Mer information om CDIO-initiativet finns på webbplatsen

Transkript

1 Bakgrund I oktober 2000 startade fyra tekniska högskolor i Sverige och USA ett projekt för att reformera ingenjörsutbildningen. Det var Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet och Massachusetts Institute of Technology. Projektet, som kallas The CDIO Initiative 1, har sedermera utvidgats till att omfatta ytterligare utbildningsprogram på högskolor i Australien, Belgien, Canada, Danmark, Kina, Nya Zeeland, Singapore, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Tyskland, Finland och USA med flera. Projektets vision är att förse studenterna med en utbildning som betonar ingenjörsmässiga grunder i ett CDIO-sammanhang: Conceiving Designing Implementing Operating av produkter, system och tjänster. På svenska kan vi här tala om kedjan Planera Utveckla Implementera Använda. CDIO-initiativet har tre övergripande mål. Strävan är att utbilda studenter som har: aktiva och djupa kunskaper inom grundläggande matematiska och teknikvetenskapliga ämnen förmåga att ta ledande roller vid planering, utveckling, tillverkning och användning av komplexa tekniska system insikt i sambandet mellan grundläggande forskning och teknikutveckling och samhällsutvecklingen i stort CDIO-initiativet skapar resurser 2 som kan anpassas till och tillämpas av enskilda program för att möta deras behov. Dessa resurser stöder en utbildningsplan som organiseras kring ämnen som samverkar med varandra, och som i hög grad innefattar CDIO-erfarenheter för lärande. Studenterna får en utbildning som kännetecknas av design-build-test-projekt 3, aktiva och undersökande lärformer, och som på ett genomtänkt sätt utvecklar studenternas personliga och professionella färdigheter Utbildningen äger rum både i klassrum och i moderna lärmiljöer för framtagning av produkter och system. Detta dokument innehåller en av dessa resurser: CDIOprinciperna. Mer information om CDIO-initiativet finns på webbplatsen 1 Begreppet The CDIO Inititiative ersätts i denna svenska översättning med CDIOinitiativet. 2 Begreppet resurser står här för målbeskrivningar, lärmoment, lärmiljöer m. m. 3 Ett design-build-test-projekt (DBT-projekt) är ett lärmoment där lärandet sker genom att utveckla, implementera och testa en produkt. DBT-projekt är en central del av en CDIObaserad utbildning, dels för att det tränar en viktig ingenjörsfärdighet, men också för att utgöra en plattform för lärande av icke-tekniska färdigheter som grupparbete och kommunikation. Se Malmqvist et al. (2004). Kulingprojektet 3

2 CDIO-principerna I januari 2004 antog CDIO-initiativet tolv principer som beskriver och karakteriserar CDIO-program. Dessa vägledande principer har utvecklats i samverkan med programansvariga, alumni och industripartners som velat veta hur de skulle känna igen CDIO-program och studenter från dessa. Som ett resultat av det arbetet beskriver CDIOprinciperna de kännetecknande dragen för ett CDIO-program. Principerna kan också tjäna som riktlinjer för att reformera utbildningsprogram och utvärdering, bidra till benchmarking och mål med internationell tillämpning, och till att skapa utgångspunkter för fortsatt förändringsarbete. De tolv CDIO-principerna berör utbildningsfilosofi (princip ett), utveckling av utbildningsplaner (princip två, tre och fyra), design-build-test -inslag och lärmiljöer (princip fem och sex), nya metoder för undervisning och lärande (princip sju och åtta) kompetensutveckling av lärare (princip nio och tio) samt examination och utvärdering (princip elva och tolv). Av dessa tolv principer anses sju vara centrala, eftersom de särskiljer CDIO-program från andra pedagogiska initiativ.(dessa sju markeras med en asterisk*). De fem kompletterande principerna syftar dels till att berika ett CDIOprogram och dels till att visa på goda exempel inom ingenjörsutbildning. För varje princip finns en beskrivning som förklarar innebörden av principen, en motivering som lyfter fram skälen för principen och belägg som ger exempel på dokument och händelser som överensstämmer med principen. Nedan ges en sammanställning av själva principerna. Den text som utgör beskrivning (description), motivering (rationale) och belägg för (evidence) finns i den engelska versionen. Kulingprojektet 4

3 Princip 1 CDIO som sammanhang* Antagning av principen att livscykeln för produkter, processer och system planera, utveckla, implementera och använda CDIO utgör sammanhanget för en ingenjörsutbildning: Beskrivning: Ett CDIO-program bygger på principen att livscykeln för produkter, processer och system utgör sammanhanget för en ingenjörsutbildning. Planera utveckla implementera använda är en modell för hela livscykeln. Fasen planera omfattar att definiera kundens behov, ta ställning till teknik, företagsstrategi och lagstiftning, och att utveckla konceptuella, tekniska och affärsmässiga planer. Den andra fasen, utveckla, fokuserar formandet av den tekniska lösningen, dvs. planer, skisser, scheman, CAD-modeller och algoritmer som beskriver den produkt som sedan ska implementeras. Implementeringsfasen hör ihop med realiseringen av den tekniska lösningen i en levererbar produkt, och den omfattar tillverkning, kodning, testning/verifiering och validering. I den sista fasen, användning, använder man den implementerade produkten för att uppfylla kundens behov. Detta omfattar också underhåll, vidareutveckling och avveckling av produkten. Produkters, processers och systems livscykler betraktas som sammanhanget för en ingenjörsutbildning i den meningen att de utgör den kulturella ramen, eller miljön, för den tekniska kunskapen och andra färdigheter för praktik och lärande. Principen antas av ett utbildningsprogram när lärarna uttryckligen har bestämt sig för att börja tillämpa CDIO, har en plan för att omvandla utbildningen till ett CDIO-program och har stöd från programansvariga för reformarbetet. Motivering: Nyutbildade ingenjörer ska kunna arbeta efter modellen planera utveckla implementera använda när det gäller komplexa produkter, processer, system och tjänster i moderna, lagbaserade arbetsmiljöer. De ska kunna delta i ingenjörsarbete och bidra till produktutveckling i samarbete med andra ingenjörer. Detta är kärnan i ingenjörsyrket. Ett styrdokument, godkänt av ansvariga parter, som beskriver en ingenjörsutbildning som ett CDIO-program. Lärare och studenter som kan redogöra för principen. Kulingprojektet 5

4 Princip 2 Lärmål baserade på CDIOs målförteckning* Specifika och detaljerade lärmål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. Dessa kunskaper och färdigheter överensstämmer med utbildningsprogrammens övergripande mål och har validerats av deras intressenter. Beskrivning: De kunskaper, färdigheter och synsätt som ingenjörsutbildningen avses leda till dvs lärmålen kodifieras i CDIO-målförteckningen (Crawley, 2001). Dessa lärmål specificerar vad studenterna ska veta och kunna göra efter avslutad utbildning. Utöver lärmål för de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnena (avsnitt 1) specificerar CDIO-målförteckningen också lärmål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper i produkt-, process- och systemutveckling. Personliga lärmål (avsnitt 2) betonar den individuella studentens kognitiva och personliga utveckling. Det kan till exempel handla om ingenjörsmässigt resonerande och problemlösning, experimentell metodik, systemtänkande, kreativt och kritiskt tänkande samt yrkesmässig etik. Professionella lärmål (avsnitt 3) fokuserar samspelet mellan individer och inom grupper så som grupparbete, ledarskap och kommunikation. Produkt-, process- och systemutvecklingskunskaper (avsnitt 4) handlar om planering, utveckling, implementering och användning av system inom företagande, affärsverksamhet och samhälleliga sammanhang. Lärmålen har granskats av utbildningsprogrammets viktigaste intressenter, i syfte att säkerställa den yrkesmässiga relevansen och överensstämmelsen med programmets mål. Vidare har intressenterna medverkat till att bestämma eftersträvad kunskapsnivå för varje lärmål. Motivering: Tydliga lärmål hjälper studenterna att skapa en lämplig grund för sin framtid. Ingenjörsorganisationer och näringslivsrepresentanter har identifierat nyckelegenskaper för nyutbildade ingenjörer inom både tekniska och professionella områden. Dessutom kommer många utvärderings- och ackrediteringsorgan att förvänta sig av ingenjörsprogram att de kan specificera utbildningsmål i termer av studenternas kunskaper, färdigheter och synsätt. Lärmål som omfattar kunskaper, färdigheter och synsätt hos examinerade ingenjörer. Lärmål som är granskade och validerade vad gäller innehåll och kunskapsnivå av centrala intressenter (exempelvis lärare, studenter, alumni och näringslivsrepresentanter). Kulingprojektet 6

5 Princip 3 Integrerade utbildningsplaner* En utbildningsplan som består av ömsesidigt stödjande ämneskurser, och som på ett tydligt sätt integrerar personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. Beskrivning: En CDIO-utbildningsplan innehåller lärmoment som leder till förvärvandet av personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling (princip 2), integrerade med lärandet av ämnesorienterad kunskap. Kurser är ömsesidigt stödjande när de skapar tydliga samband till relaterade och stödjande kunskaper och lärmål. I utbildningsplanen visas tydligt hur denna integration mellan CDIO-färdigheter och ämneskurser ska genomföras. Detta kan göras genom att man länkar CDIO-lärmål till de kurser i vilka de tas upp. Motivering: Lärandet av personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling ska inte ses som ett tillägg till en redan fylld utbildningsplan, utan som en integrerad del av denna. För att studenterna ska uppnå de avsedda lärmålen såväl i fråga om ämneskunskaper och personliga och professionella kunskaper och färdigheter som kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling måste utbildningsplanen och lärmomenten använda den tillgängliga tiden på ett dubbelt sätt. Lärarna har en stor roll i att skapa integrerade utbildningsplaner, genom att peka på lämpliga ämnesmässiga samband och genom att ta ansvar för specifika CDIO-lärmål inom sina undervisningsområden. En dokumenterad utbildningsplan som integrerar CDIO-kunskaper med tekniska ämneskunskaper och som tar vara på lämpliga ämnesmässiga samband. Inkluderandet av CDIO-lärmål i olika tekniska ämneskurser. Lärare och studenter uppmärksammar CDIO-lärmål i utbildningsplanen. Kulingprojektet 7

6 Princip 4 Introduktion till ingenjörsarbete En introduktionskurs som ger en struktur för professionellt ingenjörsarbete i produkt-, process- och systemutveckling, och som introducerar centrala personliga och professionella färdigheter. Beskrivning: Introduktionskursen, i allmänhet en av de första obligatoriska kurserna i ett utbildningsprogram, ger en struktur för professionellt ingenjörsarbete. Denna struktur utgör en bred översikt av en ingenjörs arbetsuppgifter och ansvarområden, och de ämnesbaserade kunskapernas relevans när man löser dessa uppgifter. Studenterna introduceras till det praktiska ingenjörsarbetet genom problemlösning och enkla konstruktionsövningar, enskilt och i grupp. Kursen omfattar också personliga och professionella kunskaper, färdigheter och synsätt som är väsentliga i inledningen av ett utbildningsprogram för att förbereda studenterna för mer avancerade produkt-, process- och systemutvecklingsmoment. Studenterna kan exempelvis genomföra mindre projekt i grupp för att förbereda sig inför arbete i större arbetslag senare i utbildningen. Motivering: Introduktionskurser syftar till att stimulera studenternas intresse och öka deras motivation för ingenjörsarbete genom att lyfta fram centrala ingenjörsmässiga tillämpningar. Studenter väljer i allmänhet ingenjörsprogram för att de vill utveckla och förverkliga produkter, processer eller system, och introduktionskurser kan både dra nytta av och stimulera detta intresse. Dessutom kan introduktionskurser bidra till att studenterna tidigt börjar utveckla de centrala färdigheter som beskrivs i CDIOmålförteckningen. Lärmoment som introducerar personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling ingår i utbildningsprogrammets introduktionskurs. Studenternas tillägnande av de lärmål som beskrivs i princip 2. Ett stärkt intresse från studenterna för deras valda studieområde. Detta kan, till exempel, påvisas genom enkätsvar eller genom att de väljer kurser som bygger på varandra inom området. Kulingprojektet 8

7 Princip 5 Design-build-test -projekt* Utbildningsplanen innehåller minst två design-build-test -projekt, dvs. projekt i vilka studenter planerar, utvecklar, implementerar och testar användning av en produkt, en process eller ett system; ett enkelt och ett avancerat. Beskrivning: Termen design-build-test -projekt (DBT-projekt) betecknar en rad ingenjörsverksamheter som är centrala för utvecklingen av nya produkter, processer och system. Alla de aktiviteter som ingår i princip 1, i utvecklings- och implementeringsfaserna, innefattas i denna, tillsammans med lämpliga delar av konceptutvecklingen från planeringsfasen. Studenterna bygger upp produkt-, processoch systemutvecklingskunskap, såväl som förmågan att tillämpa ingenjörsvetenskapliga arbetssätt i de DBT-projekt som är integrerade i utbildningsplanen. Dessa projekt kan vara enkla eller avancerade beroende på omfattning, komplexitet och nivå i utbildningen. Enklare produkter och system kan exempelvis ingå i början av utbildningsprogrammet, medan mer komplexa projekt förekommer senare. Studenterna kan då integrera kunskaper och färdigheter som de förvärvat under tidigare kurser och lärmoment. Möjligheten att planera, utveckla, implementera och använda produkter, processer och system kan också ingå i kringaktiviteter som forskningsprojekt inom utbildningen och praktikperioder. Motivering: DBT-projekt utformas och placeras strategiskt i utbildningen så att de ger tidiga och positiva erfarenheter av att arbeta med ingenjörsuppgifter. Återkommande DBT-projekt med genomtänkt variation och ökande grader av produktkomplexitet stärker studenternas förståelse för produkt-, process- och systemutvecklingsprocesser. DBT-projekt utgör också en stabil grund på vilken man kan bygga en djupare förståelse av ämnesinriktade kunskaper. Den starka betoningen på att utveckla produkter, processer och system och implementera dem i verklighetsnära sammanhang ger studenterna möjlighet att koppla samman det tekniska ämnesinnehållet med sina personliga och karriärmässiga mål. Två eller fler DBT-projekt ingår i utbildningsplanen (i exempelvis introduktionskursen och i en avancerad kurs). Möjligheter till kringaktiviteter för DBT-projekt (som forskningslaborationer och praktikuppdrag). Möjligheter till studentinitierade och -drivna DBT-projekt. Lärmoment med ett planerat lärande av ämnesinriktade kunskaper som en del av DBT-projekt. Kulingprojektet 9

8 Princip 6 CDIO-stödjande lärmiljöer Lärmiljöer som stödjer och uppmuntrar verklighetsnära lärande inom produkt-, process- och systemutveckling samt av ämneskunskaper och social kompetens. Beskrivning: Den fysiska lärmiljön omfattar både traditionella lokaler som klassrum, föreläsningssalar och seminarierum och laboratorier samt utrymmen för teknisktpraktiskt arbete. De senare stödjer lärande av färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling samtidigt med ämnesinriktat lärande. Lärmiljöerna stödjer praktiskt lärande där studenterna direkt engagerar sig i sitt lärande, och erbjuder möjligheter till gruppbaserat lärande. Det innebär att studenterna kan lära sig av varandra och flera grupper samarbeta med varandra. Behovet av att skapa nya arbetsmiljöer, eller bygga om befintliga lärmiljöer, varierar beroende på programmens storlek och högskolans resurser. Motivering: Lärmiljöer som stödjer verklighetsnära lärande är mycket viktiga resurser när det gäller att lära sig att utveckla, implementera och testa produkter, processer och system. Studenter som har tillgång till moderna ingenjörsverktyg, programvara och labbmiljöer har möjlighet att utveckla kunskaper, färdigheter och synsätt som stödjer produkt-, process- och systemutvecklingskunnande. Detta kunnande utvecklas bäst i lärmiljöer som är studentinriktade, användarvänliga, tillgängliga och interaktiva. Ändamålsenliga utrymmen utrustade med moderna ingenjörsverktyg. Lärmiljöer som är studentinriktade, användarvänliga, tillgängliga och interaktiva. Lärare, övrig personal och studenter är nöjda med arbetsmiljön. Kulingprojektet 10

9 Princip 7 Integrerat lärande* Integrerade lärmoment som leder till förvärvandet av såväl ämneskunskaper som personliga och professionella färdigheter samt färdigheter i produkt-, processoch systemutveckling. Beskrivning: Integrerat lärande omfattar pedagogiska ansatser som stödjer det ämnesinriktade lärandet samtidigt med lärandet av personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. De införlivar verklighetsnära ingenjörsuppgifter i sammanhang där de samverkar med ämnesinriktade kunskaper. En student kan, till exempel, i en och samma övning analysera en produkt och ta ställning till dess estetiska egenskaper samt konstruktörens sociala ansvar. Industripartners, alumni och andra centrala intressenter kan ofta bidra med exempel till sådana övningar. Motivering: Utbildningsplanens inriktning och lärmål, beskrivna i princip 2 och 3, kan endast förverkligas om det finns samverkande pedagogiska ansatser som gör att studenterna lär sig flera saker parallellt, t. ex. teknik och kommunikationsförmåga, genom att sätta in ämnena i större sammanhang. Det är dessutom viktigt att studenterna uppfattar programmets lärare som förebilder för yrkesverksamma ingenjörer. Lärarna kan undervisa både i ämnesmässiga kunskaper och i personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. Med ett integrerat lärande kan de bli mer effektiva i att hjälpa studenterna att tillämpa den ämnesinriktade kunskapen på ingenjörspraktiken och att bli bättre på att förbereda dem inför det framtida yrkets krav. Integration av CDIO-lärmål och ämnesinriktad kunskap i utbildningsmomenten. Programmets lärare är aktiva i att införa de integrerade läraktiviteterna. Industripartners och andra intressenter medverkar i utformandet och genomförandet av utbildningsmoment. Kulingprojektet 11

10 Princip 8 Aktiva och undersökande undervisnings- och lärformer Undervisning och lärande som bygger på ett aktivt undersökande arbetssätt. Beskrivning: Metoder för aktivt lärande syftar till att engagera studenterna i eget aktivt tänkande och problemlösning snarare än passiv kunskapsöverföring. Aktivt lärande i kurser som baseras på föreläsningar kan innefatta par- och smågruppsdiskussioner, demonstrationer, debatter, konceptuella frågor och synpunkter från studenterna om lärandet. Aktivt lärande kan kallas erfarenhetsbaserat när studenterna går in i roller som liknar professionellt ingenjörsarbete, t ex DBT-projekt, datorsimuleringar och fallstudier. Motivering: Genom att man engagerar studenterna i tänkande kring begrepp och framförallt nya idéer, och kräver respons från dem, lär sig studenterna inte bara mer utan de upptäcker dessutom själva vad och hur de lär sig. Denna metakognitiva process bidrar till att öka studenternas motivation att uppnå programmets lärmål och till att forma vanor för livslångt lärande. Genom att använda aktiva metoder för lärande kan handledare hjälpa studenterna att finna samband mellan nyckelbegrepp och bidra till att denna kunskap kan tillämpas på nya områden. Ett framgångsrikt införande av aktiva metoder för lärande. Detta kan exempelvis dokumenteras genom observation eller självvärdering. En majoritet av lärarna använder studentaktiverande metoder i sin undervisning. Goda studentresultat i fråga om lärandet av CDIO-kunskaper och -färdigheter. Studenterna är mycket nöjda med undervisningsmetoderna. Kulingprojektet 12

11 Princip 9 Utveckling av lärarnas CDIO-kompetens* Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. Beskrivning: CDIO-program tillhandahåller stöd för lärarna att utveckla sin egen kompetens inom personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling, beskrivna i princip 2. De utvecklar dessa färdigheter bäst inom ramen för yrkesmässig ingenjörsverksamhet. Inriktningen och omfattningen av lärarnas kompetensutveckling är beroende av resurser och av olika programs och högskolors inställning. Några exempel på aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens är tjänstledighet för att arbeta inom industrin, forsknings- och utbildningssamarbete med kollegor inom industrin, (positiv) meritvärdering av ingenjörserfarenhet vid tjänstetillsättningar och befordran samt lämplig professionell kompetensutveckling inom högskolan. Motivering: Om lärarna ska undervisa inom områdena personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling, och integrera dessa med ämnesinriktad kunskap (princip 3,4, 5 och 7), måste de själva ha dessa färdigheter. Många lärare inom ingenjörsutbildningen tenderar att vara experter på forskning och sitt eget ämne, men ha begränsad kunskap om och erfarenhet av praktiskt industriellt ingenjörsarbete. Dessutom kräver den snabba tekniska utvecklingen att man ständigt utvecklar sitt kunnande. Lärarna behöver utveckla sitt ingenjörsmässiga kunnande så att de både kan förse studenterna med relevanta exempel och fungera som förebilder för verksamma ingenjörer. Majoriteten av lärarna har kompetens inom personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling. Detta kan exempelvis dokumenteras genom observation eller självvärdering. En hög andel av lärarna har erfarenhet av praktiskt ingenjörsarbete. Högskolan betraktar utveckling av färdigheter i praktiskt ingenjörsarbete som en merit vid anställning och befordran. Medel avsätts för att möjliggöra lärarnas professionella utveckling. Kulingprojektet 13

12 Princip 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens både när det gäller att skapa integrerat lärande, byggt på aktiva undersökande arbetsformer, och när det gäller examination av studenternas lärande. Beskrivning: Ett CDIO-program erbjuder stöd för lärarna att utveckla sin kompetens inom integrerat lärande (princip 7), aktivt och undersökande lärande (princip 8) och examination av studenternas lärande (princip 11). Inriktning och omfattning av kompetensutvecklingen beror på program och högskola. Några exempel på aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens är stöd för lärarna att delta i den egna och i andra högskolors utvecklingsprogram och att delta i fora för utbyte av idéer och erfarenheter. Det är också viktigt med en betoning på utvärdering av pedagogisk skicklighet i sakkunnigutlåtanden och vid anställningar. Motivering: Om lärare förväntas undervisa och examinera med nya metoder (beskrivet i princip 7,8 och 11) behöver de få möjlighet att utveckla och förbättra sina färdigheter. Många högskolor har utvecklingsprogram och -enheter som kan vara angelägna att samarbeta med CDIO-programmens lärare. Dessutom, om CDIO-programmen ska betona värdet av undervisning, lärande och examination, måste tillräckligt med resurser avsättas för lärarfortbildning inom dessa områden. Majoriteten av lärarna har kompetens inom undervisning, lärande och examination. Detta kan exempelvis visas genom observation och självvärdering. Högskolan prioriterar pedagogisk skicklighet i sin meritvärdering av lärare och i sitt arbete med anställningar och befordran. Resurser avsätts för att utveckla lärarna inom dessa områden. Kulingprojektet 14

13 Princip 11 Examination av CDIO-färdigheter* Examination av studenternas lärande, både av personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, processoch systemutveckling likväl som av ämneskunskaper. Beskrivning: Examination av studenternas lärande är ett sätt att mäta hur varje student uppnår specifika lärmål. I allmänhet genomför lärarna examinationen inom sina egna kurser. En ändamålsenlig examination bygger på en variation av metoder, som på ett lämpligt sätt matchas mot lärmål för ämnesinriktade kunskaper respektive personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling (princip 2). Dessa metoder kan omfatta skriftliga eller muntliga prov, observation av studenternas arbete, personliga studentreflektioner, journaler, portföljer och kamrat- eller självvärdering. Motivering: Om vi värderar personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling, sätter dessa som lärmål och väver in dem i utbildningsplaner och utbildningsmoment, måste vi ha effektiva examinationsmetoder för att mäta sådana kunskaper och färdigheter. Exempelvis kan lärmål som hör ihop med ämnesinriktad kunskap examineras med muntliga och skriftliga prov, medan de som hör ihop med design-build-test -kunskaper hellre examineras med hjälp av granskning av den utvecklade-implementerade-testade produkten och dokumentation av utvecklingsprocessen. Att använda varierade metoder bidrar till en större bredd i lärandet, och förbättrar trovärdigheten och validiteten på examinationsdata. Som ett resultat av detta kan man på ett säkrare sätt avgöra hur väl studenterna uppnått de avsedda målen för lärandet. Examinationsmetoder som på ett lämpligt sätt stämmer överens med CDIOs lärmål. Ett framgångsrikt införande av nya examinationsmetoder. Många lärare använder varierade/alternativa examinationsmetoder. Bedömningen av studenternas framsteg baseras på pålitliga och validerade data. Kulingprojektet 15

14 Princip 12 Utvärdering av CDIO-program Ett system för utvärdering mot dessa tolv principer. Systemet ska ge återkoppling till studenter, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar. Beskrivning: Programutvärdering innebär en bedömning av utbildningsprogrammets framgång, grundad på belägg för hur man lyckats närma sig de uppsatta målen. Ett CDIO-program ska utvärderas i förhållande till de 12 CDIO-principerna. Belägg för hur programmet lyckats kan bestå av kursvärderingar, lärarreflektioner, intervjuer med studenter som just börjat programmet och sådana som är klara med studierna, rapporter från externa utvärderare och uppföljningsenkäter riktade till studenter och arbetsgivare. Resultatet av dessa utvärderingar kan regelbundet rapporteras tillbaka till lärare, studenter, administratörer, alumni och andra intressenter. Denna återkoppling ligger till grund för beslut om programmets framtid och för planerna på ständiga förbättringar av det. Motivering: En central uppgift för en programutvärdering är att ta ställning till programmets effektivitet i fråga om att uppnå uppsatta mål. Belägg som samlas under programutvärderingen fungerar också som en grund för det ständiga förbättringsarbetet. Om man exempelvis genomför intervjuer med de studenter som fullgjort utbildningen och de då berättar att de inte kunde uppnå ett visst lärmål, kan man starta ett arbete för att finna skälen till detta och genomföra förändringar. Dessutom brukar många externa bedömare och ackrediteringsorgan kräva återkommande och systematiska programutvärderingar. En antal olika utvärderingsmetoder som används för att samla uppgifter från studenter, lärare, ansvariga för utbildningsprogram, alumni och andra intressenter. En dokumenterad process för ständigt förbättringsarbete, baserad på resultat från programutvärderingen. Studenternas och andra intressenters bedömningar driver det ständiga förbättringsarbetet. Referenser Crawley, E. F. The CDIO Syllabus: A Statement of Goals for Undergraduate Engineering Education, MIT CDIO Report #1, Available at (Access date ). Malmqvist, J., Young, P. W., Hallström, S., Kuttenkeuler, J., Svensson, T. Lessons Learned from Design-build-test-based Project Courses. Proceedings of Design-2004, Dubrovnik, Croatia, Kulingprojektet 16