Förskolan Svalans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Transkript

1 Förskolan Svalans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

2 Innehåll Grunduppgifter... 3 Bakgrund och vision... 3 Utvärdering... 5 Främjande arbete... 6 De sju diskrimineringsgrunderna är:... 6 Främja arbete mot kränkande behandling Främja likabehandling oavsett kön (genus) Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Främja likabehandling vid funktionsnedsättning Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Kartläggning... 9 Förebyggande Rutiner för akuta situationer Bilaga Du som är vårdnadshavare är alltid välkommen att kontakta oss i förskolan om du har idéer synpunkter på vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling eller om du känner oro för ditt barn. Kontakter: Förskolechef Catharina Jonsson Specialpedagog Camilla Pettersson Sjöman BO (Barnombudsmannen) tel Rädda Barnen tel BRIS tel Svalans förskola: (avd.Bamse), (avd.Skalman), (avd.Pluto) (avd.Bambi) 2

3 Grunduppgifter Bakgrund och vision Enligt skollagen och diskrimineringslagen har denna plan mot diskriminering och kränkande behandling utarbetats som stöd för personal, vårdnadshavare och barn vid våra förskolor. I skollagen 6 kap. 6 beskrivs följande: Huvudmannen ska se till att inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I skollagen 6 kap. 8 beskrivs följande: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjats eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan Diskrimineringslagens första paragrafs lydelse är följande: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vision Planen ska skapa en trygghet för barn, vårdnadshavare och personal då den visar att organisationen har rutiner för att både förebygga och åtgärda om det skulle uppstå en diskriminerande eller kränkande behandling. Planen gäller Ansvariga för planen Förskolechef ansvarar för att huvudmannens ansvar uppfylls på varje enhet. Förskolechefen ansvarar också för att nyanställd personal, barn och deras vårdnadshavare får kunskap om innehållet i planen. Personal tillsammans med förskolechef är ansvarig för att planen arbetats fram och för att den efterföljs. Planen revideras kontinuerligt inför varje nytt år. I Lpfö98/16 beskrivs arbetslagets ansvar på följande sätt: Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, 3

4 göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Barnens delaktighet: Vi lyfter barns positiva handlingar för dem själva och för varandra. Vi observerar barnen. Vi samtalar och lyfter dilemman med barnen om hur man är mot varandra och hur man är en bra kompis. Vi arbetar med känslor och empati. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vi lyfter denna plan på inskolningsmötet och föräldramöten. Vi ger möjlighet till vårdnadshavarna att komma med synpunkter och åsikter om vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Vid utvecklingssamtal. Planen mot diskriminering och kränkande behandling delas ut till vårdnadshavare och finns tillgänglig på Grums kommuns hemsida. Personalens delaktighet All personal har kunskap om denna plan och arbetar efter den. Vi personal finns i barnens närhet och är uppmärksamma på vad som händer. Personalen diskuterar regelbundet förskolans värdegrund. Personalen visar varandra respekt. Personalen är lyhörd för varandras handlingar. Personalen har en bra kommunikation med vårdnadshavarna. 4

5 Utvärdering Fjolårets plan har utvärderats på följande sätt: Utvärdering har skett genom diskussioner i arbetslagen och på arbetsplatsträffar. Personalen har samlat in vårdnadshavarnas synpunkter genom exempelvis enkäter. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: All personal, vårdnadshavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Utifrån värderingsverktyget från Specialpedagogiska skolmyndigheten angående tillgänglig utbildning har det framkommit att vi önskar mer kunskap om tecken som stöd. Årets plan ska utvärderas senast: Årets plan ska utvärderas på följande sätt: Personalen reflekterar över hur man arbetat med barnen kring likabehandling och utvärderingen sker genom diskussioner i arbetslagen och på arbetsplatsträffar. Personalen tar in vårdnadshavarnas synpunkter genom exempelvis enkäter. Personalen samlar in eventuell dokumentation som gjorts under året kring kränkande och diskriminerade handlingar. Utifrån denna dokumentation utvärderas och revideras denna plan och nya mål sätts upp. Ansvarig för årets plan utvärderas: Förskolechefen tillsammans med pedagogerna. 5

6 Främjande arbete De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de åtta diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Definitionerna gäller kränkningar mellan barn och mellan personal och barn. Trakasserier: är en aktiv, medveten handling som kränker en persons värdighet i koppling till de åtta diskrimineringsgrunderna. Ovanstående regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling är uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en persons värdighet. Med mobbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar. Oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner och gester. Verbala t.ex. svordomar, könsord, förolämpningar och hotelser. Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning och nonchalans mot regler. Text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, MSN och meddelanden på olika webbcommunities. Ovanstående regleras i Skollagen 2010:800 6 kap. 6

7 Främja arbete mot kränkande behandling Mål: Att vår verksamhet präglas av att alla människor har lika värde och rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. På förskolan skall både barn och vuxna känna sig trygga och ingen diskriminering eller annan kränkande behandling skall få förekomma. Insats: Vi vuxna på Svalans förskola skall: - vara bra förebilder för barnen genom att visa respekt och hänsyn till och omtanke om både vuxna och barn. - ta tag i alla situationer där någon form av trakasserier eller kränkningar förekommer. - inte ironisera över barn. - se olikheter som en tillgång, att vi inte alltid tycker, känner eller tänker lika, men vi ska visa varandra respekt ändå. -ha pedagogiska diskussioner kring gemensam värdegrund på våra arbetsplatsträffar. Vi delar ut ett exemplar av denna plan till vårdnadshavarna och den finns även uppdaterad på Grums kommun hemsida. Vi använder oss av lådor där det finns böcker och material som berör normer och värden. Detta material är anpassat för små barn. Vi använder det lekpedagogiska temat Bamse och hans vänner, samt Babblarna i arbetet kring normer och värden. Vid delad vårdnad ges information och material som berör verksamheten till båda parter. Främja likabehandling oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Mål: Vi strävar efter att ha en tillåtande lekmiljö som skapar nya förutsättningar för lek. Vi uppmärksammar individ, inte kön. Insats: Vi diskuterar kontinuerligt vårt förhållningssätt i personalgruppen. Vi presenterar lekmaterial utefter intresse och individ. 7

8 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla barn på vår förskola ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insats: Vi lägger stor vikt vid inskolningssamtalet, där vi informerar oss om familjens kultur och visar att deras bakgrund är viktig. Vi ser familjen som en resurs i arbetet på förskolan. Vi ser mångfalden som en möjlighet inte ett hinder. Att bibehålla modersmålet är mycket viktigt för flerspråkiga barn, därför uppmuntrar vi föräldrarna att tala modersmålet hemma. Vi använder språkpåsar som ett språkstimulerande material för alla barn oavsett modersmål. Främja likabehandling vid funktionsnedsättning Mål: Att ha en tillgänglig förskola där alla barn deltar i utbildningen på ett likvärdigt sätt utifrån sina förutsättningar. Alla barn och vuxna på förskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier p.g.a. funktionsnedsättning. Insats: All personal ska ha förståelse för att alla funktionsnedsättningar inte syns på utsidan. Genom ord och handling visar vi att alla människor är lika mycket värda. Vid frågor om funktionsnedsättning samtalar vi om detta. Vi pedagoger ser till att miljön både ute och inne anpassas utifrån de behov som uppstår. Vi som personal ökar våra kunskaper i tecken som stöd. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Mål: På vår förskola ska vi förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier p.g.a. sexuell läggning. Insats: När frågor uppstår samtalar vi med barnen om att familjer kan se olika ut. Vi som personal är medvetna om olika familjesammansättningar. 8

9 Främja likabehandling oavsett ålder Mål: Att ingen diskriminering eller kränkande behandling får ske p.g.a. ålder. Insats: Vi som pedagoger diskuterar och samtalar med barnen om allas lika värde oavsett ålder. Kartläggning Kartläggningsmetoder Dialog med barnen Observationer Dokumentation Områden som berörs i kartläggningen (diskrimineringsgrunderna) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och brist på tillgänglig utbildning. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Samtal Enkäter Hur personalen har involverats i kartläggningen Sammanställer det material som samlats in. Lyssnar och pratar med barnen. Diskussioner Resultat och analys I personalens kartläggning har följande riskområden uppmärksammats: (med riskområden menar vi platser där risken för kränkningar är högre.) På avdelningarna är det tvättrummen med toaletterna, smårummen och hallen som är riskzoner. Riskzoner i de gemensamma utrymmena är sovrummet, köket och personalrummet som stundtals är obemannat. Riskområdena utomhus är "Lillskogen", bakom förråden, bakom och i lekstugorna och odlingsområdet utanför Bambi. Stämma av vid arbetsplatsträffar och reflektionstillfällen. Om man ser mönster går man vidare och kontaktar spec. pedagog, förskolechef och vårdnadshavare. Ansvarig All personal Uppföljning Kontinuerligt 9

10 Förebyggande Mål: Barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller brist på tillgänglig utbildning. Insats: Vi gör barnen uppmärksamma på att människor är olika och vi som personal är goda förebilder. Mål: Att alla vårdnadshavare ska veta att planen mot diskriminerande och kränkande behandling finns och vad den står för. Den ska vara ett levande dokument i verksamheten. Insats: Att vi personal informerar om planen vid inskolningen. Vi gör planen tillgänglig i tamburen, skickar med ett exemplar hem och den skall finnas uppdaterad på Grums kommuns hemsida. Arbetar med värdegrunden och planen tillsammans med barnen i olika situationer. Mål: Att erbjuda en säker miljö både ute och inne som är fri från kränkande och diskriminerande behandling. Insats: Personalen är uppmärksam på var det händer saker och har överblick över riskområden och är delaktiga. Vi är lyhörda på vad barnen uttrycker och diskuterar med dem hur man är en bra kompis. Här tar vi hjälp av vårt lekpedagogiska tema Bamse och hans vänner och av Babblarna. Mål: Vi har samma gemensamma värdegrund som blir kända för barn och personal och vårdnadshavare. Insats: Barn och vuxna på förskolan diskuterar den värdegrund vi ska ha. Personal diskuterar dilemma frågor och litteratur på arbetsplatsmöten. Mål: Att barnen använder stopp-sluta och sätter upp handen som verktyg vid konfliktsituationer. Alla barn har inte det verbala språket och då är detta ett bra sätt för dem att sätta gränser. Insats: Vi informerar vårdnadshavarna på inskolningssamtalet om förhållningssättet stoppsluta. Vi lär barnen förhållningssättet stopp-sluta, när det ska användas och varför vi använder det. Ansvarig All personal och förskolechef. Uppföljning Kontinuerligt 10

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på förskolorna. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal finns alltid i barnens närhet. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig. Barn och vårdnadshavare kan vända sig till all personal på förskolan eller till förskolechefen. Förskolechefen ska informeras om alla incidenter. Förskolechef ska alltid informeras när vuxen kränker barn. Vårdnadshavare ska alltid informeras när vuxen kränker barn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande handling samtalar med de inblandade och gör en bedömning av det inträffade. Enstaka kränkningar och konflikter utreds direkt av inblandade berörda. Om misstanke om kränkande behandling kvarstår, skall kontakt med vårdnadshavare tas. När det finns tveksamheter till kontakt, beslutar förskolechef om detta. Dokumentation ska ske. Se dokumentationsmallen, bilaga 1. Uppföljning sker vid behov och dokumenteras. Vid trakasserier eller annan kränkande behandling skall den person som samtalat med den utsatte följa upp ärendet till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen bedöms ha upphört. Om ingen förändring sker, kontaktar förskolechef social myndighet. Vid upprepning kontaktas social myndighet igen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att säga till och reagera på ett sätt som man kommit överens om i arbetslaget, exempelvis genom att ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. Lyssna in situationen. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då det finns barn närvarande. Samtal förs med det kränkta barnet, som försäkras om att ärendet ska behandlas. Vid allvarliga, upprepade kränkningar och vid känsliga ärenden överlämnas ärendet till förskolechef. Förskolechef utreder ärendet omgående och ansvarar för dokumentationen. Förskolechef ansvarar för kontakten med vårdnadshavare och dokumenterar. Förskolechef följer upp ärendet och dokumenterar. Förbudet för personal att utsätta barn för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barnet kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Rutiner för dokumentation Dokumentation vid kränkning görs omgående efter händelsen utifrån nedanstående mall. Ansvars förhållande(vem är ansvarig för vad) Personalen är ansvarig när barn kränks av barn. Förskolechef är ansvarig när barn kränks av vuxen. 11

12 Bilaga 1 Dokumentationsmall vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: Utsatt barn/elev: Klass/Grupp: Datum: Tidpunkt: Plats: Utövare av trakasserier eller den kränkande handlingen Namn: Klass/Grupp: Händelse: Åtgärder: Samtal med inblandade Datum: Pedagog: Ev.överenskommelse: Kontakt med vårdnadshavare Datum: Pedagog: Information given till elev/barnhälsan Datum: Pedagog: Annat: Uppföljning gjord (datum): Dokumentationsansvarig: Datum för ärendets avslutande: 12