UTKAST Arkitektur ESKILSTUNA. ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram

Transkript

1 UTKAST Arkitektur ESKILSTUNA ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram

2 UTKAST Du får nu en ögonblicksbild i ett pågående arbete med en ny typ av dokument i Eskilstuna kommun. Arkitektur Eskilstuna ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram. Det är första gången kommunen tar fram ett sådant program vilket innebär att vi börjar med tomma händer. Under hösten 2018 har vi genom föreläsningar och workshops fördjupat oss i grunderna kring dessa frågor och hur ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram kan se ut. Vi är alltså inte färdiga ännu, utan i nästa steg ska vi ta fram ett mer genomarbetat förslag som går ut på remiss hösten Ambitionen är därefter att kommunfullmäktige antar programmet vintern 2019/2020. Tyck till om det här utkastet senast 31 mars 2019 till arkitektur@eskilstuna.se Läs mer om arbetet med att ta fram Arkitektur Eskilstuna på eskilstuna.se/arkitekturprogram

3 Arkitektur ESKILSTUNA ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram Innehåll Förord...5 Inledning...6 Läsanvisning...7 Syfte...7 Den nationella arkitekturpolitiken Gestaltad Livsmiljö...8 Vision Eskilstuna ArkitekturEvolution Mål för arkitektur och stadsbyggnad i Eskilstuna Hur bidrar ditt projekt? Av vem och när ska Arkitektur Eskilstuna användas...11 Arkitektur och stadsbyggnad enligt Sveriges rikes lag...11 Andra kommunala planerings- och hållbarhetsdokument...11 Strategier för att uppfylla målen...12 Strategier - fördjupning Stadens byggstenar Strategier för stadsbyggandet...17 Hur? Idékatalog Samverkan...24 Testa! Tänk efter före...24 Testa! Tillfälliga projekt/installationer...25 Testa! Nya former för dialog...25 Testa! Pilotprojekt, en går före...25 Samtala! Stadsforum...26 Markpolitik...26 Tävlingar...26 Dela erfarenheter...26 Arbetsteam och arbetsmetod... 27

4

5 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Arkitektur ESKILSTUNA ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram Stadsmiljöer och dess arkitektur tillhör och påverkar oss alla. Ett av målen med Arkitektur Eskilstuna är att få alla aktörer med på ett samtal om arkitektur- och stadsbyggnadskonsten. Vart vi än vänder oss finns arkitekturen där, i rummet du sitter, i tegelstenen eller panelbrädan du lutar dig mot, i fönstret du tittar ut genom, i byggnaden som värmer och skyddar dig, på gatan där du promenerar, i trädet där barnet klättrar, i parken där du tar den välbehövliga pausen och slutligen, i staden som är något större och mer betydelsefullt än sina delar var för sig. Arkitektur Eskilstuna ska förtydliga att arkitektur och stadsbyggnad i sin grundläggande form är en viktig förutsättning för mänskligt liv, samvaro och utveckling. Programmet ska stödja genomförandet av de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsmålen, genom kvalitativ arkitektur och stadsbyggnad. Eskilstuna kommun gör ArkitekturEvolution. Trevlig läsning Daniel Ängmo Stadsarkitekt ESKILSTUNA GÖR ARKITEKTUREVOLUTION* 5

6 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Inledning Arkitektur handlar om rum - i staden och i byggnaderna Arkitektur är gestaltning av många, ibland motstridiga, delar till en odelbar helhet Arkitektur berör oss och våra sinnen I framtagandet av Eskilstuna Arkitektur har stor vikt lagts vid att skapa förutsättningar för ett gemensamt samtal om arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor både internt och externt. Det går inte alltid att separera ämnet arkitektur och stadsbyggnad men som en förenkling handlar arkitektur om byggnader och stadsbyggnad om planering av nya eller integrerade stadsdelar. Fokus i detta första skede, har legat på att kommunens tjänstepersoner och politiker genom workshops, arbets- och referensgruppsmöte aktivt börjat förkovra och fördjupa sig i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Genom öppna föreläsningar och panelsamtal s.k. Stadsforum, har även allmänhet, fastighetsägare och näringsliv kunnat ta del av de frågeställningar kommunen ytterligare velat belysa i Arkitektur Eskilstuna. Arbetet har genomförts mellan augusti och december 2018 och här presenteras programmets målbild och som sammanfattning av höstens arbete och strategier. Vy över Eskilstunaån och Stadsparken hösten

7 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Läsanvisning Visionen Eskilstuna Evolution syftar till att kommunen verkar för en sammanhållen och hållbar kommun och att stadens unika karaktär utvecklas. Befintliga och identitetsskapande kultur- och utemiljöer ska utvecklas, nyskapande arkitektur och stadsbyggnad av hög kvalitét ska tillfogas med omdöme. På så sätt stärks Eskilstunas karaktär och identitet och blir en mer attraktiv och tillgänglig stad för upplevelser, möten, lek, arbete och bildning. Med utgångspunkt i visionen har långsiktiga mål för den fysiska miljön formulerats. Målen syftar till att tydliggöra vad som krävs för att visionen ska uppfyllas. Målen synliggör de olika aspekter som var för sig är viktiga och som tillsammans utgör de gemensamma prioriteringar och målbilder för arkitektur och stadsbyggandet som ska integreras i Eskilstunas framtida utformning. Varje mål följs av en frågeställning med syfte att tydliggöra för aktörerna vilka frågor som bör lyftas i varje enskilt projekt. Varje mål följs av mer konkreta strategier, som fungerar som stöd till hur Eskilstuna genom arkitektur och stadsbyggnad ska uppfylla visionen. Syfte Som så många städer i Sverige och världen växer Eskilstuna starkt. Det föds fler än det dör, vi blir äldre, invandring ökar och urbaniseringen fortsätter. Samhällets krav på hållbara lösningar inom alla fält ökar, så även inom den fysiska planeringen och byggandet. Det tillkommer fler utmaningar och krav på förändring inom de tre tydligaste samhällsbenen - ekonomi, de sociala sambanden och den ekologiska motståndskraften. En viktig faktor för att lyckas är tvärsektoriellt arbetet över förvaltnings- och professionsgränserna. Samtidigt som kraven ökar kräver samhällets aktörer snabbare processer och tillgängliga demokratiska möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Detta gäller vardagsfrågor som t.ex. barnomsorg, skola och sjukvård samt möjlighet att få bostad vid det akuta behovet. I Eskilstuna liksom i andra städer finns det stora utmaningar med inkomstsegregering, arbetslöshet och utbildningsnivå och alla insatser i samhällsbygget måste sträva efter utjämning av de ökande skillnaderna. Arkitektur Eskilstuna tar stöd i den nationella arkitekturpolitiken, och vill vara ett bidrag till att utjämna skillnaderna i samhället då våra formgivna livsmiljöer i allra högsta grad stödjer och påverkar människors vardagsliv. En väl gestaltad livsmiljö, ger förutsättningar för alla människor att växa och att ha ett välfungerande och stimulerande vardagsliv. Vy över Torshälla hösten

8 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Den nationella arkitekturpolitiken Gestaltad Livsmiljö Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön prop. 2017/18:110 Den nationella politiken inom arkitektur, form och designområdet Politik för gestaltad livsmiljö antogs 24 maj Politiken anger tydliga riktlinjer för den byggda miljöns uppgift framöver. Sammanfattning av de nationella riktlinjerna: hållbarhet och kvalitet ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden kunskap om arkitektur, form och design ska utvecklas och spridas det offentliga ska agera förebildligt estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla samarbete och samverkan ska utvecklas, inom landet och internationellt Vy över Kvicksundsbron hösten

9 Arkitektur Eskilstuna 9

10 Många är de röster i branschen som vittnar om att de lyckade projekten präglas av ett starkt engagemang och en tydlig vision. Erfarenhetsmässigt tycks de projekt som haft en grundlig process, i ett eller flera avseenden, tenderar att bli bra och den lyckade processen börjar alltid med att någon ställer frågan...va UTKAST Arkitektur Eskilstuna Vision Eskilstuna ArkitekturEvolution I Eskilstuna upplever vi, vi utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Eskilstuna är en sammanhållen och hållbar kommun. Stadsdelarna, med Eskilstunaån som den centrala livsnerven, binds samman av gemensamma mötesplatser, attraktiva stråk och vackra rekreationsområden, omgärdade av en levande landsbygd. Industrisamhället ger staden sin identitet och specifika karaktär, som förvaltas, utvecklas och förnyas gång på gång med nyskapande arkitektur av hög kvalitet. Staden är en plats där vi ges upplevelser för alla sinnen från myllrande gatuliv till platser för lekfullhet, rekreation och bildning där vi möts, gläds och utvecklas som människor. Här har vi nära till varandra, här känner vi tillit, gemenskap och framtidstro. Mål för arkitektur och stadsbyggnad i Eskilstuna Utifrån Visionen har sju långsiktiga mål formulerats. Varje arkitektur och stadsbyggnadsprojekt i Eskilstuna ska bidra till de långsiktiga målens uppfyllelse. Som stöd till förvekligandet av målen är ett antal strategier och principer formulerade. Arkitektur och stadsbyggandet tar tillvara och utvecklar Eskilstunas identitet (Arkitekturevolution) Varje enskild byggnad, gata, torg och park är en pusselbit som bidrar till stadens helhet Staden är tillgänglig och stödjer alla människors vardagsliv och möjlighet till utveckling De offentliga och gemensamma rummen bidrar till stadens ekologiska robusthet, goda vistelsevärden och socialt liv Arkitekturen berör våra sinnen Arkitekturen utformas för att vara användbar över lång tid Samtalet och dialogen om arkitektur och stadsbyggandet är livaktigt Hur bidrar ditt projekt till målen? Ett projekt börjar alltid med ett antal frågeställningar. Varje projekt i Eskilstuna ska, i tidigt skede, genom sin gestaltning och via dialog kring projektet svara på följande frågor: På vilket sätt samspelar projektet med Eskilstunas särart? Hur bidrar projektet till staden och landskapet som helhet? Hur stödjer projektet människor i deras vardag och hur säkerställs att de offentliga rummen är tillgängliga för alla? På vilket sätt stödjer projektet de ekologiska och sociala funktionerna i omgivningen? Vilken är projektets stadsbyggnadsidé eller arkitektoniska idé? Hur säkerställs att hållbarhet och långsiktig kvalité inte underställs kortsiktiga överväganden? Hur beskrivs och kommuniceras projektet? Dessa frågor ska följas upp genom hela processen, från tidiga skeden, detaljplanering, projektering, bygglov, genomförandet och till färdigt projekt. Blev det som vi tänkte? Arkitektur berör våra fem sinnen. 10

11 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Av vem och när ska Arkitektur Eskilstuna användas? Arkitektur- och stadsbyggandsprogrammet ska vara ett stöd för medborgare, byggföretag och kommunkoncernens anställda och tjänstepersoner när fysiska miljöer ska ändras, kompletteras eller byggas nytt. D.v.s. programmet ligger till grund för all typ av initiativ inom fysisk planering och byggnation. Allt i programmet gäller inte för alla projekt men frågeställningar fungerar för alla typ av projekt såsom skola, bostäder, lekplatser, vägar, industri, parker etc. Arkitektur och stadsbyggnad enligt Sveriges rikes lag I plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen regleras hur mark, vatten och byggnader ska skyddas och användas. Plan- och bygglagen kan benämnas som exploateringslag, möjlighetslag men också som en avvägningslag med syftet att väga olika särintressen mot varandra för att ur ett samhällsperspektiv vara mest lämpligt för platsen. Miljöbalken och kulturmiljölagen är mer av förbudslagar för att skydda befintliga värden i natur och bebyggelse. Det privata, näringslivet och offentliga har alla ansvar att följa lagarna kring våra livsmiljöer. Lagarna berättar att man ska göra men inte hur man ska göra för att det ska bli bra och fungera på lång sikt. Det är här ett arkitekturoch stadsbyggnadsprogram ska hjälpa till. Andra kommunala planeringsoch hållbarhetsdokument Arkitektur Eskilstuna fördjupar översiktsplan 2030 ställningstagande gällande hur tillkommande bebyggelsen samspelar med befintlig bebyggelse. Arkitektur Eskilstuna väver in och svarar på de 17 globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 genom beskrivningar av formgivning. Dessa presenteras som strategier och svarar även på samhällsekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Andra dokument eller metoder är t.ex. Stadslivs- och rumsstrategier, Grönplan, Klimatplan för Eskilstuna, Trafikplan, Metod för hållbar Stadsutveckling. Stadsläkning, Skyltpolicy etc. Dessa dokument stödjer den fysiska planeringen i Eskilstuna kommun. Utifrån dessa dokument och i den sammanvägningen som måste göras om hur ett projekt kan formges används Arkitektur Eskilstuna. rför? 11

12 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Strategier för att uppfylla målen MÅL Arkitektur och stadsbyggandet tar tillvara och utvecklar Eskilstunas identitet (Arkitekturevolution) Platsens historia är en tillgång och ska vara en utgångspunkt för förändring och tillägg. Särskilt viktiga byggnader kan placeras fristående eller särskilt betydelsefulla platser kan markeras med fristående byggnader eller höga hus, gamla som nya. MÅL Varje enskild byggnad, gata, torg och park är en pusselbit som bidrar till stadens helhet Kvarter ska som utgångspunkt delas in i flera fastigheter eller med flera arkitektinsatser. God kvalitet i relationen mellan byggnadens höjd och gatans eller platsens bredd ska alltid eftersträvas. Byggnaders placering ska aktivera staden. MÅL MÅL: Staden stödjer alla människors vardagsliv och möjlighet till utveckling Bottenvåningar ska utformas för aktivt stadsliv, med entréer och verksamhetslokaler mot gata. I mindre centrala lägen ska bottenvåningarna förberedas för verksamhetslokaler. Gårdar ska utformas för socialt liv där barnen är i fokus. Kombination av flera funktioner ska eftersträvas för fler möten mellan människor och effektivt nyttjande av resurser. 12

13 Arkitektur Eskilstuna UTKAST MÅL De tillgängliga offentliga och gemensamma rummen bidrar till stadens ekologiska robusthet, goda vistelsevärden och socialt liv Torg, parker, vegetation och vatten ska bidra till livskvalité och ekologisk hållbarhet. Alla delar av staden ska ha närhet till tillgängliga torg, mindre mötesplatser och park. Entréer ska placeras mot gata och med passage till eventuell gård. MÅL Arkitekturen berör våra sinnen Byggnader och mellanrum ska utformas för att beröra våra sinnen. Gatans sträckning ska utformas med hänsyn till orienterbarhet, upplevelse och blickpunkter. Varje projekt ska presentera en arkitektur- eller stadsbyggnadsidé. MÅL Arkitekturen utformas för att vara användbara under lång tid Byggnader och mellanrum ska vara robusta för långsiktig hållbarhet. Ett långsiktigt perspektiv på byggnader och dess användbarhet nu och i framtiden ska vägas mot kortsiktiga investeringskostnader. 13

14 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Strategier - fördjupning Stadens byggstenar I Arkitektur Eskilstuna finns det mål, strategier och ställningstaganden för Eskilstuna kommuns bebyggelsekvaliteter. Staden byggs av ett antal grundelement. Idén om stadens grundelement bygger på att de är hörnstenarna i stadens uppbyggnad. Gatan och det sammanhängande gatunätet, de offentliga platserna, kvarteret och dess byggstenar, de enskilda fastigheterna, med sina byggnader. Det sätt som staden byggts på genom århundraden är med en väv av gatusträckningar som definierar kvarterens storlekar och där alla gator hänger ihop med varandra i ett integrerat system. Kvarterens byggstenar, de enskilda fastigheterna kan förändras, skifta funktion och bytas ut utan att gatunätet ändras i någon större omfattning. Stadens grundelement: En gatuväv Stadens offentliga rum Stadens kvarter och byggnader Landskapet Fröslunda centrum 14

15 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Kontinuerlig gatuväv Eskilstunas gatuväv är stadens förenande rumsliga gatusystem som gör att vi kan röra oss i staden, till fots, på cykel, med buss eller bil. Att gatunätet hänger samman är viktigt för tillgängligheten till stadens utbud och delområden. Gatornas kontinuitet hjälper oss att orientera oss och förstå hur staden hänger ihop och stadens gator och andra offentliga rum ska därför vara öppna för alla. Gatuväven förbinder också stadsdelarna och dess invånare med varandra och med den omgivande landsbygden och dess tätorter. Motsatsen till gatuväv är återvändsgränder och vändplaner vilket påverkar tillgängligheten och känslan av tillträde negativt. Det kan verka privatiserande och motverkar själva syftet med gatuväven. Under mitten av 1900-talet bröt man med tidigare praxis av stadsbyggande. Bilens men även kollektivtrafikens framväxt möjliggjorde större avstånd och staden funktionsseparerades. Det tidigare kontinuerliga och sammansatta gatunätet ersattes i många fall med tillfartsvägar utan koppling till resten av nätet. De hållbarhetsutmaningar vi idag arbetar med, där bland annat önskan om minskat bilåkande, effektivare nyttjande av tillgängliga markresurser, motverkande av fysisk segregation och målet om rättvisare tillgång till stadens service och utbud har gjort att vi idag många gånger ifrågasätter resultatet av 1900-talets stadsbyggande. Gatuväven lägger grunden för flexibel och tålig utveckling, användning och förändring av staden över tid. En gata kan göras om till bussgata eller cykelväg för att i framtiden bli en, ja, vem vet? Gatans kontinuitet och relation till andra gator i nätet har stor betydelse för var det uppstår kommersiella lägen, vilka gator som kommer bli av lugnare karaktär och var det är störst möjlighet är att många människor naturligt rör sig. Det är därför viktigt hur stora kvarter som görs, vilka gator som blir huvudgator, vilka platser som ges större tyngd och vilka siktlinjer som ska förtydligas. Forskning visar att korsningstäthet påverkar resval då högre korsningstäthet innebär färre bilresor och fler resor till fots, med cykel och kollektivtrafik. (Ewing & Cervero, 2010) Symbolerna visar hur stadsväven utvecklats genom årtusenden. Från enklare korsningspunkter till mer och mer sammansatt struktur talets bubblor som eventuell parantes i historien? Nu är vi tillbaka i gatuvävstänk för att bygga samman stadsdelar. En gatuväv som länkar samman stadens människor och platser. Köpmangatan. Foto: Anna Götzlinger 15

16 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Offentliga rum Eskilstunas allmänna platser ska vara öppna, tillgängliga och användbara mötesplatser för sina medborgare. Staden tillhandahåller gröna parkmiljöer, hårdgjorda torg och attraktiva gaturum att njuta och inspireras av. De ska utformas på ett varierat sätt och fungera som vardagsrum, finrum, lekrum, aktivitetsrum eller på annat sätt för att möta upp medborgarens krav och behov. Det gemensamma för dessa rum är att de fungerar som orienteringspunkter i staden för möten och rekreation. Stadens offentliga platser bidrar också till att bekräfta och utveckla stadens identitet och attraktionskraft som besöksmål. Stadens offentliga rum bidrar också till att öka integrationen genom att utgöra tillgängliga stråk och målpunkter för alla nationaliteter. Eskilstunaån med Stadsparken är bra exempel på både stråk och orienteringspunkt i hjärtat av staden. En offentlig plats liksom en gata ligger kvar i hundratals år och blir ett långsiktigt system vilket måste bli rätt i planläggning. UN Habitat, FNs organ för boende- och bostadsbyggnadsfrågor har studerat hur stor andel av markytan som är offentliga rum i värdens mest attraktiva städers såsom New York, Paris Stockholm. Andel offentliga ytor för torg, park och naturområden är minst 15 %. (UN Habitat 2014) Kvarter och byggnader Kvarterens storlek och utformning ska relatera till behov av rätt exploatering för sin plats och omgivning. I nya områden samspelar kvarterens storlek med gatuvävens krav på interaktion och förbindelsepunkter. Ett kvarters byggnader kan varieras i volym och höjd för att samspela med gatans bredd på så sätt att dagsljus och grönska ges både till innergård, gata och närliggande bebyggelse. Stadens byggnader ramar in och stödjer gator, torg och parker och bildar dess kvarter. I byggnader ryms olika verksamheter såsom bostäder, skolor, lokaler för kultur, handel och arbete. Byggnader står kanske i 100 år. Byggnader bör byggas enligt en långsiktig ekonomisk kalkyl och kunna återanvändas och förändras flera gånger under sin livslängd. Foto: Anna Götzlinger 16

17 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Strategier för stadsbyggandet Utifrån stadens grundelement tillkommer Eskilstunas arkitektur- och stadsbyggnadsstrategier som inriktning för översiktsplanering, detaljplanering, förhandsbesked, bygglov av tillkommande befintliga, nya områden och byggnader. Byggnaders placering aktiverar staden I staden och tätorterna placeras byggnaderna i huvudsak i gatuliv eller inom förgårdsmark. Det handlar om sociala relationer och väl avgränsade stadsrum där byggnaderna och dess fasad bildar gräns mellan det privata och det offentliga. Denna princip ger effektiv markanvändning. Fasaderna med sina fönster, dörrar, portar, olika material och detaljer kommer också nära de människor som rör sig i gaturummet och ger dem direktkontakt med byggnaderna och verksamheterna innanför fasaderna. Ett upplevelserikt gaturum är genom dess utformning alltid ett tryggare och mer intressant gaturum. Även om det finns viss risk för insyn från gatan till bostaden överväger nyttan med kontakten mellan det privata och det offentliga för trygghet och upplevelserika gatumiljöer. Bostaden är alltid privat men beroende på gestaltningen av övergången från det privata till de gemensamma och offentliga kan förutsättningar för möten mellan människor och socialt liv skapas i mindre eller högre grad. Principen medger olika byggnadstyper. Det skapar möjlighet för kringbyggd kvartersstad, lamellhus, radhus och villor eller byggnader fria i sin form så länge de placeras i gatuliv eller inom förgårdsmarken. Fristående byggnader Ett fåtal viktiga byggnader kan med fördel placeras fristående vid park, torg eller andra särskilda platser som staden vill förtydliga. Dessa byggnader kan innehålla kultur, sport, offentlig service, utbildning eller, i undantagsfall, bostäder, kontor eller andra funktioner ska ges särskilt stor arkitektonisk verkshöjd. Dessa byggnader ger staden starka och kulturellt vitaliserande tillskott. De kan, väl genomförda, också ge inspiration till andra byggnaders utformning och kvalitet. Att samla och kombinera funktioner ger plats för fler möten Att skapa sociala värden är stadens viktigaste uppgift. För att stödja mötet mellan människor ska det i planering och byggande alltid möjliggöras för olika funktioner på offentliga platser och i kvarter. Att t.ex. kombinera funktioner såsom lekplats med utegym ger barn och vuxna tillfälle att vistas vid samma plats. Eller genom att placera busshållplatsen vid förskolan och matbutiken vid torget eller parken. De kompletterande funktionerna stärker de offentliga platsernas användning och identitet vilket gynnar både invånare och besökare. Jan Gehl, dansk arkitekt och stadsbyggnadsforskare menar att värdet av att samla funktioner kontra utspridning inte ska undervärderas (Gehl, 2008). Huvudentréer mot gata Huvudentréerna vänds mot gatan så att alla människor använder de gemensamma gaturummen när de kommer eller lämnar sin bostad, sitt arbete och sin skola. Genom att rikta rörelserna till samma gatusystem skapas större möjligheter för möten och stadsliv och förutsättningar för hållbara verksamheter i byggnadernas bottenvåningar ökar. Genom att vända huvudentréerna mot gatan ges innergårdarna en mer privat och lugnare karaktär, fredad från det mer offentliga livet utanför gården. Entréernas belysning ska bidra till göra staden tryggare. Cirka 5-10 entréer per 100 meter är en bra tumregel som bekräftas av studier gjorda av Gehl BREEAM Communites och LEAD Neighbourhoods har liknande rekommendationer. Gårdarna utformas för socialt liv De privata och fredade gårdarna ska utformas så tillräckligt med solljus ger attraktiva gårdsmiljöer för det boende med särskild hänsyn till barnens möjlighet till lek och trygg utevistelse. Portiker eller genomgående trapphus ger in- och utblickar genom kvarteren och möjlighet för direkt access till gården om så behövs. Bilparkering på innergårdar ska undvikas. Cykelparkering ska ges plats på innergård om parkering inte finns i källarplanet. På gårdarna kan dagvattenhantering och små trädgårdsodlingar med fördel planeras in. Ny forskning vid KTH i Stockholm (Minoura et al., 2012) har visat att en gård bör vara sammanhängande och inte uppdelad i små fragment för att kunna användas av de boende. Minst 1500 m2 ses som en rimlig gårdsyta för att få plats med de funktioner som behövs för de boende. Foto: Anna Götzlinger 17

18 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Bottenvåningarna utformas för aktivt liv Bottenvåningar ska vara så öppna som möjligt mot gatan och ska innehålla samhällsservice, kommersiell och/eller publik verksamhet. Gatans offentlighet, trygghet och attraktion ökar genom dessa levande bottenvåningar. Övergången mellan inne och ute, mellan privat och publikt; tröskeln, entrén, balkongen, kan genom medveten gestaltning skapa goda möjligheter för möten. Förutsättningarna för affärsverksamheter stärks genom att människor rör sig vid bottenvåningarna i staden. Även rena bostadsgator kan ges möjlighet för verksamheter i hörnlägen för att haka i de starkare stråken i staden. Om det vid tidpunkten för byggnation inte finns efterfrågan på affärsverksamheter i bottenvåningarnas kan de ändå utföras med tillräcklig rumshöjd så att verksamheter kan etableras vid ett senare tillfälle. Tillsvidare kan dessa verksamhetshöga lokaler användas som bostäder. Lokaler och portar ska med sin ljussättning bidra med trygghet i staden. En funktionsblandad stad, med tex verksamhetslokaler i bottenvåningarna ger förutsättningar för större mångfald, befolkade och tryggare gaturum, och gynnar också de gående och cyklande. UN Habitat (2014, 2) föreslår i sina riktlinjer för hållbar stadsbyggnad en fördelning av byggnadsytan där procent är handel eller kontor, procent är bostäder och runt 10 procent är offentlig service. UN Habitat betonar att en funktionsblandad stad ger fördelar i samnyttjande av stadens ytor och lokaler. Exempel på ny byggnad med aktiv bottenvåning. 18

19 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Kvarterets och husens relation till gatan Husens höjd och gatans bredd bildar ett viktigt förhållande som utformar gaturummet. En lika bred gata som husens höjd ger traditionellt bra ljusförhållanden för både gata och bostad. Ett kvarters byggnader kan varieras i volym och höjd för att samspela med gatans bredd på så sätt att dagsljus och grönska ges både till innergård, gata och närliggande bebyggelse. Dagsljusmängden är viktigt för människors hälsa och välbefinnande och måste säkerställas i utformningen av husens höjd, gatans bred och byggnaders placering. Parker, vegetation och vatten för livskvalité och hållbarhet Parker, grönska och vatten har stor betydelse för stadsmiljön och är stadens mötesplatser för gemensamma aktiviteter liksom enskild avkoppling och rekreation. De bidrar även till rumslig variation och är ett grundläggande komplement till gatornas långsträckta rum. Landskapsarkitekturen blir viktig på dessa platser och ska ges stort utrymme för kvalitet och hållbarhet över tid. Ett avstånd på meter mellan bostad och grönområde på 2000 m2 ger dokumenterat goda hälsoeffekter för medborgarna. Förutom större parker och grönområden ska det finnas utrymme för mindre stadsrum, t.ex. fickparker, hörn eller släpp i fasaden eller förskjutningar i gatusträckningar. Dessa platser blir mer intima och kan även planteras med träd eller annan grönska som komplement till annan dagvattenhantering och förstärkning av ekosystemtjänster som skugga och avkylning varma sommardagar. Dessa smålungor adderas med fördel till smalare gatupartier som vanligtvis inte medger grönska. De offentliga rummens bidrag till stadens ekologiska robusthet Växande städer och global uppvärmning ökar idag trycket på mark för byggnation och produktion av mat och energi. Funktionella ekosystem och ekosystemtjänster är en förutsättning för att klara planetens långsiktiga överlevnad, och för att producera det vi behöver. Samtidigt är de sociala nätverk som staden erbjuder grunden för vårt moderna samhälle. Att ge förutsättningar för en nära samverkan mellan människans användning av det gröna i staden, och utveckling av de ekologiska värdena i staden, park och natur är en förutsättning för en långsiktigt hållbar stad. Incorporating Green-area User Groups in Urban Ecosystem Management, Colding et al Slutsatsen i artikeln är att om lokalt engagerade grupper av människor engageras i utveckling och förvaltning av gröna urbana ytor ges förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald och ökad produktion av ekosystemtjänster lokalt. Tillgängliga offentliga rum Alla människors ska ha tillgänglighet till de offentliga rummen. Människor har olika förutsättningar för att tillägna sig stadsmiljön, fysiskt, kulturellt och socialt. Ett brett perspektiv på de offentliga rummens utformning ska eftersträvas, där gestaltningen i möjligaste mån ska verka kompensatorisk med målet att inkludera många olika grupper av människor. Boverket rekommendera ett avstånd på högst 300 meter till ett grönområde vilket bygger på forskning av Grahn & Stigsdotter, 2003 som rekommenderar meter. Funktionella ekosystem och ekosystemtjänster är en förutsättning för planetens långsiktiga överlevnad. 19

20 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Torg och mindre mötesplatser Torg är stadens mest välanvända offentliga platser, oftast hårdgjorda för intensiv användning. Torgets viktigaste uppgift är att vara mötesplats, ge staden/ stadsdelen identitet. För att vara levande och välanvänd ska torg placeras strategiskt där folk rör sig, gärna inte längre än 800 meter från station eller andra viktiga korsningspunkter i staden. Torg måste också formges utifrån sollägen och vindförhållanden så människor stannar kvar länge. I forskning t.ex. Strategisk placering av torg, Hillier Torget att se andra människor, Legeby 2010, samt torgets utformning Gehl, 2008 bekräftas att torg som offentlig plats betyder oerhört mycket för staden som identitetsskapande mötesplats. Variation genom flera fastigheter/ arkitektinsatser inom varje kvarter En av anledningar till äldre städers variation och attraktivitet ligger delvis i ägandet. Genom mindre fastighetsindelning skapades ett naturligt utrymme för olika arkitektur. Kvarter uppdelade i mindre fastigheter ger också möjligheter för succesiv utbyggnad samt ger mindre aktörer möjlighet att bygga. Fastighetsstorlek ska alltid vägas mot marknadsläge så projekten blir attraktiva att genomföra. Denna möjlighet gäller när kommunen agerar markägare. När andra markägarna bygger kan olika arkitekter anlitas för flera byggnader inom samma kvarter som ett sätt att åstadkomma liknande metod för attraktivitet. Gatans sträckning utformas med hänsyn till orienterbarheten Nya och kompletterande gator ska utformas med hänsyn till orienterbarheten och upplevelsen av gaturummet. Genom kontinuerliga gatusträckningar säkerställs stadsdelarnas samband. I vissa lägen kan, genom medvetna förskjutningar eller svaga böjningar av gatorna eller genom att utgå från naturliga strukturer såsom natur, bergspartier, vattendrag etc. särskilda byggnader eller platser synliggöras. Viktiga byggnaders fasader kan då upplevas bättre när människor förflyttar sig i stadsrummet. Genom att aktivt planera torg, parker och gator med byggnader i fonden skapas riktmärken och rytm i stadsvävens kontinuitet. Tillgängligheten och orienterbarheten till torg och gröna områden ökar när dessa placeras utmed gatans händelsepunkter och inte kompliceras allt för mycket. Forskning av A. Ståhle, 2008 visar att det inte bara är avståndet som påverkar närheten till grönområde utan hur komplicerat det är att hitta dit. D.v.s. antal riktningsändringar till ett grönområde. Variation skapas genom små fastigheter och varierad byggnation. 20

21 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Gatans sträckning uformas med hänsyn till orienterbarheten. Platsen historia eller nutida berättelse är en resurs Arkitektur blir kvar länge och är en del av vårt gemensamma kulturarv. Arkitekturen runt omkring oss består av miljöer från olika tider lagda till varandra. Det är viktigt att fortsätta addera arkitektur av hög kvalitet i den ständigt pågående processen att utveckla, förändra och förädla vår stad. Man kan prata om kulturell hållbarhet då tidens avtryck visar vår kulturella status i den pågående historiebeskrivningen. Arkitektur är den byggda bilden av oss själva vid en given tidpunkt, i ett givet sammanhang. Den byggda bilden är ett samlat bevis på kunskap om teknik, arkitektur, ideal, ekonomi, politik och hållbarhet vid ett särskilt tillfälle i historien. Staden och arkitekturen blir vår gemensamma byggda berättelse. Det är viktigt att vi alla kan vara stolta över berättelsen, och att vi medvetet fortsätter att utveckla den. Eskilstuna har byggts under lång tid och kommer fortsätta byggas vidare under lång tid framöver. Genom att utgå från historiska platser, element eller historier ges möjlighet till formgivning och stadsdelens framväxt med den lokala identiteten som utgångspunkt. I skenet av detta kan även nutida berättelser skapa intressanta vinklingar och utgångspunkt för stadsdelars framväxt. 21

22 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Alla delar av staden ska ha närhet till torg, mindre mötesplatser och park Stadens utformning kan ge bättre, eller sämre, möjligheter för vardagslivet och mänskliga initiativ. Närheten till, och utformningen av de offentliga rummen är viktigt för att ge förutsättningar för möten mellan människor. Stadens primära funktion har alltid varit en plats för utbyten av idéer, kunskap, tjänster och varor. I vår tid adderas kreativa kunskapsutbyten. Levande städer behöver och skapar med tiden offentliga rum i olika skalor och sammanhang. Ett långsiktigt perspektiv ska alltid vägas mot kortsiktiga investeringskostnader Långsiktigt perspektiv på arkitektur och dess användbarhet nu och i framtiden måste alltid vägas mot kortsiktiga investeringskostnader. Arkitektur av hög kvalitet är inte direkt avhängig av höga kostnader utan av en gemensam ambitionsnivå och målbild, med kloka val och prioriteringar för de inblandade är ett schematiskt kostnadsförhållande mellan skiss, byggande och byggnadens livskostnad i grova drag. Om man skulle våga tänka efter före och verkligen rita fram kloka förslag till en skissandel på 1,2 med en byggandel på 8 vilket skulle kunna ge en livskostnadsandel på 80. Då skulle projektet ha sparat många andelar av tid, resurser, ekonomi i det stora hela och den kortsiktigt ökade kostnaden för skissen skulle te sig liten. Lokal offentlighet Samfällighet Urban offentlighet Täta enheter ramar in gata och plats Enskild mindre enhet med omgivande uterum Större komplex enhet, sammankopplande, multifunktionell Lokal offentlighet Den lokala offentligheten eller det tredje rummet, i bibliotek, caféer, aulor, handlesplatser, lokalgator m. m. som samlar en mindre grupp människor som är mer lokalt förankrade. (Referens; Sören Ohlsson och Ray Oldenburg) Samfällighet Samfälligheterna, klubblokaler, kvartersgårdar, kolonilotter, institutionslokaler m. m. som är en avgränsad plats för en specifik grupp av människor. Dessa behövs för att skapa delaktiga rum för små gemenskaper som kan samlas kring ett intresse eller ett kvarter. (Referens; Elonor Ostrom) Urban offentlighet Den stora s.k. kosmopolitiska offentligheten, de centralaste stadsrummen, gatorna, torgen och parkerna där alla ser alla, är alla är främlingar och där man kan se och möta det annorlunda. (Referens; Jane Jacobs, Georg Simmet och Hanna Arendt) 22

23 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Byggnader och mellanrummen ska vara robusta för långsiktig hållbarhet Flexibilitet och mångfunktionalitet är eftersträvansvärt både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Byggnadens delar har olika livslängd där stommen lever längst. En väl gestaltad och genomförd arkitektur kommer kunna användas och återanvändas för nya ändamål om och om igen. Byggnader och mellanrummen, de offentliga rummen, måste svara mot människors behov här och nu, men också inkludera framtida möjligheter. Robust och väl gestaltad arkitektur har en förmåga att både älskas, men också omtolkas, av de människor som använder miljön om och om igen, över dygnet, årstiderna och åren, för nya behov och funktioner. Byggnader och mellanrum ska utformas för att ge oss sinnliga upplevelser Arkitektur är ett uttryck för vår längtan, våra drömmar, vår fantasi och våra framtidstankar om rum där vi som människor trivs och kan utvecklas. Arkitektur berör alla våra sinnen och är, när den är som bäst, robust och håller över tid. Arkitektur är också ett språk uppbyggt av bokstäver för att bilda ord, meningar och kapitel för att skapa berättelser. Dessa ord bildar begrepp för att förklara arkitekturens och stadsbyggandets delar i en helhet. Gestaltning av en miljö, en byggnad, en stadsdel, en park o.s.v. är en HELHET av en mängd olika delar som är beroende av varandra och ibland står i konflikt med varandra. Allt hänger ihop i en odelbar, väl gestaltad helhet; stad, park eller byggnad, där alla delar är beroende av varandra, men skapar något mer än delarna var för sig. Varje projekt ska presentera en arkitektur- eller stadsbyggnadsidé Arkitektur med kvalitet bygger på ett grundligt och kreativt arbete, med utgångspunkt i erfarenhet och analysförmåga. Det är resultatet av ett skapande och noggrant arbete, baserat på praktisk och vetenskap. Det byggda är svaret på ett behov men det är också en idé om hur det ska ges form - gestaltas. En arkitektonisk idé handlar om hur formen uppfyller målen för människorna som ska använda byggnaden, stadsdelen eller parken på bästa sätt. När de tankar och idéer som projektets form bygger på formuleras, tydliggörs och beskrivs ges goda förutsättningar för ett bra slutresultat. Äldre skyltar berättar en historia. Foto: Anna Götzlinger 23

24 UTKAST Arkitektur Eskilstuna HUR? Idékatalog Samverkan Dagens planerings- och designprocesser är komplexa skeenden, ofta med ett stort antal intressenter och aktörer involverade. Den ökade komplexiteten, men också den tilltagande specialiseringen i planering och genomförande, gör att behovet av tydliga och överskådliga samverkansprocesser har ökat. Tidig samverkan om projektets förutsättningar, begränsningar, idé och mål leder till ökat engagemang och ökad förutsägbarhet. Testa! Tänk efter före Utveckling och innovation ska vara en naturlig del i processerna kring arkitektur. De hållbarhetsutmaningar vi möter kräver också nya svar. Dagens designverktyg ger större möjligheter att pröva och testa nya lösningar innan de väl byggs t.ex. genom klimatsimuleringar, livscykelanalyser och avancerade digitala visualiseringar. Dessa verktyg utvecklas i snabb takt, och ger en bra möjlighet att tänka efter, och testa, innan det är för sent. 24

25 Arkitektur Eskilstuna UTKAST Testa! Tillfälliga projekt/installationer Tillfälliga projekt och installationer kan användas för att pröva en plats potential, men också för att locka nya besökare. Testa! Nya former för dialog Tillfälliga projekt kan också vara ett verktyg för att skapa intresse för en plats eller ett projekt och öppna för nya former av dialog. Testa! Pilotprojekt, en går före Genom att låta enstaka projekt testa nya lösningar, gällande gestaltning eller processer, kan dessa pilotprojekt utveckla ny kunskap, fungera som förebilder och utveckla branschen som helhet. 25

26 UTKAST Arkitektur Eskilstuna Bygget av Mälardalen högskolas nya campus är resultatet av en arkitekttävling. Samtala! Stadsforum Kunskapen, samtalet och debatten om arkitektur ger en bra grund för ökad kvalitet i det sedan byggda. Kommunens Stadsforum är ett viktigt inslag. Markpolitik Kommunen som markägare har stora möjligheter att genom sina riktlinjer för markanvisning skapa underlag för kvalitet och variation. Markpolitik som medför att man får ett ökat antal olika byggherrar ger möjlighet till en blandning av bostadstyper, upplåtelseformer och öppnar för att olika stora aktörer kan få agera. Markanvisningar för pilotprojekt kan bli framgångsrika förebilder såväl för arkitektoniskt nyskapande, för hållbart byggande och mångfald i gestaltning. Tävlingar Arkitekttävlingar ger en kreativ och bred genomlysning av ett projekt med flera, nya och ofta oväntade svar på frågeställningen. Tävlingar uppmärksammar stadens ambition gällande arkitektur och vad det betyder för en stadsidentitet och utveckling. Dela erfarenheter Genom metodisk uppföljning av genomförda projekt ökar kunskapen om vad som gör att ett projekt blir lyckat eller inte. Är den arkitektoniska idén och mål tydligt formulerade underlättar det utvärderingen av det färdigställda projektet. De gemensamma erfarenheterna ska delas och spridas. 26

27 UTKAST Tyck till om det här utkastet senast 31 mars 2019 till Läs mer om arbetet med att ta fram Arkitektur Eskilstuna på eskilstuna.se/arkitekturprogram Arbetsteam och arbetsmetod Daniel Ängmo, Stadsarkitekt och projektledare stadsbyggnadsförvaltningen Arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner på stadsbyggnadsförvaltningen, kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen och Eskilstunas kommunala fastighetsbolag Kommunfastighet. Referensgrupp bestående av chefer på stadsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och det kommunala fastighetsbolaget. Ett flertal politiker har deltagit i de workshops och Stadsforum som genomförts. White Arkitekter genom Sara Grahn arkitekt SAR/MSA och Ola Strandell arkitekt SAR/MSA har bidragit som bollplank, workshopledare och delförfattare i arbetet. Samtal har förts med Stadsarkitekter från Linköping, Norrköping och Örebro för att lära och inspireras. Linköpings Arkitekturprogram har i delar legat till grund för Arkitektur Eskilstuna. Arbetet har genom frågeställningar VAD, VARFÖR, HUR ARKITEKTUR? skapat ett föreläsnings- och utbildningspaket för kommunens tjänstemän och politiker för att ge en grundläggande inblick i arkitekturoch stadsbyggnadsfrågor. 3 workshops, 2 stadsforum och ett flertal arbets- och referensgruppsmöte har genomförts för att fördjupa kunskapen om arkitektur och stadsbyggnad. Arkitektur Eskilstuna utgör en konkretisering av Eskilstuna kommuns översiktsplan. Det betyder att du i översiktsplanen kan läsa om helheten och att du här kan läsa om varför och hur vi skapar arkitektur och stadsbyggnad. Arkitektur Eskilstuna är i förhållande till andra kommunala dokument en tvärsektoriell och förvaltningsöverskridande som ger underlag för all fysisk design och form. Följande föreläsare har medverkat på workshops Rasmus Waern, Sara Grahn, Ola Strandell, Viktoria Walldin, Monica von Schmalensee Föreläsare på Stadsforum Claes Caldenby, Mari Ferring, Konrad Krupinski, KKark, Fredric Benesch, IPOS; Sandra Frank, Folkhem, Dan Hallemar, moderator Referenser Boverkets Rapport 2018:32 Byggemenskaper Spacescape Mäta Stad 2016 Linköpings arkitekturprogram Arkitektur och byggande i Örebro kommun, 2018 Arkitektur Uppsala Arkitekturpolicy, 2017 Arkitekturpolitik för gestaltad livsmiljö, 2018 UN Habitat (2014, 2)

28 ESKILSTUNA GÖR ARKITEKTUREVOLUTION* eskilstuna.se/arkitekturprogram