjänstemannanivå och uppdateras kontinuerligt. Planen ska beslutas varje mandatperiod. Denna ersätter tidigare plan från Underlag till beslut Plan för Extraordinärhändelse Ragunda kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen bör föreslå Kommunfullmäktige att fastställa Plan för extraordinärhändelse Ragunda kommun Beredande tjänsteman Anna Forsberg, Säkerhetssamordnare

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 133/2015) Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att fastställa Plan för extraordinärhändelse Ragunda kommun

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 69 Dnr 2015/ Delårsrapport Jämtlands Gymnasieförbund, JGY Bakgrund Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger elever goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2015 har hitintills kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare. Förbundets ekonomi bedöms som stabil. För helåret prognostiseras ett resultat på minus cirka tkr, som kan täckas av eget kapital. Minusresultatet förklaras med att förbundet har tillfälliga omställningskostnader till följd av stora omflyttningar av undervisningslokaler. Omställningskostnaderna beräknas uppgå till cirka tkr. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag Delårsrapport per april Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 140/2015) Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 70 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Björkhöjden-Björkvattnet, LST Dnr Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland har begärt Ragunda kommuns tillstyrkan avseende Statkraft SCA Vind AB:s (SSVAB) ansökan om ändringstillstånd för vindpark, Björkhöjden-Björkvattnet, belägen i Ragunda och Sollefteå Kommuner. Om tillstånd lämnas innebär det att de verk som ännu inte byggts inom parken kan byggas ca 50 meter högre än tidigare. Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 47) Kommunfullmäktige föreslås besluta att avstyrka ansökan om ändringstillstånd för vindkraft vid vindpark Björkhöjden-Björkvattnet. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 141/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 71 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Bodhögarna, LST Dnr Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland har begärt Ragunda kommuns tillstyrkan avseende Statkraft SCA Vind AB:s (SSVAB) ansökan om ändringstillstånd för vindpark, Bodhögarna, belägen i Ragunda och Sollefteå Kommuner. Om tillstånd lämnas innebär det att de verk som ännu inte byggts inom parken kan byggas ca 50 meter högre än tidigare. Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 48) Kommunfullmäktige föreslås besluta att avstyrka ansökan om ändringstillstånd för vindkraft vid vindpark Bodhögarna. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 142/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 72 Dnr 2009/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Ögonfägnaden, LST Dnr Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland har begärt Ragunda kommuns tillstyrkan avseende Statkraft SCA Vind AB:s (SSVAB) ansökan om ändringstillstånd för vindpark, Ögonfägnaden, belägen i Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner. Om tillstånd lämnas innebär det att de verk som ännu inte byggts inom parken kan byggas ca 50 meter högre än tidigare. Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 49) Kommunfullmäktige föreslås besluta att avstyrka ansökan om ändringstillstånd för vindkraft vid vindpark Ögonfägnaden. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 143/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 73 Dnr 2013/ Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Björnsjöbodarna, LST Dnr Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland har begärt Ragunda kommuns tillstyrkan avseende SCA Energy AB:s ansökan om ändringstillstånd för vindpark, Björnsjöbodarna, belägen i Ragunda och Bräcke Kommuner. Ansökan är inte komplett. Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 50) Kommunfullmäktige föreslås besluta att avstyrka föreliggande ansökan om tillstånd daterad augusti 2014 för vindkraft vid vindpark Björnsjöbodarna. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 144/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 74 Dnr 2015/473 Avgifter och taxor Jämtlands Räddningstjänstförbund Jämtlands Räddningstjänstförbund har lämnat ett förslag om att ta ut avgifter för remisshantering till sina medlemskommuner. Ärendet har hanterats i Bygg och miljönämnden, Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 58) Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Jämtlands Räddningstjänstförbund föreslås få ta ut avgifter för remisshantering av byggärende (bygglov och bygganmälan), detaljplaner och ansökan för serveringstillstånd. 2. Jämtlands Räddningstjänstförbund föreslås få ta ut avgift för bärhjälp. 3. Förslag till taxa för avgifter enligt nedan: - Taxan för avgift för remisshantering av byggärende (bygglov och bygganmälan) föreslås vara kr. - Taxan för avgift för planärenden och serveringstillstånd föreslås vara 850 kr. - Taxan för avgift för lyfthjälp föreslås vara den timtaxa som beslutats vara gällande för Jämtlands räddningstjänstförbund för närvarande 513 kr/timme och person. 4. Rätten att fatta beslut om fastställande att i taxa fastställa storleken på avgiften delegeras från och med 1 januari 2015 till Jämtlands räddningstjänstförbund för följande avgifter: - Taxa för remisshantering av byggärende (bygglov och bygganmälan), planärende(detaljplaner) och ansökan om serveringstillstånd. - Avgift för lyfthjälp. Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 145/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 75 Dnr 2015/ Taxa för tillsyn över handel med tobaksvaror Bygg och Miljönämnden har inom sitt verksamhetsområde tillsyn över handel med tobaksvaror. Tillsynen över denna verksamhet skall betalas via avgifter från den som är verksamhetansvarig och Bygg och miljönämnden skall ha en taxa för avgiften. Ärendet har hanterats i Bygg och miljönämnden, Inledande bestämmelser 1 Avgift enlig denna taxa erläggs för Bygg och Miljönämndens uppgifter enligt Tobakslagen (SFS 1993:581) 2 Timavgiften i denna taxa är 765 SEK per påbörjad timme. 3 Avgift enligt denna taxa ska betalas för Handläggning av anmälan enligt 12 Tobakslagen, motsvarande två timmar handläggningstid, handläggning och åtgärder vid tillsyn i övrigt. 4 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat, handläggning som föranleds av att beslut från Bygg och Miljönämnden överklagas. Avgiftsskyldig Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningsskyldig detaljhandel enligt tobakslagen. Nedsättning av avgift Om de föreligger skäl, får Bygg och Miljönämnden sätta ner eller efterskänka avgiften. Avgifts erläggande Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Ragunda kommun. Innan avgiften debiteras skall avgiften kommuniceras med verksamhetsansvarig och efter rimlig tid för överklagan eller synpunkter ska avgiften debiteras. Bygg och miljönämndens förslag till beslut (BMN 60) Kommunfullmäktige föreslås besluta att med stöd av 19 B Tobakslagen samt med hänvisning till 8 kap. 3 B Kommunallag anta föreslagen taxa för handel med tobaksvaror.

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen förslag till beslut (Ks 146/2015) Lämnas till Kommunfullmäktige för beslut.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 76 Dnr Revidering av Arbetsordningen för Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges presidie har initierat ett ärende gällande revidering av arbetsordningen för kommunfullmäktige i Ragunda kommun. Revideringen gäller följande paragraf 35 första meningen; Allmänhetens frågestund (5 kap 21 och 8 kap 22 ) 35 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor vid varje sammanträde med fullmäktige. Både muntliga och skriftliga frågor får ställas. Skriftliga frågor ska lämnas in till styrelsens kansli senast två dagar före kommunfullmäktiges sammanträde. Svar på skriftliga frågor ska lämnas skriftligt. Förändringen som föreslås är att de frågor som ställs ska gälla de på dagordningen aktuella ärendena. Övrigt ska ställas i förväg skriftligt. Förslag till ny lydelse; Allmänhetens frågestund (5 kap 21 och 8 kap 22 ) 35 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor gällande de på dagordningen aktuella ärendena vid varje sammanträde med fullmäktige. Övriga frågor, som ej hör till de på dagordningen aktuella ärendena, ska lämnas in skriftligen till presidiets kansli senast tre dagar före Kommunfullmäktiges sammanträde. Svar på skriftliga frågor ska lämnas skriftligt. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att revidera Arbetsordningen för kommunfullmäktige Allmänhetens frågestund 35 till; 35 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor gällande de på dagordningen aktuella ärendena vid varje sammanträde med fullmäktige. Övriga frågor, som ej hör till de på dagordningen aktuella ärendena, ska lämnas in skriftligen till presidiets kansli senast tre dagar före Kommunfullmäktiges sammanträde. Svar på skriftliga frågor ska lämnas skriftligt.

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 77 Valärenden Fullmäktige har att förrätta val av nämndemän. Fyra stycken ska utses från Ragunda Kommun. Fullmäktige har att förrätta val då Annika Forsström Nordvall har avsagt sig vissa politiska poster; 1. Oppositionsråd 2. 2:e vice ordförande i Kommunstyrelsen 3. Ledamot i Krisledningsnämnden - Ordinarie 4. 2:e vice ordförande i Krisledningsnämnden 5. Representant till Jämtlands Gymnasieförbunds ägarsamråd - Ersättare 6. Ledamot i Finansiellt samordningsförbund Ersättare 7. Ombud till Länstrafiken i Jämtlands läns bolagsstämma Ersättare 8. Ledamot i Upphandlingsnämnd för sjukvårdsmaterial mm Ersättare 9. Ledamot i Gemensamma upphandlingsnämnden Ersättare 10. Representant i Regionens samverkansråd Region Jämtland/Härjedalen Ersättare

24 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 14/15 Förskoleklass, Särskola, Grundskola Inledning I juni 2015 fanns det 552 st. elever inskrivna i Ragunda kommuns förskoleklass, särskola och grundskola. Eleverna är fördelade på 3 orter i kommunen, Järåskolan i Bispgården F - åk. 6 med 85 st. elever, Kullstaskolan och Anders-Olofskolan i Hammarstrand F - åk 9 med 155 resp. 165 st. elever och Hansåkersskolan i Stugun F-åk. 9 med 147 st. elever. Elevantalet har ökat under läsåret främst beroende på gruppen nyanlända elever. Redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet för förskoleklass, särskolan och grundskolan läsåret 2014/2015 bygger på de mål som beslutades i KF Ett årshjul har arbetats fram och håller på att implementeras för att få kunna arbeta mer rutinmässigt och systematiskt med kvalitetsarbetet. Redovisning Kompetensmålet att alla lärare ska ha adekvat utbildning med rätt ämneskompetens i de ämnen de undervisar i, har inte uppnåtts. Det är i nuläget svårt att rekrytera lärare oavsett om de har lärarutbildning eller är obehöriga. Det är en nationell lärarbrist som Ragunda liksom många andra kommuner i landet berörs av. Situationen för Ragunda är alarmerande och det behöver arbetas fram förslag till åtgärder. Främst är det Ma/NO-lärare som är behovet men även lärare i språk, svenska och lärare i de yngre åldrarna kan erbjudas tjänst. Läsåret 2014/2015 fanns 56 st. lärare anställda i kommunens skolor varav 45 st. har lärarlegitimation eller har ansökt om sådan. De undervisar inte bara i ämnen de är legitimerade i och alla tjänster är inte heltidstjänster. Av de övriga 11 tjänsterna som tillsatts med obehöriga lärare har 7 personer delar av en lärarutbildning eller går för närvarande lärarutbildningen. Kommunens mål att öka kommunikationen med hemmen genom användandet av programmet InfoMentor redovisas med statistik, se bilaga. Vi kan konstatera att både antalet vårdnadshavare och antal elever som loggar in på InfoMentor har ökat. För läsåret 2014/2015 ingår även förskolans vårdnadshavare och barn i statistiken, all ökning ligger inte enbart på grundskolan. Därför är det mest relevanta kolumnen den som visar att vårdnadshavarnas inloggningar har ökat från 35 st. inloggningar per elev läsåret 2013/2014, till 52 inloggningar per elev läsåret 2014/2015. Antal elevinloggningar blir inte lika relevant när även förskolans barn räknas i statistiken och jämförs med läsåret 2013/2014 då enbart förskoleklass och grundskola använde InfoMentor.

25 I åk. 9 var totalt 62 elever inskrivna i grundskolan i Ragunda. Av dem tillhörde 10 st. gruppen nyanlända elever. 49 st. elever antogs till sitt 1:a handsval på gymnasiet dvs. 79 %. Övriga 13 elever antogs till gymnasieskolans Introduktionsprogram, de flesta till språkintroduktion. Målet att 100 % av eleverna ska komma in på sitt 1:a handsval är inte uppnådd. Vi ser en positiv trend när det gäller meritvärden för läsåret 2014/2015. Eleverna i åk. 9 har ökat sina meritvärden både i förhållande till fjolårets åk. 9 och till sina egna betyg från åk. 8. Skolverkets modellberäknade meritvärde för åk. 9 är för Ragunda 200,3 och vi redovisar nu ett värde på 206,5. Då är de nyanlända asylsökande eleverna borträknade från statistiken i åk. 9. Elever som kommit till Ragunda som kvotflyktingar är folkbokförda i kommunen och därmed medräknade i statistiken. Skillnaden mellan nationella provets betyg och slutbetyget är mindre än tidigare. Det högre slutbetyget beror på att nationella proven enbart är en del av bedömningsunderlaget och att undervisningen efter proven kompenserar det som upptäcks som brister. Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde ser ut att ha minskat något men är fortfarande inte på acceptabel nivå, 199,4 för pojkar och 213,6 för flickor. Åk. 9 högre meritvärde än föregående år har också inneburit att fler elever blivit behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Åk. 7 och 8 betygsnivåer når inte upp till förra läsårets betygsnivå för dessa årskurser. Det är framför allt NO- och SO-ämnena som inte når samma betygsnivåer. På betygpoängskalan där betyget E ger 10 p och betyget D ger 12,5 p är poängen 10,8 för åk. 8 och 11,4 för åk. 7, jämfört med 11,3 resp. 11,7 för läsåret 2013/2014. I åk. 6 har meritvärdena ökat jämfört med förra läsårets åk. 6. Under läsåret 2014/15 gick det 68 elever i årskurs 6 i Ragunda kommun. I åk 6 får eleverna betyg och det görs nationella prov i svenska (alt. svenska som andraspråk), matematik och engelska samt är frivilliga i SO och NO-ämnena. Proven är uppdelade i ett antal olika delmoment. När eleverna gjort alla delmoment får de ett sammanvägt provbetyg. Vid en jämförelse av betygen och resultatet på nationella prov är betygen något högre, eller i vissa fall mycket högre. Detta beror på att nationella proven enbart är en del av bedömningsunderlaget och att undervisningen efter proven kompenserar det som upptäckts som brister. De ämnen som eleverna i åk. 6 presterar bäst i är engelska, hemkunskap, samhällskunskap, religion, svenska och historia. I dessa ämnen har mer än 50 % de tre högsta betygsnivåerna. De ämnen som visar störst brister är NO-ämnena och bild. En bidragande orsak till de relativt låga betygen är att det finns elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Tiden i svensk skola varierar kraftigt. Detta får stora utslag i en liten elevgrupp. En köns jämförelse visar att flickorna når ett högre betyg i alla ämnen utom engelska och idrott. Detta avspeglar sig i meritvärdena mellan könen. En skoljämförelse visar att Hansåkerskolan har generellt högre betyg, vilket också avspeglar sig i meritvärdena. I den jämförelsen har inte hänsyn tagits till skillnaden i antalet nyanlända elever på skolorna. Under läsåret 2014/2015 gick det 37 elever i årskurs 3 i Ragunda kommun. I åk. 3 görs nationella prov i svenska (alt. svenska som andra språk) och matematik. Jämfört med läsåret 2013/2014 är resultaten i matematik bättre detta läsår (47 % mot fjolårets 19 %), men sämre jämfört med svenskan (49 % mot fjolårets 63 %).

26 Svenska åk. 3 En sammansfattande bedömning visar att totalt 49 % av eleverna klarade samtliga delprov i svenska. Det är flickorna som i större utsträckning än pojkarna har högre betyg (55 % av flickorna och 44 % av pojkarna). Vad det gäller resultaten på de enskilda delproven är den lägsta siffran 68 % för godkänt delprov. Matematik åk. 3 I matematik är det 46 % av kommunens elever som klarat samtliga delprov. Även i matematik ser man skillnad på pojkar och flickors resultat till flickorna fördel. Det är 55 % av flickorna och 33 % av pojkarna som klarat alla delproven. Elevunderlaget är relativt lågt vilket gör det svårt att dra långtgående slutsatser då en elev är 3,7 % i åk. 3. Sedan ett antal år tillbaka samrättar lärarna från de olika skolorna de nationella proven i alla årskurser för att säkerställa kvalitén och utveckla varandras synsätt på lärande. De ämnen som eleverna i Ragunda över lag har högst betyg i är Hem och konsumentkunskap, Idrott och Moderna språk. Ämnen med störst utvecklingspotential ur ett betygsperspektiv är de naturorienterande ämnena samt matematik. Vi ansökte därför och blev beviljade att delta i Skolverkets projekt Matematiklyftet och ett NT-utvecklingsprojekt för lärare. Projekten är avslutade men utvecklingsarbetet fortsätter ute på skolorna. SKL gör årligen en riksomfattande enkät i åk. 5 och åk. 8 där eleverna får svara på 7 frågor om bl a trivsel och trygghet i skolan. Ett av våra mål är att ligga bland de 10 högst rankade kommunerna i landet. Den senaste mätningen som avser läsåret 2013/2014 placerar Ragunda på plats 10 för åk. 5 och plats 13 för åk. 8. Målet är delvis uppfyllt. I våra tabellbilagor redovisar vi även kommunens siffror för 2014/2015. Dessa är inskickade men SKL har inte redovisat någon officiell statistik för läsåret. Ragundas kulturmål att vid minst ett tillfälle per år ta del av kommunens kulturella arv har det inte gjorts någon uppföljning av läsåret 2014/2015. Alla skolor har tagit del av någon kulturell aktivitet som kan härröras till kommunen eller länet, t ex Jamtli. Målet är därför delvis uppfyllt. Kommunens särskoleverksamhet består av ett fåtal elever. 2 elever är inskriva i inriktningen för träningsskola och 1elev i grundsärskolan. Dessutom har vi 3 st. elever på olika nivåer i grundsärskolan i Östersund. Med så få elever i olika årskurser, fördelade på olika skolor, inkluderas grundsärskoleeleven i sin ordinarie klass. Ett arbete med SPSM har startats upp för att öka kompetensnivån för ett antal lärare i arbetet med inkludering av särskoleelever.

27 Analys och åtgärder För att få legitimerade lärare med rätt ämneskompetens måste ett förslag till rekryteringsplan arbetas fram och antas för att säkerställa framtida behov av lärare i kommunen. Troligtvis kommer vi inte att kunna konkurrera med lönenivåer utan vårt framgångskoncept är bra arbetsmiljö. Fler och fler elever och vårdnadshavare använder InfoMentor i kommunikationen och information med skola/förskola. Inom förskolans verksamhet är användandet av InfoMentor som verktyg mellan personal och vårdnadshavare nytt. Därför måste personalen stödja vårdnadshavarnas användande av InfoMentor. Kommunen har anmält sig och blivit antagna att medverka i satsningen Läslyftet. Detta påbörjas läsåret 2015/2016. Arbetslagens träffar kommer att ha fokus på hur vi kan utveckla läsförståelse och språkförståelse i alla ämnen. Allt detta i läslyftets anda. På detta sätt räknar vi med att få med oss fler elever och därmed få förbättrade resultat på nationella prov och därmed kunna höja meritvärden. Skolorna i Ragunda håller på att arbeta fram en diagnosplan i svenska. Detta innebär att vi följer upp samtliga årskurser, då det gäller läsning och läsförståelse. Resultat och uppföljning med speciallärare/specialpedagog är ett självklart inslag. Det kommer kontinuerligt ut ny forskning och stöd kring hur skolor kan jobba med nyanlända och där är det viktigt att Ragunda är med och tar till sig. Det finns fortfarande könsskillnader i betygen och arbetet med att utjämna detta ytterligare genom att hitta alternativa arbetssätt ska fortsätta genom pedagogiska diskussioner på skolorna och i samband med den samrättning av nationella prov som utförs. På skolorna i Ragunda kommun har vi sett att mentorskapet för eleverna har stor betydelse. Vi arbetar därför med att stärka mentorn i sin roll för att bemöta varje elev där den befinner sig. Framgångsfaktorer som ett bra socialt klimat, skolpersonalens bemötande av elever, att alla elever blir sedda och att skolan präglas av goda relationer är viktigt. Vi tror att detta arbete kommer att generera ökad trivsel och därmed också ökad kunskapsnivå. Elevhälsan i Ragunda kommun en resurs för hälsofrämjande skolutveckling. Elevhälsan ska påbörja ett hälsofrämjande och förebyggande arbete där elevhälsans personal även ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Vårt främsta mål just nu är att lämna ett arbete där man jobbar med akuta insatser till ett mer förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Vi kommer att ta hjälp av SPSM och arbeta med en modell för samverkan och utveckling s.k. EHM (elevhälsomöte).

28 Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3 208,5 AO 4, ,5 35,5 22,5 30,7 elever elever Hansåker 217,7 169,4 192,8 276,8 168,2 213,2 181,7 206,5 201,9 Hansåker 13 13,9 13,3-66,7-6,8-16,5 elever elever Totalt 208,7 178,2 192,8 209,7 163,7 187,1 213,6 199,4 206,5 Totalt 7,5 3,4 4,2 31,9 9,5 18 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 168,1 168,8 168,3 182,2 169,8 177,8 198,4 131,3 158,1 AO -13,9 28,5 4,3-34,1-37,6-37,5 elever elever Hansåker 263,8 154,3 199,9 248,4 213,3 218, ,6 196,9 Hansåker 70,9 7 18,8-63,9 5,6-31,5 elever elever Totalt 202,2 160,3 182,9 181,7 189,9 188, ,6 166,1 Totalt ,6 7,8-41,7-31,7-36,2 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 196,1 141,3 173,5 232,5 168,9 195,6 190,1 180,6 185 AO 11,4 7,1 10,9 0-6,7-3,6 elever elever Hansåker 177,5 206,3 199,6 241, ,4 211,4 196,7 205,5 Hansåker 8,8-21,7-6,2-24,5-1,2-14,1 elever elever Totalt 193,7 168,3 180,7 234,7 177,3 202,3 197,2 184,2 190,7 Totalt 10,9 4,3 5,9-6,5-5,4-6 elever elever Meritvärden VT åk flickor pojkar totalt flickor 2014 pojkar totalt flickor 2015 pojkar totalt AO 221,1 161,8 184,7 190,1 187,3 188,6 222,9 199,5 212,5 elever Hansåker 233,1 236,7 234,6 235,9 197,9 219,6 204,3 187,5 197,4 elever Järå 191,6 172,1 182,5 elever Totalt 223, ,4 203,7 189,6 196,7 211,4 190,3 202,1 elever Ökning/minskning från året innan ÅK9 Ökning/minskning från året innan ÅK8 Ökning/minskning från året innan ÅK7

29 Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 22,3 13,7 25,4 antal elever Hansåker 48,3 108,6-24,8 antal elever Totalt 30, ,2 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO -0,7 12,4 67,1 antal elever Hansåker 109,5 35,1-42,6 antal elever Totalt 41,9-8,2 47,4 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 54,8 63,6 9,5 antal elever Hansåker -28,8 26,9 14,7 antal elever Totalt 25,4 57,4 13 antal elever Skillnader i meritvärden flickor och pojkar ÅK Fl-Po Fl-Po Fl-Po AO 59,3 2,8 23,4 antal elever Hansåker -3, ,8 antal elever Järå ,5 antal elever Totalt 50,8 14,1 21,1 antalt elever

30 Andel behöriga till gymnasieprogram per skola i % 2015 Andel behöriga EHS Andel behöriga Estetsik Andel behöriga NT Andel behöriga Yrkes Andel ej behöriga elever Skola Antal elever Anders-Olof skolan Hansåkerskolan 16 87,5 87,5 81,3 87,5 12,5 Total 52 78,8 78,8 76,9 78,8 21,2 Skola Antal elever Andel behöriga EHS 2014 Andel behöriga Estetsik Andel behöriga NT Andel behöriga Yrkes Andel ej behöriga elever Anders-Olof skolan 31 64,5 67,7 64,5 67,7 32,3 Hansåkerskolan 24 79,2 79,2 75,0 79,2 20,8 Total 55 70,9 72,7 69,1 72,7 27,3

31 slutbetyg jämfört med provbetyget årskurs 9 VT 2015 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 9 EN 80,0 20,0 100,0 Ämnesprov Matematik åk 9 MA 8,0 54,0 38,0 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 BI 14,0 52,0 2,0 68,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 KE 26,0 6,0 32,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 GE 30,0 38,0 68,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 RE 18,0 14,0 32,0 Ämnesprov Svenska åk 9 SV 2,0 46,0 38,0 86,0 Ämnesprov Svenska åk 9 SVA 14,0 14,0 slutbetyg jämfört med provbetyget årskurs 9 VT 2014 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 9 EN 14,5 60,0 25,5 100,0 Ämnesprov Matematik åk 9 MA 1,8 34,5 63,6 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 9 FY 1,8 7,3 65,5 25,5 100,0 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 GE 36,4 7,3 43,6 Ämnesprov SO-ämnen åk 9 RE 1,8 21,8 32,7 56,4 Ämnesprov Svenska åk 9 SV 1,8 9,1 43,6 30,9 85,5 Ämnesprov Svenska åk 9 SVA 14,5 14,5 terminsbetyg vt åk 6 jämfört med provbetyget årskurs 6, VT 2015 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 1,5 11,8 61,8 25,0 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 1,5 50,0 48,5 100,0 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 1,5 5,9 58,8 23,5 89,7 Ämnesprov Svenska åk 6 SVA 10,3 10,3 terminsbetyg vt åk 6 jämfört med provbetyget årskurs 6, VT 2014 Ämnesprov Ämne Ej Betyg Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 EN 1,9 66,7 31,5 100,0 Ämnesprov Matematik åk 6 MA 9,3 51,9 38,9 100,0 Ämnesprov NO-ämnen åk 6 FY 70,4 3,7 74,1 Ämnesprov NO-ämnen åk 6 KE 25,9 25,9 Ämnesprov SO-ämnen åk 6 HI 13,0 31,5 29,6 74,1 Ämnesprov SO-ämnen åk 6 SH 3,7 14,8 7,4 25,9 Ämnesprov Svenska åk 6 SV 38,9 46,3 85,2 Ämnesprov Svenska åk 6 SVA 14,8 14,8

32 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Totalt 2015 Totalt 2014 andel andel Ämne Antal Godkända godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,6 Matematik ,1 Matematik ,7 Biologi ,9 Fysik ,4 Kemi ,7 Geografi ,3 Geografi ,4 Religion ,4 Religion ,7 Svenska ,5 Svenska ,8 SVA ,3 SVA ,0 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Flickor 2015 Flickor 2014 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska Engelska ,0 Matematik ,9 Matematik ,8 Biologi Fysik ,0 Kemi ,7 Geografi ,0 Geografi ,5 Religion ,7 Religion Svenska ,0 Svenska SVA ,0 SVA 0 0 Nationella prov ÅK9 Nationella prov ÅK9 Pojkar 2015 Pojkar 2015 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska Engelska Matematik ,3 Matematik Biologi ,7 Fysik ,3 Kemi ,7 Geografi ,4 Geografi ,3 Religion ,5 Religion ,3 Svenska ,7 Svenska ,2 SVA SVA

33 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Totalt 2015 Totalt 2014 andel andel Ämne Antal Godkända godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,1 Engelska ,6 Matematik ,2 Matematik ,1 Svenska ,1 fysik ,6 SVA ,0 kemi ,9 Historia ,0 Samhälle ,9 Svenska ,9 SVA ,7 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Flickor 2015 Flickor 2014 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,4 Matematik ,8 Matematik ,3 Svenska ,0 fysik ,2 SVA ,0 kemi ,0 Historia ,0 Samhälle ,0 Svenska ,7 SVA ,0 Nationella prov ÅK6 Nationella prov ÅK6 Pojkar 2015 Pojkar 2015 Ämne Antal Godkända andel andel godkända Ämne Antal Godkända godkända Engelska ,2 Engelska ,0 Matematik ,7 Matematik ,0 Svenska ,7 fysik ,9 SVA ,0 kemi ,3 Historia ,0 Samhälle ,3 Svenska ,3 SVA ,0

34 Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2015 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 92% 84% 89% 70% 84% 73% 86% 46% Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2014 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 86% 73% 92% 78% 33% 63% 80% 20% Antal elever som nått kravnivån matematik åk 3, 2013 Skola Kön antal Alla elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 98% 63% 96% 65% 83% 61% 93% 31%

35 Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2015 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 95% 89% 78% 86% 86% 70% 76% 68% 49% Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2014 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 100% 84% 82% 94% 98% 94% 80% 96% 63% Antal elever som nått kravnivån svenska åk 3, 2013 Skola Kön antal elever Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G Prov H Alla delprov Hansåkerskolan Flickor Pojkar Järåskolan Flickor Pojkar Kullstaskolan Flickor Pojkar Total andel 98% 91% 89% 89% 94% 85% 83% 83% 67%

36 Antal inloggningar Vårdnadshavare 2015 Skola elever antal inlogg Antal inloggningar elever 2015 inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev Antal inloggningar Vårdnadshavare 2014 Skola elever antal inlogg Antal inloggningar elever 2014 inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev Ökning/minskning inloggningar Vårdnadshavare Skola elever antal inlogg Ökning/minskning inloggningar elever inlogg per elev Skola elever antal inlogg Anders-Olof skolan Anders-Olof skolan Hansåkerskolan Hansåkerskolan Järåskolan Järåskolan Kullstaskolan Kullstaskolan Total Total inlogg per elev

37 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK9 Streck Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Ämne Bild ,5 2,4 Biologi ,5 0,5 Engelska ,2 1,0 Fysik ,6 0,9 Geografi ,2 1,9 Hem- och konsumentkunskap ,4 0,7 Historia ,4 0,2 Idrott och hälsa ,8 0,7 Kemi ,3-1,6 Matematik ,0 2,5 Moderna språk ,8 0,7 Musik ,8 0,9 Religionskunskap ,3 1,1 Samhällskunskap ,4 0,9 Slöjd ,3 1,0 Svenska ,9 1,9 Svenska som andraspråk ,3-0,3 Teknik ,2 1,0 Total ,5 1,0 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK9 Streck Betyg F Ämne Bild ,8 Biologi ,7 Engelska ,5 Fysik ,6 Geografi ,2 Hem- och konsumentkunskap ,5 Historia ,5 Idrott och hälsa ,4 Kemi ,1 Matematik ,0 Moderna språk ,3 Musik ,9 Religionskunskap ,8 Samhällskunskap ,6 Slöjd ,2 Svenska ,0 Svenska som andraspråk ,9 Teknik ,5 Total ,5 Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

38 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK8 Streck Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Ämne Bild ,5-0,2 Biologi ,9 0,6 Engelska ,4-0,5 Fysik ,0 0,9 Geografi ,6-2,7 Hem- och konsumentkunskap ,7 0,2 Historia ,9 0,8 Idrott och hälsa ,8-1,5 Kemi ,4 0,4 Matematik ,3-0,1 Moderna språk ,2-0,2 Musik ,5-0,8 Religionskunskap ,2-2,1 Samhällskunskap ,7-1,6 Slöjd ,7-1,0 Svenska ,4-0,7 Svenska som andraspråk ,0-1,1 Teknik ,5 0,7 Total ,8-0,5 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK8 Streck Ämne Bild ,7 Biologi ,3 Engelska ,9 Fysik ,1 Geografi ,3 Hem- och konsumentkunskap ,5 Historia ,1 Idrott och hälsa ,3 Kemi ,0 Matematik ,5 Moderna språk ,3 Musik ,3 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,3 Slöjd ,7 Svenska ,1 Svenska som andraspråk ,1 Teknik ,8 Total ,3 Betyg F Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

39 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK7 Streck Betyg F Betyg E Ämne Bild ,5 0,1 Biologi ,3-0,2 Engelska ,4 0,1 Fysik ,6-1,3 Geografi ,6-1,1 Hem- och konsumentkunskap ,2-0,5 Historia ,5 0,0 Idrott och hälsa ,5-2,0 Kemi ,0-0,8 Matematik ,0 0,4 Moderna språk ,4 0,8 Musik ,5 0,6 Religionskunskap ,7-0,4 Samhällskunskap ,7-0,1 Slöjd ,3 0,9 Svenska ,4 0,6 Svenska som andraspråk ,6 3,6 Teknik ,4-1,0 Total ,4-0,3 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK7 Streck Betyg F Ämne Bild ,5 Biologi ,5 Engelska ,3 Fysik ,0 Geografi ,8 Hem- och konsumentkunskap ,7 Historia ,4 Idrott och hälsa ,6 Kemi ,8 Matematik ,6 Moderna språk ,6 Musik ,9 Religionskunskap ,1 Samhällskunskap ,8 Slöjd ,4 Svenska ,8 Svenska som andraspråk 3 3 0,0 Teknik ,4 Total ,7 Betyg E Bedyg D Bedyg D Betyg C Betyg C Betyg B Betyg B Betyg A Betyg A Antal betyg Antal betyg Betygspoäng Betygspoäng Förändring från 2014

40 Fördelning av betyg per ämne 2015 ÅK6 Streck Betyg F Betyg E Ämne Bild ,9 1,9 Biologi ,7 0,2 Engelska ,4 0,3 Fysik ,4 1,4 Geografi ,4 1,1 Hem- och konsumentkunskap ,3-0,3 Historia ,9 0,5 Idrott och hälsa ,3 1,4 Kemi ,8 1,4 Matematik ,0 0,0 Musik ,4 1,6 Religionskunskap ,1 0,9 Samhällskunskap ,6 0,2 Slöjd ,9 0,1 Svenska ,1-0,9 Svenska som andraspråk ,1 1,3 Teknik ,4-0,6 Total ,9 0,6 Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng Förändring från 2014 Fördelning av betyg per ämne 2014 ÅK6 Streck Betyg F Ämne Bild ,0 Biologi ,5 Engelska ,1 Fysik ,0 Geografi ,3 Hem- och konsumentkunskap ,6 Historia ,3 Idrott och hälsa ,9 Kemi ,4 Matematik ,1 Musik ,8 Religionskunskap ,3 Samhällskunskap ,4 Slöjd ,8 Svenska ,1 Svenska som andraspråk ,8 Teknik ,1 Total ,3 Betyg E Bedyg D Betyg C Betyg B Betyg A Antal betyg Betygspoäng

41 Betygspoäng i de olika ämnena 2015 ÅK9 ÅK8 ÅK7 ÅK6 Bild 12,5 Bild 10,5 Bild 10,5 Bild 12,9 11,6 Biologi 11,5 Biologi 10,9 Biologi 11,3 Biologi 10,7 11,1 Engelska 13,2 Engelska 10,4 Engelska 10,4 Engelska 13,4 11,8 Fysik 11,6 Fysik 11,0 Fysik 10,6 Fysik 11,4 11,2 Geografi 11,2 Geografi 8,6 Geografi 11,6 Geografi 14,4 11,5 Historia 12,4 Historia 11,9 Historia 12,5 Historia 13,9 12,6 HKK 15,4 HKK 13,7 HKK 12,2 HKK 14,3 13,9 Idrott och hälsa 15,8 Idrott och hälsa 11,8 Idrott och hälsa 10,5 Idrott och hälsa 14,3 13,1 Kemi 10,3 Kemi 11,4 Kemi 11,0 Kemi 11,8 11,1 Matematik 12,0 Matematik 10,3 Matematik 11,0 Matematik 11,0 11,1 Moderna språk 15,8 Moderna språk 13,2 Moderna språk 12,4 Musik 12,8 Musik 10,5 Musik 11,5 Musik 13,4 12,0 Religionskunskap 11,3 Religionskunskap 10,2 Religionskunskap 11,7 Religionskunskap 14,1 11,8 Samhällskunskap 11,4 Samhällskunskap 8,7 Samhällskunskap 12,7 Samhällskunskap 14,6 11,9 Slöjd 14,3 Slöjd 11,7 Slöjd 12,3 Slöjd 12,9 12,8 SVA 1,3 SVA 0,0 SVA 3,6 SVA 7,1 3,0 Svenska 12,9 Svenska 10,4 Svenska 12,4 Svenska 13,1 12,2 Teknik 12,2 Teknik 11,5 Teknik 10,4 Teknik 10,4 11,1 Betygspoäng i de olika ämnena 2014 ÅK9 ÅK8 ÅK7 ÅK6 HKK 13,5 HKK 13,5 HKK 12,7 HKK 14,6 13,6 Idrott och hälsa 13,4 Idrott och hälsa 13,3 Idrott och hälsa 12,6 Idrott och hälsa 12,9 13,0 Moderna språk 13,3 Moderna språk 13,3 Moderna språk 11,6 Slöjd 13,2 Slöjd 12,7 Slöjd 11,4 Slöjd 12,8 12,5 Religionskunskap 10,8 Religionskunskap 12,3 Religionskunskap 12,1 Religionskunskap 13,3 12,1 Historia 11,5 Historia 11,1 Historia 12,4 Historia 13,3 12,1 Samhällskunskap 10,6 Samhällskunskap 10,3 Samhällskunskap 12,8 Samhällskunskap 14,4 12,0 Svenska 11,0 Svenska 11,1 Svenska 11,8 Svenska 14,1 12,0 Geografi 10,2 Geografi 11,3 Geografi 12,8 Geografi 13,3 11,9 Engelska 12,5 Engelska 10,9 Engelska 10,3 Engelska 13,1 11,7 Musik 11,9 Musik 11,3 Musik 10,9 Musik 11,8 11,5 Teknik 12,5 Teknik 10,8 Teknik 11,4 Teknik 11,1 11,4 Bild 11,8 Bild 10,7 Bild 10,5 Bild 11,0 11,0 Kemi 10,1 Kemi 11,0 Kemi 11,8 Kemi 10,4 10,8 Matematik 11,0 Matematik 10,5 Matematik 10,6 Matematik 11,1 10,8 Biologi 10,7 Biologi 10,3 Biologi 11,5 Biologi 10,5 10,8 Fysik 10,6 Fysik 10,1 Fysik 12,0 Fysik 10,0 10,7 SVA 2,9 SVA 1,1 SVA 0,0 SVA 5,8 2,5

42 Frågor från SKL:s kvalitetsmätning och egna kommunfrågor År antal svarande Jag känner mig trygg i skolan 95,9% 86,4% 94,5% Jag tycker det är roligt att lära sig nya saker i skolan 95,1% 95,6% 93,0% Lärarna lyssnar på vad vi elever tänker och tycker 95,1% 92,2% 92,4% Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 83,8% 75,0% 81,9% Jag får hjälp av lärarna när jag behöver det 96,2% 94,9% 95,7% Jag vet hur det går för mig i skolarbetet 94,5% 88,4% 90,9% Lärarna förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 99,0% 87,8% 85,7% Jag har kompisar att vara med 97,6% 96,1% 100,0% Finns det vuxna ute på rasterna 86,9% 86,6% 88,8% Kommunens fritidsfrågor Jag trivs på fritids 89,0% Jag har möjlighet att komma med förslag på 72,6% vad som ska göras på fritids Jag tycker de vuxna lyssnar på och hjälper mig när jag behöver 96,3% Jag har kompisar på fritids 86,1% Marginella skillnader på pojkar och flickors svar Svarat stämmer bra eller stämmer helt och hållet" Dessa frågor ställdes inte 2013 eller 2014

43 Barn- och utbildningsförvaltningen Redovisning Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO [email protected]

44 Rapporten skriven av: Lie Östborg och Ingrid Jonasson, Innehåll Förskolan Ragunda läsåret 2014/ Sammanfattande slutsatser utifrån läsårets resultat, analys, utvecklingsbehov 3 Ragundas förskolor läsåret 2014/ Egen reflektion 4 Lpfö 98 rev och Föräldraenkät 5 Normer och värden 6 Barns inflytande 6 Utveckling och lärande 7 Förskola och Hem 8 Uppföljning utvärdering och utveckling 10 Förbättringsområden till läsåret

45 Ragundas förskolor läsåret 2014/2015 Barn och personal Ragundas förskolor består av tre enheter Bispgården, Hammarstrand och Stugun, med 5 förskolor och 14 avdelningar. Under läsåret har drygt 220 barn haft sin placering i förskolan. Det har saknats förskoleplatser under läsåret i Hammarstrand vilket har löst sig genom att en förskola har utökats med en tillfällig avdelning i hyrda lokaler. Bispgårdens förskola Småfolket flyttade till nya lokaler i december I Ragunda finns en fristående förskola som kommunen har tillsynsansvar för, Åtegårdens föräldrakooperativ i Stugun. I rektorsgruppen ingår förskolan med två förskolechefer och en rektor/förskolechef. Två specialpedagoger är i del av sin tjänst knutna till förskolan som stöd till arbetslagen. Totalt arbetar 47 tillsvidaranställd personal inom förskolan i Ragunda. Högskoleutbildad personal utgörs av 38,7 %. En förskolechef har under året rekryterats till Hammarstrand. Förskoleverksamheten under läsåret 2014/2015 Vi har under läsåret implementerat Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan. Projektet Resiliens deltog några pedagoger i. Detta var ett projekt som genomfördes i hela Europa via projektledaren Birgitta Kimber. Skolverkets projekt NT-utveckling startade upp för förskolan, där vi deltar med samtliga avdelningar genom förskolans utvecklingsgrupper. Projektet vänder sig både till förskola och skola, där vi arbetar för att få en helhetssyn från förskola till skola. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med barn och elever i fokus. I kommunen har vi två NT-utvecklare som parallellt med sin utbildning håller i träffar med förskole- och skolpersonalen. En ansökan om övningsförskola har lämnats in till Mittuniversitetet, där vi kommer få ansluta med Humlans förskola i Stugun, vårterminen Syftet är att verksamhetsförlagd utbildning för förskolestudenter begränsas till förskolor med utbildning och kompetens att ta emot och handleda studenter. Förskolans utvecklingsgrupper arbetar med att implementera förskolans läroplan, Lpfö98 rev, 2010 via årshjulet som är vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har även arbetat med Bornholmsmodellen i form av en studiecirkel som en av specialpedagogerna höll i. Projektet NT i förskolan driver vi också via utvecklingsgrupperna, med det kollegial lärandet. Kompetensutveckling har under året genomförts med föreläsning om Bornholmsmodellen, samt med Samspel som lyfter som är en föreläsning om vårt förhållningssätt till barnen. I Hammarstrand var Commodia och utbildade personalen i ergonomi. Sammanfattande slutsatser utifrån läsårets resultat, analys, utvecklingsbehov Det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet har utvecklats och förtydligats under läsåret vilket också ger ett mer innehållsrikt underlag till analys och utveckling av verksamheten. Utvecklingsbehovet är att arbetet ytterligare fördjupas och bedrivs mer långsiktigt för att vi skall kunna se den röda tråden utifrån det systematiska kvalitetsarbetets innehåll1, processer2 och metoder3. 1 Innehåll (mål, krav, riktlinjer som tex skollag, läroplan, skolplan, samt andra policy o styrdokument som rör förskolan) 2 Processer (uppföljning, utvärdering, utveckling samt diskussioner och samtal med barn, personal, föräldrar) 3 Metoder (enkäter, intervjuer, observationer, BRUK samt hur materialet samlats in och hur de analyserats och bearbetats) 3

46 Det finns en varierande kvalitetsnivå mellan enheter, förskolor och avdelningar när det gäller förståelse, kompetens och förhållningssätt angående förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag och utifrån hur personalen stimulerar och utmanar barns utveckling och kunnande. Utvecklingsbehovet är att öka likvärdigheten inom hela förskolan. Det saknas kunskap och/eller förutsättningar för hur barnets perspektiv/barngruppens roll kan fångas upp och bli mer tydlig. Därmed saknas också till stor del underlag (i form av verktyg och metoder) för hur barnets/barngruppens lärande och utveckling kan följas, dokumenteras och analyseras. Detta för att kunna synliggöra hur verksamheten kan nå en högre kvalitet och likvärdighet. Utvecklingsbehovet är att fortbilda, och vägleda personal med syfte att praktiskt kunna tillämpa de grundläggande komponenterna i det systematiska kvalitetsarbetet, nämligen innehåll, process och metoder så vi kan se barngruppens roll och sammansättning som en viktig och aktiv del i samtliga barns utveckling och lärande. Arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet har medvetandegjorts under läsåret i syfte att få en tydligare struktur och som överensstämmer med förskolans styrdokument. Utvecklingsbehovet är att mer intensivt arbeta med vårt förstärkta uppdrag där normer och värden är en viktig del i barns utveckling och lärande. Personalens egna värderingar, normer och attityder behöver kontinuerligt analyseras, reflekteras och kritiskt granskas för att uppnå en högre kvalitetsnivå och en mer likvärdig professionalitet mellan avdelningar, förskolor och enheter. Föräldrar är generellt nöjda och tycker att förskoleverksamheten fungerar bra. Olika delar kan dock utvecklas/förbättras. Utvecklingsbehovet är att undersöka vad föräldrar behöver/önskar veta och ha förståelse för så vi utifrån ett gemensamt ansvar kan tillgodose barnets behov utifrån barnens egna erfarenheter och förutsättningar. Dessutom att arbeta för en säker och trygg förskola respektive annan pedagogisk verksamhet där det finns en pedagogisk tanke om miljön, ute som inne, och som inspirerar till lek och lärande i stället för sysselsättning. Förskolan vilar på en demokratisk grund med barnet i centrum. Barngruppen, föräldrar, arbetslag och förskolechefer utgör tillsammans med lednings- och stödpersonal samt politiker en viktig helhet för att förskolan ska kunna stimulera alla barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Faktaruta Kommunala förskoleenheter: Himlavalvet, Hammarstrand 4 avdelningar, 66 barn Skolbacken, Hammarstrand 2 avdelningar, 32 barn Småfolket, Bispgården 2 avdelningar, ca 40 barn Humlan 4 avdelningar, ca 65 barn Smultronet, Överammer 1 avdelning, 19 barn Fristående förskolor Åtegården 1 avdelning, ca 18 barn Egen reflektion En fråga som jag ställer mig som övergripande ansvarig för Ragundas förskolor är Hur kan vi någonsin få till ett kvalitetsarbete där vi förstår hur alla delar hänger ihop och kan se ett resultat som vi förstår och kan känna oss stolta över? Vår bedömning är att vi är på väg och vi närmar oss kärnuppdraget i våra respektive verksamhetsformer. Vi behöver höja den pedagogiska kvaliteten utifrån barnets perspektiv och 4

47 arbeta för en högre likvärdighet. Den viktigaste resursen i förskolan liksom annan pedagogisk verksamhet är de människor som arbetar där, såväl chefer som medarbetare och den kompetens de besitter. Ett bra ledarskap är en viktig faktor för att uppnå god kvalitet, liksom medarbetarnas kunskap, förhållningssätt, och engagemang för uppdraget. Vi strävar mot att barn i förskola och annan pedagogisk verksamhet kan känna sig trygga, utvecklas och lära för livet och att personalen i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare verkar för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov! Tack för ett läsår fullt av engagemang, utmaningar och roligheter! Lie Östborg Förskolechef övergripande för förskolan i Ragunda Lpfö 98 rev 2010 och Föräldraenkät Normer och värden Resultat Föräldraenkäten genomförs under vårterminen varje år i samband med utvecklingssamtalen. Föräldraenkäten utgår ifrån förskolans läroplan Lpfö 98, rev Ett mål i år var att öka antalet svarande för att få en tydligare bild av verksamheten. 1. I vilken kommundel har du din förskola? Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Tabellen visar hur många svarande vi har i varje område. 2. Hur många barn har du inom Förskolan? Bispgården Hammarstrand Stugun 1 Bispgården 60,9% Hammarstrand 67,2% Stugun 60,8% 2 Bispgården 39,1% Hammarstrand 32,8% Stugun 37,3% 3 Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 2% Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun Utdrag ur förskolans läroplan: "Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan." I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun Dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 6,1% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 39,4% Stugun 14% mer än bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 13,6% Stugun 18% mycket bra Bispgården 30,4% Hammarstrand 39,4% Stugun 64% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 2% 5

48 Medel Bispgården 3,83 Hammarstrand 3,83 Stugun 4,38 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 66 Stugun 50 Målet med att få fler svar på föräldraenkäten har nåtts. Resultatet visar att i områdena Bispgården och Hammarstrand var det fler svarande i år medan det sjunkit något i Stugun. Föräldraenkäten visar generellt ett gott värde för området omsorg om barnet. Tabellen visar ett högre värde i jämförelse med föregående läsår i skattningen stämmer mycket bra. Resultatet visar också generellt att föräldrarna är mindre missnöjda över lag i jämförelse med föregående läsår. Normer och värden Analys Det som framkommit i förskolechefernas kvalitetsuppföljning är variationer utifrån avdelningarnas kvalitet när det gäller kunskap, insikt om uppdragets innehåll, det egna ansvaret och förhållningssättet, vilket har betydelse för likvärdigheten och hur föräldrar uppfattar målområdet. Ytterligare reflektion som framkommit är om personalens förhållningssätt kan bidra till föräldrars otrygghet inför barnens vistelse i förskolemiljön, något som förskolechefer behöver diskutera med sin personalgrupp respektive enskild medarbetare. Det som nämns ovan kan få konsekvenser för vad som kommuniceras till föräldrar, hur det kommuniceras och varför förskolans styrdokument motiverar till olika arbetssätt och metoder. Den reviderade läroplanen som är förtydligad både till innehåll och ansvar förankras alltmer. Utifrån föreläsningen Samspel som lyfter, så har pedagogerna börjat förändra sitt synsätt och förhållningssätt till barn och konflikter. De arbetar mer medvetet med att barnen ska få ge egna förslag på lösningar vid konflikter och att vi inte ska skapa syndabockar/offer. Flera avdelningar har sett att detta arbetssätt har gjort att barnen själva snabbare löser konflikter istället för att ropa på en vuxen och vågar stå för sin egen del i uppkomna konflikter. Avdelningarna har kommit olika långt i detta tänk, men vi ser att det har gett avtryck i verksamheten. Flera avdelningar arbetar medvetet med leken både för normer och värden samt som konflikthantering. Flera avdelningar har arbetat med kamratskap på olika sätt. De som deltog i projektet om Resliens ser att den gav mycket för just området normer och värden. Personalens utvärdering Pedagogerna ser bl a dessa utvecklingsområden; Vi behöver bli mer närvarande leken, Vi behöver diskutera mer med varandra om vår värdegrund och om vårt arbetssätt. Vi behöver bli bättre på att vara där barnen är. På så sätt ser och hör vi vad som händer i leken. Vi behöver bli bättre på att ligga steget före baren och på det viset hindra att svåra situationer uppstår. För att överhuvudtaget kunna utveckla vår verksamhet måste vi vara ärliga mot oss själva och varandra. Barns inflytande Personalens utvärdering Utifrån barnens intressen utformas delar av verksamheten. Några avdelningar har barnråd Ett mål som några avdelningar har haft är att Barnen får se sina möjligheter att påverka. I de dagliga samtalen med barnen bör vi fördjupa oss mer i deras tankar genom att ge dem mer tid och resurser. I de samlingar och barnråd som vi har ska vi fortsätta att vidareutveckla barnen inflytande och påverkan på upplägget av verksamheten och barnen önskemål. 6

49 Det vi behöver tänka på är att inte ha så bråttom utan istället lyssna och låta barnen komma med egna lösningar och idéer. Med de små barnen arbetas det också med inflytande, att de får välja i det vardagliga och att kunna ge ett begränsat antal val. Utveckling och lärande Resultat 4. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet tillsammans med hemmet" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% mindre bra Bispgården 8,7% Hammarstrand 14,9% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 34,3% Stugun 17,6% mer än bra Bispgården 30,4% Hammarstrand 14,9% Stugun 19,6% mycket bra Bispgården 17,4% Hammarstrand 34,3% Stugun 60,8% jag/vi har svårt att tolka vad texten betyder Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% Medel Bispgården 3,43 Hammarstrand 3,64 Stugun 4,39 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet av fråga 4 visar att Bispgården har ökat mycket när man summerar mer än bra och mycket bra jämfört med fjolårets enkät. Stugun har ökat marginellt medan Hammarstrand har sänkt andel nöjda föräldrar på mer än bra och mycket bra. 5. Utdrag ur förskolans läroplan: "Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 6% Stugun 2% bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 35,8% Stugun 15,7% mer än bra Bispgården 21,7% Hammarstrand 16,4% Stugun 15,7% mycket bra Bispgården 34,8% Hammarstrand 41,8% Stugun 66,7% Jag/vi har svårt att tolka vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 3,87 Hammarstrand 3,94 Stugun 4,47 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet visar att om man summerar mer än bra och mycket bra så har Bispgården ökat antal nöjda föräldrar, medan Stugun och Hammarstrand har något sänkt antal nöjda jämfört med fjolårets enkät. Stugun har fortfarande den största andelen föräldrar som tycker att det är mycket bra. 7

50 Analys Detta är ett arbete som vi får arbeta vidare med för att öka kvalitén i förskolan och få fler nöjda föräldrar. Utifrån ovanstående frågor vet man dock inte vilket område de är mindre nöjda med, om det är omsorgen, att barnet tycker det är roligt eller om det är tryggheten eller lärandet. Personalens utvärdering Vi fortsätter arbetet med att synliggöra barnens lärande och utveckling. Två NT-utvecklare har inspirerat oss i vårt arbete att uppmärksamma NT i tidig ålder och väcka nyfikenhet och upptäckarlus i vardagen hos både barn och vuxna. Bornholm är ett uppskattat arbetssätt för barnen på förskolan. Barnen har tagit till sig rim, ramsor och sagor/berättelser på ett positivt sätt. Vi använder oss av Ipad och Iphone för att kunna visa på barnens utveckling och lärande. För att kunna förenkla och utveckla dokumentationen av barnen och ge barnen mer möjlighet till delaktighet i sin egen dokumentation önskas Ipads till varje pedagog. På många förskolor finns digitala fotoramar där vi visar på vad barnen lär sig. Förskola och Hem Resultat 6. Utdrag ur förskolans läroplan: "Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka målen i förskolan" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 13% Hammarstrand 16,9% Stugun 6% bra Bispgården 52,2% Hammarstrand 41,5% Stugun 36% mer än bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 15,4% Stugun 20% mycket bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 20% Stugun 36% Jag/vi förtår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 4,6% Stugun 2% Medel Bispgården 3,35 Hammarstrand 3,22 Stugun 3,8 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 65 Stugun 50 Resultatet när man tittar på mer än bra och mycket bra visar en ökning i Bispgården och i Hammarstrand medan Stugun har något sänk resultat jämfört med Fortfarande finns en stor andel föräldrar som tycker det är mindre bra. 7. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolans arbete ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 4,3% Hammarstrand 1,5% Stugun 0% mindre bra Bispgården 13% Hammarstrand 12,1% Stugun 2% 8

51 bra Bispgården 39,1% Hammarstrand 43,9% Stugun 23,5% mer än bra Bispgården 17,4% Hammarstrand 13,6% Stugun 19,6% mycket bra Bispgården 21,7% Hammarstrand 28,8% Stugun 54,9% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 4,3% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 3,26 Hammarstrand 3,56 Stugun 4,27 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 66 Stugun 51 Bispgården har fått en stor ökning av mer än nöjda föräldrar visar resultatet vid summering av mer än bra och mycket bra. Däremot har Hammarstrand och Stugun en något sänkt andel av mer än nöjda föräldrar i denna fråga. 8. Utdrag ur förskolans läroplan: "Förskolan ska erbjuda utvecklingssamtal då ni diskuterar hur ert barn trivs och utvecklas och hur förskolan fungerar" I vilken omfattning tycker du/ni att det stämmer? Bispgården Hammarstrand Stugun dåligt Bispgården 0% Hammarstrand 7,5% Stugun 2% mindre bra Bispgården 4,3% Hammarstrand 14,9% Stugun 0% bra Bispgården 26,1% Hammarstrand 26,9% Stugun 9,8% mer än bra Bispgården 13% Hammarstrand 10,4% Stugun 9,8% mycket bra Bispgården 56,5% Hammarstrand 40,3% Stugun 78,4% Jag/vi förstår inte vad texten betyder Bispgården 0% Hammarstrand 0% Stugun 0% Medel Bispgården 4,22 Hammarstrand 3,61 Stugun 4,63 Svarande Bispgården 23 Hammarstrand 67 Stugun 51 Resultatet visar att de flesta erbjuds utvecklingssamtal och är nöjda med detta. Dock finns det några som upplever detta som mindre bra eller dåligt. I Bispgården har denna andel sänkts markant från ifjol (33,3 %) medan det i Hammarstrand och Stugun är en marginell ökning. Personalens utvärdering Vi försöker se till att alla barn och föräldrar blir mötta vid lämning och hämtning. Vi behöver förbättra informationen i hallarna. Infomentor används i olika stor utsträckning. Vi använder Infomentor ganska mycket för att visa föräldrarna vad om är på gång. Några förskolor har haft trivselkväll/dag. Några temakvällar har ordnats, hälsa, språk, och ABC föräldrastöd. Olika i bra uppslutning i de olika områdena. Förbättringsåtgärder är att i samband med temakvällen ha mer information och gå ut med information/kallelse till det tidigt. Stugun har Föräldraråd men det senaste var med väldigt få deltagare. Matråd har genomförts med väldigt få deltagare. En fråga är hur når vi föräldrarna? Vad vill de ha för information? I vilken form ska detta ordnas? 9

52 Uppföljning utvärdering och utveckling Personalens utvärdering Vi behöver hitta ett gemensamt dokumentationssätt som gör dokumentationen enklare för pedagogerna och där barnen själva kan påverka vad som ska dokumenteras. Varje vecka har vi reflektionstid i arbetslagen. Då följer vi upp och utvärderar veckan som gått samt planerar kommande vecka/veckor. Vad gick bra, vad gick mindre bra? Förbättringsområden till läsåret Att förskolechefer vägleder personal till ett kvalitetsarbete utifrån förskolans uppdrag och som ökar likvärdigheten och minska skillnader mellan avdelningar och enheter när det gäller innehåll och arbetssätt. I detta arbete kommer vi använda oss av BRUK. Att samtal, reflektion och diskussion angående de demokratiska värdena, vårt förhållningssätt och det praktiska handlandet genomförs. Information och kommunikationen till föräldrar bör förtydligas. Att arbeta för en säker och trygg verksamhet där det finns en organiserad pedagogisk tanke om miljön ute som inne och som inspirerar till lek och lärande i stället för sysselsättning. Att förskolechefer i sin roll som chef och ledare bedriver en verksamhet tillsamman med personal och föräldrars inflytande på ett professionellt och föredömligt sätt utifrån förskolans uppdrag och läroplanens mål. 10

53

54

55 Uppförande kod förtroendevalda Ragunda Kommun

56 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar blivit hårdare och att det blivit tuffare att verka som förtroendevald. Därför har Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram en uppförandekod för förtroendevalda. Syftet med uppförandekoden är att formulera ett underlag för etiska regler för förtroendevalda på lokal och regional nivå. Avsikten är att skapa och vidmakthålla ett gott klimat i politiken. Uppförandekoden ger de förtroendevalda utgångspunkter för hur de kan uppträda på ett bra sätt mot varandra och därmed visa sin respekt för alla människors lika värde. Uppförandekoden handlar inte om att alla ska gilla varandra eller de olika åsikter och förslag som finns. Den handlar inte heller om att ställa krav på att förtroendevalda ska vara ofelbara. Uppförandekoden ska ge stöd till ett eftertänksamt handlande. Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor har rätt att uttrycka sin vilja, plädera för de idéer de tror på och agera för att främja sina intressen. Jämlikheten innebär att alla människor är lika mycket värda, att alla medborgare har samma rätt att delta i sitt lands styrelse och att alla som deltar ska behandlas lika. Ingen är i grunden förmer än någon annan. Vid omröstning väger allas röster lika tungt. Demokratin är ett beslutssystem som går ut på att lösa konflikter på fredlig väg. Politik handlar emellertid i praktiken sällan om harmoniskt samförstånd. Olika intressen och uppfattningar ställs mot varandra. De som förordar olika ståndpunkter konkurrerar om att vinna flertalets stöd inför en kommande omröstning. När tid punkten för beslut närmar sig krävs att de olika parterna antingen kan kompromissa sig fram till en överenskommelse eller att en omröstning äger rum. Det är viktigt att denna process sker på ett korrekt och respektfullt sätt. Det samma gäller också efter det att ett beslut är taget. De som blir nedröstade behöver uppträda som goda förlorare, och de som hamnat i majoritet behöver bemöta minoriteten med respekt. Krav på förtroendevalda Den uppförandekod som presenteras här gäller de förtroendevaldas uppträdande inom det politiska livet I Ragunda kommun och utgör alltså inte rättesnören för deras privatliv. Det är dock viktigt att inse att det inte finns några vattentäta skott mellan etiken i offentligheten och i privatlivet för en förtroendevald. Den som förbinder sig att följa vissa etiska regler i sitt politiska engagemang men visar sig tillämpa en helt annan moral som privatperson förlorar sin trovärdighet. Hur höga krav som det är rimligt att ställa i detta sammanhang kan naturligtvis diskuteras. Men den som tar på sig ett politiskt förtroendeuppdrag får oundvikligen högre krav på sin moral än människor i allmänhet.

57 Det är en förutsättning för att allmänhetens tilltro till demokratin och samhällets institutioner ska bevaras och garanteras. Att följa lagar, regler och beslut Det är viktigt att förtroendevalda följer lagar, regler och fattade beslut. De som innehar förtroendeuppdrag ska inte heller delta i olagliga aktiviteter för att påverka politiska beslut. Förtroendevalda fattar beslut som på olika sätt och nivåer lägger ramar för medborgarnas möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. För att besluten ska uppfattas som legitima och medborgarna känna förtroende för sina företrädare, gäller att de förtroendevalda själva följer fattade beslut och underordnar sig gällande lagar och regler. De förtroendevalda som är motståndare till ett förslag, men vid omröstningen hamnar i minoritet, är lika bundna till att följa beslutet som de som röstar för förslaget. Ingenting hindrar däremot att de fortsätter att bilda opinion mot beslutet och lägger förslag om att det ändras. Att kunna demokratins procedurregler och att följa dem mötesteknik Det är viktigt att förtroendevalda kan och tillämpar mötesteknik. För att demokratins processer ska fungera och övergrepp och maktmissbruk undvikas, behöver alla förtroendevalda lära sig de procedurregler för debatt, diskussion och beslutfattande som mötestekniken omfattar. Kunskap i mötesteknik är i sig lika med makt. Mötesteknik finns för att alla ska få likvärdiga möjligheter att komma till tals och ge sina uppfattningar till känna. De finns för att beslut ska kunna ske på ett öppet, tydligt och schyst sätt. God kunskap i mötesteknik kan också missbrukas. Om få behärskar konsten medan flertalet är okunniga, kan mötestekniken användas för att manipulera fram vissa beslut. Procedurregler behöver hållas levande för att fylla sin roll. Det är därför viktigt att reflektera över hur olika procedurregler fungerar och vid behov omforma dem. Förtroendevalda som anser att det finns regler som skadar eller hindrar ett demokratiskt arbetssätt bör ta upp reglerna till diskussion och föreslå förändringar. Att visa respekt och ta varandra på allvar Det är viktigt att förtroendevalda visar respekt för varandras villkor och underlättar varandras deltagande. Den som har tagit på sig ett politiskt förtroendeuppdrag ska vara mån om att delta i de möten som uppdraget omfattar och komma väl förberedda till dessa. Alla har dock inte samma förutsättningar för sitt engagemang som förtroendevald, på grund av till exempel barn, arbetstider, utbildningsnivå eller funktionshinder Politiskt engagemang bygger på både förnuft och känslor. Förtroendevalda måste få ge uttryck för sina åsikter med både sakargument och ideologiska viljeyttringar för att politiken ska bli tydlig och begriplig.

58 Det är viktigt att hålla en god ton i den politiska debatten. Detta innebär till exempel att förtroendevalda i fullmäktigedebatter bör tilltala varandra med både för och efternamn eftersom fullmäktige är en offentlig arena. Åhörarna kan inte förväntas känna ledamöterna vid namn. I andra sammanhang behöver det inte vara riktigt så formellt, men tilltalet får aldrig bli för familjärt, aldrig nedlåtande eller respektlöst. Det är viktigt för politikens anseende att förtroendevalda tar varandras engagemang på allvar. Den som går in för att misstänkliggöra sin motståndare riskerar att skada respekten för alla förtroendevalda och för hela den demokratiska processen. En god princip är att bekräfta andra förtroendevalda som gör något bra, oberoende av politisk uppfattning i sak. Ett erkännande eller uppskattande omdöme till någon som utmärkt sig positivt, ger erkännande även till den som berömmer. Ta ansvar för att vara en demokrat i praktiken. Mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt överallt så även i politiken. Förtroendevalda förväntas vara förebilder för hur man uppträder i ett demokratiskt samhälle. Att verka öppet, ärligt och tydligt Förtroendevalda måste anstränga sig för att göra politiken känd och begriplig för människor. Stort värde behöver läggas vid att spela med öppna kort i beslutsprocesser så att motiven för beslut framträder tydligt. Beslut som innebär avsteg från tidigare gjorda utfästelser behöver innehålla förklaringar till varför avsteg görs. Redogör för underlag, olika uppfattningar, beslut och deras bevekelsegrunder. Var mån om att inte jobba efter dolda agendor eller att mörka fakta eller argument. Såväl förtroendevalda som medborgare är i dagens samhälle både kunniga och upplysta. Ökad kunskap innebär emellertid inte automatiskt ökad klarhet. Den kan också leda till insikter om att det finns flera likvärdiga slutsatser att dra och att inget beslut får enbart positiva effekter. Detta understryker betydelsen av att beslutsprocesser är öppna, att tydliga regler för beslutsprocedurerna följs och att det verkligen avsätts tid till utredning, diskussion, opinionsbildning och information om vad som står på den politiska dagordningen och vilken kunskap och vilka argument som finns för olika alternativ. Medborgarnas tilltro till politiska beslut påverkas inte bara av beslutens innehåll, utan även av om de känner tilltro till de procedurer som använts för att uppnå beslutet. En god demokratisk process kräver tid, och därför krävs planering. Den politiska dialogen i sociala medier Under de senaste åren har det i vårt samhälle utvecklats en rad nya verktyg som kan användas för att utbyta tankar, information och åsikter online. Dessa går allmänt under benämningen "sociala medier" och är ett samlingsbegrepp för digital kommunikation. Hit räknas bland annat Facebook, Twitter, Youtube och andra olika bloggverktyg. Det står det var och en fritt att använda sociala medier, men det är dock viktigt att göra klart i vilken egenskap man skriver, om man uppträder som politiker eller privatperson.

59 Utgångspunkten vid all webbpublicering är att allt är tillåtet som inte kränker enskilda individer eller kommunens anseende. Kränkningar kan bestå av förtal, personliga angrepp eller förolämpningar. En grövre form av kränkning utgörs av diskriminering, vilket är åtalbart. Självklart får man heller inte bryta lagstiftning om uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller upphovsrätt. Är Du osäker på om det du vill publicera kan såra eller inte, avstå då från att göra ditt inlägg publikt. Ord kan uppfattas olika det som är "normalt uttryckssätt" för en person kan av andra uppfattas som mycket "personligt kränkande" undvik därför ord som kan tänkas missuppfattas och försök se till helheten i inlägg. Om man blir upprörd är det bra om man väntar några timmar med att skriva det som skrivs i "stridens hetta" blir oftare kränkande och onödigt aggressivt. När Du som politiker skriver på webben, ha hela tiden i åtanke att: Ett etiskt förhållningssätt ska gälla, där man visar respekt för tjänstemän och andra politikers åsikter samt undviker förolämpningar och personangrepp. Du bara skriver det du skulle kunna säga till personen öga mot öga. Du kritisera åsikter, inte personer. Skilja mellan den politiska rollen och privatpersonen. Använda ett vårdat språk, undvik svordomar, Du är en representant för kommunen som politiker, men även för ditt parti och medborgarna. Om Du vill framföra personlig och känslig kritik, bör den framföras direkt till den det berör och inte i ett offentligt forum. Intressekonflikter mellan roller Det är inte rimligt att hävda att varje enskild politiker ska representera alla medborgare och värna allas intressen. Förtroendevalda har flera roller och flera intressen att ta hänsyn till. De ska företräda medborgarna i allmänhet kommunen eller landstinget intressegrupper som det egna partiet värnar om sin egen partiorganisation. Det är tillsammans och inte var för sig som förtroendevalda representerar alla medborgare. Det är legitimt att en enskild politiker koncentrerar sina krafter till att företräda vissa gruppers intressen, men det bör ske öppet. De intressen som följer med förtroendevaldas olika roller kan ibland komma i direkt konflikt med varandra. Denna typ av konflikter är oundvikliga och varken kan eller bör döljas om förtroendet för politiken ska upprätthållas. Förtroendevalda måste vara medvetna om detta och hur det påverkar deras handlande i enskilda fall. Ibland leder rollkonflikterna till etiska dilemman intressena är inte kombinerbara utan val av handlingsalternativ innebär att någon måste svikas, ett löfte måste brytas för att hålla ett annat och så vidare. Då måste förtroendevalda våga välja och vara beredda att stå för sina val och ta dess konsekvenser om och när kritiken kommer.

60 Att i övrigt bruka förtroendet med gott omdöme Förtroendevalda får aldrig låta sitt egenintresse gå före allmänintresset och aldrig utnyttja sin ställning för egna materiella eller ekonomiska fördelar. Förtroendevalda får heller aldrig delta i beredningar eller beslut i ärenden som berör dem själva eller någon som de har en personlig relation till. Regler om sådant jäv finns i Kommunallagen och Förvaltningslagen och dessa ska förtroendevalda känna till. Förtroendevalda har till uppgift att förvalta samhällets tillgångar och anvisa medel på ett noggrant och ansvarsfullt sätt. I det ingår att förtroendevalda är noggranna med att aldrig överutnyttja förmåner av ekonomisk eller annan karaktär som är knutna till uppdraget. Uppförandekodens bärare och väktare En naturlig plats att placera ansvar för kulturen inom det politiska livet i kommuner och landsting kan vara kommun och landstingsfullmäktiges presidier. Till sin hjälp har presidierna personer på olika nivåer inom det politiska livet, i första hand partiernas gruppledare i fullmäktige och partiernas ledande företrädare i nämnder och styrelser. Men processen får inte vara enkelriktad från fullmäktige och neråt. Uppförandekoden måste inte bara kommuniceras utan också diskuteras, formuleras och omformuleras. Målet är att varje förtroendevald ska känna ett ansvar för att kritiskt granska den kod som gäller och medverka till att förbättra den. Även partierna har ett stort ansvar för att uppmärksamma och använda sig av uppförandekoden i sitt interna arbete. Det är i partierna som de förtroendevalda får sin politiska skolning och mycket av det politiska vardagsarbetet tar sin utgångspunkt i partiernas verksamhet. Samma uppförandekod bör gälla i partiarbetet som i det politiska arbetet inom kommuner och landsting. Ansvaret för att spelregler fungerar och diskuteras delas i den politiska vardagen av alla förtroendevalda i alla partier, alla kommuner och alla landsting

61 Delårsrapport augusti 2015 Ragunda kommun

62 Innehållsförteckning Ragunda kommuns organisation Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Driftsredovisning Investeringar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Övergripande och administration Utvecklingsstaben Förskola och skola Kulturverksamhet Individ- och familjeomsorg Teknisk verksamhet Ragunda Hyreshus Vård och omsorg Köken Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Förbund

63 Ragunda kommuns Politisk organisation organisation Politisk organisation Valnämnd 5 Ledamöter Kommunfullmäktige Revision 5 Ledamöter Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd Kommunstyrelse Bygg-och miljönämnd Presidiet Barn- och utbildningsutskott 3 Ledamöter Socialt utskott 3 Ledamöter Samhällsbyggnadsutskott 3 Ledamöter Tjänstemannaorganisation Tjänstemannaorganisation Kommunchef Barn-och utbildnings förvaltning Stöd- och omsorgs förvaltning Kommunledningsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Förskolan Grundskolan Kulturskolan IFO Vård och omsorg Teknisk verksamhet Verksamheten för samhällsbyggnad och utveckling Verksamhet för administration/ kansli Elevhälsan Kostenheten Bygg-och miljö Överförmyndare MAS Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningsförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners aktiebolag (FSF) Jämtland-Härjedalen Turism Ragundadalen Världsarv AB 3

64 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen i Ragunda kommun får härmed avge redovisning för perioden januari augusti 2015 samt prognos för hela Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2015 Ragunda kommun redovisar per den 31 augusti 2015, ett plusresultat på 3,2 miljoner kronor. Kommunens nettokostnader för perioden januariaugusti uppgår till 209,7 miljoner kronor, vilket utgör 65,3 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna för årets första åtta månader till 97,0 procent. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till -3,2 miljoner kronor och nettokostnaderna utgjorde då 99,9 procent av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter för tiden januari-augusti. Prognos 2015 Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 3,7 miljoner kronor, vilket är 3,7 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet, 37 tkr. De största enskilda negativa och positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av: Skola (-1,1 mkr) Underskottet beror på ökade skolskjutskostnader i samband med övergången hösten-15 till fria bussresor för ungdomar 6-19 år, samt ökade skolskjutskostnader och interkommunal ersättning för särskoleelever som har sin skolgång i Östersund. Det är också ökade kostnader för nyanlända elever i särskild undervisningsgrupp. Studiehandledning och Svenska A täcks inte i tillräcklig grad av de pengar som återsöks från Migrationsverket. Vård-och omsorg (+1,9 mkr) Här har det blivit ökade intäkter pga höjd hemtjänsttaxa, det har skett en omstrukturering inom hemtjänsten i Hammarstrand/Bispgården som har minskat kostnaderna. Nedläggning av en gruppbostad och vakanser inom legitimerad personal gör också att det kommer att bli ett överskott. Individ-och familjeomsorg (IFO -1,3 mkr) Prognosen för IFO 2015 går mot ett underskott. Detta beror framförallt på ökade kostnader för försörjningsstöd samt ökat behov av konsulter. AFA (+3,2 mkr) I mars månad fattade AFA försäkring beslut om återbetalning av 2004 års inbetalda premier. Återbetalningen till kommuner, landsting och regioner väntas bli det fjärde kvartalet Återbetalningen avser inbetald premie år 2004 för AGS-Kl samt avgiftsbefrielseförsäkringen. Sammantaget utgjorde premien 2,25 procent av den rapporterade lönesumman år Kommunens prognostiserade nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 320,4 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserade skatteoch statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 98,8 procent. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 14,1 mkr + 24,6 mkr för ny-och ombyggnation av Björkhammars äldreboende vilket ingår i Ragunda Under året har investeringsbudgeten utökats med 23,5 mkr för bredbandssatsningar och ombyggnation av skolor enligt beslut i kommunfullmäktige och Totalt 62,2 mkr. Utfallet per den 31 augusti uppgår till 28,3 mkr. I prognosen för helår bedöms 54,2 mkr förbrukas. Det innebär en avvikelse mot budget med 8,0 mkr. De stora posterna där allt inte kommer att hinnas med under 2015 är fibrering av hyreshus och energibesparande åtgärder. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har fyra övergripande finansiella mål som är fastställda av Kommunfullmäktige , 35 4

65 KOMPETENS Sjuktalen ska minska till 6% 2015 KOMMUNIKATION 100% budgetdisciplin med positivt resultat på + 2,0% (god ekonomisk hushållning) 2015 KUNDSERVICE Verksamheterna ska bedrivas med 100%-ig god kvalité KREATIVITET Ny teknik, samordning och maximalt utnyttjande av lokaler samt full kostnadstäckning på kommersiella lokaler. Fastigheter som kommunen ej bedriver verksamhet i eller ej har kostnadstäckning för skall försäljas. Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunens resultat för 2015 ska enligt det fastställda resultatmålet uppgå till minst 2% av skatteintäkter och statsbidrag. I KF togs beslutet att göra ett avsteg från detta mål genom att lägga en så kallad 0-budget vilket resulterade i en budget med ett överskott på 37 tkr för Den 6 augusti presenterade Skatteverket ett första preliminärt taxeringsutfall för in komståret Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014 (diagram1). Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatte underlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år Utfall per 31 augusti: Kommunens resultat uppgår till +3,2 miljoner kronor. Prognos 2015: Kommunens resultat för 2015 beräknas uppgå till +3,7 miljoner kronor. Omvärldsbevakning Jämfört med den prognos som presenterades i april har SCB publicerat en ny befolkningsframskrivning som bidragit till en upprevidering av bedömningen av arbetade timmar från och med år Efter vår förra prognos har också regering en lämnat en proposition till riksdagen, med förslag om en ändrad och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna som innebär en långsammare ökning av pensionsinkomsterna 2017 och De olika revideringarna tar dock till stor del ut varandra. Reservkraft till kommunhuset är nu på plats. Källa: Skatteverket och SKL. Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är i huvudsak dessa båda faktorer som förklarar varför skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Efter den prognos vi publicerade i april har SCB publicerat en ny befolkningsfram skrivning som visar större ökning av befolkningen i arbetsför ålder de närmaste åren. Det förklaras till stor del av att prognosen för flyktinginvandring har reviderats upp, vilket bidragit till en upprevidering av vår bedömning av arbetade timmar från och med år 2016, se tabell 1. Efter vår förra prognos har också regeringen lämnat en proposition till riksdagen, med förslag om en ändrad och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (prop. 2014/15:125). 5

66 Där föreslås nya sätt att beräkna inkomst index och balanstal som innebär en långsammare ökning av pensionsinkomsterna 2017 och Därutöver har utvecklingen 2015 av avtalade pensioner reviderats ner. Upprevideringen av sysselsättningen år 2016 har också medför en nedjustering av inkomsten av arbetslöshetsersättning samma år. Den nya befolkningsframskrivningen från SCB visar snabbare befolkningstillväxt än den förra och därmed större befolkning för samtliga år. En effekt av detta är att den genomsnittliga skattekraften i riket sjunker, med mindre inkomstutjämnings bidrag per invånare som följd. Källa : SKL Cirk 15:32 Mål och målstyrning Kommunfullmäktige beslutade att anta en ekonomistyrningspolicy där styrmodell för målstyrning redovisas. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland augusti 2015, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 7,3 procent (4514 personer) av den registerbaserade arbetskraften år. Det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med samma tid I riket var motsvarande siffra 7,7 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i länet har också minskat, från 16,7 procent i augusti 2014 till 14,0 procent i augusti Motsvarande siffra i riket var 13,4 procent. Under årets första åtta månader har 161 personer varslats om uppsägning i länet. Under motsvarande period 2014 berördes 271 personer. Den totala arbetslösheten i Ragunda uppgick i augusti till 9,3 procent (öppet arbetslösa: 4,4 %, arbetssökande som deltar i program med aktivitetsstöd 4,9 procent), vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med augusti I gruppen år uppgick arbetslösheten till 20,1 procent (öppet arbetslösa: 9,4 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd 10,7 procent). Vilket är en ökning med 1,3 procent jämfört med augusti För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten i Ragunda till 40,6 procent (öppet arbetslösa: 23,5 procent, arbetssökande i program med aktivitetsstöd: 17,1 procent). Det är en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. Befolkning Den 31/8 har Ragunda kommun invånare. Kommunens befolkning har minskat med 28 personer från årsskiftet, att jämföra med 2014 då kommunens befolkning minskade med 35 personer under årets första åtta månader. Befolkningsutvecklingen ser något bättre ut än kalkylerat. I budget för 2015 har vi räknat med 5400 personer. Vi har just nu negativt födelsenetto men positivt flyttnetto. Hittills i år har det fötts 29 barn och avlidit 61 personer. Det ger ett födelsenetto på -32 personer. 214 personer har flyttat in till kommunen och 210 personer har flyttat ut. Det ger ett flyttningsnetto på +4 personer. Framtiden I kommunens ekonomistyrningspolicy finns en plan för att uppnå resultatet 2 % av skatteintäkter och statsbidrag år Årets resultatmål är 0%, vilket motsvarar 37 tkr. Detta låga mål kräver en god planering av verksamheterna då minsta negativa avvikelse kan innebära att kravet på god ekonomisk hushållning inte kan hållas.det är viktigt att budgetavvikelser i god tid rapporteras, så att åtgärder kan vidtas. Vad vi kan se under kommande år är att intäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det innebär att man i större omfattning måste planera för och lägga förslag på större strukturella förändringar som ger stora kostnadsminskningar på sikt. Annars är risken stor att skatte-och statsbidragsintäkterna inte täcker kostnaderna för kommande års verksamheter. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt -2,5 miljoner kronor, vilket beror på minskade statsbidrag. De finansiella posterna beräknas bli 1,3 miljoner kronor lägre än budgeterat vilket beror på lägre räntekostnad än budgeterat. Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 179,2 miljoner kronor. Enligt beslut i Kf ska kommunen amortera lån med 2 mkr/år, vilket sker löpande/kvartal. Kommunen har också ett beviljat byggkreditiv på 100 miljoner som per den sista augusti är utnytjat med 57,7 miljoner kronor.kostnaden för räntor har per den 31 augusti 2015 uppgått till 3,2 miljoner kronor. För hela året prognostiseras räntorna hamna på 4,1 miljoner kronor. 6

67 Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2015 uppgår det egna kapitalet till 53,9 miljoner kronor vilket är en ökning med 3,2 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 3,7 miljoner kronor. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till -10,7 miljoner kronor vilket är en förbättring sedan årets början med 4,9 miljoner kronor. Likviditet Den 31 augusti uppgår kommunens likvida medel till 32,6 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 30,0 miljoner kronor i likvida medel. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditet Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2015 till 15 procent. Sen årets början har soliditeten förbättrats med 0, 1%. Jonas Andersson (S) valdes till kommunstyrelsens ordförande. 7

68 Resultaträkning Resultaträkning (mkr) Balansräkning Balansräkning (mkr) DELÅR BUDGET PROGNOS AVV BOKSLUT DELÅR Verksamhetens intäkter 63,3 97,2 108,1 10,9 95,4 57,5 Verksamhetens kostnader -263,7-404,4-408,8-4,4-412,3-268,1 Avskrivningar -9,3-14,0-15,7-1,7-12,9-8,4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -209,7-321,2-316,4 4,8-329,8-219,0 Skatteintäkter 145,5 214,9 218,2 3,3 214,4 143,3 Generella statsbidrag 70,5 111,7 105,9-5,8 113,6 76,0 Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,1 0,0 0,4 0,2 Finansiella kostnader -3,2-5,5-4,1 1,4-5,4-3,7 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 3,2 0,0 3,7 3,7-6,8-3,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 3,2 0,0 3,7 3,7-6,8-3,2 BOKSLUT DELÅR DELÅR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 278,1 260,8 297,0 Maskiner och inventarier 6,4 3,9 6,3 Finansiella anläggningstillgångar 3,0 3,1 2,8 Summa anläggningstillgångar 287,5 267,8 306,1 Omsättningstillgångar Förråd 0,2 0,2 0,2 Fordringar 22,7 21,3 20,5 Kassa och bank 28,8 38,7 32,6 Summa omsättningstillgångar 51,7 60,2 53,3 SUMMA TILLGÅNGAR 339,2 328,0 359,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 57,5 57,5 50,7 Årets resultat -6,8-3,2 3,2 Summa eget kapital 50,7 54,3 53,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 6,6 3,5 6,6 Summa avsättningar 6,6 3,5 6,6 Skulder Långfristiga skulder 214,6 206,3 234,9 Kortfristiga skulder 67,3 63,9 64,0 Summa skulder 281,9 270,2 298,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 339,2 328,0 359,4 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 10,6 11,2 10,6 Pensionsskuld 191,8 200,9 188,0 8

69 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (mkr) BOKSLUT DRIFT Verksamhetens intäkter 95,4 57,5 63,3 Verksamhetens kostnader -425,2-276,5-273,0 Verksamhetens nettoutbetalningar -329,8-219,0-209,7 Skatter/statsbidrag 328,0 219,3 216,0 Finansiella intäkter 0,4 0,2 0,1 Finansiella kostnader -5,4-3,7-3,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 16,0 8,4 9,3 Driftsnetto 9,2 5,2 12,5 INVESTERINGAR Inköp av värdepapper -0,2-0,2 0,0 Avyttrade värdepapper 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar inventarier -4,0 0,0 0,0 Avyttrade maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,1 Investering i materiella anl.tillgångar fastigheter -58,8-38,5-28,3 Avyttrade fastigheter och anläggningar 0,0 0,0 0,0 Investeringsnetto -63,0-38,7-28,2 FINANSIERINGSNETTO Ökning långfristig fordran 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristig fordran 0,1 0,0 0,2 Amortering -3,0-2,0-1,0 Långfristig upplåning 36,4 27,1 21,3 Justering av rörelsekapitalförändring -2,3-4,3-1,1 Finansieringsnetto 31,2 20,8 19,4 Förändring av kassa och bank -22,6-12,7 3,7 Ragunda kommun blev utsedd till Sveriges bästa Kulturskolekommun ännu en gång! 9

70 Driftsredovisning NÄMND/STYRELSE BOKSLUT DELÅR DELÅR BUDGET PROGNOS AVVIKELSE Kommunstyrelse 298,2 200,8 189,5 290,6 288,5 2,1 Återbet AFA 0,0 0,0 0,0 0,0-3,2 3,2 Överförmyndarnämnd 0,8 0,6 0,6 0,8 0,6 0,2 Bygg- och miljönämnd 4,2 2,1 3,3 4,8 4,6 0,2 Summa 303,2 203,5 193,4 296,2 290,5 5,7 Utbetalda pensioner 13,6 7,1 6,9 11,2 10,2 0,8 Avskrivningar 12,9 8,4 9,3 14,0 15,7-1,7 Riskkostnader 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa överföring till resultaträkning 329,8 219,0 209,7 321,2 316,4 4,8 Investeringar BUDGET REDOVISAT AVVIKELSE PROGNOS DIFF Proj (Belopp i Tkr) Tom TEKNISKA 1302 Åtg brandsyn Kullsta 300,0 0,0 300,0 250,0 50, Åtg brandsyn AO-skolan 767,7 77,3 690,4 800,0-32, Åtg brandsyn Järåskolan 327,6 0,6 327,0 327,0 0, Åtg brandsyn Bergegården 375,0 0,0 375,0 100,0 275, Åtg brandsyn Hansåkerskolan 537,2 22,4 514,8 400,0 137, Skärmtak Skolbacken 100,0 3,7 96,3 200,0-100, Byte del av tak Hansåkerskolan 950,0 455,1 494, ,0-50, Energiåtgärder övriga fastigheter 1 500,0 21, ,8 300, , Städ- och tvättmaskiner 100,0 123,7-23,7 123,7-23, Lekplatser besiktningsåtgärder 200,0 0,0 200,0 200,0 0, Ny förskola Järå 0,0 26,6-26,6 26,6-26, Reservkraft 0,0 248,2-248, , , BTC 5 000,0 18, , ,0 0, BERGEGÅRDEN/HUMLAN 0,0 8,5-8,5 15,0-15,0 Fiber övr fastigheter 0,0 0,0 0, , , AO/Kullsta ombyggnation 5 000,0 719, , , , Nytt äldreboende Nyviksvägen , , , ,6-742,1 SUMMA FÖRVALTNINGSFASTIGHETER , , , ,9-506, Automatisering drift VA 600,0 138,0 462,0 400,0 200, Byte vatten- och avloppsledningar 1 000,0 0, ,0 700,0 300, proj. Reservvattentäkter 1 000,0 0, ,0 300,0 700, Avsl. Deponier Hmd, Bisp, Stugun 200,0 59,9 140,1 200,0 0,0 SUMMA VA RENHÅLLNING 2 800,0 197, , , ,0 SUMMA TEKNISKA TOTALT , , , ,9 693, Energisparåtgärder hyreshus 1 000, ,9-261, ,0 0, Entrépartier Centralgatan 24, ,0 134,6-34,6 100,0 0, Omb 2 lgh Forsvägen ,0 170,4 609,6 780,0 0, Markarb. Skalgränd 6,8,10 380,0 0,0 380,0 380,0 0, Takbyte Skalgränd 2 250,0 0,0 250,0 250,0 0, Badrumsrenove.Öståkervägen 7 300,0 152,4 147,6 300,0 0,0 SUMMA RAGUNDA HYRESHUS TOTALT 2 810, , , ,0 0, ADB 1 532,0 197, , ,0 32, Ortssammanbindande nät 864,0 0,0 864,0 0,0 864, Kanalisation Bispgården- Lien 962,5 0,0 962,5 0,0 962, Fibrering hyreshus 6 700, , , , , Stadsnät Stugun 4 000,0 41, ,0 298, , Quadracom 0,0 73,9-73,9 80,0-80, Stadsnät Hsd-Bisp 348,7 123,5 225,2 123,5 225, HMD-PÅLGÅRD-LIEN 500,0 189,6 310,4 189,6 310, HAMMARSTRAND-KULLSTA 180,0 141,2 38,8 141,2 38, Frikraft 100,0 0,0 100,0 0,0 100, Bibliotek 70,0 46,9 23,1 70,0 0, Skola/förskola 485,0 236,5 248,5 485,0 0, Inventarier kök 540,0 43,3 496,7 540,0 0, Investering hemvård övergripan. 525,0 38,6 486,4 525,0 0, Bygg- och miljö 80,0 0,0 80,0 80,0 0,0 SUMMA ÖVRIGT TOTALT , , , , ,9 KOMMUNEN TOTALT , , , , ,0 10

71 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor Inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets redovisning. Utställda fakturor efter årskiftet men hänförliga till redovisningsåret har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,46 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal vilket är ett avsteg från rekommendation 13:1. Den årliga leasingkostnaden redovisas som rörelsekostnad i resultaträkningen. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Komponentavskrivning har ej tillämpats 2014 men målet är att från 2015 ska Investeringar över 2 mkr komponentavskrivas. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital = Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Nettoinvesteringarna förs in i betalningsflödesrapporten. 11

72 Övergripande och administration Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Politisk verksamhet 2 677, , , , ,8 38,2 Övergripande och Administration , , , , ,7 199,3 Försäljning fastigheter -26,6-20,0 85,0 0,0 85,0-85,0 Skogsdrift ,0-44, , , ,0 0,0 Trafik 4 861, ,8 627, , ,9 80,1 SUMMA , , , , ,4 232,6 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2015 Övergripande Totalt beräknas kostnader uppgå till vilket är över budget. Avvikelsen härrör från lägre momsbidrag pga mindre placeringar, fördyringar pga rekryteringar och dubbla Kommunchefer under en period samt utbetalning till Destination Ragundadalen. Kansli Prognosen pekar på ett positivt resultat mot budget, ca 29 tkr. Personal För att effektivisera arbetet med upprättande av anställningsavtal har en investering skett i ett av våra datasystem. Förändringen innebär även en kvalitetssäkring av att avtalen upprättas på rätt sätt. Ytterligare investering har gjorts i en modul tillhörande löneprogrammet, som kommer underlätta för alla våra medarbetare att få tillgång till bland annat sin lönespecifikation via sin smartphone. Trots dessa investeringar visar avdelningen ett litet plus vilket bottnar dels i sjukfrånvaro samt förändring i personalstyrkan. Under hösten 2015 delas en tjänst mellan arbetsuppgifter för ekonomi och löner, vilket ger ett överskott för personalavdelningen. Gällande företagshälsovård fortsätter vi med att genomföra hälsoundersökningar för våra medarbetare och kostnader för företagshälsovård och rehabilitering beräknas rymmas inom budget för Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter). Ekonomi: Ekonomiavdelningen visar på ett litet överskott för årets 8 första månader. Detta beror på att en personal på 15% slutade i början av året och ej har blivit återtillsatt. Kundcenter: visar ett överskott beroende på förbättrade avtal. IT-avdelningen: har per den 31/8 ett överskott med 409,5 tkr. Den största enskilda avvikelsen på 231 tkr gäller personalkostnader. Detta beror på en långtidssjukskrivning. Det är även ett överskott på programavgifter på grund av försenat införande av system. Prognosen för helår är ett överskott med 587 tkr som består av personalkostnader och programavgifter. Trafik Prognosen pekar på ett plus resultat mot budget. Delårsrapport från Länstrafiken visar på billigare administration och trafik totalt ca 80 tkr. 12

73 Politik Prognosen pekar på ett positivt resultat på c 38 tkr. Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen lite minus, medan revision plus 28 tkr. Pensionärs- och handikapprådet går plus ca 10 tkr. Partistöd plus 7,3 tkr. Säkerhetssamordning Prognosen pekar på ett noll resultat mot budget. I prognosen har inräknats 2015 års statsbidrag samt ackumulerat överskott sedan tidigare år. Övning Hubbe 1 som sker under hösten kan komma att påverka siffrorna. Dock förs överskridande belopp till nästa år. Får inte användas till annat än Säkerhetssamordning. Årets händelser Kommunövergripande Ny tjänstemanna-organisation har etablerats under året. Byte av kommunchef har skett och under en övergångstid har en tillförordnad kommunchef innehaft rollen. Dessa faktorer har totalt sett inneburit en ökad kostnad för kommunen. Ekonomi/Personal Ekonomiavdelningen har under året jobbat på att bli mindre sårbara genom att fler lärt sig och fått insyn i andra ekonomers arbetssätt och arbetsuppgifter. Därmed kommer vi att kunna täcka upp för varandra på ett bättre sätt när behov finns. Under året har en ny tjänstemannaorganisation satts ikraft vilket för Ekonomiavdelningens del inneburit ett närmare samarbete med Personalavdelningen då organisationsförändringen inneburit att vi idag har en Ekonomi/Personalenhet med gemensamma träffar och även gemensam personal som jobbar på bägge avdelningar. Kundcenter är inne i en process kring omorganisationen där vi försöker hitta olika former för att kunna leverera en bra service till våra medborgare. Det innebär förändringar för personalen och på sikt ändrade arbetsrutiner. IT-enhet har under året, förutom den dagliga supportverksamheten, varit inblandade i några större IT-projekt. Vi håller på med en stor, genomgripande uppdatering av vår IT-plattform som har släpat efter sedan hösten 2014 på grund av brist på resurser. Vi har samverkat med skolan för byte från gruppsystemet Zonline till Google Apps For Education. Eleverna kommer nu att arbeta molnbaserat. Man kommer även att utifrån det arbetssättet kunna använda billigare och mer ändamålsenliga datorer som kräver mindre support från IT-enheten. Vi arbetar ständigt med att förbättra tillgänglighet och prestanda i vårt nätverk. På länsnivå ingår vi i samverkansprojekt gällande ehälsa, eskola och etjänster. Kansli Verksamhet som vanligt under året. Tillkommit har administration för utskotten. Politik Utskottens utformning pågår fortfarande. Från och med maj har Ragunda ett nytt Kommunalråd Jonas Andersson. Säkerhetssamordning Första året i mandatperioden ställer stora krav på organisationen vad gäller krav i Lagen om extraordinära händelser i kommuner och landsting. En ny Risk- och sårbarhetsanalys, ny plan för extraordinära händelser, ny omgång av Styrel m.m. har genomförts. Risk- och sårbarhetsanalysen behandlas i Kommunstyrelsen i september. Plan för extraordinärhändelse och Styrdokument för krishantering ska upp till Kommunfullmäktige i oktober. Krisledningsnämnden ska utbildas vad gäller kommunens krishantering gemensamt med övriga länet under september/oktober. Länsstyrelsen har dessutom bjudit in länets kommuner till regional samverkansövning under nov/dec Arbetet med att installera reservkraft för kommunhuset pågår för fullt. Reservkraftscontainern är på plats. Kommunens säkerhetssamordnare deltar under 2015/16 som referensperson i ett av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Trafikverket finansierat projekt Stabilitet i siltslänter påverkan av skogsbruk och exploatering. Vårt intresse ligger i att få tips och idéer om hantering av skogsavverkningar/ gallring i riskområden för ras och skred. Ragunda kommun är även delaktig i Samverkansområde Geografisktområdesansvar som en av sex kommunrepresentanter från hela Sverige. Deltar gör även Sveriges kommuner och landsting samtliga försvarsdirektörer i länen, Lantmäteriet, Försvarsmakten mfl. 13

74 Framtid Övergripande Fokus kommer att ligga på att få den nya organisationen på plats. Ang. Kundcenter har vi börjat att se över förbättringsmöjligheter och personal. Vi hoppas på en nystart och att vi kan arbeta fram en tydligare struktur i ärendehanteringen. Kansli Personalkostnaderna för Kansli kommer 2016 att återfinnas under Kommunikation och Säkerhet. Politik Osäkerhet finns kring antalet möten i framförallt Sociala utskottet samt planerad utbildning inom ämnet. IT-enheten står ständigt inför nya utmaningar. Under 2015 kommer uppgradering av kommunens IT-plattform att fortsätta vilket kräver stora insatser i form av personalresurser. Vi kommer att påbörja införandet av etjänster vilket ökar tillgängligheten till kommunens tjänster via webben. Vi fortsätter vårt arbete med att förbättra support och service. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) Ekonomi: Ekonomiavdelningen kommer under hösten att köra igång med ett projekt som innebär att det införs möjligheter för kommunen att ta emot digitala leverantörsfakturor både via mail och fil. Målet är också att alla våra anläggningar skall digitaliseras i vårt ekonomisystem så att dem blir mer lätthanterliga. Säkerhetssamordning Även under näst kommande år finns överskott att komplettera bidraget från MSB med. Planerade åtgärder/insatser under beskrivs i styrdokument för krisberedskap som beslutas av Kommunfullmäktige under hösten. Ragunda kommun genomförde en fin Medborgarcermoni på Döda Fallet under nationaldagsfirandet den 6/6 för våra nya medborgare som är skrivna i kommunen. 14

75 Utvecklingsavdelningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Utvecklingsavdelning 5 222, , , , ,2 545, 8 SUMMA 5 222, , , , ,2 545, 8 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 Ansvar: 220 näringslivsutveckling. Överskott pga ej återbesatt tjänst som näringslivsutvecklare. 221 folkhälsa. Överskott pga planerad hälsovecka och konferenser under hösten som ännu ej debiterats. 222 näringslivs- och landsbygdsbefrämjande åtgärder. Ligger i nivå med budget. 224 kultur och fritid. Ligger i nivå med budget. 225 turismen. Ligger i nivå med budget. Kommentarer prognos helår Ansvar: 220 näringslivsutveckling. Överskott pga fortsatt ingen kostnad för näringslivsutvecklare. 221 folkhälsa. Överskott pga billigare föreläsare till hälsoveckan, ej debiterade mobilkostnader och inte lika höga resekostnader som förväntat. 222 näringslivs- och landsbygdsbefrämjande åtgärder. Ligger i nivå med budget. 224 kultur och fritid. Förväntat underskott på detta ansvar pga beslutade men ännu ej utbetalda poster gällande lönebidrag, fritidsgårdar och lokalt aktivitetsstöd, samt att digitalbiokostnader inte legat i budget. 225 turismen. Ligger i nivå med budget. Totalt på avdelningen väntas överskott Årets händelser Avdelningen har bytt förvaltning och är positiv till den nya organisationen och ser stora möjligheter till samverkan och effektivisering inom förvaltningen i syfte att bättre kunna bemöta kommuninvånarna och minska sårbarheten inom organisationen. Ragunda har gått med i det länsgemensamma socialfondsprojektet UVAS för unga som varken arbetar eller studerar. Projektet är placerat i samhällsenheten under folkhälsoutvecklaren men sker i samverkan med övriga förvaltningar och externa verksamheter. Nya landsbygdsprogrammet har beslutats under hösten och i början av 2016 kommer förhoppningsvis nya Leader 3sam 2.0 igång i skarpt läge. Arbetet med att ta fram ett nytt intranät pågår och informatören har också påbörjat en nystart av kommunens Kundcenter. Framtid Från och med 2016 ligger ett förslag om att tjänsterna näringslivsutvecklare och kultursamordnare tas bort ur budget. Arbetsuppgifterna kommer då att fördelas på flera olika personer. Ett förslag till att på något sätt sänka föreningsbidragen finns också och detta ska avdelningen diskutera tillsammans med föreningar under föreningskvällar i slutet av september. 15

76 Förskola och skola Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Grundskola , , , , , ,5 Förskola , , , , ,2 842,1 SUMMA , , , , ,4-284,4 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos 2015 Förskola Förskolans överskott beror främst på minskade personalkostnader när vikarier inte alltid tillsätts vid korttidsfrånvaro. Även livsmedelskostnaden pekar på ett överskott. Verksamheten kommer från hösten-15 inte att behöva hyra externa lokaler i Stugun och Hammarstrand. Kostnader för återställandet av lokaler i Bispgården vid flytten till Järåskolan fanns inte medräknad i förskolans budget och innebar en fördyring Grundskola Underskottet beror på ökade skolskjutskostnader i samband med övergången hösten-15 till fria bussresor för ungdomar 6-19 år samt ökade skolskjutskostnader och interkommunal ersättning för särskoleelever som har sin skolgång i Östersund. Ökade kostnader för nyanlända elever i särskild undervisningsgrupp, studiehandledning och Svenska A täcks inte i tillräcklig grad av de pengar som återsöks från Migrationsverket. Underskottet hade varit större om skolorna kunnat tillsätta de tjänster som idag är vakanta eller tillsatts under läsåret med obehörig personal. Kostnader för semesterlönen kommer att minska under hösten och stramare prioritering vid inköp av material, läromedel och deltagande i konferenser gör att skolan/förskolan räknar med ett nollresultat vid årets slut Årets händelser Förskola/Grundskola I Bispgården har förskolan fått nya ombyggda lokaler inom Järåskolans område som inneburit ett ökat samarbete mellan förskolan, förskoleklass och fritidshemmet. I och med bytet av lokaler hyrs inga externa lokaler för verksamheten. Samverkan mellan Järåskolan och Fors Företagarförening/föräldraföreningen fortsätter som tidigare. I Hammarstrand gjordes inför hösten-2015 en omfördelning av årskurser mellan Kullstaskolan och Anders- Olofskolan. Kullstaskolan är nu en F-3 skola där även förskolans 5-åringar och träningsskolan har sina lokaler och Anders-Olofskolan är en 4-9 skola. När all ombyggnad är klar ska även träningsskolans lokaler finnas vid Anders-Olofskolan. Det pedagogiska synsättet är att det i Hammarstrand finns en F-9 skola fördelad på två hus. I arbetet ingår därför en ökad samverkan mellan personalen på Kullstaskolan och Anders-Olofskolan. När förskolans 5-åringar fick lokaler i Kullstaskolan kunde de externa lokaler som hyrdes avvecklas. Den landsomfattande lärarbristen påverkar även Ragunda. De tjänster som utannonseras har mycket få eller inga sökande vilket gör att de tillsätts av obehörig personal eller förblir vakanta. Antalet nyanlända elever ökar och skolverksamheten har svårigheter att rekrytera personal till studiehandledning, modersmål och Svenska som andraspråk. 16

77 Forts. Årets händelser Under sommaren 2015 avvecklades länets First Classsystem och ersattes med GAFE (Google Apps for Education). Kommunen ingår i EU-projektet PlugIn som syftar till att minska avhoppen från gymnasieskolan. Ändrade regler innebär att även elever i åk. 8 och 9 kan ingå i projektet. Kullstaskolan och Anders-Olofskolan deltar i SKL:s projekt PRIO som innebär att personalen under handledning genomlyser sin verksamhet för att effektivisera sitt arbete. Statsbidrag har under året sökts och beviljats för bl a sommarskola, utökad svenska för nyanlända, läxhjälp, läslyftet. Två statsbidrag som lämnats in under hösten, men som inte ännu behandlats är lågstadiesatsningen och mindre barngrupper i förskolan. Framtid Övergripande Grundskola Under våren-2015 har förskolan i Stugun haft verksamhet i tre lokaler. Från hösten-2015 har en externt hyrd lokal kunnat avvecklas. Om verksamheten ska kunna bedrivas effektivare än med dagens två lokaler bör en översyn av lokalfrågan göras snarast. I grundskolan används IT-verktyget InfoMentor som kommunikationshjälpmedel mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Användandet ökar stadigt. Förskolan använder också InfoMentor men dagens version är inte avsett för förskolan. InfoMentor håller på att utveckla en version avsett för förskolan som vi undersöker möjligheten att köpa in. Skolinspektionen kommer att göra sin tillsyn på landets alla skolor under perioden På Skolinspektionens hemsida går att läsa att de planerar sin tillsyn av Ragundas förskolor och skolor under våren Kulturverksamhet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom, Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Bibliotek 1 799, , , , ,2 51,8 Kulturskola 2 293, , , , ,2-171,2 SUMMA 4 092, , , , ,4-119,4 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 samt prognos Bibliotek Överskottet beror till viss del på att vi har en inkomst från en praktikant. Men då vi är tvungna att lösa personalsituationen med timvikarier under en tid kan överskottet minska något. Kulturskola 2015 väntas Kulturskolan göra ett underskott på ca 170 tkr. med anledning av en obudgeterad tjänst på 50 %. Åtgärder som vidtas för att begränsa underskottet är prioritering vid inköp av material och återhållsamhet med vikarieanvändning vid föräldraledighet. 17

78 En bild bakom scenen av Kulturskolans musikal, som i år var The Wiz. Forts. Kulturverksamhet Årets händelser Bibliotek Aktiviteter och projekt som författarbesök, föreningskvällar, läsfrämjande projekt som Passa boken, Bokjuryn och Sommarboken, skolbesök, klasser som kommer till biblioteken och allt annat. På personalsidan har vi haft en pensionsavgång som vi hade hoppats på att få ersätta med en utbildad bibliotekarie i Stugun. Men då inga pensionsavgångar ska ersättas så blir det inte så. Situationen är ännu inte löst. Kulturskola För andra året i rad utsågs Ragunda Kulturskola till landets bästa Musik- och Kulturskolekommun i Lärarförbundets ranking. Kulturskolan har också fått utmärkelsen Olof Högberg-plaketten för Jämtlands län av Norrlandsförbundet i år. Antalet elever som är inskrivna i Kulturskolan i sept uppgår till 214 st. Glädjande är att även nyanlända elever söker sig till Kulturskolans verksamhet. Framtid Bibliotek Personalsituationen måste lösas, annars så får vi se över och minska öppettider. Vi klarar inte att upprätthålla bibliotekslagens kvalitetskrav på tre bibliotek som det ser ut just nu. Kulturskola Kulturskolan är i uppstarten av repetitionerna av nästa musikal som bygger på ett Elvis-tema. En samverkansgrupp med personal från grundskolan och Kulturskolan har bildats med uppdrag att utveckla samarbetet mellan skolformerna. 18

79 Individ- och familjeomsorg Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Carlander-Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Individ- och familjeomsorg , , , , , ,6 SUMMA , , , , , ,6 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 Överskottet mot budgeten beror i stort sett helt på att intäkterna från migrationsverket är budgeterade kvartalsvis och redovisningsmässigt är uppbokade som en fordran för juli och augusti på 2,3 mkr avseende ensamkommande. För övrigt kan nämnas att familjehem uppvisar ett större överskott medan ekonomiskt bistånd visar på ett stort underskott. Kommentarer prognos helår Går mot ett underskott för Detta beror framförallt på ökade kostnader för försörjningsstöd samt ökat behov av konsulter. Årets händelser En ökning har skett under året av ensamkommande flyktingbarn samt en stor personalomsättning inom IFO kontoret Framtid Behov av ett nytt boende för ensamkommande barn samt behov av en arbetsmarknadsenhet i kommunen för att reducera ekonomiskt bistånd. Föreningsträffar genomfördes under mars 2015 på biblioteken i Bispgården, Stugun och Hammarstrand. 19

80 Teknisk verksamhet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tekniska , , , , ,3-535,3 SUMMA , , , , ,3-535,3 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 Verksamheten ligger för den tekniska verksamheten i balans per den 31/8. Kommentarer prognos helår Verksamheten sett över hela året bedöms dock på årsbasis gå med ett minus på 535 tkr. mot bakgrund av följande. Högre försäkringskostnader än budgeterat. Ett regresskrav mot kommunen efter översvämningsskador sommaren 2014 på 400 tkr. Ett flertal vattenläckor, transporter och insatser av tankbilar i samband med dessa. Osäkra kundfordringar Inom VA. Dessutom kommer kommunen i egenskap av ledningsägare att få ta kostnader för flytt och omdragning av avlopp samt huvudledning för vatten i samband med byggnation av ny valvbågbro vid Fläskoset i Hammarstrand. Åtgärden var inte känd när 2015 års budget lades och är därför inte budgeterad. Årets händelser Under året har en större organisationsförändring genomförts vilket innebär att den tekniska verksamheten styckats upp i tre enheter som numer ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamheten består numera av en Fastighetsenhet, en VA-Renhållningsenhet och en Städenhet. Under året genomförs följande projekt: Åtgärder efter brandsyn Kullstaskolan, AO-skolan, Järåskolan och Hansåkerskolan. Uppförande av skärmtak vid Skolbackens förskola. Byte, del av tak på Hansåkerskolan Energiåtgärder övriga fastigheter Lekplatser besiktningsåtgärder Reservkraft Städ- och tvättmaskiner Automatisering drift VA AO/Kullsta ombyggnation Fiber övr. fastigheter Nytt äldreboende Nyviksvägen BTC ombyggnad Byte vatten- och avloppsledningar Proj. Reservvattentäkter Avsl. Deponier HMD, BGDN, STUGUN Framtid Arbetet fortsätter med effektivisering av den nya organisationen, bland annat kommer ett nytt system för felanmälan att införas. Likaså fortsätter arbetet med att statusbestämma våra fastigheter och ta fram planer för underhåll liksom översynen av fastighetsbeståndet i syfte att sälja de fastigheter vi inte behöver. Framledes kommer en större del av investeringarna än tidigare att satsas på energibesparande åtgärder vilket förväntas ge resultat genom minskade driftskostnader. 20

81 Ragunda Hyreshus Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Rolf Ivansen Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Bostäder , , , , ,3-664,7 SUMMA , , , , ,3-664,7 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 Högre underhållskostnader på lägenhetsrenoveringar, brand och vattenskador -400 Lägre intäkter p.g.a. lägenheter som står och väntar på att renoveras innan inflyttning -240 Kommentarer prognos helår Prognosen för helår ser ut att hamna på -664,7 tkr. om ingen oväntat inträffar. Årets händelser Brand i lägenhet Centralgatan 17 Hammarstrand Vattenskada Vuxenskolan Hammarstrand Stor ökning av skadedjursbekämpning i både lägenheter och i fastigheter. Återställning av mark efter vattenläcka på Villavägen 8-12 i Bispgården. Utvändig målning på Orrvägen 15 och 19 i Stugun och på Skalgränd 8 i Hammarstrand. Vi har energieffektiviserat på alla orter, utbyte belysning, ombyggnad undercentraler på Öståkervägen 4 och Gjurdsväg 24 Stugun. Utbyte av 5 st. ventilationslägenhetsaggregat på Skalgränd 2 i Hammarstrand. OVK- ventilations åtgärder pågår hela året. Bredband håller på att installeras i alla bostadslägenheter och lokaler. Lägenhetsrenoveringar pågår. Mätning av Nöjd kund har gjorts under sommaren, redovisas i september KS. Utbyte av luckor i lägenheterna har pågått hela året. Framtid Fortsatta energiåtgärder på belysning och elvärme kommer att ske. Utfasningen av kvicksilverlampor utomhus till LED-armaturer kommer att fortsätta Vi kommer att fortsätta med lägenhetsunderhåll under 2016 som tidigare år. Vi ser att trycket på bostadsförmedlingen ökar med alla nyanlända som kommer till kommunen. 21

82 Vård/Omsorg Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Carlander-Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Vård o Omsorg , , , , , ,9 SUMMA , , , , , ,9 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 Vård o omsorg har ett överskott t o m augusti med 2.169,8 tkr mot budget Kommentarer prognos helår Ökade intäkter pga höjd hemtjänsttaxa. Omstrukturering hemtjänsten Hammarstrand/Bispgården har minskat kostnaderna. Nedläggning av en gruppbostad. Vakanser inom leg personal. Årets händelser/framtid Omstrukturering hemtjänsten Hammarstrand och Bispgården. Flytt av korttidsavdelning, hemtjänst, rehabpersonal, distriktsköterskor, handläggare till nya Björkhammar i oktober. Till hösten införa planering och uppföljningsverktyget i hemtjänsten och på särskilt boende. Kycklingbesök på nya äldreboendet Nyviksvägen

83 Köken Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Elisabeth Norman Edlund Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Köken 6 521, , , , ,0 435,0 SUMMA 6 521, , , , ,0 435,0 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 T o m augusti har köken ett överskott på 461 tkr mot budget. Det beror till största delen på högre intäkter och lägre personalkostnader. Kommentarer prognos helår Vid årets slut förväntas ett plusresultat om inget oförväntat uppkommer, som till största delen beror på höjda avgifter för måltider inom vården från och med juni Årets händelser Omorganisationen på Anders- Olof skolan och Kullsta från och med höstterminen 2015, innebär en högre arbetsbelastning för Mottagningsköken. En förstärkning på ca 18 timmar per vecka. Nya arbetsuppgifter på förskolan i Bispgården innebär för köket högre personalkostnader mot budget. Framtid Livsmedelsavtalet prisjusteras fyra gånger per år, vilket medför ytterligare en i november. En konstant ökning av antal specialkoster samt konsistensanpassningar som är svåra att påverka Ett aktivt arbete fortlöper med en god planering och en daglig uppföljning på samtliga enheter. En aktiv personalinsats görs för att kvalitetssäkra måltider och få bättre statistik för uppföljning och utveckling med stöd av kostprogrammet Mashie. Vy från rastplatsen i Stugun. 23

84 Bygg- och miljönämnd Ansvarig nämnd: Bygg- och miljönämnd Ansvarig tjänsteman: Göran Hansson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Bygg- och miljönämnd 4 207, , , , ,3 157,7 SUMMA 4 207, , , , ,3 157,7 Ekonomiskt utfall Kommentarer utfall per 31/8 De bedömda underskott som redovisas för bostadsanpassning beror på att antalet anpassningar har ökat och att några anpassningar har varit kostnadskrävande. Vidare har bygglovsintäkterna inte nått upp till den nivå som vi bedömt att de borde ligga på under Bygg- och miljönämnden kan inte styra över hur många bygglov och bostadsanpassningar som handläggs under året. Intäkter för tillsyn enligt miljöbalken ska faktureras nu under hösten, vilket kommer att styra upp redovisat underskott. Kommentarer prognos helår Prognosen för helåret ligger dock på ett överskott på ca kr. Åtgärder för att minska kostnader sker löpande under året och beror mycket på hur vi använder t ex möjligheter till webbinarium, webbaserade tjänster mm, där resor kan undvikas. Årets händelser Bygg och miljönämnden har arbetat enligt verksamhetsplanen och där prioriterat tillsynen för objekt med fast årlig avgift. Ett kulturmiljöprogram håller på att arbetas fram och förväntas bli klart våren Framtid Delegationsordning, miljö- och bygglovstaxor kommer att ses över och vid behov revideras. Tillsynen inom miljö- och hälsoskydd ska vara behovsbedömd och fortsatt koncentreras på verksamheter med fast årlig avgift. Tillsynen inom plan- och bygglagens område ska ses över och fördjupas. Det arbete som pågår med att förnya och förbättra program för inhämtning av fastighetsuppgifter och kartprogram kommer att vara klart

85 Överförmyndarnämnd Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnd Ansvarig tjänsteman: Ingrid Larsson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Överförmyndarnämnd 752,0 550,0 583,8 750,0 592,0 158,0 SUMMA 752,0 550,0 583,8 750,0 592,0 158,0 Kommentarer prognos helår Överförmyndarnämnden kommer enligt prognosen att få ett positivt resultat för Det är kostnaderna för uppdragstagare som beräknas bli 67 tkr lägre än budgeterat. Intäkterna på 24,8 tkr för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) avser nämndens kostnader för 2014 men som kommit under Årets händelser Under året har Överförmyndaren haft tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare samt granskat års- och sluträkningar. Med anledning av förändringarna i FB 2014:886 och som trädde i kraft 1 januari 2015 har arbetet med utredningar om ställföreträdarskap blivit mer omfattande då utredningsansvaret till stora delar påförts överförmyndaren istället för som tidigare att tingsrätten inhämtade underlag, läkarintyg osv. Utbildning av gode män för ensamkommande barn har genomförts. Arbetet med att få till stånd utbildning för övriga uppdragstagare pågår. Framtid Överförmyndaren ser en fortsatt ökning av antalet ensamkommande barn som söker asyl samt en svårighet att hitta ställföreträdare i tillräcklig omfattning för dessa. Ett arbete med att införa schablonersättning till ställföreträdare pågår. Om detta införs skulle det innebära en effektivisering i handläggningen av arvoden. I första steget är det tänkt att schablonersättning skall införas till gode män för barn som fått uppehållstillstånd (PUT). När det gäller arbetet med att hitta gode män till det ökande antalet ensamkommande barn som söker asyl, så har det varit ett prioriterat område under året och tagit betydande tid i anspråk. Överförmyndaren återsöker numera sina egna kostnader för gode män för ensamkommande barn direkt hos Migrationsverket. Detta sköttes tidigare av Individ- och familjeomsorgen. Men genom att använda överförmyndarens verksamhetssystem för återsökning så blir den processen mer effektiv och tidsbesparande därav förändringen. 25

86 Förbund Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Håkan Littzell Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2014 Delår 2014 Delår 2015 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Jämtlands Gymnasieförbund , , , , , ,6 Jämtlands Räddningstjänstförbund 9 184, , , , ,0 0,0 SUMMA , , , , , ,6 Ragundas gymnasieskola flyttades över till Jämtlands Gymnasieförbund 1 juli Från 2012 ingår även vuxenutbildningen i förbundet. Från 2012 ingår räddningstjänsten i Jämtlands Räddningstjänstförbund. Prognosen för 2015 visar i dagsläget ett utfall enligt budget för Räddningstjänstförbundet samt ett överskott på 2 mkr för Gymnasieförbundet. 26

87 Årsredovisningen prodceras & trycks av Ragunda kommun Ekonomiavdelningen står för fakta, sammanställning och bearbetning. Avdelningscheferna står för fakta/text på sin respektive del. Foto: Carina Landin, Ragunda kommun. 27

88 ragunda kommun Box Hammarstrand Tel Fax

89 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun

90 Innehåll Termer Inledning Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Krav enligt lagen om Extraordinära händelser Risk och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap... 8 Ekonomi

91 Termer SKL MSB LEH RSA WIS Sveriges kommuner och Landsting Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och Sårbarhetsanalys Skyddat Webbaserat InformationsSystem

92 1. Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Kommunen ska dessutom, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.

93 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser Lagen om extraordinära händelser ställer upp ett antal krav som kommunera ska leva upp till. Nedan följer en kort tolkning av dessa krav och anges inriktning och ansvar för de olika delarna. 2.1 Risk och sårbarhetsanalyser 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys. Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att kunna besvara frågorna; 1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun? 2. Varför kan det inträffa och hur ofta, sannolikheten? 3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö? 4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna? Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, möjligheten för att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten ökar samt förutsättningarna för en säker samhällsplanering skapas. Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas. Inriktning Uppgifter som framkommer inom RSA arbetet är ett viktigt planeringsunderlag. Kommunens förvaltningar ansvarar för att utse företrädare som kan delta i RSA arbetet och som kontinuerligt kan delta i den årliga utvärderingen och uppdateringen av kommunens RSA. Kommunens bolag ansvarar för att analysera, dokumentera och kommunicera de risker och sårbarheter som finns inom dess verksamhet och som inte kan hanteras där. Respektive förvaltning ansvarar för att synliggöra risker och verka för att minimera de identifierade riskerna. Åtgärder som kräver större investeringar ska lyftas upp för politisk avvägning. Säkerhetssamordnaren ansvarar för att driva och sammanställa inkomna uppgifter.

94 2.2 Planering Fort 1. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas i fullmäktige varje mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär händelse. Inriktning Plan för extraordinärhändelse ska antas politiskt. Planen ska kompletteras med en krisledningsplan och en kriskommunikationsplan som hanteras på tjänstemanna nivå. Planen ska baseras på resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen Planen ska innehålla o Beskrivning av Ragunda kommun organisation för krishantering intern och i samverkan med andra. o Mål och uppgifter för krishanteringsorganisationen o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. 2.3 Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret. Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen före, under och efter en händelse Nytt för är att kommens ansvar för samverkan före, under och efter en kris har förtydligats med en särkskild samverkansersättning.

95 Inriktning Ett råd för samverkan med aktörer i kommunen ska finnas. Syfte att diskutera risker och gemensamt ansvar för åtgärder och hantering av händelser. Samverkansersättningen ska användas för att utveckla rådet och utbilda i krisberedskap. Samverkansersättningen ska användas för att delta i nätverket Säksam Z tillsammans med övriga säkerhetssamordnare i länet. 2.4 Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar. Inriktning En plan för övning, utvärdering och utbildning av krishanteringsorganisationen ska antas av Kommunstyrelsen under 2015, del av Plan för extraordinär händelse. Ragunda kommun ska arbeta enligt System för utbildning och övning Jämtlands län.

96 2.5 Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagit enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns, sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse. Ragunda kommun ska ha fortsatt möjlighet att kommunicera internt och externt med Rakel. Behov av Rakel ska ses över för verksamheter som idag inte har Rakel. Kommunens krisledningsgrupp ska kunna sammanställa och förmedla lägesbild till ansvariga myndigheter. Inom krisledningsgruppen ska kompetens finnas att hantera de tekniska hjälpmedel som krävs, tex WIS. 2.6 Höjd beredskap Kommunen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten samt utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjdberedskap.

97 Ekonomi 2016 Ersättning a) Grundbelopp kr för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet. b) Verksamhetsersättning För genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. utbetalas 12,75 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter c) Ersättning för underhåll av utomhusalarmeringssystemet kr per larmsändare.(4 st.) d) Samverkansersättning Stimulering av kommunerna att samverka med aktörer utanför det geografiska området. Bidraget utgår med 2,10 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter Summa ersättning (KPI omräknat) En del av ersättningen från staten baseras på hur många innevånare som bor i kommunen och summan kan därför variera något mellan åren. Kommunen särredovisar kostnader för säkerhetssamordning dock förs inga kostnader för arbetstid för tjänstemän utöver säkerhetsamordnaren på detta. 1 Kan variera något beroende på invånarantal. Siffra från 2015 års ersättning.

98 Kostnader kr Underhåll/provning av utomhusalarmeringsutrustning: Säkerhetssamordnare 1/2, kommunledningsförvaltningen, Personalkostnader och avgifter SUMMA Kvar för verksamhet Verksamhet kr kr kr (medel utöver eget arbete) POSOM-funktionen: beredskap/larmning, utbildning Beredskap krisledningsorg Framtagande av risk- och sårbarhetsanalyser, scenarier, planer, checklistor m fl underlag kr kr kr Geografiskt områdesansvar: lokalt samverkansråd, publika kampanjer, projekt m.m. Utbildning, övning Utbildning: Krisledningsgrupp samt krisledningsgrupp. Kurser, konferenser, nätverksträffar inom området för krishantering. Inkl arvoden och resor. Kompetensutveckling för användande av tekniska stödsystem (Rakel, WIS, mm) Övning: enligt system för övning och utbildning Jämtland. Samverkan utanför det geografiska området - Säksam Z samverkan med länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen. - SOGO samverkansområde geografiskt områdesansvar. Diverse exv. mindre inköp etc kr kr kr kr SUMMA Kostnader totalt Summa fr sparade medel ( ) kr kr kr

99 De större kostnadsposterna för verksamhet är snittvärden och styrs årligen bl. a genom sparande/överföring till kommande år och kommer att variera över åren främst beroende på när större övningar förbereds och genomförs eller nya omfattande analyser och planer ska utarbetas. Kommunen har under tidigare år inte nyttjat bidraget fyllt ut. Detta finns särredovisat och planeras att nyttjas under kommande år.

100 Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx

101 0. Förkortningar och definitioner Inledning Krisledningsplan Kriskommunikationsplan Vad säger lagen? Hur bedrivs arbetet? Förebyggande arbetet Brottsförebyggande Råd Säksam Z Jämtlands Räddningstjänstförbund Krishanteringsorganisation Mål för krishanteringsorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsgruppen Stödverksamheter Samverkande organisationer/råd - POSOM Externa samverkande aktörer Vad kan inträffa i Ragunda? Allmänt om Ragunda kommun Geografi Befolkning Näringsliv Kommunikation Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun? Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga Åtgärder för identifiera risker Övnings- och utbildningsplan Mål Utbildningar Krisledningsnämnden Krisledningsgruppen Övningar... 16

102 Kris 0. Förkortningar och definitioner Extraordinär händelse LEH LSO BRÅ POSOM MSB KLN RK RSA WIS VMA Grekiskans krisis och betyder vändpunkt, plötslig förändring, ödesdiger rubbning. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen om skydd mot olyckor Brottsförebyggande Rådet Psykologiskt och Socialt omhändertagande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisledningsnämnd Risk- och krishanteringsgrupp Risk- och sårbarhetsanalys Skyddat Webbaserat Informationssystem Viktigt meddelande till allmänheten

103 Inledning Efter de stora händelser som inträffat i Sverige och utomlands har behovet av att planera och förbereda samhället för det som kan ske blivit än tydligare. Det har blivit tydligt att det inte är frågan Om något ska ske utan snarare När det sker. Efter Tsunamin 2004 samt Stormen Gudrun som drabbade Sverige 2005 fattade Sveriges Riksdag beslut om att införa en ny lag - lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap (2006:544) - som reglerar vilket ansvar som Sveriges kommuner och landsting har för att planera och förbereda inför en kommande händelse/kris. Syfte med denna Plan för extraordinär händelse är att beskriva kommunens ansvar enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser och höjdberedskap samt beskriva hur kommunen arbetar för att leva upp till kraven. Planen är ett komplement till Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun. Målet är att kommunen ska vara redo den dag När det händer en större händelse. Organisationen ska vara förberedd, utbildad och övad. Krishanteringsorganisationen ska vara känd samt var och en ska känna till sin roll och sitt ansvar vid krisen. Ragunda kommun har valt att genom aktivt säkerhetsarbete skapa förutsättningar för att identifiera risker och i största möjliga mån åtgärda de samma. Den planering som sker för dessa kända risker ger även en god grund för att hantera det som är svårare att förutse. Denna plan ska ses som ett grunddokument med bakgrund och riktlinjer för krishanteringsorganisationen i det förberedande skedet likväl som i erfarenhetsarbetet efter en händelse. Plan för extraordinär händelse kompletteras av två planer för krisledning respektive kriskommunikation, dessa hanteras på tjänstemanna nivå. 1.1 Krisledningsplan Syfte med krisledningsplanen är att tydliggöra krisledningsorganisationens uppgifter, ansvar och agerande. Samt att vara ett stöd i det initiala arbetet vid krisen. Mål - Planen ska upplevas som ett gott stöd när en större olycka/kris inträffar som berör kommunen och dess innevånare. Krisledningsplanen innehåller bland annat; Rutiner för larmning av krisledningsorganisationen. Beskrivning av ledningsplats och rutiner/checklistor för iordningsställande. Rutiner för stabsarbete Rutiner för stödfunktioner Rutiner för dokumentation av vidtagna åtgärder Rutiner för rapportering till berörda myndigheter Rutiner för samverkan med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet

104 Kriskommunikationsplan Syfte med kriskommunikationsplanen är att tydliggöra kommunens kommunikation vid kris. Planen ska beskriva mål och syfte med kommunikationen. Målet är att planen ska vara ett gott stöd för kommunikation vid krisen. Kriskommunikationsplanen innehåller bland annat; Beskrivning av organisationen för kriskommunikation. Rutiner för upplysningscentral Kartläggning av målgrupper för kommunikation. Rutiner för information till olika målgrupper. Beskrivning av rutiner för presskonferenser och pressmeddelanden Beskrivning av möjliga kommunikationsvägar. Rutiner för viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

105 Vad säger lagen? Kraven på kommunen enligt lagen om extraordinära händelser är följande: Det ska genomföras risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att vi ska kunna besvara frågorna; 1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun? 2. Varför kan det inträffa och hur ofta? 3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö? 4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna? Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, man ökar möjligheten för att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten samt man skapar förutsättningarna för en säker samhällsplanering. Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas. RSA ska utgöra planeringsunderlag i olika processer. Det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser. Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas i varje mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär händelse. Krishanteringsorganisationen ska utbildas och övas. För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar. Kommunen har geografiskt områdesansvar Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret. Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen före, under och efter en händelse Kommunen ska kunna rapportera till styrande myndigheter. Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns, sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse.

106 Hur bedrivs arbetet? Arbete med krisberedskap tangerar ständigt arbete mot stora olyckor. De lagar som är aktuella är Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) 3.1 Förebyggande arbetet Att vara redo när något oväntat inträffar ställer stora krav på engagemang, analys, övning och utbildning. Enbart en organisation där varje person/befattning har fått möjlighet att testa och utveckla sina färdigheter kan förväntas hantera en händelse effektivt. Kommunen arbetar därför aktivt med att öka risk- och krismedvetenheten hos de anställda. I förlängningen innebär det även att genomföra insatser för att öka allmänhetens kunskap om deras egenansvar och möjlighet att förbereda sig för det oväntade. Kommunens förebyggande arbete bedrivs inom ordinarie organisation. Kommunen har en Säkerhetssamordnare på 50 % för att stötta förvaltningarnas arbete och driva samverkan med andra aktörer Risk- och Krishanteringsgruppen Den risk- och krishanteringsgrupp (RK) som finns inom kommunen arbetar aktivt för att kommunen ska vara en trygg och säker kommun att vistas i. Gruppen träffas för att diskutera och arbeta med säkerhetsfrågor och den består av: 1. Kommunchefen 2. Säkerhetssamordnaren 3. Informatören 4. Kommunsekreteraren 5. Bygg- och miljöchefen 6. Samhällsbyggnadsförvaltningens chef 7. Vård- och omsorgsförvaltningens chef 8. Barn- och utbildningsförvaltningens chef 9. Personalchef 10. Ekonomichef 11. IT ansvarig RK är kommunens främsta resurs för att genomföra risk- och sårbarhetsanalyserna samt för att diskutera och arbeta fram rutiner för krishanteringsorganisationen. RK ansvarar för att tillvara ta erfarenheter efter en inträffad händelse Brottsförebyggande Råd Ragunda kommun har etablerat ett brottsförebyggande råd, BRÅ, där kommunen tillsammans med polis, företagare, landsting, kyrkan m.fl. samarbetar för att minska brott i kommunen. Verksamheten kommer att bedrivas kontinuerligt och koncentreras på olika aktuella projekt.

107 3.1.3 Säksam Z Säksam Z är Jämtlandsläns samverkansgrupp för säkerhetsfrågor och krishantering. SäksamZ består av samordnare för krishanteringsfrågor inom kommunerna och Regionen. Ragunda kommun är en aktiv medlem och har som mål att via denna grupp kunna skapa underlag för samverkan i krisen och dra nyttiga erfarenheter av inträffade händelser Jämtlands Räddningstjänstförbund Ragunda kommun har ett avtal med Räddningstjänstförbundet i Jämtland. Förbundet bistår bland annat kommunen vid framtagande av handlingsplaner och genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyser.

108 Krishanteringsorganisation Kommunens organisation för extraordinära händelser ser ut som bild 2. Krisledningsnämnd Kommunchef Krisledningsgrupp Samverkande aktörer Länsstyrelsen Jämtland Centrala myndigheter Grannkommu ner o.s.v. POSOM Räddningstjänst Förbundet Jämtland Samhällsbyggnadsförvaltning Vård- och Omsorgsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kommunlednings -förvaltning Bild 2. Krishanteringsorganisationen inom Ragunda kommun och dess samverkande parter. Målet är att; Mål för krishanteringsorganisationen krishanteringsorganisationen ska kunna hantera en händelse snabbt och effektivt, krishanteringsorganisationen ska vara samlad inom två timmar från larm, det ska bedrivas en effektiv omvärldsbevakning, det ska ske samverkan med andra aktörer, kommunens lägesbild ska vara känd och kommunicerad inom organisationen kommunen ska kunna kommunicera och informera via sociala medier, kommunens hemsida ska vara en naturlig kanal för information till allmänheten, kommunens kommunikation ska vara rak, tydlig, lättillgänglig och ärlig, information från kommunen ska komma vid rätt tillfälle och via rätt kanaler, inträffade händelser ska dokumenteras för att underlätta erfarenhetsåterföring, samtliga händelser ska utvärderas och erfarenheter inarbetas i gällande rutiner och dokument Krisledningsnämnd Ledamöter ur Kommunstyrelsen är utsedda att vara kommunens Krisledningsnämnd (KLN) i händelse av en kris. Kommunstyrelsens ordförande är tillika KLN ordförande. KLN:s ansvar och befogenheter regleras i reglemente för Krisledningsnämnden (Kf , 11). KLN har det övergripande ansvaret för att samordna kommunens resurser för att upprätthålla livsviktig försörjning samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse.

109 Ordförande i Krisledningsnämnden eller vid dennes förhinder, vice ordförande bedömer när en extraordinär händelse medför att Krisledningsnämnden ska aktiveras. Ordföranden eller vid dennes förhinder, vice ordförande får på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. KLN svarar för de politiska beslut som den aktuella situationen kräver. KLN ska besluta i frågor som rör: o den kommunala verksamheten, o större grupper människor, o ställningstaganden som påkallas av grannkommuner och myndigheter m.fl., o prioriteringar och samordning av resurser, o samordning av ledning, o samordning av den interna och externa informationen. KLN har med stöd av lagen om extraordinära händelser (2006:544), rätt att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhetsområden. Detta gäller ärenden som rör: användning av lokaler, utrustning och personal, beordring om stängning och utrymning av verksamheter, övertagande av informationsansvaret i de delar som berör händelsen, kommunala bolags beslutanderätt om kommunfullmäktige utfärdat ägardirektiv. Övertagande av beslutande rätten får göras endast i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När läget återgått till normala förhållanden ska KLN besluta att de uppgifter man övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnder. KLN ska vid närmast följande fullmäktigesammanträde redovisa vidtagna åtgärder i form av en sammanfattande rapport. Beslut som avser myndighetsutövning mot enskilda får inte fattas av krisledningsnämnden. Kommunfullmäktige får besluta att KLN:s verksamhet ska upphöra Krisledningsgruppen Kommunens operativa arbete vid en extraordinär händelse leds av kommunens krisledningsgrupp. Krisledningsgruppen ska vara verksam inom två timmar från ett larm. Ragunda kommuns risk- och krishanteringsgrupp är grunden för Krisledningsgruppen och kompletteras efter behov. Krisledningsgruppen ska vara en operativ stab som agerar för att motverka negativa konsekvenser av en händelse. Genom att följa händelseutvecklingen i olika media, tillgängliga webbplatser, sociala forum m.m. ska krisledningsgruppen skapa sig en bild av händelsen och ha kunskap att kunna agera utifrån denna. Krisledningsgruppens uppgift är att; - Larma krishanteringsorganisationen

110 Bedöma vilka insatser som är aktuella och prioritera ordningen av insatserna - Planera för bemanning som skapar uthållighet - Informera och samverka med andra aktörer inom kommunen - Ansvara för samverkan med externa aktörer och samverkansstöd. - Rapportera till ansvariga myndigheter t.ex. Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. - Kommunicera med massmedia och allmänhet i enlighet med kriskommunikationsplanen. - Hålla KLN uppdaterad och informerad om händelseutvecklingen. - Beslut som kräver politisk förankring ska beredas och föredras för KLN. Ansvarig för krisledningsgruppen är Kommunchefen medan det aktiva arbetet i gruppens leds av utsedd stabschef. Ansvar, mandat, befogenheter, rutiner och mallar för krisledningsgruppens arbete beskrivs i Krisledningsplanen. Rutiner, mallar och riktlinjer för kommunikation vid krisen beskrivs i kommunens Kriskommunikationsplan Stödverksamheter En väl tränad och samarbetad organisation ska kunna agera oavsett omständigheter. Arbetet får dock bättre förutsättningar om onödiga hinder inte förekommer. Det finns ett antal centrala stödverksamheter som bör vara aktiva såväl före som under händelsen; 1. IT Att ha fungerade kommunikationer i form av data och telefoni vid en kris ställer krav på att det finns t.ex. reservkraft för servrar, alternativa kommunikationsvägar (Rakel) och personer som kan avhjälpa fel. IT ska även stödja vid t.ex. publicering av information på webben. 2. Kundcenter Eftersom kundcenter i många fall är första kontaktpunkten för den som vill ha tag i information är utbildning, övning och utformning av dess rutiner av största vikt. 3. Service Vid en långdragen händelse kommer kaffet att ta slut, lunch behöva beställas, brev skickas och utskrifter göras. Rutiner och mandat för detta bör finnas. 4. Registrator En stor mängd information hanteras vid en kris, för att denna ska kunna vara tillgänglig såväl inom som utom organisationen är det viktigt med väl utformade rutiner för diarieföring och spridning och hantering av material. För att dessa funktioner ska fungera vid en händelse är det viktigt att förbereda, utbilda och öva personalen Samverkande organisationer/råd - POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid en kris ska minska de långsiktiga psykiska konsekvenserna av en händelse. Ragunda kommuns POSOM grupp ska utgöra stöd till drabbade och dess anhöriga för att minska lidande och förebygga långsiktiga konsekvenser av händelsen.

111 POSOM i Ragunda kommun består av en ledningsgrupp samt två stycken stödgrupper - en för Hammarstrand/Bispgården och en för Stugun. Målet med POSOM gruppens arbete är att ge psykologisk och social första hjälp, agera när ordinarie verksamhet inte finns att tillgå, förebygga ohälsa på sikt. POSOM kan kallas in vid en händelse, behovet framställs framförallt från Polisen och Räddningstjänsten när de ordinarie resurserna inte räcker till. Kommunen har en POSOM policy som beskriver POSOM gruppens arbete och som innehåller kontaktuppgifter samt mallar och checklistor för gruppens arbete Externa samverkande aktörer Att stå ensam i krisen är inget alternativ. För att stärka den egna organisationen och ha möjlighet att få hjälp med resurser vid krisen krävs en aktiv samverkan med andra aktörer. Informationsutbyte via t.ex. Skyddat Webbaserat Informationssystem, WIS, och Samverkanskonferenser är ett viktigt inslag. Följande aktörer är identifierade som extra viktiga för Ragunda kommun att samverka med: 1. Länsstyrelsen Jämtland 2. Grannkommunerna 3. Privata aktörer t.ex. Vattenkraftsbolagen 4. Centrala myndigheter t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Försvarsmakten och Lantmäteriet. I Jämtlands län har en överenskommelse om samverkan mellan aktörer som har ansvar för att hantera samhällsstörningar i länet tecknats. Syftet med överenskommelse är att skapa förutsättningar för olika aktörer att kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar som kräver samordnade insatser. Syftet med att samverka över organisationsgränser är att helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven på bästa möjliga sätt. Resurser ska kunna användas effektivt, så att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter optimalt. Målet med samverkan kring krishantering är att skapa ökad trygghet och säkerhet för de personer som bor, vistas eller verkar i Jämtlands län.

112 Vad kan inträffa i Ragunda? 4.1 Allmänt om Ragunda kommun Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtlands län. Ragunda är en liten kommun med ca 5440 innevånare vilket innebär att personkännedomen är stor och så även närheten till såväl medmänniskor, beslutsfattare och samhällsservice. Ragunda kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Kommunkontoret ligger i centralorten Hammarstrand med drygt 1000 innevånare. De två övriga tätorter är Bispgården i öst och Stugun i väst Geografi Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd och har en yta på kvadratkilometer. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Östersund och Sundsvall är de närmaste större städerna. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge. Ragunda ligger inom det mellannorrländska bergkullområdet och har en berggrund som huvudsakligen består av gnejser och graniter. Höjderna har relativt plana överytor och branta stup ner mot omgivande lågområden. Granskog och stora långsträckta myrar finns i de lägre, flackare partierna. Genom Ragunda rinner den mäktiga Indalsälven som, liksom biflödet Ammerån, är djupt nedskuren och bildar raviner och branta nipor i dalens finkorniga sediment. Mellan Hammarstrand och Bispgården ligger Döda fallet, den älvsträcka som torrlades när Ragundasjön tappades på sitt vatten Befolkning Kommunen är glest befolkad med ca 2 personer per kvadratkilometer. Totalt bor innevånare (2014) i kommunen. Ca 40 % av befolkningen bor i tätorter och 19 % i centralorten. Ragunda har en äldre befolkning än riket i dess helhet, och kommunen uppvisar en negativ nettopendling med ca 250 personer Näringsliv Ragunda kommun har ett rikt och differentierat näringsliv. Basnäringarna finns inom jord-, tjänste- och skogssektorn samt inom industrin. Även turism- och besöksnäringen har visat sig ha en stor betydelse och är under ständig tillväxt. I Ragunda kommun finns en lång tradition av eget företagande. Elproduktionen är stor, kommunens vattendrag bidrar med ca 10 % av landets totala vattenkraftsproduktion. I Indalsälven finns 9 stycken stora vattenkraftverk, ett mindre kraftverk finns även i Gerilån. I Ragunda finns även verkstadsindustri med behov av säker eltillförsel och vattenleverans, samt tjänsteföretag med behov av t.ex. fungerande it- och teleinfrastruktur.

113 Kommunikation Genom kommunen går Indalsleden - riksväg 86/87 - mellan Sundvall/Timrå och Östersund. Här går det dagliga bussförbindelser med Sundsvall, Östersund och Umeå. Södra delen av Ragunda kommun genomkorsas av järnvägen mellan Ånge och Långsele. En stor del av befolkningen är beroende av bilen som transportmedel. 4.2 Resultatet från Risk- och Sårbarhetsanalysen Under 2015 har kommunens ledningsgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer, Kommunchef, och Säkerhetssamordnare diskuterat och analyserat vilka risker som kan orsaka extraordinära händelser inom Ragunda kommuns geografiska område. Analysen har baserats på den analys som gjordes 2011, men har också kompletterats med en del nya förutsättningar. Förvaltningscheferna har genom sin stora verksamhetskännedom kunnat lyfta fram risker, sårbarheter och förändringar som summerats i RSA arbetet. Samma personer deltog även i arbetet Resultatet av rapporteringarna till Länsstyrelsen under åren 2012, 2013 och 2014 har även varit ett underlag. Våren 2015 har kommunens Fjärrvärmebolag Retab AB uppdaterat sin RSA analys för deras verksamhet. Resultatet av denna har redovisats för kommunen. De mest prioriterade riskerna som framkommit hittills i kommunens RSA arbete är: Scenario 1. Långvarigt Elavbrott 2. Snöstorm/Storm 3. Brand i samhällsviktig verksamhet 1 4. Olyckor Järnväg/Väg 5. Hot och Våld 6. Pandemi 7. Händelse/Olycka inom personalgruppen 8. Problem med dricksvattenförsörjning 2 9. Skandal 10. Skolskjuts Bussolycka 11. Bränslebrist 12. Översvämning 100 årsflöde Av dessa har kommunen valt att arbeta vidare med fem stycken scenarier för att kunna hantera och i bästa möjligaste mån kunna förebygga. Utförlig beskrivning av identifierade åtgärder finns i kommunens RSA rapport Brand i särskilt boende nattetid Vattensabotage.

114 Vilka åtgärder vidtar Ragunda kommun? Efter utvärdering av planerade åtgärder 2011 samt genomförd RSA 2015 planerar kommunen att genomföra följande större åtgärder under mandatperioden Styrdokument för Krisberedskap Ragunda kommun innehåller inriktning av verksamheten. 5.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga Reservkraftsinventering tillgång och behov Kommunens samhällsviktiga verksamheter ska inventeras utifrån tillgång och behov av reservkraft. En plan för att förstärka tillgången ska tas fram. Höja medvetandegraden gällande framtagna planer Det finns mycket material men de behöver spridas inom krishanteringsorganisationen, tex dammbrottsplan, kriskommunikationsplan, skolans krisplaner osv. Regionalsamverkansövning Hubbe 1 och 2 Länsstyrelen har initierat en regionalsamverkansövning Hubbe och Hubbe Ragunda kommun har för avsikt att delta i dessa. Stärka allmänhetens egen krishanteringsförmåga Kommunen ska delta i den informationsinsats mot allmänheten som MSB arbetar fram för genomförande under System för utbildning och övning Kommunen ska anpassa sin utbildning och övning utifrån systemet som tas fram i länet. 5.2 Åtgärder för identifiera risker Arbetet med att analysera eventuell risk för genombrott vid Tjärnviksdalen fortsätter.

115 Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan Övnings- och utbildningsplan 1. Mål Målet med planen är att: Kunskapen om krishanteringssystemet hos politiker och tjänstemän ska vara god. Kommunen ska ha god förmåga att leda arbetet under en kris. Kommunens krishanteringsförmåga ska vara god. Samverkan med andra aktörer ska vara god. Utbildning och övning ska ses som en pågående process, där erfarenheter tas till vara och används i utvecklingen av förmågan. 2. Utbildningar 2.1 Krisledningsnämnden Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsnämnd (KLN): KLN ska ha genomgått utbildning gällande krishanteringssystemet och kommunens ansvar. KLN ska ha fått information om risk- och sårbarhetsanalysarbetet. KLN ska ha kunskap om deras roll och ansvar vid en kris. KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning. KLN ska kunna agera vid krisen samt kunna hantera tillgänglig utrustning. 2.2 Krisledningsgruppen Följande utbildningsinsatser har identifierats för kommunens krisledningsgrupp: Krisledningsgruppen ska utveckla sina kriskommunikationskunskaper. KLN ska ha kunskap om gemensamma grunder för samverkan och ledning. Informatören ska ha genomgått kriskommunikationsutbildning. Krisledningsgruppen ska ha fått mediaträning. Krisledningsgruppens bör ha genomgått enklare stabsmetodikutbildning. Krisledningsgruppen ska genomgå utbildning i WIS. 3. Övningar Ragunda kommer att genomföra övningar kontinuerligt under varje mandatperiod. Mål och syfte med övningarna kommer att variera och dess upplägg kommer att planeras i nära samarbete med berörda verksamheter. Scenario för övningarna kommer i första hand hämtas från RSA arbetet men kan även inspireras av saker som sker i vår omvärld. Kommunen har intentionen att genomföra kortare larmövningar under mandatperioden, dessa kan ske dels planerat men även utan förvarning. Syftet med larmövningarna är att testa rutinerna för larmning samt organisationens förmåga att hantera de initiala åtgärderna som behöver vidtas vid en kris.

116 Bilaga 3 Övnings- och utbildningsplan Enligt överenskommelsen mellan MSB och SKL ska kommunens krisledningsorganisation genomföra minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Länsstyrelsen Jämtland arbetar fram System för Övning och utbildning Jämtlandslän. Detta ska följas i tillämpliga stycken.

117

118 Jämtlands Gymnasieförbund Delårsrapport april 2015 Dnr Mikael Cederberg Kirsten Johnsson

119 Dnr Godkänd i direktionen Innehållsförteckning 1. Verksamheten januari - april Allmänt Antagning gymnasieskolan höstterminen Ekonomi Delårsbokslut Helårsprognos Investeringar... 7 j! Delårsrapport april (8)

120 Dnr Godkänd i direktionen Verksamheten januari - april Allmänt Vårterminen 2015 har hittills kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare, både vad gäller kunskapsresultat och framgångar i olika tävlingar. Som brukligt har många av förbundets elever deltagit i internationella utbyten och gjort praktik utomlands. Förbundets skolor har deltagit projektet Varje människa gör skillnad, som drivs av Friends och Raoul Wallenberg Academy. Syftet med projektet är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter, civilkurage, medmänsklighet och ge till följd att elever vågar göra skillnad. Förbundet har inlämnat svar på Skolinspektionens rapport från 2014, ett svar som innebär att förbundsordningen behöver justeras och att särskilda samverkansavtal runt vuxenutbildning ska upprättas. Inspektionens beslut innebar också att förbundet kommer att ha en egen elevhälsoorganisation från den 1 juli Verksamhetsövergång av personal har genomförts. Förbundet har fått en ny direktion med en hel del förändringar vad gäller ledamöter. Förutom ordinarie sammanträden har direktionen haft en utbildningsdag, samt skickat en delegation till årets Skolriksdag. Förbundet har antagit en ny plan för sitt arbete med jämställdhet. Antalet elever inom vuxenutbildningen har varit stabilt under vårterminen. Jämtlands Vux har blivit utsedd till förstklassig skola av VVS-branschens yrkesnämnd. Förbundet har tilldelats ett stort Interreg-projekt för att samarbeta med Thora Storm videregående skole i Trondheim. Byggandet av gymnasiebyn följer tidsplanen. Under våren slutförs bygget av Hus X och på Fyrvalla uppförs en ny bygghall för byggprogrammet för att skolan ska kunna ha cirka 500 elever kommande läsår. Samtliga delar av gymnasiebyn, undantaget matsalen i Sporthallen, ska vara färdiga inför läsåret 2015/2016. I Bispgården har skolan utökats med en ny verkstadslokal till följd av fler elever och behov av bättre arbetsmiljö. Under våren har förbundet rekryterat fler nya medarbetare än på många år, totalt cirka 30 personer, varav de flesta är lärare. j! Delårsrapport april (8)

121 Dnr Godkänd i direktionen Antagning gymnasieskolan höstterminen ser vi en tillfällig demografisk uppgång i antalet 16-åringar. Budgetprognosen för antagningen pekade på en nioprocentig ökning av antalet antagna till årskull 15 jämfört med utfallet för årskull 14. Samtidigt blir antalet elever i årskurs 2 och 3 färre än tidigare år, vilket totalt sett innebär en marginell skillnad vad gäller det totala antalet elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan jämfört med hösten Den preliminära antagningen inför hösten 2015 visar inte på några större avvikelser från budgetprognosen. Möjligen kan man ana att en större andel elever blir behöriga till nationella program, men detta balanseras i så fall av färre elever på introduktionsprogrammen. Prognos för antal elever inklusive särskolan Antagningssiffror årskull 14 årskull 15 Differens Elevkull JGY-kommuner % Förstaval Maj JGY % Antagna Maj (Alla) Exkl. IM % Prognos september Inkl. IM % Utfall i september Inkl. IM 1055 Ekonomi Delårsbokslut Resultatet för årets fyra första månader visar ett underskott på 916,1 tkr enligt följande sammanställning: j! Delårsrapport april (8)

122 Dnr Godkänd i direktionen Bokslut Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter , ,3 Verksamhetens kostnader , ,2 Avskrivningar , ,0 Verksamhetens nettokostnader , ,9 Kommunbidrag , ,3 Finansiella intäkter 61,0 7,7 Finansiella kostnader -9,0-5,2 Periodens resultat 2 424,0-916,1 Helårsprognos 2015 Enligt ägardirektiv för 2015 skulle förbundet räkna upp elevplatspriserna med i genomsnitt högst 2,6 procent. I uppräkningen låg en indexuppräkning med 2,9 procent för personalkostnader och 1,6 procent för övriga kostnader. Förbundet hade dock ett fortsatt krav att anpassa såväl utbud som organisation till elevutvecklingen, samt att driva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt. För att få en budget i balans för 2015 krävdes kostnadsanpassningar med cirka 5,9 mkr. I stora drag kunde kostnadsanpassningen delas i två delar, dels en strukturell på 3 mkr, dels 2,9 mkr för tillfälliga kostnader i samband med flytt till gymnasiebyn. Det strukturella underskottet bedömdes inte kunna hanteras med personalminskningar då ökat behov av personal fanns redan till höstterminens början. Verksamheten ålades därför krav på kostnadsbesparingar inom övriga delar av sin verksamhet. Ytterligare en osäkerhet i budget var kostnaden för flytten till gymnasiebyn som var svår att budgetera. Merparten av den budgeterade omställningskostnaden var dubbla hyreskostnader samt lönekostnader för vaktmästare, biblioteks- och cafépersonal under själva omställningsperioden. Andra osäkerheter som fanns vid budgettillfället var hur organisationen och efterfrågan av vuxenutbildning skulle utvecklas. Risk för lägre intäkter från vuxenutbildning och uppdrag kunde påverka omställningskostnadernas storlek och därmed förbudets resultat. Efter fyra månader av verksamhetsåret kan följande noteras: Elevantalet för gymnasieutbildningen, exklusive vuxenutbildning, ökar marginellt. På helårsbasis prognostiseras en ökning med 19 elever. Utifrån detta beräknas intäkterna öka med 1,6 mkr i förhållande till budget. j! Delårsrapport april (8)

123 Dnr Godkänd i direktionen För vuxen- och uppdragsutbildningen har än så länge ingen oroande minskning av elever kunnat ses, men det finns osäkerheter inför resten av året med hänsyn till statsbidrag och efterfrågan. För projekt med extern finansiering har förbundet nyligen beviljats medel till ett Interreg-projekt som omsluter 6 mkr under en treårsperiod. Omställningskostnader för flytten till gymnasiebyn har ökat. De dubbla hyrorna i Östersund under övergångsperioden utgör fortsatt den största delen. Det har tillkommit kostnader för ombyggnation och anpassningar av lokaler i Bispgården till följd av elevtillströmning och behov av god arbetsmiljö. Kostnaden för införandet av Office 365 beräknas hamna runt 1,5 mkr, vilket också ingår i den prognostiserade omställningskostnaden. Vidare beräknas själva flyttkostnaderna samt kompletteringar av inventarier i fastigheterna öka med 400 tkr. Delar av behoven och åtgärderna räknas som investering och redovisas under det avsnittet. Årets omställningskostnader beräknas för närvarande till totalt 5,2 mkr. I budget beräknades löneökning till 2,9 procent. För att delvis kunna balansera särskilda lönesatsningar inom förbundets medlemskommuner, främst i Östersund, har förbundet beslutat att stärka lärarlönerna med cirka 0,8 procent extra till 3,7 procent, samt att göra en särskild lönejustering för rektorer. Den extra satsningen på lärare och rektorer beräknas ge en ökad kostnad för 2015 med tkr. Pensionsskulden förväntas ligga still enligt uppgifter från KPA. RIPSkommitttén, som övervakar diskonteringsräntan i beräkningen av kommuners och landstingens pensionsskuld, har vid ett möte konstaterat att diskonteringsräntan ligger lågt och att den indikator som används vid fastställandet av diskonteringsräntan förväntas passera det nedre intervallet inom kort. De föreslår därför att räntan inte ändras. Modellen för hur räntan fastställs ska ses över och tills en sådan översyn är genomförd förordas att diskonteringsräntan lämnas oförändrad. Utifrån per den sista april givna förutsättningar prognostiseras ett underskott på 2,2 mkr för Verksamhetens intäkter och kostnader, avskrivningar, samt kommunbidrag redovisas i nedanstående tabell. j! Delårsrapport april (8)

124 Dnr Godkänd i direktionen Bokslut Budget Prognos Tkr Verksamhetens intäkter , , ,0 Verksamhetens kostnader , , ,0 Avskrivningar , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,0 Kommunbidrag , , ,0 Finansiella intäkter 114,6 200,0 150,0 Finansiella kostnader -34,4-500,0-100,0 Periodens resultat 8 280,6 0, ,0 Förbundets ekonomi bedöms fortfarande som både god och stabil eftersom det prognostiserade resultatet till stor del beror på de tillfälliga omställningskostnaderna på cirka 5,2 mkr. Resultatet bör också ställas i relation till det behov av kostnadsanpassning som fanns vid verksamhetsårets ingång. Förbundet har ett eget kapital som uppgick till 10,7 kr vid ingången av Förbundet gör bedömningen att ett prognostiserat underskott kan täckas av eget kapital. Investeringar Investeringsbudget för 2015 uppgår till tkr fördelat på datautrustning tkr, undervisningsinventarier tkr och fastighetsinventarier tkr. Under perioden januari - april har investeringar uppgående till tkr genomförts fördelat på respektive kategori enligt nedanstående tabell. Totalt har 26 procent av investeringsbudgeten upparbetats under perioden. Utfall Bokslut Budget Utfall Tkr Datorinventarier 867, , , ,5 Fastighetsinventarier 509, , ,0 190,6 Undervisningsinventarier 279, , ,0 547, , , , ,4 Utifrån uppkomna behov görs bedömningen att investeringsbudgeten på 7,5 mkr behöver ökas med 2,7 mkr till totalt 10,2 mkr. Behovet fördelas med 1,1 mkr på datorinvesteringar där huvuddelen, 990 tkr, avser ökade kostnader för elevdatorer. Kostnadsökningen beror dels på en hårdvara j! Delårsrapport april (8)

125 Dnr Godkänd i direktionen med säkrare kapacitet när Office 365 införs, dels på en ökad dollarkurs som fördyrar inköpen. Behovet på fastighetssidan består av kompletteringar i samband med flytten, främst inom Östersund men också på övriga verksamhetsorter. Några exempel på uppkomna behov är elevskåp, White boards, diskmaskin till matsal, spånsugsanläggning, gasinstallation, möbler till elevsociala ytor, kompletterande utrustning till aula. Samtliga behov av investeringar är att hänföra till tillfälliga omställningskostnader. j! Delårsrapport april (8)

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146 Stöd och Omsorg Elisabeth Carlander Blom Svar på Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Via nätverksmöten har vi tagit reda på hur andra kommuner hanterar återsöksförfarandet. Vi har konstaterat att vi har flera förbättringsområden då det gäller både ansökningsförfarandet och uppföljning av återsökt medel. Att ha en övergripande controllerfunktion för kommunen är framgångsrikt, förslagsvis en ekonom. Återsök och rapportering görs av verksamheterna själva, av utsedda personer. Controllerfunktionen ska hålla sig väl uppdaterad på migrationsverkets regelverk för återsök och ska säkerställa att verksamheterna gör dom återsök de har rätt till och i rätt tid. Samt att stämma av återsök mot ekonomisystemet. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO [email protected]

147

148 Stöd och Omsorg Elisabeth Carlander Blom Svar på Revisionsrapport Granskning av rutiner för utbetalning av försörjningsstöd Riktlinjer och rutinbeskrivningar är levande dokument. Ett arbete med att se över rutiner och riktlinjer är under uppstart. Att jobba fram riktlinjer och rutiner kräver kunskap och stabilitet på personalbemanningen. IFO har haft stor personalomsättning de senaste åren. Även flera chefsbyten. Det finns en påminnelsefunktion när man överstiger vid en utbetalning, både hos handläggaren och effektueringen. Ansvarsfördelningen kring utbetalningar: Idag är det inte handläggare som sköter effektueringen. Delegationsordningen: Vi har tittat på den och den behöver revideras. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO [email protected]