Kvalitetsobservationsrapport

Transkript

1 Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (6) Brommagårdens vård- och omsorgsboende Äldreförvaltningen stockholm.se

2 Sida 2 (6) Verksamhet Brommagården är ett av Bromma stadsdelsförvaltnings kommunalt drivna vård- och omsorgsboenden. Verksamheten består av 36 lägenheter varav två är avsedda för parboende. Det finns även en dagverksamhet med 15 platser. Enheterna för somatiskt sjuka har 21 lägenheter och gruppboenden omfattar 15 lägenheter som är fördelade på två enheter. Observationer har genomförts på gruppboende 2, som omfattar 7 lägenheter med inriktning demens. Enhetschef Taina Huhtala taina.huhtala@stockholm.se Kvalitetsobservationen Observationer har genomförts vid sex tillfällen under perioden , varav fem tillfällen på dagtid och ett tillfälle kvällstid. Kvalitetsobservation genomförd av: Fariba Heydari, fariba.heydari@stockholm.se Metod Fokus på observationerna är på hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Dels observeras hur personalen samverkar med och stödjer den äldre i stunden, dels observeras de tekniska färdigheterna. Den äldre ska kunna känna välbefinnande och trygghet samt ha möjlighet att påverka sin egen vardag och uppleva att livet är meningsfullt. Observationerna fokuserar särskilt på tre olika processer: personlig omvårdnad mat och måltider stimulans och vila Förutom observationer har vissa samtal förts med äldre och med personal för att skapa tydlighet vid observerade situationer. Observatörerna har tagit del av verksamhetsplan, rutiner för kontaktmannaskap, dokumentation, möten, rapporter, värdegrundspolicys och viss individuell dokumentation. Återföring sker både muntligt och skriftligt. Resultatet av observationerna gäller enbart den observerade enheten och kan därmed inte generaliseras till att omfatta hela boendet.

3 Sida 3 (6) Allmänna intryck Brommagården ligger i en naturskön park i ett villaområde nära Bromma kyrka medmöjlighet till utevistelse, gård och balkonger. Enheten ligger på markplan och består av sju lägenheter för äldre personer med demenssjukdom. Många i personalgruppen hade lång erfarenhet av äldreomsorg. De flesta hade ett personcentrerat förhållningssätt och gav stöd och hjälp till den äldre utifrån dennes behov och önskemål. Ett fåtal arbetade mer uppgiftsorienterat, vilket vid flera tillfällen skapade krockar i mötet med den äldre. I samtal med de äldre framkom att de var nöjda och trygga med boendet. Organisation, ledning och personal Verksamheten leds av en enhetschef som hade det övergripande ansvaret för verksamheten. En gruppchef var omvårdnadspersonalens närmaste arbetsledare. Enhetschefen tillsammans med gruppchefen och sjuksköterskorna bildade den lokala ledningsgruppen. På enheten arbetade undersköterskor, vårdbiträden, Silviasyster, sjuksköterskor och Silviasjuksköterska. Silviasystern arbetade i det dagliga omvårdnadsarbetet och Silviasjuksköterskan hade boende ansvar på Båda gruppboendena. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter arbetade en dag i veckan samt vid behov med ansvar för hela huset. Både på morgonen och på kvällen arbetade två omvårdnadspersonal på enheten. Verksamheten arbetade utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorg samt med sin egna värdegrund HÖRA som byggde på helhetstänkande, öppenhet, respektfullt bemötande och ansvar. Miljö Redan efter att ha passerat entrén kändes det som att verksamheten hade arbetat med miljön för att stimulera sinnena och väcka nyfikenheten. Exempelvis fanns gott om sittplatser för att mötas. Miljön var hemtrevlig och trivsam med färska blommor, gamla saker, komfortabla möbler och möjlighet till social samvaro. Det fanns ett gemensamt kök och vardagsrum som hade utgång till en stor härlig park med bland annat äppelträd och trädgårdsland. Närmiljön erbjöd natur, bussförbindelse, parker och en kyrka. Samverkan och informationsöverföring På morgonen deltog sjuksköterska, natt och dagpersonal vid överrapporteringen. Rapporterna var ett tillfälle för personalen att träffas och utbyta information. Dagens arbete planerades efter rapporten. Personalen utgick från kontaktmannaskapet, när de planerade vilka äldre de skulle hjälpa.

4 Sida 4 (6) Verksamheten hade regelbundna metodmöten och reflektionstid som användes för att utveckla verksamhetens kvalitet och arbetssätt. Verksamheten hade ett matråd där de äldre var representerade tillsammans med kökspersonal och enhetschef. Matrådet var ett forum för diskussion, inhämtning av synpunkter och förslag till nya maträtter. Genomförandeplaner och dokumentation Genomförandeplanerna var väl beskrivna om hur och när insatserna skulle genomföras. De äldres egna önskemål, intressen och individuella aktiviteter beskrevs tydligt. Alla hade levnadsberättelser. Verksamheten uppgav att de arbetar med mentorskap och kollegial granskning av dokumentation. Det fanns goda förutsättningar för att personalen skulle kunna dokumentera. Basala hygienrutiner Vid basala hygienrutiner använde många av personalen förkläden och funktionella handskar utan att byta de mellan rena och smutsiga moment. Flertalet av personalen tvättade händerna och desinficerade både före och efter arbetet. Den personal som serverade mat vid måltider hade köksförkläde på sig, men köksförkläden användes inte vid tillredning av frukost eller fika. Omvårdnad De flesta utförde sitt arbete på ett professionellt sätt, där det mötte de äldre på ett lugnt och respektfullt sätt. De flesta i personalgruppen uppmuntrade och guidade den äldre steg för steg att sköta sin personliga omvårdnad utifrån sina förmågor. Vid ett tillfälle när en äldre upplevdes ledsen, avledde personalen denne med samtal och använde validationsmetoden. Till exempel när den äldre frågade efter sin pappa svarade personalen genom att bekräfta den äldre var bodde din pappa? Jag har träffat din son xx, han brukar komma hit. Efter samtalet blev den äldre lugn och delaktig i sin omvårdnad. De flesta i personalen hade god kännedom om både den äldres intressen och deras anhöriga. Under omvårdnadsarbetet använde personalen den kunskapen i samtalet. Det skapade god stämning och gav trygghet. De flesta arbetade salutogent och vid de flesta tillfällen motiverade personalen den äldre att göra det hen kunde på egen hand, exempelvis gå med rollator eller kamma håret.

5 Sida 5 (6) Personalen informerade de äldre hela tiden om vad som skulle ske under alla moment i omvårdnadssituationen, vilket gjorde de äldre förberedda och delaktiga i allt från att välja kläder till önskad duschtid. Personal var ständigt närvarande inne i badrummet. Ofta hjälpte personalen den äldre med övre hygien och påklädning samtidig som den äldre satt på toalettstolen. Därefter fick den äldre hjälp med att komma till handfatet för att borsta tänderna. Vid förflyttningar och användandet av tekniska hjälpmedel syntes det att personalen hade god kunskap fast de emellanåt glömde att informera den äldre om vad som skulle ske steg för steg. Mat och måltider Till frukost fanns det olika valmöjligheter och de äldre fick välja var de ville sitta och äta. All frukost serverades av personalen. Frukosten dukades upp på bordet i matsalen så att de äldre kunde se vad som erbjöds och de som ville kunde servera sig själva. Flera olika frukostalternativ fanns. Den äldre beredde smörgåsen själv eller med hjälp av personal. De äldre blev alltid tillfrågade vad och hur de ville ha det. Maten lagades i Brommagårdens egna kök. Det var alltid en rätt som serverades och maten presenterades för det mesta. Matborden var dukade med bordstabletter, tygservetter, kryddor, smör och bröd samt färska blommor, vilket gav ett trevligt intryck. Personalen dukade borden, de äldre var inte delaktiga. Det fanns två matbord, bordsplaceringen var genomtänkt. Alla hade bestämda platser och en skylt med deras namn på båda sidor, vilket underlättade för de äldre att tilltala varandra med namn. Verksamheten hade pedagogiska måltider, personal åt smakportion och förde trevliga samtal runt bordet och personalen serverade maten i karotter så att de äldre kunde ta för sig själva. Efterrätten serverades till var och en eller till alla samtidigt, beroende på vem som arbetade.måltiderna var lugna och fick ta tid. TV och radio stängdes av och inget onödigt skrammel eller diskande förekom under måltiderna. Stimulans och vila De som ville och behövde vila fick hjälp efter måltiderna. Stora gruppaktiviteter planerades för hela verksamheten och anordnas två gånger per månad så som gudstjänst, levande sång och musik (en blandning av sångare och skådespelare som enkelt och intimt iscensätter en historia, sångtext eller berättelse med röst och gester) där samtliga boende, personal och anhöriga deltog.

6 Sida 6 (6) Miljön i de gemensamma utrymmena och på enheten var inspirerande och inredda med olika teman. Det fanns samlingar av porslin, glas, bygelgitarr och gamla saker så som skrivmaskin för att väcka minnen till liv (reminiscens). På enheten fanns ett separat schema för aktiviteter som personalen skulle anordna. Det förekom långa stunder utan stimulans, framförallt på förmiddagen innan lunch. Vid ingången till köket fanns en digital fotoram som visade vilka aktiviteter som pågick i huset. Styrkor Verksamheten arbetade med sin egen värdegrund. De flesta i personalgruppen hade ett personcentrerat förhållningssätt och arbetade med det salutogena, genom att alltid låta den äldre prova först, framförallt i omvårdnadssituationer. Brommagården hade ett eget och välfungerande matråd. Fungerande pedagogiska måltider och karottsystem. Regelbunden underhållning. Stimulerande miljöer som väcker minnen. Regelbunden kollegial dokumentationsgranskning. Fungerande rutiner kring inflyttning, dokumentation och kontaktmannaskap. Utvecklingsområden Verksamheten kan utvecklas genom att: se till att all personal arbetar personcentrerat inom alla områden omvårdnad, måltider och stimulans. se över de basala hygienrutinerna. göra de äldre delaktiga i vardagliga aktiviteterna. utveckla individuell stimulans exempelvis genom samtal om personliga intressen.