Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport Landstinget Halland Anita Andersson. Leif Jacobsson.

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Landstinget Halland Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson

2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Inledning Allmänt Syfte Omfattning och metod Delårsrapport Innehåll och utformning Måluppfyllelse för tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet inom primärvården Tillgänglighet inom länssjukvården Verksamhetsuppföljning Sjukhusproduktion Primärvårdsproduktion Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Prognoser Osäkerhetsfaktorer Åtgärdsprogram...9 2

3 1. Uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland granskat delårsrapporten per Inledning 2.1 Allmänt Enligt kommunal redovisningslag (KRL) kapital 9 är kommunen skyldig att upprätta minst en delårsrapport omfattande 6 till 8 månader. Beslutsfattare och andra intressenter får på så sätt ytterligare en avstämningspunkt för bedömning av resultat och ställning. Att koppla analysen av den faktiska utvecklingen sedan årsskiftet till en uppföljning av resursutnyttjandet i verksamheten bör ge ett förbättrat underlag för att styra mot uppställda mål. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse av verksamhet och resultat och upprättas enligt god redovisningssed. Om det inte finns särskilda hinder, skall det lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår. Delårsrapporten har behandlats i landstingsstyrelsen den 12 oktober och i landstingsfullmäktige den 2 november Syfte Granskningen av delårsrapporten syftar till att översiktligt pröva om denna ger en rättvisande bild av resultatet och den ekonomiska ställningen för perioden januari augusti Vidare är syftet att bedöma om delårsrapporten uppfyller de krav som ställs i KRL och övrig normgivning. En genomgång kommer att ske av nämndernas analyser och kommentarer till uppnått resultat. 2.3 Omfattning och metod Granskningen av delårsrapporten omfattar främst förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. 3

4 3. Delårsrapport Innehåll och utformning Delårsrapportens uppställning skall struktureras i enlighet med bestämmelserna i KRL 3:2 och ska minst innehålla: - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning Härutöver bör även finansieringsanalys och relevanta notupplysningar ingå. I förarbeten till KRL framhålls dock att graden av specifikation kan vara lägre än i årsredovisningen. Vidare anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Landstinget Halland arbetar sedan flera år tillbaka målmedvetet med att uppfylla lagens intentioner och gällande praxis både när det gäller årsbokslut och delårsrapport. Vår bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt innehåller de uppgifter som lagstiftaren föreskriver och/eller vad som kan betraktas som praxis. Vi noterar dock att det saknas information om tillämpade redovisningsprinciper. 3.2 Måluppfyllelse för tillgänglighet och vårdgaranti Tillgänglighet inom primärvården I förvaltningsberättelsen finns en beskrivning av måluppfyllelse för tillgänglighet och vårdgaranti. När det gäller Landstingsförbundets tillgänglighetsmätning för primärvården fick alla hallandspatienter som sökte akut, vård samma dag. 82 % av patienterna fick tid inom den nationella besöksgarantin på sju dagar vilket är lika med riksgenomsnittet. För 2001 har statsbidrag tillförts med ca 20 mnkr, för att genomföra den nationella handlingsplanen, vilka funnits kvar i oförändrad omfattning 2002 för att öka 2003 och 2004 till 64 mnkr resp. 86 mnkr. 4

5 Tillgängligheten för akuta patienter har förbättrats jämfört med föregående mätningar. Enligt landstingets Mål & budget 2004 är målsättningen att 90% av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida samt känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Målet följs bl a upp via tillgängligheten. Detta måltal bör anges i delårsrapporten. Enligt nationella handlingsplanen ska utvecklingsinsatser ske inom primärvård, vård och omsorg om äldre samt psykiatri. Dessa områden har varit föremål för omfattande utredningar inom landstinget. Någon avstämning görs inte centralt hur det extra statsbidraget använts Tillgänglighet inom länssjukvården Landstinget har både en besöksgaranti och en behandlingsgaranti. I genomsnitt har 60 % av patienterna i redovisade grupper fått ett första planerat läkarbesök inom tre månader. Sedan kan denna siffra variera mellan olika specialiteter. Andelen patienter som erhållit behandling inom tre månader varierar också beroende på både åkomma och plats i länet. Antalet vårdgarantisedlar har minskat från 482 under 2003 till 176 under motsvarande period Kostnaderna för vårdgarantipatienter ligger sedan årsskiftet på kliniknivå. Andelen patienter som fått ett första planerat läkarbesök inom tre månader har minskat under 2004 jämfört med Undantag är urologin vid sjukhuset i Varberg, som uppvisar en kraftig minskning av väntetiderna. Vid en jämförelse med 2003 har andelen som fått behandling inom tre månader ökat både på länssjukhuset och vid sjukhuset i Varberg. En sammanfattande bedömning av tillgängligheten är också att 80 % av patienterna får träffa en läkare inom en till två veckor och ytterligare 10% inom tre månader. Vi efterlyser något mer konkreta målsättningar och lättillgängliga bedömningar av måluppfyllelsen för besöks- och behandlingsgarantierna. Statsbidrag har under perioden erhållits med ca mnkr per år för att förbättra tillgängligheten. 5

6 3.3 Verksamhetsuppföljning Sjukhusproduktion Båda sjukhusen har en produktion efter åtta månader som ligger över budgeten för hallänningar i slutenvård. Inom slutenvården uppgår den producerade vården till DRG-poäng avseende hallänningar fördelat på vårdtillfällen. Det är 1980 DRG-poäng mer än periodens budget och även klart mer än motsvarande period Det är främst inom Länssjukhuset som denna överproduktion skett. Utomlänsintäkterna är ca 15 mnkr utöver budget. Båda sjukhusen räknar med att klara sina åtaganden enligt HVP-planen för Antalet läkarbesök för hallänningar ökar något jämfört med Här uppvisar sjukhuset i Varberg en i det närmaste lika stor ökning i antalet besök (+4 702) som länssjukhuset minskar sina besök (-4 290). Vid Sjukhuset i Varberg är det vid ortoped-, kirurgi och kvinnoklinken som besöken ökat medan medicinkliniken ligger på samma nivå som motsvarande period Utvecklingen på Länssjukhuset av minskade läkarbesök är enligt sjukhusledningens plan för en ekonomi i balans och följer medicinska prioriteringar. Det är framför allt inom internmedicin som antalet läkarbesök minskat. Internmedicin och primärvård arbetar gemensamt med att styra patienterna till rätt vårdnivå Primärvårdsproduktion Den offentliga primärvården har en lägre vårdproduktion än planerat för besök i öppen vård, ca 5%. Det är bara primärvården i Varberg som redovisar högre besökstal än budgeterat. Läkarbesöken hos privata vårdgivare ökar i jämförelse med 2003, men ligger under den planerade nivån Sjukgymnastikbesöken inom offentlig och privat vård är mindre än budgeterad volym. Det är framför allt inom den offentliga sjukgymnastiken detta är märkbart. I jämförelse med 2003 är sjukgymnastikbesöken i stort oförändrade antalsmässigt. 6

7 Antalet besök, inklusive alla vårdgivarkategorier, i offentlig primärvård ligger på samma nivå som föregående år men är lägre än den budgeterade volymen ( besök). Antalet läkarbesök i Varberg uppvisar en ökning både när det gäller länssjukvård och offentlig primärvård. 3.4 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. I delårsrapporten görs en finansiell analys av landstingets ekonomi enligt den s k RKmodellen, en modell som lämnar fyra aspekter vid finansiell bedömning; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa aspekter knyts ett antal nyckeltal för att göra en bedömning av landstingets finansiella ställning och utveckling. Resultatet efter åtta månader är 83,6 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 67,8 mnkr. Redogörelse lämnas över nettokostnadernas samt skatters och statsbidrags utveckling under de senaste åren. Per augusti 2004 redovisas en ökning av skatt och statsbidrag på 2,2 % medan nettokostnaderna minskar med 1 %. Med tanke på nettokostnadernas utveckling under den senaste treårsperioden (ökning 7-8 % per år) är detta en positiv siffra. Även prognosen för nettokostnaderna (+1,7 %) antyder ett trendbrott. Vi har under en följd av år betonat betydelsen av att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag bör vara under 100 %. Denna nivå har inte nåtts under senare år. Landstingets uttalade målsättning är att detta tal fr o m 2005 skall vara ca 98 % sett över en längre tidsperiod. I delårsrapporten per augusti anges talet till 96,9 %, vilket får anses som tillfredsställande. I prognosen för helåret beräknas det dock stiga till 101,7 Skulle nettokostnadsandelen återigen stiga över 100 % visar detta på att landstinget ännu inte har lyckats komma tillrätta med obalanserna i ekonomin. Nyckeltalen för likviditet och soliditet visar att landstinget fortfarande har en god ekonomi. Soliditeten har visserligen fortsatt de senaste årens negativa utveckling men nedgången sker utifrån en hög nivå. Vi anser att delårsrapporten lämnar en bra och strukturerad analys av landstingets ekonomi. Dock saknar vi en kort beskrivning i delårsrapporten av teorin bakom tillämpad analysmodell, den s k RK-modellen. 7

8 3.5 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Delårsrapportens uppställning av resultaträkningen är i enlighet med KRL 5:1. Notapparaten är utförlig med kompletterande text. Periodiseringen av skatteintäkter har skett med utgångspunkt från Landstingsförbundets prognos i augusti Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. Balansräkningens uppställning följer KRL 5:2 och innehåller jämförelsesiffror från motsvarande perioder 2002 och Prognoser Delårsrapporten bör kompletteras med en prognos över förväntat resultat samt en verbal beskrivning i förvaltningsberättelsen om den troliga utvecklingen under resterande del av räkenskapsåret. Vår bedömning är att prognosen för Landstinget Halland är försiktigt hållen. Vi anser att det är väsentligt att nämnder/styrelser i så stor utsträckning som möjligt upprättar realistiska prognoser för att på så sätt ge den politiska ledningen ett relevant beslutsunderlag. 8

9 3.8 Osäkerhetsfaktorer Vi kan konstatera att det i likhet med tidigare finns klara svårigheter att förutse regionvårdskostnaderna för Det saknas en tillförlitlig beräkningsmodell. Försök pågår sedan en tid med en ny modell på medicinkliniken vid länssjukhuset, men arbetet har dock blivit försenat. Vidare har frågan uppkommit om Västa Götalandsregionen har debiterat högspecialiserad regionsjukvård istället för regionsjukvård enligt riksavtalet. Regionsjukvårdskostnaderna för 2004 bedöms överskrida budgeterat belopp med ca 32 mnkr. I länssjukvårdsnämndens skrivelse till landstingsstyrelsen framhålls fortsatt osäkerhet inom området valfritt vårdsökande. Beräknat underskott för 2004 är enligt länssjukvårdsnämnden 16.5 mnkr. 3.9 Åtgärdsprogram Enligt beslut i landstingsfullmäktige ska de nämnder, som vid årsskiftet 2003/2004 var i obalans, efter samråd med landstingsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan som visar hur nämnden når ekonomisk balans vid ingången av Kravet på ekonomisk balans för såväl landstinget totalt som för respektive nämnd ligger fast. Samtliga förvaltningar inom länssjukvårdsnämndens verksamhetsområde har utarbetat åtgärdsplaner för en ekonomi i balans senast vid ingången av Nämnden anger att flera åtgärder som planerats och beslutats under 2004 inte kommer att visa resultat förrän under Länssjukhusets åtgärdsplan är välstrukturerad och överskådlig. I åtgärdsplanen ingår att under 2004 minska regionvårdskostnaderna med 10 mnkr. Detta mål kommer ej att uppnås på grund av fortsatt ökade kostnader för hjärtsjukvården. Övriga åtgärder löper enligt plan. Flera av de föreslagna åtgärderna vid sjukhuset i Varberg är antingen försenade eller kommer inte att ge önskad effekt under Vi anser att presenterad åtgärdsplan med åtföljande konsekvensbeskrivning borde kommenteras mer utförligt. Åtgärdsplanerna för sjuktransportförvaltningen, handikappförvaltningen och gemensamma kostnader är välstrukturerade och överskådliga med kommentarer. Primärvårdsnämnden Halmstad har genomgående ändamålsenliga analyser och kommentarer till periodens resultat samt prognosen för Man betonar att det beräknade underskottet på 14,5 mnkr kräver kraftiga verksamhetsförändringar ifall ekonomisk balans skall uppnås. Olika förslag och förändringar övervägs för närvarande. 9

10 Primärvårdsnämnden Laholm bedömer att resultatet för 2004 blir 2 mnkr. Nämnden arbetar för närvarande med olika åtgärder för att uppnå ekonomisk balans senast Närsjukvårdsnämnden Kungsbacka hade ett negativt resultat under 2003, -6,9 mnkr. Resultatet i delårsrapporten per augusti uppgick till 12,5 mnkr och prognosen för helåret 2004 är 4,9 mnkr. Vi ser positivt på nämndens arbete för att uppnå en ekonomi i balans. Sammantaget innebär ovanstående att det är av största vikt att föreslagna åtgärdsplaner effektueras för att landstingsfullmäktiges målsättning om en ekonomi i balans ska uppnås. 10