Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, 2017

Transkript

1 Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, 2017 Nationella resultat, guide för användning, beskrivning av datainsamling och indikatorer

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publicerad november

3 Innehåll Inledning... 4 Resultat... 5 Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård... 6 Förändrade och nya indikatorer... 7 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 7 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 8 Hur indikatorerna tagits fram... 8 Så här kan resultaten analyseras lokalt... 9 Analysguide i fyra steg...10 Goda exempel Sundsvalls arbete med fallprevention...11 Metodbeskrivning Datakällor...12 Datainsamling och redovisning...13 Indikatorförteckning Tabell 1. Resultat för hemtjänst...16 Tabell 2. Resultat för hemtjänst i servicehus...17 Tabell 3. Resultat för särskilda boenden...19 Kvalitetsområden och dimensioner Tabell 4. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden Indikatorbeskrivning Beskrivning av indikatorer och bakgrundsmått - Hemtjänstverksamheter...23 Beskrivning av indikatorer och bakgrundsmått Hemtjänstverksamheter i servicehus...37 Beskrivning av indikatorer och bakgrundmått Särskilt boende...57 Bilaga 1. Förvaltningsområden Bilaga 2. Enkät till verksamheter

4 Inledning Socialstyrelsen har sedan 2007 regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. I uppdraget ingår att utveckla tillgången till data och nationella indikatorer för kvalitet och effektivitet ur de äldres perspektiv samt att genomföra en årlig enhetsundersökning. Inom ramen för uppdraget publiceras årligen Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre som är en gemensam rapport med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som främst vänder sig till beslutsfattare och förvaltningschefer. I samverkan med SKL och i samråd med Vårdföretagarna och Famna, publicerar Socialstyrelsen Öppna jämförelser av äldreomsorg och hemsjukvård som är en jämförelse av kommunernas och stadsdelarnas arbete inom äldreomsorg och hemsjukvård, Så tycker de äldre om äldreomsorgen som är en totalundersökning till brukare samt Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård som är en totalundersökning till verksamheterna inom hemtjänst och särskilda boenden. Enhetsundersökningen är en nationell datakälla för rikstäckande uppgifter på enhetsnivå. Uppgiftslämnare och kontaktpersoner för verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden har svarat på frågor om verksamheternas innehåll. På Socialstyrelsens webbplats under rubriken Öppna jämförelser Äldreomsorg och hemsjukvård publiceras följande inom projektet: Excelfil som innehåller samtliga resultat från Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, på enhets-, kommun-, länsoch riksnivå. Dokument med övergripande resultat på nationell nivå, beskrivning av öppna jämförelser, datainsamlingen, metodbilaga samt en indikatorförteckning. På Socialstyrelsens webbplats publiceras även Äldreguiden för allmänheten, där äldre personer och anhöriga kan jämföra verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden. Äldreguiden innehåller ett urval av resultaten från Enhetsundersökningen och undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? på enhetsnivå. Lokala rapporter till verksamheterna med resultat från Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? publiceras på Indikators webbplats (Institutet för kvalitetsindikatorer AB). Indikator genomför undersökningarna på uppdrag av Socialstyrelsen. Indikatorerna presenteras även i Socialstyrelsens indikatorbibliotek. Inledningsvis redovisas några nationella resultat från undersökningen. 4

5 Resultat Här presenteras ett urval av resultaten från årets undersökning. Samtliga indikatorer finns under kapitel Indikatorförteckning. Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder syftar till att skydda, stödja eller aktivera den enskilde men får inte vara tvingande eller begränsande. Beroende på hur en åtgärd används kan den definieras som antingen en skyddsåtgärd eller en tvångs- och begränsningsåtgärd. Det är viktigt att den enskilde samtycker till insatsen och att den inte kompenserar för brister i bemanning eller lokaler. I årets undersökning presenteras en indikator om skyddsåtgärder, resultatet kan endast publiceras för vissa kommuner eftersom bortfallet är större än 20 procent. Bortfallet består av att verksamheterna angett att de inte har IT-system som stödjer ett uttag av denna typ av information. Det är viktigt att verksamheter har koll på varför skyddsåtgärder används och att det finns en tydlig orsak till detta. Även om en åtgärd bedöms vara en skyddsåtgärd och därmed tillåten betyder det inte nödvändigtvis att åtgärden är den mest lämpade. Därför kan det finnas skäl att både ifrågasätta åtgärden och hitta andra mindre ingripande lösningar som en del i arbetet med att ge den enskilde en bra vård och omsorg. Systematiskt arbete med nationella kvalitetsregister Syftet med kvalitetsregister är att ligga till grund för förbättringsarbete och uppföljning. I undersökningen finns fyra indikatorer om fyra kvalitetsregister som är särskilt aktuella för äldreområdet. Svenska demensregistret (Svedem) och Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSDregistret) syftar till att förbättra kvaliteten inom demensvården. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg och Svenska palliativregistret syftar att förbättra vården i livets slutskede. Syftet med indikatorerna är att verksamheter systematiskt ska använda sig av sina resultat för att utveckla verksamheten. Resultatet visar att av de särskilda boendena är det: 77 procent som registrerar och använder sina resultat för att utveckla verksamheten i Senior alert, 72 procent i Svenska palliativregistret, 62 procent i BPSD-registret, 4 procent i Svedem. Rutiner om personalen agerande Av hemtjänstverksamheterna är det 53 procent och av de särskilda boendena är det 46 procent som har en aktuell rutin för misstanke eller upptäckt av att den enskilde utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig eller närstående. I föregående års undersökning var det 48 procent av hemtjänstverksamheterna och 42 procent av de särskilda boendena som hade sådan rutin. Det är viktigt att omsorgs- och hemtjänstpersonalen har en god kunskap om våld mot äldre för att de ska kunna upptäcka och stödja våldsutsatta personer som har stöd från äldreomsorgen. Socialstyrelsens utbildning Om våld mot äldre riktar sig till dem som arbetar inom äldreomsorgen. Utbildningen kan genomföras via webben och den går också att ladda ner som text- och övningshäften. 5

6 Rutiner om sammanhållen vård och omsorg i hemsjukvården Fler hemtjänstverksamheter som utför hemsjukvård har i jämförelser med föregående års undersökning rutiner som inkluderar samverkan med landstinget. Ungefär hälften av de som har hemtjänst som beviljad insats är också i behov av hemsjukvård, det är därför viktigt att vården och omsorgen uppfattas som sammanhållen. För indikatorer inom hemsjukvården som berör den enskildes vårdplanering och läkemedelsgenomgång har värdena på riksnivå ökat med mellan 6-10 procentenheter. Av hemtjänstverksamheterna som utför hemsjukvård hade 43 procent rutiner om vårdplanering där den enskilde är delaktig samt där berörda aktörer inkluderas. Vid föregående års undersökning hade 33 procent en sådan rutin. En tydlig ansvarsfördelning främjar en god samverkan och möjliggör en vård och omsorg som utgår från den enskildes behov. Måltidmiljö i särskilt boende Resultaten för indikatorer inom området måltidsmiljö har försämrats några procentenheter. Av dem som bor i särskilt boende har 79 procent en aktuell genomförandeplan som beskriver den enskildes önskemål och behov i samband med måltid. Resultatet för föregående års undersökning var 81 procent. Undernäring är vanligare hos äldre personer i jämförelse med den övriga befolkningen. Läkemedel eller kroniska sjukdomar kan påverka den äldres aptit negativt och det är därför viktigt att det finns en individanpassad och genomtänkt kost och måltidsmiljö. Endast 40 procent av enheterna har rutiner för dygnets måltider, som inkluderar omsorgsmåltid samt att aspekterna i FAMM tagits i beaktning. FAMM innehåller fem aspekter om hur den enskilde vill att det ska se ut där den äter, var och när den enskilde vill äta och dricka, hur den vill bli serverad och med vem samt vilket stöd den enskilde behöver. Modellen inkluderar även förutsättningar och rutiner för att individens behov ska bli tillgodosedda. Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård Resultaten baseras på svaren från enkäter som skickades till samtliga verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden. Undersökningen omfattar landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg, Malmö. Insamlingen genomfördes under perioden mars-juni Undersökningen består i år av två enkäter: En enkät till hemtjänstenheter som utför insatser till personer 65 år och äldre i ordinärt boende. En enkät till permanenta särskilda boenden som utför insatser till personer 65 år och äldre. Enkäterna som finns i bilaga 2 består av 25 respektive 28 frågor till verksamheterna. Kunskapsunderlag hittas i vissa fall direkt i enkäterna eller som referens i indikatorbeskrivningen. Svarsfrekvens Andelen verksamheter som besvarat respektive undersökning är: 85 procent av hemtjänstverksamheterna som utför insatser för personer 65 år och äldre i ordinärt boende, vilket motsvarar 2107 av de inrapporterade enheterna. 6

7 92 procent av verksamheterna inom särskilda boenden, vilket motsvarar 2128 av de inrapporterade enheterna. Totalt medverkade 319 kommuner och stadsdelar/stadsområden. Av dessa har 306 resultat om hemtjänstverksamheter och 312 resultat om särskilda boenden. I 69 kommuner har totalt 148 hemtjänstverksamheter angett att de utför insatser i servicehus och besvarat frågor om hälso- och sjukvård. Förändrade och nya indikatorer Årets undersökning innehåller en ny indikator på området skyddsåtgärder. Indikatorn bygger på att om någon har en skyddsåtgärd ska det ska finnas en beskrivning om varför den enskilde har en skyddsåtgärd. Organiseringen av hemtjänsten kan se olika ut, därför kunde verksamheterna rapportera att de inte hade tillgång till den typen av information. Verksamheter inom hemtjänst och särskilt boende kunde även rapportera att de inte hade verksamhetssystem där detta kunde hämtas på ett enkelt sätt. Effekten av detta är att vi inte kunde publicera resultat för hemtjänstverksamheter eftersom bortfallet var allt för stort. Inom området blåsdysfunktion har en utav de två tidigare indikatorerna ersatts med en ny. Vi har ersatt individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel med erhållit minst en åtgärd eller behandling utöver individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel eller kataterbehandling. Fyra nya indikatorer har tagit fram till årets undersökning inom användning av nationella kvalitetsregister. Indikatorerna innefattar om verksamheten registrerar och systematisk använder sig av sina resultat på enhetsnivå för att utveckla verksamheten. De fyra kvalitetsregister som vi bedömt som mest relevanta för målgruppen är Svenska demensregistret, Palliativregistret, BPSD-registret samt Senior alert. Inom hemtjänst har indikatorn om namngiven kontakt med legitimerad personal tagits bort på grund av de flesta enheter och kommuner har uppnått indikatorn. Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. 7

8 Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Senare presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [1]. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete. Det är också viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat [2]. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Processindikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Bakgrundsmått skiljer sig från indikatorer på grund av de krav eller kriterier som ställs på en indikator. Bakgrundsmått har oftast inte någon angiven riktning men kan vara viktiga för huvudmän eller utförare att följa upp och bevaka över tid. Bakgrundsmått kan i vissa fall användas för att ge ytterligare förklaring till en indikators utfall. I årets resultat har vi valt att endast publicera bakgrundsmåtten på enhetsnivå samt att färglägga dem för att förenkla för användaren. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [1, 3]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: 8

9 kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet tillgänglighet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. Så här kan resultaten analyseras lokalt Enhetsundersökningen ger en överblick över resultaten för den egna verksamheten. Det är också möjligt att jämföra sig med andra verksamheter. På publicerar Socialstyrelsen en Excelfil med samtliga resultat från Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2017 på enhets-, kommun-, läns, och riksnivå. Denna Excelfil kan laddas ned för egen bearbetning. Redovisning av verksamheternas resultat görs generellt på enhetsnivå. De verksamheter som har redovisat resultat på avdelningsnivå, har fått sina uppgifter aggregerade till enhetsnivå och är gråmarkerade. Vid egna analyser, måste alla gråmarkerade rader tas bort, innan egna beräkningar kan göras. Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan verksamheter analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. En analys av resultaten kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. 9

10 Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom verksamheternas resultat Hur skiljer sig verksamheternas och kommunens sammanlagda resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra verksamheter, kommuner, län och rike? Gå igenom indikatorerna. Vad behöver utvecklas? Prioritera de områden ni vill arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Jämför med resultaten från undersökningen Så tycker de äldre om äldreomsorgen? Till exempel de äldres möjligheter att påverka tider för insatser eller resultat från måltidsmiljön i särskilda boenden. Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län, Kommunens egen statistik och uppföljningar Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Statistik från olika register, till exempel kvalitetsregistret Senior Alert. 3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års resultat Jämför resultaten för indikatorerna på verksamhetsnivå med tidigare resultat. Jämför resultaten för indikatorerna på kommunnivå med tidigare resultat. 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten i enhetsundersökningen samt annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. 10

11 Goda exempel Syftet med Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård är att stimulera till kunskapsutveckling och verksamhetsförbättringar på enhetsnivå. Därför vill vi sprida goda exempel på hur verksamheter och kommuner kan arbeta med enhetsundersökningen. I år har vi valt att lyfta fram Sundsvalls kommun och deras arbete på lokal nivå. Vi är medvetna om att det finns flera goda exempel ute i landet, vi välkomnar sådana exempel och kontakter med oss. Sundsvalls arbete med fallprevention I utvecklingen av god vård och omsorg för den enskilde arbetar Sundsvalls kommun bland annat med att ta fram data på enhetsnivå som relaterar till fall, olämpliga läkemedel och fördjupade läkemedelsgenomgångar. Indikatorn bygger på data som inte finns tillgängligt på nationell nivå men som går att samla in på lokal nivå. För att minska antalet fallskador har kommunen dels följt upp användningen av olämpliga läkemedel men även om fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts. Uppgifterna samlas in av via kommunens avvikelsesystem om fall och fallskador och genom journalsystem. Nedan finner ni en indikatorbeskrivning på indikatorn som vi skapat i samråd med Sundsvalls kommun. Se även Socialstyrelsens kampanj Balansera mera för att förhindra fallolyckor: Fallprevention genom fördjupad läkemedelsgenomgång Indikatornamn Indikator/mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Personer som genomgått en fördjupad läkemedelsgenomgång innan de dokumenterats för fallskada Andel personer som genomgått en fördjupad läkemedelsgenomgång innan de dokumenterats för en fallskada Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Läkemedelsgenomgångar Vid läkemedelsbehandling kan en biverkning bland äldre vara nedsatt matlust vilket kan leda till yrsel och påverkan av den enskildes balans. Läkemedel i sig kan även leda till blodtrycksfall. Om den enskilde fått en fördjupad läkemedelsgenomgång är chansen större att detta tagits i beaktning och eventuellt har en korrigering av läkemedel gjorts, vilket ska påverka den enskildes balans positivt och kan medföra att risken för att falla och skada sig minskar. Alla personer som har en dokumenterad fallskada ska ha fått en fördjupad läkemedelsgenomgång Process Indikatorn bygger på följande data: Täljare: Antal personer 65 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemsjukvård som har genomgått en fördjupad läkemedelsgenomgång det senaste året. Nämnare: Antal personer 65 år och äldre i särskilt boende eller i ordinärt boende med hemsjukvård som har dokumenterats för fallskada det senaste året. Definitioner: Fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas till personer som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterande problem eller där misstankar om förekomst av sådana problem finns. Läkaren ansvarar för att följa upp, uppdatera och ompröva målen för behandlingen som läkemedelsgenomgången resulterade i. 11

12 Fallprevention genom fördjupad läkemedelsgenomgång Datakällor Felkällor Referens Övriga nivåer: Täljare: aggregerat svar. Nämnare: aggregerat svar. Redovisningsnivå: Enhet, kommun. Kommunens avvikelsesystem och kommunens och/eller landstingets journalsystem. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre, Socialstyrelsen Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen 2017 Referenser 1. Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; Anell, A. Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund: Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet; Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; Läkemedel som öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre, Socialstyrelsen Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen 2017 Metodbeskrivning I detta avsnitt redovisas hur datainsamlingen gått till och hur redovisningen genomförts. Datakällor Resultaten i Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2017 har hämtats från två enkäter: Enkät till hemtjänstverksamheter som utför insatser till personer 65 år och äldre i ordinärt boende. Enkät till permanenta särskilda boenden som utför insatser till personer 65 år och äldre. Enligt önskemål från några kommuner fick hemtjänstverksamheter som utför insatser på servicehus besvara enkäten för hemtjänst. Personerna som bor på servicehus har beslut om särskilt boende, men kan få insatser av ett hemtjänstteam. På servicehuset finns tillgång till kommunal hälso- och sjukvård, eftersom det är en form av särskilt boende. Dessa enkäter inkluderade därför frågor om hälsooch sjukvård. Vi har även gett hemtjänstverksamheterna möjligheten att besvara frågor om hemsjukvård, i de fall verksamheten angav att de utförde sådana insatser. 12

13 I Äldreguiden presenteras också uppgifter om läkemedelsförskrivningen på kommun- och stadsdelsnivå. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning samt från läkemedelsregistret. Datainsamling och redovisning Målpopulation hemtjänst Alla verksamheter som är geografiskt belägna i kommunen som utför insatser till personer som de har uppföljningsansvar för, 65 år och äldre enligt 4 kap 1 SoL i ordinärt boende. Insatsen kan vara i form av service, personlig omvårdnad, avlösning av anhörig i hemmet mm. Den enskilde kan ha flera olika typer av insatser inklusive insatser som ej listats ovan. Verksamheter som inte tillhör målpopulationen Verksamheter som enbart utför insatser i form av matdistribution, trygghetslarm, boendestöd eller ledsagning. Verksamheter som enbart utför insatser kvällar, nätter eller helger. Även en kombination av endast kvällar, nätter och helger är exkluderade. Målpopulation särskilda boenden Alla verksamheter geografiskt belägna i kommunen som utför insatser till personer som de har uppföljningsansvar för, 65 år och äldre enligt 4 kap 1 SoL i permanent särskilt boende enligt 5 kap 5 SoL. Verksamheter som inte tillhör målpopulation Verksamheter som enbart har bostäder med särskild service enligt 5 kap 7 SoL. Verksamheter som enbart tillhandahåller insatser i korttidsboenden. Urval Undersökningen är en totalundersökning och samtliga enheter som tillhör målpopulationen och som är rapporterade av kommunerna ingår i undersökningen. Inventering av enheter Kommunerna fått skapa egna förteckningar över enheter inom särskilda boenden och hemtjänstverksamheter för personer 65 år och äldre som får insatser enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL). Inventeringen av enheter samordnades även med förteckningen som undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? använder för att presentera resultat på verksamhetsnivå. Inventeringen gjordes med hjälp av kontaktpersoner på respektive kommun, som kommunerna själva hade utsett. En del kommuner valde att ha en kontaktperson för varje undersökning, medan andra angav en person med ansvar för båda undersökningarna. Kontaktpersonerna spelar en viktig roll för att inventera enheterna och för att genomföra enhetsundersökningen. Följande uppgifter om de olika verksamheterna efterfrågades: Namn på enheten och eventuellt namn på del av enhet Namn på kommunen som har uppföljningsansvar för individerna som bor på särskilda boenden/har hemtjänst 13

14 Namn på kommunen och eventuellt stadsdelen där äldreboendet/hemtjänstens lokala utförarkontor ligger geografiskt, om det inte ligger i samma kommun som den som har uppföljningsansvar Regiform (enskild eller offentlig) Om enskild, företagets/organisationens namn Om enskild, företagets/organisationens organisationsnummer Uppgiftslämnares namn Uppgiftslämnares e-postadress Formuläret innehöll information från föregående års undersökningen över kommunens enheter. Kontaktpersonen kunde utifrån den gamla informationen lägga till enheter, ändra direkt i de förtryckta uppgifterna eller ange om enheten lagts ned. Samtliga kommuner utom nio genomförde och återkopplade en uppdatering av verksamheterna i kommunen. Enheter med såväl offentlig som enskild driftsform inkluderades. Enkäterna Undersökningen bygger på data från två stycken enkäter, en till verksamheter inom hemtjänst och en till verksamheter inom särskilda boenden. Enkätutskicken och insamlingen av svar administrerades av Institutet för kvalitetsindikatorer AB. Enkäterna skickades den 21 mars 2017 till verksamheternas uppgiftslämnare, som kontaktpersonerna uppgav i samband med uppdateringen av verksamhetsförteckningen. Två påminnelser gick ut via e-post till samtliga respondenter som inte svarat och enkätinsamlingen avslutades den 29 april. Svaren sammanställdes och återkopplades i form av preliminära lokala rapporter för kvalitetsgranskning till uppgiftslämnare samt gjordes tillgängliga för kommunernas kontaktpersoner den 19 maj 2 juni. I dessa rapporter uppmärksammades från Socialstyrelsens sida vad som misstänktes vara orimliga värden i röd färg. Uppgiftslämnare kunde justera och rätta sina svar direkt i webbsystemet, även enheter som än inte besvarat enkäten fick möjlighet till det under perioden 19 maj 2 juni. Därefter stängdes undersökningen. Under hela undersökningsperioden kunde uppgiftslämnare eller kommunens kontaktpersoner meddela strukturförändringar eller felaktigheter gällande målpopulation, företagsstruktur (avseende antal och placering av utförarkontor), enheter som är under avveckling eller nytillkomna etc. Dessa ändringar synkroniserades sedan för att gälla såväl undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som enhetsundersökningen. Indikatorerna Hur indikatorerna är beräknade framgår i avsnittet som heter Beskrivning av indikatorer. Tillförlitlighet Flera åtgärder genomfördes för att säkra tillförlitligheten av mätningens resultat. När misstanke fanns om att det inte var rätt enheter som var inrapporterade av kommunernas kontaktpersoner skedde kontakter genom telefonsamtal eller e-post. Socialstyrelsens och leverantörens medarbetare i projektet fanns tillgängliga via telefon eller e-post under hela undersökningsperioden. 14

15 Preliminära rapporter som visade orimliga värden (till exempel värden över 100 procent) skickades till såväl uppgiftslämnare som kommunens kontaktpersoner så att lämnade uppgifter kunde granskas och eventuellt korrigeras. Några av kommunernas kontaktpersoner samordnade en genomgång av enkätfrågorna med respektive kommuns uppgiftslämnare, för att möjliggöra en gemensam tolkning av frågeställningarna. I de fall där misstanke fanns om feltolkning har värden tagits bort, efter kontakt med uppgiftslämnaren. Ramtäckning En viss undertäckning kan förekomma när det gäller enhetsundersökningen. Det innebär att det kan finnas enheter som borde varit med i undersökningen men som inte rapporterats in från kommunerna i samband med uppdateringen av enheterna. Ibland var kommunerna till exempel inte medvetna om att ett hemtjänstföretag har flera utförarkontor i kommunen och registrerade därför företaget som en enhet. Dessutom kan företag nyligen ha öppnat nya utförarkontor vilket i några fall meddelades så att enheten kunde läggas till i efterhand. Det var nio kommuner som inte uppdaterade sina enheter i registret, och i de fallen användes förteckningen från föregående undersökning eller inrapporteringen från vårdföretagarna/famna när det gäller enheter i enskild regi. Övertäckning innebär att enheter har kommit med i undersökningen utan att uppfylla kriterierna för att vara med. Efter kontakt med uppgiftslämnarna för vissa enheter som enbart utför insatser till personer med psykiska funktionshinder eller är renodlade korttidsboenden, har dessa plockats bort från undersökningen. Vissa enheter som fanns med i undersökningen var egentligen dubbletter med andra enheter. I flera fall hade beställarkommuner rapporterat in de med olika enhetsnamn och då kunde inte dubbletterna upptäckas vid genomsökningen innan undersökningens start. Vissa kommuner genomförde ändringar under undersökningsperioden, vilket i en del fall medförde att enheter behövde slås ihop eller tas bort. Det är vanligt att en enhet består av flera avdelningar med olika uppdrag, vilket innebär att några enheter också ger vård och omsorg till personer med psykiska funktionshinder, eller att de på helgerna är organiserade så att sjuksköterskorna har ansvar för både funktionshinder och äldreomsorg samt personer som är över och under 65 år. Slutligen kan övertäckning också förekomma för personer i korttidsboende. Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen för verksamheter inom hemtjänst som utför insatser i ordinärt boende var 85 procent. För hemtjänstverksamheter som utför insatser på servicehus var svarsfrekvensen 96 procent. Svarsfrekvensen för särskilda boenden var 92 procent. Vissa enheter valde att svara på avdelningsnivå, i de fall alla avdelningar på en enhet medverkat i undersökningen finns en aggregerad grå rad. Resultat på kommunnivå är aggregerade resultat för kommunernas enheter. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Mätning För att reducera mätfel har frågeblanketten konstruerats av ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. 15

16 För några av frågorna har mindre förändringar gjorts i formuleringen som gör att de inte är identiska med tidigare år. Fel vid bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. Indikatorförteckning Här presenteras samtliga uppgifter och indikatorer som ingår i Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård Resultat för samtliga uppgifter redovisas i Excelfiler på Socialstyrelsens webbplats. Tabell 1 resultat för hemtjänst Nr Indikator Andel enheter, procent, riket UPPGIFTER OM ENHETERNA Insatser service 99 Insatser personlig omvårdnad 97 Andel enheter i offentlig regi 74 Andel enheter med personal som talar finska 40 meänkieli 3 samiska 2 annat språk än svenska (minoritetsspråk inkluderade) 75 Andel personer, procent, riket Förändrad/ ny indikator 2017 INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 1. Personer med en namngiven kontaktperson Personer med aktuell genomförandeplan Personer med aktuell genomförandeplan där den enskildes delaktiget är dokumenterad i den enskildes genomförandeplan. Andel enheter som har rutiner för samverkan med anhöriga till personer som får insatser vid enheten SÄKER VÅRD OCH OMSORG Andel enheter som har rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när den äldre personen, trots överenskommelse, 4a. inte öppnar dörren/svarar på ringsignal. när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat 4b. allmäntillstånd. 4c. 4d. 4e. 4f. när det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd. vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående. vid misstanke eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/ missbrukar läkemedel

17 vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej läkemedel). Andel enheter som har rutiner för schemalagda möten (i kommuner där det är aktuellt) med sjuksköterska eller annan hälso- och 6. sjukvårdspersonal, i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral kan gå till, i frågor som 7. rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar samtliga personer vid enheten. Vårdplanering i hemsjukvård 63 Ja* 57 Ja* Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med olika aktörer där den enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med den enskilde och den kommunala hälso- och sjukvårdspersonalen samt hemtjänstpersonalen. Rutiner för planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med den enskilde och den kommunal hälso- och sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvårdspersonalen vid landstingets vårdcentral samt hemtjänstpersonal. Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvård Rutiner för hur fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutinen beskriver hur samverkan vid vårdplanering ska ske tillsammans med den enskilde och med ansvarig sjuksköterska samt hemtjänstpersonalen *Förändrad beräkning, ej jämförbar med föregående års resultat. Tabell 2 resultat för hemtjänst i servicehus Nr Indikator Andel enheter, procent, riket UPPGIFTER OM ENHETERNA Insatser service 97 Insatser personlig omvårdnad 93 Andel enheter i offentlig regi 62 Andel enheter med personal som talar Andel personer, procent, riket Förändrad/ ny indikator

18 finska 39 meänkieli 1 samiska 1 annat språk än svenska (minoritetsspråk inkluderade) 78 INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I HEMSJUKVÅRDEN 1. Personer med en namngiven kontaktperson Personer med aktuell genomförandeplan Personer med aktuell genomförandeplan där den enskildes delaktiget är dokumenterad i den enskildes genomförandeplan. Andel enheter som har rutiner för samverkan med anhöriga till personer som får insatser vid enheten. SÄKER VÅRD OCH OMSORG a. 4b. 4c. 4d. 4e. 4f. Andel enheter som har rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera när den äldre personen, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/svarar på ringsignal. när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd. när det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd. vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående. vid misstanke eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/ missbrukar läkemedel. vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej läkemedel) Andel enheter som har rutiner för med sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar samtliga personer vid enheten. Vårdplanering i hemsjukvård Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med den enskilde och med den kommunala hälso- och sjukvårdspersonalen samt hemtjänstpersonalen. Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med den enskilde och med den kommunal hälso- och sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvårdspersonalen vid landstingets vårdcentral samt hemtjänstpersonal. 68 Ja* 66 Ja*

19 Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvård Rutiner för hur fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutinen beskriver hur samverkan vid vårdplanering ska ske tillsammans med den enskilde och medansvarig sjuksköterska samt hemtjänstpersonalen Vårdplanering i servicehus Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras tillsammans med den enskilde och i samverkan med ansvarig läkare och kommunal hälso- och sjukvårdspersonal samt hemtjänstpersonal vid servicehus Läkemedelsgenomgångar i servicehus Rutiner för hur fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal Rutinen beskriver hur samverkan vid vårdplanering ska ske tillsammans med den enskilde och medansvarig sjuksköterska vid servicehuset samt hemtjänstpersonal Blåsdysfunktion i servicehus Personer med aktuell (ej äldre än 12 månader) basal utredning avseende blåsdysfunktion Erhållit minst en åtgärd eller behandling utöver individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel eller kateterbehandling *Förändrad beräkning, ej jämförbar med föregående års resultat. Publiceras ej Publiceras ej Ja Tabell 3 resultat för särskilda boenden Nr Indikator Andel personer, procent, riket Andel enheter, procent, riket Förändrad/ ny indikator 2017 UPPGIFTER OM ENHETERNA Inriktning allmän vård och omsorg 73 Inriktning gruppboende för personer med demenssjukdom 59 Inriktning servicehus 5 Andel enheter i offentlig drift 83 Andel enheter med personal som talar finska 45 meänkieli 4 samiska 2 annat språk än svenska (minoritetsspråk inkluderade) 72 INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 19

20 1. Enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten. 2. Personer med aktuell genomförandeplan Personer med aktuell genomförandeplan där den enskildes delaktighet är dokumenterad i den enskildes genomförandeplan. 8. Rutiner för samverkan med anhöriga till personer vid enheten. 43 Måltider Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider, inklusive omsorgsmåltid och att aspekterna i FAMM 1 tagits i beaktning. Personer med aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna. Aktivet och träning 9. Enheter med tillgång till träningslokal. 48 SÄKER VÅRD OCH OMSORG Rutiner 7a. 7b. 7c. 4. Rutiner för hur omsorgspersonalen ska agera vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående. Rutiner för hur omsorgspersonalen ska agera vid misstanke eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/ missbrukar läkemedel. Rutiner för hur omsorgspersonalen ska agera vid misstanke om eller upptäckt av att den enskilde är beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej läkemedel). Dokumentation i den enskildes genomförandeplan eller vårdplan om varför den enskilde har skyddsåtgärder Publiceras ej Ja Vårdplanering Rutiner för hur planering av den enskildes hälso- och sjukvård (vårdplanering) ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutinen beskriver hur samverkan vid vårdplanering ska ske tillsammans med den enskilde och med ansvarig läkare och kommunal hälso- och sjukvårdspersonal samt enhetens omsorgspersonal Blåsdysfunktion Personer med aktuell (ej äldre än 12 månader) basal utredning avseende blåsdysfunktion Erhållit minst en åtgärd eller behandling utöver individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel eller kateterbehandling. 53 Publiceras ej Ja 1 FAMM (Five Aspects of Meal Model), enligt Gustafsson, 2006 är en modell som beskriver fem viktiga aspekter att ha fokus på för att den äldre ska kunna uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under måltiden: 1. Rummet = var individen vill äta sin måltid och hur individen vill att det ser ut runt sin måltid i form av dukning, tillgänglighet i rummet och anpassad funktion på möbler som används. 2. Mat och dryck= vad och när den enskilde vill äta och dricka. 3. Mötet = hur individen vill bli serverad och vilket stöd individen behöver och vill ha under måltiden (individuellt anpassat måltidsstöd). Det inkluderar också med vilka individen vill äta sin måltid. 4. Styr-/ledningssystem = att förutsättningar finns i form av rutiner och personella resurser för att individens behov och önskemål ska bli tillgodosedda. 5. Tillsammans skapar detta måltidsmiljön eller atmosfären i samband med måltiderna. 20

21 Läkemedelsgenomgångar Rutiner för hur fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras i samverkan med olika aktörer där en enskildes delaktighet är dokumenterad i journal. Rutinen beskriver hur samverkan vid läkemedelsgenomgångar ska ske tillsammans med den enskilde och läkaren och med ansvarig sjuksköterska samt enhetens omsorgspersonal. KUNSKAPSBASERAD 14. Registrering och användning av resultaten i Senior alert 77 Ja 15. Registrering och användning av resultaten i SveDem 4 Ja 16. Registrering och användning av resultaten i BPSD 62 Ja 17. Registrering och användning av resultaten i Palliativregistret 72 Ja TILLGÄNGLIGHET Personal 18. Omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar. 19. Omsorgspersonal med adekvat utbildning, helgdagar Sjuksköterskor per antalet bostäder plus eventuella hemsjukvårdspatienter, vardagar. Sjuksköterskor per antalet bostäder plus eventuella hemsjukvårdspatienter, helgdagar. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, vardagar. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, helgdagar Andel personal ,040 0,006 0,30 0,25 Kvalitetsområden och dimensioner Nedan finns definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagandet av indikatorer (tabell 4). Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitioner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 4. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Definition Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Dimension Kunskapsbaserad verksamhet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 21

22 Definition Dimension Kvalitetsområde Definition Individ-anpassad Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Säker Tillgänglig Effektiv Jämlik Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Effektivitet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 22

23 Indikatorbeskrivning Beskrivning av indikatorer och bakgrundsmått - Hemtjänstverksamheter Nedan beskrivs de indikatorer och bakgrundsmått som tagits fram för hemtjänstverksamheter i Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård För att underlätta läsarens orientering är varje indikator och bakgrundsmått numrerad. Samma numrering som används i tabellerna i denna rapport, används också i Excelfilerna som finns på Socialstyrelsens webbplats. Nr 1 Indikatornamn Indikator/mått Kvalitetsdimension Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Fast personalkontakt Personer med en namngiven fast personalkontakt Andel personer med namngiven fast personalkontakt Individanpassad vård och omsorg Självbestämmande och integritet Fast personalkontakt/ kontaktman/kontaktperson Den äldre personen ska ha en personal att vända sig till som kan erbjuda kontinuitet och likvärdig service och omsorg Samtliga personer på enheten har en fast personalkontakt Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Ange antal personer 65 år och äldre vid enheten, med verkställda beslut om hemtjänst, den 1 mars Av antalet personer 65 år och äldre vid enheten (fråga 1), ange antal som har en namngiven kontaktman/kontaktperson som rör den enskildes personliga omvårdnad och service, den 1 mars Svarsalternativ: Antal Definitioner: Fråga 1: Här avses personer 65 år och äldre med verkställda beslut om hemtjänst enligt 4 kap. 1 SoL i ordinärt boende. Här ingår också seniorboende eller trygghetsboende. Personer med en eller flera av följande former av insatser är inkluderade: service, personlig omvårdnad, ledsagning, avlösning av anhörig i hemmet, matdistribution, trygghetslarm samt boendestöd. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet i fråga 5 är lika högt som antalet i fråga 1. Enhetsnivå: Antal personer med namngiven kontaktman/kontaktperson (täljare) delat med antalet personer vid enheten (nämnare). Övriga nivåer: Täljare: aggregerat svar fråga 5. Nämnare: aggregerat svar fråga 1. Redovisningsnivå: Enheter, kommuner, län och riket Mätperiod: 1 mars 2017 Enkät till enheter inom hemtjänst i landets kommuner. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Nr 2 Indikatornamn Genomförandeplan Aktuell genomförandeplan 23