BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Direktiv för nämndernas verksamhet Investeringsbudget

Transkript

1 1(14) UMEÅ KOMMUN BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Direktiv för nämndernas verksamhet Investeringsbudget VISIONER OCH KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL Visioner och Mål för Umeås utveckling och samverkan med omvärlden, yttre kvalité Visioner/övergripande mål Vi vinner i Umeå uttrycker visionen att kommunens alla intressenter ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. Det gäller våra medborgare, studenter, näringsliv, föreningsliv osv. (Mätningar: SCB:s medborgarundersökning, näringslivsundersökningar, dialoger med studentkårer, elev- o ungdomsenkäter(-dialoger, föreningsdialoger) Vi samverkar över alla gränser för att skapa långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, hög attraktivitet och tillväxt med målet att nå medborgare senast år 2050 (Mätningar: se ovan + undersökningen av sociala kapitalet, livsmiljöbokslut m fl. miljöundersökningar, antalet nya medborgare, jobb o bostäder, IFO-statistik, beskrivning av nätverk, utvärdering av handlingsplan för Ålborgåtagandet etc.) Vi ska förstärka vår ställning som kulturstad och i kommunens alla verksamheter verka för att framgångsrikt genomföra Europas Kulturhuvudstad (Mätningar: utvärderingar av KHS) Verksamheten ska präglas av öppenhet, brukar- och medborgarorientering, god demokratisk kontroll och tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän (Mätningar: SCB:s medborgarundersökning, brukarundersökningar, interna kvalitetsmätningar o revisionsrapporter) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. (Mätningar: SCB:s medborgarundersökning, elev- o ungdomsenkäter/-dialoger, demokrati-statistik, arbetsmarknadsstatistik, IFO-statistik) Alla ska oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och social bakgrund ha likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden (Mätningar: SCB:s medborgarundersökning, elev- o ungdomsenkäter/-dialoger, demokrati-statistik, arbetsmarknadsstatistik, IFO-statistik) Vi ska fortsätta stärka vår ställning som en av Sveriges ledande kvalitets- och innovationskommuner. (Mätningar: interna kvalitetsstyrningssystem t ex ISO-certifiering, SKL:s öppna jämförelser, studiebesök o inbjudningar till nationella/internationella konferenser)

2 2(14) Vi ska bidra till förutsättningar för en god omsorg och hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Mätningar: hälsostatistik, kvalitetsmätningar inom omsorgsverksamheter) Vi ska utveckla kunskapsstaden Umeå med god utbildning och ett livslångt lärande, som en förutsättning för att hantera förändringar och nå en hållbar utveckling. (Mätningar: andel med godkända betyg, antal vuxenstuderande, antal studenter, antal deltagare i studieförbund etc. Jämställdhet ska uppnås och på ett konkret sätt tillämpas i alla verksamheter och led av beslutsprocessen. (Mätningar: verksamhetsplaner/-berättelser, brukarundersökningar, kvalitetsmätningar, stickprov i beslutsunderlag, revisionsrapporter) Vi ska stärka vår ställning som en energihushållande kommun där energianvändningen minskar och utgår från förnybara energikällor. (Mätningar: energiförbrukning/investeringar i hushållning, andel konsumtion från förnybara energikällor) All information och rådgivning ska ha hög kvalitet och vara lättillgänglig. Grundläggande information ska kunna ges på våra nationella minoritetsspråk, på engelska samt på andra språk vid behov. Övergripande mål för inre kvalitet Personalpolitiken ska främja kvalitet och produktivitet och bidra till vår förmåga att skapa värden för kommunens medborgare. Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och väl kända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. Heltidstjänster ska vara normen och deltid en möjlighet. Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat Engagerade medarbetare med rätt kompetens Heltid och tillsvidareanställning som norm Övergripande mål för produktivitet Kommunstyrelsen fullföljer på kommunfullmäktiges uppdrag arbetet med att samordna den nya organisationen och öka produktiviteten Ny teknik ska användas för att öka produktiviteten De totala inköpskostnaderna ska sänkas genom maximalt nyttjande av kommunens ramavtal

3 3(14) Den externa finansieringen av utvecklingsarbete mm ska öka genom maximalt nyttjande av EU-program och andra finansieringskällor Effektivt lokalutnyttjande. Alla verksamheter ska se över möjligheterna att begränsa lokalkostnaderna genom att minska ytor, anpassa uppvärmning och städning, sänka elkostnader mm. Övergripande mål för ekonomi Oförändrad skatt 22,60 Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel Skatter och avgifter ska finansiera verksamheten till 100 %. Kommunfullmäktiges mål för nämnderna Kommunstyrelsen Främja näringslivsutveckling och tillväxt för att nå målet om invånare senast (mätningar: antal nya företag, antal nya jobb i näringslivet, investeringar, befolkningsstatistik) Samordna den översiktliga planeringen för att skapa attraktiva livsmiljöer och långsiktig hållbarhet (mätningar: antal nya ÖPL, livsmiljöbokslut, SCB:s medborgarundersökning) Samordna kommunorganisationen för att öka kvalitet produktivitet och måluppfyllelse i alla verksamheter. (mätningar: måluppfyllelse inom olika verksamhetsområden, verksamhetsberättelser) Samordna genomförandet av Europas Kulturhuvudstad (mätningar: utvärderingar av KHS) Överförmyndarnämnden Alla i Umeå ska få samma rättigheter och möjligheter oavsett egen förmåga. Genom ett gott och medvetet mottagande av ensamkommande barn verka för att dessa etablerar sig i Umeå

4 4(14) För- och grundskolenämnden, Kommundelsnämnderna och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden En skola för alla där barns och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses till lärande och kunskap uppfylls Musikskolan Umeå Musikskola skall öka samverkan med andra aktörer på ett sådant sätt att fler elever får utökade möjligheter till kulturskapande. Elever skall ges möjligheter att utöva fler uttrycksformer med olika kulturella bakgrunder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning ska årligen öka med det långsiktiga målet att uppnå 100 procent. Umeås Gymnasieskolor ska hålla så hög kvalité att det naturligt blir elevernas förstahandsval. Andelen elever i gymnasieskolan som inom ramen för sin utbildning har aktiv och löpande kontakt med arbetslivet genom exempelvis APU (arbetsplatsförlagd utbildning), praktik, fältstudier eller genom internationella utbyten ska öka. Alla elever vid Umeå gymnasieskola ska förvärva hög digital kompetens. Denna nyckelkompetens innebär en säker och kritisk användning av informationsteknik med grundläggande färdigheter att söka, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information och kommunicera. Vuxenutbildningen Utbudet av vuxenutbildning ska tillgodose det individuella behovet av allmänna ämnen och yrkesutbildningar samt svara mot avnämarnas behov och krav. Den studerande ska uppleva att stödet som getts under utbildningstiden och studiernas upplägg var anpassat till den studerandes behov. Vuxenutbildningen ska ges förutsättningar att nyttja ITK i undervisningen. VIVA Kompetenscentrum Unga och vuxna med särskilda behov ska mötas av samordnade insatser kring egen försörjning. Antalet anställda inom Umeå kommun med funktionsnedsättning ska öka.

5 5(14) Socialnämnden och Kommundelsnämnderna Socialtjänsten stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Socialtjänsten skapar mervärde för den enskilde genom gränsöverskridande samverkan. Socialtjänstens verksamheter ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och vara av god kvalitet Kulturnämnden och Kommundelsnämnderna Umeå ska utvecklas till en ledande kulturstad i Europa vad gäller såväl bredd som spetskultur och därmed bidra till en kulturdriven samhällsutveckling. Tillgängligheten ska förstärkas genom fortsatt utveckling och samverkan mellan kulturinstitutioner, folkbildning och föreningar för att alla medborgare ska vara delaktiga och medskapande i kulturlivet. Skapande verksamhet och kulturella upplevelser ska utvecklas och erbjudas alla barn och unga, i skol- och närmiljö. Biblioteken ska vara en kulturell mötesplats tillgänglig för alla och verksamheten ska utvecklas med avseende på såväl fysiska som virtuella tjänster genom samverkan med skolan, studieförbund, föreningsliv och andra kulturaktörer. Umeås offentliga rum skall stärkas och utvecklas, så att attraktivare stads- och kulturmiljöer skapas. Fritidsnämnden och kommundelsnämnderna Umeå ska kännetecknas av ett brett idrottsutövande, idrott på elitnivå, ett stort utbud av arrangemang och samverkan med högskolan/universitetet. Kommunen ska med olika stödformer erbjuda förutsättningar för ett jämlikt och berikande fritidsutbud. Umeå ska erbjuda en utvecklande, främjande och trygg miljö med fokus på ungas medskapande. Umeå ska erbjuda kommunens invånare en livsmiljö som främjar god folkhälsa med möjligheter till spontanidrott, motion, rekreation och friluftsliv.

6 6(14) Tekniska nämnden Kommunens innevånare ska genom dialog och medskapande kunna påverka det offentliga rummets utformning. Offentliga utomhusmiljöer ska ha hög kvalitet. De ska erbjuda vackra, trygga, rena och hållbara miljöer varje dag för alla. Umeå ska bli en grönare stad. En mångfald av upplevelserika parker, naturområden och gröna stråk säkrar alla medborgares tillgång till ett brett utbud av aktiviteter och rekreation. Barn och unga ska ha tillgång till stimulerande, gröna, trygga och säkra utomhusmiljöer i sin närmiljö; både i skolan, vägen till skolan och på fritiden och i trafiken. Umeås infrastruktur ska stimulera till ökat kollektivt resande, mer cykling, fler gående och minskat bilåkande. Infrastrukturen ska vara effektiv, säker och tillgänglig för alla året runt. Umeå ska vara en trygg och säker kommun med avseende på skydd mot olyckor. Brandförsvar och säkerhet ska förhindra skador och begränsa allvarliga konsekvenser, samt säkerställa att kommuninnevånarna har förmåga att skydda sig själva och andra mot olyckor Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöarbetet ska präglas av helhetssyn och samverkan. Tillsyns- och kontrollarbetet ska utformas så att det samlade tillsynsbehovet minskar. Byggnadsnämnden Stadens planering ska stimulera till minskat bilberoende och till att öka kollektivt resande, cykling och gående året runt. All planering ska utgå från variation i gestaltning, funktionsblandning och blandade upplåtelseformer. Samtliga processer ska sträva efter utveckling med avseende på en ökad dialog och medskapande. Ett systematiskt arbetssätt ska användas för att synliggöra och höja den generella respekten för jämställdhet.

7 7(14) 2. DIREKTIV FÖR VERKSAMHETSPLAN Styrning, verksamhetsplanering, medskapande, och uppföljning Verksamhetsstyrningen i kommunen utgår från fyra perspektiv, yttre- och inre kvalitet, produktivitet och ekonomi som målsätts i verksamhetsplanen. Yttre kvalitet är brukarupplevd kvalitet eller faktisk kvalitet för brukare. Inre kvalitet avser medarbetare och deras upplevda eller faktiska kvalitet. Produktivitet är att skapa ett bättre resursutnyttjande av de insatta resurserna. Ekonomi är god ekonomisk hushållning med begränsade resurser. Nämndernas mål i styrkorten ska utformas så att de stödjer kommunens övergripande mål och de ska vara Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Ansvarsfördelade Till målen kopplas en aktivitetsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas.

8 8(14) Kommunens verksamhetsplanering startar i januari året före verksamhetsåret. Den inleds med att en om- och invärldsanalys presenteras för samtliga politiker i kommunfullmäktige, nämnder/styrelser och bolagsstyrelser samt centrala samverkansgruppen. Därefter utarbetar verksamhetsområdena budget- och planeringsunderlag för sina respektive verksamheter. Materialet ligger till grund för partiernas överläggningar och förslag till budgetramar mm för nästkommande år. Beslut om budgetramar, skattesats och direktiv för verksamhetsplaneringen tas i kommunfullmäktige i juni. Under hösten utarbetar verksamhetsområden och nämnder verksamhetsplaner för kommande år. Detta arbete ska ske enligt nedan beskriven planeringsstruktur och i samverkan med medarbetare och personalorganisationer på respektive nivå i organisationen. Verksamhetsplanen är styrande för vad som ska utföras inom nämnds- och verksamhetsorganisationen. För att stärka styrningen är det viktigt att mål alltid kopplas till tydligt ansvar med befogenheter och resurser. Kommunens övergripande mål och nämndsmål ska brytas ned till resultatmått och aktiviteter som följs upp i tertialrapporter och bokslut. Verksamhetsplanen utformas så att den uppmuntrar till utvecklingsarbete, kreativitet och flexibilitet i förhållande till brukarnas behov. Under hösten 2011 kommer kommunstyrelsens arbetsutskott att arbeta fram en långsiktig strategisk plan för Umeå kommun, innehållande bland annat: förslag till visionsperspektiv 2050 förslag till struktur för strategisk plan, budget, verksamhetsplaner och uppföljning förslag till övergripande långsiktiga inriktningsmål

9 9(14) Avsnittet beträffande ständiga förbättringar som funnits i tidigare budgetdirektiv kommer att behandlas i samband med strategiarbetet under hösten. Planeringsstruktur Syfte/uppdrag Visioner Exempel på förutsättningar för planering -Visioner -Policy -Regler -Lagar -VP-direktiv -Andra värderingar i organisationen Utvärdering Värdering/ kännetecken Om-/invärldsanalys Planering/budget Uppföljning Uppföljning/ rapporter Budgetmål/nyckeltal -yttre kvalitet -inre kvalitet -ekonomi -produktivitet Strategi Personal/ organisation Aktiviteter 2.2 Alla nämnder ska i verksamhetsplanen arbeta in sina bidrag till: - Mål för Umeås utveckling och samverkan med omvärlden, yttre kvalitet - Mål för utveckling av kommunorganisationen, inre kvalitet - Mål för produktivitet och ekonomi - Kommunfullmäktiges mål för respektive nämnd - Folkhälsomål för Umeå kommun - Mål för jämställdhet - Mål för mångfald - Mål för tillgänglighet - Mål för hållbarhet - Övriga mål som kommunfullmäktige fastställt för nämnderna - Uppfyllande av nämndsreglementen, lagar, förordningar och åtaganden enligt inspektioner, revisionsrapporter etc 2.2 Kommunfullmäktiges mål och direktiv ska föredras för respektive nämnd senast i september Nämndernas verksamhetsplaner ska anmälas till kommunfullmäktige i december. Planen ska innehålla ett styrkort med resultatmått och måltal för såväl fullmäktigemål, som för kompletterande nämndsmål.

10 10(14) Tidplanen ska ge utrymme för medskapande, samverkan mellan nämnder och fackliga organisationer. 2.3 Budget och utfall i balans För arbetet med verksamhetsplaneringen inom verksamhetsområdena gäller: Vid konflikt mellan mål och medel gäller att - mål kan behöva modifieras eller att måluppfyllelsen måste skjutas framåt i tiden - enhet eller avdelning får ej överskrida tilldelad budget utan särskilt beslut av överställd nivå. Ett sådant beslut måste omfatta omfördelning av medel från annan enhet. - budgetansvariga ansvarar fullt ut för att verksamheten bedrivs inom beslutade ramar. De arbetsuppgifter som är mest värdeskapande för brukaren ska prioriteras. Detta ska även beaktas vid rationaliseringar. Löne- och volymökningar utöver budget ska klaras genom effektiviseringar som godkänns av respektive nämnd. Det kan ske genom produktivitetsökning, sänkta ambitionsnivåer och slopande av verksamheter. Löneutrymme utöver ram kan också skapas genom friskare arbetsplatser och minskade sjukkostnader. KSau beslutar om slutliga löneramar utifrån en helhetsbedömning för kommunen. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd inklusive investeringar och pensionsåtaganden. Detta ska uppnås genom planering och styrning av kommunens ekonomi mot en resultatnivå som konsoliderar ekonomin över tiden. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Dessa samband ska definieras i budget och verksamhetsplanering och följas upp och utvärderas i årsredovisning och tertialrapporter. Om bokslutet ändå resulterar i underskott ska kommunfullmäktige besluta om hur det egna kapitalet ska återställas inom tre år. För att klara ett utfall i balans ska alla nämnder göra månadsvisa uppföljningar. Nämnder som i sina prognoser befarar underskott mot budget ska redovisa åtgärdsplan till kommunstyrelsen varje månad. För att möjliggöra en god hushållning med resurser och en mer långsiktig planering får 100 % av budgetöverskott på nämndsnivå överföras till kommande år under förutsättning att målen för verksamheten har uppnåtts. Måluppfyllelsen framgår av resultatmåtten i respektive nämnds styrkort. Nämnderna beslutar hur budgetöverskott disponeras inom organisationen. Nämnd som redovisar budgetunderskott i bokslutet ska återställa detta inom det följande årets budgetram. Efter särskild prövning och beslut av kommunfullmäktige kan budgetunderskott i vissa fall återställas inom ramen för de två följande årens budgetar.

11 11(14) 2.4 Kvalitetsstrategi Kommunfullmäktiges kvalitetsstrategi innebär att samtliga verksamheter: ska utarbeta kvalitetsdeklarationer för respektive verksamhetsområde som tydligt beskriver vad medborgarna/brukaren kan förvänta sig av verksamheten. ska för egen del beskriva arbetssätten för hur man säkerställer att servicen uppfylls. ska följa upp servicen genom att; - fånga in synpunkter från medborgarna/brukarna för att utveckla verksamheten - jämföra sig med föredömen (benchmarking) - årligen mäta den brukarupplevda kvaliteten 3. SÄRSKILDA UPPDRAG (se särskild redovisning av samtliga uppdrag i bilaga 7) 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Skattesats Skattesatsen för år 2012 är oförändrat 22, Befolkningsutvecklingen Kommunens övergripande mål invånare år 2050 innebär att befolkningstillväxten bör vara drygt personer, nya bostäder bör byggas och 850 nya jobb tillskapas per år. För planeringsperioden bedöms befolkningen växa med i genomsnitt ca personer per år. Varje verksamhetsområde har ansvar att bidra med åtgärder så att detta mål uppnås. 4.3 Priser och personalkostnader Nämndernas ramar har räknats upp för planeringsperioden, personalkostnader 2 %, lokalkostnader med 1,5 %, köpt verksamhet med 2,3 %, intäkter och övriga driftkostnader med 1,7 %. För löneökningar finns dessutom en lönereserv på 1,0 % för år 2012 och 0,5 % övriga år. 5. RAMAR I DRIFTBUDGETEN

12 12(14) De ekonomiska ramarna bygger på fastställd budget för år 2011 och verksamhetsplanen för åren Kommunstyrelsens arbetsutskott har utifrån de av nämnderna redovisade behoven och kommunens ekonomiska situation lagt förslag till budgetramar för styrelser/nämnder och verksamhetsområden enligt bilaga 2. De behov som nämnderna redovisat och därav följande krav på utökade budgetramar har bara till vissa delar kunnat tillgodoses. Nämndernas ekonomiska förutsättningar Tkr STYRELSE/NÄMND ÖVER/UNDER- SKOTT 2010 TOTAL IN- TECKN I EGET KAPITAL Kommunfullmäktige/revision Kommunstyrelse - Stadsledning Kulturhuvudstadsåret Sociala investeringar Ungdomsarbetslöshet RESURSTILL- SKOTT 2011*) Överförmyndarnämnd Tekniska nämnd Byggnadsnämnd Miljö- & hälsoskyddsnämnd Socialnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd För- & grundskolenämnd Gymnasie- & vuxenutbildningsnämnd Holmsund/Obbola kdn Hörnefors kdn Sävar kdn TOTALT *) Nettoförändring av budgetbesluten i juni och november.

13 13(14) Resursförändringar i budget för åren Tkr Nämnd År 2012 År 2013 År 2014 Kommunstyrelse Jämställdhetsutskottet Krafthandeln Överförmyndarnämnden Volymökningar För- och grundskolenämnden Volymökningar och minskade barngrupper Miljönämnden Ramökning Socialnämnden Volymökningar och nyckelfri hemtjänst Fritidsnämnden Ramökning Kulturnämnden Ramökning Tekniska nämnden Gator och parker och Rakel Holmsund/Obbola kommundelsnämnd Volymökning och mindre barngrupper Sävar kommundelsnämnd Volymökning och mindre barngrupper Hörnefors kommundelsnämnd Volymökning och mindre barngrupper TOTALT Tekniska förändringar av budgetramar - Justering av budgetramar för socialnämnd, för- och grundskolenämnd, gymnasienämnd och kommundelsnämnderna har gjorts enligt finansieringsprincipen, på grund av beslut i regeringens budgetproposition 2011 beträffande anhörigstöd, ny skollag, betyg i årskurs 6, anhörigstöd och ny gymnasieskola. Regeringen kan komma att dra tillbaka anslaget för fler nationella prov från åk 6 år , då införandet kommer att senareläggas. Detta kan komma att påverka ramarna för för- och grundskolenämnden samt kommundelsnämnderna. 6. RAMAR FÖR INVESTERINGAR Investeringar får bara igångsättas under förutsättning att därav åtföljande drift- och kapitalkostnader kan rymmas inom berörd nämnds driftbudgetram och att en totalkalkyl upprättats i enlighet med Kalkylhandboken.

14 14(14) Vid upprustning av centrala stans gator och torg ska 5 % av projektkostnaderna avsättas för konstnärlig utsmyckning. 7. BESLUT Kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen år 2012 till 22,60. att fastställa mål på fullmäktigenivå för styrelser och nämnder att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettokostnadsramar för respektive styrelse eller nämnd. att fastställa kommunstyrelsens förslag till driftbudget för åren att fastställa kommunstyrelsens förslag till investeringsplan för åren att bemyndiga respektive styrelse och nämnd att fastställa verksamhetsplan inom fastställda ramar, mål och verksamhetsplan på kommunfullmäktigenivå. att styrelsers och nämnders verksamhetsplaner ska anmälas till kommunfullmäktige i december att godkänna att kommunstyrelsen under löpande år får besluta om omfördelning av medel, som frigörs till följd av samordningsvinster. att godkänna att Kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget. att i övrigt fastställa kommunstyrelsens förslag till direktiv för drift- och investeringsbudget samt verksamhetsplan Bilagor Bilaga 1. Kommunens ekonomiska situation Bilaga 2. Nettokostnadsramar för åren Bilaga 3. Volymförändringar Bilaga 4. Investeringar Bilaga 5. Resultat- och finansieringsbudget Bilaga 6. Sammandrag ekonomi Bilaga 7. Redovisning av status för ej slutredovisade uppdrag i års budget samt nya uppdrag i 2012 års budget