Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdagen den 29 augusti 2017, klockan 17:00 Plats A-salen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef Antal väntande till särskilda boenden Helena Reuterham, sektionschef. 4 Ansökan om att utföra hemtjänst Atropa Care AB AN-2017/ Ansökan om att utföra hemtjänst VPR AromaCare i Sverige AB AN-2017/ Anmälan om verksamhetschef enligt HSL till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) AN-2017/ Förslag till överenskommelse vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län - KSL/14/0057/70 - remissvar AN-2017/

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 8 Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 remissvar Remisshandlingar: publikationer/2017/rufs2050_utstallning_ pdf (hämtad AN-2017/ Gångplan för Huddinge kommun remissvar Remisshandlingar: (hämtad ) AN-2017/ Detaljplan för Långsjöskolan, Kråkvik 2:2, standardförfarande remissvar Remisshandlingar: (hämtad ) AN-2017/ Detaljplan för del av Grantorp 2:32 m.fl. (trafikplats Högskolan) remissvar Remisshandlingar: cirkulationsplats-i-flemingsberg/ (hämtad AN-2017/ Arbetsmiljörapport för äldreomsorgsnämnden 2016 AN-2017/ Övriga frågor

3 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) Sekretessärenden 14 Uppföljning av särskilt boende - Attendo Skutan AN-2017/ Avtalsuppföljning Alerta Omsorg AN-2017/ Delgivningar och anmälda delegationsbeslut AN-2017/ Huddinge den 15 augusti 2017 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - Atropa Care AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår Atropa Care AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Atropa Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Enligt kraven i förfrågningsunderlaget ska anbudsgivaren bifoga rutiner för hur arbetet ska bedrivas säkert. De rutiner som bifogats ansökan uppfyller inte de angivna kraven i förfrågningsunderlaget. Beskrivning av ärendet Atropa Care AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag av Huddinge kommun enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Ansökan inkom den 23 maj Ansökan avser insatser mellan klockan 07:00 och och omfattar områdena Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra, Stuvsta, Snättringe och Vårby. Ett kapacitetstak på 2000 timmar per månad har angivits. Av kraven i förfrågningsunderlaget framgår bland annat att sökanden ska presentera rutiner för att säkra kvaliteten i hemtjänsten. Syftet med kraven på utföraren om att bifoga dessa beskrivningar är att Huddinge kommun ska kunna säkerställa att utföraren har relevant erfarenhet inom området och att detta ska kunna kontrolleras. Kraven på rutiner är också en central del i Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9). I förfrågningslaget tas detta särskilt upp (ffu 2.6 krav), av rutiner ska det framgå: vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras. Gemensamt för de bifogade rutinerna är att de delvis är formulerade som beskrivningar om hur sökanden avser att arbeta med rutiner snarare än som de faktiska rutiner som förvaltningen ska bedöma. De bifogade rutinerna är POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) också delvis skrivna som riktlinjer och checklistor. Som konkreta arbetsredskap för utförarens medarbetare är de alltså inte dugliga. En tidigare ansökan från Atropa Care AB inkom i februari Ansökan avslogs då på grund av verkligt undermåliga bifogade rutiner. En viss förbättring av de bifogade handlingarna har gjorts sedan den ansökan. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Atropa Care AB inte uppfyller de krav som äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. De bifogade verksamhetsrutinerna är inte formulerade som användbara arbetsdokument för en trygg omsorg. Marianne Krook Tillförordnad Social- och äldreomsorgsdirektör Beslutet delges Atropa Care AB

6 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - AromaCare i Sverige AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår AromaCare i Sverige AB:s ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning AromaCare i Sverige AB har ansökt om att få utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Enligt kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget ska anbudsgivaren bland annat ha en mycket god ekonomisk ställning, vilket inte har styrkts. Beskrivning av ärendet AromaCare i Sverige AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag av Huddinge kommun enlig lagen om valfrihetssystem (LOV). Ansökan inkom den 2 maj Ansökan omfattar insatser mellan klockan 07:00 och 22:00 i samtliga områden i Huddinge. Inget kapacitetstak har angivits. I granskningen av kvalificeringskraven i förfrågningsunderlaget som avser ekonomisk ställning använder Huddinge kommun kreditupplysningstjänsten Creditsafe. I kravet på ekonomisk ställning ska anbudsgivarens ekonomiska nivå skattas som mycket god enligt Creditsafe. Detta kunde i ansökan inte styrkas. På begäran av kommunen lämnade inte anbudsgivaren in en komplettering för att garantera motsvarande ekonomiska ställning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att AromaCare i Sverige AB inte uppfyller de krav som äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget kring kvalificeringskrav om mycket god ekonomisk ställning. Då anbudsgivaren inte kompletterat kvalificeringskraven har inte resten av ansökan granskats. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) Marianne Krook Tillförordnad social- och äldreomsorgsdirektör Beslutet delges AromaCare i Sverige AB

8 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Judith Berntsson Judith.Berntsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Anmälan om verksamhetschef enligt HSL till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att från den 1 september 2017 utse Elisabet Linder, till verksamhetschef enligt 4 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Patientsäkerhetslagen för hälso- och sjukvården inom äldreomsorgens särskilda boenden (SÄBO) och dag verksamheter. Sammanfattning Enligt gällande lagstiftning ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för hälso- och sjukvården i kommunen. Verksamhetschefens ansvar är att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet för hälso- och sjukvården och att säkerställa och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Elisabet Linder har, förutom förslag om verksamhetschefsansvar enligt HSL, en befattning som sektionschef för äldreomsorgsnämndens särskilda boenden i egen regi. Beskrivning av ärendet Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att sådan utses enligt 4 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), och i Patientsäkerhetslagen 2 kap. (2010:659) samt i Svensk författningssamling (SFS 2017:80) i verksamhet. I verksamhetens ansvar ingår bland annat följande: Representera vårdgivaren. Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet tillgodoses. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ansvarar vårdgivaren det vill säga Socialnämnden för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra verksamhetens kvalitet. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

9 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ansvarar för att det medicinska omhändertagandet av patienter tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Verksamhetschefen har ansvar enligt Socialstyrelsens allmänna råd om verksamheter på hälso- och sjukvårdens område att anmälan sker till IVO, vad gäller ny verksamhet eller förändring av densamma (2013:18). Ansvarar för mål, uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Att samverkan mellan olika enheter fungerar på ett tillfredställande sätt för patienten. Informationsöverföring och samverkan i olika sammanhang så att patientsäkerheten tillgodoses. Att någon närstående omedelbart underrättas när en patient avlider eller en patients tillstånd allvarligt försämras. Svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har den kompetens som krävs och att den upprätthålls. Att dokumentation sker enligt patientdatalagen (PdL). Samråda med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i frågor gällande kvalitet och säkerhet. Att MAS riktlinjer är kända och följs i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar inte för de uppgifter den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har enligt Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Marianne Krook tf. social- och äldreomsorgsdirektör Judith Berntsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet delges Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

10 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) HANDLÄGGARE Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till överenskommelse vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län KSL/14/0057/70 remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till överenskommelse vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län KSL/14/0057/70 remissvar daterat den 14 juni 2017, och översänder det som sitt remissvar till Kommunförbundet i Stockholms län. Sammanfattning Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) har remitterat ett förslag till överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län till äldreomsorgsnämnden. Förvaltningen bedömer att den föreslagna överenskommelsen inte är förenlig med gällande lagstiftning och att de möjligheter till flytt mellan kommuner som finns idag är tillräckliga. Förvaltningen föreslår därför att Huddinge kommun inte ska ingå i den föreslagna överenskommelsen. Förvaltningen har inte några förslag för samverkan kring insatsen särskilt boende i övrigt utan anser att den samverkan och de legala förutsättningarna som idag finns är tillräckliga. Beskrivning av ärendet Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) beslutade i februari 2016 att ta fram ett förslag på en överenskommelse gällande äldres flytt till särskilt boende mellan kommunerna i länet. Syftet ska vara att kommunerna ska kunna köpa platser av varandra och den placerande kommunen behåller ett långsiktigt betalningsansvar. Detta som en del i att kunna klara den utbyggnad av särskilt boende som behövs och därmed också öka valfriheten för de äldre. En arbetsgrupp med representation från KSL, Solna, Stockholm, Vallentuna, Botkyrka och Nacka har med hjälp av en konsult som anlitats av KSL tagit fram ett förslag till en överenskommelse. Förslaget har nu skickats på remiss till kommunstyrelserna i alla länets kommuner. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

11 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Tidigare fanns en liknande överenskommelse i länet om bibehållet ansvar för ursprungskommunen vid flytt till särskilt boende i annan kommun. Överenskommelsen upphörde att gälla i samtliga kommuner i länet vid årsskiftet 2013/2014. KSL önskar få svar på tre frågor: Är er kommun principiellt intresserad av/ser behov av en överenskommelse mellan kommunerna avseende flytt till särskilt boende i annan kommun? KSL:s kansli har med stöd av en arbetsgrupp tagit fram bifogade förslag till överenskommelse. Är överenskommelsen relevant för er kommun? Har ni förslag till ändringar eller tillägg i någon/några av överenskommelsens paragrafer? Har ni andra synpunkter/förslag rörande samverkan om särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län? Förslaget i korthet Målgruppen för överenskommelsen är personer som bor i en kommun i länet (i ordinärt boende eller i särskilt boende) och vill ansöka om plats i särskilt boende i en annan av länets kommuner. Enligt förslaget fattar utflyttningskommunen beslut om insatsen särskilt boende enligt 4 kap. 1 SoL och behåller ansvaret för insatsen så länge den enskilde har behov av den. Överenskommelsen innebär således ett avsteg från 2a kap. 4, 2a kap. 8 och 2a kap SoL. Syftet med överenskommelsen är att kommunerna kan köpa platser av varandra och den placerande kommunen behåller ett långsiktigt betalningsansvar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att den föreslagna överenskommelsen inte är förenlig med gällande lagstiftning och att de möjligheter till flytt mellan kommuner som finns idag är tillräckliga. Förvaltningen finner att det inte är intressant för Huddinge kommun att ingå i överenskommelsen av följande skäl: Förvaltningen bedömer att det inte finns behov av att ingå en överenskommelse som går utöver den möjlighet till flytt mellan kommuner som regleras i 2a kap. 8 och 2a kap socialtjänstlagen (SoL). Bestämmelsen om förhandsbesked i 2a kap. 8 SoL tillhandahåller en rättssäker möjlighet för de enskilda att ansöka om boende i andra kommuner när de har behov av stöd i form av särskilt boende. Därutöver finns det heller

12 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) inte några legala förutsättningar för kommuner att kringgå bestämmelserna om ansvarig kommun i 2a kapitlet SoL. Förvaltningen har identifierat flera problem med förslaget. Förvaltningen finner att en sådan överenskommelse kan vara svårbegriplig för de enskilda, som även fortsättningsvis skulle kunna ansöka om förhandsbesked enligt 2 a kap. 8 SoL. Kommuner kan aldrig neka den enskilde rätten att ansöka om förhandsbesked med hänvisning till den föreslagna överenskommelsen. Det bedöms heller inte lämpligt att kommunen fortsättningsvis ska tillämpa en överenskommelse mellan kommuner i länet i stället för socialtjänstlagen. Därutöver blir tillämpningen av bestämmelserna i 2a kap SoL avseende överflyttning av ärenden en praktisk omöjlighet, eftersom överenskommelsen slår ut dessa bestämmelser. Även ur detta avseende strider den förslagna överenskommelsen mot socialtjänstlagens ändamål. Förvaltningen bedömer vidare att förslaget kan vålla problem med olika avtalstolkningar mellan kommuner. Enligt tidigare erfarenheter med överenskommelse gällande flyttningar mellan kommuner som upphörde att gälla vid årsskiftet 2013/2014, var tolkningen av denna överenskommelse för otydlig för både de enskilda och tjänstmän inom kommunen. Överenskommelsen resulterade i olika tolkningar mellan kommunerna, vilket ledde till bristande rättssäkerhet för de enskilda. De enskilda kan aldrig nekas att ansöka om förhandsbesked enligt 2a kap. 8 SoL. Överenskommelsen ledde emellertid till att de enskilda blev hänvisade runt mellan de berörda kommunerna med stöd av överenskommelsen när de ansökte om förhandsbesked enligt socialtjänstlagen, vilket inte är lagenligt. Förvaltningen bedömer att dessa risker föreligger alltjämt. Det föreligger vidare risk för att det uppstår konflikter mellan kommuner som tolkar och tillämpar överenskommelser på olika sätt. Förvaltningen finner därför inte någon fördel med att ha två parallella sätt att ansöka om förflyttning mellan kommuner. Förvaltningen anser även att överenskommelsen skulle vara svår att tillämpa med kommunens ramavtal. I Huddinge kommun kan äldre personer, som har erhållit beslut om boende enligt socialtjänstlagen, välja mellan särskilt boende i kommunens egen regi och de företag som kommunen har ramavtal med. Dessa ramavtal är bindande för Huddinge kommun och garanterar en kundkrets för företagen. Huddinge kommun kan inte köpa boendeplatser utöver de gällande ramavtalen, eftersom det skulle strida mot avtalen. Tillämpningen av överenskommelsen skulle således innebära att Huddinge kommun med stöd av den remitterade överenskommelsen skulle erbjuda de enskilda platser på boenden som kommunen inte har slutit ramavtal med. Detta i sin tur medför att kommunen skulle bryta mot de gällande ramavtalen och därmed riskera att bli skadeståndsskyldig.

13 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Slutligen anser förvaltningen att detta förslag kan medföra problem om beslut om särskilt boende inte verkställs inom skälig tid. Överenskommelsen innebär att den kommun som fattar beslut om boende bär ansvaret för verkställigheten av beslutet, men saknar praktisk möjlighet att påverka den. Detta kan leda till att den beslutande kommunen åläggs att betala särskild avgift enligt 16 kap. 6a SoL om den andra kommunen inte verkställer beslutet inom skälig tid. Därutöver försvåras uppföljningen av gällande beslut, vilket ter sig problematiskt ur en rättsäkerhetssynpunkt. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att den föreslagna överenskommelsen inte är förenlig med gällande lagstiftning och att de möjligheter till flytt mellan kommuner som finns idag är tillräckliga. Förvaltningen föreslår därför att Huddinge kommun inte ska ingå i den föreslagna överenskommelsen. Förvaltningen har inte några förslag för samverkan kring insatsen särskilt boende i övrigt utan anser att den samverkan och de legala förutsättningarna som idag finns är tillräckliga. Marianne Krook Tf. Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef biståndskansliet Bilagor Remiss Förslag till överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län från KSL Beslutet delges Kommunförbundet i Stockholms län Kommunstyrelsen

14 REMISS KSL/14/ Kommunstyrelser i Stockholms läns kommuner Förslag till överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län KSL:s styrelse beslutade den 25 februari 2016 att uppdra till KSL:s kansli att redovisa hur en överenskommelse gällande äldres flyttning till särskilt boende (SÄBO) mellan kommunerna skulle kunna utformas. Syftet ska vara att kommunerna kan köpa platser av varandra och den placerande kommunen behåller ett långsiktigt betalningsansvar. Detta som en del i att kunna klara den utbyggnad av särskilt boende som behövs och därmed också öka valfriheten för de äldre. En arbetsgrupp med representation från KSL, Solna, Stockholm, Vallentuna, Botkyrka och Nacka har med hjälp av en konsult som anlitats av KSL tagit fram ett förslag till en överenskommelse. KSL:s styrelse skickar nu ut förslaget till överenskommelse på remiss till kommunstyrelserna i alla länets kommuner. I slutet av dokumentet finns några frågor som vi vill att ni besvarar i remissvaret. Bakgrund Tidigare fanns en liknande överenskommelse i länet om bibehållet ansvar för ursprungskommunen vid flytt till särskilt boende i annan kommun. Överenskommelsen upphörde att gälla i samtliga kommuner i länet vid årsskiftet 2013/2014. Antalet äldre personer i Stockholmsregionen ökar, och därmed ökar behoven av särskilt boende bodde nästan personer över 65 år på särskilt boende i Stockholms län. År 2015 var det närmare 400 personer som sökte plats på ett särskilt boende med heldygnsomsorg från en kommun i länet till en annan av länets kommuner. Det är svårt för kommunerna att planera för och budgetera. Detta gör att det finns ett behov av en utökad samverkan mellan kommunerna i denna fråga. Innehåll och målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är personer som bor i en kommun i länet (i ordinärt boende eller i särskilt boende) och vill ansöka om plats i särskilt boende i en annan av länets kommuner. Socialtjänstlagen ger den enskilde rätt att ansöka om särskilt boende till annan kommun enligt 2a kap. 8 SoL. Det innebär att den kommun som får ansökan utreder, fattar beslut och ansvarar för insatsen. Den föreslagna nya överenskommelsen innebär ett avsteg från ansvarsfördelningen enligt SoL. Den skulle innebära att utflyttningskommunen fattar biståndsbeslut, samt behåller ett långsiktigt ansvar både för kostnad och myndighetsutövning så länge den enskilde har behov av insatsen. Inflyttningskommunen förmedlar sedan plats på samma villkor som om den sökande var kommuninvånare, dvs platser som förmedlas till sökande från utflyttningskommunen är de som drivs i inflyttningskommunens egen regi eller som KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN, BOX 38145, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: SÖDERMALMSALLÉN 36, STOCKHOLM INFO@KSL.SE KSL.SE ORG NR

15 REMISS KSL/14/ inflyttningskommunen upphandlat enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Idag finns en möjlighet att begära överflyttning av ansvaret enligt socialtjänstlagen (2 kap. 10 a ) från utflyttningskommunen till inflyttningskommunen om den enskilde till exempel väljer att folkbokföra sig i den nya inflyttningskommunen. Med denna överenskommelse skulle denna möjlighet avtalas bort. Frågor att besvara Nedan följer de frågor som vi ber er besvara i denna remiss: Är er kommun principiellt intresserad av/ser behov av en överenskommelse mellan kommunerna avseende flytt till särskilt boende i annan kommun? JA/NEJ Motivera gärna svaret KSL:s kansli har med stöd av en arbetsgrupp tagit fram bifogade förslag till överenskommelse. Är överenskommelsen relevant för er kommun? Har ni förslag till ändringar eller tillägg i någon/några av överenskommelsens paragrafer? Har ni andra synpunkter/förslag rörande samverkan om särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län? För det fortsatta arbetet inom detta område är vi tacksamma om ni tar er tiden att utveckla era svar och gärna kommentera kommunens behov av och strategi för, utbyggnad av SÄBO. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas svar senast den 31 augusti 2017 till registrator@ksl.se Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av Anna Nerelius, anna.nerelius@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Mats Gerdau Ordförande Madeleine Sjöstrand Förbundsdirektör Bilaga Förslag till överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län 2(2)

16 Överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län 1. Inledning 1.1 Sammanfattning av överenskommelsen Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Denna överenskommelse innebär ett avsteg från SoL. När en person ansöker om plats i annan kommun i länet, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen. Kommunerna förbinder sig att, vid flyttning enligt överenskommelsen, inte begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommunen till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 SoL. De personer som söker plats i särskilt boende med heldygnsomsorg i annan kommun i länet ska informeras om båda sökvägarna, men kommunerna ska verka för att flyttningar sker enligt överenskommelsen. Den enskilde erbjuds samma kvalitet i handläggning och insats vid ansökan enligt överenskommelsen, som vid en ansökan enligt 2 a kap 8 SoL. 1.2 Parter Parter i denna överenskommelse är kommunerna i Stockholms län. 1.3 Målgrupp Målgruppen är personer som bor i en kommun i länet (i ordinärt boende eller i särskilt boende) och vill ansöka om plats i särskilt boende med heldygnsomsorg i en annan av länets kommuner. 1.4 Bakgrund Antalet äldre personer i Stockholmsregionen ökar, och därmed ökar behoven av särskilt boende. Närmare 400 personer sökte 2015 plats på särskilt boende med heldygnsomsorg från en kommun i länet till en annan av länets kommuner. Det är svårt för kommunerna att planera för och budgetera. Detta gör att det finns ett behov av en utökad samverkan mellan kommunerna i denna fråga. 1.5 Syfte Syfte med överenskommelsen är att underlätta flyttning mellan kommunerna i Stockholms län för personer i behov av särskilt boende kommunerna ska kunna möta behov av boendeplatser öka mångfalden av boenden i länet bidra till att platserna används rationellt 1

17 minska den ekonomiska risken för kommunerna att starta nya boenden minska konkurrensen mellan kommunerna om platsbrist uppstår i regionen förenkla för den sökande att ansöka till en annan kommun i länet 1.6 Definitioner Utflyttningskommun den kommun där personen är bosatt när hen gör sin ansökan om särskilt boende i annan kommun och är bosatt fram till flytten. Inflyttningskommun den kommun dit personen ansöker om att flytta eller har flyttat. Särskilt boende boende (enligt 5 kap. 5 2 st SoL) som är bemannat dygnet runt, kan också kallas vård- och omsorgsboende. 2. Överenskommelsens grundförutsättningar Socialtjänstlagen ger den enskilde rätt att ansöka om särskilt boende med heldygnsomsorg till annan kommun enligt 2a kap. 8. Det innebär att den kommun som får ansökan utreder, fattar beslut och ansvarar för insatsen. Denna överenskommelse innebär ett avsteg från ansvarsfördelningen enligt SoL. Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen fattar biståndsbeslut, samt behåller ett långsiktigt ansvar både för kostnad och myndighetsutövning så länge den enskilde har behov av insatsen. Kommunerna förbinder sig att avstå från att begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommun till inflyttningskommun enligt 2a kap 10 SoL så länge den enskilde, som fått beslut enligt överenskommelsen, behöver insatsen. Detta gäller oavsett folkbokföring. Om överenskommelsen skulle sägas upp av någon part kvarstår ansvaret för individbeslut fattade enligt överenskommelsen så länge den enskilde behöver insatsen. Kommunerna ska verka för att flyttning sker enligt överenskommelsen. Anpassningar av kommunernas handläggningsrutiner, riktlinjer, verksamhetssystem samt avtal med leverantörer/boenden kan behöva göras för att överenskommelsen ska fungera på det sätt som avses. 3. Processen 3.1 Ansökan och handläggning Den enskilde och/eller närstående informeras muntligt och skriftligt om de båda sökvägarna och skälen för överenskommelsen. Om en ansökan görs direkt till inflyttningskommunen hänvisas till utflyttningskommunen enligt överenskommelsen. I informationen till sökande ingår att den sökande bör vara fortsatt folkbokförd i utflyttningskommunen. Därigenom kommer utflyttningskommunen, som har det fortsatta ansvaret, uppbära skatt och statsbidrag. Överenskommelsen gäller dock oavsett folkbokföring. När utflyttningskommunen bifallit ansökan tar handläggaren kontakt med inflyttningskommunen och begär plats. 2

18 3.2 Förmedlande av plats När en erbjuden plats har accepterats av den sökande skriver utflyttnings- och inflyttningskommunen ett individavtal. I individavtalet ska framgå kostnad för platsen samt vad som gäller ansvarsfördelning mellan kommunerna. Inflyttningskommunen förmedlar plats på samma villkor som vid en ansökan till kommunen enligt 2a kap 8 SoL, dvs på motsvarande sätt som om sökande vore kommuninvånare. Inflyttningskommunen förmedlar plats enligt sina rutiner. Om inflyttningskommunen tillämpar valfrihet enligt LOV i särskilt boende gäller valfriheten på samma sätt för den enskilde när plats har begärts enligt överenskommelsen. 3.3 Verkställighet Utflyttningskommunen, som fattat biståndsbeslutet, har ansvar för verkställigheten och rapporterar i förekommande fall ej verkställt beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Om sökande endast vill ha plats i sökt kommun och erbjudande om plats dröjer meddelas detta i samband med rapportering till IVO. Det medför inte vite i och med att sökande avstår från erbjudande om plats i utflyttningskommunen. Om sökande behöver plats i särskilt boende omgående och inte kan vänta på ledig plats i sökt kommun erbjuder hemkommunen plats inom den egna kommunen. Sökande kan fortsätta vänta på önskad plats och byta boende när plats erbjuds. 4. Platser i särskilt boende 4.1 Platser som omfattas Platser som förmedlas till sökande från utflyttningskommunen är de som drivs i inflyttningskommunens egen regi eller som inflyttningskommunen upphandlat enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Profilboenden för t ex språk, religion, kultur omfattas av överenskommelsen om de är upphandlade enligt LOV eller LOU eller drivs i egen regi av inflyttningskommunen. 4.2 Platser som inte omfattas Om ansökan gäller plats på särskilt boende där utflyttningskommunen har LOV-platser i särskilt boende i den önskade inflyttningskommunen är inte denna överenskommelse tillämplig. Ansökan hanteras då enligt utflyttningskommunens LOV- rutin. Boende för specifika behov där kommunerna idag köper enstaka platser ingår inte i överenskommelsen. Vid behov av sådana platser får utflyttningskommunen avtala direkt med boendet om köp av plats. Det kan exempelvis handla om personer med frontallobsdemens, psykisk sjukdom eller yngre somatiskt sjuka. 3

19 5. Ersättningar och avgifter Utflyttningskommunen ersätter inflyttningskommunens kostnad för plats enligt samma villkor som inflyttningskommunen ersätter boendet genom sina avtal eller intern ersättning. Utflyttningskommunen har det fortsatta myndighetsansvaret och debiterar den enskilde avgift enligt utflyttningskommunens regler. Om inflyttningskommunen tillämpar nivågraderad ersättning gör utflyttningskommunen nivåbedömning i samråd med inflyttningskommunen, så att bedömningen blir gjord enligt inflyttningskommunens regler. 6. Ansvarsfrågor Inflyttningskommunen ansvarar för krav och villkor för kvalitet och innehåll i boendet i samband med upphandling eller på annat sätt. Inflyttningskommunen ansvarar för verksamhetsuppföljning/tillsyn av boendet. Utflyttningskommunen ansvarar för myndighetsutövning och följer upp det individuella beslutet för den person som flyttat. Inflyttningskommunen utser ansvarig MAS. Inflyttningskommunen har ansvar för avvikelsehanteringen enligt gällande lagar och föreskrifter. Inflyttningskommunen ska informera utflyttningskommunen om avvikelser som gäller en person som utflyttningskommunen har myndighetsansvar för. Utflyttningskommunen ansvarar för färdtjänstutredningar och riksfärdtjänst. 7. Kontaktperson Varje kommun/stadsdel i Stockholms stad utser en kontaktperson för överenskommelsen som är särskilt insatt i överenskommelsen och kan råda och informera berörda handläggare och chefer. Kontaktpersonen tar emot information kring överenskommelsen och ansvarar för att sammanställa uppföljning av överenskommelsen. Se punkt Giltighetstid Denna överenskommelse börjar gälla den 1 januari 2018 och gäller till dess att överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Kommunens beslut om antagande är att likställas med undertecknande av överenskommelsen. Protokollsutdrag skickas till KSL. Uppsägningstiden är på sex månader från att uppsägning inkommit. Uppsägning av överenskommelsen görs skriftligt till KSL som snarast meddelar övriga kommuner. 4

20 9. Uppföljning av överenskommelsen Erfarenheter från överenskommelsen följs upp en gång per år av KSL i samarbete med kommunerna. Kommunerna ska framförallt lämna uppgifter om: Antalet ansökningar som kommer till kommunen från länets övriga kommuner både enligt överenskommelsen och enligt SoL 2 a kap 8. Från vilka kommuner ansökningarna inkommit Hur många platser som förmedlats Hur många beslut som fattats enligt överenskommelsen 5

21 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) HANDLÄGGARE Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett utställningsförslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050). I planen redogörs för de utmaningar och fokusområden som regionens utvecklingsarbete bör fokusera på. Utvecklingsplanen ska ligga till grund för det långsiktiga utvecklingsarbetet i regionen och ska vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser i kommunen. Planen är i stora drag en uppdaterad version av den tidigare RUFS 2010, och betonar särskilt vikten av arbete för en socialt och klimatmässigt hållbar region. Områden som jämlikhet, jämställdhet, trygghet och inkluderande samhällsplanering är i fokus även i den nya planen. Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt angående den nya utvecklingsplanen RUFS 2050, och gör så även denna gång. Planen har en uttalad ambition att sätta människan i fokus i regionens utveckling, vilket förvaltningen ser som en styrka. Skillnader i tillgångar och resurser mellan individer gör att möjligheterna att kunna påverka sin livssituation varierar kraftigt i regionen. Av denna anledning vill förvaltningen betona vikten av att alla invånare ges samma möjlighet till att vara delaktiga i samhällsplaneringen och ny bebyggelse. Beskrivning av ärendet Utställningsförslaget gäller en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050). RUFS är en regionplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) som också hanterar utvecklings- och tillväxtfrågor i den regionala skalan. Sedan tidigare finns RUFS 2001 och RUFS POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

22 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) RUFS 2050 bygger till stora delar på den tidigare utvecklingsplanen RUFS Planen ska ligga till grund för det långsiktiga utvecklingsarbetet i regionen och vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Stockholmsregionen har en rekordsnabb tillväxt med fler människor och företag som vill bosätta sig här. Detta innebär även att det finns stora utmaningar med bostadsbrist och segregation, stora rekryteringsbehov och en tudelad arbetsmarknad. Stockholmsregionen kan bara möta de här utmaningarna med samarbete mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Den regionala utvecklingsplanen är den grundplatta som det samarbetet vilar på. I utställningsförslaget fastslås att visionen för regionen fortfarande är att vara Europas mest attraktiva storstadsregion samtidigt som regionen bidrar till global hållbarhet. För att nå visionen anger RUFS 2050 fyra övergripande mål: 1. En tillgänglig region med god livsmiljö 2. En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region 3. En ledande tillväxt- och kunskapsregion 4. En resurseffektiv och resilient 1 region utan klimatpåverkande utsläpp För att lyckas med dessa mål ska man bland annat arbeta med områden som bebyggelsestruktur, infrastruktur och miljöfrågor. En viktig del i detta, som återfanns även i RUFS 2010, är ambitionen att bygga täta och varierade stadsmiljöer i kollektivtrafiknära lägen. Vidare framgår av förslaget att människan ska stå i fokus för regionens utveckling och att jämlikhet ska leda arbetet. Jämlikhet ska inkludera alla regionens invånare oavsett könstillhörighet, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, religion, ålder eller funktionsvariationer. Tryggheten är viktig och de som bor i regionen ska känna en grundtrygghet i livet, oavsett hur situationen i världen ser ut. För att uppnå denna trygghet behöver invånarna ha tillgång till bra bostad, relevant utbildning, ett arbete som passar deras kompetens, samt att kunna må bra och ha en känsla av att kunna påverka sin vardag. 1 Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att hantera väntade och oväntade störningar och förändringar, samt att återuppbygga viktiga funktioner och att vidareutvecklas, utan att systemet kollapsar. För ett samhällsystem kan det exempelvis handla om förmågan att hantera naturkatastrofer, världsoro eller större olyckor.

23 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Enligt utställningsförslaget ska regionen arbeta för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka tillgängligheten och tillväxten. Hållbara transportsystem och god kollektivtrafik är viktiga delar, liksom tillgång till välutbyggt gångoch cykelvägnät. Bostäder ska byggas motsvarande behoven, och alla invånare ska ha tillgång till bostäder som är överkomliga och av hög kvalitet. Bebyggelsen ska vara varierad avseende bostadstyper och upplåtelseformer. Ett delmål för år 2030 är att minst och upp till bostäder ska färdigställas varje år (2014 färdigställdes bostäder). Den sociala sammanhållningen och tilliten till samhället ska stärkas för att skapa en socialt hållbar region. En viktig aspekt av detta är arbetet mot den strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden. Det gäller både ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. För att förbättra människors livschanser ska tillgängligheten till kollektivtrafik, arbetsplatser och grundläggande service förbättras. I RUFS 2050 konstateras det att en utmaning som Stockholmsregionen står inför är att de socioekonomiska klyftorna inom regionen ökar. Idag finns det många olika slags boendemiljöer i regionen och invånare med olika levnadsvillkor. Skillnader mellan olika boendemiljöer märks inte bara i områdets fysiska utformning, utan det handlar även om åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och hälsa. Nya bostäder ska bidra till goda livsmiljöer med låg miljöpåverkan och minskade socioekonomiska skillnader. I planen framgår även att digitaliseringen i dag är den kraft som verkar leda till de största förändringarna i samhället, och som samtidigt är mycket svåra att förutse. Den berör såväl tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, som trygghet och demokrati. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare ställt sig positiv till förslag till en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2050) och gör så även i denna fas av regionala utvecklingsplanen. RUFS 2050 har en uttalad ambition att sätta människans och medborgarens möjlighet att vara delaktig och påverka sin närmiljö i fokus för den regionala utvecklingen. Förvaltningen instämmer i detta synsätt och ser att det sig är en styrka att det är tydligt uttalat i planen. Inom regionen finns stora skillnader när det gäller levnadsförhållanden och livsomständigheter. Medan det i vissa delar i regionen är mer självklart att, som medborga, delta i och påverka sin livsmiljö kan det vara främmande i andra delar av regionen. För att ambitionen i planen ska kunna realiseras och i praktiken göra människor (medborgare) mer delaktiga i planeringen av sin

24 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) närmiljö och sin region behöver sannolikt olika kommuner ha olika ingångar och tillvägagångssätt för att möta människor och ta tillvara deras synpunkter och idéer. Förvaltningen ser att målgrupper med olika funktionsvariationer och äldre medborgare skulle kunna vara lättare att nå via exempelvis fokusgrupper för att ge människor möjlighet att komma till tals. Däremot ser förvaltningen att det kan vara svårare att nå exempelvis barn och unga som är placerade inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg även om barn och unga är grupper som är mycket angeläget att nå när det gäller frågor om den långsiktiga samhällsplaneringen. Här finns viktiga områden för utveckling varför vi föreslår att det fortsatta arbetet med RUFS 2015 sker i utifrån rådet för fysisk planering som finns i Huddinge kommun. Marianne Krook Tf Social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Remisshandlingar: publikationer/2017/rufs2050_utstallning_ pdf (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

25 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) HANDLÄGGARE Bastholm Rahmner, Pia pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Gångplan för Huddinge kommun - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss angående gångplan har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Denna gångplan är en av de nio åtgärdsplaner som hör till det övergripande dokumentet Trafikstrategi för Huddinge kommun. Syftet med gångplanen är att öka gångtrafiken genom att kommuns offentliga miljöer ska ge bättre förutsättningar för fotgängare. Det effektmål som gäller för planen är att andelen resor till fots ska öka från 36 procent år 2011 till 50 procent år För att lyckas med detta har kommunstyrelsens förvaltning identifierat åtgärder som skapar tryggare, säkrare och mer tillgängliga gångtrafikmiljöer. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på fotgängarnas synpunkter i planeringen samt att identifiera förbättringsområden i befintliga miljön. Förvaltningen ser positivt på arbetet med gångtrafiken i Huddinge kommun. Trygghets- och säkerhetsaspekten är särskilt viktig gällande äldre personer för att de ska kunna behålla sin självständighet och rörelsefrihet i kommunens offentliga miljöer. Förvaltningen ser även positivt på att en rutin tas fram för hur allmänheten ska involveras i planering och genomförande av gångrelaterade åtgärder för att få in bättre beslutsunderlag kring hur den offentliga miljön upplevs och används. Beskrivning av ärendet Dokumentet Trafikstrategi för Huddinge kommun antogs av kommunfullmäktige i maj Denna strategi preciseras vidare i nio olika åtgärdsplaner, varav gångplanen är en. Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

26 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) För gångplanen finns ett övergripande effektmål som är att andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 36 procent år 2011 till 50 procent år En förutsättning för att lyckas är, enligt gångplanen, att man skapar goda förutsättningar för resor till fots med fokus på attraktiva och framkomliga gångmiljöer. Stadsmiljöer som möjliggör och stödjer gångtrafik ökar tillgängligheten och skapar möten mellan människor. Det bidrar till ökad trygghet och en attraktiv stadsmiljö för fler. Ökat gående bidrar också till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och minskade nivåer av hälsovådliga luftföroreningar och buller. För att nå kommunens mål och fortsatta arbete med gångplanen har nedanstående tre inriktningar identifierats: 1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen En förutsättning för att gång ska vara ett attraktivt trafikslag är att gångnätet är framkomligt och lättillgängligt för alla. Det befintliga gångnätet behöver vara sammanhängande och ansluta till kollektivtrafiken, skolor, vårdverksamheter, butiker, parker och andra viktiga målpunkter. 2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga fotgängare Ett sammanhängande gångnät är viktigt för att gångnätet ska vara attraktivt att använda i jämförelse med andra trafikslag. För att gångmiljöer ska vara användbara för alla behöver de vara tillgängliga för grupperna äldre personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Gångbanor och gångvägar ska vara tillräckligt breda för att rymma barnvagn och rullstol. En annan viktig faktor för att gångtrafikanterna ska känna sig trygga och säkra är att gång- och cykelbanor är separerade. Trafikseparering är särskild viktigt för äldre personer eftersom rörelseförmågan avtar och syn och hörsel försämras med stigande ålder. Detta påverkar förmågan att tolka informationen i trafiken. Äldre personer är också mer ömtåliga och tenderar att skadas svårare vid olyckor. En stor andel av fotgängarnas singelolyckor drabbar äldre. Ur ett trygghetsperspektiv är överblickbarhet, orienterbarhet och belysning viktiga egenskaper hos gångnätet, liksom möjligheten att välja alternativa vägar till en målpunkt. 3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt För att säkerställa att gångtrafiken prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi behövs åtgärder för att gående ska ses som ett eget trafikslag.

27 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) Gångtrafiken ska synliggöras i kommunens processer och rutiner så att planering, byggande och drift sker med hänsyn till fotgängares behov och förutsättningar. För att garantera en god standard på gångvägnätet i hela kommunen behövs kommunikation med övriga huvudmän som ansvarar för gångmiljöer. Allmänhetens kunskap om gångmöjligheter i kommunen kan förbättras genom till exempel kampanjer och information om pågående projekt. Mycket av våra resemönster och val handlar om attityd och beteende. För att Huddinge kommun ska få ökad kunskap och förståelse för fotgängargruppers behov, förutsättningar och nyttor, betonas i gångplanen vikten av att kontinuerligt mäta gångtrafiken. Genom att kontinuerligt mäta gångtrafik skapas ett kunskapsunderlag som gör det lättare att ta hänsyn till gåendes behov och rörelsemönster. Detta innebär att information om gångtrafik inom kommunen ska samlas in och utgöra underlag för beslut. Uppföljning av åtgärder För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har de tre inriktningarna brutits ner i fem prioriterade insatsområden som alla har potential att påverka gångvänligheten i Huddinge kommun. Dessa rör kommunens processer, attraktivitet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, drift och underhåll samt kommunikation och information. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det samlade arbetet med trafiklösningar i Huddinge kommun. Ett ökat antal fotgängare har inte bara en positiv effekt på närmiljön och tryggheten utan har även positiv inverkan på folkhälsan och på klimatet i stort. Genom att uppfylla åtgärderna i gångplanen bedömer förvaltningen att det finns förutsättningar för att befintliga miljöer och förhållanden för fotgängare i kommunen att successivt förbättras. Men, som med mycket annat, så sker inga förändringar omedelbart. Parallellt med kommunens långsiktiga folkhälsoarbete behöver det också finnas kommunikation med medborgare med information om vilka möjligheter som finns för att promenera och röra på sig på trygga och säkra gångstråk inom kommunen. Som man i gångplanen påpekar, finns en utmaning vad gäller åtskilda gångoch cykelbanor. När olika trafikslag skiljs åt av säkerhetsskäl uppstår istället miljöer som på grund av dålig insyn kan upplevas otrygga och övergivna. Väl upplysta passager är en del av lösningen, i synnerhet då flera gångstråk saknar tillfredställande belysning. Även miljöerna i omedelbar anslutning till tunnlar

28 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (4) och liknande måste analyseras ur ett trygghetsperspektiv. Belysning är viktigt också här, liksom väl röjda skogspartier med möjlighet till genomsyn. Marianne Krook Tf. Social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

29 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) HANDLÄGGARE Bastholm Rahmner, Pia pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Detaljplan för Långsjöskolan, Kråkvik 2:2, standardförfarande - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss angående detaljplan för Långsjöskolan inom del av fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. har inkommit till socialnämnden för yttrande. Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för att bygga en skola på den obebyggda delen av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Bakgrunden är att lokalerna för skolor i Segeltorp inte räcker till och en ny skola i närheten av Segeltorps centrum behöver byggas. Den nya skolan kommer att inrymma cirka 360 elever och cirka 50 anställda. Detaljplanen inkluderar även fastigheten Jakobslund 2:19, för att kunna erbjuda en säker avlämningplats för skolbarn, samt fastigheten Lövsångaren 3 för en eventuell sammanslagning med förskolorna på denna fastighet i framtiden. Detaljplanen kommer medföra en viss ökning av trafiken på omkringliggande gator där barnen rör sig på sin väg till skolan. För att bemöta detta kommer nya gångbanor med säkra passager att byggas. Den ovan nämnda avlämningsplatsen ska också bidra till att trafiken styrs bort från området närmast skolan. Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt i ärendet och så även denna gång. Ingenting i detaljplanen har förändrats som påverkar förvaltningens ställningstagande i ärendet. Förvaltningen är fortfarande positiv till förslaget på en ny skola i närheten av Segeltorps centrum. Området är väl lämpat för syftet och ligger på lämpligt avstånd från större vägar. Beskrivning av ärendet Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för en skola för cirka 360 elever och cirka 50 anställda på den idag obebyggda delen av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Bakgrunden är att lokalerna för skolor i Segeltorp inte räcker till och en ny skola i närheten av Segeltorps centrum POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

30 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) behöver upprättas. Detaljplanen inkluderar även fastigheten Jakobslund 2:19, för att kunna erbjuda en säker avlämningplats för skolbarn, samt fastigheten Lövsångaren 3 för en eventuell sammanslagning med förskolorna på denna fastighet i framtiden. I förslaget läggs särskilt fokus på de konsekvenser detaljplanen kan ha för barn. Planen kommer medföra en viss ökning av trafiken på omkringliggande gator där barnen rör sig på sin väg till skolan. För att bemöta detta kommer nya trafiksäkra passager att byggas för gång- och cykeltrafikanter mellan skolområdet och busstationerna. Övergångställena på Häradsvägen ska göras säkra genom trafiksignaler eller genom att höja upp dem. Den ovan nämnda avlämningsplatsen ska också bidra till att trafiken styrs bort från området närmast skolan. Minst en entré till skolan ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och ska placeras och utformas så att den kan användas av dessa personer. En angöringsplats kommer att byggas inom 25 meters avstånd från denna entré. Cirka fem procent av de planerade parkeringsplatserna kommer att vara utformade och reserverade för personer med rörelsehinder. Planområdet ligger intill Gömmarens naturreservat. Planförslaget medför att stora delar av vegetationen på den föreslagna skoltomten kommer att behöva tas bort och delar av ytan hårdgöras. Tillgängligheten till naturreservatet ska fortsättningsvis vara god genom de gång- och cykelstråk som finns i området. Det befintliga cykelstråket planeras i framtiden bindas ihop med Stockholm stad och Huddinge kommun. I syfte att samla kunskaper om hur området används av barn har en barnkonsekvensanalys tagits fram i dialog med pedagoger och barn. Resultatet visar att barnen framförallt använder det naturområden som ligger utanför planområdet där skolgården ska byggas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt i ärendet och så även denna gång. Ingenting i detaljplanen har förändrats som påverkar förvaltningens ställningstagande i ärendet. Förvaltningen är fortfarande positiv till förlaget om upprättandet av en ny skola i närheten av Segeltorps centrum. Området är väl lämpat för syftet och ligger på lämpligt avstånd från större vägar. Förvaltningen ser särskilt positivt på det arbete som har gjorts kring tillgänglighetsfrågorna. Tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert sätt.

31 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) Marianne Krook Tf. Social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

32 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) HANDLÄGGARE Bastholm Rahmner, Pia pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Detaljplan för del av Grantorp 2:32 m.fl. (Trafikplats Högskolan) - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen gäller en detaljplan för Trafikplats högskolan, där en ny överliggande cirkulationsplats ska byggas på riksväg 226. Cirkulationsplatsen kommer att få två tillhörande avfartsvägar som ansluter mot det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Bakgrunden till detaljplanen är den tunga trafiksituation som råder mellan Flemingsberg och Tullinge, med köer och svårigheter att korsa riksväg 226. Genom trafikplatsen skapas även en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan högskoleområdet och Björnkulla, samt att ett regionalt cykelstråk upprättas längs med Huddingevägen. Syftet med trafikplatsen är att underlätta trafiken till Huddinge sjukhus och Södertörns högskoleområde. Detaljplanen är även en del i det långsiktiga arbetet med att göra Flemingsberg till en regional knutpunkt för kollektivtrafiken. Detta arbete kommer att medföra en ökad trafik genom Flemingsberg men ska inte innebära några ökade bullerstörningar för de boende i området. Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt i ärendet och gör så även denna gång. Det är dock viktigt att den planerade gång- och cykelväg som ska korsa väg 226 görs med fokus på trygghet och tillgänglighet. Området ska vara möjligt att röra sig i och att förflytta sig i för alla, oavsett ålder eller funktionshinder. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

33 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) Beskrivning av ärendet Detaljplanen för Trafikplats högskolan i Flemingsberg omfattar en ny överliggande trafikplats (kallad cirkulationsplats) på riksväg 226 (Huddingevägen). Cirkulationsplatsen kommer att få två tillhörande avfartsvägar som ansluter mot det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Bakgrunden till detaljplanen är den tunga trafiksituation som råder mellan Flemingsberg och Tullinge, med köer och svårigheter att korsa riksväg 226. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja Huddinge sjukhus och Södertörns högskoleområde och dels att vara en del av en framtida lösning för centrala Flemingsberg. Den långsiktiga planen är att Flemingsberg ska bli en regional knutpunkt, där bland annat ett nytt resecentrum ska byggas. Den nya trafikplatsen ska bli en viktig del i trafiklösningen i det nya Flemingsberg och kan också ge möjlighet för fler och nya busslinjer. Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förflyttas österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation som ligger i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog och till viss del av hällmark med berg samt en större parkeringsyta. I dagläget används denna mark inte i någon större utsträckning för rekreation och friluftsliv. Enligt detaljplanen kommer förflyttningen av vägnätet inte innebära några ökade bullerstörningar för boende i området. Detaljplanen har förändrats något efter samrådet och i granskningsförslaget finns det regionala cykelstråket med och går längs med väg 226. Detta förslag innebär även att separata gång- och cykelbanor gör det lättare för gång- och cykeltrafikanter att korsa väg 226 mellan högskolan och Björnkulla. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till den fortsatta utvecklingen av centrala Flemingsberg. Väg 226 är en av de största fysiska barriärerna i kommunen och förvaltningen anser att det är mycket viktigt att tryggheten och tillgängligheten står i fokus när högskoleområdet knyts ihop med Björnkullasidan. Alla ska kunna korsa vägen utan svårigheter oavsett ålder eller funktionshinder. Trygghetsperspektivet är mycket viktigt och den passage som byggs bör vara ljus och ha god genomsyn. Om möjligheten finns

34 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (3) till fler och nya busslinjer i området bör man tidigt i processen planera för att koppla ihop dessa med den planerade gång- och cykelpassagen. Det är även viktigt att det i ett tidigt skede tas hänsyn till och planeras för att utryckningsfordon med blåljus kommer att behöva passera området. Marianne Krook Tf. Social- och äldreomsorgsdirektör Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

35 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Lisa Pollack lisa.pollack@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Arbetsmiljörapport för äldreomsorgsnämnden 2016 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av förvaltningens arbetsmiljörapport för Sammanfattning Arbetsmiljörapporten innehåller en redogörelse för och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. Rapporten visar att förvaltningen under 2016 arbetade med flera organisationsförändringar med inverkan på arbetsmiljön. Vidare kan man se att personalförsörjningsproblematik, hög sjukfrånvaro och arbetsrelaterad utmattning varit områden i fokus. Verksamheterna har även arbetat med att hitta ändamålsenliga lokaler till flera av verksamheterna. Rapportens handlingsplan för kvarstående arbete fokuserar på fortsatt arbete med att sänka sjukfrånvaron och den upplevda arbetsrelaterade utmattningen. Vidare måste förvaltningen fortsätta arbetet med att utveckla strategier för personalförsörjning och att vara en attraktiv arbetsgivare för att möta framtidens personalbehov inom det växande antalet bristyrken. Beskrivning av ärendet Som en del av det nya systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för äldreomsorgsnämnden. Innehåll Arbetsmiljörapporten är ett underlag för framtagande av förvaltningens arbetsmiljömål. Rapporten innehåller en redogörelse för och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen behöver fortsätta fokusera på arbetet med att sänka sjukfrånvaron genom ett systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

36 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN AN-2017/ (2) Arbetsmiljörapporterna har visat att den upplevda arbetsrelaterade utmattningen är för hög. De underliggande orsakerna för upplevd arbetsrelaterad utmattning varierar mycket mellan enheterna varför arbetet med att åtgärda detta måste bedrivas aktivt på enhetsnivå utifrån framtagna handlingsplaner. En lagom nivå på personalomsättning är avgörande för en god arbetsmiljö och arbetsro för förvaltningens medarbetare. Med ett växande antal bristyrken måste förvaltningen fortsätta utveckla arbetet med strategier för personalförsörjning och attraktiv arbetsgivare. Marianne Krook Tillförordnad social- och äldreomsorgsdirektör Lisa Pollack Tillförordnad personalchef Bilagor Äldreomsorgsnämndens arbetsmiljörapport.

37 1 (7) Utförd vid Äldreomsorgsnämnden Sammanställd av Lisa Pollack Överordnad chef Marianne Krook Samverkans forum FSG SÄF Datum Arbetsmiljörapport Som en del av det nya systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för äldreomsorgsnämnden. Sammanfattning av föregående års åtgärder Under 2016 har nämndens åtgärder inom arbetsmiljöområdet främst omfattat följande områden: Organisatoriska förutsättningar Under 2016 gjordes en översyn av bemanningen äldreomsorgens särskilda boenden. Efter detta har beslut tagits om att införa enhetliga bemanningstal för demens respektive somatisk inriktning. Detta för att få en likvärdig vård och omsorg för de äldre samt en jämnare arbetsbelastning för medarbetarna. Under 2016 påbörjades en översyn av sjuksköterskeorganisationen och i början av 2017 fattades beslut om att starta en gemensam organisation för sjuksköterskorna. Syftet med detta är att få en överblick över sjuksköterskornas arbetssituation, kompetensutveckling och introduktion. Det blir även lättare att kunna utbyta information och underlätta erfarenhetsutbyte. Detta tros även ge en likvärdighet, effektivare organisation och samsyn kring rutiner. Förhoppnigen är att vi genom detta också bli en mer attraktiv arbetsgivare för sjuksköterskor. En översyn av hemtjänstområdena har skett och ett arbete har påbörjats för att omorganisera områdesindelningen. Det finns ett behov av att titta på fördelningen mellan de geografiska områdena för att göra en ny geografisk uppdelning med nya områden. Detta sker i en strävan mot en jämn fördelning av kundtimmar samt antal medarbetare per chefsområde. Arbetet är omfattande och innefattar många delar och behov av fler stödfunktioner, så processen fortgår under Biståndskansliet påbörjade i slutet av 2016 en omorganisation från fyra enheter till två sektioner; Sektionen för funktionshinder samt Sektionen för stöd i ordinärtoch särskilt boende SoL. Fyra enhetschefer förändrades till två sektionschefer och två enhetschefer. De två sektionscheferna är anställda för det övergripande arbetet med budgetram och styrning och de två enhetscheferna har personalbudget, leder biståndshandläggarna, rekryterar, introducerar och har ansvar för arbetsmiljöfrågor. Syftet med omorganisationen är att uppnå samordningsvinster gällande uppdrag och tjänster, en nära arbetsledning till medarbetarna och för att HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

38 2 (7) leva upp till arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Hot och våld Både inom biståndskansliet och äldreomsorgen i egen regi har frågor rörande hot och våld aktualiserat. Inom egenregin arbetar man för att hitta rutiner och strategier för att skapa en trygg arbetsplats. På biståndskansliet har man införskaffat personlarm med GPS för dem som arbetar med hembesök. Lokaler Under 2016 har biståndskansliet sökt efter nya lokaler. I oktober 2016 blev verksamheten erbjudna nya lokaler vilka planeras bli inflyttningsklara i maj/juni Nya lokaler behövs för att medarbetarna i för stor utsträckning delar små kontorsrum. I dagsläget måste även medarbetare som har många telefonsamtal dela kontor med varandra. Detta påverkar arbetsmiljön negativt i flera delar. Även äldreomsorgen i egen regi har problem med lokaler som inte är ändamålsenliga. Arbete pågår med att söka nya lokaler för Vårby och Flemingsberg hemtjänst, ännu utan resultat. Stuvsta hemtjänst har bytt lokal och fått en bra inre arbetsmiljö för personalen. Solhöjdens dagverksamhet ligger i en lokal som inte är optimal gällande bland annat ventilationen. Det är svårt för verksamheten att påverka detta då det är en privat hyresvärd. Under 2016 har en ny lokal hittats och planering för ombyggnad av denna har påbörjats. Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn på servicehusen och rapporten visar stora brister när det gäller lokalerna. Bland annat är dörrposter för trånga och badrummen för små. Betydande nedslag gjordes även på brandsäkerheten. Stuvsta servicehus har fått förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från februari Huge har efter detta fått i uppdrag av nämnden att räkna på vad en ombyggnation skulle kosta. Detta påverkar både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön för personalen som jobbar på Servicehusen. Det är inflyttningsstopp på Servicehusen vilket har resulterat i många tomma lägenheter och personal som behövt byta arbetsplats på grund av arbetsbrist. De som jobbar kvar är oroliga över vad som kommer hända i framtiden och i och med att personalen blir färre, så får de mer och mer att göra. Personalförsörjning Det ansträngda läget med att rekrytera och behålla biståndshandläggare har gett en hög personalomsättning på biståndskansliet. Detta får till följd att arbetsbelastningen ökat på chefer och medarbetare. Sjukfrånvaron Verksamheterna har arbetat aktivt med sjukfrånvaron. Detta har skett genom månatliga uppföljningar av statistik och ett aktivt rehabiliteringsarbete med de sjukskrivna medarbetare.

39 3 (7) Inom äldreomsorgen i egenregi är problemet den långa sjukfrånvaron och man arbetar aktivt med denna tillsammans med personalenhet och företagshälsovård. Samtidigt ser man ett behov av att arbeta mer i förebyggande syfte. Analys av pågående arbetsmiljöarbete Arbetsskador och tillbud Under 2016 har ett arbete pågått med att utbilda förvaltningens chefer i KIA. Vidare har även en version av KIA lanserats som möjliggör för medarbetarna att själva gå in och rapportera sina tillbud och olycksfall. Förhoppningen är att detta ska öka antalet anmälningar och ge ett bättre underlag för utvecklingsarbete. På biståndskansliet ÄN finns inga arbetsskade- eller tillbudsanmälningar under Inom äldreomsorgen i egen regi har det anmälts 73 olycksfall och 23 tillbud. Av dessa har 69 procent anmälts av kvinnor, 9 procent av män och 24 procent av medarbetare som ej har angett kön i anmälan. Fördelningen anställda kvinnor och män i verksamheten är 85 procent kvinnor och 15 procent män. Tabellen nedan visar att de flesta av dessa olycksfall och tillbud är av karaktären hot och våld. 9 av dessa är stickskador.

40 4 (7) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron r12 1 per 31 december Etappmål: länsgenomsnittet 2015; 7,2 % Etappmål Totalt (%) 9,5 9,9 9,9 7,2 Kvinnor (%) 10,0 10,7 10,8 Män (%) 6,5 5,1 4,7 Korttidssjukfrånvaron 0 14 dagar, r12 per 31 december Totalt (%) 2,9 3,1 3,0 2,0 Kvinnor (%) 3,0 3,2 3,0 Män (%) 2,4 2,2 2,7 Den totala sjukfrånvaron är fortsatt hög, 9,9 procent och oförändrad jämfört med förra året. Sjukfrånvaron för kvinnor är mer än dubbelt så hög som för män. Jämfört med föregående år har sjukfrånvaron ökat i intervallet dagar. Den långa sjukfrånvaron, över 180 dagar, har sjunkit. Det skiljer sig lite åt hur sjukfrånvaron fördelar sig på hemtjänst egen regi och särskilt boende. I särskilt boende har sjukfrånvaron generellt sjunkit något medan en ökning skett för sjukfrånvaron dagar. För hemtjänst egen regi har sjukfrånvaron generellt stigit något. Ökningen står den långa sjukfrånvaron över 180 dagar för. Korttidssjukfrånvaron, 0-14 dagar, ligger på ungefär samma nivå som föregående år men en viss minskning har skett. Verksamheterna arbetar aktivt med sjukfrånaron. I sammarbete med företagshälsovård och personalenhet så har riktade insatser genomfört på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro. Man arbetar i samtliga verksamheter med månadsvisa uppföljningar av sjuktalen. En kartläggning av skälen bakom sjukskrivning pekar på att den största andelen härrör från fysiska icke arbetsrelaterade skäl, därefter följer psykiska icke arbetsrelaterade skäl. Inom biståndskansliet kommer sektionschefen under 2017 att ta över rehabiliteringarbetet för medarbetare som är sjukskrivna mer än 181 dagar. Detta är en åtgärd som görs utifrån att sektionen har en hög andel långtidssjukskrivna, dels medararbetare som är sjukskrivna på heltid men även medarbetare som är sjukskrivna på deltid. 1 R12, rullande 12, innebär att redovisat resultat som ett årsresultat till och med den senaste månaden, i detta fall 31 decemberi 2016.

41 5 (7) Enhetschefen kommer aktivt arbeta med de medarbetare som har upprepad korttidsfrånvaro i form av rehabiliteringssamtal, avstämningssamtal samt kontakt med personalhälsan. Personalomsättning Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ackumelerad procent Totalt % 9,0 10,6 10,4 Den högsta personalomsättningen finns på biståndskansliet på 19,6 procent vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Kända faktorer vid uppsägningar har varit tillgången och efterfrågan av socialsekreterare har ökat i alla kommuner inom andra områden från hösten 2015 till sommaren Vid avslutningssamtalen har framkommit att medarbetarna har trivts men att de har sett möjlighet att utvecklas inom en del av socialtjänsten som tidigare har varit stängd för nyexaminerade. Även möjlighet till lönökningar i och med bristyrkessituationen är den stora anledningen till rörligheten bland biståndshandläggare. Justeringen av chefstjänsterna på biståndskansliet är en av åtgärderna för att avlasta cheferna kring arbetet med att attrahera och behålla personal. Arbete med att marknadsföra rollen som biståndshandläggare pågår, bland annat genom föreläsningar på Södertörns högskola vilket har gett resultat. Man har nu märkt en minskning i personalomsättningen och verksamheten har även haft medarbetare som har kommit tillbaka och fått ny anställning efter en tid i andra kommuner. Bristen på sjuksköterskor ger ibland ett ansträngt rekryterings- och bemanningsläge. Förhoppningen är att omorganisationen kring sjuksköterskeorganisationen ska ge sjuksköterskorna en lugnare arbetsmiljö och en tydligare arbetsbeskrivning kring uppdraget som sjuksköterska i Huddinge kommun. Övertid och flextid Inom äldreomsorgen egen regi beror den största delen av övertid på perioder med mycket sjukfrånvaro och brist på timvikarier. Generellt har det blivit svårare att rekrytera både tillsvidareanställda och timvikarier. På biståndskansliet har både uttag av övertid och flextid minskat från föregående år. APT och samverkan Arbete med medarbetarenkäten och den psykosociala arbetsmiljön har varit återkommande punkter på APT. På många enheter har man även arbetat med införandet av nya personalpolicyn. Inom äldreomsorgens egen regi så har man vidare arbetat med frågor rörandes organisation och bemanning, arbetsfördelning, introduktion av nyanställda, dokumentation, anhörigstöd, arbetsmiljöfrågor och riskbedömningar.

42 6 (7) På biståndskansliet har arbetsmiljöfrågorna som tagits upp på APT respektive lokal samverkan handlat om; ventilationen, personlarm, ergonomi på arbetsplatsen, brandskyddsutbildning och utökning av lokaler. Arbetsmiljöronder Arbetsmiljöronder har genomförts på samtliga enheter. Vid arbetsmiljöronden har relevanta checklisor använts. Uppföljning och åtgärder har arbetats fram i samverkan. Medarbetarenkät Arbetet med årets medarbetarenkät har som tidigare år skett verksamhetsnära och handlingsplaner har upprättats på enhetsnivå. Resultatet och de områden som prioriterats skiljer sig mycket mellan olika verksamheter och även mellan enheterna. Detta är Äldreomsorgsnämndens totala resultat: