Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid dammen
|
|
- Charlotta Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid dammen 1
2 Den här skylten hittar du vid Skogvaktarkärret vid själva dammen. Skylten sitter på räcket och är mer än fem och en halv meter lång. Här hittar du information om de växter och djur du kan se i, kring och över dammen. Skyltarna är framtagna och bekostade av Stockholms stad med Ingrid Olsen Sjöström som projektledare. Arbetet har genomförts av CONEC Konsulterande Ekologer. Projektgruppen har bestått av, förutom Ingrid Olsen Sjöström, Sonia Eriksson som har stått för idé, text och ledning, Isabelle Scharin har gjort målningarna medan fotona är tagna av Dan Andersson och Hans-Georg Wallentinus, layouten har gjorts av Tomas Wallentinus, Margareta Friman Scharin har kommit med faktasynpunkter. Av Susanne Fabricius vid Eggeby fältskola har vi fått många goda råd för utformningen av texten. Tom Meurling har bidragit med information om betesdjuren. Karl-Erik Fridzén har berättat hur det såg ut vid kärret på 50-talet och vilka arter som fanns här vid den tiden. Förutom dessa personer har även många andra bidragit med goda synpunkter. Var finns dessa målningar? På vilken landskapsbild finns de och vad är det för något? En del av bilderna återfinns också på entréskylten. Observera att målningar och foton är copyrightskyddade! Vår tanke med arbetet är att inspirera till egna studier av naturen med många målningar och foton. På skylten finns landskapsmålningar, som ska påminna om gamla skolplancher med en mängd detaljer. Information om detaljerna hittar man sedan på andra ställen på skylten. Texterna är korta så den som vill, får ta reda på mer fakta i andra källor. 2
3 Massor av liv 3
4 I D A M M EN Knipan (Bucephala clangula) är lätt att känna igen. Till vänster en hona med sitt bruna, kantiga huvud. Hanen, till höger, har en vit kindfläck på det grönsvarta huvudet. Under våren kan man se hanarna uppvakta honorna. Hanarna reser sig då upp mot honan, kastar huvudet bakåt så att nacken nästan snuddar stjärten, nickar sedan samtidigt som de kväker smattrande. Knipan bygger bo i trädhål eller i holkar med stora hål. Sådana holkar är uppsatta här vid Skogvaktarkärret. Senare under sommaren kan man se honan simma med en hel rad ungar efter sig. Knipan lever på de smådjur som den kan hitta i dammen. En sothöna (Fulica atra) är lätt att känna igen med sin vita panna och svarta kropp. Sothönan bygger bo bland höga växter längs stränderna. Hon bygger ett flytande bo av växtdelar. Här syns en sothöna som samlar bomaterial. 4
5 Vid dammkanten kan man ibland se gråhägern (Ardea cinerea) stå och vänta på att en groda ska dyka upp alldeles framför näbben. På ängen är det kanske istället möss och sorkar den letar efter. I större sjöar fångas ofta fisk. I strandkanten står flera vackra växter som bredkaveldun (Typha latifolia) med sina mörkbruna cigarrer (fröställningar), lilafärgade fackelblomster (Lythrum salicaria) och gul svärdslilja (Iris pseudacorus) med vackra stora blommor. Svärdsliljans frön är populär föda för änder. Ser man en simmande orm är det oftast en snok (Natrix natrix). Snoken är helt ofarlig för människor. Den letar gärna efter grodor eller paddor vid vattnet. Huggormen (Vipera berus) är giftig och håller ofta till bland stenar där det är torrare. Den har vanligen ett zickzackmönster på ryggen. Den saknar alltid de gula nackfläckar som snoken har. 5
6 Groddjur 6 När en damm har grävts hittar groddjuren snart dit. Grodor och paddor övervintrar under stenar och rötter och ibland även i vattnet. På våren samlas de vid lekplatserna för att para sig. Då kan man höra hanarna kväka för att locka till sig honor. De groddjursarter som man kan hitta i dammen eller nära den är vanlig groda (Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), padda (Bufo bufo) och kanske mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Alla är, precis som ormarna, fridlysta. Här är en vanlig groda (Rana temporaria) mitt i romsamlingen. Kläckningen av rommen sker efter ca tre veckor. Ganska snart försvinner ynglens gälar. Bakbenen utvecklas före frambenen. Ungarna är färdigutvecklade efter 2-3 månader. Utvecklingstiden är beroende på vattentemperatur och näringstillgång. Efter 2-4 år är grodorna könsmogna.
7 På vattenytan springer svarta skräddare (Gerridae) utan att sjunka. Några av benen är försedda med vattenavstötande hår så att de kan utnyttja ytspänningen i vattenytan. De är rovdjur som genast känner om något rör sig i vattenytan. Kanske är det något ätbart. Det finns även många rovdjur under vattnet till exempel dykarskalbaggen till höger. Både den vuxna dykaren och larven är rovdjur. Smådjur i vattnet Under vattenytan finns det gott om liv. De allra minsta, heter växt- och djurplankton. De äts av mygglarver. Mygglarverna, på bilden ovan, äts sedan upp av grodlarver. Därför blir det inte så många vuxna myggor vid dammen. Larv av dykarskalbagge Fångstblåsa Det finns även växter som kan fånga djur. Vattenbläddran (Utricularia vulgaris) har fångstblåsor som kan fånga små vattendjur. 7
8 8 Nattsländornas (Trichoptera) larver brukar kallas husmaskar. Det finns många olika arter och många av dem bygger hus av pinnar eller sandkorn som de lever i under larvtiden. De lever av växter eller smådjur på bottnen. På sensommaren kryper de upp ur dammen och förvandlas till flygande nattsländor. Smådjur i vattnet Här ovan syns en snäcka, kärrdammsnäcka (Lymnaea palustris), som äter alger från vattenytan. Sötvattengråsuggan (Asellus aquaticus) här ovan är en viktig nedbrytare i dammen. Den äter vissna blad, alger och annat dött material som ligger på bottnen. Ibland kan man hitta hundiglar (Herpobdella octuculata) i vattnet, som på bilden till höger. De är helt ofarliga för oss. De äter insektslarver, snäckor och andra smådjur. Trollsländorna lever som larver i vattnet i flera år innan de utvecklas till flygande insekter. Till höger syns en larv av bred trollslända (Libellula depressa). De fångar andra smådjur i vattnet med sin mun som kan fällas ut som en arm.
9 K R I N G D A M M EN På ängarna vid Skogvaktarkärret betar ett trettiotal djur av rasen Scottish Highland Cattle. Det är en gammal ras som kommer från Skottland. Där har ett tufft klimat och magra marker gjort dem livskraftiga. De är bra som betesdjur på naturbetesmarker eftersom de klarar sig enbart på gräset och buskarna i hagen utan extra mat. Utan djuren skulle området växa igen med buskar och småträd. På vissa ställen i betesmarken lämnar djuren vissa växter. På bilden syns en ullig kardborre (Arctium tomentosum) som blivit sparad till glädje för de vackra steglitsorna (Carduelis carduelis) som lever av fröna. 9
10 Trots de stora och imponerande hornen behöver man inte vara rädd för tjurarna. De är lugna och bryr sig oftast inte om människorna utanför hagen. Då de är ganska små och lätta kan de beta på platser där det är för blött för många andra raser. Rasen har lätt för att kalva och mammorna ser efter sina ungar. Kalvarna får gå länge tillsammans med sina mammor och dricka mjölk. 10
11 På vintern flyttas hela djurflocken med lastvagn till Hästa gård, där de tillbringar vintern i en ladugård. I ladugården får de gå lösa. Under vintern får de äta gräs som vuxit på åkrarna vid Hästa gård. Gräset samlas upp i stora plastbollar (hösilage). Starar (Sturnus vulgaris) syns ofta bland korna. De kan leva gott på alla flugor, bromsar och andra smådjur som samlas kring korna. Ibland kan man också se att de letar efter smådjur i kornas avföring (komockorna). Stararna bygger gärna bo nära varandra i trädhål, holkar och liknande. 11
12 På många ställen på Järvafältet kan man träffa på rådjur (Capreolus capreolus). Bilden visar en dräktig ( gravid ) hona som vilar i det första vårgräset. I maj eller juni föds sedan en eller flera ungar (kid). Bland videbuskarna kan man få syn på buskskvättan (Saxicola rubetra) där den letar efter insekter. Buskskvättan sitter gärna högst upp i en buske eller på en stolpe. Den korta och kärva sången kan höras både på dagen och natten. 12
13 Å R ST En vinterdag I D E R N A Under vinter- eller vårdagar är det lätt att få syn på blåmesen (Parus caeruleus) när den letar efter övervintrande insektslarver i vasstrån eller som här i en gammal stjälk av kaveldun. Även under vintern finns det liv under vattnet. Eftersom vattnet är tyngst vid + 4 grader så sjunker detta vatten till bottnen. Kallare vatten samlas istället vid ytan och fryser till is. När isen sedan blir allt tjockare isolerar den sjön så att den inte bottenfryser om den är tillräckligt djup. 13
14 En vårdag Alla fåglar kommit re n, vårens glada gäster. Vilken fröjd i solens sken, vilka sångarfester. Lärkan drillar högt i skyn, våren är ju evigt ny. Jordens högtid börjar gry, sprider fröjd åt alla! Efter en lång och mörk vinter är alla vårtecken efterlängtade. Att känna igen sånglärkans drillande när fågeln kommer i februari/mars ger en riktig vårkänsla, trots att landskapet fortfarande kanske är vitt av snö. Uttrycket Lärkan drillar högt i skyn som det står i vårvisan är något som många känner igen. Lärksången utmärker sig genom sina fint tillrande tongångar, hon kan stanna på ett drillmotiv och köra det i lugnt tempo liksom vilande, så exploderar plötsligt sången med en virvlande löpning. Erik Rosenberg, känd ornitolog, i boken Fåglar i Sverige
15 En vårdag En av de vackraste vårfåglar man kan se vid Skogvaktarkärret är tofsvipan. Under uppvaktningen av honan flyger hanen med sina breda svarta vingar i en kastande, vinglande flykt, samtidigt som den låter höra det gnälliga viplätet. De är en stor glädje att få se de tidigaste vårfjärilarna. De har övervintrat som vuxna. Från vänster till höger; nässelfjäril (Aglais urticae), citronfjäril (Gonopteryx rhamni), påfågelöga (Inachis io) och sorgmantel (Nymphalis antiopa). 15
16 En vårdag Sov du lilla videung än så är det vinter. Än så sova björk och ljung ros och hyacinter Än så är det långt till vår innan rönn i blomma står. Sov du lilla vide än så är det vinter. 16 En vacker vårdag är videbuskarna (Salix) ofta välbesökta av fjärilar och humlor som hämtar pollen och nektar. Buskarna är viktiga när det ännu är ont om andra blommor. Bilden visar jolster (Salix pentandra). En visa om videkissarna (knopparna) med text av Zacharias Topelius och musik av Alice Tegnér. Bilden till höger är målad av Elsa Beskow. Ugglorna är lättast att höra på våren då deras hoande ljuder under kvällar och nätter. Under sensommaren för ugglefamiljerna ett högljutt liv när de flyger omkring på kvällsjakt efter sorkar och möss. Med lite tur kan man få syn på en kattuggla (Strix aluco) i skogen där den sover på en gren. Kanske har den byggt bo i en av knipholkarna.
17 En sommardag Falkar har långa smala vingar och stjärt och är duktiga flygkonstnärer. I området finns tornfalk (Falco tinnunculus) som är stor som en duva. Ofta ser man falken stå stilla i luften som en helikopter över samma fläck (ryttla). Fågeln verkar nästan upphängd i en tråd när den ryttlar. Om den får syn på ett byte störtdyker den. Bytet kan vara sorkar, möss eller ödlor men också större insekter. En hök kan komma svepande mellan träden på sin jakt efter småfåglar. Stjärten är relativt lång medan vingarna är relativt breda och avrundande. De hökar som besöker Skogvaktarkärret är duvhöken (Accipiter gentilis) och sparvhöken (Accipiter nisus). Sparvhöken som är mindre än duvhöken syns på bilden. Den jagar framförallt oftast fåglar i sparvstorlek. 17
18 En varm skön sommardag patrullerar flera vackra sländor över vattnet. De är på jakt efter flugor och andra flygande insekter. Ibland kan man också hitta dem långt från vattnet i en skogsglänta. En sommardag När det är dags för parning och äggläggning söker sländorna åter upp vattnet. Då kan man se paren i ett s.k. parningshjul som hos de ljusa lyrflicksländorna (Coenargion puella) här ovan. Här syns en hane av bred trollslända (Libellula depressa). 18
19 En sommardag Fjädermygga Tofsmygga Ladusvalan (Hirundo rustica), som är en elegant fågel med sina långa stjärtspröt, kan ofta ses flyga alldeles intill korna på jakt efter flugor eller nära vattenytan för att försöka fånga sländor. Stickmygga Vintermygga Det finns många sorters myggor t.ex. stickmyggor, vintermyggor, fjädermyggor och tofsmyggor. Men det är bara stickmyggornas honor som sticks. Honorna behöver blodet för att kunna utveckla sina ägg. På bilden samlar svalan lera till sitt bo som ofta muras upp på en tjock bräda inne i en ladugård. 19
20 20 En sommarnatt
21 En sommarnatt En sommarkväll kan man se svärmar av insekter intill vattnet. Kanske är det nattsländorna som har kläckts och som parar sig i flykten innan de sedan lägger sina ägg på vattenväxter eller direkt i vattnet. Över dammen sveper några fladdermöss fram i sin jakt efter insekter. Jakten sker med hjälp av ljud som inte är hörbara för oss (ultraljud). När ekot studsar tillbaka från en insekt kan de lätt hitta och fånga sitt byte. När det börjar skymma på kvällen kan en hornuggla (Asio otus) komma fram för att leta efter sin favoritföda, sorkar och möss. Flykten är ljudlös där den flyger bara någon meter över marken. Med knäppningar från näbben försöker den att jaga fram sorkar och möss. 21
22 En höstdag Många gånger kan man känna igen de fågelarter som finns i en flock genom lätet. Sångsvanarna (Cygnus cygnus) trumpetar medan man från en knölsvansflock (Cygnus olor) bara hör bruset från vingarna när de flyger förbi. 22 Ett par betande kanadagäss (Branta canadensis) är svåra att överraska eftersom någon av dem alltid står på vakt med sträckt hals. En riktig känsla av höst får man lätt när man ser gås- eller svanplogar som drar förbi. Här syns flygande grågäss (Anser anser) som ofta avslöjar sig med sitt högljudda kacklande. Genom att flyga i V-form spar de energi.
23 D A M M F A K T A Korta fakta om dammen Byggår: 2007 Yta: ca 3000 kvadratmeter Volym: ca 2200 kubikmeter Medeldjup: 0,7 meter Maxdjup: 1,2 meter
Våtmarker på Järvafältet
Våtmarker på Järvafältet Nya våtmarker på Järvafältet Stockholms stad har anlagt två nya våtmarker i Igelbäckens Kulturreservat. De blev klara 2007. De populära våtmarkerna har skapat nya livsmiljöer för
Läs merInformationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén
Informationsskyltar vid Skogvaktarkärret Skylten vid entrén 1 Den här skylten hittar du vid gångvägen till dammen. Skylten sitter på ett räcke och är drygt fyra meter lång. På den här skylten har vi försökt
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merMED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merMål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merKräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot
Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merSMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merFakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merPå spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merEn dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.
Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och
Läs merVilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem
Läs merMamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.
1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.
Läs merDEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
Läs merVERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET
1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMusiklek med Susanne Lind, texter och ackord
Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merReportage Näsängen september 2016
Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som
Läs merVERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET
1(6) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merDammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1
Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merGroddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Läs merKapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som
Ön Av Darin Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker lugna henne. Jag
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merSödertörnsekologernas groddjursprojekt 2008
Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merÖn Av: Axel Melakari
Av: Axel Melakari Ön Kapitel 1 Jag sitter på mitt plan. Jag är på väg till thailand när det börjar skaka. Den ena motorn börjar brinna och jag tänker att jag kommer dö. Planet sjunker långsamt neråt. Långt
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merKULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN
NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och
Läs merSKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl (Inmarschen börjar kl )
SKOLAVSLUTNING VID NYKÖPINGSHUS Fredagen den 12 juni 2015 kl. 09.30 (Inmarschen börjar kl. 09.15) Program 1. Välkomstord Jens Back 2. Orkestern och unison sång Den blomstertid nu kommer 1:a versen (J.O.
Läs merBlommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merMen ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.
Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.
Läs merPluggvar familjens bästa vän!
Pluggvar familjens bästa vän! Välkommen till min skog och Pluggvars vänner! Historien om Pluggvar och det perfekta kastet Långt inne i den djupa skogen bor en lustig figur vars namn är Pluggvar. Pluggvar
Läs merPlask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG
Plask och plums! Allt levande behöver vatten. Vi människor behöver vatten för att odla mat, tvätta och för att våra kroppar ska fungera. Vatten är också viktigt för djur och växter. I vattenmiljöer som
Läs merLeif Linder. Vardagsmagi. Dikter. LLBok
Leif Linder Vardagsmagi Dikter LLBok Nubesökare Vilsna nubesökare tvätta dina ögon med sommarens glada färghav Du äger solen, havet och blommorna, träden och gräset Det är dig sångerna handlar om men det
Läs merUnder 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.
Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från
Läs merBENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C
BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merHasse Andersson - Avtryck i naturen
Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merAnnie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi
Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar
Läs merDEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES
DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.
Läs merSkogstomten Stures dagbok
Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit
Läs mergenom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats
genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merInventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Läs merTorrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten
Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs merh ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
Läs merMIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merBarnens fågelbok. Tecknade bilder och digitala berättelser
Barnens fågelbok Tecknade bilder och digitala berättelser Kungsholmens stadsdelsförvaltning, maj 2017 Ett stort tack till alla våra barn på avdelning Raketen som bidragit med så fantastiska fågelbilder.
Läs merVem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!
Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merDeath is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska
Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet
Läs merLille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta
Heja Bamse, starkast är vår Bamse. Men han tycker inte om att slåss! Dunderhonung, farmors dunderhonung, äter han för att bli stark förstås. Och kommer det en stöddig typ, och ger en liten svag ett nyp,
Läs merKapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE
Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver
Läs merPå uppdrag i spökhuset
Erik Magntorn På uppdrag i spökhuset ett sommaräventyr Illustrerad av Petter Lawenius Lindskog Förlag Denna bok tillägnas min pappa, Knut. En fantastisk berättare. E M Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merNell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merMaka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg
001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merVåtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merSmåfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja
Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns
Läs mer