Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland Gräslund, Anne-Sofie Fornvännen Ingår i:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland Gräslund, Anne-Sofie Fornvännen Ingår i:"

Ulf Svensson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland Gräslund, Anne-Sofie Fornvännen Ingår i: samla.raa.se

Smärre meddelanden Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland I augusti 1965 undersöktes eu skadad gravhög vid Orlunda skola, Skeda in, Östergötland.

2 Smärre meddelanden Ett förhistoriskt brödfynd från Östergötland I augusti 1965 undersöktes eu skadad gravhög vid Orlunda skola, Skeda in, Östergötland. 1 Högen täckte ett kärnröse över ett brandlager, i vars mitt stod två lerkärl, det mindre sönderfallet, det större fortfarande helt. Genom två små likarmade spännen i brandlagret kan graven dateras till tidig veneleltiel. Det större kärlet insändes i outgrävt skick till Statens Historiska Kärlet var av enkel äiiibarlikiiande lorm och hade en mynningsdiameter av ca si cm och en höjd av ca 17 cm. Godset var gråsvart, grovt och rikligt magnit. Ca 8 4 cm under mynningskanten Iramkom stora sammanhängande kolstycken, ett tiotal små järnfragment och någol längre ned en liten rundad glatt vil sten. Ca 6 cm under mynningen påträffades en förkolnad brödkaka. Största delen av de brända benen i kärlet, sammanlagt ra 0,8 1, befann sig under den nivå på vilken brödkakan låg. Träkol förekom i hela kärlet. Benmaterialet visade sig vara del samma i lerkärlet och i brandlagret: fullvuxen människa av obestämbart kön, notkreatur och hund. Benen i kiirlet var alltså inte utvalda, utan det hade fyllts med slumpmässigt upptaget material. :i Brödkakan, 11,5 cm i diameter och 3,1 cm tjock, är rund med plan undersida och svagi välvd översida; på översidan finns tydliga fingerspår. Docent Hakon Hjelmqvist, Lund, har analyserat prov av brödet. 4 lian säger bl. a.:»... Det ingående sädesslaget är alltså korn, och då fragment av omgivande fjäll måste det vara skallöst korn. Det är knappast länkbart, att det skulle vara skalkorn, som var sä fint siktat, att varje spår av ele omgivande fjällen Miiseinn.- saknas kunna försvunnit, Skallöst korn odlades mycket i Sverige fram till äldre järnålder och även under järnålderns senare skeden förekom det i odling, ehuru i mindre utsträckning än skalkorn. Man kan förmoda att det var mera eftertraktat än skalkorn till finare brödbakning, då mjölet var fritt från Ijällrester.» Det finns åtskilliga brödfragment från förhistorisk tid, de flesta tyvärr inte analyserade. Här skall ges några exempel. Vid undersökningarna pä Helgo, Ekerö sn, Uppland har man. förutom bakugnar, påträffat 20 bullar (diameter upp till 6,4 cm, tjocklek intill 2,3 cm). Enligt Hjelmqvist! analys är det i 15 av dessa fall fråga om en blandning av korn ' Undersökningen utfördes av antikvarie Anders Lindahl vid Östergötlands och Linköpings stads museum; han kommer att presentera den i museets årsbok men har välvilligt lämnat medgivande lill alt den omnämns här. Fynden har tillförts SHM (inv. nr 28020). - I ndcrsökning av lerkärlets innehåll företogs av förf. på järiiåldersavdclningeii. SHM i oklobcr ' Benbcstäin 11 ingen har vänligen ulföiis av FL Hans Sellsleell. ' Fiir denna bestämning tackas varmt. Den fullständiga analysrapporten förvaras i ATA Fornvännen H. 4, 1967

3 2K8 Smärre meddelanden Fig. i. Brödkakan sedd uppifrån och i genomskärning, Teckning Bengt Handel. ATA. 1/2. The loat from above and in section. och havre, i ett fall rent korn och i fyra fall ren havre. Bröden har C 14 -daterats till 200-talet e. Kr. (Holme vist 1965, s. 7 f.). Närmare Skedabullen såväl lokalt som tidsmässigt stär tvä östgötska brödfynd (Schnittger i()i2, s. 2 tf.). 1 fornborgen Boberget, Konmigssund sn, daterad till 400-talet e. Kr., har päträffats en rund bulle, 7 cm i diameter och 4 cm tjock, bakad av grovmalet grusbemängt kornmjöl (gruset härrör sannolikt från handkvarnen). Från en vikingatida grav i Ljunga, Skönberga sn föreligger ett bröd, 6 cm i diameter och 1,7 cm tjockt, bakat av äkerärter och tallbark. Schnittger har framkastat tanken att detta bröd skulle ha bakats speciellt för gravkulten, dä det troligen varit praktiskt taget oätligt. I Birka förekommer bröd i inte mindre än 37 gravar (Arbman 1944, s. 490 ff.), samtliga brandgravar, nägot som är värt att notera. Det är knappast troligt att seden att lämna bröd med bland den dödes utrustning varit helt begränsad till brandgravar; man kan förmoda att bröd även funnits i mänga av skelettgravarna. Bröden torde emellertid endast ha bevarats till vår tid när de kommit i kontakt med sä stark värme att de förkolnats antingen på själva bålet eller senare i gravgömman tillsammans med ännu glödande balrester. Boplatsfynden ä andra sidan utgörs sannolikt av brända, dvs. misslyckade bröd eller bröd från nerbruuna hus. När det gäller brödens fördelning i mans- och kvinnogravar i Birka blir resultatet 11 kvinnogravar, 4 mansgravar och 22 obestämbara, således en viss, men mycket osäker dominans fiir kvinnogravar. Oftast uppges bröden eller brödfragmenten vara funna spridda i brandlagret, men i nägra gravar var de placerade i lerkärl, i nägra andra tätt intill sådana. Birkabröden är inte analyserade. Ett litet, bränt bröd, 3 cm i diameter och 0,5 cm tjockt, läg i botten pä ett benkär] i en troligen vikingatida grav vid Västerby i Läby sn, Uppland (Hag-

Smärre meddelanden 259 Fig. 2. Förkolnad brödkaka. Tidig vendeltid, Orlanda skola. Skeda Foto Sören Hallgren. ATA. Charm! loaf, early Vendel period. Östergötland. berg 1959, s. 179, 194).

4 Smärre meddelanden 259 Fig. 2. Förkolnad brödkaka. Tidig vendeltid, Orlanda skola. Skeda Foto Sören Hallgren. ATA. Charm! loaf, early Vendel period. Östergötland. berg 1959, s. 179, 194). Brödets ingredienser är inte kända. Benen härrörde frän vuxen man och hund. Att bröd använts i gravkulten står klart, möjligen i långt större utsträckning än vad värt material idag visar. Bland fynden från brandgravar förekommer ofta inte enbart träkol utan även kol av annat organiskt material, med en struktur som påminner om de förkolnade bröden. Genom analys av sädana kolfragment skulle förmodligen ett mycket stort brödmaterial komma fram. 5 Kanske ersattes de verkliga bröden stundom av symboliska sådana, en tolkning som Christiansson framfört. Han vill i gravkloten, huvudsakligen frän folkvandringstid, se symboliska brödoffer, eventuellt korgar med bröd (Chrisliansson 1948, s. 124 fl.). Skulle stenkloten symbolisera bröd aktualiseras frågan huruvida jästa bröd förekommit under förhistorisk tid. Skedabullens tjocklek och dess något porösa inre gör det kanske frestande att tänka sig någon jäsning. Dä brödet är helt förkolnat kan eventuella spår av mikroorganismer inte påvisas. 6 1 detta fall torde dock jäsning vara utesluten. 0 För detta påpekande tackar jag försle antikvarie Bengt Schönbäck. 0 Analysen har utförts av FD Georg Mcnzinsky vid Svenska Jäslfabrikens centrallaboratorium i Rotcbro. Dr Menzinsky har ocksä haft vänligheten att ingående förklara olika jäsningsmetoder.

5 2(io Smärre meddelanden eftersom korn i likhet ined havre saknar gluten och andra segämnen, nödvändiga fiir att brötl skall kunna jäsa. Bröd av vete och råg kan däremot tänkas ha jästs enligt surdegsprincipen (Campbell 1950, s. 170). Innan man använde sig av jäst kunde jäsning ändå uppnås genom att den av mjöl och vatten hoprörda degen fick stä och surna. Detla tillgår så att den infekteras av (le mikroorganismer som ständigt finns i luften. Så småningom utvecklas kolsyra och alkohol: kolsyran som iir en gas»lyfter» bullen." Proceduren kan väsentligt påskyndas genom att man använder samma degtråg som vid tidigare bak och som inte rengjorts (a. a. s. 171). När det gäller gräddningen har Skedabullen troligen framställts pä samma sätt som de tjocka kornbröd som in i sen tid bakats pä Färöarna, genom att stickas ner i askan eller glöden. Hällbakade bröd bör helst inte vara mer än 1 cm tjocka, annars blir gräddningen alltför ojämn (a. a. s. 114I.). De glödbakade tjocka kornbröden på Färöarna åts alltid samma kväll eller senast morgonen efter baket, sedan blev de alltför hårda (a. a. s. 11 I.). Det mycket enkla och grova, kanske oätliga brödet från Ljunga får Skedabrödet att framstå som något av en»lyxbulle», dels med tanke på den jämna och fina formen, men framför allt tack vara det helt oblandade mjölet av skallöst korn, som man har anledning förmoda var en dyrbar vara, inte använd till vardags. hnie-sofie Gråslund Litteratur Arbman, H., Birka. I. Die Gräber, Text. Stockholm. Campbell, v., Det svenska brödet, Stockholm. Chrisliansson, H Gravklot och gravoffer. Tor. Uppsala. Hagberg. U Västerby gravbacke i Läbydalen. Tor. Ippsala. Holmqvist, VV., 196g. Forntida bröd och bakugnar från Helgo. Information från Brödinstitutet. Arg. (i nr 5. Stockholm..Schnittger, B., Några förhistoriska brödfynd. Fornvännen, Stockholm. Summary The artide deals with a lind of bread in a clay vessel in a grave dating from tlie early Vendel period (ca. A.D ), in the parish of Orlunda, Östergötland. Lhe loal, 11.5 cm in diameter and 3.3 cm thick, was evenly rounded, with a flat bottom and a slightly convex upper surlace. It was made of hulled barley and was probably baked 011 charcoal. Several finds of prehistoric bread have been made in Sweden, some of which are mentioned here. It seems likely that bread was used in burial rites much more extensively than the material preserved.suggests.

Relevanta dokument

Nybyggnation vid Orlunda skola

Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M