Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning. Specialistundersköterska mot barn och ungdomar. Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd.

Transkript

1 Utbildningens namn: Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 200 Studieort: Växjö Studieform: Distans Studietakt: 100 Utbildningsnummer: YH00369 Omgång: 1

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besök Organisation: Adress: Ort: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Region Kronoberg Kunskapsutveckling Syd Växjö Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd J F Liedholms väg 17 Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post region@kronoberg.se Sida 1 (23)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examen Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen - SeQF nivå 5 Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistundersköterska mot barn och ungdomar Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Undersköterska med specialistkompetens inom barn och ungdomssjukvård Barnundersköterska Specialistundersköterska barn- och ungdom mot hälso- och sjukvård Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om/i 1. barn och ungdomssjukvård, anatomi och fysiologi, barn- och ungdomars utveckling, livsvillkor och rätt, samt kunskaper om barn och ungdomar med funktionsnedsättning, åtgärder/behandlingar samt hur man underlättar för barn/ungdom och närstående genom ett professionellt bemötande. 2. reaktioner/kriser hos barn/ungdomar och dess familj/närstående samt att kunna bemöta utifrån ett professionellt förhållningssätt. 3. barn/ungdomars utveckling som individer och påverkan som sker utifrån rådande levnadsförhållanden. 4. lagar, författningar som ingår i yrkesrollens arbetsuppgifter. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att 1. möta och stödja barn/ungdomar utifrån ett pedagogiskt och åldersadekvat sätt. Sida 2 (23)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning 2. observera barn/ungdomar och dra slutsatser om individens medicinska och/eller psykosociala hälsa. 3. bedöma, utföra och utvärdera de åtgärder/insatser som behövs utifrån verksamhetens omvårdnadsmodell och inom ramen för sin yrkesroll 4. förstå innebörden av journaldokumentation utifrån hälsotillstånd och omvårdnadsbehov. 5. delta och verka i teamarbetet och grupprocessen utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. 6. aktivt delta i handledning och vårdprocesser av barn/ungdomar och vårdnadshavare. 7. Informera och instruera olika grupper på svenska samt på minst ett främmande språk 1. informera om barnets/ungdomens tillstånd och välbefinnande utifrån ett professionellt förhållningssätt. 2. möta den enskilde individens (barn, ungdomar, närstående) tillstånd. 3. reflektera över yrkesrollens innebörd genom att arbeta med självinsikt och självkännedom. 4. ge ett korrekt bemötande till den enskilde individen och omgivningen. 5. tillgodogöra sig ny kunskap och kunna följa med i utvecklingen av all vård och teknik inom området. 6. arbeta utifrån ett entreprenöriellt synsätt. Undervisning på engelska Kursöversikt Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Enligt förslaget om förändring i föreskrift 2014:6 utifrån ny skrivelse i förordning 2 kap. 13 ska de studerande i sin undervisning lära sig att informera, instruera och kommunicera på mist ett främmande språk. Vi kommer i dessa kurser använda en del artiklar på engelska som ger den blivande specialistundersköterskan ett gott ordförråd med engelska termer för att kunna vända sig till patienten som inte pratar och förstår svenska. Med många nyanlända människor som kommer till Sverige och är i behov av vård känns den här ändringen mycket rätt i tiden. Obligatoriska kurser Kurs Barn och ungdomars livsvillkor 25 Barn och ungdomssjukvård 30 Examensarbete 10 Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar 20 Introduktion och barnets fysiska och psykosociala utveckling LIA Barn och ungdomssjukvård 20 LIA Neonatalvård 20 LIA Omhändertagande av det friska nyfödda barnet 20 Neonatologi 30 Poäng 25 Summa: 200 Valbara kurser Sida 3 (23)

5 {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 9 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Barn och ungdomars livsvillkor Standard Nej YH-poäng: 25 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom barn och ungdomars livsvillkor i relation till den specialiserade undersköterskans specifika yrkessroll. Kursen innehåller följande moment: - psykiska och sociala orsaker till beteendeproblem, utanförskap och psykisk ohälsa - levnadsförhållande hos flyktingfamiljer och ensamkommande flyktingbarn - barn och ungas olika uttryck för psykisk ohälsa - socialtjänstlagen SoL, hälso- och sjukvårdslagen HSL, lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade LSS, lagen om vård av unga LVU - FN s barnkonvention, NOBAB s kriterier för barn och ungdomssjukvård - anmälan om vanvård, övergrepp och våld mot barn och ungdomar - samtal med barn och unga - bemötande av beteendeproblematik Kursen uppfyller helt: Kunskaper: 3 Färdigheter: - Kompetenser: - Kunskaper: Färdigheter: Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 1, 2, 4 Färdigheter: 1, 2, 3 Kompetenser: 1, 3, 5 - kunskaper om samband mellan barn och ungdomars sociala sammanhang och förekomst av psykisk ohälsa hos barn och unga. - kunskaper om hur dysfunktionella familjemönster kan inverka på barn och ungas hälsa. - kunskaper om tillämpliga lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, brukar-organisationer och andra aktörer. - kunskaper om anmälningsplikten vid missförhållanden som rör barn och ungdomar - färdigheter i att bedöma, utföra och utvärdera specifika åtgärder/insatser relaterade till yrkesrollen - färdigheter i att observera samt dra slutsatser om individers medicinska och psykosociala hälsa Sida 4 (23)

6 Kompetenser: - kompetens i att ge information om aktuellt tillstånd och grad av välbefinnande - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen i linje med pedagogiken "den reflekterande praktiken" - kompetens i professionellt bemötande i relation till barn/ungdom samt anhörig/närstående - kompetens i att självständigt söka och utveckla kunskapen inom det egna vårdområdet - kompetens i ett entreprenöriellt förhållningssätt till det egna och verksamhetens arbete Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Barn och ungdomssjukvård Standard Nej YH-poäng: 30 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att den studerande efter genomgången kurs skall: - ha kunskaper om barn och ungdomssjukvård - ha kunskap om den specifika omvårdnad och omsorg hos sjuka barn och ungdomar - ha kunskaper om vikten av att iaktta samt rapportera förändringar när det gäller barns och ungdomars hälsotillstånd - ha kunskaper om vikten av att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen och anhöriga/närstående - ha kunskaper om vikten av hur och varför man tillämpar patientsäker vård - ha kunskap om vikten över att reflektera över den kommande yrkesrollen, Pedagogiken "Den reflekterande praktiken - ha kunskaper om vikten av vårdteam runt barnet/ungdomen och anhörig/närstående - ha teoretiska kunskaper för att kunna kommunicera och agera på ett etiskt och serviceinriktat sätt, på svenska och på minst ett främmande språk (engelska) Kursen innehåller följande moment: - diabetes och andra kroniska sjukdomar, astma, allergi, onkologi, immunförsvar - symtom och behandling - omsorg/omvårdnad - undersköterskans roll i vårdteamet - etiska överväganden i mötet med barn, ungdomar och närstående - empatiskt förhållningssätt, interaktion - familjens/närståendes situation - smärtlindring, lekterapi, pedagogiskt perspektiv. Kursen uppfyller helt: Kunskaper: 1 Färdigheter: 2, 4, 7 Kompetenser: - Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 2, 3, 4 Färdigheter: 1, 3 Kompetenser: 1, 2, 3, 5 Sida 5 (23)

7 Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - kunskaper om barn och ungdomssjukvård - kunskaper om specifika metoder för omvårdnad och omsorg av sjuka barn och ungdomar - ha kunskaper om hur och varför man tillämpar patientsäker vård samt lagar och författningar som berör i yrkesrollen - färdigheter i iakttagande samt rapportering av förändringar när det gäller barns och ungdomars hälsotillstånd - färdigheter i att utföra och utvärdera arbetsinsatser i barn och ungdomssjukvården - färdigheter i att kommunicera med och stödja vårdtagare utifrån individuella behov på svenska samt på minst ett främmande språk (engelska) - kompetens att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen och anhöriga/närstående - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen i linje med pedagogiken "den reflekterande praktiken" - kompetens i att självständigt söka och utveckla egen kunskap i barn och ungdomssjukvård Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Examensarbete Examensarbete Nej YH-poäng: 10 Syfte och mål: Kursen ska ge den studerande möjlighet att behandla innehållet i ett arbetsområde inom sitt nya yrke som Specialistundersköterska Barn- och Ungdom med anknytning till någon, eller några, av kurserna i utbildningen. Det valda området ska ge den studerande inblickar i vägar till vidare lärande och professionell utveckling. Kursen uppfyller helt (H): Kunskaper: - Färdigheter - Kompetenser: - Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Kursen uppfyller delvis (D): Kunskaper: 1, 3 Färdigheter: 1, 2 Kompetenser: 1, 3, 5 - kunskaper i att självständigt behandla innehållet i ett arbets- eller studieområde - uppvisat färdighet att självständigt slutföra förelagt projekt - kompetens att föreslå hur det studerande området kan leda till vidare lärande och/eller professionell utveckling Sida 6 (23)

8 Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar Standard Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom funktionsnedsättning hos barn och ungdomar i relation till den specialiserade undersköterskans specifika yrkesroll. Kursen innehåller följande moment: - lagen om särskilt stöd och service LSS, socialtjänstlagen SoL, lagen om vård av unga LVU, hälso- och sjukvårdslagen HSL, offentlighets- och sekretesslagen - autismspektrumtillstånd, ADHD - utvecklingsstörning och utvecklingsförsening - funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar - attityder, värderingar, pedagogiskt förhållningssätt - anhörigstöd - barn och ungas olika uttryck för psykisk ohälsa Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Färdigheter: - Kompetenser: - Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 1, 4 Färdigheter: 2, 4 Kompetenser: 1, 3, 5 - kunskaper om barn och ungdomssjukvård specifikt avseende funktionsnedsättningar - kunskap om tillämpliga lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, brukarorganisationer och andra aktörer - ha kunskap om olika neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar - ha kunskap om utvecklingsstörning hos barn och ungdomar - ha kunskaper om fysiska och psykiska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar, samt risken för psykisk ohälsa - färdigheter i att observera barn/ungdomar och dra slutsatser om individens medicinska och/eller psykosociala hälsa i relation till funktionsnedsättning - färdigheter i journaldokumentation utifrån hälsotillstånd och omvårdnadsbehov - kompetens att professionellt bemöta och informera barn/ungdom, anhörig/närstående och/eller de nyblivna föräldrarna - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen i linje med pedagogiken "den reflekterande praktiken" - kompetens i att självständigt söka och utveckla kunskapen inom det aktuella vårdområdet Kursens namn: Introduktion och barnets fysiska och psykosociala utveckling Kurstyp: Standard Valbar: Nej YH-poäng: 25 Sida 7 (23)

9 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att introducera utbildningen och den kommande yrkesrollen samt ge kunskaper, färdigheter och kompetenser kring barnets fysiska och psykiska utveckling i relation till den specialiserade undersköterskans specifika yrkesroll. Kursen innehåller följande moment: - aktivt kunskapssökande, reflektionens betydelse samt informationsteknik. - gruppdynamik, olika kommunikationssätt och den egna rollens betydelse i gruppen samt det professionella förhållningssättet i yrkesrollen - offentlighets- och sekretesslagen. - patientsäkerhetslagen - cirkulation, respiration, matspjälkning, nervsystem, rörelseapparaten - barnets normala utveckling och anknytning - basala hygienrutiner, vanligast förekommande mikroorganismer och dess spridningsvägar Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Färdigheter: - Kompetenser: - Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 1, 2, 3, 4 Färdigheter: 1, 2 Kompetenser: 1, 3, 5, 6 Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - kunskaper om utbildningen som helhet samt yrkesrollen. - kunskaper om lagar, författningar som ingår i yrkesrollens arbetsuppgifter (omformulerat) - kunskaper om barnets anatomi och fysiologi. - kunskaper om barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. - färdigheter i tillämpning av anknytningsteorier. - färdigheter i att tillämpa hygienföreskrifter - färdigheter i metoder för att observera barn/ungdomar och dra slutsatser om individens medicinska och/eller psykosociala hälsa. - kompetenser i studieteknik samt informationsteknik. - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen i linje med pedagogiken "den reflekterande praktiken" - kompetens i att självständigt söka och utveckla kunskapen inom det aktuella vårdområdet - kompetens i att tillämpa ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA Barn och ungdomssjukvård LIA Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området barn och ungdomssjukvård.. Kursen innehåller följande moment Sida 8 (23)

10 - sjuka barn och ungdomars omsorg och omvårdnad - observation av avvikelser hos barn och ungdomars hälsotillstånd - pedagogiska metoder för att lindra smärta och oro - professionella möten med föräldrar/närstående utifrån ett individanpassat synsätt - patientsäker vård och dokumentation - reflektion över egen yrkesroll, loggbok Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Färdigheter: - Kompetenser: - Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 1, 2, 3, 4 Färdigheter: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 Kompetenser: 1, 2, 3, 4, 6 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: - kunskaper i specifik omvårdnad och omsorg av sjuka barn och ungdomar - kunskaper om patientsäker vård i linje med författningar och lagar som berör yrkesrollen - kunskaper om säker vård utifrån rådande hygienföreskrifter - färdigheter i att observera barn/ungdomar och dra slutsatser om individens medicinska och/eller psykosociala hälsa - färdigheter i att under handledning kunna tillämpa metoder för att lindra smärta och oro hos barn och ungdomar utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt - färdigheter i arbete med vårdteam runt barnet/ungdomen och anhöriga/närstående - färdigheter i att bedöma, utföra och utvärdera specifika åtgärder/insatser - kompetens i att iaktta och rapportera förändringar hos barns och ungdomars hälsotillstånd - kompetens i att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen och anhöriga/närstående - kompetens att hantera relevant och aktuell medicinsk teknik - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen - kompetens i att tillämpa ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA Neonatalvård LIA Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: LIA Neonatalvård Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området neonatalvård. Kursen innehåller följande moment: - det nyfödda sjuka eller för tidigt födda barnets omsorg och omvårdnad Sida 9 (23)

11 - observation av avvikelser i barnets hälsotillstånd - NIDCAP - individualisering av omvårdnaden av barnet och mötet med föräldrar - medicinsk teknik - patientsäker vård, dokumentation - reflektion över egen yrkesroll, loggbok Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Färdigheter: - Kompetenser: - Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 3, 4 Färdigheter: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 Kompetenser: 1, 2, 3, 4, 6 - kunskaper i den specifika omvårdnaden och omsorgen om det sjuka nyfödda barnet eller för tidigt födda barnet - kunskaper om säker vård utifrån rådande hygienföreskrifter - kunskaper om patientsäker vård i linje med författningar och lagar som berör yrkesrollen - färdigheter i att under handledning kunna stödja och vägleda föräldrar - färdigheter i att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet och närstående - färdigheter i arbete med vårdteam - färdigheter i att bedöma, utföra och utvärdera specifika åtgärder/insatser - kompetens att iaktta och rapportera förändringar i det nyfödda sjuka eller för tidigt födda barnets hälsotillstånd - kompetens i att tillämpa NIDCAP - kompetens att hantera relevant och aktuell medicinsk teknik - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen - kompetens i att tillämpa ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Kurstyp: Valbar: LIA Omhändertagande av det friska nyfödda barnet LIA Nej YH-poäng: 20 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att genom praktiska erfarenheter och genom arbete under handledning ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom yrkesrollen specifikt avseende området omhändertagande av friska nyfödda barn. Kursen innehåller följande moment: - observation av avvikelser i barnets hälsotillstånd - nyfödda barns omvårdnad - amningsobservation och föräldravägledning i amningssituationer - omsorg och omvårdnad av den blivande, nyblivna mamman - individualisera omvårdnaden av barnet och mötet med dess föräldrar - reflektion över yrkesroll, loggbok Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Sida 10 (23)

12 Färdigheter: - Kompetenser: - Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 3, 4 Färdigheter: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 Kompetenser: 1, 2, 3, 4, 6 - kunskaper i den specifika omvårdnaden och omsorgen om det nyfödda barnet - kunskaper om säker vård utifrån rådande hygienföreskrifter - kunskaper om patientsäker vård i linje med författningar och lagar som berör yrkesrollen - färdigheter i att iaktta och rapportera förändringar i det nyfödda barnets hälsotillstånd. - färdigheter i att tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med det nyfödda barnet och föräldrar - färdigheter i arbete med vårdteam - färdigheter i att bedöma, utföra och utvärdera specifika åtgärder/insatser - kompetens att under handledning kunna stödja och vägleda blivande och nyblivna föräldrar - kompetens att under handledning genomföra en amningsobservation och vägleda föräldrar i amningssituationer - kompetens att hantera relevant och aktuell medicinsk teknik - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen - kompetens i att tillämpa ett entreprenöriellt synsätt Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Neonatologi Standard Nej YH-poäng: 30 Syfte och mål: Kursens syfte och mål är att ge specialiserade kunskaper, färdigheter och kompetenser inom neonatologi i relation till den specialiserade undersköterskans specifika yrkesroll. Kursen innehåller följande moment: - anknytningsteorier - kristeori - bemötande och förhållningssätt - vanligaste sjukdomarna hos nyfödda, symtom samt åtgärder/behandling - missbildningar och hjärtsjukdomar - prematura barns medicinska, anatomiska och fysiologiska förutsättningar - omsorg/omvårdnad av det prematura barnet - omvårdnadsmodell NIDCAP (Newborn Individualized Developmental Care and Assesment Program) - sjukdomstillstånd och komplikationer kring den blivande och nyförlösta mamman Kursen uppfyller helt: Kunskaper: - Färdigheter: - Kompetenser: - Sida 11 (23)

13 Kunskaper: Färdigheter: Kompetenser: Kursen uppfyller delvis: Kunskaper: 1, 2, 3 Färdigheter: 2, 3, 4 Kompetenser: 1, 3, 5 - kunskaper om de vanligast förekommande sjukdomarna hos det nyfödda och prematurfödda barnet. - kunskaper i sjukdomstillstånd och komplikationer kring den blivande och nyförlösta mamman - kunskaper om kris och krisreaktioner hos närstående. - kunskaper i allmän och specifik omvårdnad relaterat till barnets medicinska, anatomiska och fysiologiska förutsättningar - kunskaper om anknytningens betydelse relaterad till neonatalvård. - färdigheter i NIDCAP, (Newborn Individualized Developmental Care and Assesment Program) - kompetens att hantera relevant och aktuell medicinsk teknik - kompetens i att reflektera över den egna yrkesrollen - kompetens i att självständigt söka och utveckla kunskapen inom det aktuella vårdområdet Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande kan när som helst under sin utbildning ansöka om att få tillgodoräkna annan tidigare utbildning. Examens- eller utbildningsbevis tillsammans med en detaljerad beskrivning av den tidigare utbildningens innehåll i form av kursplaner eller dylikt bifogas ansökan. Det är de kunskaper, färdigheter och kompetenser den studerande åberopar, som i huvudsak motsvarar kursmål i den aktuella utbildningen, som kan tillgodoräknas. Bedömningen av ansökan tar också hänsyn till kursmålens betygskriterier och resulterar i ett underlag till ledningsgruppen, som sedan fattar beslut om tillgodoräknande. Tillgodoräknandet kan avse delar av en kurs, hel kurs eller flera kurser. Betyg sätts enligt gällande betygsskala. Studerande kan även ansöka om att tillgodoräkna motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har utvecklats i yrkesverksamhet eller på annat sätt. Då påbörjas en utredning avseende reell kompetens. Vid behov begärs kompletterande underlag in från den studerande. Underlaget kan t.ex. bestå av arbetsbetyg, kursbevis, intyg avseende ideella uppdrag och arbetsprover. Om underlagen inte fullt ut styrker de kunskaper, färdigheter och kompetenser som Sida 12 (23)

14 den studerande åberopar kan en kompetenskartläggning utföras i dialog med den sökande. Kartläggningen används sedan i bedömningen mot de kursmål och betygskriterier i utbildningen som är relevanta. Vid behov kan bedömningen kompletteras med ett prov eller liknande för att styrka den studerandes kunskaper, färdigheter och kompetenser. I övrigt tillämpas samma rutiner som vid tillgodoräknande av tidigare utbildning. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 13 (23)

15 Särskilda förkunskaper Särskilda förkunskaper krävs i följande Kurser Lägst betyget E/3/G i följande kurser eller motsvarande kunskaper Vård- och omsorgsprogrammet Etik och människans livsvillkor, 100p Hälsopedagogik, 100p Medicin 1, 150p Psykiatri 1, 100p Psykologi 1, 50p Samhällskunskap 1a2, 50p Specialpedagogik 1, 100p Svenska 2 alt Svenska som andraspråk 2, 100p Vård- och omsorgsarbete 1, 200p Vård- och omsorgsarbete 2, 150p Yrkeserfarenhet Yrkeserfarenhetens omfattning och längd: Typ av yrkeserfarenhet: Motivering yrkeserfarenhet: Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Behörighetsbedömning och meritvärdering genomförs av egen personal samt studie- och yrkesvägledare enligt nedan rutin: 1. Ansökningarna registreras, numreras och behörighetsgrunder markeras för varje sökande. 2. Bedömning av behörighet samt beräkning av meritvärde (utifrån att den sökande har behörighet till yrkeshögskola) och yrkeserfarenhet görs i samverkan med administratör, utbildningsledare och studie- och yrkesvägledare. Rutin kring förfarande finns dokumenterat i lathund för bedömning" som används som hjälpmedel under antagningens gång. 3. Behöriga sökanden rangordnas utifrån meritvärde och yrkeserfarenhet och poängbedöms. Vid behov kan 20-procentsregeln användas. 4. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör. Saknas underlag för bedömning, begärs de relevanta kompletterande underlagen in från den sökande. 5. Överstiger antalet sökande antal platser, rangordnas sökande enligt angivna urvalsgrunder 6. Förslag på antagning och reserver på studerande presenteras vid ledningsgruppsmöte som fastställer antagningen 7. Beviljade sökande samt reserver meddelas och dokumentationen arkiveras. 8. Efter avslutad antagning görs en gemensam utvärdering med berörd personal. Minst två personer deltar aktivt med arbetet under antagningsprocessen för att säkerställa Sida 14 (23)

16 antagningsförfarande och kvalitet. Reell kompetens Om sökande saknar formella meriter, motsvarande behörighetskraven i 3 kap punkterna samt eventuellt 2-3, påbörjas en utredning avseende reell kompetens. Vid behov begärs kompletterande underlag in från den sökande. Underlaget kan t.ex. bestå av arbetsbetyg, kurseller utbildningsbevis, intyg avseende ideella uppdrag och arbetsprover. Om underlagen inte fullt ut styrker behörigheten kan en kompetenskartläggning utföras i dialog med den sökande. Kartläggningen används sedan i bedömningen mot de uppställda behörighetskraven och vid behov kan bedömningen kompletteras med ett prov eller liknande för att styrka den sökandes kompetens. Den sökande kan sedan förklaras behörig enligt 3 kap. 1 punkt 4 samt eventuellt 2-3 om behörighetskraven uppfylls. Om behörighetskraven inte uppfylls och om 3 kap. 4 (den så kallade 20 %-regeln) används för att förklara sökande behöriga, kan behörigheten bedömas mot andra krav. Dessa krav tar sin utgångspunkt i att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Alla som förklaras behöriga efter bedömning av reell kompetens enligt 3 kap. 1 punkt 4 samt eventuellt 2-4 går vidare till urval om antalet behöriga överstiger platserna i utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Studie- och yrkesvägledare beräknar meritvärde för de ansökningar som bedömts vara behöriga. Beräkningen sker enligt UHR:s regler och tillämpningar om beräkning av meritvärde av gymnasieutbildning med undantag av meritpoäng. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde (Mv) / Poäng Mv = 4p Mv = 6p Mv = 8p Mv = 10p Mv = 12p Särskilt prov Det särskilda provet är inriktat på kunskaper och färdigheter relaterade till utbildningen och yrkesrollen. Samtliga behöriga sökanden ges möjlighet att delta vid det särskilda provet. Provtillfällen kan de boka in sig själva via yh-antagning.se Syfte och mål med det särskilda provet, som är en del av urvalsprocessen, är att de som antas till utbildningen är de som bedöms ha de största möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen. Provet visar den sökandes kunskaper i nuläget som tillsammans med betyget från undersköterskeutbildningen och svenskan ger en bättre bild av den sökandes förutsättningar. Det särskilda provet består av två skriftliga test som avser språkliga färdigheter och ämneskunskaper som en undersköterska bör ha. Maximalt kan de sökande under det särskilda provet samla 12 poäng. Detta ger tillsammans med meritvärdet av betygen maximalt 24 poäng. Sida 15 (23)

17 Skriftligt test i svenska: max. 5 poäng Skriftligt test i ämneskunskaper för undersköterskor: max. 7 poäng Yrkeserfarenhet Relevant yrkeserfarenhet, bedöms utifrån yrkesrollen som undersköterska (även annan yrkesroll om den inneburit relevanta sjukvårdsuppgifter) inom vård och omsorgsrelaterat yrke. Utbildningsansvarig och studie- och yrkesvägledare avgör om den sökandes yrkeserfarenhet bedöms som relevant. Relevant yrkeserfarenhet poängsätts (max 14.4p): 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 p. 2 år = 9.6 p. 3 år = 14.4 p. Poängsumma för meritvärde, särskilt prov och yrkeserfarenhet läggs samman och kan ge max 38.4 poäng som utgör den sökandes jämförelsetal. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Urvalsprocessen dokumenteras av administratör (innehållande följande information): - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde poäng - Särskilt prov - poäng - Yrkeserfarenhet - poäng - Total summa poäng - Förslag på antagen-reserv-ej antagen - Antagen - Svarat på antagningen - Avhopp / tar tillbaka ansökan - Summering av antal sökande - Antal behöriga sökande - Antal beviljade platser - Antagna enligt 20 procent-regel Övriga kommentarer, som "kommer att komplettera" samt "särskilt pedagogiskt stöd" Ovanstående information sammanställs och redovisas vid ledningsgruppens möte. Där fastställs antagning. Antagningsbesked skickas via e-post samt fysisk post till de sökande (antagna och reserver med platsnummer). De antagna skall svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Därefter meddelas eventuella reserver om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. Sida 16 (23)

18 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Beskrivning av samarbete med underleverantör Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska kunna utveckla ett reflekterande arbetssätt (den reflekterande praktikern) genom att låta erfarenhetsbaserad kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. Begreppet myntades på 1980-talet av Donald Schön, som beskriver att vårt tänkande kan förändras när vi tänker efter varför vi tänker som vi gör. Vårt mål är att samordna forskningsbaserad och teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhetskunskap. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för dialog, diskussioner och seminarier/reflektionsseminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet. Syftet med pedagogiken är att öka den studerandes förmåga att aktivt söka, och värdera kunskap genom att utveckla ett reflektivt tänkande. Lärandet bygger på tes, antites, syntes som utgör en ny reflekterad utgångspunkt som innehåller nya insikter, den nya insikten kan ställas mot en ny antites. Genom reflektionen kan den studerande öka förståelsen och försöka förstå sambandet mellan oreflekterad kunskap och reflekterad kunskap. Förutsättningar för att kunna genomföra studierna ser olika ut för olika studerande. Syftet med vårt distansupplägg är att det ska vara heltidsutbildning som erbjuder en viss flexibilitet för den studerande utifrån dennes livssituation. Distansupplägget bygger på att de studerande samlas till obligatoriska träffar i utbildningslokalerna i Växjö. Detta vid introduktion av varje ny kurs i utbildningen. Vid de centrala träffarna ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, praktiska moment, examinationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. De centrala träffarna ges vid ett antal tillfällen per termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). Därutöver kommer de studerande att ha obligatoriska reflektionsträffar, där även examinationstillfällen kan förekomma. Under övrig tid, sker merparten av kommunikationen via lärplattformen Fronter, där reflektion och all information om utbildningen finns (studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren tillgänglig via e-post och telefon vid behov. Genom att låta de studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och genom gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Den individuella utvecklingen hos den studerande sker via en skriftlig framgångsrapport/terminsutvärdering med uppföljning och utvecklingssamtal i samband med LIA- Sida 17 (23)

19 besök. Insatser för pedagogisk stöd En studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen ska få det stöd han eller hon behöver. Rätten är reglerad i 2 kap. 3 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Bestämmelsen anger att det är utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet att tillgodose studerandes behov av stöd. Skyldigheten motsvaras av en rättighet för den studerande. Rätten är inte kopplad till något krav på att den studerande ska ha en konstaterad funktionsnedsättning, och utbildningsanordnaren kan därför inte kräva ett sådant underlag från den studerande för att erbjuda stödinsatser. Den studerande ansvarar för att meddela utbildningsanordnaren om behov finns och hur det påverkar undervisningen och utbildningsanordnaren använder sina egna rutiner för att säkerställa att den studerande får rätt stöd i undervisningen utifrån sitt behov. Som huvudregel gäller att stödet ska finansieras inom ramen för den ordinarie finansieringen. Om behovet finns på grund av en funktionsnedsättning kan dock myndigheten bevilja utökat statsbidrag för kostnaderna enligt 5 kap 2. Utbildningens upplägg vid distans Distansutbildningen är på heltid, men erbjuder den studerande en viss flexibilitet för att kunna genomföra sina studier på ett så effektivt sätt som möjligt. Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle) Dessa träffar består av introduktion till ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök, praktiska övningar, och examinationer. Dessutom ingår det reflektionsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma. En studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen Fronter i god tid före varje kursstart. Detta ger den studerande information och vägledning inför kursen samt specificerar dess innehåll och krav. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som publiceras av utbildningsledaren på lärplattformen Fronter. Ansvarige utbildningsledare ger kommentarer/examinerar på grundval av utförda uppgifter.. På lärplattformen Fronter sker även löpande kommunikation mellan utbildningsledare och de studerande. Här har de studerande samtidigt tillgång till studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner och examinationer. Utbildningsledare finns även tillgänglig via e-post eller telefon. Handledning i ämnet och reflektionshandledning ges via lärplattformen vid schemalagda tillfällen (en gång i veckan). Utvecklingssamtal med den studerande sker i samband med LIA-besök som förbereds genom att den studerande gör en framgångsrapport/terminsutvärdering på lärplattformen under termin 1. I börjar av termin 2 läggs en framgångsrapport - "min utveckling" - ut på lärplattformen som den studerande ska reflektera över och besvara/fylla i skriftligt. Dessa dokument samt utvecklingen under LIA-perioden ligger till grund för utvecklingssamtalet som sker under LIA-perioden. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 11 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i behov av kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet att utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där utbildningens omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika yrkeskategorier inom yrkesområdet har medverkat för att säkerställa rätt nivå och kompetens i utbildningen. Arbetsgruppen finns tillgänglig och medverkar vid fortsatt arbete med kursplaner mm. Sida 18 (23)

20 Studerandes möjligheter att koppla samman praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter Vi bjuder in gästlärare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och sitt arbete för de studerande. De studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den reflekterande praktikern, som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande erbjuds också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar, med varandra och med utbildningsledaren. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling. LIA-handledare bjuds in till handledarutbildning (4 dagar) som sker i samverkan med Vård- och Omsorgs-College ("steg2"). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller två handledare och ett fastställt schema under LIA- perioden. Detta för att den studerande ska få god insikt i, samt erfarenhet av, yrkesrollen och kunna nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med handledare samt föra loggbok och genomföra eventuella examinationsuppgifter. Detta följs löpande upp av utbildningsledare. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Region Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt Kunskapsutveckling Syd, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Regionen. Det finns också en VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -samverkansgrupp där kommun och region samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom regionen och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför regionen görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har telefonkontakt med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Den studerande skriver loggbok under hela LIA-perioden. Utbildningsledaren tar del av denna loggbok och genomför med den studerande en utvärdering efter avslutad LIA. Genom samverkan i regionen / Vård- och Omsorgs-College sker kontinuerligt arbete med att skapa nya nya nätverk, rutiner och samverkansformer för att säkerställa kvaliteten på LIAplatser/praktikplatser. Bedömningsformulär utarbetas som stöd/underlag till berörda parter från arbetslivet. Metoder för kunskapskontroll Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs utifrån specialistundersköterskans yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen. Under utbildningens gång anlitas löpande gästlärare från arbetslivet i specialämnen representerande olika yrkesroller. Gästlärare kan samtidigt vara behjälpliga med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till det aktuella området. Vi arbetar kontinuerligt i olika nätverk med arbetslivet i form av dialog och möten. Detta för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Vi genomför även studiebesök och olika slag av fältstudier Inom utbildningen förekommer följande metoder för kunskapskontroll: Sida 19 (23)

21 - Enskilda skriftliga tentamina. Salstentamen alternativt tentamen via lärplattform/fronter - Fallbeskrivningar, som de studerande får läsa och diskutera/relfektera kring - Grupparbeten, både på centrala träffar samt via lärplattforn/fronter - Inlämningsguppgifter, både på centrala träffar samt via lärplattform/fronter - Muntliga seminarier, vid centrala träffar eller vid reflektionsträffar - Närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - Närvaro vid omvårdnadshandledning - Rumsobservationer, alternativt före, under eller efter LIA - Loggbok som skrivs under LIA-perioden - Reflektioner över LIA-perioden - Verksamhetens skriftliga omdöme Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning).för att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs godkänt resultat i vart och ett av de ingående delarna. Betygssättning sker med grund i hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig lärare och/eller utbildningsledare sätter betyg för hela kursen och betyg fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kurser finns angivna och förklarade i studiehandledningen. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närtid till ordinarie examinationstillfälle. Utöver detta erbjuds ytterligare ett examinationstillfälle under pågående utbildning. Möjlighet kan också erbjudas den studerande att delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Om den studerande har fått en enskild handlingsplan för sina studier, skall kursen och dess moment vara genomförda senast 6 månader efter avslutad ordinarie utbildningsomgång. Betygskriterier och betygskrav Vi tillämpar en 3-gradig betygsskala: - Icke godkänd (IG) = Ej nått kursmål - Godkänd (G) = Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmål. Kan utföra arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. - Väl godkänd (VG) = Nått kursmål samt påvisat kompetens att analysera, reflektera samt koppla olika slutsatser till olika konsekvenser. Utifrån analys påvisa kompetens att välja relevant metod med hänsyn till kvalitetskrav samt utvecklingsbehov. Under LIA-perioden ger LIA-handledare ett skriftligt omdöme (enligt direktiv fastslaget av ledningsgruppen) utifrån kursmål (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande får kännedom om detta genom studiehandledningen. Betygskriterierna ska ange vilken kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen. Målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllese. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning skall den specialistutbildade undersköterskan kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlust och förverkligande av idéer som skall ses ur såväl arbetslivets som den studerandes perspektiv.. Under utbildningen förekommer specifika moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt i form av att identifiera grunder för förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningen anlitas aktörer från olika verksamheter i specifikt syfte att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. Att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till Sida 20 (23)

22 handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger undersköterskan en bredd, spets och kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen och i olika verksamheter. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 35 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Efter varje delkurs under utbildningen skall de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via ett internet baserat verktyg som heter "Esmaker" och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande samt föreläsande personal. Återkopplingen till de studerande genomförs av alternativ utbildningsledare. Ansvarig utbildningsledare gör sedan ett skriftligt tillägg i utvärderingen med egna kommentarer kring avslutad kurs. Dessa utvärderingar skickas till ledningsgruppen i samband med kallelse och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant, som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen. Studeranderepresentanten skall även erbjudas tillfälle vid centrala träffar för att ventilera gemensamma punkter som gruppen vill lyfta och få svar på. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering av hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras i 2 år. Utvärderingar från varje genomförd kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte. Ansvarig utbildningsledare bifogar sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett stående inslag i dagordningen. Initiativ till revidering utifrån genomförda utvärderingar kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid behov av större revideringar används en referensgrupp som finns knuten till utbildningen. I samråd bearbetas förändringar i utbildningen/kursplan fram. Förslag till förändringar presenteras i samband med kallelse till ledningsgrupp och ärendet tas sedan upp och beslutas på ledningsgruppsmötet. Sida 21 (23)

23 Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild studerandes privata förutsättningar) - då finns även utbildningschefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Handlingsplanen skall ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kunskapsutveckling Syd (KUS) tillhör Region Kronoberg. Inom organisationen tillgodoser KUS delar av Region Kronobergs behov av intern kompetenshöjning. Detta avseende personal inom hälso- och sjukvård och psykiatri Regional utvecklingsdirektör har utsett verksamhetschefen på enheten, för de yrkesutbildningar som bedrivs inom regionen. Region Kronoberg är står bakom ansökan och är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. Kunskapsutveckling Syd, har för närvarande 8 anställda, innefattande verksamhetschef, utbildningsledare, lärare och administratörer. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret samt det operativa ansvaret, utbildningsledare och lärare arbetar med YH-utbildningar. Till detta finns administratör kopplade till de olika funktionerna. Det pågår ett ständigt arbete involverande samtliga anställda för att säkerställa en god kvalitet och gemensam värdegrund för allt det arbete som genomförs. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en god flexibilitet och hög kvalitet. Det finns en utsedd ansvarig utbildningsledare per utbildning. Denne har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Vid behov av ytterligare kompetens, kan personal inom vård- och omsorg eller externa konsulter tillfälligt anställas för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. De studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning erbjuds extra stöd av en kontaktperson på Kunskapsutveckling Syd. De studerande anmodas vid ansökan till utbildningen att ange vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns för att kunna genomföra sina studier. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt tillgodose eventuella extra behov av material. En särskild Yh-administratör finns knuten till Yh-utbildningarna. Denne ansvarar för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering till CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen. Administratören är även ansvarig för kallelse och protokollskrivning i relation till ledningsgruppens möten En studie- och yrkesvägledare är delaktig vid utformningen av kursplan, samt under antagningsarbetet och vid särskilda behov. Studerandeinflytande De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningen genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentant sker vid start och introduktion av ny utbildning. Om det finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva väljer gruppen ut en person som representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det tid och utrymme för dialog med de studerande. Genom kursutvärderingar får utbildningsledare och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens upplägg och innehåll. Sida 22 (23)