KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN

Transkript

1 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN PM Datum: Dnr: V 2016/513 Mottagare: Konstnärliga fakultetsstyrelsen Handläggare: Christina Dege Utbildningsutvärdering med extern bedömning: Master s program Business and Design, HDK Redogörelse av processen Fakulteten fick i uppdrag att genomföra pilot av utbildningsutvärdering med extern bedömning under 2016/2017. Februari 2016 utsåg prefektrådet Mastersprogrammet Business and Design som pilotprogram i utbildningsutvärdering med externbedömning efter förslag ifrån HDKs prefekt. Fakultetens kvalitetsråd ansvarade för processen och hade som vägledning de dokument som tagits fram i universitetets Kvalitetsutskott. (Finns här: Fakultetens kvalitetsråd tog fram en anvisning om underlag som ska lämnas till externa bedömare. (se bilaga 1) Viceprefekt Utbildning gick igenom underlaget med B&Ds programgrupp. Samtidigt kommunicerades detta till prefekt, enhetschef för Design, bitr enhetschef för Design; för eventuella synpunkter. B&D tog fram en projekt- och tidsplan för utbildningsutvärderingen. Pro-dekan fattade beslut om externa bedömare efter samråd med fakultetsledning, delvis baserat på förslag från programmets lärare och institution. Bedömargruppen bestod av en bedömare från annat lärosäte, en från en annan fakultet vid GU samt en arbetslivsrepresentant. Studentrepresentant i bedömargruppen saknades. (se bilaga 2) Hösten 2016 tog programgruppen fram underlag som lämnades till de externa bedömarna. Synpunkter på innehållet i den s k självärderingstexten ges från bl a UR, designkollegor/chefer. Underlaget skilde sig något från anvisningarna, där till exempel endast ett examensarbete inkluderades i materialet, vilket försvårade bedömarnas möjlighet att granska bredden på utbildningens studenter. Konstnärliga fakulteten 1 (2) Storgatan 43, Box 141, Göteborg

2 Platsbesök ägde rum februari. Upplägget för platsbesöket stämdes av med universitetets kvalitetssamordnare. Under platsbesöket hade bedömargruppen sekreterarstöd av fakultetssekreteraren vid KFS. Den 20 februari ägde ett upptaktsmöte rum med bedömargruppen, pro-dekan, prefekt HDK, vice-prefekt utbildning HDK samt enhetschef Design. Mötet följdes av middag med dekan, pro-dekan samt bedömargruppen. Se bilaga 3 för programmet för platsbesöket den 21 februari. Med utgångspunkt i platsbesöket och underlaget författade bedömargruppen ett utlåtande. (se bilaga 4 och 5) Utlåtandet diskuterades vid ett återföringsmöte den 8 maj med pro-dekan, utbildningsledare, enhetschef Design, biträdande enhetschef Design, programansvarig Business and Design, samt viceprefekt utbildning HDK. HDK har tagit fram en åtgärdsplan på basis av bedömarutlåtandet. En plan presenteras vid KFS sammanträdet den 22 november 2017 för fastställande. Lärdomar och erfarenheter från pilotomgången tagits om hand och ligger till grund för arbetet med kommande externa utvärderingar vid fakulteten. Christina Dege Avsändare Bilagor: 1. Anvisning om självvärdering och underlag 2. Bedömargruppen 3. Program för platsbesök 21/ Bedömarutlåtande rapport utbildningsutvärdering Business och Design 5. Åtgärdsanalys utbildningsutvärdering Business och Design 2 (2)

3 Underlag som lämnas in till bedömargruppen Fastställt av Kvalitetsrådet vid Konstnärliga fakulteten TEMA SJÄLVVÄRDERING Förslag på punkter att förhålla sig till i en löpande text. Helhetsförståelsen något som beskriver helheten. Hur samspelar kurserna till en helhet? Hur hänger allt samman? Ordningen? (Fånga in och beskriv hur man arbetar med den övergripande idén kring utbildningen och hur man planerar, genomför o följer upp det i verksamheten) Hur sker och utvecklas förmågan till kritisk reflektion? Förutsättningar att utveckla sin egen kritiska förmåga och förhållningssätt? Både kring det egna och andras. också med tanke på : progression bedömning examination Förutsättningar för att utveckla skapandet och förverkligandet av egna idéer och att utveckla/fördjupa sin gestaltande förmåga? också med tanke på : progression bedömning examination HUR ARBETAR MAN INOM PROGRAMMET MED: Progression och fördjupning Bedömning Examination Samverkan. Vilka förutsättningar ges till samverkan och hur sker samverkan ut inom utbildningen? Relevansen för utbildningen? ( i samhället) Hur rustar utbildningen studenterna för att verka i samhället? Forskning i utbildning och vice versa Hur kopplas forskning och utbildning inom programmet? Internationalisering Rekrytering/ Antagning ( breddat deltagande) Vilka förutsättningar finns för breddat deltagande, rekrytering och antagning i utbildningen? Studentcentrerat lärande (var sker det?)

4 STYRDOKUMENT M.M 1. Utbildnings- och kursplaner inkl. kurslitteraturlistor (exempel) 2. Bedömningskriterier för examination 5. Handlings- och verksamhetsplaner och ev. uppföljning av dessa EXEMPEL PÅ UTBILDNINGSRELATERADE DOKUMENT 6. Kursguider/motsv 7. Exempel på scheman ( som visar typ av undervisningsformer och lärarbemanning) (hör förmodligen ihop med ovanstående Punkt) 8. Exempel på examinationsuppgifter m bedömning och stud svar? 9. Exempel från självständiga arbeten med bedömning ( såväl svaga som starka) m reflektion. Vad har studenten presterat? Vilka förutsättningar? UTVÄRDERINGSRESULTAT INKL ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING ÖVRIGT 10. Sammanställningar av kursutvärderingar 12. Åtgärdsplaner som upprättats som följs av enkätresultat ( kopplat till 10) 14. Lärarlista med anställningsform, akademisk grad och undervisningsomfattning ( se t ex UKÄ:s excelblad för utvärdering ) + hur arbetas det med kompetensutveckling för lärare? 16. Länkar till relevanta webbsidor ev.

5 Bedömargrupp Business och Design Från annat lärosäte: Bo Westerlund från Konstfack. Från annan fakultet vid vårt lärosäte: Stefan Hulth, Natfak. Arbetslivsrepresentant: Från Karin Engquist från IKEA (tidigare bl a Kosta Boda/Orrefors)

6 Till alla deltagare i Konstnärliga fakultetens pilotstudie (avseende Business & Design) Platsbesök den 21/ Välkomna att deltaga i vår studie. Vi är väldigt tacksamma att ni ställer upp! Så här sr schemat för tisdagen ut (för er som är berörda av måndagens möte skickas särskild info ut) Möte med programansvarig och institutionsledning: Henning Eklund och Ulf Dalnäs Laura Soto Miranda (B&Dåk2) Lärarrepresentanter: Cilla Stark, Samantha Hookway Lunch med externa intressenter: RISE - Research Institutes of Sweden, Marcus Jahnke. Institute for Innovation and Social Change, Bowman Heiden samt Lisbeth Svengren Holm Lärarrepresentanter: Anna Rylander Eklund, Ramsin Yakob och Henning Eklund Diskussion och reflektion Återförening till fakultetsledning och institutionsledning. Plats: Konstnärliga fakultetskansliet, Storgatan 43, rum 3111B. Välkomna M v h Johannes Landgren (prodekan, konstnärliga fakulteten)

7 Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet Inledning Utvärderingsobjekt Masterprogrammet Business och Design Studentmedverkan Ingen student medverkade i bedömargruppen, troligtvis orsakat av ett missförstånd i informationen till Studentkåren. Två studenter som nu går på programmet deltog och intervjuades vid platsbesöket. Fakultetsextern bedömargrupp Karin Engquist, produktutvecklare på IKEA. Gått produktdesign på HDK. Varit 10 år på IKEA. Tidigare varit produkt och designchef på Kosta Boda. Före det formgivare på Scandinavian Eyewear. Stefan Hulth, professor i kemi och vicedekan vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Bo Westerlund, professor i industridesign på Konstfack, Stockholm, sedan Han ansvarar för utbildningen i Industridesign, och arbetar huvudsakligen med undervisning på masternivå. Platsbesök genomfördes februari Utvärderingskriterier och synpunkter på dessa Vi har granskat programmet och utbildningsmiljön utifrån de nio utvärderingskriterierna som presenteras i "Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet" och i "Vägledning för utbildningsutvärdering med extern bedömning". Våra bedömningar finns presenterade dels översiktligt i dokumentet Åtgärdsanalys utbildningsutvärdering Business & Design pdf och dels lite utförligare här nedan. - att utbildningarna svarar mot kraven i högskolelagen och högskoleförordningen Några av de nationella lärandemål som beskrivs i Högskoleförordningen (HF) saknas i de examensmål som anges i utbildningsplanen. De som saknas handlar huvudsakligen om att hantera komplexa företeelser "kritiskt reflektera" och "utbildningens/studenternas roll i samhället". Dessa mål relaterar på olika sätt till vetenskaplig respektive konstnärlig grund. Det var för bedömargruppen inte klart på vilka grunder vissa nationella examensmål tagits Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, /5

8 bort från utbildningsplanen, medan andra inkluderats. Väsentliga mål som examineras ska finnas med i utbildningsplanen. Flera av utbildningsplanens lärandemål liknar de nationella målen som relaterar till vetenskaplig grund. Utbildningen examinerar även studenter till en masterexamen på konstnärlig grund utifrån dessa. Bedömargruppen ser viss problematik i en sådan hantering och föreslår en översyn i relation till de övergripande intentionerna i HF och HL. Utifrån tillgängligt underlag finns en osäkerhet kring processen för antagning till programmet, specifikt den uppdelning som sker av studenter med bakgrund från "business" och från "design". Man måste försäkra sig att den kvotering som görs av studenter med olika bakgrund i samband med urvalet inför antagning ( Urval, självvärdering sid 5) är förenligt med HL (4 kap. 1). Vi föreslår att man noga utvärderar möjligheter och för- och nackdelar med att ge programmet med två utbildningsplaner, varav en är formulerad på konstnärlig grund och en annan på vetenskaplig grund. - att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten Det förefaller som om en del av kurserna det första året har fått ökat innehållsligt omfång genom åren. Syftet har förmodligen varit att förbättra förutsättningarna för studenterna att arbeta med de komplexa sammanhang som programmet engagerar sig i. Detta är i grunden bra för studenterna och är troligtvis en av framgångsfaktorerna för programmet. Emellertid, för att studenterna ska få bättre förutsättningar att uppnå de förväntade studieresultaten bör några av kursernas/delmomentens poängomfattning/längd/tillgänglig tid tydligare anpassas till innehållet. Studenterna bör även ges möjlighet till mer tid för reflektion, analys och teoribildning samt utvecklande av relevanta språkbruk i sin utbildning. Vi föreslår att man utvärderar möjligheten att tydligare koppla kursplanernas innehåll med kursernas längd över hela utbildningen. I princip skulle det nuvarande innehållet under första året utformas så att det motsvarar tre terminer. Överväg också möjligheten att vissa självständiga arbeten kan bedrivas mer designmässigt, med ett designprojekt hårt kopplat till kritisk granskning och reflektion. Denna iakttagelse gäller särskilt de studenter som önskar en examen på konstnärlig grund. - att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum Bedömargruppen uppfattar att lärare och ledning för programmet på allvar och med ett genomgripande positivt förhållningssätt sätter studenternas lärande i centrum. Utbildningens upplägg och struktur uppfattas som relevant för att studenter med olika bakgrund ska kunna verka i samhället. Överlag förefaller studenterna mycket nöjda med sin utbildning. Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, /5

9 Utbildningen behöver dock också säkerställa att den enskilde studenten kan utveckla sina förmågor och färdigheter, inte minst eftersom antagning, undervisning och självständiga arbeten / företagskontakter till stor del sker i grupp. Utbildningen bör undersöka om det vore fördelaktigt för studenternas lärande att genomföra det självständiga arbetet mer i linje med övrig undervisning i programmet, dvs. att integrera designverksamhet med reflekterande och strategiskt arbete. Nu förefaller examensarbetet huvudsakligen vara ett där "reflekterande" är helt skilt från "görande", vilket strider mot grunderna i design och för programmets målbild som helhet. Studenterna uttrycker det som "För lite tillgänglig tid att koppla ihop det praktiska med teori." Se även punkten ovan om koppling mellan innehåll och omfattning av utbildningen, framförallt under det första året... - att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet Utbildningens ansats som helhet är mycket samtida och är troligtvis en av framgångsfaktorerna för programmet. Bedömargruppen anser att utbildningen har fortsatt stor potential både att attrahera studenter med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och samtidigt att ge studenterna en god utbildning väl anpassad för arbetslivet framtida utveckling. Här är blandningen av innehåll från både företagsekonomi och design central, dvs. blandningen av kunnande som vilar på både vetenskapliga och konstnärliga grunder. Beskrivningarna av design och designprocesser i underlaget till bedömargruppen och i den övergripande informationen till studenterna bör granskas och vid behov uppdateras. Bedömargruppen anser att några av beskrivningarna av bl.a. designprocesser inte förefaller helt samtida med de som används inom designutbildningar som vilar på konstnärlig grund och/eller används inom nuvarande forskning. En del av litteraturen som hänvisas till förefaller något ålderstigen. - att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig, högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens Utbildningen måste säkerställa långsiktig rekrytering av lärare med ämnesmässig kompetens i ämnet/området för utbildningen. Detta är särskilt viktigt i en fakultetsöverskridande utbildning där lärare behöver rekryteras inom både "design" och inom "business". Vidare behöver de lärare som rekryteras förstå det tvärvetenskapliga området och sammanhanget som utbildningen karaktäriserar så att de kan stödja studenterna i sin fortsatta utveckling. Problematiken med rekrytering och allmänt samarbete inom tvärande vetenskapsområden där utbildningen är förlagt på två fakulteter inom GU bör särskilt uppmärksammas. Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, /5

10 Utbildningen bör undersöka möjligheten att samla programmets lärare för en gemensam utveckling oh på så vis underlätta förståelse för och kunnande exempelvis i de olika lärarnas diskurser, vokabulär och kunskapsteoretiska grunder. Att utveckla informella lärarlag med regelbundna diskussioner om utbildningens handhavande över fakultets- och institutionsgränserna är att rekommendera. Högskolepedagogisk kompetens, eller behov av fortbildning kunde inte bedömas eftersom bedömargruppen inte erhöll någon sådan sammanställning. - att utbildningen är relevant för studenternas och samhällets behov Bedömargruppen uppfattar att utbildningen är relevant för studenterna och samhällets behov. Den tvärvetenskapliga ansatsen är särskilt uppmärksammad och relevant ur ett arbetsgivarperspektiv. Är namnet "Business och design" adekvat för att beskriva innehållet och den arbetsmarknad som väntar studenterna efter avslutad utbildning? Man blir inte "business-designer" som några studenter uttryckte det... Utbildningen finns idag endast på avancerad nivå. För att erhålla symmetri och öka den kritiska massan som kan söka till utbildningen bör man fundera på möjligheten att utveckla ett kandidatprogram med en tydlig grund i området som kan byggas på med befintligt/reviderat mastersprogram. - att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen Kursrapporterna förefaller vara utmärkta instrument för uppföljning och att ta tillvara studenternas synpunkter. Dock är studentdeltagandet lågt (ofta %) vid kursvärderingarna, vilket bör uppmärksammas och åtgärdas. Bedömargruppen frågade inte specifikt om studenternas inflytande vid planeringen av utbildningen i övrigt. Även om detta inte förefaller som ett problem bör man säkerställa att studenterna ges relevant inflytande också under planering av utbildningen. Studenterna är inte delaktiga i antagningsarbetet vilket bör övervägas. - att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studie- och lärmiljö föreligger Lokaler verkar vara flexibla och lämpade för grupparbeten, men mindre lämpade för enskild reflektion och fördjupning. Inte heller för skrivande av självständiga arbeten i den form de nu genomförs. - att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs Bedömargruppen anser att man måste se över hela utbildningen och med den gedigna erfarenhet man har erhållit sedan utbildningens start skriva om och uppdatera utbildnings- och kursplaner så att de bättre motsvarar vad utbildningen har utvecklats till. Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, /5

11 Kurs- och utbildningsplanerna kan på så vis tydligare motsvara de krav och önskemål som uttryckts ovan och bli ännu mer samtida och relevanta för samhället. Övriga synpunkter, bl.a. underlag för bedömningsarbete För att bättre kunna bedöma hur väl studenterna når kursmålen vore det bra om det fanns tillgängligt fler exempel på resultat skapade i de olika kurserna, inte bara skriftliga (självständiga) arbeten. Detta är särskilt viktigt för en utbildning som också vilar på konstnärlig grund där skriftliga arbeten inte alltid är den form som examineras. I det presenterade underlaget fanns bara ett enda arbete, ett examensarbete, som dessutom var gjort för relativt många år sedan. Arbetet var genomfört av två studenter med olika bakgrund. För en utomstående är det inte möjligt att avgöra vad de enskilda personerna bidragit med, dvs. det går inte att skilja deras insatser åt vid en examination. I ett sådant exempel behöver underlaget kompletteras med en loggbok eller annan typ av dokumentation som särskiljer de två studenternas insatser. Det bör även analyseras vem som slutligen beslutar om innehållet i det samlade underlaget som skickats till bedömargruppen. I detta exempel hade utbildningen som vi förstår "fria händer" att välja om självständiga arbeten skulle inkluderas eller ej i underlaget. Bedömargruppen menar att fakultetsstyrelsen som ansvarig för uppföljning- och kvalitetssäkring av dess utbildningar kanske på ett tydligare sätt behöver ange ramar för vad som ska vara underlag och vad som behöver inkluderas i ett underlag till kvalitetsbedömning. Självständiga arbeten (motsvarande konstnärliga arbeten) utgör, tillsammans med övrigt material, viktigt underlag att kunna bedöma huruvida utbildningen uppfyller de uppställda kriterierna eller ej. Det fanns ingen lärare från Handelshögskolan med som intervjuobjekt under utvärderingen. Av denna anledning kvarstår frågor huruvida programmet lever upp till målbilden som finns inom Handelshögskolan och vilka utvecklingsmöjligheter denna part ser i utbildningen. Detta faktum pekar också på en av de utmaningar som en tvärande utbildning har att hantera. På grund av ett missförstånd saknade bedömargruppen representation från studenterna. Det framkom också viss osäkerhet hur studenterna som deltog i utvärderingens intervjuförfarande utsetts till uppdraget. Högskolepedagogisk kompetens, eller behov av pedagogisk fortbildning kunde inte bedömas eftersom bedömargruppen inte erhöll någon sådan sammanställning Bedömargruppen tackar för förtroendet att få delta i granskningen av utbildningen. Det har varit intressant och givande. Älmhult, Göteborg och Stockholm Karin Engquist, Stefan Hulth och Bo Westerlund Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, /5

12 Utbildningsutvärdering av masterprogrammet Business & Design, Kriterier/klass K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 att undervisningens innehåll och form vilar på att verksamma i utbildningen har aktuell Att de faktiska studieresultaten motsvarar de Att undervisningen sätter studenternas lärande i att utbildningen är relevant för studenternas och att studenterna har inflytande i planering, att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig vetenskaplig och /eller konstnärlig grund samt ämnesmässig, högskolepedagogisk och förväntade studieresultaten centrum samhällets behov genomförande och uppföljning av utbildningen studie- och lärmiljö föreligger beprövad erfarenhet ämnesdidaktisk kompetens Att utbildningarna svarar mot kraven i högskolelagen och högskoleförordningen att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs Kortvariant MÅL KVALITÉ STUDENTERNA PROPORTIONALITET & KOMPETENS RELEVANS LÄRANDE INFLYTANDE TILLGÄNGLIGHET UPPFÖLJNING Måste 1 tillse att de nationella lärandemålen finns med i utbildningsplanen, 2 tillse att principen med examination på vetenskaplig och konstnärlig grund är förenlig inom ramen för samma utbildningsplan, 3 tillse att processen vid antagning av studenter och uppdelningen i olika kvotgrupper harmoniserar med regelverket. Måste 1. Ge förutsättningar för att studenterna att uppnå de förväntade studieresultaten genom att kursinnehållet bättre anpassas till kursens poängomfattning/längd/tillgänglig tid. 2. Tillse att studenterna ges möjlighet och utrymme för reflektion, analys och teoribildning samt utvecklande av språk relaterat till området. Måste Säkerställa utveckling av den enskilde studenten eftersom intagning, undervisning och examensarbeten / företagskontakter till stor del sker i grupp. Granska och vid behov uppdatera beskrivningarna av design och designprocesser exempelvis i informationen till blivande studenter Måste 1. Säkerställa långsiktig rekrytering av lärare med ämnesmässig kompetens i ämnet/området. Detta gällwer såväl lärare inom "design" som business. Den kontinuerliga utvecklingen och det långsiktiga åtagandet i arbetet med att säkerställa att det blir ett tvärande ämnesområde bygger på ett strategiskt rekryteringsförfarande. 2. utveckla informella lärarlag med regelbundna diskussioner om utbildningens handhavande över fakultets- och institutionsgränserna Utvärdera programmets namn ("Business och Design") utifrån relevans i förhållande till innehåll och mål. Tydligt uppmärksamma och åtgärda ett ofta lågt studentdeltagande vid kursvärderingar. Lokalerna tycks inte helt lämpade för enskild reflektion och fördjupning. Lokalerna är heller inte optimalt anpassade för att skriva självständiga arbeten. Utbildningen bör undersöka möjligheterna att finna lösningar där dessa behov tillgodoses i större grad se över och uppdatera utbildnings- och kursplaner så att de bättre motsvarar vad utbildningen har utvecklats till. 1. Se över mängden /omfattningen av grupparbeten som arbetsform. fundera på att utveckla ett kandidatprogram med en tydlig grund i området