POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (18) Serviceförvaltningen Beslutsorgan Servicenämnden Tid Måndagen den 26 februari, kl Plats Svarten Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Information om underhållsåtgärder invändigt Stadshus A 5. Utbildning FM med Sture Karlsson 6. Årsredovisning 2017, serviceförvaltningen (SVN 2017/ ) 7. Information om målaktiviteter Remiss av förslag till avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner (SVN 2018/0008-2) 9. Begäran om medel, införande och drift av system för hantering av mobila enheter enligt GDPR (SVN 2018/0011-1) 10. Information om skrivarundersökning 11. Förvaltningen informerar Harald Lagerstedt Ordförande Elisabeth Eriksson Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) 4. Information om underhållsåtgärder invändigt Stadshus A Dnr: Handläggare: Dokument: Inga handlingar

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) 5. Utbildning FM med Sture Karlsson Dnr: Handläggare: Dokument: Inga handlingar

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) 6. Årsredovisning 2017, serviceförvaltningen Dnr: SVN 2017/0003 Handläggare: Jenny Lindborg Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 12 Dnr SVN 2017/0003 Årsredovisning 2017, serviceförvaltningen Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. efter redaktionella ändringar och tillägg godkänna förvaltningens årsredovisning för hemställa hos kommunfullmäktige om att överföra 0,3 mkr exklusive fastighetsavdelningen till servicenämndens resultatreserv samt att ta ut 29,5 mkr ur underhållsfonden för fastighetsavdelningen 3. hemställa hos kommunfullmäktige om att 17,6 mkr av investeringsöverskottet på totalt 21,7 mkr för 2017 överförs till Beskrivning av ärendet Servicenämndens årsredovisning 2017 innehåller uppföljning av strategiska mål och inriktningar, ekonomiskt utfall för drift och investeringar med tillhörande analyser, verksamhetsberättelse, rapport av kvalitetsfaktorer samt en personaluppföljningsdel. Servicenämnden redovisar ett resultat som avviker negativt mot budget med 25, 9 mkr. Underhållsfonden belastas med 29,5 mkr. Av detta är 16,1 mkr hänförliga till tidigare beslutat underhåll av kommunens fastigheter, 3,3 mkr tidigarelagt underhåll, samt 10,1 mkr förändrade redovisningsregler i samband med idrifttagande av Trönninge skola och Tresteget. Övriga verksamheter redovisar ett resultat som är 3,6 mkr bättre än budget. Nettoresultatet är i nivå med 2016 med hänsyn tagen till underhållet på kommunens fastigheter som under 2017 uppgått till totalt 75 mkr. Av driftsöverskottet (3,6 mkr) exklusive fastighetsavdelningen, föreslår serviceförvaltningen att öka på resultatutjämningsreserven med 0,3 mkr så att den inför 2017 uppgår till 8,0 mkr vilket är taket för Fastighetsavdelningen redovisar ett driftunderskott på 29,5 mkr, servicenämnden ämnar ta ut 29,5 mkr

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) ur underhållsfonden för fastighet, vilket ger en utgående balans för 2017 på 13,5 mkr. Investeringsredovisningen resulterar i ett överskott om totalt 21,7 mkr. Verksamhetsutvecklingsobjekten med en total budget på 6,5 mkr har under 2017 nyttjats med 3,8 mkr och redovisar ett överskott med 2,7 mkr. Överskott därutöver är 19 mkr. Servicenämnden har begärt ombudgetering med 17,6 mkr till 2018 då avslut av investeringarna blivit framflyttat. Slutredovisning för servicenämndens fyra prioriterade målområden ; miljö, delaktighet, stolthet och vara i framkant visar att målarbetet fortskrider enligt plan. Samtliga fokusområden bedöms i dagsläget uppfyllas inom utsatt tid. Beslutsunderlag Serviceförvaltningens beslutsförslag den 8 februari Årsredovisning 2017 Protokollsutdrag: Svn

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) Dnr: SVN 2017/ Handläggare: Jenny Lindborg Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Årsredovisning 2017, serviceförvaltningen Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens årsredovisning för hemställa hos kommunfullmäktige om att överföra 0,3 mkr exklusive fastighetsavdelningen till servicenämndens resultatreserv samt att ta ut 29,5 mkr ur underhållsfonden för fastighetsavdelningen 3. hemställa hos kommunfullmäktige om att 17,6 mkr av investeringsöverskottet på totalt 21,7 mkr för 2017 överförs till Beskrivning av ärendet Servicenämndens årsredovisning 2017 innehåller uppföljning av strategiska mål och inriktningar, ekonomiskt utfall för drift och investeringar med tillhörande analyser, verksamhetsberättelse, rapport av kvalitetsfaktorer samt en personaluppföljningsdel. Servicenämnden redovisar ett resultat som avviker negativt mot budget med 25, 9 mkr. Underhållsfonden belastas med 29,5 mkr. Av detta är 16,1 mkr hänförliga till tidigare beslutat underhåll av kommunens fastigheter, 3,3 mkr tidigarelagt underhåll, samt 10,1 mkr förändrade redovisningsregler i samband med idrifttagande av Trönninge skola och Tresteget. Övriga verksamheter redovisar ett resultat som är 3,6 mkr bättre än budget. Nettoresultatet är i nivå med 2016 med hänsyn tagen till underhållet på kommunens fastigheter som under 2017 uppgått till totalt 75 mkr. Av driftsöverskottet (3,6 mkr) exklusive fastighetsavdelningen, föreslår serviceförvaltningen att öka på resultatutjämningsreserven med 0,3 mkr så att den inför 2017 uppgår till 8,0 mkr vilket är taket för Fastighetsavdelningen redovisar ett driftunderskott på 29,5 mkr, servicenämnden ämnar ta ut 29,5 mkr ur underhållsfonden för fastighet, vilket ger en utgående balans för 2017 på 13,5 mkr. Investeringsredovisningen resulterar i ett överskott om totalt 21,7 mkr. Verksamhetsutvecklingsobjekten med en total budget på 6,5 mkr har under 2017 nyttjats med 3,8 mkr och redovisar ett överskott med 2,7 mkr. Överskott därutöver

7 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) är 19 mkr. Servicenämnden har begärt ombudgetering med 17,6 mkr till 2018 då avslut av investeringarna blivit framflyttat. Slutredovisning för servicenämndens fyra prioriterade målområden ; miljö, delaktighet, stolthet och vara i framkant visar att målarbetet fortskrider enligt plan. Samtliga fokusområden bedöms i dagsläget uppfyllas inom utsatt tid. Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Jenny Lindborg Controller Protokollsutdrag

8 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) 7. Information om målaktiviteter 2018 Dnr: Handläggare: Lotta Olanya Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 9 Dnr SVN 2017/0019 Information om målaktiviteter 2018 Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen och beslutar 1. delge servicenämnden densamma. Beskrivning av ärendet Förvaltningen informerar om målaktiviteter 2018 inom miljö, delaktighet, stolthet samt att vara i framkant. Protokollsutdrag: Svn

9 Målaktiviteter februari 2018

10 Fokusområden SER Miljö Driva miljöfrågor i alla verksamheter Delaktighet Varberg direkt Stolthet Införa FM-koncept Vara i framkant Aktivitetsbaserade arbetsplatser 8 februari 2018

11 Målaktiviteter SER Miljö Analysera vad nästa steg i energieffektiviseringen är Ekologiska livsmedel Andel fossilfria personbilar av samtliga inköpta under 2018, 100 % Miljöcertifiera lokalvården Minska matsvinnet i skolan Huvudkomponent Sallad Kolhydrat Slängd mat från eleverna Minska antalet utskrifter i kommunen med 20 procent Antal videomöten med andra organisationer ska öka med 30 procent fastighet kost och städ kundservice kost och städ kost och städ IT IT 8 februari 2018

12 Målaktiviteter SER Delaktighet Gemensam planeringsdag för SER ledningsgrupper Kommunikationsplan för SER En kundnöjdhet (NKI) på 65 direkt år ett Besvara minst 80 % av inkomna samtal Kötid för ärenden på telefon skall i snitt vara max 5 minuter Kvartalsvisa genomgångar av ständiga förbättringar Stolthet Förankring FM-koncept på taktisk nivå Nytt system för felanmälan fastighet HR/VU kundservice Varberg direkt Varberg direkt Varberg direkt hela SER VU fastighet/kundservice 8 februari 2018

13 Målaktiviteter SER Stolthet forts. Nyanställningstjänst Gemensamma taktiska kundmöten Gemensamma skyddsronder Införa tjänsten Apple-support Erhålla en utmärkelse kundservice/it kost och städ/fastighet kost och städ/fastighet kundservice IT Vara i framkant Utbildning i 5S för SER:s personal som ska verka i ABW Minst 700 ska ha genomfört nanolearning i GDPR kundservice IT 8 februari 2018

14 Kvalitetsfaktorer och indikatorer Kundfokus NöjdKundIndex 70 Medarbetarfokus Agerus prestationsindex 80 Agerus identifikationsindex 80 Ledtider Antal fel åtgärdade inom två dagar 80 procent Frågor ska vara besvarade inom en arbetsdag 90 procent 8 februari 2018

15 Kvalitetsfaktorer och indikatorer Hälsa Sjukfrånvaro ska minska jämfört med samma period förra året Frisknärvaro ska öka jämfört med samma period som förra året Inköp Avtalstrohet ska öka jämfört med föregående år Leverantörsuppföljning följ upp ytterligare 6 leverantörer Entreprenörer levererar på överenskommen dag 100 procent 8 februari 2018

16 Kvalitetsfaktorer och indikatorer Samordning Minst 6 samordningsaktiviteter Miljö Ekonomi Bokfört värde jämfört med plan 8 februari 2018

17 Exempel på aktiviteter kvalitetsfaktorer Uppföljningsmöte med personer som har haft 4 sjuktillfällen eller fler under rullande 12-månadersperiod tillsammans med HR Digitala debiteringsunderlag Månadsrapporten i Hypergene Samlade prislistor per förvaltning inför nytt budgetår Enhetliga och snygga/lättförståeliga teknikinstruktioner i konferensrummen Medarbetarundersökning Agerus för all personal 8 februari 2018

18 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) 8. Remiss av förslag till avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner Dnr: SVN 2018/0008 Handläggare: Tiina Salo Johnsson Dokument: Protokollsutdrag från servicenämndens arbetsutskott Svn au 8 Dnr SVN 2018/0008 Remiss av förslag till avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner Beslut Arbetsutskottet föreslår servicenämnden besluta 1. anta förvaltningens beslutsförslag daterat den 8 februari Beskrivning av ärendet Varbergs och Falkenbergs kommuner har gemensamt tagit fram förslag på avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering. Planen avses gälla för åren 2018 till Enligt Miljöbalken ska varje kommun ha en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering. Kommunfullmäktige ska fastställa den liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Avfallsplanens syfte är uppnå EU:s avfallsdirektiv, att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar, samt att nå de mål som Falkenbergs och Varbergs kommuner härutöver fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen blir därmed ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågor. Avfallsföreskrifterna blir ett dokument för respektive kommun, för att skapa tydlighet i ansvarsfördelningen, eftersom ansvariga nämnder skiljer sig mellan kommunerna. Att ambitionsnivån har ökat är tydligt, vilket är positivt. Servicenämndens verksamhet arbetar med hållbarhetsfrågor och ligger i framkant. Det kommer att krävas en god dialog mellan olika parter, såsom miljö och hälsa, Vivab, hamn och gata samt serviceförvaltningen för att möta de nya riktlinjerna. Beslutsunderlag

19 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) Serviceförvaltningens beslutsförslag den 8 februari Remiss avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner. Övervägande I förslaget till föreskrifter har flera av kraven skärpts, vilket förbättrar arbetsmiljön för dem som hämtar sopor/tömmer fettavskiljare mm. Vid tömning av fettavskiljare står det att det ska finnas personal tillgänglig för att låsa upp och se till att snö och is är borta. Detta är inget som stod i den förra förordningen eller som görs idag, vilket kan komma att påverka nämndens verksamhet. Serviceförvaltningen har en relativt hög grad av sortering i de kommunala verksamhetslokaler man förvaltar. Alla större objekt har egna sophus med möjlighet till sortering av fraktioner och matavfall/hushållssopor. Stadshus C är ett exempel där avsteg gjorts redan med dagens riktlinjer. Byggnaden ligger på allmän platsmark, nära inpå parkanläggning med stora träd. Dessa är i hög grad skyddsvärda varför möjligheten att uppfylla kravet på fri höjd är svår i den här typen av omgivning. Anmärkningsvärt i den nya förordningen, är att den fria höjden har ökat markant, från 4,0 m fri höjd till 4,7 m. Även den fria bredden är hårdare reglerad. Nybyggda objekt har bättre förutsättningar än gamla. Mindre objekt har sämre förutsättningar utifrån bland annat tillgänglighet. En skärpning i den nya avfallsplanen är att ställa krav på sopsortering i alla kommunala verksamhetslokaler. Serviceförvaltningen har under åren jobbat aktivt med att ge samtliga kommunala verksamheter möjlighet till sortering. Där så ändå inte skett har det varit tomtmark och befintliga byggnaders placering och tomtens storlek som omintetgjort ansträngningarna. Det kan bli en utmaning och kostsamt att möta de skärpta kraven kring sopsortering. Att möjliggöra sopsortering inomhus i personalmatsalar/fikarum är önskvärt, men precis som alla ingrepp i befintliga lokaler kan det på sina håll bli utmanande och generera en kostnad som i slutändan landar hos hyresgästen. Det handlar främst om att lokalerna inte har utrymme för sortering. Summerat blir de övergripande konsekvenserna av den nya avfallsplanen samt förslag till föreskrifter för avfallshantering: marginellt mer personalkrävande på serviceförvaltningen högre hyra för verksamheterna kan komma att aviseras om kostnaden inte täcks i befintlig driftbudget. Protokollsutdrag: Svn

20 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) Dnr: SVN 2018/ Handläggare: Katarina Lindh Dokument: Beslutsförslag till servicenämnden Remiss av förslag till avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 2. anta förvaltningens yttrande daterat den 8 februari Beskrivning av ärendet Varbergs och Falkenbergs kommuner har gemensamt tagit fram förslag på avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering. Planen avses gälla för åren 2018 till Enligt Miljöbalken ska varje kommun ha en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering. Kommunfullmäktige ska fastställa den liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Avfallsplanens syfte är uppnå EU:s avfallsdirektiv, att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar, samt att nå de mål som Falkenbergs och Varbergs kommuner härutöver fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen blir därmed ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågor. Avfallsföreskrifterna blir ett dokument för respektive kommun, för att skapa tydlighet i ansvarsfördelningen, eftersom ansvariga nämnder skiljer sig mellan kommunerna. Att ambitionsnivån har ökat är tydligt, vilket är positivt. Servicenämndens verksamhet arbetar med hållbarhetsfrågor och ligger i framkant. Det kommer att krävas en god dialog mellan olika parter, såsom miljö och hälsa, Vivab, hamn och gata samt serviceförvaltningen för att möta de nya riktlinjerna. Beslutsunderlag Remiss avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner. Övervägande I förslaget till föreskrifter har flera av kraven skärpts, vilket förbättrar arbetsmiljön för dem som hämtar sopor/tömmer fettavskiljare mm. Vid tömning av fettavskiljare står det att det ska finnas personal tillgänglig för att låsa upp och se

21 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Serviceförvaltningen (18) till att snö och is är borta. Detta är inget som stod i den förra förordningen eller som görs idag, vilket kan komma att påverka nämndens verksamhet. Serviceförvaltningen har en relativt hög grad av sortering i de kommunala verksamhetslokaler man förvaltar. Alla större objekt har egna sophus med möjlighet till sortering av fraktioner och matavfall/hushållssopor. Stadshus C är ett exempel där avsteg gjorts redan med dagens riktlinjer. Byggnaden ligger på allmän platsmark, nära inpå parkanläggning med stora träd. Dessa är i hög grad skyddsvärda varför möjligheten att uppfylla kravet på fri höjd är svår i den här typen av omgivning. Anmärkningsvärt i den nya förordningen, är att den fria höjden har ökat markant, från 4,0 m fri höjd till 4,7 m. Även den fria bredden är hårdare reglerad. Nybyggda objekt har bättre förutsättningar än gamla. Mindre objekt har sämre förutsättningar utifrån bland annat tillgänglighet. En skärpning i den nya avfallsplanen är att ställa krav på sopsortering i alla kommunala verksamhetslokaler. Serviceförvaltningen har under åren jobbat aktivt med att ge samtliga kommunala verksamheter möjlighet till sortering. Där så ändå inte skett har det varit tomtmark och befintliga byggnaders placering och tomtens storlek som omintetgjort ansträngningarna. Det kan bli en utmaning och kostsamt att möta de skärpta kraven kring sopsortering. Att möjliggöra sopsortering inomhus i personalmatsalar/fikarum är önskvärt, men precis som alla ingrepp i befintliga lokaler kan det på sina håll bli utmanande och generera en kostnad som i slutändan landar hos hyresgästen. Det handlar främst om att lokalerna inte har utrymme för sortering. Ekonomi och verksamhet Summerat blir de övergripande konsekvenserna av den nya avfallsplanen samt förslag till föreskrifter för avfallshantering: marginellt mer personalkrävande på serviceförvaltningen högre hyra för verksamheterna kan komma att aviseras om kostnaden inte täcks i befintlig driftbudget. Serviceförvaltningen Eva Olson Förvaltningschef Katarina Lindh Avdelningschef fastighet Protokollsutdrag

22 Remiss av förslag till avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering för Varbergs och Falkenbergs kommuner Varbergs och Falkenbergs kommuner har gemensamt tagit fram förslag avfallsplan samt förslag till föreskrifter för avfallshantering. Planen avses gälla för åren 2018 till Enligt Miljöbalken ska varje kommun ha en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering. Kommunfullmäktige ska fastställa den liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Ni har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till plan och föreskrifter fram till och med 2:a mars Planen och föreskrifterna bifogas detta utskick. Ytterligare information kan fås genom VIVAB, kontaktperson Elisabeth Andersson Synpunkter lämnas i första hand via mejl till elisabeth.andersson@vivab.info ange gärna Avfallsplan i ämnesraden. i andra hand skriftligen till VIVAB, box 110, Falkenberg. Denna plans syfte är uppnå EU:s avfallsdirektiv, att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar, samt att nå de mål som Falkenbergs och Varbergs kommuner härutöver fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen blir därmed ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågor. Avfallsplanen är ett gemensamt dokument som gäller för båda kommunerna. Avfallsföreskrifterna blir ett dokument för respektive kommun, för att skapa tydlighet i ansvarsfördelningen, eftersom ansvariga nämnder skiljer sig mellan kommunerna. Med vänliga hälsningar Elisabeth Andersson Avfallsplanerare, VIVAB Telefon, direkt: +46 (0) E-post: elisabeth.andersson@vivab.info

23 Sändlista Falkenbergs kommun Barn- och utbildningsnämnden Bygglovsnämnden Kultur och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Tekniska nämnden FABO Falkenbergs Energi Varbergs kommun Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Hamn- och gatunämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Varbergs Bostad Varbergs Energi Varbergs Fastighets AB Räddningstjänsten Väst Halmstad kommun Halmstad Energi och Miljö Kungsbacka kommun

24 Avfallsplan Varbergs och Falkenbergs kommun Antagen av fullmäktige xxxx

25 Avfallsplan Projektledare: Elisabeth Andersson, VIVAB Arbetsgrupp: Lisa Johansson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Varbergs kommun Carl Lagerblad, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Varbergs kommun Per-Anders Johansson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun Mattias Hedström Hjort/Linda Corneliusson Linde, Falkenbergs kommun Sofie Nilsson, Samhällsutvecklingskontoret, Varbergs kommun Styrgrupp: Margareta Björksund-Tuominen VIVAB, Stefan Andersson Miljö-och hälsoskyddsförvaltningen Varberg, Anders Ramberg Miljö-och hälsoskyddsförvaltningen Falkenberg, Jan Malmgren Samhällsutvecklingskontoret Varberg 1 Läsanvisning Avfallsplanen i föreliggande dokument är gemensam för Varbergs och Falkenbergs kommuner och är en revidering av den plan som antogs under 2010 och avsåg åren Målformuleringar och åtgärdsförslag i planen är gemensamma för kommunerna. Dock presenteras och beskrivs kommunerna var för sig. 2 Ordlista Avfall Deponi Farligt avfall Grovavfall Hushållsavfall Avfall avser varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göras sig av med. Ett kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas, även kallad soptipp. Farligt avfall avser sådant avfall som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Grovavfall är den del av hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck. Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på hushållsavfall är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, 2

26 Kärlavfall Matavfall Återanvändning Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) läkemedelsrester, farligt avfall samt döda mindre sällskapsdjur. Den del av hushållsavfallet som vanligtvis läggs i sopkärlet, exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall. Biologiskt lättnedbrytbart avfall, den del av organiskt avfall som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer. Användning av kasserad produkt utan rengöring eller reparation. Bland annat materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk omvandling. Bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall och annat återvinningsbart avfall. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Obemannad station för returpapper och förpackningar. Avfallet sorteras i olika behållare av avfallslämnaren. 3

27 Innehållsförteckning 1 LÄSANVISNING ORDLISTA... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING MÅLOMRÅDEN, MÅL OCH ÅTGÄRDER MÅLOMRÅDE AVFALL EN RESURS MÅLOMRÅDE MINSKAD PÅVERKAN PÅ MILJÖN MÅLOMRÅDE GOD SERVICE OCH ARBETSMILJÖ BAKGRUND TILL MÅL OCH ÅTGÄRDER Avfallstrappan Miljökvalitetsmål STYRMEDEL AVFALLSFÖRESKRIFTER AVFALLSTAXA KOMMUNIKATION TILLSYN ANDRA STYRMEDEL KONSEKVENSER AV MÅL OCH ÅTGÄRDER AVFALLSMÄNGDER MILJÖ EKONOMI UPPFÖLJNING Bilagor Bilaga 1. Nulägesbeskrivning avfallshanteringen i Varberg och Falkenberg Miljöbedömning Bilaga 2. Nedlagda deponier Bilaga 3. Koppling mellan de nationella målen och avfallsplanen Bilaga 4. Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 5. Avfallsanläggningar i Varberg och Falkenberg Bilaga 6. Återvinningsstationer Falkenbergs kommun 2016 Mål och lagstiftning Bilaga 7. Uppföljning av 2010 års Avfallsplan Bilaga 8. Mål och lagstiftning 4

28 3 Sammanfattning Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och producentansvar ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Denna plans syfte är uppnå EU:s avfallsdirektiv, att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar, samt att nå de mål som Falkenbergs och Varbergs kommuner härutöver fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen blir därmed ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågor. Mål och åtgärder har grupperats i tre målområden: Målområde 1 Avfall som resurs Utveckla avfallshanteringen så att vi rör oss uppåt i avfallstrappan och minska den totala mängden avfall som uppstår Målområde 2 Minskad påverkan på miljön Avfallet ska omhändertas på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. Avfallshanteringens miljöbelastning ska minska Målområde 3 God service och arbetsmiljö Kommunernas avfallshantering ska förknippas med god service 5

29 4 Målområden, mål och åtgärder Vägledande för framtagande av mål till avfallsplanen har varit EU s avfallshierarki, Naturvårdsverkets allmänna råd till NFS 2006:6, Sveriges miljökvalitetsmål. Den nationella avfallsplanen, regionala miljömål och lokala kommunala hållbarhetsmål. Tre målområden har tagits fram: resurs Avfall en resurs Minskad påverkan på miljön God service och arbetsmiljö Angivna mål gäller under planens giltighetstid om inte annat står angivet. 4.1 Målområde Avfall en resurs resurs Avfall en resurs MÅL Utveckla avfallshanteringen så att vi rör oss uppåt i avfallstrappan och minska den totala mängden avfall som uppstår Detaljerade mål: Öka medvetenheten och motivationen hos hushållen att minska sina avfallsmängder åtgärd 1,2,3,6 Öka andelen förpackningar som samlas in till återvinning med 10% (jfr med 2016) åtgärd 7,8,9 6

30 Öka återanvändningen och återvinningen av textilier, åtgärd 10 Mängden textil i kärlavfallet ska minska (jfr med 2016) åtgärd 10 Öka andelen avfall som lämnas till återanvändning åtgärd 4,5 Öka produktionen av biogas åtgärd 12,13 Öka återföringen av näringsämnen till jordbruket. åtgärd 12,13 Utreda hållbar slamhantering med inriktning att möjliggöra återföring av fosfor till jordbruket Minst 50% av det matavfall som uppstår ska samlas in. På insamlat matavfall ska renheten vara minst 98%. åtgärd 12,13 Bättre omhändertagande av rena jord- och schaktmassor. åtgärd 14 Punkt Åtgärder Ansvar Ansvar År Falkenberg Varberg 1 Informationsinsatser Utveckla informationsutbudet på olika språk och fler kommunikationskanaler VIVAB VIVAB Årligen 2 Kommunikationsinsatser i skolan (t ex. skalprojektet) 3 Aktivt delta i Avfall Sveriges kampanjer och andra passande evenemang och kampanjer, fokusinsatser tex minska avfallsveckan 4 Det ska vara möjligt att lämna återanvändningsbara saker på de större återvinningscentralerna. 5 Utreda möjligheten att ta emot material till byggåtervinning på den nya återvinningscentralen i Varberg 6 Minska matsvinnet i kök och tallrikssvinn i kommunala skolor, förskolor och äldreboenden 7 Placering av återvinningsstationer och övriga avfallsanläggningar ska integreras i kommunens planarbete och arbetas in i rutinerna. 8 Utveckla dialogen med FTI AB i syfte att motverka nedskräpning och erhålla ändamålsenliga återvinningsstationer. VIVAB i samarbete med Barnoch utbildningsnämnden VIVAB i samarbete med Barnoch utbildningsnämnden Årligen VIVAB VIVAB Årligen VIVAB VIVAB 2018 VIVAB samt kommunstyrelsen Barn-och utbildningsnämnden, Servicenämnd en och socialnämnden Kommunstyrelsen Barn-och utbildningsnämnden, Servicenämnden och socialnämnden Kommunstyrelsen VIVAB samt kommunstyrelsen VIVAB samt kommunstyrelsen VIVAB samt kommunstyrelsen 2018 Årligen Årligen Årligen 7

31 9 Utreda hur fastighetsnära insamling av fler fraktioner kan införas 10 Öka medvetenheten hos hushållen om möjligheten att återanvända och återvinna textilier 11 Söka metoder för att möjliggöra ytterligare återvinning av material som idag deponeras t ex isolering. 12 Uppföljning och återkopplande information till hushållen om matavfallsinsamling 13 Alla kommunala förvaltningar och bolag ska källsortera förpackningar, farligt avfall och matavfall i sina verksamheter 14 Kartlägga lämpliga ytor för masshantering samt ta fram riktlinjer för hantering av jord och schaktmassor. Arbetet bör ske i samverkan mellan kommunerna. VIVAB VIVAB 2019 VIVAB VIVAB Årligen VIVAB VIVAB Årligen VIVAB VIVAB 2016, 2019 VIVAB o resp. nämnd VIVAB o resp. nämnd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Måluppföljning sker med hjälp av Plockanalyser på kärlavfallet, samt på brännbart grovavfall görs regelbundet var tredje år. Statistik insamlade mängder hushållsavfall inkl. grovavfall och behandling Statistik på insamlade mängder förpackningsavfall och tidningar Mätning av matsvinn (pkt 6) Ansvar Falkenberg Ansvar Varberg År VIVAB VIVAB 2019, 2022 VIVAB VIVAB årligen VIVAB VIVAB årligen Barn-och utbildningsnämnderna Servicenämn den Barn-och utbildnings nämnderna Servicenäm nden årligen 8

32 4.2 Målområde minskad påverkan på miljön Minskad påverkan på miljön MÅL Avfallet ska omhändertas på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. Avfallshanteringens miljöbelastning ska minska Detaljerade mål: Minska avfallets innehåll av hälso- och miljöskadliga ämnen. Mängden farligt avfall ska vara mindre än 0,5%. På sikt ska inget farligt avfall hamna i kärlet. åtgärd 22 Minska miljöpåverkan från gamla deponier åtgärd 21 Minska nedskräpning i städer, naturområden och längs kusterna. åtgärd 24 Kontinuerligt minska miljöpåverkan från avfallstransporter åtgärd 21 Bygg och rivningsavfall ska tas omhand på miljömässigt bästa sätt åtgärd 19,20 Säkerställa en långsiktig hållbar slamhantering som underlättar en effektiv resursanvändning. åtgärd 15,16 Åtgärder Ansvar Falkenberg Ansvar Varberg År 15 Aktivt uppströmsarbete för VIVAB VIVAB årligen att förbättra avloppsslammet kvalité 16 Möjligheten att kretsloppsanpassa VIVAB VIVAB 2020 hanteringen av avloppsslam från enskilda avlopp ska utredas 17 Fördjupade studier av behandlingstekniker för termisk behandling av sla VIVAB VIVAB 9

33 18 Fälttester av termisk slambehandling i mindre pilotskala 19 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska bedriva operativ tillsyn på rivningsobjekt utifrån miljöbalken. 20 Aktivt samarbete mellan stadsbyggnadskontoren och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vid rivningslov för att informera om tydliga krav på sortering, destruering och återvinning av byggnadsavfall 21 Ta fram en handlingsplan för gamla deponier med syfte att uppfylla de nationella föreslagna målen om att alla deponier med mycket stor /stor risk ska vara åtgärdade senast Påbörja arbetet med kompletterande undersökningar m.m, utifrån handlingsplanen. (se bilaga 2) 22 Informationsinsatser för att öka insamlingen av småelektronik och farligt avfall 23 I upphandlingar avseende avfallshantering ställa höga miljökrav på transportfordon 24 Genomföra skräpmätning i kommunerna. Utifrån resultaten från skräpmätningen ta fram en åtgärdsplan för minskad nedskräpning VIVAB Miljö- och hälsoskyddsnämnden VIVAB Miljö- och hälsoskyddsnämnden årligen Bygglovsnämnden Byggnadsnämnden årligen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 2018 VIVAB VIVAB Årligen VIVAB VIVAB Årligen Tekniska nämnden Hamn- och gatunämnden 2020 Måluppföljning sker med hjälp av Uppföljning av bränsleförbrukning, anlitade entreprenörer för avfallshantering Skräpmätning Ansvar Ansvar År Falkenberg Varberg VIVAB VIVAB årligen Tekniska nämnden Hamn- och gatunämnden 10

34 4.3 Målområde God service och arbetsmiljö God service och arbetsmiljö MÅL Kommunernas avfallshantering ska förknippas med god service Detaljerade mål: Avfallshanteringen ska förknippas med god service, minst 90% ska vara nöjda med våra återvinningscentraler åtgärd 25,26 och minst 90% ska tycka att sophämtningen fungerar bra. 29,30 Antal missade tömningar för sophämtningen ska vara lägre än år åtgärd 30 VIVAB ska erbjuda en bredd på hämtningssystem för avfallshanteringen (t ex markbehållare, kvartersvis insamling) åtgärd 29,30 Hantering av avfall ska ske under goda arbetsmiljöförhållanden och på ett säkert sätt. åtgärd 29 Åtgärder Ansvar År 25 Förbättra tillgängligheten, öppettiderna på våra VIVAB VIVAB 2018 återvinningscentraler 26 Utreda behovet av mottagningsställen för farligt avfall i småbåtshamnar och på båtuppställningsplatser VIVAB VIVAB Dela ut miljötrattar för omhändertagande av fett, samt samla in omhändertaget fett på lämpligt sätt. VIVAB VIVAB Vid större evenemang ska det finnas möjlighet till VIVAB VIVAB

35 källsortering av det avfall som uppstår. 29 I samarbete med anlitade entreprenörer arbeta aktivt med förbättring av arbetsmiljön 30 I avtal med avfallsentreprenörer ställa krav och skapa förutsättningar för att nå uppsatta mål VIVAB VIVAB årligen VIVAB VIVAB årligen Måluppföljning sker med hjälp av Ansvar Ansvar År Falkenberg Varberg Kundenkät (avstämning kundnöjdhet) VIVAB VIVAB 2019, 2022 Uppföljning antal missade tömningar VIVAB VIVAB årligen Entreprenörsavstämningar VIVAB VIVAB årligen 4.4 Bakgrund till mål och åtgärder Nedanstående avsnitt beskriver de områden som identifierats som viktiga vid framtagandet av avfallsplanens målområden Avfallstrappan EU:s avfallshierarki, eller även kallad avfallstrappan är en viktig riktlinje för hur avfall ska hanteras i Sverige. Steg 1: Förebygga uppkomsten av avfall. Med förebyggande menas åtgärder som görs innan ett material eller en produkt blir avfall. Det kan ske genom förlängning av en produkts livslängd eller genom förändrade konsumtionsmönster. Miljövinsten är större om en produkt aldrig produceras än om den produceras, används och sedan återvinns. 12

36 Steg 2: Det avfall som ändå uppkommer ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Det är därför viktigt att det finns etablerade möjligheter i varje kommun att lämna och köpa/låna begagnade produkter. Steg 3: Det avfall som inte kan återanvändas ska materialåtervinnas. Återvinning kan ske genom att material som blivit avfall sorteras, samlas in och omvandlas till material för tillverkning av nya produkter eller att näringsämnena går in i ett kretslopp. En stor del av det avfall/de material som omfattas av den kommunala avfallshanteringen kan återvinnas. Steg 4: Det avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas ska energiåtervinnas. Energiåtervinning innebär att energin i t.ex. brännbart avfall, tas tillvara genom förbränning. Energin kan användas till fjärrvärme för uppvärmning av bostäder eller för produktion av el. Steg 5: Deponering av avfall. I sista hand kan deponering vara den enda lämpliga behandlingsmetoden utifrån geografiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Denna avfallsplan innehåller mål och åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall och för att öka mängden avfall som återanvänds och återvinns. Avfallsplanen innehåller även mål och åtgärder för att minska avfallets farlighet. En tydlig koppling till EU:s avfallshierarki finns Miljökvalitetsmål Sveriges övergripande miljömål innebär att: till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att nå det övergripande målet har riksdagen tagit fram sexton nationella miljökvalitetsmål. Av de 16 miljökvalitetsmålen har dessa tre direkt koppling till avfallshantering: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Inom målet God bebyggd miljö finns även en precisering för hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen inom avfallsområdet har regeringen fastställt två etappmål: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn: Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Denna avfallsplan innehåller mål och åtgärder som bedöms kunna ha positiv inverkan på de miljökvalitetsmål som berör avfallshanteringen. Mer om mål på nationell, regional och lokal nivå finns i bilaga 8, som också beskriver gällande lagstiftning. 13

37 5 Styrmedel Genom att genomföra de föreslagna åtgärderna kan målen i avfallsplanen uppnås. Det finns flera styrmedel som kan användas som verktyg i arbetet. Bäst resultat uppnås när olika styrmedel samverkar. 5.1 Avfallsföreskrifter Ett av de styrmedlen som kommunen främst kan använda sig av för att reglera avfallshanteringen lokalt är via avfallsföreskrifterna. Det är ett bindande dokument inom kommunens geografiska område, där förutsättningarna för den kommunala avfallshanteringen regleras. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha avfallsföreskrifter som beslutas av kommunfullmäktige. Parallellt med arbetet med avfallsplanen har förslag till nya Avfallsföreskrifter tagits fram. Dessa behövdes förnyas bland annat på grund av införandet av separat matavfallsutsortering. Eftersom det kommunala ansvaret är begränsat till hushållsavfall är föreskrifterna främst riktade till de som ger upphov till hushållsavfall. I avfallsföreskrifterna anges bland annat hur avfallet ska sorteras, vilka fraktioner som hämtas vid fastigheten och vilka som måste föras till speciella avlämningsplatser samt hur ofta avfall hämtas vid fastigheter. Detta påverkar målområdet Avfall en resurs, där rätt sortering av avfallet är en förutsättning för att avfallet ska kunna behandlas efter sina egenskaper, t.ex. genom återvinning. Vanligtvis utformas avfallsföreskrifterna också för att skapa förutsättningar för bra arbetsmiljö för alla som yrkesmässigt hanterar avfall. Målområdet God service och arbetsmiljö berörs av detta. 5.2 Avfallstaxa Avfallshanteringen finansieras via avgifter som abonnenterna betalar. För kommunala avfallstaxor ska självkostnads- och likställighetsprinciperna tillämpas. Självkostnadsprincipen innebär att avgifterna inte får vara högre än att de nödvändiga kostnaderna för verksamheten täcks. Likställighetsprincipen säger att kommunerna ska behandla sina invånare lika om det inte finns sakliga skäl till att inte göra det. En kommun får inte ha olika avgifter för samma tjänst i olika kommundelar. Däremot kan kommunen ha taxor som är anpassade till variationer i serviceutbudet. En viktig princip är att avgifter får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Detta innebär att avfallstaxan kan utformas på ett sätt som främjar uppfyllandet av avfallsplanens vision och mål. Taxan är ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att påverka fastighetsägares och verksamhetsutövares val av avfallslösning. I våra kommuner tillämpas en viktbaserad taxa vars syfte är att stimulera sortering och återvinning. Ju mindre avfall abonnenten lämnar i sopkärlen desto lägre blir avgiften. För att motivera utsortering av matavfall är avgiften för de som väljer att inte sortera avfallet i brännbart och matavfall nästan dubbel så dyr jämfört med för dem som sorterar. Det är viktigt att taxan är enkel och lätt att förstå. Fastighetsägare och verksamhetsutövare bör enkelt kunna förstå vilka val de kan göra och vilka konsekvenser det får på servicenivå, närmiljö och kostnader. Detta grundar sig på målområde 3 God service och arbetsmiljö, där enkelhet för avfallslämnaren är centralt. 5.3 Kommunikation För att nå avfallsplanens mål krävs ett effektivt och medvetet informations- och kommunikationsarbete. I alla målområden, framförallt målområde 1 Avfall som resurs, finns ett tydligt fokus på information. Kommunikationen behöver anpassas för olika målgrupper och ett brett utbud av kommunikationskanaler behöver användas. För arbetet med avfallsplanen behöver en 14

38 informations- och kommunikationsplattform tas fram av VIVAB i samarbete med kommunernas kommunikationsansvariga. 5.4 Tillsyn Tillsyn är ett viktigt verktyg för att påverka hanteringen av avfall som inte omfattas av kommunalt ansvar, som till exempel verksamhetsavfall. Det handlar framförallt om tillsyn av att lagstiftningen följs. En felaktig hantering av avfall kan inte bara vara ett stort resursslöseri, utan också ett miljöproblem som kan leda till olägenheter för både hälsa och miljön. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn enligt miljöbalken över avfallshanteringen för hushåll och företag. Den uppsökande tillsynen inriktas i första hand på hur yrkesmässiga miljöfarliga verksamheter hanterar sitt avfall men också andra verksamheter såsom skolor, förskolor, restauranger och butiker. Områden som kan granskas är bland annat hur sortering sker, att förvaring av såväl icke-farligt som farligt avfall sker på ett betryggande sätt, att företagen jobbar med att minska uppkomsten av avfall samt att verksamheterna sköter de journaler och anteckningar som krävs för att visa hur de hanterar sitt avfall. Kontroll av transportdokumentation vid transporter av farligt avfall är också viktigt. I nämndens tillsynsansvar ingår också kontroll av avfallsanläggningar, som återvinningscentralerna, handläggning av klagomål om nedskräpning och annan hantering av avfall. 5.5 Andra styrmedel Det finns även andra styrmedel, som kan bidra till att avfallsplanens mål nås, såsom upphandlingar och fysisk planering. Genom att ställa krav på till exempel kvalitet, miljöprestanda, förebyggande av avfall och avfallssnåla lösningar kan upphandlingar utgöra ett betydande styrmedel. Upphandling påverkar också avfallsverksamheten specifikt eftersom att all insamling och behandling utförs på entreprenad av privata utförare. I samband med varje ny upphandling finns möjlighet att genomföra större förändringar och att ställa krav. Fysisk planering är också ett styrmedel. Detaljplanering och bygglov ska ta hänsyn till avfallshantering, till exempel genom att möjliggöra placering av återvinningsstationer och säkerställa framkomlighet för avfallsfordon och hämtningspersonal. 15

39 6 Konsekvenser av mål och åtgärder 6.1 Avfallsmängder Föreslagna mål och åtgärder bör kunna leda till minskade avfallsmängder räknat per person, men prognostiserad befolkningsökning innebär att de totala avfallsmängderna ändå kommer öka. Den totala mängden avfall beräknas öka med ca 1% om året, främst som en följd av befolkningsutvecklingen. Varberg räknar med att växa med ca invånare fram till 2030 jfr med Även Falkenbergs kommun räknar med en fortsatt befolkningsökning, kommunen har de senaste åren ökat med ca 1% per år. 6.2 Miljö Enligt 6 kap- 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan, som krävs i lag eller annan författning göra en bedömning om planens genomförande kan komma att medföra betydnde miljöpåverkan. Miljöbedömningen av avfallsplanen finns i bilaga 4 och visar att genomförande av de åtgärder som avfallsplanen föreslår inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Behovet av en miljökonsekvensbeskrivning anses därmed vara litet och det föreligger då ingen skyldighet enligt lagstiftningen att upprätta en sådan. Bedömning utifrån målområdena är att planen har övervägande positiva miljö- och hälsoeffekter samt ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen. 6.3 Ekonomi För att målen i avfallsplanen ska kunna nås kommer ett antal åtgärder och investeringar att behöva genomföras. Alla förändringar är på olika sätt av betydelse för ekonomin inom i första hand kommunens avfallsverksamhet. Målen och åtgärderna kräver engagemang från avfallsverksamheten men för vissa åtgärder behövs även medverkan från andra delar av kommunen, fastighetsägare och hushåll. Det finns flexibilitet för dessa berörda verksamheter att själva välja när under planperioden åtgärderna ska genomföras. Många av åtgärderna kan genomföras inom ramen för befintlig budgetnivå och avfallstaxa. Avfallsplanens mål och åtgärder spänner över lång tid. Det går därför inte att utesluta ökade kostnader eller behov av ökade personella resurser på längre sikt. Vissa av åtgärderna kan kräva omprioriteringar eller utökade resurser under en begränsad införandeeller genomförandetid. VIVAB har entreprenadavtal avseende insamling, omlastning och behandling av hushållsavfall samt insamling av slam från enskilda avlopp. Avtalen sträcker sig fram till hösten 2018 och kan förlängas i maximalt ytterligare 2 år. Det innebär att senast till hösten 2020 kommer ny upphandling att ha genomförts. Större förändringar av t.ex. insamling eller behandling bör samordnas med ny entreprenadperiod av ekonomiska och praktiska skäl. Det är därför viktigt att i god tid besluta om ev. framtida förändringar så att dessa kan tas med i upphandlingen. Det kan tex gälla vilka fraktioner som ska hämtas, om fler fraktioner såsom t ex förpackningar ska hämtas vid fastigheten, vilka miljökrav ska ställas på fordonen och hur ska avfallet transporteras och behandlas. 16

40 7 Uppföljning Uppföljning av avfallsplanen , kommer ske årligen och för uppföljningen ansvarar VIVAB. Avstämning kommer göras av genomförda åtgärder, ekonomi och statistik. Verktyg för uppföljning av avfallsverksamhetens mål är plockanalyser (genomförs vart 3:e år), kundenkäter (genomförs vart tredje år) samt årlig statistikuppföljning. Resultat av genomförd uppföljning av den föregående avfallsplanen presenteras i bilaga 6. I detta fortlöpande arbete med avfallsplanen kommer representanter från olika verksamheter inom kommunen att vara delaktiga. Dialog kan även ske med externa intressenter vid behov. Avfallsplanen har utformats för att bli tydligt och därmed förenkla arbetet med att genomföra avfallsplanen. Mål och målområden har fått en framskjuten plats i dokumentet, medan bakgrundsmaterial och fakta har samlats i bilagor. 17

41 Bilagor till Avfallsplan Varbergs och Falkenbergs kommun

42 1 Avfallshantering i Varberg och Falkenbergs kommun, en beskrivning av nuläget Inledning I denna bilaga redovisas basfakta om Varberg och Falkenbergs kommun, avfallshanteringens organisation, avfallsmängder och uppgifter om insamling och behandling samt anläggningar för hantering av avfall. 1.1 Varbergs kommun Varbergs kommun är belägen på västkusten och gränsar till kommunerna Falkenberg, Kungsbacka och Mark. Kommunen har en yta på 874 km 2 och har 71 invånare per km 2. Varbergs kommun har många turister på sommaren som kommer hit främst för havet och strändernas skull. Antal inv. 2016: Antal småhus 2015, ca Antal lägenheter 2015, ca Antal fritidsabonnenter, ca Under 2016 samlades ca ton avfall in från hushållen i kärl i Varbergs kommun slamtömningar gjordes av enskilda avlopp. Antal förvärvsarbetande i kommunen 2015: Största arbetsgivarna: Varbergs kommun, Ringhals, Sjukhuset i Varberg, Derome AB och Värö Södra Cell. 1.2 Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun är belägen på västkusten och gränsar till kommunerna Varberg, Mark, Svenljunga, Gislaved, Hylte och Halmstad. Kommunen har en yta på km 2, har 39 invånare per km 2 och är Hallands största kommun till ytan. Falkenbergs kommun har många turister på sommaren som kommer hit främst för havet och strändernas skull. Även Ullareds köpcentrum med Gekås har många tillresta besökare. Antal invånare 2016: Antal småhus 2015, ca: Antal lägenheter 2015, ca: Antal fritidsabonnenter, ca: Under 2016 samlades ca ton avfall in från hushållen, varav 314 ton matavfall i Falkenbergs kommun slamtömningar gjordes av enskilda avlopp 2

43 Antal förvärvsarbetande i kommunen 2015: De största arbetsgivarna i kommunen är Falkenbergs kommun, Gekås, Carlsberg, och SCA. 1.3 VIVAB Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) är ett kommunalt bolag som sedan 2009 driver VA- och avfallsverksamheterna i Varberg och Falkenberg. I styrelsen sitter 10 förtroendevalda, fem från vardera kommunen samt representanter för de anställda. Anläggningarna ägs av respektive kommun genom anläggningsbolagen; Varbergs Vatten AB (VAVAB) och FAVRAB. Driften sköts sedan gemensamt av VIVAB. Respektive kommun beslutar om sina anläggningar, taxor mm. 1.4 System för insamling av avfall i Varberg och Falkenberg Det kommunala ansvaret avser hushållsavfall som uppkommer på bostadsfastigheter inom kommunen samt därmed jämförligt avfall som uppkommer på andra fastigheter inom kommunen. Från bebodda fastigheter i kommunen ska ske hämtning av hushållsavfall, om inte fastigheten fått dispens av miljö- och hälsoskyddskontoret. Även fastigheter som har fått dispens från sophämtning betalar den fasta grundavgiften. Sophämtningen sköts av entreprenör på uppdrag av VIVAB. Det insamlade hushållsavfallet körs för närvarande till en omlastningsstation vid Falkenbergsmotet innan det går vidare till förbränning respektive biogasanläggning. Nuvarande entreprenadavtal sträcker sig fram till oktober 2018 med möjlighet till förlängning i maximalt ytterligare två år. Vägning Generellt gäller hämtning var 14:e dag av hushållsavfall. Hushållsavfallet vägs vid tömning hos kunden och taxan för sophämtningen är viktbaserad. Det innebär att förutom en fast avgift, betalar man för det antal kilo avfall som läggs i sopkärlet. Sedan 2016 har alla hushåll erbjudits möjligheten att sortera ut sitt matavfall. Avlämning vid återvinningscentral och mobila återvinningscentraler På återvinningscentralerna kan sorterat avfall som glas, papper, trä, ris, komposterbart trädgårdsavfall, skrot, elektronik, farligt avfall samt grovavfall lämnas. I Falkenbergs och Varbergs kommuner finns det totalt sju bemannade återvinningscentraler. I Varberg pågår byggnation av en ny återvinningscentral i Varberg som ska ersätta den befintliga på Östra Hamnvägen. Två av de mindre återvinningscentralerna kommer att stängas under I Falkenberg finns sedan 2009 ett system med återvinningskort som ger hushållen, beroende på abonnemangstyp, ett visst antal besök till återvinningscentralen som ingår i taxan per år. På ett antal platser i Falkenbergs kommun samt i Karl Gustav (Varbergs kommun) finns även en mobil återvinningstjänst för sortering av avfall från hushåll. Avfall som kan lämnas är skrot, trä (ej tryckimpregnerat), trädgårdsavfall, brännbart och obrännbart. Övrigt avfall får 3

44 lämnas på återvinningscentralerna. Återvinningstjänsten besöker samhällena i Falkenbergs kommun och Karl-Gustav 6 gånger årligen. Avlämning vid återvinningsstationer Inom kommunerna finns ca 60 obemannade återvinningsstationer. Stationerna är avsedda för förpackningsavfall samt tidningar för vilket producenterna har ett insamlingsansvar. Stationerna sköts av FTIAB (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB). På återvinningsstationerna kan hushållen lämna glas-, pappers-, plast-, metallförpackningar och tidningspapper. Se bilaga 3 för stationernas placering samt vilka avfallsslag som tas emot. Hämtning vid fastigheten Hushållsavfallet, dvs det avfall som blir över när fraktioner till återvinningscentraler och stationer har lämnats hämtas vid fastigheten av VIVAB s upphandlade entreprenör. Kärlen tillhandahålls av VIVAB. Hämtningsfrekvens, handhavande av kärl, sorteringsanvisningar mm regleras i kommunernas avfallsföreskrifter. Separat insamling av matavfall sker från de fastigheter som valt att sortera ut matavfallet. Totalt har ca 85% av villahushållen och flerfamiljsfastigheterna valt denna abonnemangsform. Abonnenter boende i Varberg och Falkenbergs tätort har också möjlighet att prenumerera på ett trädgårdsavfallskärl som töms 18 ggr under perioden mars november. Även farligt avfall kan hämtas vid fastigheten, fyra hämtningar per år ingår i taxan. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar finns i stor utsträckning vid flerfamiljsfastigheter, men sköts inte av VIVAB. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar förekommer inte från villor eller fritidshus. Slam från enskilda avlopp VIVAB ansvarar för hämtning av slam från enskilda avlopp. Hämtningen sköts av VIVAB s upphandlade entreprenör och slammet transporteras till Smedjeholmens reningsverk respektive Getteröverket. Fettavskiljare töms också av kommunens entreprenör och transporteras till biogasanläggningen i Gödastorp. Slammet rötas och används därefter främst som jordförbättringsmedel. 1.5 Behandling av hushållsavfall i Varberg och Falkenberg Det hushållsavfall som samlas in transporteras i tvåfackade sophämtningsfordon till en omlastningsstation. På omlastningsstationen töms avfallet i två fickor för brännbart respektive matavfall och lastas sedan om till lastväxlarcontainers. Det brännbara hushållsavfallet transporteras därefter till förbränning och det biologiska matavfallet skickas till en biogasanläggning, På biogasanläggningen produceras biogas och den rötrest som bildas återförs till jordbruket. 4

45 Hushållsavfallets sammansättning Hushållsavfallets sammanställning 2016 genomfördes en plockanalys, som visar sammansättning på avfallet. övrigt brännbart 35,5% Trädgårdsavfa ll 2,4% El & elektronik 0,17% Inert materia l 4,3% Tidningar och förpackningar 34,6% Resultat plockanalys villa(brännbart avfall) 2016 I Varberg och Falkenberg Plockanalysen gjordes för villahushåll resp. flerfamiljsfastigheter på både det brännbara hushållsavfallet och matavfallet i båda kommunerna. Resultaten visar att det utsorterade matavfallet är bra sorterat. Ur restavfallet skulle mer avfall kunna sorteras ut såsom förpackningar och matavfall. Andelen farligt avfall var låg. 5

46 Avfall (ton) hanterat på återvinningscentralerna i Varberg och Falkenberg 2016 Varberg Falkenberg Materialslag Getterön Bösarp Limabacka Tvååker Veddige Sandladan Ullared Asbest Brännbart inkl Deponi Däck på fälg Fyllnadsmassor Gips Glas Hårdplast Järnskrot Metall (koppar, aluminium, Planglas Ris Grotflis Tryckimpregn trä Trä RT Well Textilier Ljuskällor Farligt Avfall Småbatterier Bilbatterier Elektronik Vitvaror Kylmöbler Totalt Vissa fraktioner körs från de mindre centralerna och mellanlagras på Getteröns resp. Sandladans ÅVC, mängden avfall ingår då i redovisad statistik från Getterön resp. Sandladan. Insamling av förpackningar och tidningar 2016 Glas Papper Plast Kommun kg/inv kg/inv kg/inv Metall kg/inv Tidningar kg/inv Sverigesnitt 21,19 13,24 6,34 1,6 23,62 Falkenberg 20,43 15,51 8,05 2,16 37,11 Varberg 30,23 15,37 7,84 2,1 28,11 *Viss del av glaset insamlat från Falkenberg har mellanlagrats i Varberg vilket ger en missvisande statistik. Avloppsslam På Getteröns reningsverk tas avloppsvatten från hushåll och industrier emot. När vattnet renas erhålls ett slam som rötas för framställning av biogas som används för uppvärmning. Rötresten tas omhand av Ragn-Sells och användas idag till anläggningsjord samt återförs till jordbruket. Under 2016 producerades ca 6835 ton slam. 6

47 Vid Smedjeholmens reningsverk tas avloppsvatten från hushåll och industrier emot. När vattnet renas erhålls ett slam som rötas för framställning av biogas som används för uppvärmning och el-generering. Rötresten komposteras sedan tillsammans med trädgårdsavfall och produkten blir en näringsrik jordförbättringsprodukt. Totalt producerades ton slam under Övrigt avfall Verksamhetsavfall är avfall från t ex industriers och företags produktion som inte är jämförbart med hushållsavfall och därför inte omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Verksamhetsutövarna har själva ansvar för att detta avfall forslas bort och omhändertas på ett riktigt sätt. Avfall från företag och verksamheter i Varberg och Falkenberg tas till största del om hand av privata aktörer såsom Stena Recycling AB, Transportcentralen, Mantum, SUEZ AB och Ragn- Sells. Vid behov kan kommunen begära in statistik över insamlade och omhändertagna mängder från alla företag och verksamheter. Kommunerna har dock valt att inte göra någon sammanställning i denna avfallsplan, eftersom kommunen inte har ansvar för hanteringen av detta avfall. Kärnkraftsavfall från Ringhals beskrivs inte heller närmare i planen. 7

48 2 Nedlagda avfallsupplag 2.1 Allmänt Miljöproblematiken kring nedlagda deponier har uppmärksammats alltmer på senare år. Enligt Naturvårdsverket har kommunerna ett ansvar för att riskbedöma nedlagda deponier och vidtaga åtgärder om det behövs för att förebygga olägenheter. Varberg och Falkenbergs kommun har deltagit i ett gemensamt deponiprojekt i Halland rörande inventering av nedlagda deponier. Länsstyrelsen i Hallands län utförde inventeringen medan kommunen stod för finansieringen. Inventeringen utfördes enligt Naturvårdsverkets MIFO-metodik fas I (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Inventeringen är sammanställd i en rapport av Länsstyrelsen. För de deponier som har fått en högre riskklass (1 och 2) behövs ytterligare utredning och eventuellt även någon form av åtgärd. Inventering av äldre nedlagda deponier i Varbergs kommun Under 2015 och 2016 inventerades totalt 29 deponier i Varbergs kommun. Av dessa hamnade 14 deponier i riskklass 2 och 15 i riskklass 3. Inventering av äldre nedlagda deponier i Falkenbergs kommun Under 2015 inventerades 27 deponier. Av dessa hamnade en deponi i riskklass 1, 14 deponier i riskklass 2 och 12 deponier i riskklass Generella åtgärder enligt Naturvårdsverket De inventerade upplagens läge bör anges i kommunens översiktsplan. På platserna bör om möjligt också införas bestämmelser om generellt förbud mot grävning, borrning och liknande. Anledningen till att sådana bestämmelser införs är att upplagen och dess omedelbara omgivning utgör en påverkad zon där schaktning, pumpning mm, kan påverka upplagets innehåll och starta processer som ger läckage av miljöstörande ämnen. En bra regel är därför att låta upplaget och dess närområde förbli så intakt som möjligt genom att reglera den framtida markanvändningen. Följande planrekommendationer föreslås i Naturvårdsverkets rapport 3857 om gamla avfallsupplag: "Varje avfallsupplag och dess nära omgivning utgör ett specifikt skyddsområde. Inom detta skyddsområde bör generellt gälla förbud mot grävning, schaktning, dikning, borrning, dämning samt större uttag av grundvatten. Vid avgränsning av erforderligt skyddsområde bör hänsyn tas till naturliga förutsättningar och motstående intressen. Ny bebyggelse bör ej heller tillkomma inom denna skyddszon. Eventuell förekomst av angränsande mossmarker utgör en ofta effektiv buffertzon och bör därför behållas intakta." Som en del i att uppnå det nationella miljömålet gällande giftfri miljö har Naturvårdsverket satt upp tre etappmål gällande förorenade områden. Etappmålen ska bidra till att öka takten för efterbehandling av förorenade områden. Etappmålen innebär att: 8

49 Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa och miljön (riskklass 1) ska vara åtgärdade år Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa och miljön (riskklass 2) ska vara åtgärdade år Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massor, ska ha ökat år Handlingsplan I Varbergs kommun finns en handlingsplan framtagen. Handlingsplanen innehåller en prioriteringslista och tidplan för att nå de nationella föreslagna målen. Prioriteringen av deponierna är baserad dels utifrån riskbedömningen från utförd inventering enligt MIFOmetodiken fas I, dels deponiernas lokalisering och närhet till bostäder eller värdefullt naturområde. Tidsplanen är satt med syfte att bidra till uppfyllnad av Naturvårdsverkets tre etappmål. Motsvarande arbete behöver göras även i Falkenbergs kommun. De nedlagda deponierna i riskklass 2 och riskklass 1 bör utredas enligt MIFO-metodiken fas II. Arbetet med MIFO fas II baseras på resultaten från fas I och innebär att översiktliga undersökningar utförs med provtagningar av t.ex. mark och grundvatten. Syftet med dessa undersökningar är att utreda föroreningssituationen och skaffa tillräckligt med kunskaper för att med rimlig säkerhet kunna klassificera deponin i rätt riskklass. Riskklassningen av deponierna kan komma att ändras efter provtagningen beroende på resultatet. För att riskklassningen ska kunna sänkas ska provtagningen var utförd på ett sådant sätt och resultatet av provtagningen ska visa på att läckage med stor sannolikhet kan uteslutas och att inte betydande läckage förväntas ske i framtiden. Riskklassen kan komma att höjas om provtagningen visar på att det föreligger större risk för människors hälsa och miljö än vad som bedömdes i inventeringen. Riskklassningen i fas II ligger till grund för utredning om deponin bör efterbehandlas och åtgärder vidtas. Att gräva bort en hel deponi, sanera föroreningsinnehållet och därefter återdeponera massorna anses inte vara något realistiskt åtgärdsalternativ. Istället kan olägenheter förhindras genom att minska spridningen av lakvatten. Detta kan ske med t.ex. mer effektiv täckning av deponin och i vissa fall lokal lakvattenrening. 9

50 2.2 Status nedlagda deponier Kommunala deponier i Varberg där sluttäckning pågår eller planeras Avfallsupplag Typ av avfall som deponerats Verksamhet mellan Bösarp Bygg- och rivningsavfall Eventuell riskklass och kommentar Godkänd avslutningsplan finns, sluttäckningen klar juni Hunnestad Byggavfall Godkänd avslutningsplan finns, arbeten med återställning påbörjades januari Veddige Lassabacka Industriavfall, hushållsavfall Hushållsavfall, industriavfall, slam, byggavfall, slakteriavfall Godkänd avslutningsplan finns Arbetet med framtagande av åtgärdsförslag är påbörjat Lassabacka deponi I början av 1960-talet anlades Lassabackadeponin vid Getteröviken, väster om viken, och denna användes sedan under åren för bland annat hushållsavfall, industriavfall, avloppsslam, slaktavfall och byggavfall. Deponin omfattar hektar och har en mäktighet på drygt 5 meter. Efter att verksamheten avslutats har den täckts med cirka 30 centimeter morän. Allt avfall ligger därmed kvar alldeles under ytan, och kommer även i dagen på några platser. Deponin är i stort sett helt plan. Det innebär att så gott som allt regnvatten infiltreras ner i deponin vilket ger upphov till lakvatten. Veddige deponi På Fastigheten Vabränna 3:39 strax öster om Veddige samhälle i Varbergs kommun pågick deponeringsverksamhet mellan åren På deponin deponerades både hushållsavfall och industriavfall samt slam från Veddige renhållningsverk och latrin från stugområdet längs med kusten. Fr.o.m. 1978, då Bösarps deponi togs i drift har inget hushållsavfall tippats inom området. Efter 1978 tillfördes endast bygg- och rivningsmaterial. Resultat inventering av äldre nedlagda deponier i Varberg Namn Kommunal Icke kommunal Inte inventerad Riskklass Pågående arbete (avslutningsplan) Annebergs AFA x 2 Buas AFA x 3 Bösarps AFA x X X sluttäckt 10

51 Derome Såg X 2 Eternirör och X 3 Gyproc industrideponi Firestones Gummideponi X 2 Gåsakullas AFA x 2 Hunnestads byggdeponi x 2 Hunnestads deponi x X X Karl-Gustavs AFA x 2 Karl-Gustav AFA, skjutbana x X X sluttäckt Kungsäter AFA x 3 Kustsanatoriets deponi X (Landstinget) 2 Källstorps AFA X 2 Källstorps AFA (2) X 3 Lassabacka AFA x X X Lindhovs AFA X X Lobergsslätt AFA X 3 Ringhals brandtipp X 3 Sandals AFA x 3 Sibbarps AFA x 2 Skällinges AFA x 2 Strängbetongs X 3 deponi Södra Cells deponi etapp 1 & 2 X 2 Södra Cells deponi etapp 3 & 4 X X Tjärbys AFA 1 X 3 Tjärbys AFA 2 x 3 Träslövsläge X 3 AFA Träslövsläge X 2 AFA (2) Tångabergs AFA X 2 Veddige AFA X x X Värö-Backas AFA X 3 Västra X 3 11

52 Deromes betongdeponi Åhs AFA X 2 Ängarnas AFA X 3 Stenbrott i Varberg x X Nedlagda avfallsupplag i Falkenbergs kommun Kommunala deponier i Varberg där sluttäckning pågår, slutförts eller planeras Avfallsupplag Typ av avfall som deponerats Verksamhet mellan Eventuell riskklass och kommentar Lövstaviken Hushållsavfall, industriavfall och ospecificerat miljöfarligt avfall Ingen klassificering Yttre delen av deponin är sluttäckt i enlighet med återställningsplan. Ullared Ätrans AFA Hushållsavfall, industriavfall och ospecificerat miljöfarligt avfall Hushålls, byggnads- och trädgårdsavfall samt icke miljöfarligt industriavfall Återställningsarbeten klart våren Återställningen av deponin blev färdig 2013 Älvsereds AFA Hushållsavfall och industriavfall Återställningen av deponin blev färdig 2013 Ågård Hushållsavfall och industriavfall Återställningsplan inlämnad, arbetet ska vara färdigt senast 2020 Heberg Hushållsavfall och industriavfall Återställningen av deponin blev färdig 2014 Resultat inventering 2015 av äldre nedlagda deponier i Falkenberg Namn Kommunal Icke kommunal Inte inventerad Riskklass Pågående arbete (avslutningsplan) Ammås deponi Ja 3 Arvidstorps deponi Ja 3 Askomes deponi Nej x Axtornas AFA (1) Ja 2 Axtornas AFA (2) Ja 3 Salltorps AFA Ja 2 Ekängens deponi Nej x Ätrans AFA Nej x Avslutad 12

53 Ätrans gamla AFA Ja 2 Fagereds AFA Ja 2 Gunnarps deponi Ja 3 Gällareds AFA Ja 3 Hebergs deponi Ja 2 Borgasgårds Ja 3 deponi (1) Borgasgårds deponi (2) Ja 3 Hebergs AFA Nej x Avslutad Hertings deponi Nej X Källsjös AFA Ja 2 Sydkraft Ecoplus Nej X Abs deponi LM Industrilackering AB, Hällarp AFA Nej X Obbhults deponi Ja 2 Stockens deponi Ja 2 Smedjeholms AFA Nej X Smedjeholms AFA Ja 2 Berggren, Sven Olof Nej X Djurkremeringsanläggning Skreas barkdeponi Ja 3 Skällentorps AFA Ja 3 Slöinges deponi (A) Ja 3 Slöinge deponi (B) Ja 3 Slöinges deponi C Ja 2 Perstorps AFA Ja 2 Toarps deponi Ja 2 Älvsereds AFA Nej X Sluttäckt Älvsereds deponi Ja 2 Töllstorps deponi Nej X Ullareds AFA Nej X Sluttäckt Vessiges deponi Ja 3 Vinbergs AFA(B) Nej X Vinbergs AFA (A) Ja 1 Väbys AFA Ja 2 Lövstavikens AFA Nej X Sluttäckt Ågårds AFA Nej X Sluttäckning pågår *slamupplag är ej med i tabellen, och inte heller deponier vars tillstånd ej tagits i bruk. 13

54 3 Koppling mellan de nationella målen och målen i avfallsplanen 3.1 Koppling mellan de nationella målen och målen i avfallsplanen Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Förutom en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen görs en djupare utvärdering vart fjärde år som lämnas till regeringen. Strukturen med miljökvalitetsmål och delmål gör att det går att följa utvecklingen i miljön på ett betydligt bättre sätt än tidigare, vilket ökar förutsättningen för måluppfyllelse. Enligt riksdagen är det viktigt att kommunerna tar ett övergripande ansvar när det gäller att anpassa miljömålen till de lokala förutsättningarna. Tanken är att kommunen är plattform och motor i det lokala miljöarbetet genom att förankra, utveckla och förverkliga målen i nära samarbete och dialog med samhällets övriga aktörer. Vart och ett av målen i planen inrymmer olika problem och möjligheter. För att leva upp till de målsättningar som uppställts på regional nivå har kommunen för vart och ett av dessa områden gått igenom problem samt formulerat strategier. Dessa utgår från både kommunens egna behov och förutsättningar och är på olika sätt kopplade till de övergripande mål som är gemensamma för länet respektive landet som helhet. Genom att koppla de nationella miljömålen till målen i avfallsplanen visas helheten mellan planen och de nationella målen och det lokala handlingsprogrammet. En strävan vid formulering av strategierna till målen i avfallsplanen har varit att dessa ska vara mätbara och uppföljningsbara, något som av olika skäl inte alltid låter sig göras. Mål i avfallsplanen Strategi Berörda nationella miljökvalitetsmål Utveckla avfallshanteringen så den rör sig uppåt i avfallstrappan. Avfallet ska omhändertas på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. Avfallshanteringens miljöbelastning ska minska Avfallshanteringen ska förknippas med god service. För att nå målet krävs information av olika slag som syftar till ökad motivation och en positiv attityd till miljö- och avfallsfrågor. Förenkla och förbättra tillgängligheten och möjligheterna att lämna till återanvändning. För att förebygga innehållet av farligt avfall i avfallet och i kretsloppet behövs informationsinsatser. Tuffare miljökrav ska ställas i samband med upphandlingar av t.ex. transporter för avfallshantering. Målet kan uppnås genom ett kontinuerligt arbete med information och möjligheter till anpassade hämtningslösningar. Målet uppnås även genom att hålla en serviceinriktad personal. Minskad avfallsmängd påverkar miljömålen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, levande kust och skärgård, samt Levande skogar Hantering av miljöskadliga ämnen påverkar främst miljömålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö, samt Grundvatten av god kvalitet, men även Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, levande kust och skärgård, samt Levande skogar berörs. De detaljerade målen som tas upp under detta målet berör främst miljömålen God bebyggd miljö. Men även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, levande kust och skärgård, samt Levande skogar berörs. 14

55 4 Miljöbedömning av avfallsplanen Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en miljöbedömning göras av en plan, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningen ska enligt 6 kap. 12 miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. I 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att genomförandet av en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan om; 1. genomförandet av planen kan antas innefatta en verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken, eller; 2. planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter som anges i bilaga 1 eller 3 till denna förordning och är en avfallsplan enligt 15 kap. 11 miljöbalken. Avfallsplanen för år omfattar inte nya tillståndspliktiga verksamheter eller åtgärder eller ändring av befintliga tillstånd. Bedömningen är därför att den nya avfallsplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning av avfallsplanen 4.1 Nollalternativ effekter om planen inte genomförs Att inte genomföra avfallsplanen skulle bland annat kunna innebära följande miljöpåverkan: Strategier och mål för att minska den totala mängden avfall, minska mängden avfall till deponering och minska mängden oönskat material till förbränning bedöms inte uppfyllas i samma utsträckning. En mindre god service medför en inte lika kostnadseffektiv och miljöanpassad renhållning. Mindre avfallsmängder för återvinning, vilket bedöms medföra att en större mängd avfall deponeras eller bränns. Även återvinningsgraden för verksamhetsavfall bedöms minska om inte planen genomförs. Detta skulle medföra ett försämrat resursutnyttjande för dessa avfallsfraktioner. Utan information och tillgänglighet bedöms mindre mängder farligt avfall mottas för ett miljöriktigt omhändertagande, vilket kan medföra risker att mer farligt avfall sprids till miljön eller sorteras och behandlas på ett icke miljöriktigt sätt. Omhändertagandet av slam bedöms inte ske i samma utsträckning och möjligheterna för att återföra näringsämnena till jordbruket minskar. Omhändertagandet av jord- och schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial och liknande avfall bedöms inte ske i samma utsträckning, vilket kan medföra risker att föroreningar sprids till miljön eller sorteras och behandlas på ett icke miljöriktigt sätt. 15

56 Om de kartlagda deponierna inte undersöks och vid bedömt behov åtgärdas skulle detta kunna medföra att miljöfarliga ämnen lakas ut till den omkringliggande miljön. Mål för en förbättrad avfallshantering i turistnäringen bedöms inte genomföras i samma utsträckning, vilket kan medföra att omhändertagandet av farligt avfall och annat avfall från båtar, husbilar och husvagnar blir sämre. Att genomföra avfallsplanen bedöms medföra positiva effekter för människors hälsa och miljön, i jämförelse med nollalternativet att planen inte genomförs. 4.2 Planens miljöpåverkan Nedan redovisas avfallsplanens miljöpåverkan, samt åtgärder för att förhindra att en negativ miljöpåverkan uppstår. Bedömningen görs med avfallsplanens mål för avfallshanteringen i Falkenberg och Varberg som utgångspunkt Målområde - Avfall en resurs Mål - Utveckla avfallshanteringen så att vi rör oss uppåt i avfallstrappan och minska den totala mängden avfall som bildas. Grunden till en miljömässigt hållbar avfallshantering är att minska de uppkomna avfallsmängderna och därefter återvinna och återanvända en så stor del av det omhändertagna avfallet som möjligt. Enligt såväl EU:s som Sveriges avfallsstrategier ska vi minska avfallsmängderna. För att minska avfallsmängderna behövs information, kampanjer och annat som kan ge en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende hos konsumenter och producenter. Detta mål är således direkt förenligt med det nationella miljömålet God bebyggd miljö och bedöms enbart ha en positiv miljöpåverkan Minskad påverkan på miljön. Mål- Avfallet ska tas omhand på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. Avfallshanteringens miljöbelastning ska minska. Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människors hälsa och miljön. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, ekotoxiskt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, smittförande eller brandfarligt. Många miljögifter som kan spridas genom farligt avfall anrikas i levande organismer och kan därmed föras upp i näringskedjorna. Genom att eftersträva att mängden farligt avfall totalt sett minskar, samt att det farliga avfall som ändå uppkommer hamnar i rätt behandlingssystem, uppnås flera positiva miljöeffekter. Risken för att farliga ämnen diffust sprids i samhället eller naturen minskas om dessa ämnen inte når förbränningsanläggningar eller deponier. Även processerna vid avloppsreningsverk och restprodukterna därifrån påverkas negativt om farligt avfall når reningsverket via spillvattennätet. Gamla nedlagda avfallsupplag utgör ofta en risk för miljöpåverkan, då de har avslutats enligt tidigare krav för deponering. Miljöskyddet vid äldre avfallsupplag är därför generellt sämre 16

57 än vid de deponier som är i drift idag. Dessutom har gamla, nedlagda avfallsupplag ofta en sämre placering utifrån miljösynpunkt. Kunskapen om egenskaperna hos avfallet som deponerades i äldre avfallsupplag är också sämre jämfört med idag. Vid äldre, nedlagda avfallsupplag sker oftast en mycket begränsad provtagning av lakvatten. De föroreningar som kan spridas från gamla avfallsupplag är bland annat tungmetaller, klorerade och icke klorerade lösningsmedel, klorerade kolväten, fenoler, oljor och närsalter. Avfallsupplagen är också en källa till utsläpp av växthusgaser i form av metangas. Att kartlägga och undersöka gamla avfallsupplag är en förutsättning för att kunna veta om några miljöfarliga ämnen finns och vilken spridningsrisk som föreligger. Att inte genomföra avfallsplanens åtgärdsmål för nedlagda avfallsupplag skulle således utgöra en betydligt större miljörisk än om planens mål uppfylls God Service och arbetsmiljö Mål- Avfallshanteringen ska förknippas med god service. Målen som rör god service har ringa miljöpåverkan. Men en god organisation, kunnig personal, god service, bra information och nöjda kunder medverkar till att miljöpåverkan från kommunernas avfallshantering minskar. Genom att skapa förtroende för samhällets renhållningsverksamhet bedöms även nedskräpningen minska. Nedskräpningen bidrar till att olämpliga och miljöfarliga ämnen kan spridas i naturen och får även konsekvenser genom att vara estetiskt stötande och utgöra en skaderisk för människor och djur. En långsiktigt miljöriktig och kostnadseffektiv avfallshantering, med källsortering, insamling och behandling, är grunden för att avfallet inte ska utgöra några olägenheter för människor hälsa eller miljön och för att hushållandet med resurserna ska kunna ske på ett miljöriktigt sätt. 17

58 5 Avfallsanläggningar i Varbergs och Falkenbergs kommun VARBERG Mantum Varberg Läge: Klastorp Verksamhetskod: 90:80 Typ/typer av avfall som hanteras: Byggavfall, utsorterat avfall: brännbart, grovt brännbart, gips och stålskrot. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering Kapacitet (ton per år): (Se anmäld mängd nedan) Tillåten avfallsmängd enligt beslut: Sortering av maximalt ton per år. Stena Recycling AB Läge: Cylindervägen 12 Typ/typer av avfall som hanteras: Returpapper och plast, järn- och metallskrot samt blybatterier Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering Kapacitet (ton per år): (Se tillståndsgiven mängd nedan) Tillåten avfallsmängd enligt beslut: Sortering av maximalt tonpappers- och plastavfall per år varav högst ton får vara plastavfall. Varberg Vatten AB, Bösarps deponi och ÅVC, Verksamhetskod: , 90.40, 90,60 Läge: Skällinge Bösarp 1:1 Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering, omlastning av hushållsavfall, samt deponi Totala mottagna mängder avfall (ton/år): På återvinningscentralen sorterades och mellanlagrades 182 ton grovavfall under Deponiverksamheten avslutades våren Varberg Vatten AB, ÅVC Östra Hamnvägen Läge: Östra Hamnvägen Verksamhetskod: B 90.50, C Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering, omlastning av hushållsavfall Kapacitet: Tillståndsgiven mängd, 25 ton farligt avfall samtidigt lagrat, återvinningsbart material, grovavfall ton/år, hushållsavfall ton. Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2016 mottogs ca ton, se tabell sid 6. 18

59 Varberg Vatten AB, Åvc Limabacka Läge: Limabacka Verksamhetskod: C 90.40, C Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering, Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2016 mottogs 520 ton, se tabell sid 6. Varberg Vatten AB, Åvc Tvååker Läge: Tvååker Verksamhetskod: C 90.40, C Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering, Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2016 mottogs 607 ton, se tabell sid 6. Varberg Vatten AB, Åvc Veddige Läge: Veddige Verksamhetskod: C 90.40, C Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering, Totala mottagna mängder avfall (ton/år): Återvinningscentralen öppnade för allmänheten i januari Anläggningen får samtidigt mellanlagra < ton avfall, < 5 ton oljeavfall, < 30 ton blybatterier, < 100 ton elektriska produkter. År 2016 mottogs 700 ton, se tabell sid 6. FALKENBERG Transportcentralen (tidigare Åkericentralen ) Läge: Tröinge 6:78 Verksamhetskod: 90.40, 90.80, , Typ/typer av avfall som hanteras: Asfalt, betong, schakt och jordmassor. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering och harpning Tillåten avfallsmängd enligt beslut. Mellanlagring av maximalt ton per år, sortering av maximalt ton per år. Läge: Arvidstorp 1:39 Verksamhetskod: 90.40, Typ/typer av avfall som hanteras: På anläggningen hantera bl.a trä, isolering, brännbart, metallskrot, aska och asbest. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Sortering och harpning Tillåten avfallsmängd enligt beslut. - Stena Recycling AB Läge: Lastaren 1 Verksamhetskod: , , 90.50, 90.90, Typ/typer av avfall som hanteras: På anläggningen hanteras b la brännbart industriavfall, järn- och metallskrot, trä, papp, plast, batterier, el-avfall, syror och lösningsmedel. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring, sortering och återvinning. Kapacitet: (Se tillståndsgiven mängd nedan) Tillåten avfallsmängd enligt beslut: ton järn och metallskrot, ton blybatterier, 150 ton uppsamlad olja och emulsion, ton plast och papper. 19

60 Stena har lagt ner sin verksamhet på platsen, kommer att flisa lite trä där ett tag. Fastigheten kommer att saneras. Falkenbergs Biogasanläggning Läge: Gödastorp Verksamhetskod: , Typ/typer av avfall som hanteras: Naturgödsel, livsmedelsindustri, sorterat hushållsavfall och grödor Metoder för återvinning eller bortskaffande: Rötning Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: ton avfall varav ton får vara grödor. Falkenbergs Recycling Läge: Västra gärdet 2:1 Verksamhetskod: , 90.60, 90.70, Typ/typer av avfall som hanteras: Metallskrot, blybatterier, elektriska produkter, impregnerat trä och oljeavfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Bearbetning, sortering och mellanlagring Tillåten avfallsmängd enligt beslut: Bearbetning, sortering och mellanlagring av maximalt ton annat avfall än farligt avfall per år. Mellanlagring av 5 ton oljeavfall, 10 ton blybatterier, 25 ton elektriska eller elektroniska produkter, 8 ton impregnerat trä, 1 ton annat farligt avfall. FAVRAB Åvc Sandladan Läge: Arvidstorp 1:39 Verksamhetskod: C 90.40, C 90.60, B 90.70, C , C Typ/typer av avfall som hanteras: Grovafall från hushåll, sådant avfall som inte läggs i soptunnan eller lämnas till producentansvar. Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring Läge: Göteborgsvägen/Industrivägen Verksamhetskod: C , C 90.80, C Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring År 2016 mottogs ton, se tabell sid 6. FAVRAB Åvc Ullared Verksamhetskod: C , C 90.80, C Läge: Hedemovägen Typ/typer av avfall som hanteras: Hushållens grovavfall och farliga avfall Metoder för återvinning eller bortskaffande: Mellanlagring Totala mottagna mängder avfall (ton/år): År 2016 mottogs 274 ton, se tabell sid 6. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd. Sortering av högst ton avfall/år, mellanlagring av högst 50 ton farligt avfall vid samma tillfälle, kompostering av 300 ton trädgårdsavfall samt flisning av 9500 ton trä- och trädgårdsavfall per år. 20

61 6 Återvinningsstationer Falkenbergs kommun 2016 Uppställningsplats Tidningar Glas Kartong/ Plast Metall Wellpap Coop Forum, Klockaregatan X X X X X Falkenbergs återvinningscentral, Sandladan X X X X X Glommen, Hamnen vid fiskaffären X X X X X Gällared, vid boulebanan X X X X X Heberg, Gamla vägen, mittemot Lantmännen X X X X X Hjortberg utmed Hjortvägen X X X X X Källsjö, kyrkans parkering X X X X X Köinge, bakom Lantmännen X X X X X Ljungby, vägen mot Bergagård X X X X X Långås, potatisvägen X X X X X Morup X X X X X Okome, bygdegården X X X X X Sanddynevägen/Strandridareg X X X X X Skogstorp, parkeringen vid torget X X X X X Skrea, vid Skrea stationsväg, vändplatsen X X X X X Slätten vid parkeringen Fredens väg X X X X X Slöinge, Lantmannaföreningen X X X X X Ugglarp, Ugglarps Frukt & Grönt gårdsbutik X X X X X Ullared, Hedemovägen X X X X X Vessigebro, vägen mot reningsverket X X X X X Vinbergs samh, idrottshallen vid Lantmännen X X X X X Årstad, mittemot skolan X X X X X Älvsered, Gunnarpsvägen/Hotellvägen X X X X X Ätran, SKABs grindar Timmervägen X X X X X Varbergs kommun 2016 Uppställningsplats Tidningar Kartong Plast Metall Vitt glas Bua X X X X X X Bösarpstippen X X X X X X Danska vägen/idrottshallens parkering X X X X X X Derome ICA Supermarket, Eklöws livs X X X X X X Engelbrektsg/PS-skolan X X X X X X Grimetons lanthandel fd X X X X X X Hajen Matmarknad X X X X X X Himle fd Holma bageri X X X X X X Hunnestad, ICA Nära X X X X X X Kungsäter Livs X X X X X X Limabacka Återvinningscentral X X X X X X Norra vägen X X X X X X Rolfstorp Ica Nära X X X X X X Skällinge IP X X X X X X Stamnared X X X X X X Stockrosgatan X X X X X X Stenåsavägen X X X X X X Färgat glas 21

62 Tofta, Mejerivägen X X X X X X Träslövsläge, ICA Ankaret X X X X X X Trönningeäng X X X X X X Tvååker, ICA Supermarket X X X X X X Veddige Återvinningscentral X X X X X X Willys X X X X X X Ö Hamnvägen Återvinningscentral X X X X X X Östra Långgatan, Rosenfredsskolan X X X X X X Östervi, Parkeringen X X X X X X 22

63 7 Uppföljning av 2010 års Avfallsplan Nedanstående mål och åtgärder uppställdes i Falkenbergs avfallsplan för perioden I Nedanstående tabell görs en uppföljning, där grön markering innebär att åtgärden är klar, gul att arbete pågår, kant ex röra sig om återkommande insatser, rött att åtgärden inte har genomförts. ÅTGÄRDSPUNKT KOMMENTAR KLAR? 1. Minska den totala mängden avfall som produceras Utveckla miljökalendern lnformationsarbete mot skolan, åk 4-5 Utreda taxans påverkan på avfallsvolymerna 2. Öka andelen material som återvinns Utveckla kommunikationen med FTI AB i syfte att motverka nedskräpning och erhålla ända må Isen liga återvin ningsstationer./ -- arbetar tillsammans med./ Formatet har förändrats, information skickas ut fler ggr/år än tidigare Pågående arbete, VIVAB skolan Viktbaserad taxa införd, lett till minskade avfallsmängder Pågår nu en översyn om att ansvaret för insamling ska flyttas över på kommunerna, regelbundna samrådsmöten hålls med FTI men antalet stationer har inte ökats eller förbättrats. Kontinuerligt se över placeringen av Görs i samband med -- återvinningsstationerna. detaljplanearbetet, är ett Redan i detaljplanearbetet tas hänsyn till arbete som måste fortsätta placeringen av återvinningsstationer. och utvecklas ytterligare. Införande av trädgårdsabonnemang, extra kärl för 1rifög8rdsavfall på försök me Varbergs tätort. i~ 3. Minska andelen grovavfall till deponering X Ytterligare utveckla utsorteringen av fyllnadsmaterial som istället kan användas som konstru ktionsmateria I Görs så idag../ 23

64 Söka metoder för att möjliggöra ytterligare Ingen ytterligare fraktion -- återvinning av material som idag deponeras tex sorteras ut från isolering. grovavfallet, däremot finns utsortering av gips och planglas nu på samtliga återvinn ingscentra ler 4. Öka produktionen av biogas och återföringen av näringsämnen till jordbruket Kvalitetssäkring av slam från Uppströmsarbete -- avloppsreningsverken. (stod tidigare certifiering) Förädla biogasen som framställd vid Getteröverken till fordonskvalitet. Samla in och röta matavfall från restauranger, storkök och livsmedelsaffärer för produktion av biogas. Införs successivt, samtliga restauranger, storkök och livsmedelsaffärer ska ges möjlighet att källsortera sitt matavfall. Projektet nedlagt, gasen kommer istället användas för fjärrvärmeproduktion Infört X ~ Samla in och röta matavfall från hushållen för produktion av biogas. Åtgärden införs successivt under nästa entreprenadperiod, med målsättningen att samtliga hushåll ska ges möjlighet att källsortera sitt matavfall. s. Minska hushållsavfallets innehåll av hälso- och miljöskadliga ämnen genom ett ökat omhändertagande av farligt avfall. Infört ~ Riktad informationskampanj med avseende på farligt avfall till hushållen via tex utskick och TVreklam. Görs regelbundet ~ Marknadsföra den hushållsnära hämtning som Har delat ut x antal röda redan finns (4 gånger per år) och därigenom öka boxar till hushåll för bättre utnyttjandet. förvaring av det farliga avfallet 6. Minska miljöpåverkan från gamla avfallsupplag Genomföra MIFO-undersökningar av nedlagda Genomfört under deponier Ta fram en åtgärdsplan utifrån genomförda MIFO- Kvarstår undersökningar. I åtgärdsplanen ska en tidplan ~ ~ X 24

65 för genomförande ingå samt en ekonomisk beräkning av förväntade kostnader. 7. Bygg och rivningsavfall ska omhändertas på miljömässigt bästa sätt. Byggnadsnämnden ska genom stadsbyggnadskontoret vid rivningslov informera om tydliga krav på sortering, destruering och återvinning av byggnadsavfall. Aktivt samarbete bör ske mellan VIVAB och Miljö- och hälsoskyddskontoret. 8. Bättre omhändertagande av rena och förorenade jord- och schaktmassor. Detta bör förbättras X Omhändertagande, mellanlagring och Kommunala -- bortskaffande av massor ska utredas tillsammans massha nteringsgru pper med privata aktörer. finns i kommunerna 9. Avfallshanteringen i kommunen ska förknippas med god service och miljömässigt god hantering. Vid upphandling ska krav ställas på Görs entreprenörerna avseende miljö och att god service till avfallslämnarna säkerställs. -- Utbildning av personal på Görs kontinuerligt återvinningscentralerna. -- Uppförande av ny omlastningsstation för Ingen permanent lösning hushållsavfallet på strategisk plats. ännu -- Kontinuerligt minska miljöpåverkan från 7 st biogasdrivna fordon avfallstransporter genom att tex ersätta fossila för sophämtningen fr.o.m. bränslen Förbättrad avfallshantering för turism. Utreda om det är möjligt att iordningställa Finns ett par platser för -- strategiskt utplacerade mottagningsplatser i mottagning kommunerna för omhändertagande av latrinavfall från husbilar och husvagnar. Utreda om det är möjligt att iordningställa Infört på flera./ mottagningsplatser i små båtshamnar för småbåtshamnar mottagning av latrinavfall från fritidsbåtar. Utreda behovet av mottagningsställen för farligt avfall i hamnar och på båtuppställningsplatser. Inte genomfört X 25

66 26

67 8 Mål och lagstiftning 8.1 Inledning I denna bilaga beskrivs lagstiftning, mål och strategier som varit av betydelse vid framtagande av mål och åtgärder i avfallsplanen En sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och bestämmelserna som gäller på avfallsområdet redovisas och några aktuella förändringar av lagstiftningen beskrivs. 8.2 Ny lagstiftning Avfallshierarkin har förts in på ett tydligare sätt i miljöbalken, dels genom att införa en skyldighet i 2 kap. 5 om att vidta avfallsförebyggande åtgärder och dels genom att i 15 kap. 10 ange den prioritetsordning som ska gälla vid behandling av avfall. Ändringarna trädde i kraft den 2 augusti Avfallshierarkin anger den prioritetsordning för politik och lagstiftning som medlemsstaterna ska ha avseende förbyggande och behandling av avfall och regleras i EU:s ramdirektiv om avfall. Avfallshierarkin 1. Förhindra att avfall uppstår 2. Återanvändning 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Deponering Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt och ekonomiskt rimligt. Regeringen har beslutat om en ny förordning om plastbärkassar (2016:1041) som trädde i kraft i december Förordningen innebär att de som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och vilka alternativ som finns för att minska förbrukningen. Naturvårdsverket ska bevaka att förbrukningen minskar. 8.3 Aktuella förslag från EU, nationella utredningar och regeringsuppdrag EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Den andra december 2015 kom EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi. Förslaget innehåller en handlingsplan för cirkulär ekonomi samt ett nytt paket med förslag på revideringar av sex direktiv på avfallsområdet. Handlingsplanen innehåller initiativ inom flera områden, bland annat produktion, avfallshantering, och omvandling av avfall till resurser. De direktiv som berörs av ändringsförslagen på avfallsområdet är ramdirektivet om avfall samt direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, om deponering av avfall, om uttjänta fordon, om 27

68 batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. Förslagen om ändringar i avfallsdirektivet innebär bland annat höjda mål för förberedelse av återanvändning och återvinning av kommunalt avfall och förpackningsavfall, förändrade bestämmelser om biprodukter och om när avfall upphör att vara avfall, minimikrav för producentansvar samt ytterligare krav på nationella avfallsplaner och program för förebyggande av avfall. Förslagen innebär även mål för gradvis minskning av deponering av kommunalt avfall och krav på rikstäckande elektroniska register för att förbättra spårbarhet av farligt avfall Utredning om kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper Under 2016 lät regeringen genomföra en utredning om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper skulle kunna utformas. Utredningen föreslår att ansvaret för insamlingen flyttas över från producenterna till kommunerna och att den samordnas med insamlingen av det övriga hushållsavfallet. Syftet med ett kommunalt insamlingsansvar är att det ska bidra till att insamlingsmålen nås. För närvarande pågår politiska diskussioner mellan regeringen och alliansen när det gäller förutsättningarna för insamling av förpackningar och returpapper Utredning om skatt på förbränning av avfall Regeringen tillsatte i juni 2016 en utredning som ska se över behovet av att införa en skatt på förbränning av avfall. I Sverige har skatt på avfallsförbränning tidigare (mellan 1 juli 2006 och oktober 2010) använts som styrmedel för att minska mängden avfall till förbränning. Nuvarande utredning har till uppgift att göra en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige och att analysera hur avfallsförbränning och avfallsimport påverkas av befintliga ekonomiska styrmedel, rådande EU-reglering samt branschspecifika förhållanden. Utredningen ska vara klar 31 oktober Hantering av textilier Ett uppdrag som redovisades i september 2016 handlade om att ta fram förslag för hanteringen av textilier. Naturvårdsverket föreslår åtgärder och styrmedel som riktar sig till alla delar av textilhanteringen från produktion till konsumtion och avfallshantering. Förslaget innehåller bland annat lagkrav på utsortering av textilavfall och olika informationsinsatser. Utredningen innehåller förslag på åtgärder och styrmedel, men även nya ambitiösa mål för en hållbar hantering av textilavfall: Till år 2025 ska mängden textilavfall i restavfallet minska med 60 % jämfört med basåret År 2025 ska 90 % av separat insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Avfallshierarkin ska tillämpas och materialåtervinning ska i första hand ske i form av återvinning till nya textilier. 28

69 8.3.5 Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall Regeringsuppdraget om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem slutredovisades i september I redovisningen föreslår Naturvårdsverket att all yrkesmässigt bedriven verksamhet ska rapportera digitalt den mängd farligt avfall som lämnas för borttransport eller tas emot efter transport Reviderad nationell avfallsplan och program för förebyggande av avfall Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera den nuvarande nationella avfallsplanen, som gäller för samt att redovisa vilka åtgärder som utförts och vilka resultat det lett till. Även det avfallsförebyggande programmet ska utvärderas. Utvärderingen redovisades i början av år 2017 i rapporten En utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet. Baserat på utvärderingen ska ett förslag till reviderad nationell avfallsplan tas fram för 2018 till Målsättningen är att programmet för att förebygga avfall ska ingå i förslaget. Den reviderade avfallsplanen ska omfatta samtliga avfallsströmmar och redogöra för alla relevanta mål och styrmedel. Det ska dessutom ingå en beskrivning av särskilt prioriterade områden som måste vidareutvecklas för att målen ska nås i förslaget. Det förslag som tas fram kommer att vara underlag för regeringens strategi för svensk avfallshantering för att nå generationsmålet, miljökvalitetsmålen och relevanta etappmål Giftfria och resurseffektiva kretslopp Regeringen har gett Naturvårdsverket uppdraget att genomföra en utredning om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Uppdraget redovisades 1 december Arbetet med giftfria och resurseffektiva kretslopp handlar framför allt om att öka återvinningen utan att det medför risker för miljön och människors hälsa på grund av spridning och exponering av farliga ämnen. I uppdraget ingick kartläggning av vilka avfallsströmmar som bör hanteras på särskilt sätt med hänsyn till innehåll av särskilt farliga ämnen och risk för exponering, att göra en analys av hur avfalls- och kemikalielagstiftningen i praktiken tillämpas för återvunna material samt att stärka tillsynsvägledningen. Kartläggningen visar att särskilt farliga ämnen har påträffats i flera av de studerade avfallsströmmarna, att återvinning till nya användningsområden kan ge nya risker för exponering samt att några olika plastavfallsströmmar kräver särskild uppmärksamhet på grund av sitt innehåll av särskilt farliga ämnen. Halterna av särskilt farliga ämnen är, om de påträffas i återvunnet material, ofta många tiopotenser lägre än vad de kan vara i nytillverkat material. Avsiktligt tillsatta särskilt farliga ämnen bedöms därför generellt medföra en större risk för skadlig exponering av människa och miljö än risken för exponering från återvunnet material. Naturvårdsverket föreslår att avfallsförordningen får en ny bestämmelse om att företag som återvinner avfall, så att det upphör att vara avfall, ska föra anteckningar om detta. Förslaget ska se till att bedömningar om när avfall upphör att vara avfall görs och underlätta tillsynen av sådana bedömningar. Det finns också ett stort behov av vägledning om hur bedömningen om när avfall upphör att vara avfall ska gå till. Naturvårdsverket planerar att ta fram sådan vägledning. Naturvårdsverket lämnar inga förslag till förändrad hantering av avfallsströmmar men identifierar fyra avfallsströmmar som kräver särskild uppmärksamhet: PVC 29

70 Plast från bilar Plast från elutrustning Återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner Utredning om att öka återanvändningen Regeringen tillsatte i januari 2016 en särskild utredare för att analysera hur handel med begagnat och reparationer samt uppgradering av olika produkter kan öka med målet att nå en mer resurseffektiv ekonomi och att minska miljöpåverkan. I utredningen ingår att analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter. Utredare Ola Alterå lämnade i mars 2017 sitt betänkande till miljöminister Karolina Skog där han föreslår en rad konkreta åtgärder för att uppmuntra en mer cirkulär ekonomi i Sverige. Förslaget har skickats ut på remiss: Nationell samverkan och att inrätta en delegation för cirkulär ekonomi "Hyberavdrag": skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster Ökad tillgänglighet till bilpooler Insatser för att underlätta för hushållen att förebygga avfall Utredning om delningsekonomi Med delningsekonomi menas, enkelt uttryckt, den del av ekonomin där privatpersoner, ofta via webbplattformar och mobilappar, kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar av varandra såsom maskiner, verktyg, fordon, bostäder och arbetskraft. Det nya är att webbplattformar och mobilappar nu möjliggör ett mer systematiskt samutnyttjande och i en mycket bredare krets av användare än förut. I december 2015 tillsatte Regeringen en särskild utredare med uppdrag att kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares roller och rättsliga ställning. Uppdraget går ut på att analysera den rättsliga ställningen hos de aktörer som deltar i delningsekonomin och undersöka om nuvarande regelverk är tillräckliga eller om det finns behov av lagändringar. Utredaren ska fokusera på konsumenternas rättigheter inom delningsekonomin, men också ta hänsyn till näringslivets villkor och företagares möjligheter att använda sig av nya affärsmodeller. Uppdraget redovisades i mars Enligt utredningen behöver det utvecklas trygghetsskapande åtgärder och funktioner om delningsekonomin ska kunna växa och etablera sig utanför kretsen av nyfikna, socialt intresserade och något riskbenägna early adopters. Utredningen föreslår följande åtgärder: Att konsumentverket, i samråd med Skatteverket med flera, får i uppdrag att ge oberoende information, exempelvis om vad delningsekonomi innebär, risker och möjligheter samt ge vägledning. Att konsumentverket, Konkurrensverket med flera får i uppdrag att följa utvecklingen av delningsekonomin Åtgärder mot utsläpp av mikroplaster till havet Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att identifiera viktiga källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, att verka för att reducera uppkomst och utsläpp av 30

71 mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, att föreslå författningsändringar för att minska utsläppen Hållbar återföring av fosfor I redovisningen, år 2013, av regeringsuppdraget presenterades en kartläggning av fosforresurser, en kartläggning av innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, en bedömning av potential för hållbar återföring av fosfor, ett förslag till författningskrav och ett förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor. Inget beslut har ännu fattats. Naturvårdsverket förslog ett etappmål till miljömålssystemet som syftar till att stimulera en ökad resurshushållning och återföring av växtnäringsämnen som är fria från oönskade ämnen. Förslaget lyder: Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas. Det föreslogs även fyra detaljerade mål. 8.4 Miljömål inom EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå är av stor betydelse eftersom det finns direkta kopplingar till den svenska miljöpolitiken. I EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) anges bland annat följande mål för medlemsländerna: Till år 2020 ska 50 % av summan av papper, glas, metall och plast i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. Till år 2020 ska 70 % av bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas. EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med mål för år Fram till år 2020 ska: Utsläppen av växthusgaser minska med 20 %, jämfört med år Energikonsumtionen minska med 20 %. 20 % av energin komma från förnyelsebara energikällor. Minst 10 % av fordonsbränslen komma från förnyelsebara energikällor. 8.5 Nationella mål I det följande redogörs kortfattat för de övergripande mål som finns på nationell nivå och som berör avfallsområdet Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 24 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. Riksdagens miljökvalitetsmål ska styra all verksamhet i Sverige mot en hållbar utveckling för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god och hälsosam livsmiljö. Målen vilar på fem grundläggande värden som syftar till att: främja människors hälsa. värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön. ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. 31

72 bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga. trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Etappmål på avfallsområdet: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent. Ett av de tidigare delmålen till miljökvalitetsmålen berörde återföring av näringsämnen från avlopp och bedöms fortfarande vara aktuellt i avvaktan på att ett eventuellt nytt mål som berör denna fråga beslutas. Naturvårdsverket har tidigare, i redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor, föreslagit nya mål. Senast beslutade delmål lyder: År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Etappmålet till begränsad klimatpåverkan lyder: Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det här innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling Fram till 2010 fanns regionalt anpassade delmål i Södermanland. Vid slutuppföljningen av dessa beslutade länsstyrelsen att avsluta de regionala miljömålen. Nu gäller istället de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar som regionala miljömål Sveriges program för att förebygga avfall och avfallsplan Enligt EUs avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha ett avfallsförebyggande program. Naturvårdsverket ska enligt avfallsförordningen ta fram detta. Naturvårdsverket följer upp programmet och kommer ta fram ett nytt program och en ny avfallsplan senast år I programmet finns det 8 inriktningsmål och 167 åtgärder. Inriktningsmålen i programmet ska bidra till att de svenska miljömålen uppfylls och kompletterar etappmålen. Programmet innehåller fyra fokusområden. Dessa är mat, textil, elektronik och byggande och rivning. Dessa har valts ut eftersom det blir mycket matavfall samt bygg- och 32

73 rivningsavfall i Sverige. Dessa avfallsslag orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering. För varje tillverkat kilo elektronik och textil är klimatbelastningen också hög. Det används dessutom stora mängder farliga ämnen vid produktionen, ämnen som ofta även finns i de slutliga produkterna och varorna. En annan anledning till att fokusera på mat och textilier är att många avfallsförebyggande aktiviteter är på gång inom dessa områden och det bedöms vara viktigt att stödja aktiviteterna för att få stor effekt av insatserna. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Planen innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden. Den innehåller också exempel på vad vi behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från miljömålen och EU:s avfallshierarki. Avfallsplanens övergripande syfte är att miljöpåverkan från avfallshanteringen ska minska och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Planens prioriterade områden är: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder. 8.6 Kommunernas lokala hållbarhetsarbete Varberg Den 20 december 2016 antog kommunfullmäktige Varbergs kommuns hållbarhetsmål för perioden De fyra hållbarhetsinriktningarna är en del av Vision Varberg 2025 och inriktningarnas målbilder och fokusområden ska betraktas som ledstjärnor för att styra kommunens hållbarhetsarbete i rätt riktning. De ska vara vägledande i allt från målformuleringar till genomförande. Den övergripande hållbarhetsinriktningen Varberg visar vägen syftar till att säkerställa en hög ambitionsnivå inom de övriga tre inriktningarna. De tre underliggande inriktningarna Livskraftiga ekosystem, Hållbar resursanvändning och Välmående samhälle behandlar hållbar utvecklings tre dimensioner och beskriver de områden där kommunens hållbarhetsarbete ska fokuseras. För att Varbergs kommun framgångsrikt ska leva upp till ambitionerna i hållbarhetsmålen krävs ett systematiskt och koncernövergripande hållbarhetsarbete, det förutsätter fortsatt arbete för att hållbar utveckling ska bli en välintegrerad del av befintliga strukturer, målstyrning och kommunägda bolag och nämnders arbete. Avfallsplanen är ett viktigt verktyg för att nå ett mer hållbart samhälle och beröringspunkter mellan kommunens målsättning och avfallsplanen återfinns främst inom inriktningarna Livskraftiga ekosystem och Hållbar resursanvändning. Falkenberg I Falkenberg antogs 2011 Plan för den ekologiska hållbarheten. I denna finns ett mål om att Minska den totala mängden avfall och öka återvinningen av material, vilket stämmer väl med målen i avfallsplanen. Falkenbergs vision Vi växer för en hållbar framtid konkretiseras i övergripande kritiska kvalitetsfaktorer för hållbar tillväxt och hållbar organisation där utvecklingsmål sätter fokus för kommunens utveckling. Utvecklingsmålen greppar de tre dimensionerna av hållbarhet och pekar ut riktning och önskvärda resultat. Den politiska viljeinriktningen med vision och utvecklingsmål är tydlig och när det gäller den ekologiska hållbarheten har vi medvetet valt 33

74 en hög ambitionsnivå som miljökommun och vill vara ett gott föredöme genom att värna natur och miljö. Vi ska jobba för att minimera vår klimatpåverkan och stimulera utvecklingen av förnybar energiproduktion och innovativ miljöteknik. Vi är måna om att använda vår plats på rätt sätt, värna jordbruksmarken och öka medvetenheten om ekologiska samband. I vår vardag tänker vi klimatsmart, vi hushållar med våra resurser och förbrukar inte mer än vad vi behöver. Den politiska viljeinriktningen behöver konkretiseras och integreras i det dagliga arbetet i kommunens alla verksamheter och bolag. Avfallsplanen gör just det med sina mål och åtgärder och är därmed en viktig del i kommunens hållbarhetsarbete. 8.7 EU:s direktiv och förordningar Det finns flera direktiv från EU som kan påverka avfallshanteringen på olika sätt och det viktigaste är ramdirektivet om avfall. I denna finns bland annat avfallshierarkin och uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Ett steg i detta arbete är regeringens pågående utredningar om delningsekonomi och om hur återanvändningen ska öka. För att ytterligare betona avfallshierarkin, finns det i ramdirektivet krav på medlemsstaterna att ta fram nationella program för förebyggande av avfall. Naturvårdsverket har beslutat om program för förebyggande av avfall och har påbörjat nästa program som kommer att ingå i den nya nationella avfallsplanen som ska tas fram för Ytterligare några EG-direktiv som påverkar den nationella lagstiftningen om avfallshantering är: EG-direktivet om deponering beslutades i april 1999 och bestämmelserna har införlivats i svensk lagstiftning i form av förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, som i stort följer EU:s deponeringsdirektiv. EG-direktivet om förbränning av avfall beslutades år 2000 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordningen om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning. EG-direktiv om förpackningar beslutades 1994 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för förpackningar. EG-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter beslutades 2003 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för batterier samt producentansvar för elutrustning. Utöver ovanstående direktiv påverkas avfallsplaneringen av direktiv om miljökonsekvensbeskrivning för planer och program, vilket är inarbetat i den svenska miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. De enda EG-förordningar som hittills finns beslutade och som reglerar avfallshanteringen är EG-förordningen om avfallsstatistik samt EG-förordningar som reglerar transporter av avfall, inklusive export av avfall. Det finns dock angränsande EG-förordningar som berör vissa delar av avfallshanteringen, t.ex. EG-förordning om säker förvaring av kvicksilver. 34

75 8.8 Nationella lagar och förordningar Allmänt Det finns ett flertal lagar och förordningar som berör avfallshantering. De lagar som styr den kommunala avfallshanteringen och hanteringen av hushållsavfall är framförallt miljöbalken med tillhörande förordningar, bl.a. avfallsförordningen och förordningarna om producentansvar. Anläggningsägare berörs dessutom av bl.a. förordningen om deponering av avfall och förordningen om avfallsförbränning. Avfallsplaneringen styrs av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. I dessa föreskrifter finns angivet bland annat att avfallsplanen ska innehålla mål för och beskrivning av hanteringen av både avfall som kommunen ansvarar för och sådant avfall som kommunen inte ansvarar för. Insamling av matavfall och biologisk behandling med syfte att återföra mullämnen och näringsämnen till åkermark påverkas även av lagstiftning för skydd av mark och minskad risk för smittspridning till djur och människor. Tillsynen enligt miljöbalken utövas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande, eller av länsstyrelsen. Naturvårdsverket är central myndighet när det gäller avfallsfrågor. Avfallshanteringen påverkas även av annan lagstiftning än ovan nämnda miljöbalk med tillhörande förordningar, t.ex. Plan- och bygglagen, PBL, där det bland annat ställs krav på kommunala översiktsplaner och att hänsyn tas till var nuvarande och framtida avfallsanläggningar samt nedlagda avfallsupplag finns. I PBL finns särskilda bestämmelser om rivning. När en fastighet rivs ska en rivningsplan göras för att redovisa hur rivningsmaterial ska tas om hand och farligt avfall ska särskilt beaktas. Arbetsmiljölagen och tillhörande förordningar och föreskrifter. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna ingår som en naturlig del i avfallsarbetet. Lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning och Räddningsverkets föreskrifter reglerar bland annat transporter av farligt avfall. Lagen om offentlig upphandling Miljöbalken Den övergripande lagstiftningen är miljöbalken som trädde i kraft 1 januari I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som gäller för alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Regler om avfall och producentansvar finns främst i miljöbalkens kapitel 15 och i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Miljöbalkens kapitel 15 handlar om avfall och producentansvar. Utgångspunkten är att avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det inte uppkommer olägenhet ur hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Kommunen ansvarar för transport och behandling av hushållsavfall. I kapitel 15 finns också bestämmelsen att det är förbjudet att skräpa ner i naturen eller på annan plats dit allmänheten har insyn. Kravet på en kommunal renhållningsordning med avfallsplan finns i miljöbalken kapitel 15. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som ska innehålla kommunens föreskrifter om avfallshantering och en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall som uppkommer inom kommunen och åtgärder för att minska mängden avfall och dess farlighet. 35

76 Renhållningsordningen innehåller även de bestämmelser som styr avfallshanteringen i kommunen och den ska antas av kommunfullmäktige. Avfallshierarkin har på ett tydligare sätt förts in i miljöbalken under år Detta har skett dels genom att införa en skyldighet i 2 kap. 5 om att vidta avfallsförebyggande åtgärder och dels genom att i 15 kap. 10 ange den prioritetsordning som ska gälla vid behandling av avfall. Ändringarna trädde i kraft den 2 augusti Avfallsdefinitioner trädde en ny avfallsdefinition i kraft. I miljöbalken 15 kap definierar man avfall enligt: 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall, om det har hanterats på ett sätt som innebär återvinning och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 eller 28 Lag (2011:734) Enligt miljöbalken, 15kap, 8 är kommunen skyldig att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hushållsavfall är sådant avfall som uppstår då man bor och lever under normala förhållanden. Jämförligt avfall är till exempel avfall från människor där de vistas, exempelvis skolor och äldreboenden Avfallsförordningen (SFS 2011:927) I avfallsförordningen finns bland annat regler om kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan, exempelvis bestämmelse om att innehållet i avfallsplanen ska ses över vart fjärde år. Här finns även bestämmelser om hantering av avfall, samt beskrivning av vad som är avfall. Avfallsförordningen reglerar även hanteringen av farligt avfall. Här finns en förteckning över olika typer av avfall. I avfallsförordningen finns också bestämmelser om tillståndsplikt för transport av avfall, och om uppgiftsskyldighet för den som ger upphov till eller yrkesmässigt transporterar annat avfall än hushållsavfall Miljöbedömning av planer och program Enligt miljöbalken (6 kap) samt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) ska en avfallsplan bland annat miljöbedömas. Det är främst den betydande miljöpåverkan som genomförande av planen kan antas medföra som ska identifieras, beskrivas och bedömas Förordningar om producentansvar För vissa avfallsslag har producenterna ansvar för insamling och omhändertagande. De som är aktuella nu är förordningarna om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073), returpapper (SFS 2014:1074), däck (SFS 1994:1236), bilar (SFS 2007:185), glödlampor och vissa belysningsarmaturer (SFS 2000:208), elutrustning (SFS 2014:1075), batterier (SFS 36

77 2008:834), läkemedel (2009:1031) samt vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (SFS 2007:193). Det finns också frivilliga åtaganden för bygg- och rivningsavfall samt lantbruksplast. Regeringen utreder frågan om insamlingsansvar för förpackningar och returpapper. I mars 2016 överlämnade regeringens utredare sitt utkast till rapport om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper ska kunna utformas Föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan Naturvårdsverket har, i mars 2017, beslutat om nya föreskrifter om innehåll i kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Krav enligt föreskrifterna som gäller mål och åtgärder i planen anges nedan. Planens uppgifter om avfall i kommunen ska delas upp på det avfall som kommunen ansvarar för, respektive det avfall som kommunen inte har ansvar för. För avfall som kommunen ansvarar för ska planen innehålla mål för förebyggande och hantering av avfallet. Mål och åtgärder i avfallsplanen ska utgå från nationella miljökvalitetsmål och andra relevanta mål som berör avfallsområdet. För avfall som kommunen inte ansvarar för ska planen innehålla mål och åtgärder för att förebygga och hantera detta avfall, i den utsträckning som kommunen kan påverka detta. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning Förordning (SFS 2001:512) och föreskrifter (NFS 2004:10 med ändringsföreskrifter) om deponering och mottagning av avfall Här anges bland annat att utsorterat brännbart avfall inte får deponeras efter den 1 januari 2002 samt att organiskt avfall inte får deponeras efter den 1 januari Tillkomsten av förordningen har gjort att kraven avsevärt skärpts på såväl befintliga som kommande deponier. Samtliga deponier ska ha uppnått en enhetlig standard senast Bestämmelserna i förordningen avser framför allt krav på bottenkonstruktioner, sluttäckningskonstruktioner, provtagning och kontroller Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart och organiskt avfall (NFS 2004:4) Denna innehåller bestämmelser om sortering av brännbart avfall, undantag från kravet att brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall, undantag från förbudet mot deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall samt bestämmelser om dispens för deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall. I föreskrifterna om hantering av brännbart avfall finns regler för hur sorteringen ska gå till. Alla kommuner ska erbjuda möjlighet för den som ger upphov till hushållsavfall att sortera det. Särskilt angeläget är detta ifråga om det farliga avfallet. Enligt föreskrifterna har den som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall (d.v.s. verksamhetsavfall) skyldighet att sortera sitt avfall Andra lagar och förordningar som har betydelse för avfallshanteringen Avfallshanteringen påverkas även av annan lagstiftning än ovan nämnda miljöbalk med tillhörande förordningar, t.ex. Plan- och bygglagen, PBL, där det bland annat ställs krav på kommunala översiktsplaner och att hänsyn tas till var nuvarande och framtida avfallsanläggningar 37

78 samt nedlagda avfallsupplag finns. I PBL finns särskilda bestämmelser om rivning. När en fastighet rivs ska en rivningsplan göras för att redovisa hur rivningsmaterial ska tas om hand, och farligt avfall ska särskilt beaktas. Arbetsmiljölagen och tillhörande förordningar och föreskrifter. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna ingår som en naturlig del i avfallsarbetet. Lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning och Räddningsverkets föreskrifter reglerar bland annat transporter av farligt avfall. Lagen om offentlig upphandling. 38

79 Avfallsföreskrifter för Varbergs/Falkenbergs kommun

80 Innehållsförteckning Innehåll Inledande bestämmelser... 2 Bemyndigande... 2 Definitioner... 2 Kommunens ansvar för avfallshantering och tillsyn... 3 Betalning och information... 4 Hushållsavfall... 4 Sortering av avfall... 4 Skyldighet att överlämna hushållsavfall... 4 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt samt placering av behållare... 4 Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning... 5 Anskaffande och ägande... 5 Anläggande... 5 Rengöring och tillsyn... 6 Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl eller säck... 6 Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar... 6 Hämtnings- och transportvägar... 7 Hämtningsområde och hämtningsintervall... 7 Åtgärder om föreskrift inte följs Särskilt om hushållsavfall från verksamheter... 8 Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter... 9 Uppgiftsskyldighet... 9 Undantag... 9 Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden... 9 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall... 9 Utsträckt hämtningsintervall Gemensamma behållare Uppehåll i hämtning Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen Ikraftträdande Bilaga 1 Sorteringsanvisningar Bilaga 2 Hämtningsanvisningar

81 Föreskrifter om avfallshantering för Varbergs/Falkenbergs kommun Inledande bestämmelser Bemyndigande 1 Med stöd av 15 kap. 9 och 11 miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Varbergs/Falkenbergs kommun. Definitioner 2 Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med avfall avses i detta kapitel varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet a. har uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, b. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och c. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av kap. 15 miljöbalken 39 eller 40 upphör att vara avfall. Lag (2016:782). 2. Med hushållsavfall avses detsamma som i 15 kap. 2 miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a. Med kärl- och säckavfall avses den del av hushållsavfallet som får läggas i kärl eller säck, inklusive matavfall. b. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. c. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus. d. Med farligt avfall avses ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 Avfallsförordningen. e. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. 2

82 f. Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. g. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör hushållsavfall. I termen matavfall som utgör hushållsavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp i sluten tank. Förutom detta ingår också skal, ben etc. som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippat med det. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (f) ovan. h. Med restavfall avses sorterat brännbart kärl- och säckavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, el-avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärl- och säckavfall. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med den avfallsansvariga nämnden avses kommunens hamn- och gatunämnd/kommunens Trafiknämnd 6. Med den tillsynsansvariga nämnden avses kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. 7. Med behållare avses kärl, container, underjordsbehållare, säck, latrinbehållare eller annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 8. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till hushållsavfall. Oljeavskiljare- och fettavskiljare innefattas inte i detta begrepp. Definitioner av vissa avfallsslag anges i [bilaga 1]. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. Kommunens ansvar för avfallshantering och tillsyn 3 Den avfallsansvariga nämnden har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Avfallsansvarig nämnd är hamn- och gatunämnden/ Trafiknämnden. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av Vatten och 3

83 Miljö i Väst AB (VIVAB) som kommunen anlitar för ändamålet. VIVAB ansvarar också för planering och utveckling av hanteringen av det avfall som omfattas av kommunens ansvar. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och hälsoskyddsnämnden. 5 VIVAB har ansvaret att informera hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsument el avfall i enlighet med gällande producentansvar. Betalning och information 6 Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 7 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Hushållsavfall Sortering av avfall 8 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 9 Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till VIVAB för borttransport. Kontroll av renhet på källsorterat material kan förekomma vid hämtning. Vid felsortering av matavfall i förhållande till tecknat renhållningsabonnemang kan VIVAB ålägga om felsorteringsavgift enligt gällande renhållningstaxa. Vid upprepad felsortering har VIVAB rätt att klassa om abonnemanget till osorterat avfall (dvs. brännbart avfall och matavfall läggs i samma kärl) 10 Latrinavfall hämtas normalt inte. Finns det särskilda behov av hämtning sker detta av VIVAB efter beställning. I första hand bör latrinet tas omhand på ett godtagbart sätt på den egna fastigheten, t.ex. genom latrinkompostering. För kompostering av latrin se 31. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 11 Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till VIVAB om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilagan till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats enligt 19 eller lämnas enligt vad som framgår av bilaga 1. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av hushållsavfall från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa VIVAB om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt samt placering av behållare 12 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare skall vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet skall vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. 4

84 Avfall skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Matavfall som sorteras ut för hämtning skall hållas skilt från annat avfall. Matavfall ska normalt läggas i papperspåsar som tillhandahålls av VIVAB. Farligt avfall från hushåll lämnas enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter. Grovavfall från hushåll lämnas enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter. Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 13 De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av bilaga [X]. Annan typ av behållare kan efter ansökan prövas av VIVAB. 14 Kärl, säckar och latrinbehållare ägs av och tillhandahålls av VIVAB. Container får ägas av VIVAB, fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare. Andra behållare såsom underjordsbehållare och komprimatorer anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. Papperspåsar för matavfall tillhandahålls av VIVAB. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tank för matavfall anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När VIVAB ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. VIVAB ansvarar för att förse kärl med identifikation för vägning och streckkodsetikett. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att meddela VIVAB om identifikation saknas alternativt är synligt skadade. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Anläggande 15 Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 6 meter, om det inte föreligger särskilda skäl. Vid installation av underjordsbehållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Inga hinder får finnas inom kranens rörelseområde. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras. För hämtning av filtermaterial i säck bör avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och behållare för filtermaterial vara 5

85 högst 10 meter vid filterkassett/storsäck om 500 kg, och högst 5 meter vid filterkassett/storsäck om kg. Den fria höjden ska vara minst 7 meter inom kranens rörelseområde. För hämtning av filtermaterial i lösvikt gäller att filtermaterialet ska vara sugbart. För hämtning av filtermaterial i lösvikt gäller samma bestämmelser om avstånd till slamsugningsfordonets uppställningsplats och maximal sughöjd som för slamsugning av slamavskiljare. Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Rengöring och tillsyn 16 Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl eller säck 17 Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. VIVAB ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till VIVAB. Ändringar ska utan anmaning meddelas VIVAB. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker. Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar 18 Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd (10 resp. 5 m beroende på vikt) enligt 15 Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Brunnen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. 6

86 Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn får vid hämtning inte överstiga 20 meter om inte särskilda skäl föreligger. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska brunnen vara markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. VIVAB ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till VIVAB. Ändringar ska utan anmaning meddelas VIVAB. 19 Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren. Hämtnings- och transportvägar 20 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en med VIVAB överenskommen plats eller vid en av kommunen anvisad plats. Anvisning av plats görs av hamn- och gatunämnden/trafiknämnden. 21 Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Vägar och tillfarter skall vara buskröjda med en minsta bredd av 3,5 meter och en minsta höjd av 4,7 meter. Backning med hämtningsfordon bör endast ske i samband med vändning. Närmare anvisningar finns i bilaga 2. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med VIVAB eller anvisas enligt 20. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Hämtningsområde och hämtningsintervall 22 Kommunen utgör ett hämtningsområde. 23 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall: för villafastigheter/småhus (permanentboende, färre än tre lägenheter, även fritidshus med året runt boende) en gång varannan vecka, 7

87 för flerfamiljsfastigheter belägna i områden med småhus en gång varannan vecka för flerfamiljsfastigheter (permanentboende, tre eller flerlägenheter) en gång varannan vecka, eller vid behov och efter godkännande av VIVAB en gång per vecka för fritidsbebyggelse en gång varannan vecka under perioden april t.o.m. september, v v.39. Till fritidsbebyggelse räknas också koloniområden, stugbyar, fritidsanläggningar (säsongsöppna), småbåtshamnar, gästhamnar, campingplatser m fl. för övriga verksamheter en gång varannan vecka, eller vid behov och efter godkännande av VIVAB en gång per vecka. tillfälliga evenemang och liknande efter överenskommelse med VIVAB Om behov föreligger för tätare hämtningsintervall kan VIVAB godkänna detta. För verksamheter finns möjlighet att efter godkännande från VIVAB få säsonganpassade tömningsintervall med tätare hämtningsintervall under högsäsong. Hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Tömning av fosforfällor sker minst vart tredje år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Tömning av slamavskiljare för hushållsavloppsvatten till vilken vattenklosett inte är ansluten skall ske minst vart annat år. Tömning av sluten tank sker efter särskild beställning av fastighetsinnehavaren. Tömning skall ske minst en gång per år. Tätare hämtningsintervall och/eller extrahämtning kan medges av VIVAB. Ansökan om längre intervall prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden, se 32 och 35. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger om året. Längre hämtningsintervall för fettavskiljare beslutas av VIVAB. Åtgärder om föreskrift inte följs. 24 VIVAB har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 17, och 6, 8 och 9 styckena samt 21 2 stycket inte följs. Avfallet ska efter rättelseåtgärder från fastighetsinnehavaren hämtas antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 25 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-24 om ej annat anges i dessa föreskrifter. Förvaring av matavfall skall ske på ett sätt som förhindrar skadedjursangrepp och att luktproblem eller andra olägenheter uppstår. Matfett från restauranger och storkök etc, t.ex. uttjänt frityrolja, ska förvaras i behållare som VIVAB tillhandahåller eller i av VIVAB godkänd egen behållare. Hämtning sker efter beställning genom VIVAB. Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1. 8

88 Tömning av slam från enskilda tankar, slamavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger om året. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet 26 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska enligt Avfallsförordningen 74 4p. lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning till VIVAB. Den som är innehavare av en hamn ska lämna en uppgift om behovet av avfallshantering enligt 24 Avfallsförordningen till kommunen. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 27 Anmälan om kompostering eller ansökan om annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten handläggs av miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt vad som anges nedan. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall 28 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges dessa föreskrifter och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 29 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 30 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast 6 veckor innan kompostering påbörjas. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 9

89 31 Kompostering av latrin på fastigheten får, efter skriftlig ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, medges i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande anläggning omhändertagande för användning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Utsträckt hämtningsintervall 32 För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter skriftlig ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Medgivandet gäller i högst tio år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. För verksamheter med fettavskiljare som har lägre belastning t.ex. sommarverksamheter kan VIVAB medge utsträckt tömningsintervall, förutsatt att avskiljaren fyller avsedd funktion. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall gäller bara så länge förhållandena är desamma och kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för utsträckt hämtningsintervall inte längre är uppfyllda. Gemensamma behållare 33 Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter anmälan till VIVAB medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Anmälan ska ske senast tre veckor innan ändringen ska börja gälla. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om VIVAB konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre föreligger, eller om någon av de berörda fastighetsinnehavarna begär det. Uppehåll i hämtning 34 a Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid permanentbostad kan efter anmälan till VIVAB medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. Uppehåll i hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning vid permanentbostad kan efter anmälan till VIVAB medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst tolv månader. Anmälan ska ske senast tre veckor innan uppehållet börjar gälla till VIVAB. 34 b Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid fritidsbostad kan efter anmälan till VIVAB medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen april - september. Anmälan ska ske senast tre veckor innan uppehållet börjar gälla. 34 c Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som inte kommer att nyttja fritidsbostad under hela hämtningssäsongen april - september kan efter anmälan till VIVAB medges inställd 10

90 hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av avfall från anläggningen har skett i anslutning till föregående hämtningssäsong. Anmälan ska ske senast tre veckor innan uppehållet börjar gälla. Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 35 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter skriftlig ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning. Det åligger då denne att redovisa ett godtagbart förfarande för eget omhändertagande inom fastigheten av normalt förekommande avfall. Kommunen har rätt att ta ut en fast abonnemangsavgift för att täcka fasta kostnader för bl.a. återvinningscentral, omhändertagande av farligt avfall och information. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter skriftlig ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, medges egen tömning av slam från slamavskiljare och spridning av slammet på egen ägd eller brukad mark om hanteringen kan ske utan olägenhet för omgivningen och utan att slamavskiljarens funktion påverkas. Tömningen skall ske med lämplig utrustning och med regelbundenhet som föreskrivs i dessa föreskrifter. Medgivandet gäller i högst tio år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den xx-xx-xx då föreskrifter för avfallshantering för Falkenbergs kommun xx-xx-xx upphör att gälla. Bilaga 1 Sorteringsanvisningar Bilaga 2 Hämtningsanvisningar 11

91 Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall m.m. Bilaga 1 Kärl- och säckavfall som läggs i behållare ska läggas i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall Exempel Instruktion för hämtning/lämning och emballering Matavfall Brännbart avfall Förpackningar och tidningar Farligt avfall Matrester, Bröd o kakor, Frukt och grönt, skal, Mindre ben och rester från kött, fisk och fågel, gryn och mjöl, Skaldjur, Kaffesump, kaffefilter, Ost och pålägg Ej återvinningsbart avfall, restavfall, som blir kvar efter källsortering. Exempel: Dammsugarpåsar, disktrasor, blöjor, bindor och tops Tidningar, tidskrifter Förpackningar av metall, färgat och ofärgat glas, papper och kartong, plast Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall: - Färg, lackavfall samt hartser, - Limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel), Vid abonnemang som innebär separat insamling av matavfall skall matavfallet sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Utsorterat matavfall från hushåll ska läggas i papperspåse som tillhandahålls av VIVAB. Matavfall från verksamheter ska av avfallslämnaren förpackas i särskild papperspåse som tillhandahålls av VIVAB, eller lämnas i tank av typ som godkänts av VIVAB. Fastighetsinnehavare kan efter anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden själv kompostera avfallet på fastigheten, förutsatt att komposteringen sker i enlighet med 30 i avfallsföreskrifterna. Lämnas i fastighetens avfallsbehållare. Större föremål räknas som grovavfall. Om hushållet inte har abonnemang som innebär separat utsortering av matavfallet räknas även matavfallet till denna fraktion. Omfattas av producentansvar. Lämnas till de system som producenterna tillhandahåller. Återvinningsstationer eller i förekommande fall fastighetsnära insamling Ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. Farligt avfall lämnas vid återvinningscentral. Hämtning av farligt avfall från fastighet kan beställas som tjänst enligt kommunens

92 Bilaga 1 - Lysrör (exempelvis lågenergilampor, solarierör, halogenlampor) - Lösningsmedel - Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare) - Bekämpningsmedel - Sprayburkar - Annat starkt surt eller alkaliskt avfall (exempelvis frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) - Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer) avfallstaxa. Farligt avfall från verksamheter omfattas inte av det kommunala ansvaret. Dock tar VIVAB emot farligt avfall som omfattas av producentansvaret för Elavfall på återvinningscentralerna. Kasserade bilbatterier -Batterier (se även kasserade bärbara batterier) I enlighet med definitionen av batteri i batteriförordningen (2008:834) Ska lämnas på återvinningscentralerna Kasserade bärbara batterier. Alla sorters småbatterier Lämnas i batterirör vid affärer, batteriholk på återvinningsstation eller vid återvinningscentralen. Fastighetsnära insamling finns också. Om kasserade produkter innehåller lösa bärbara batterier ska dessa plockas ur. Är de bärbara batterierna inbyggda i produkten hanteras den som avfall från elutrustning Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av kommunen eller producent. Elektriska och elektroniska produkter (konsumentelavfall) Allt med sladd eller batteri, ljuskällor Konsumentelavfall ska sorteras ut och hållas skiljt från annat grovavfall. Smått elavfall ska sorteras ut och hållas skiljt från kärl- och säckavfall. Elavfall lämnas vid återvinningscentral. På återvinningscentralen ska avfallet lämnas enligt VIVAB s instruktioner. Hämtning av skrymmande konsumentelavfall kan beställas med tjänster för grovavfall enligt kommunens avfallstaxa. Stickande och skärande avfall Bland annat kanyler och sprutor Kanyler och sprutor från hushåll ska läggas i speciell behållare som tillhandahålls av apotek

93 Bilaga 1 Läkemedelsavfall Grovavfall Överblivna läkemedel Läkemedelsrester i innerförpackning Receptfria och receptbelagda läkemedel Grovfall som utgör hushållsavfall behöver på grund av avfallets egenskaper hanteras separat från annat hushållsavfall. Mattor, möbler, metallskrot, trä och lämnas till de apotek som VIVAB har avtal med. Läkemedelsavfall omfattas av producentansvar och skall lämnas på apoteken i påse som tillhandahålls av apoteken. Läkemedelsavfall är miljöfarligt och får inte spolas ner i avloppet eller slängas bland hushållssoporna. Grovavfall från hushållen lämnas vid återvinningscentral. På återvinnings-centralen ska avfallet sorteras och lämnas enligt VIVAB s instruktioner. All övrig transport av grovavfall från fastighet ska utföras genom VIVAB s försorg och hämtning från fastighet kan beställas med tjänster enligt kommunens avfallstaxa. Trädgårdsavfall Ris, grenar, häckklipp, löv, gräs Trädgårdsavfall ska sorteras ut och hållas skiljt från annat grovavfall Trädgårdsavfall från hushållen lämnas vid återvinningscentral enligt instruktioner på plats. Vid abonnemang hos VIVAB med hämtning av trädgårdsavfall i kärl, ska avfallet sorteras enligt VIVAB s anvisningar. Finare trädgårdsavfall ska läggas löst i kärlet och inte packas så hårt att tömningen försvåras. Ris ska buntas och placeras vid sidan av kärlet. Snöre eller annat som används vid emballering ska kunna brytas ned vid kompostering. Matfetter Matfett och frityroljor Häll över i behållare med tätslutande lock och lämnas till återvinningscentralen eller i det brännbara hushållsavfallet. Små mängder kan torkas upp med hushållspapper och hanteras som matavfall. Större mängder fett från restauranger, kök etc hämtas genom VIVAB`s försorg. Döda djur Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt. Ska förpackas väl innan det läggs i behållare för kärl- och säckavfall. Mindre sällskapsdjur (maxstorlek hund) kan även grävas ner på den egna fastigheten, förutsatt att graven är så djup

94 Bilaga 1 Större djur eller större mängd sådant avfall Det vill säga andra djur än döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt att djur hindras från att gräva upp kroppen (dock inte nära grundvattnet), att ingen misstanke om smitta föreligger samt att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kontakta veterinär. Gällande föreskrifter från Jordbruksverket ska beaktas. Anmälan om nedgrävning av häst ska ske till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Andra animaliska biprodukter än döda sällskapsdjur och matavfall. Blandas före detta livsmedel med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och är APB (animaliska biprodukter) enligt definitionen. - Före detta livsmedel från butik ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse, säck eller lämnas i tank av typ som godkänts av avfallsansvariga nämnden. Slam och fosforfiltermaterial från små avloppsanläggningar ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det uppkommer Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning Latrin latrin Hämtning av latrin sker normalt inte utan skall i första hand tas omhand vid den egna fastigheten genom t ex latrinkompostering. Kompostering får ske efter skriftlig ansökan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Vid behov borttransporteras latrintunnor från fastighet genom VIVAB s försorg. Fett från fettavskiljare Avfall som inte är hushållsavfall (till exempel bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten. Fett från fettavskiljare vid t.ex restauranger och kök Detta avfall ska hanteras separat från hushållsavfall Ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det uppkommer Bygg- och rivningsavfall kan i mindre mängder lämnas på kommunens återvinningscentraler i enlighet med kommunens gällande avfallstaxa.

95 Anvisningar för hämtning av avfall - Bilaga 2 Tillgänglighet till och vid fastighet Vägen ska normalt ha minst 3,5 m bred körbana och det fria utrymmet vid sidan om hämtningsfordonet bör vara minst en meter. Träd, annan växtlighet, gärdsgårdar, snövallar eller andra hinder får inte inkräkta på vägutrymmet. Vägen ska normalt ha en fri höjd på minst 4,7 m. Träd, annan växtlighet, takutsprång eller andra hinder får inte inkräkta på den fria höjden. Vid återvändsgata/väg ska det finnas möjlighet för hämtningsfordonet att vända. Vändplan för hämtningsfordon ska normalt ha en diameter av minst 18 m, med hindersfri remsa på 1,5 m intill. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T- vändning. Väg där hämtningsfordon ska köra får inte utgöras av gång- och cykelväg. Väg ska vara snöröjd och halkbekämpad för att hämtning ska kunna utföras. Utifrån hämtningsfordonets behov kan VIVAB göra avsteg från detaljkraven ovan på vägutrymme, fri höjd och utrymme för vändning. Detta under förutsättning att VIVABs riskbedömning, utifrån både arbetsmiljö och trafiksäkerhet, visar att riskerna är sådana att de kan accepteras. Bild: Handbok för avfallsutrymmen Rapport

96 Bilaga 2 Bild: Handbok för avfallsutrymmen Rapport 2009 Arbetsmiljöverkets regler säger att backning inte ska genomföras, i annat än av vändning av fordon, då det är psykiskt och fysiskt ansträngande form av körning. Containrar Vid placering av containrar ska säkerhetsaspekterna tas i beaktande. Utrymme runt containern ska minst vara 1,5 meter hinderfritt. För att renhållningsbilen skall kunna tömma containers skall det finnas 10 m fri yta framför containern. Komprimerade containrar får införskaffas av fastighetsägaren, i samråd med VIVAB. Behållarna ska alltid fästningsanordningar i ramen som följer CE-normer, maxlängd 6,0 meter samt att den inte överstiger 5 ton i tomvikt. Mark/Underjordsbehållare Vid nybyggnation bör minst två behållare läggas ned. En behållare för matavfall och en för resterande hushållsavfall. Ytterligare information och instruktioner vid installering av mark/underjordsbehållare lämnas av VIVAB.