Effektrapport 2014 Utfärdad den Utfärdad av Inga Wall Godkänd av Stefan Bergh ID: Version: 1

Transkript

1 Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 450 forskningsprojekt. 1. Vad vill er organisation uppnå? Beskriv tydligt vad organisationen vill åstadkomma på lång sikt. Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för? Beskriv hur ett uppfyllande av era mål på tre till fem års sikt kommer att bidra till uppfyllande av ert långsiktiga mål/ändamål. Vision och långsiktiga mål Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre personer i Sverige ska drabbas av cancer och fler överleva sjukdomen. Vi arbetar också för att vården ska vara så bra som möjligt för dem som insjuknar och att deras närstående får stöd och hjälp. För att komma närmare visionen arbetar Cancerfonden med ändamålen forskningsfinansiering, påverkansarbete och kunskapsspridning. Detta arbete bedrivs inom fyra målområden: Mål 2020 Finansiering av den främsta forskningen Kunna dela ut 500 miljoner kronor per år till svensk cancerforskning, och därmed kunna finansiera all högkvalitativ cancerforskning som ansöker om anslag. Lyckas vi med detta ökar chanserna för fler lyckade forskningsgenombrott och därmed bättre metoder för att förebygga, diagnostisera och behandla cancer. Under 2013 avsatte Cancerfonden 412 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Primärprevention 1/3 av all cancer kan förebyggas Risken att drabbas av cancer före 75 års ålder ska minska till år Cancer är i stor utsträckning en ålderssjukdom och i takt med att befolkningen i Sverige blir äldre kommer därför antalet cancerfall att öka. Denna negativa utveckling är inte möjlig att påverka genom förebyggande arbete. Cancer hos yngre individer går dock i många fall att undvika genom ett effektivt preventionsarbete. I dag är risken att drabbas av cancer före 75 års ålder 30 procent för män och 28 procent för kvinnor. Sekundärprevention tidig upptäckt är livsviktig Cancer ska diagnostiseras så tidigt att den kan behandlas framgångsrikt. Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den är spridd till något annat organ i kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna botas. I dag överlever 65 procent av dem som insjuknar. Bättre och jämlik cancervård Alla cancerdrabbade får den bästa vården utifrån sin diagnos och sina förutsättningar. Det innebär bland annat minskade regionala och socioekonomiska skillnader i överlevnad vid cancer, minskade regionala skillnader vid behandling och rehabilitering, minskad brist på specialister inom cancervården samt att landstingen ska erbjuda alla patienter och närstående information och stöd. Sid 1 (15)

2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation? Beskriv de organisatoriska sammanhang som påverkar hur/var era effekter uppstår. Är ni en del av ett internationellt nätverk av organisationer eller ingår i en större organisation kan det vara så att stora delar av ändamålsarbetet utförs av andra organisationer än er egen. Detsamma kan vara fallet om ni samverkar med partnerorganisationer på olika sätt. Hur det fungerar beskrivs här. Finansiering av den främsta forskningen Svenska lärosäten Cancerfonden har en nära relation till de universitet och högskolor i Sverige som bedriver cancerforskning. Cancerfonden bidrar med finansiering av cancerforskning men forskningen utförs på universitet eller högskolor. Cancerfondens projektanslag kan alltså endast tilldelas forskare vid svenska universitet och högskolor. Ett kontrakt mellan Cancerfonden, forskaren och det aktuella universitetet, alternativt högskolan, reglerar villkoren. Den förvaltande myndigheten (alltså ett universitet eller en högskola) ansvarar för anslaget och för att forskningen bedrivs i enlighet med svensk lag och gällande etiska regler. Vid anslagsperiodens slut skickar den förvaltande myndigheten en ekonomisk redogörelse till Cancerfonden. Forskaren skickar på motsvarande sätt en vetenskaplig rapport till Cancerfonden. Internationellt Den forskning som Cancerfonden finansierar bedrivs vid svenska lärosäten. Cancerforskning liksom all naturvetenskaplig forskning är dock till sin natur internationell. Det betyder att forskningsresultat och upptäckter överförs mellan forskargrupper, lärosäten och nationer genom nätverk som inte är beroende av till exempel landsgränser. Många svenska forskare är, under kortare eller längre perioder, verksamma vid utländska forskningsinstitut, liksom många utländska forskare ingår i svenska forskargrupper. Cancerfondens bidrag till den globala forskningsmiljön är att: Finansiera högkvalitativa forskningsprojekt i Sverige som ingår i internationella samarbeten. Forskningen som Cancerfonden finansierar bedrivs i Sverige men ofta i ett globalt samarbete vilket är en förutsättning för resultat på högsta nivå. Forskargrupper med stöd från Cancerfonden har i stor omfattning internationella medarbetare som under 2-4 år deltar i forskningen under sin postdoktorala utbildning. Cancerfonden ger möjlighet att söka särskilda medel för svenska forskare att göra besök i utländska forskargrupper för att inhämta ny metodik samt för att delta i internationella vetenskapliga möten. Cancerfonden ger stöd för arrangemang av internationella vetenskapliga möten i Sverige. Dit inbjuds världsledande forskare att hålla föredrag och för att delta i vetenskapliga diskussioner. Primärprevention 1/3 av all cancer kan förebyggas För att nå framgång i arbetet med att minska insjuknandet i cancer ingår Cancerfonden i flera formella nätverk, till exempel tankesmedjan Tobaksfakta, Svenska NCD-nätverket (NCD Noncommunicable diseases icke smittsamma sjukdomar) samt en preventionsgrupp kring solvanor där Strålsäkerhetsmyndigheten, RCC, Melanomföreningen med flera ingår. Vi ger också ekonomiskt stöd till Non smoking generation och vår generalsekreterare sitter i NSG:s styrelse. Sid 2 (15)

3 Internationellt samarbetar vi framförallt inom tobak och solfrågan. För frågor som beslutas hos Europaparlamentet har vi haft ett utbyte med Smokefree Partnership i Bryssel och vi har även haft kontakt med European Cancer League. För primärprevention inom Norden sker ett tätt kunskapsutbyte och samarbete med de nordiska cancerorganisationerna inom NCU-samarbetet. Bättre och jämlik cancervård Cancerfonden samverkar med de 13 diagnosspecifika patientorganisationerna inom cancer och har även kontakt med andra, mer övergripande, cancerrelaterade nätverk. Utifrån Cancerfondens strategiska plan och övergripande verksamhetsplan identifierar och driver Cancerfonden och patientorganisationerna gemensamma frågor för att påverka beslutsfattare att fatta beslut som leder till en bättre cancervård och cancerprevention. Vi identifierar och driver även gemensamma frågor för att öka allmänhetens kunskap om cancersjukdomar och cancerprevention. Cancerfonden bjuder in till möten med samtliga patientorganisationer tre till fyra gånger per år och erbjuder även patientorganisationerna ekonomiskt och kompetensmässigt verksamhetsstöd. Vi har i samarbete med LIF (Läkemedelindustriföreningen) gett Kommissionen för jämlik vård som tillsattes av LIF 2012, ett fortsatt uppdrag att utreda, analysera och initiera debatt kring hur vi får jämlik tillgång till vård och omsorg av bästa möjliga kvalitet. Vårt bidrag till arbetet är att utgöra en länk till relevant forskning. Kommissionen har under året arrangerat ett flertal seminarier på temat jämlik vård och gett ut rapporter över tillståndet inom sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet över landet. Utveckling av ideell sektor i Sverige Cancerfonden deltar i arbetet med att utveckla ideell sektor, samtidigt som vi själva får möjlighet att dra lärdomar av andra. Vi arbetar aktivt för att ta en tydligare plats i sektorn. Detta görs i första hand genom ett ökat engagemang i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII samt i Ideell Arena. Cancerfondens generalsekreterare är ordförande i Ideell Arena. År 2013 ingick Cancerfonden och ytterligare sju organisationer (Svenska Golfförbundet, Hyresgästföreningen, IOGT-NTO, Lärarförbundet, Riksidrottsförbundet, Röda korset och Vårdförbundet) en sexårig överenskommelse med Ersta Sköndal högskola AB. Överenskommelsen avser att etablera ett strategiskt samarbete vars syfte bland annat är att stärka och utveckla forskning och undervisning inom kunskapsområdet organisering och ledning av ideella verksamheter. Cancerfonden delfinansierar samarbetet samt finns representerad i referensgrupp. Internationella cancerorganisationer För att kunna ha god kunskap om hur Cancerfondens prioriterade frågor hanteras på europeisk och global nivå underhåller vi vårt internationella nätverk. Sid 3 (15)

4 Cancerfonden är i dag medlem i: Nordisk Cancer Union (NCU) The European Organisation for Research and Treatment of Cancer (EORTC) Union for International Cancer Control (UICC). Starkast engagemang har Cancerfonden i NCU. Cancerfondens generalsekreterare är ledamot i NCU:s styrelse och ordföranden i Cancerfondens forskningsnämnd ingår i NCU:s forskningsnämnd. Dessutom deltar alltid sakkunniga medarbetare i de strategiska projekt som bedrivs inom NCU. Cancerfonden deltar också i, och organiserar, NCU-möten som syftar till att utbyta kunskaper och erfarenheter. Under 2013 blev till forskningsnämndens ordförande invald i en av EORTC:s styrelser. Sid 4 (15)

5 3. Vilka strategier har ni för att uppnå era mål? Beskriv övergripande vilka arbetssätt och metoder ni använder för att nå era långsiktiga mål. Beskriv varför ni har valt just dessa och varför ni tror att de är bäst för att uppnå ert långsikta mål. Finansiering av den främsta forskningen Cancerfondens huvudstrategi är att stödja högkvalitativa forskningsprojekt som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Det är Cancerfondens uppfattning att detta är den mest framgångsrika strategin, eftersom den tar till vara den kreativa och innovativa kraft som finns bland forskarna, och som är grunden för all framgångsrik forskning. Forskningsanslag fördelas efter skriftlig ansökan och bedömningen av vilka ansökningar som ska beviljas följer en noga utarbetad process. Cancerfondens forskningsnämnd har som strategi att finansiera de bästa projekten oavsett inriktning. Det avgörande vid bedömningen är kvalitet, vilket betyder att alla projekt konkurrerar med varandra oberoende av forskningsområde. Vid bedömning av kvalitet värderas bland annat projektets originalitet, förväntat nyhetsvärde, genomförbarhet och betydelse för Cancerfondens övergripande syften. Alla projektansökningar bedöms av en av forskningsnämndens nio prioriteringskommittéer. Dessa är sammansatta så att de täcker in olika ämnesområden inom grundforskning och klinisk forskning. I varje kommitté sitter cirka åtta framstående cancerforskare. Prioriteringskommittéerna lämnar förslag om anslagsfördelning till forskningsnämnden som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter hur medlen ska fördelas. Cancerfonden har som mål att ge god finansiering till beviljade projekt. Vissa projekt bör kunna genomföras enbart med medel från Cancerfonden, men för större projekt krävs som regel finansiering från flera källor. Cancerfonden kan då gå in som delfinansiär av projektet. I vissa fall kan Cancerfonden ge riktat stöd till utvalda områden, där en satsning uppfattas som nödvändig för att ge viktiga eller särskilt snabba resultat. Det kan även röra satsningar där flera forskargrupper är involverade och där man vill initiera eller underlätta samarbetsprojekt eller större satsningar som sker i samarbete med andra forskningsfinansiärer. Riktade satsningar kan endast komma i fråga efter utredning och särskilt beslut i Forskningsnämnden. Undantag från denna regel kan göras då beslut om särskild satsning tas av Cancerfondens styrelse. Primärprevention 1/3 av all cancer kan förebyggas Vi vet i dag att en tredjedel av all cancer skulle kunna förebyggas. En effektiv så kallad primärprevention är det enskilt viktigaste, och mest långsiktiga, sättet att minska insjuknandet och dödligheten i cancer. Att finansiera forskning kring primärprevention är därför ett av Cancerfondens viktiga syften. En viktig uppgift för Cancerfonden är därför att informera om hur var och en, genom kloka livsstilsval, kan minska risken att drabbas. Fokus i detta arbete är hur rökning, solbeteende, hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion påverkar risken för cancersjukdom. Sid 5 (15)

6 Cancerfonden arbetar också för att ansvariga instanser i samhället ska ta ansvar för att förebygga cancer. Detta påverkansarbete sker på flera nivåer genom lobbying, opinionsbildning och nätverkande. Sekundärprevention tidig upptäckt är livsviktig Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den är spridd till något annat organ i kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna botas. Att finansiera forskning som leder till bättre diagnosmetoder är därför ett av Cancerfondens viktiga syften. Vi arbetar också med att sprida kunskap om cancersymtom så att fler vänder sig till sjukvården i ett tidigt skede. Vi informerar också om vikten av att delta i de screeningprogram som erbjuds, till exempel mammografi och gynekologisk cellprovskontroll. Genom att uppmärksamma problem och påverka beslutsfattare och professionen arbetar vi för att vården ska få bästa möjliga förutsättningar att så tidigt som möjligt behandla patienter. Bättre och jämlik cancervård Sverige har i internationell jämförelse en bra cancervård. Samtidigt är det uppenbart att det finns stor förbättringspotential. I syfte att förbättra vården för alla cancerpatienter pekar Cancerfonden i sitt påverkansarbete ut brister, orättvisor, behov och framtidshot. Vi arbetar också med att skapa allianser för att få större kraft i de opinionsfrågor som Cancerfonden driver så att de hamnar på den politiska agendan. Vi för också fram konkreta förslag på förbättringsområden, visar på möjliga lösningar och internationella förebilder. Dagens forskning är morgondagens sjukvård. Att dela ut anslag till god klinisk forskning, och verka för att den integreras i cancervården, är därför ett viktigt uppdrag för Cancerfonden. Sid 6 (15)

7 4. Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål? Beskriv vilka resurser ni har för att genomföra strategin och nå era mål. Inkludera både interna resurser till exempel medarbetare, frivilliga, finansiella resurser, metodkunnande och externa resurser till exempel i form av partnerskap och nätverk. Beskriv särskilt hur ni använder resurser för att uppnå målen. Finansiering av verksamheten Insamling Cancerfonden är idag en av de största insamlingsorganisationerna. Vi har inga statliga bidrag utan är beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och samarbeten med företag. Cancerfonden är den organisation som får mest bidrag från allmänheten och flest testamenten/ legat. Under 2013 har i stort sett alla insamlingsområden ökat och överträffat budget, men den enskilt största intäkten kommer fortfarande från testamenten/legat, vilken står för cirka 38 procent av våra intäkter. Motivet för att skänka pengar till Cancerfonden är främst att man direkt och/eller indirekt har drabbats av cancer. För att lyckas med insamling gäller det att vi bibehåller vårt höga förtroende och att vi är bra på att visa hur vi använder pengarna och vilken nytta de gör. Vi måste även berätta för givarna vad vi behöver mer pengar till i framtiden och öka kunskapen hos våra givare om att det bästa sättet att stödja oss är att bli månadsgivare då vår verksamhet kräver långsiktighet. Företagen blir allt viktigare för Cancerfonden både när det gäller att samla in pengar men även för att få ut våra budskap och kunskapsspridning. Ekonomi i balans Ett av Cancerfondens långsiktiga mål är att organisationens insamlings- och administrationskostnader maximalt ska utgöra 15 procent av de totala intäkterna senast år Ju lägre denna kvot är desto större andel av intäkterna ska avsättas till cancerfondens ändamål forskningsfinansiering, påverkansarbete och kunskapsspridning. Sid 7 (15)

8 Tack vare högre intäkter och lägre insamlings- och administrationskostnader än beräknat uppnåddes detta mål redan Under 2013 användes endast 12,9 procent av insamlade medel till insamlingsarbete och administration. Motsvarande siffra 2012 var 14,9 procent. En viktig faktor för ekonomi i balans är att Cancerfondens totala resultat över tid är positivt, vilket innebär att kapitalet inte urholkas. Avkastningen från placeringstillgångarna (finansnettot) kan årligen användas för att täcka eventuella underskott i verksamheten, efter avsättningar till ändamålen. En ekonomi i balans leder på sikt till att målet 500 mkr till forskningsfinansiering kan komma att uppfyllas. Finansiella tillgångar Cancerfondens finansnämnd ansvarar för organisationens placeringstillgångar. Deras arbete regleras av en placeringspolicy som varje år revideras av styrelsen. Cancerfondens placeringstillgångar är ett buffertkapital vars främsta uppgift är att på lång sikt säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden och en tillfredställande kommunikationsverksamhet. Målet på kort sikt är att varje år inflationsskydda Cancerfondens forsknings- och kommunikationsanslag och i vart fall undvika anslagsminskningar. Marknadsvärdet av Cancerfondens placeringstillgångar uppgick i december 2013 till drygt 2 miljarder kronor. Det garanterar finansiering av redan beslutade forskningsanslag och säkerställer en långsiktig ökning av anslag till nya projekt och tjänster. Sid 8 (15)

9 Interna resurser Organisation För att säkerställa att Cancerfondens arbete bedriv så effektivt och professionellt som möjligt är organisationen organiserad enligt följande: Huvudmannamötet är Cancerfondens högsta beslutande organ och hålls en gång om året. Vid mötet deltar Cancerfondens 28 huvudmän som representerar stora delar av organisations-sverige. Vid huvudmannamötet lämnar en valberedning förslag för till beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar för arbetet vid kansliet, som har cirka 55 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Forskningsnämnden består av 22 ledamöter som beslutar om tilldelningen av forskningsmedel. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Som stöd i bedömningsarbetet har forskningsnämnden nio prioriteringskommittéer. Varje kommitté består av 7-9 ledamöter och är sammansatta så att de täcker in olika ämnesområden inom grundforskning och klinisk forskning. Ledamöterna är framstående forskare som utses för treåriga mandatperioder. Det vetenskapliga sekretariatet bistår också Cancerfondens kansli med kunskap och fakta om exempelvis cancerforskning, cancerprevention och cancervård. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur organisationens kapital förvaltas. Finansnämnden, som består av ordförande och tre ledamöter, arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Sid 9 (15)

10 Personal Arbetet vid Cancerfondens kansli utförs av cirka 55 medarbetare, varav cirka 31 medarbetare arbetar med insamling, kommunikation och intressepolitik. Övriga medarbetare fördelas inom ekonomi, it, juridik, samordning och forskningsadministration. Medarbetarna vid Cancerfonden kännetecknas av ett starkt engagemang för cancerfrågan och för att nå uppsatta mål. Externa resurser Nätverk Läs beskrivning av nätverk etc. under fråga 2 I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation? Expertrådet Cancerfondens expertråd består av cirka 50 specialister inom olika cancerdiagnoser. Dessa stöttar kansliet med fakta inom sitt specialistområde, både för interna och mediala ändamål. Ambassadörer Cancerfonden har fyra välkända ambassadörer som på ideell basis hjälper organisationen att nå ut med viktiga budskap: Magdalena Forsberg, skidskytt och idrottsförebild Paul Svensson, stjärnkock Pamela Andersson, chefredaktör och sportjournalist Ralf Edström, fotbollslegend och expertkommentator Sid 10 (15)

11 5. Hur vet ni om er organisation gör framsteg? Beskriv de kvalitativa och kvantitativa nyckeltal, indikatorer eller andra sätt ni mäter/jämför era framsteg mot. Beskriv också viktiga delmål på vägen mot de långsiktiga målen och era metoder för uppföljning och utvärdering. Beskriv hur ni arbetar med systematiskt lärande och förbättringsarbete. Observera att ni här inte ska beskriva utfallet för indikatorer och nyckeltal utan vilka ni använder och hur ni arbetar med dem. Nyckeltal Varje tertial gör Cancerfondens ledning en uppföljning av organisationens nyckeltal. Resultaten rapporteras till styrelsen. Det som följs är ett 30-tal mätpunkter inom insamling, kommunikation och personal. Delmål Tre gånger om året följer Cancerfondens ledning upp målen i organisationens verksamhetsplan. Resultaten rapporteras till styrelsen. För är det mål inom följande områden som följs upp: Finansiering av den främsta forskningen Primärprevention 1/3 av all cancer kan förebyggas Sekundärprevention tidig upptäckt är livsviktig Bättre och jämlik cancervård Effektiv insamling och ekonomi i balans Medarbetare som trivs och utvecklas Varumärkesstärkande kommunikation Engagemang och samverkan Förbättringsarbete Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000 som är en internationell kvalitetsstämpel. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar våra arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav. Cancerfonden arbetar med ständiga förbättringar och gör regelbundna mätningar för att göra förbättringar och följa nyckeltal. Revisorernas granskning syftar till att förbättra verksamheten. Cancerfonden är den första svenska insamlingsorganisationen som är ISO-certifierad. Sid 11 (15)

12 6. Vad har ni åstadkommit så här långt? Beskriv det senaste årets utfall i förhållande till era långsiktiga mål. Beskriv hur dessa resultat bidrar till ert fortsatta arbete. Ta med både det ni har uppnått och det som ni ännu inte nått fram till. Sträva efter att beskriva resultat och effekter av det ni gör snarare än aktiviteter. Finansiering av den främsta forskningen Utfall anslagsutdelning till forskning Under 2013 avsatte Cancerfonden 413 miljoner kronor till svensk cancerforskning, vilket är en ökning med åtta miljoner kronor jämfört med Detta är den hittills största summan som Cancerfonden kunnat avsätta till forskning under ett år. Dessa pengar kommer forskare och forskargrupper att kunna ansöka om under Genom en noggrann utdelningsprocess kommer de beviljade anslagen att ha goda chanser att nå framgång i kampen mot cancer. Det högt ställda målet att kunna dela ut 500 miljoner kronor per år till svensk cancerforskning innebär höga krav på hela organisationen, men det är särskilt utmanande för insamlings- och ekonomiarbetet. För att lyckas med insamlingen fokuseras arbetet på de insamlingsformer där relationen mellan intäkter och kostnader är bäst: månadsgivande, kampanjgåvor och minnesgåvor. Cancerfondens ekonomiska arbete fokuserar på förbättrade relationer mellan intäkter och kostnader samt på att spara kostnader genom att: - regelbundet omförhandla avtal med leverantörer - vara restriktiva med ny- och ersättningsrekryteringar - följa gällande avtalsramar vid löneökningar. Utfall forskningsresultat När Cancerfonden grundades för drygt 60 år sedan överlevde cirka 30 procent av dem som insjuknade i cancer i dag överlever 65 procent. Denna positiva utveckling kan vi tillskriva framgångsrik forskning som resulterat i tidigare upptäckt, bättre diagnostik och bättre behandling. Men forskning tar lång tid. Det är därför svårt att mäta resultat på årsbasis. Här är dock exempel på framgångsrika forskningsresultat inom den vanligaste cancerformen i Sverige prostatacancer som Cancerfonden finansierat det senaste decenniet. Kurativ behandling Robotassisterad kirurgi har börjat användas, men fortfarande finns inga jämförande studier med sedvanlig öppen kirurgi. Strålbehandlingen har utvecklats mycket snabbt. Den kan nu ges med stor precision både mot prostatakörteln och mot de regionala lymfkörtelstationerna i lilla bäckenet. Teknik för positionering av prostatan innebär att man med millimeterprecision känner till prostatakörtelns rörelser under pågående strålbehandling. Vidare har ett svenskt företag utvecklat en teknik att använda protoner för att kunna behandla med större precision. Sid 12 (15)

13 Aktiv övervakning Detta är ett koncept som tillämpas alltmer för patienter som har små och mindre aggressiva varianter av prostatacancer. Aktiv övervakning innebär att många män med prostatacancer kan avstå strålning och operation, och på så sätt slippa biverkningarna. Hur man ska selektera dessa patienter och följa dem över tid utvärderas inom ramen för bland annat ett svenskt initiativ SAMS-studien, som stöds av Cancerfonden. Screening 2009 rapporterade två stora studier att dödligheten i prostatacancer kan minskas vid screening. Dessa studier utvärderas nu ytterligare för att öka kunskapen. Inte minst Göteborgsstudien, med stöd från Cancerfonden, har varit viktig. I Sverige pågår nu studien STHLM3 som syftar till att hitta bättre markörer än PSA för upptäckt och karaktärisering av prostatacancer. Metastaserad prostatacancer Ett tiotal nya läkemedel har lanserats som bromsar sjukdomen, lindrar symtom och förlänger överlevnaden. Många spännande studier pågår med andra lovande substanser, exempelvis ODX och Radium 223 från Sten Nilssons forskargrupp. Primärprevention 1/3 av all cancer kan förebyggas Utfall rökning Cancerfonden har under 2013 fokuserat det tobakspreventiva arbetet på att verka för striktare tobakspolitiska åtgärder samt stöttat organisationen A Non Smoking Generation. Aktiviteter har omfattat debattartikel om rökningens skadeeffekter och behovet av starkare lagstiftning; ett öppet brev till Socialdepartementet om tobaksproduktsdirektivet, kunskapsseminarium i riksdagen, seminarium i Almedalen, samarbete med medlemsorganisationer i Tobaksfakta och med NCD-nätverket, samt närvaro på Riksstämman. A Non Smoking Generation har arrangerat föreläsningar i skolorna om Tobakens barn och arbetat aktivt med opinionsbildning kring Tobaksproduktdirektivet. Statistiken från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) visar på en minskning under året av antalet niondeklassare som röker, medan antalet rökare i gymnasiet årskurs två ligger kvar på nästan samma nivå. Statistiken visar tydligt att rökdebuten skjuts upp, men att antalet som röker i gymnasiet ligger kvar på samma nivå. Statistik från CAN: Årskurs 9 Pojkar Flickor ,7 18, ,5 16,4 Gy ,7 33, ,4 31,4 Sid 13 (15)

14 Utfall solbeteende Cancerfonden har fokuserat på att sprida budskapet om risken med för många timmar i solen mitt på dagen utan skydd, samt på risken med att sola solarier vid för tidig ålder. Aktiviteter under året har omfattat frukostseminarium om malignt melanom i samarbete med Melanomföreningen, seminarium i Almedalen om riskfaktorer samt ett kapitel i Cancerfondsrapporten om hudcancer. En kartläggning av svenska kommuners innehav av solarier resulterade i ett stort mediegenomslag vilket fick till följd att flera kommuner valde att ta bort solarier från sina kommunala anläggningar. Cancerfonden har även haft kontakter med ansvarigt departement Miljödepartementet samt enskilda riksdagsledamöter och diskuterat vikten av en åldersgräns för solariessolande för att skydda unga och minska antal hudcancerfall i framtiden. Statistik: Andelen som drabbas av malignt melanom i huden fortsätter att öka drabbades män och kvinnor. Utfall hälsosam livsstil Cancerfonden har under 2013 fokuserat på budskapet om att fler samhällsinstanser bör ta ansvar för folkhälsan i stort. Människors levnadsvanor leder till flera olika sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Instanser med ansvar för folkhälsan är idag, förutom politiker på riks- och landstingsnivå, Socialstyrelsen, Regionala cancercentrum, FHI med flera. Cancerfonden har ingått ett samarbete med 19 organisationer för att samarbeta kring icke smittsamma sjukdomar (NCD Non-communicable diseases ) och bildat NCD-nätverket för att sätta fokus på, och öka kunskapen om, livsstilens betydelse. Under Almedalsveckan 2013 arrangerade Cancerfonden ett seminarium på temat och bjöd in till ett samtal med ansvariga myndigheter och politiker. Bland andra deltog Johan Carlson, ny generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. Han har även besökt Cancerfondens generalsekreterare, deltagit i ett NCD-nätverksmöte och varit del av panel i seminarium om levnadsvanor i Almedalen. Inom regionalt cancercentrum har en preventionsgrupp bildats under 2013 med ansvar att arbeta med preventionsfrågor. Cancerfonden har haft regelbundna möten med denna grupp och planerar en tobakspolitisk konferens under Sid 14 (15)

15 Sekundärprevention tidig upptäckt är livsviktig Utfall screening Mål: 80 procent av de som kallas deltar i screeningprogrammet för bröstcancer. Utfall: 81,6 (2011 senaste uppgift) Mål: 85 procent av de som kallas deltar i screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Utfall: 80,6 % (2012 senaste uppgift) Mål: Alla landsting ska delta i studien kring införandet av screeningprogrammet för tjockoch ändtarmscancer. Utfall: 18 av 21 landsting deltar i studien Bättre och jämlik cancervård Utfall Bättre och jämlik cancervård Cancerfonden följde under 2013 upp det omfattande arbete som gjordes under 2012 kring den ojämlika cancervården. Tillsammans med Demoskop genomfördes en undersökning av i vilken grad kvinnor som inbjudits till mammografi verkligen gick på sin undersökning. Genomgången visade på stora, eller mycket stora, skillnader mellan olika områden och socioekonomiska grupper i landets tre storstadsregioner. Detta blev ett bidrag till den stora diskussion som pågår inom vårdsverige kring behovet av satsningar på en jämlik vård. För att ytterligare sätta fokus på den viktiga frågan om en jämlik cancervård, har Cancerfonden tillsammans med LIF (Läkemedelsindustriföreningen) tagit initiativ till bildandet av Kommissionen för jämlik vård. Kommissionen släppte bland annat en rapport och genomförde ett seminarium i Almedalen under rubriken Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? samt en debattartikel på temat Dags för jämlik vård i hela landet. Ytterligare en central fråga inom cancervården är den så kallade nivåstruktureringen. Det är en fråga som Cancerfonden aktivt arbetat med under ett antal år, och bland annat lyfte i Cancerfondsrapporten Genom att koncentrera ovanliga och komplicerade behandlingar till ett fåtal, mest lämpade, istället för att allt görs överallt, kan stora vinster göras. I en slutrapport från SKL lämnades förslag på en modell för att avgöra när en behandling eller cancerform bör skötas på färre platser än sex, modellen är bra och bör implementeras snarast. Tyvärr går det alldeles för sakta och alldeles för få diagnoser har kommit ifråga, varför frågan fortsätter att vara i fokus för Cancerfondens påverkansarbete. Under 2013 lade Cancerfonden även arbete på att kartlägga utvecklingen inom regionala cancercentrum (RCC). Arbetet resulterade bland annat i en jämförande genomgång av de sex regionala cancercentrumens arbete, utifrån det uppdrag de fått. Även om RCC fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas handlar det för Cancerfondens del om att säkerställa att förslagen och intentionerna i utredningen en nationell cancerstrategi för framtiden implementeras och omhändertas i det arbete som görs av RCC. Sid 15 (15)