Novia CDIO standarder med kriterier och utva rderingsmatris

Transkript

1 Novia CDIO standarder med kriterier och utva rderingsmatris Innehåll CDIO standarderna... 1 Standard 1 CDIO som referensram... 2 Standard 2 Inlärningsmål baserade på CDIO kompetenslistan... 3 Standard 3 Integrerade läroplaner*... 5 Standard 4 Introduktion till branschen... 7 Standard 5 Erfarenheter av planera-implementera projekt... 9 Standard 6 CDIO stödjande lärmiljöer Standard 7 Integrerat lärande Standard 8 Aktivt lärande Standard 9 Utveckling av lärarnas CDIO kompetens Standard 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning Standard 11 Utvärdering av CDIO färdigheter Standard 12 Utvärdering av CDIO på utbildningsenheten... 23

2 CDIO standarderna I januari 2004 antog CDIO initiativet tolv standarder som beskriver och karakteriserar CDIO programmet. Dessa vägledande standarder har utvecklats i samverkan med programansvariga, alumner och industripartners som velat veta hur de skulle känna igen CDIO program och studerande från dessa. Som ett resultat av det arbetet beskriver CDIO standarderna de kännetecknande dragen för ett CDIO program. Standarderna kan också tjäna som riktlinjer för att reformera utbildningsprogram och utvärdering, bidra till benchmarking och mål med internationell tillämpning, samt till att skapa utgångspunkter för fortsatt förändringsarbete. Standarderna kan också tjäna som ramverk i ett certifieringsarbete. De tolv CDIO standarderna berör utbildningsfilosofi (standard ett), utveckling av läroplaner (standard två, tre och fyra), planera implementera inslag och lärmiljöer (standard fem och sex), nya metoder för undervisning och lärande (standard sju och åtta) kompetensutveckling av lärare (standard nio och tio) samt examination och utvärdering (standard elva och tolv). För varje Standard finns en beskrivning som förklarar innebörden av standarden, en motivering som förklarar skälen till standarden och belägg som ger exempel på dokumentation och händelser som visar att standarden följs. Terminologi I följande text används oftast - Kompetenser för de kompetensmål som ingår för kurserna i läroplanerna 1 - Kompetenser istället för inlärningsmål eftersom vi har en kompetensläroplan - CDIO-kompetenser i stället för interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt (samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling) - UP för utbildningsprogram Kriterierna Kriterierna används för att utvärdera hur högt på en sexgradig skala utbildningsprogrammet har kommit med att förverkliga CDIO standarden i sitt arbete. Kriterierna förtydligas i beskrivningen och motiveringen av standarden. Kriterierna är hierarkiska, d.v.s. att varje kriterium på en högre nivå även omfattar de kriterier som finns på lägre nivåer. Självutvärdering för implementeringsgrad av CDIO-standarderna För att följa upp i hur stor utsträckning CDIO-standarderna införts utförs regelbundet självutvärderingar inom utbildningsprogrammen. Självutvärderingsprocessen utröner hur långt CDIO standarderna har tillämpats och hur långt varje UP arbetar i överenstämmelse med CDIO standarderna. UP uppskattar sin placering per CDIO standard på en skala från 0-5 utgående från de angivna kriterierna. UP motiverar varför de anser sig ha uppnått en viss nivå och vilka data eller undersökningar som stöder detta. Dessutom antecknas vilken strategiska insatser som behövs för att komma till en högre nivå och anger även en prioritering av dessa. Kriterierna följer följande generella linje: 5 Standardens implementering dokumenteras och utvärderas regelbundet för förbättring och utveckling av UP 4 Det finns dokumenterad data som visar standardens implementering och effekt på UP:s arbete. 3 Implementeringsplanen för anpassning till standarderna förverkligas inom UP och i dess vardagliga arbete 2 Det finns en plan för att införa standarden. 1 Det finns en medvetenhet för behovet av standarden och en process för att införa den har inletts. 0 Det finns ingen dokumenterad plan eller aktivitet för standarden i fråga 1 Kompetens kan ses en integrering av bestämda kunskaper, färdigheter och attityder, med en kunskapsaspekt, en färdighetsaspekt och en attitydaspekt. (Pia Lunden, Högskolan på Åland) 1 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

3 Standard 1 CDIO som referensram Omfattande av principen att livscykeln för produkter, tjänster, processer och system idéutveckling, planering/design, förverkligande och drift, skötsel och förvaltning CDIO utgör sammanhanget för en branschutbildning. Beskrivning: Ett CDIO program bygger på principen att livscykeln för produkter, tjänster, processer och system utgör sammanhanget för en branschutbildning. Idéutveckling, planering/design, förverkligande och förverkligande och drift, skötsel och förvaltning är en modell för hela livscykeln. Fasen idéutveckling definierar kundens behov, tar ställning till teknik, företagsstrategi och lagstiftning, samt att utvecklar konceptuella, tekniska och affärsmässiga planer. Den andra fasen, planering/design, fokuserar på planeringen och ev. skapande av designen, dvs. planer, skisser, scheman, CAD modeller och algoritmer som beskriver den produkt som sedan ska implementeras. Förverkligandefasen hör ihop med överföringen av designlösningen till en produkt, och den omfattar tillverkning, kodning, testning/verifiering och validering. I den sista fasen, förverkligande och drift, skötsel och förvaltning, använder man den förverkligade produkten för att uppfylla det önskade behovet. Detta omfattar också underhåll, vidareutveckling och avveckling av produkten. CDIO anses vara ett ramverk och sammanhang för en branschutbildning om den utgör den inlärningskulturella eller inlärningsmiljömässiga ram inför undervisningen, praktiserande av och inlärningen av branschkunskaper och andra färdigheter. Standarden är antagen av ett utbildningsprogram när lärarna uttryckligen har bestämt sig för att börja tillämpa CDIO, har en plan för att omvandla utbildningen till ett CDIO program och har stöd från programansvariga för reformarbetet. Motivering: Nyutbildade branschprofessionella ska kunna arbeta efter modellen idéutveckling, planering/design, förverkligande och förverkligande och drift, skötsel och förvaltning när det gäller komplexa produkter, processer, system och tjänster i moderna, teambaserade arbetsmiljöer. De ska kunna delta i branscharbete och bidra till produktutveckling i samarbete med andra inom branschen. Detta är kärnan i yrket. Belägg: Ett styrdokument, godkänt av ansvariga parter, som beskriver en branschutbildningen som ett CDIOprogram. Lärare och studerande som kan redogöra för standarden. 2 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

4 Standard 1 CDIO som referensram Omfattande av principen att livscykeln för produkter, tjänster, processer och system idéutveckling, planering/design, förverkligande och drift, skötsel och förvaltning CDIO utgör sammanhanget för en branschutbildning. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga riktgivande dokument: T.ex. Pedagogiska strategin, Enhetens och UP:s kvalitativa/kvantitativa mål Skala Kriterier 5 Referensgrupper vet att CDIO utgör referensram för utbildningen och använder den som utgångspunkt/stöd för ständig förbättring. 4 Det finns dokumenterade bevis för att CDIO-principerna utgör referensram för utbildningen och att alla principer har implementerats. 3 CDIO har införts som referensram för utbildningen och implementeras inom en eller flera årskurser i utbildningen. 2 Det finns en uttalad plan för att övergå till att implementera CDIO som referensram för utbildningen. 1 UP har insett behovet att införa CDIO och processen har inletts. 0 Det finns inga planer på att införa CDIO som referensram för UP. 3 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

5 Standard 2 Inlärningsmål baserade på CDIO kompetenslistan 2 Inlärningsmål för interpersonella, individuella, professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. De överensstämmer med de utbildningsprogrammens övriga kompetenser och har validerats av utbildningsprogrammets intressenter och av professionella inom branschen. Beskrivning: De kunskaper, färdigheter och synsätt som branschutbildningen avses leda till d.v.s. inlärningsmålen är fastställda i Novias CDIO kompetenslista. Dessa inlärningsmål specificerar vad studerandena ska veta och kunna göra efter avslutad utbildning. Utöver inlärningsmål för yrkeskunskap och fackligt tänkande (avsnitt 1) specificerar CDIO kompetenslistan också inlärningsmål för individuella och professionella, interpersonella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper i produkt, tjänste-, process och systemutveckling. Individuella och professionella inlärningsmål (avsnitt 2) betonar den individuella studentens kognitiva och personliga utveckling. Det kan till exempel handla om branschmässigt resonerande och problemlösning, experimentell metodik, systemtänkande, kreativt och kritiskt tänkande samt yrkesmässig etik. Interpersonella inlärningsmål (avsnitt 3) fokuserar på samspelet mellan individer och inom grupper så som grupparbete, ledarskap och kommunikation. Produkt-, tjänste-, process-, och systemutvecklingskunskaper (avsnitt 4) handlar om idéutveckling, planering/design, förverkligande och drift, skötsel och förvaltning syftande på system i en företags-, affärsverksamhets- och samhällssammanhang. Inlärningsmålen har granskats och validerats av utbildningsprogrammets viktigaste intressenter, individer eller grupper som intresserar sig för utdimitterade inom branschen, i syfte att säkerställa den yrkesmässiga relevansen och överensstämmelsen med programmets mål och kompetenser. Vidare har intressenterna medverkat till att bestämma eftersträvad kompetens- och kunskapsnivå samt graden av professionalitet för varje inlärningsmål. Motivering: Tydliga och specifika inlärningsmål säkrar att de studerande får en kvalificerad grund för sin framtid. Branschorganisationer och näringslivsrepresentanter har identifierat nyckelegenskaper för nyutbildat branschfolk inom branschområden. Dessutom kommer många utvärderings och ackrediteringsorgan att förvänta sig av program att de kan specificera utbildningsmål i termer av studerandenas kunskaper, färdigheter och synsätt. Belägg: Inlärningsmål som omfattar kunskaper, färdigheter och synsätt hos professionella inom branschen. Inlärningsmål som är granskade och validerade vad gäller innehåll och kompetensnivå av centrala intressenter (exempelvis lärare, studerande, alumni och näringslivsrepresentanter). 2 Se Novias CDIO kompetenslista: cdio.novia.fi 4 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

6 Standard 2 Inlärningsmål baserade på CDIO kompetenslistan Inlärningsmål för interpersonella, individuella, professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. De överensstämmer med de utbildningsprogrammens övriga kompetenser och har validerats av utbildningsprogrammets intressenter och av professionella inom branschen. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Referensgrupper utvärderar och reviderar regelbundet UP:s CDIO kompetenser utgående från intressenters önskemål och behov. 4 UP:s CDIO kompetenser är i linje med organisationens vision och mission och det finns fastställda kunskapsnivåer för alla kompetenser. 3 UP:s CDIO kompetenser utvärderas av viktiga intressenter såsom lärare, studerande, alumni och branschrepresentanter. 2 En plan för införlivande av tydligt uttalade CDIO kompetenser används inom UP. 1 UP har startat en process för att fastställa eller revidera CDIO kompetenser. 0 Det finns inga uttalade CDIO-kompetenser för produkter, processer eller systemtänkande. 5 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

7 Standard 3 Integrerade läroplaner* En läroplan med kurser och studiehelheter som stöder varandra och som på ett tydligt sätt integrerar interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. Beskrivning: En CDIO präglat läroplan innehåller inlärningsmoment som leder till utveckling av interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling (standard 2), integrerade med lärandet av ämnesorienterad kunskap. Kurser stöder ömsesidigt varandra när det skapas tydliga samband mellan de kunskaper och färdigheter som lärs ut och som skall redovisas efter varje kurs. En explicit plan visar tydligt på hur integrationen av CDIO färdigheterna och fackämneskurser ska genomföras. Detta kan göras genom att man länkar CDIO inlärningsmål till de kurser i vilka de tas upp. Motivering: Lärandet av interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling ska inte ses som ett tillägg till en redan fylld läroplan, utan som en integrerad del av denna. För att studerandena ska uppnå de avsedda inlärningsmålen såväl i fråga om yrkeskunskap och fackligt tänkande, interpersonella och individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling måste läroplanen och inlärningsmomenten dela på den tillgängliga tiden. Lärarna spelar en aktiv roll i skapandet av de integrerade läroplanerna. De föreslår lämpliga ämnesmässiga samband och föreslår lämplig placering av specifika CDIOinlärningsmål inom sina respektive undervisningsområden. Belägg: En dokumenterad plan som integrerar CDIO kunskaperna med yrkeskunskap och fackligt tänkande och som tar vara på lämpliga ämnesmässiga kopplingar. CDIO inlärningsmål är inkluderade i ämneskurser och andra kurser. Lärare och studerande särskiljer och uppmärksammar CDIO inlärningsmål i läroplanen. 6 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

8 Standard 3 Integrerade läroplaner En läroplan med kurser och studiehelheter som stöder varandra och som på ett tydligt sätt integrerar interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Intressenter evaluerar regelbundet de integrerade läroplanerna och bidrar vid behov med rekommendationer och revideringsförslag. 4 Det finns belägg för att CDIO-kompetenser beaktas och implementeras i alla sådana kurser vilkas syfte är att utveckla dessa färdigheter. 3 UP har integrerat CDIO-kompetenser i en eller flera årskursers läroplaner. 2 En läroplan som integrerar CDIO-kompetenser har godkänts av alla relevanta parter. 1 UP har insett behovet av att analysera läroplanen och inlett en kartläggning av branschspecifika och CDIO-kompetenser. 0 UP har ännu inte integrerat branschspecifika kompetenser med CDIO-kompetenser. 7 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

9 Standard 4 Introduktion till branschen Ett startprojekt som ger insyn i praktiskt arbetslivsförankrat branscharbete och introducerar centrala interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt. Beskrivning: Startprojektet, i allmänhet en av de första obligatoriska kurserna i ett utbildningsprogram, ger en struktur för professionellt branscharbete. Detta ramverk ger en bred introduktion till arbetsuppgifter och ansvarområden inom branschen och den praktiska användningen av ämneskunskaperna. Studerandena introduceras till det praktiska branscharbetet genom problemlösning och enkla designövningar, enskilt och i grupp. För att förbereda studerandena för mer avancerade produkt, tjänste-, process och systemutvecklingsmoment omfattar kursen också interpersonella, individuella och professionella kunskaper, färdigheter och synsätt, som är väsentliga vid inledningen av ett utbildningsprogram. Studerandena kan exempelvis genomföra projekt i mindre team och på det sättet förberedas för senare arbete i större projektbaserade team senare i utbildningen. Motivering: Introduktionskurser syftar till att stimulera studerandenas intresse och öka deras motivation för branscharbete genom att lyfta fram centrala branschmässiga ämnen. Studerande väljer i allmänhet branschprogram för att de vill skapa och utveckla produkter. Introduktionskurser kan både dra nytta av och stimulera detta intresse. Dessutom kan introduktionskurser bidra till att studerandena tidigt börjar utveckla de centrala färdigheter som beskrivs i CDIO kompetenslistan. Belägg: Inlärningsmoment som introducerar interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt samt färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling ingår i utbildningsprogrammets introduktionskurs. Studerandenas når upp till de inlärningsmål som beskrivs i standard 2. Studerandena är engagerade i och motiverade av det studieområde de valt. Intresset kan t.ex. påvisas genom enkätsvar eller genom att följa upp hur de studerande väljer kurser som bygger på varandra inom utbildningsområdet. 8 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

10 Standard 4 Introduktion till branschen Ett startprojekt som ger insyn i praktiskt arbetslivsförankrat branscharbete och introducerar centrala interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Här har vi bytt ut introduktionskurs till startprojektet iom att at vi i beskrivningen av standarden använder startprojekt i stället för introduktionskurs Skala Kriterier 5 Startprojektet evalueras och revideras regelbundet utgående från respons från studerande, handledare och branschrepresentanter. 4 Det finns dokumenterade bevis för att de studerande har uppnått de planlagda kompetenserna för startprojektet. 3 Ett startprojekt som inkluderar praktiskt arbetslivsförankrat arbete och centrala CDIO-kompetenser har genomförts. 2 En plan för ett startprojekt som ger insyn i praktiskt arbetslivsförankrat arbete och som introducerar centrala CDIO-kompetenser har godkänts. 1 Behovet av ett startprojekt som ger insyn i praktiskt arbetslivsförankrat arbete och introducerar centrala CDIO-kompetenser har identifierats och en process för att tillgodose detta behov har satts igång. 0 Det finns inget startprojekt som ger insyn i praktiskt arbetslivsförankrat arbete och som introducerar centrala CDIO-kompetenser. 9 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

11 Standard 5 Erfarenheter av planera-implementera projekt Läroplanen inkluderar två eller flera projekt erfarenheter av planera-implementera. Ett enkelt och ett mera avancerat projekt. Beskrivning: Begreppet planera-implementera erfarenheter (i fortsättning pi-projekt) täcker över alla de branschaktiviteter som är centrala för utvecklingen av nya produkter, tjänster, processer och system. Härtill räknas de aktiviteter som ingår i Standard 1, Planering/design och Förvekligande faserna tillsammans med lämpliga delar av planeringen från Idéutvecklingsfasen. Studerandena utvecklar produkt, tjänste-, process- och systemutvecklingskunskap, såväl som förmågan att tillämpa branschvetenskapliga arbetssätt i de pi projekt som är integrerade i läroplanen. Dessa projekt kan vara enkla eller avancerade beroende på omfattning, komplexitet och nivå i utbildningen. Enklare produkter och system kan exempelvis ingå i början av utbildningsprogrammet, medan mer komplexa projekt förekommer senare. Studerandena kan då integrera kunskaper och färdigheter som de förvärvat under tidigare kurser och inlärningsmoment. Möjligheten att planera, designa, förverkliga och använda produkter, tjänster, processer och system kan också ingå i kringaktiviteter under studietiden. Motivering: Pi projekt utformas och placeras strategiskt i utbildningen så att de ger tidiga och positiva erfarenheter av att arbeta med branschuppgifter. Återkommande pi-projekt med genomtänkt variation och ökande grader av produktkomplexitet stärker studerandenas förståelse för produkt, tjänste-, process och systemutvecklingsprocesser. Pi-projekt utgör också en stabil grund på vilken man kan bygga en djupare förståelse av ämnesinriktade kunskaper. Den starka betoningen på att utveckla produkter, tjänster, processer och system och implementera dem i verklighetsnära sammanhang ger studerandena möjlighet att koppla samman det fackliga ämnesinnehållet med sina personliga och karriärmässiga mål. Belägg: Två eller fler pi projekt ingår i läroplanen (T.ex. som en del av introduktionskursen och en avancerad kurs). Praktiska möjligheter till kringaktiviteter i formen av pi projekt (som forskningslaborationer och praktikuppdrag). Konkreta inlärningserfarenheter som kan ligga till grund för inlärning av fördjupande disciplinära färdigheter 10 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

12 Standard 5 Erfarenheter av planera-implementera projekt Läroplanen inkluderar två eller flera projekt erfarenheter av planera-implementera. Ett enkelt och ett mera avancerat projekt. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Planera-implementera -projekten evalueras och revideras regelbundet utgående från respons från studerande, handledare och branschrepresentanter. 4 Det finns dokumenterade bevis för att studerande uppnått uttalade kompetenser inom ramen för planera-implementera -projekt. 3 Minst två planera-implementera -projekt med ökande komplexitet har införlivats i utbildningen. 2 Det finns en plan för att utveckla planera-implementera -projekt på både grundläggande och avancerad nivå. 1 En behovsanalys har genomförts för att identifiera möjligheter för att införa planeraimplementera -projekt i UP. 0 Det finns inga planera-implementera -aktiviteter eller projekt i UP. 11 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

13 Standard 6 CDIO stödjande lärmiljöer Arbetslivstrogna lärmiljöer som stödjer och inspirerar till aktivt lärande inom produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling samt yrkeskunskaper och social kompetens. Beskrivning: Den fysiska lärmiljön omfattar både traditionella lokaler som klassrum, föreläsningssalar och seminarierum samt praktiska arbetsutrymmen och laboratorier. De senare stödjer lärande av färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling parallellt med ämnesinriktat lärande. Lärmiljöerna stödjer praktiskt lärande där studerandena direkt engagerar sig i sitt lärande och erbjuder möjligheter till socialt lärande. Det innebär att studerandena kan lära sig av varandra och samarbeta med flera grupper. Behovet av att skapa nya arbetsmiljöer eller bygga om befintliga lärmiljöer, varierar beroende på programmens storlek och högskolans resurser. Motivering: Inlärningsmiljöer som stödjer ett arbetslivstroget lärande är mycket viktiga resurser när det gäller att lära sig att utveckla, implementera och testa produkter, tjänster, processer och system. Studerande som har tillgång till moderna branschverktyg, programvara och labbmiljöer har möjlighet att utveckla kunskaper, färdigheter och synsätt som stödjer produkt, tjänste-, process och systemutvecklingskunnande. Detta kunnande utvecklas bäst i lärmiljöer som är studerandecentrerade, användarvänliga, tillgängliga och interaktiva. Belägg: Ändamålsenliga utrymmen utrustade med moderna branschverktyg. Lärmiljöer som är studentinriktade, användarvänliga, tillgängliga och interaktiva. En stor del av lärare, övrig personal och studerande är nöjda med arbetsmiljön. 12 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

14 Standard 6 CDIO stödjande (stödande??) lärmiljöer Arbetslivstrogna lärmiljöer som stödjer och inspirerar till aktivt lärande inom produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling samt yrkeskunskaper och social kompetens Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Referensgrupper utvärderar regelbundet de nya inlärningsmiljöernas ändamålsenlighet och ger rekommendationer till förbättringar. 4 Inlärningsmiljöerna stöder alla aspekter av aktivt lärande. 3 Planerna för nya eller omorganiserade lärmiljöer har förverkligats och några utrymmen har tagits i bruk. 2 Planer för att omorganisera eller bygga nya utrymmen för ändamålsenliga inlärningsmiljöer har godkänts av den instans som har beslutanderätt i dylika frågor. 1 Behovet av arbetslivstrogna lärmiljöer som stöder och inspirerar till aktivt lärande i grupp har identifierats och en process för att tillgodose behovet har inletts. 0 Inlärningsmiljöerna är inte ändamålsenliga och de varken stöder eller inspirerar till aktivt lärande i grupp. 13 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

15 Standard 7 Integrerat lärande Integrerat lärande som främjar inlärningen av såväl yrkeskunskap som interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt. Därtill främjas färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. Beskrivning: Integrerat lärande omfattar pedagogiska ansatser som stödjer det ämnesinriktade lärandet samtidigt med lärandet av interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt, tjänste-, process och systemutveckling. De införlivar verklighetsnära branschuppgifter i sammanhang där de samverkar med ämnesinriktade kunskaper. En student kan t.ex. i en och samma övning analysera en produkt, ta ställning till dess estetiska designegenskaper och konstruktörens sociala ansvar. Branschpartners, alumni och andra centrala intressenter kan ofta bidra med exempel till sådana övningar. Motivering: Läroplanens inriktning och inlärningsmål, beskrivna i Standard 2 och 3, kan endast förverkligas om det finns samverkande pedagogiska ansatser som gör att studerandena samtidigt lär sig flera saker parallellt, t.ex. yrkeskunskap och kommunikationsförmåga. Det är dessutom viktigt att studerandena uppfattar programmets lärare som förebilder för professionella inom branschen. Lärarna kan under samma tid undervisa både i ämnesmässiga kunskaper och i individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt, tjänste-, process och systemutveckling. Genom tillämpning av ett integrerat lärande kan lärarna bli mer effektiva i att hjälpa studerandena att använda den ämnesinriktade kunskapen i praktiken och att bli bättre på att förbereda dem inför det framtida yrkets krav. Belägg: Integration av CDIO inlärningsmål och ämnesinriktad kunskap i utbildningsmomenten. Programmets lärare tillämpar aktivt integrerade inlärningsaktiviteter. Externa partners och andra intressenter medverkar i utformandet och genomförandet av inlärningsmomenten. 14 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

16 Standard 7 Integrerat lärande Integrerat lärande som främjar inlärningen av såväl yrkeskunskap som interpersonella, individuella och professionella färdigheter och förhållningssätt. Därtill främjas färdigheter i produkt-, tjänste- och systemutveckling. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Här har vi tolkat det så att detta gäller utförandeplanerna Skala Kriterier 5 Kurserna utvärderas regelbundet och omarbetas för att förbättra integreringen av kompetenser och inlärningsaktiviteter. 4 Det finns belägg för att integrerat lärande genomsyrar läroplanen. 3 Erfarenheter som bygger på integrerat lärande är allmänt implementerade i läroplanen. 2 Det finns godkända utförandeplaner som integrerar yrkes- och CDIO-kompetenser. 1 De i läroplanerna uttalade CDIO-kompetenserna har beaktats även i utförandeplanerna. 0 Kärnkompetenser och CDIO-kompetenser integreras inte i UP. 15 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

17 Standard 8 Aktivt lärande Lärande som bygger på aktiva erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder. Beskrivning: Metoder för aktivt lärande engagerar studerandena i eget aktivt tänkande och problemlösning snarare än passiv kunskapsöverföring. Betoningen ligger på att analysera, bearbeta, utveckla och tillämpa idéer. Aktivt lärande i kurser som baseras på föreläsningar kan innefatta par och smågruppsdiskussioner, demonstrationer, debatter, konceptuella frågor och synpunkter från studerandena om lärandet. Aktivt lärande kan kallas erfarenhetsbaserat när studerandena går in i roller som liknar professionellt branscharbete, t ex piprojekt, datorsimuleringar och fallstudier. Motivering: Studerandena kommer ihåg mindre än en fjärdedel av vad de hör och bara ungefär hälften av vad de ser och hör. Genom att man engagerar studerandena i tänkande kring koncept och framförallt nya idéer, och kräver respons från dem, lär sig studerandena inte bara mer utan de upptäcker dessutom själva vad och hur de lär sig. Denna metakognitiva process bidrar till att öka studerandenas motivation att uppnå programmets inlärningsmål och till att forma vanor för livslångt lärande. Genom att använda aktiva metoder för lärande kan handledare hjälpa studerandena att finna samband mellan nyckelbegrepp och bidra till att denna kunskap kan tillämpas på nya områden. Belägg: Ett framgångsrikt införande av aktiva metoder för lärande. Detta kan exempelvis dokumenteras genom observation eller självutvärdering. En majoritet av lärarna använder studerandeaktiverande metoder i sin undervisning. Goda studeranderesultat i fråga om lärandet av CDIO kunskaper och färdigheter. Studerandena är mycket nöjda med undervisningsmetoderna. 16 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

18 Standard 8 Aktivt lärande Lärande som bygger på aktiva erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Referensgrupper utvärderar regelbundet effekten av aktiva inlärningsmetoder och kommer med förslag till kontinuerliga förbättringar. 4 Det finns dokumenterat belägg för hur aktiva inlärningsmetoder påverkar de studerandes lärande. 3 Aktiva inlärningsmetoder tillämpas allmänt i utbildningen. 2 Det finns en plan för hur aktivt lärande ska inkluderas i utbildningen. 1 Det finns medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande. En jämförelse av olika aktiva inlärningsmetoder för utbildningen har inletts. 0 Det finns inga belägg för att aktiva erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder skulle användas. 17 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

19 Standard 9 Utveckling av lärarnas CDIO kompetens Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling. Beskrivning: CDIO program tillhandahåller stöd för lärarna att utveckla sin egen kompetens inom interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling, beskrivna i standard 2. De utvecklar dessa färdigheter bäst inom ramen för yrkesmässig branschverksamhet. Inriktningen och omfattningen av lärarnas kompetensutveckling är beroende av resurser och av olika utbildningsprograms och högskolors mål. Några exempel på aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens är tjänstledighet för att kunna arbeta inom branschen, forsknings och utbildningssamarbete med kollegor inom branschen, (positiv) meritvärdering av branscherfarenhet vid tjänstetillsättningar och befordran samt lämplig professionell kompetensutveckling inom högskolan. Motivering: Om lärarna ska undervisa inom områdena interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt, tjänste-, process och systemutveckling, och integrera dessa med ämnesinriktad kunskap (standard 3,4, 5 och 7), måste de själva ha dessa färdigheter. Många lärare inom branschutbildningen tenderar att vara experter på forskning och sitt eget ämne, men ha begränsad kunskap om och erfarenhet av praktiskt branscharbete. Dessutom kräver den snabba tekniska utvecklingen att man ständigt utvecklar sitt kunnande. Lärarna behöver utveckla sitt branschmässiga kunnande så att de både kan förse studerandena med relevanta exempel och fungera som förebilder för verksamma branschfolk. Belägg: Majoriteten av lärarna har kompetens inom interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt, tjänste-, process och systemutveckling. Detta kan exempelvis dokumenteras genom observation eller självutvärdering. En hög andel av lärarna har erfarenhet av praktiskt branscharbete. Högskolan betraktar erfarenheter av praktiskt branscharbete som en merit vid anställning och befordran. Medel avsätts för att möjliggöra lärarnas professionella utveckling. 18 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

20 Standard 9 Utveckling av lärarnas CDIO kompetens Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Lärarnas CDIO-kompetens utvärderas regelbundet och fortbildning inom området arrangeras vid behov. 4 Det finns belägg för att lärarna har CDIO-kompetens. 3 Lärare deltar i CDIO-fortbildning. 2 Det finns en systematisk fortbildningsplan för utveckling av lärarnas CDIO-kompetens. 1 Behovet att komplettera lärarnas CDIO-kompetens har kartlagts. 0 Det finns ingen handlingsplan för att förbättra lärarnas CDIO-kompetens. 19 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

21 Standard 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller att skapa integrerat lärande, använda aktiva erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder samt att utvärdera studerandes lärande. Beskrivning: Ett CDIO program erbjuder stöd för lärarna att utveckla sin kompetens inom integrerat lärande (standard 7), aktivt och erfarenhetsbaserat lärande (standard 8) och utvärdering av studerandenas lärande (standard 11). Inriktning och omfattning av kompetensutvecklingen varierande beroende av program och högskola. Några exempel på aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens är stöd för lärarna att delta i den egna och i andra högskolors utvecklingsprogram och att delta i fora för utbyte av idéer och erfarenheter. Det är också viktigt med en betoning på utvärdering av pedagogisk skicklighet i sakkunnigutlåtanden och vid anställningar. Motivering: Om lärare förväntas undervisa och utvärdera med nya metoder (beskrivet i Standard 7,8 och 11) behöver de få möjlighet att utveckla och förbättra sina färdigheter. Många högskolor har utvecklingsprogram och enheter som kan vara angelägna att samarbeta med CDIO programmens lärare. Dessutom, om CDIOprogrammen ska betona värdet av undervisning, lärande och utvärdering, måste det avsättas tillräckligt med resurser för lärarfortbildning inom dessa områden. Belägg: Majoriteten av lärarna har kompetens inom undervisning, lärande och bedömning. Detta kan exempelvis visas genom observation och självutvärdering. Resurser avsätts för att utveckla lärarna inom dessa områden. 20 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

22 Standard 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning (undervisningskompetens?) Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller att skapa integrerat lärande, använda aktiva erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder samt att utvärdera studerandes lärande. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Lärarnas kompetens gällande undervisnings-, inlärnings- och utvärderingsmetoder evalueras med jämna mellanrum och kompletteras vid behov. 4 Det finns belägg för att lärarna är kompetenta gällande undervisnings-, inlärnings- och utvärderingsmetoder. 3 Lärare deltar i fortbildning gällande undervisnings-, inlärnings- och utvärderingsmetoder. 2 Det finns en systematisk plan för lärarfortbildning i undervisnings-, inlärnings- och utvärderingsmetoder. 1 Behovet av pedagogisk lärarfortbildning har kartlagts. 0 Det finns ingen handlingsplan för att förbättra lärarnas pedagogiska kompetens. 21 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

23 Standard 11 Utvärdering av CDIO färdigheter Utvärdering av studerandes kompetens gällande interpersonella, individuella och professionella färdigheter samt av kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling. Även yrkeskunskaper ingår. Beskrivning: Examination av studerandenas kompetenser är ett sätt att mäta hur varje student uppnår specifika inlärningsmål. I allmänhet genomför lärarna utvärderingen inom sina egna kurser. En ändamålsenlig examination utgår från olika metoder, som på ett lämpligt sätt matchas mot inlärningsmål för ämnesinriktade kunskaper respektive interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling (Standard 2). Dessa metoder kan omfatta skriftliga eller muntliga prov, observation av studerandenas arbete, rangordningsskalor, individuella studentreflektioner, journaler, portföljer och kamrat eller självvärdering. Motivering: Vi måste ha effektiva examinationsmetoder för att mäta kunskaper och färdigheter om vi utvärderar interpersonella, individuella och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt, tjänste-, process och systemutveckling och sätter dessa som inlärningsmål och väver in dem i läroplaner och utbildningsmoment. Exempelvis kan inlärningsmål som hör ihop med ämnesinriktad kunskap examineras med muntliga och skriftliga prov. Parallellt kan de inlärningsmål som hör ihop med planeraimplementera kunskaper examineras med hjälp av granskning av den utvecklade förverkligade produkten och dokumentation av utvecklingsprocessen. Att använda varierade metoder bidrar till en större bredd i lärandet, och förbättrar trovärdigheten och validiteten på examinationsdata. Som ett resultat av detta kan man på ett säkrare sätt avgöra hur väl studerandena uppnått de avsedda målen för lärandet. Belägg: Bedömningsmetoder som på ett lämpligt sätt utvärderar CDIOs inlärningsmål. Ett framgångsrikt införande av nya bedömningsmetoder. Många lärare använder varierade/alternativa examinationsmetoder. Bedömningen av studerandenas framsteg baseras på pålitliga och validerade data. 22 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

24 Standard 11 Utvärdering av CDIO färdigheter (kompetenser??) Utvärdering av studerandes kompetens gällande interpersonella, individuella och professionella färdigheter samt av kunskaper och färdigheter i produkt-, tjänste-, process- och systemutveckling. Även yrkeskunskaper ingår. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Referensgrupper evaluerar regelbundet användningen av utvärderingsmetoderna och ger förslag till kontinuerliga förbättringar. 4 Metoder för utvärdering av inlärningen används effektivt. 3 Metoder för utvärdering av inlärningen har implementerats. 2 Det finns en handlingsplan för införande av metoder för utvärdering av alla CDIO-kompetenser i läroplanen. 1 Behovet av att förbättra utvärderingsmetoderna har identifierats och existerande metoder har kartlagts. 0 Metoder för utvärdering av CDIO-kompetenserna används inte. 23 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

25 Standard 12 Utvärdering av CDIO på utbildningsenheten Ett system för utvärdering av utbildningsprogram gentemot dessa tolv standarder. Systemet ska ge återkoppling till studerande, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar. Beskrivning: Utvärdering av CDIO innebär en bred utvärdering av enhetens och utbildningsprogrammens framgång i relation till de uppsatta målen. En CDIO enhet och ett CDIO program ska utvärderas i förhållande till de 12 CDIO standarderna. Belägg för hur enheten och utbildningsprogrammen lyckats kan bestå av kursvärderingar, lärarreflektioner, intervjuer med studerande som just börjat programmet och sådana som är klara med studierna, rapporter från externa utvärderare och uppföljningsenkäter riktade till tidigare studerande och arbetsgivare. Resultatet av dessa utvärderingar kan regelbundet rapporteras tillbaka till lärare, studerande, administratörer, alumni och andra intressenter. Denna återkoppling ligger till grund för beslut om programmets framtid och för planerna på ständiga förbättringar av det. Motivering: En central uppgift för utvärdering av CDIO på utbildningsenheten är att ta ställning till om målen på ett uppfylls på ett effektivit sätt. Belägg som samlas under utvärderingen fungerar också som en grund för det ständiga förbättringsarbetet. Man kan t.ex. utreda skälen till att de studerande inte kunde uppnå ett visst inlärningsmål och genomföra förändringar om man genomför intervjuer med de studerande som fullgjort utbildningen. Dessutom brukar många externa bedömare och ackrediteringsorgan kräva återkommande och systematiska utvärderingar. Belägg: Ett antal olika utvärderingsmetoder används för att samla in uppgifter från studerande, lärare, ansvariga för utbildningsprogram, alumni och andra intressenter. En dokumenterad process för ständigt förbättringsarbete, baserad på resultat från utvärderingen. Den kontinuerliga förbättringsprocessen bygger på insamlade data 24 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx

26 Standard 12 Utvärdering av CDIO på utbildningsenheten Ett system för utvärdering av utbildningsprogram gentemot dessa tolv standarder. Systemet ska ge återkoppling till studerande, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar. Nivå (0-5) Motivering Data - Metod Åtgärder Visioner Prioritering Övriga mätare: T.ex. Pedagogiska strategin Kvalitativa/kvantitativa enhetsmål Skala Kriterier 5 Systematiska och kontinuerliga förbättringar baserade på UPs utvärderingsresultat genomförs. Förbättringen grundar sig på ett flertal källor och metoder. 4 UP:s utvärderingsmetoder används effektivt i samarbete med alla intressenter. 3 UP:s utvärderingsmetoder används inom hela UP för att samla in information från studerande, lärare, UP-ansvariga, alumni och andra intressenter. 2 Det finns en plan för utvärdering av UP:s CDIO-verksamhet. 1 Behovet av en utvärdering av UP har identifierats och en jämförelse av utvärderingsmetoderna har inletts. 0 Metoder för utvärdering av CDIO-implementering inom UP används inte. 25 Novias_CDIO_standarder_v1.1_med_kriterier.docx