REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av Länssjukvårdsnämndens Leif Jacobsson Leif Johansson

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av Länssjukvårdsnämndens årsredovisning 2004 Landstinget Halland Leif Jacobsson Leif Johansson

2 1. Uppdrag Länssjukvårdsnämnden Granskningsresultat Sjukhuset i Varberg Balansräkning Ekonomisk analys Regionsjukvård Åtgärdsprogram Prognoser Måluppfyllelse Personalredovisning Granskningsresultat Länssjukhuset i Halmstad Balansräkning Ekonomisk analys Regionsjukvård Åtgärdsprogram Prognoser Måluppfyllelse Miljöredovisning Personalredovisning Granskningsresultat Sjuktransportförvaltningen Balansräkning Ekonomisk analys Åtgärdsprogram Prognoser Måluppfyllelse Miljöredovisning Personalredovisning Övrigt Granskningsresultat Handikappförvaltningen Ekonomisk analys Måluppfyllelse Miljöredovisning Personalredovisning...10

3 1. Uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland granskat årsredovisningen avseende länssjukvårdsnämnden för 2004.Vår utgångspunkt för granskningen har varit att pröva om årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut enligt KRL 3:1. Vår bedömning är att årsredovisningens resultat- och balansposter i allt väsentligt är korrekt redovisade i enlighet med god redovisningssed och landstingets anvisningar. 2. Länssjukvårdsnämnden Allmänt Länssjukvårdsnämnden har under året fastställt mål och uppföljningsplan utifrån landstingets fem övergripande mål. Mätbara mål har utarbetats på såväl nämnds- som förvaltningsnivå. Nämndens kommentarer och analyser till årets verksamhet följer landstingets anvisningar och är av mycket god kvalitet. Resultatet för 2004 uppgår till 42,2 mnkr. Nämnden och dess förvaltningar har vidtagit ett antal åtgärder under året för att nå en ekonomi i balans. Detta arbete kommer att fortsätta även Precis som nämnden framhåller i sitt bokslut finns en befogad oro för ökande regionvårds- och valfrihetskostnader. Båda sjukhusen har med stor marginal klarat sin beställning avseende somatisk vård. Länssjukhuset har utfört 9,3% mer än beställning och Sjukhuset i Varberg 3,0% mer än beställning. Även Sjuktransportförvaltningen och Handikappförvaltningen har uppfyllt sina överenskommelser med länssjukvårdsnämnden. 3. Granskningsresultat Sjukhuset i Varberg 3.1 Balansräkning Osäkra fordringar Sjukhuset i Varberg har fakturerat SU för bestridna kostnader inom transplantation och hematologi. Beloppet på ca 3 mkr utgör 50% av verkliga kostnader. Parterna är inte överens. Kommentarer Fakturafordran har tagits upp i balansräkningen, men vi ställer oss tveksamma till om hela beloppet är balansgillt. En nedskrivning av denna fordran skulle få en negativ inverkan på sjukhusets resultat.

4 Förråd Sjukhuset i Varberg redovisar inte inköpta artiklar som förråd i balansräkningen. Vissa kliniker exempelvis ortopedkliniken har byggt upp egna förråd av nödvändiga artiklar, vilket indikerar att det kan vara lämpligt med en översyn av centralförrådets service tillsammans med Landstingsservice. Kommentar: Vi anser att samma principer bör gälla inom hela landstinget när det gäller förrådsredovisning exempelvis förrådsbokför Länssjukhuset i Halmstad artiklar avseende ortopedin. Förrådsvärdet aktiveras här i balansräkningen. 3.2 Ekonomisk analys Resultatet för 2004 uppgick till 24,5 mnkr. Underskottet beror främst på regionvårdskostnader och personalkostnader utöver budget på 15 mnkr respektive 10,5 mnkr. Sjukhuset uppvisar en produktion utöver beställningen i HVP-budgeten på 10,2 mnkr. Detta är vård som sjukhuset inte får ersättning för. Totala intäkter var 12,4 mnkr högre än budget. Kostnader utöver budget, förutom ovannämnda, var bl a materialkostnader (-3,1 mnkr), läkemedelskostnader (-1,2 mnkr), tjänstekostnader (-3,3 mnkr) samt lab och röntgentjänster som köps från länssjukhuset (-5,6 mkr). Avskrivningarna var 3 mkr lägre än budget på grund av senarelagda investeringar. 3.3 Regionsjukvård Budgeterad regionsjukvård för 2004 var 99,7 mnkr (samma som utfall 2003) medan utfallet blev 114,8 mnkr, en negativ avvikelse på 15,1 mnkr. Avvikelsen finns främst inom medicinkliniken (-6,3 mnkr) och kvinnokliniken (-2,3 mnkr). Antalet remisser har ökat från under 2003 till under Förvaltningen framhåller i sin analys att det dels finns ett behov av tydliga avtalsvillkor, dels ett behov av ökade kontrollinsatser av regionvårdsfaktureringen. Under 2004 har överläggningar ägt rum mellan sjukhuscheferna i Halmstad och Varberg samt chefen för SU för att tydliggöra villkoren för samverkan. 3

5 3.4 Åtgärdsprogram Under 2004 har sjukhuset vidtagit ett antal åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Dessa åtgärder har dock inte varit tillräckliga. En av orsakerna till det redovisade underskottet är bl a de ökade regionvårdskostnaderna. För att åstadkomma en ekonomi i balans under 2005 har sjukhuset i sin bokslutrapport 2004 till Länssjukvårdsnämnden lämnat en åtgärdsplan som bl a innebär stängning av vårdavdelning avd 3A, vårdplatsreduceringar på avd 1A och medicinmottagningen. Tillsammans ger detta en effekt under 2005 på 7,5 mnkr. Vidare tillkommer åtgärder inom bemanningsområdet med en bedömd effekt på 3 mnkr, kortare vårdtider 3 mnkr, avtal med Landstingsservice 3 mnkr samt skärpta kontrollrutiner SU 3 mnkr. Totala besparingar uppgår till knappt 20 mnkr. 3.5 Prognoser I kommentarerna till årets bokslut anges att man inför 2004 befarade ett underskott i storleksordningen mnkr bl a på grund av de organisatoriska förändringar som genomfördes under 2003 och övertagande av ansvar för vårdgarantin. Denna bedömning återspeglar sig dock inte i prognoserna för I prognos 1 bedömdes underskottet för helåret till 2,1 mnkr för att i prognos 2 ( ) öka till 9,9 mnkr. Utfallet blev 24,5 mnkr. Kommentar Vi har noterat att prognoserna under året visar avvikelser gentemot utfallet i bokslutet. För sjukhuset skiljer det som mest 22 mnkr. Vi ser det som angeläget att man fortsätter att utveckla prognosarbetet ytterligare för att ge beslutsfattarna ett fullgott underlag. 3.6 Måluppfyllelse Sjukhuset arbetar med balanserat styrkort som metod för planering och uppföljning. Följande perspektiv ingår: -Patientperspektiv -Medarbetarperspektiv -Processperspektiv -Utvecklingsperspektiv -Ekonomiperspektiv Kommentar: För varje perspektiv utom för utvecklingsperspektivet redovisas både måltal och utfall för Vi ser positivt på sjukhusets arbete med balanserat styrkort. Vidare anser vi att Sjukhuset i allt väsentligt följer landstingets anvisningar. 4

6 3.7 Personalredovisning Under året har antalet anställda minskat med ca 115 personer, främst inom Kommunals avtalsområde. Minskningen beror till största delen på organisatoriska förändringar. Minskning är främst inom undersköterske- och paramedicingrupperna. Antalet läkare och sjuksköterskor har däremot ökat. Rotationstjänstgöring för sjuksköterskor och olika former av flexibla arbetstidsmodeller för sjukvårdspersonal används i allt högre utsträckning i verksamheten. Sjukfrånvaron har minskat under året från 5,4% till 4,8%. Minskning syns på både kort som lång sjukfrånvaro. Sjukhuset har idag, jämfört med många andra sjukhus, en förhållandevis god bemanningssituation. 4. Granskningsresultat Länssjukhuset i Halmstad 4.1 Balansräkning Förra året lämnade vi synpunkter på de förseningar som förekom i faktureringen av slutenvårdsavgifter. Enligt sjukhuset har DRG-registreringen av utomlänspatienter snabbats upp och flertalet faktureras inom två månader. När det gäller hallandspatienter har man vidtagit åtgärder under senare delen av året och har numera en rutin där fakturering sker var tredje vecka. 4.2 Ekonomisk analys Länssjukhusets resultat för 2004 uppgick till 10,4 mnkr jämfört med budget. Verksamhetens intäkter var 23 mnkr utöver budget och avser främst högre intäkter för utomlänsvård (+10,3 mnkr), specialisttandvård (+2,5 mnkr), laboratorietjänster (+4,7 mnkr) samt ej budgeterade projektintäkter (+3,6 mnkr). För 2005 kommer intäkterna för laboratorietjänster att minska med ca 5 mnkr pga prisänkningar. Verksamhetens kostnader var 36,2 mnkr utöver budget. Den dominerande kostnadsposten är regionvård och vårdgaranti som överstiger budget med 33,5 mnkr. Även personalkostnader (-9,9 mnkr), materialkostnader (-3,8 mnkr) och tjänster (-1 mnkr) överstiger budget. Avskrivningar och ränta redovisar överskott på 8,9 mnkr jämfört med budget beroende på senarelagda investeringar. Avvikelsen när det gäller personalkostnader avser till stor del (-6,5 mnkr) ett ej till fullo hemtaget sjukhusgemensamt sparbeting. Nedläggning av en avdelning senarelades en månad varför den planerade besparingen 2004 blev något lägre än planerat. Helårseffekt uppnås först 2005 vilket motsvarar det sjukhusgemensamma sparbetinget, något som varit planerat 5

7 och kommunicerat hela året. Vidare avses personalkostnader som nedlagts för ej budgeterade projekt såsom klinisk prövning, FOU-projekt samt sjukhusinterna projekt. Motsvarande ej budgeterade projektintäkter på 3,6 mnkr finns på intäktssidan. Lägre kostnader än budget (+3,9 mnkr) finns på laboratorierna pga av vakanthållna tjänster. Inom materialkostnader är läkemedelskostnaderna lägre än budget (+2,8 mnkr) medan övriga materialkostnader överstiger budget (-6,6 mnkr). Den volymrelaterade kostnadsökningen beräknas här till ca 5 mnkr. Produktionen av slutenvård för hallänningar uppgick till DRG-poäng, vilket var poäng utöver beställning. Detta motsvarar ca 50 mkr, prestationer som sjukhuset inte får betalt för. Det är främst inom internmedicin, barnmedicin och allmänkirurgi som antalet prestationer överstiger beställningen. Samtidigt har den högre produktionen medfört kortare köer och lägre kostnader för vårdgarantin. 4.3 Regionsjukvård Budgeten för regionsjukvård uppgick till 144 mnkr medan utfallet blev 177 mnkr, en avvikelse på 33 mkr. Kostnadsutvecklingen under perioden har varit enligt följande (mnkr): 2004 (utfall) 2004 (budget) Regionsjukvård totalt Största avvikelserna finns på medicinkliniken (-15,8 mnkr), barn- och ungdomskliniken (-10.6 mnkr), urologkliniken (-5,3 mnkr) samt öron/näsa/halskliniken (-4,8 mnkr). Underskottet på barn- och ungdomskliniken orsakas till stor del av ett enskilt fall med höga kostnader. Antalet remisser har minskat med 8% främst pga hemtagna s k PCI-patienter. Uppbokade regionsjukvårdskostnader i bokslutet per var 24,5 mnkr medan utfallet blev 24,2 mnkr. Budgeterad kostnad för 2005 uppgår till 169 mnkr. 4.4 Åtgärdsprogram Under 2004 har länssjukhuset vidtagit ett antal åtgärder för att nå ekonomisk balans bl a har vårdplatsreduceringar och samordning skett inom olika specialiteter. 6

8 4.5 Prognoser För 2003 redovisades ett underskott på 32,8 mnkr. I prognos 1 bedömdes underskottet för helåret 2004 till 30 mnkr och i prognosen per förväntades underskottet minska till 25 mkr. Utfallet blev 10,4 mnkr. Kommentar: Vi har noterat att prognoserna under året visar avvikelser gentemot utfallet i bokslutet. För länssjukhuset skiljer det som mest 20 mnkr. Vi ser det som angeläget att man fortsätter att utveckla prognosarbetet ytterligare för att ge beslutsfattarna ett fullgott underlag. 4.6 Måluppfyllelse Länssjukhuset beskriver i verksamhetsberättelsen sitt arbete ur Medborgarperspektivet och ur Verksamhetsperspektivet och vidare finns ett avsnitt om Framtiden". Under medborgarperspektivet anges att den senaste patientundersökningen visade att över 90% av patienterna var nöjda med sjukhusets behandling av sjukdomar, omvårdnad och bemötande. Uppföljning av tillgängligheten har genomförts vilken visar att färre patienter står i kö jämfört med Under Verksamhetsperspektivet finns utförliga analyser och kommentarer till verksamhetens intäkter, kostnader och prestationer. Kommentar: Vår bedömning är att länssjukhusets verksamhetsberättelse håller god kvalitet och i allt väsentligt följer landstingets anvisningar till 2004 års bokslut. 4.7 Miljöredovisning Länssjukhuset följer i allt väsentligt landstingets anvisningar. Vissa detaljuppgifter rörande miljöarbetet 2004 saknas dock i bokslutet eftersom ledningens genomgång som ska göras för sjukhusets ISO-certifiering genomförs i mars då miljörapporten för det föregående året behandlas i sjukhusets ledningsgrupp. Så har nu skett. 4.8 Personalredovisning Länssjukhuset fortsätter att ha en, i relation till andra motsvarande sjukhus, god bemanningssituation. I genomsnitt hade länssjukhuset under år 2004, 2247 anställda. Motsvarande siffra 2003, dvs en minskning med 75 anställda. Totalt har sjukfrånvaron ökat under De är långtidssjukfrånvaron som ökat. Länssjukhuset har en sjukfrånvaro på 5,5% 2004 motsvarande siffra 2003 var 5,2 %. Under 2004 hade 46% av de anställda ingen frånvarodag. 7

9 5. Granskningsresultat Sjuktransportförvaltningen 5.1 Balansräkning Vår genomgång av förvaltningens balansräkning visar att posterna är redovisade i enlighet med god redovisningssed och landstingets anvisningar. 5.2 Ekonomisk analys För 2004 redovisas ett överskott gentemot budget på 395 tkr. Detta innebär en klar förbättring från 2003 då resultatet uppgick till 5,3 mnkr. Orsaken till det förbättrade resultatet är främst minskade kostnader för sjukresor med taxi samt minskade personalkostnader inom ambulanssjukvården på grund av schemaöversyn. Kommentar: Förvaltningen har gjort ändamålsenliga analyser och kommentarer till årets resultat. 5.3 Åtgärdsprogram Under året har olika åtgärder vidtagits för att nå en ekonomisk balans: Krav på läkarintyg Under året har reglerna för beställning av sjukresor via taxi stramats upp innebärande att allt fler patienter krävs på intyg för att åka taxi. Under 2004 har antalet bokningar i bokningscentralen minskat från under 2003 till Detta ses som en effekt av att kravet på intyg stramats upp och innebär en kostnadsbesparing för förvaltningen. Vid uteblivet intyg skickas en faktura på kostnaden för hela taxiresan./. 40:-. Minskade personalkostnader En schemaöversyn inom ambulanssjukvården har inneburit lägre personalkostnader. Ökade intäkter för ambulanssjukvård Intäkterna för ambulanstransporter avseende utomlänspatienter har inneburit ökade intäkter. Intäkterna har delvis påverkat 2004 års resultat men den stora delen av intäktsökningen kommer under Beräknad nettoeffekt tkr per år. 5.4 Prognoser I prognos 1 för 2004 bedömdes resultatet för helåret till 2,7 mnkr. I prognos 2 (delårsbokslut ) uppgick prognosticerat resultat till 1,0 mnkr. Nämnden har erhållit prognoser även för perioden september november med utfallet 0,5 mnkr för september, +/- 0 för oktober och 0,7 mnkr för november. Utfallet blev 0,4 mnkr. 8

10 Kommentar: Osäkerhet förelåg under året i vilken mån som trenden med minskade kostnader för taxiresor skulle hålla i sig. Tillförlitligheten i prognoserna får betecknas som god för senare delen av året. 5.5 Måluppfyllelse Förvaltningen har följt landstingets anvisningar i möjligaste mån. För ett antal rubriker redovisas mål och bedömd måluppfyllelse. Denna redovisning har även skett på respektive basenhet och avdelning (ambulansstation). 5.6 Miljöredovisning Förvaltningen följer i allt väsentligt landstingets anvisningar. 5.7 Personalredovisning Under 2004 utbildade sig 16 personer till sjuksköterska. Sjukfrånvaron i timmar sjönk med 23% från 2003 till Detta förklaras till viss del på att ett fåtal avslutade anställningar men också på att antalet anställda som inte hade någon sjukfrånvaro under året steg från 44% till 53%. 5.8 Övrigt Under året har ett par upphandlingar ägt rum, dels upphandling av taxi och dels upphandling av beställningscentral för sjukresor. Beställningscentralen drivs av Hallandstrafiken. Det nya avtalet (fr o m 2005) innebär att förvaltningen erlägger en ersättning på 16:50 per resa. Understiger antalet resor erhåller Hallandstrafiken dessutom en bonus på ytterligare 16:50 per resa. 6. Granskningsresultat Handikappförvaltningen 6.1 Ekonomisk analys Förvaltningens resultat för 2004 var +-0. Budget för hör-, syn-, ortopedtekniska- och barnhjälpmedel överskeds med 5,4 mnkr. Hörhjälpmedelsöverskridandet kan direkt hänföras till det intensiva och lyckosamma arbetet med att bearbeta köerna. 6.2 Måluppfyllelse Förvaltningens kommentarer och analyser till årets verksamhet följer landstingets anvisningar och är av mycket god kvalitet. 9

11 6.3 Miljöredovisning Förvaltningen följer i allt väsentligt landstingets anvisningar. Det saknas dock uppgifter om vatten-, värmeenergi- och elförbrukning eftersom detta ingår i hyran och inte kan särredovisas. 6.4 Personalredovisning Förvaltningen består av drygt 30 olika personalkategorier fördelade på 13 arbetsplatser. Psykolog, logoped och synpedagog är en trång sektor vid nyrekrytering. Vi saknar en komplett redovisning av sjukfrånvaron under året och även jämfört med Enligt uppgifter som vi har tagit fram från Business Object har sjukfrånvaron ökat under 2004 till 6,92%. Motsvarande siffra för 2003 var 5,47%. 10