UTKAST Hantering av ANE. Handbok till MSBFS 2018:X om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler

Transkript

1 UTKAST Hantering av ANE Handbok till MSBFS 2018:X om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler

2 2 Förord Emulsioner, suspensioner och geler baserade på ammoniumnitrat används i mycket stora mängder vid sprängningsarbeten, t.ex. vid anläggningen av tunnlar och byggnader samt i gruvnäringen. Det är vanligt att tillverkningen av sprängämnet sker i samband med laddningen i borrhålen en stund innan sprängning ska ske. Denna handbok, liksom föreskrifterna MSBFS 2018:X, handlar om ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler som inte ännu omvandlats till sprängämnen. En handbok från MSB är inte juridiskt bindande. Den är skriven som hjälp i tolkandet av föreskrifterna MSBFS 2018:X och tillhörande allmänna råd. För att underlätta användningen av handboken innehåller den citat av föreskrifterna och de allmänna råden. Alla bestämmelser i MSBFS 2018:X finns med i handboken i rutor med orange ram och även alla tillhörande allmänna råd i rutor med röd ram. Även delar av lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor (LBE respektive FBE) citeras i rutor med grön ram samt vissa andra regler i rutor med lila ram. Föreskrift ur MSBFS 2018:X Allmänt råd till MSBFS 2018:X Bestämmelse ur LBE eller FBE Annan regel

3 3 Definitioner och förkortningar I denna handbok används följande definitioner och förkortningar. ADR-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2016:8) om transport av farligt gods på väg och i terräng, eller annan författning som trätt i dess ställe AN Ammoniumnitrat ANE Emulsioner, -suspensioner och -geler som innehåller mer än 50 viktprocent oorganiska nitratsalter, varav minst hälften är ammoniumnitrat, och mer än 1 viktprocent brännbara ämnen, och som inte är explosiva varor CLP EU-förordning 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar FBE Förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor FN: Testhandbok Sjätte omarbetade utgåvan av FN-rekommendationerna för transport av farligt gods, handbok för provning och kriterier (UN Recommendations on the Transport of Dangerous Goods Manual of Tests and Criteria, ST/SG/AC.10/11/Rev.6) hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden LBE Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor LFG Lagen (2006:263) om transport av farligt gods Mobil produktionsenhet Oorganiska nitratsalter Tättbebyggt område Mobil enhet för tillverkning av sprängämne. En MEMU (Mobile Explosives Manufacturing Unit) är ett exempel på en mobil produktionsenhet Salt format av oorganiska joner med nitratjoner. Natriumnitrat (NaNO3), kaliumnitrat (KNO3) magnesiumnitrat (Mg(NO3)2) och kalciumnitrat (Ca(NO3)2) är exempel på oorganiska nitratsalter. Område där minst 200 personer vistas regelbundet och det är högst 200 meter mellan byggnaderna

4 4 Innehållsförteckning 1. Produkterna och deras reglering Produkternas egenskaper När produkterna är explosiva varor och när de är brandfarliga varor Provning för transport Produkter som är explosiva varor Produkter som är brandreaktiva varor (ANE) Mekanisk bearbetning av ANE Flödesschema för att avgöra om emulsioner, suspensioner eller geler är explosiva eller brandreaktiva varor Ansvariga myndigheter Relaterade regelverk Transport av farligt gods Sprängämnesprekursorer Allmänna krav vid hantering av ANE Förbud mot hantering i bostad Behållare för förvaring av ANE Förvaring av ANE tillsammans med andra material Förvaring med explosiva varor Förvaring med material som kan påverka ANE Förvaring där mobil tillverkning av explosiv vara sker Byggnader och utrymmen för ANE-förvaring Krav på byggnaders konstruktion Placering av byggnader och utrymmen Krav på utrustning för brandbekämpning Krav på pumpar Skydd mot obehörigt förfarande Tillträdesskydd Kontroll över mängder Hantering av spill och förorenad ANE Omhändertagande av spill Förvaring av förorenad ANE Placering av förvaringen Skyltning och utredning av risker Skyltning Krav på skyltning enligt Arbetsmiljöverket och MSB Skyltning och förebyggandet av obehörigt förfarande Utredning av risker Krav på dokumenterad utredning... 25

5 5 5. Tillståndskrav och möjlighet till undantag Tillståndskrav Undantag i enskilda fall... 27

6 6 1. Produkterna och deras reglering 1.1 Produkternas egenskaper Emulsioner, suspensioner och geler baserade på ammoniumnitrat används som bulksprängämnen i civila sprängarbeten som t.ex. tunnelbyggen och vid gruvdrift. De innehåller alla de komponenter som behövs för att kunna agera som sprängämnen, men beroende på fysikalisk-kemiska parametrar är de mer eller mindre svåra att initiera de har olika känslighet. Känsligheten är det som särskiljer ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler som betraktas som sprängämnen från de som inte gör det. I Sverige används nästan uteslutande emulsioner, medan suspensioner och geler är mer sällan förekommande. I den praktiska användningen transporteras och lagras emulsioner som inte är känsliga för initiering. Vid laddningen i borrhålen inför en sprängning sker en förändring av den fysikalisk-kemiska formen som ökar känsligheten och därmed uppstår ett sprängämne. Fördelen med detta är att någon hantering av bulksprängämnen inte behöver ske förrän straxt innan sprängning sker, vilket ger en ökad säkerhet då bulksprängämne inte behöver lagras eller transporteras. Som framgår av namnet är dessa emulsioner, suspensioner och geler baserade på ammoniumnitrat de innehåller vanligen 60-85% av detta ämne. Ibland innehåller de även andra nitratsalter som t.ex. natriumnitrat. Övriga huvudkomponenter är någon slags mineralolja, emulgeringsmedel och vatten. Ammoniumnitratemulsioner är mycket trögflytande och i allmänhet brungula till färgen (se omslaget till denna handbok för exempel). Ammoniumnitrat sönderfaller vid förhöjda temperaturer, exempelvis om det utsätts för en brand, och sönderfallet genererar giftiga nitrösa gaser (NOx) samt värme. Under inneslutning kan sönderfallet leda till ett explosionsartat förlopp. Då ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler även innehåller bränsle, och därför är närmare sprängämnen än ammoniumnitrat i sig självt, kan det inte uteslutas att sönderfall av ammoniumnitraten under inneslutning leder till explosion. 1.2 När produkterna är explosiva varor och när de är brandfarliga varor Provning för transport I de internationellt överenskomna regelverken för transport av farligt gods (ADR, RID etc.) finns provningsförfaranden för att avgöra när ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler är tillräckligt okänsliga för att inte betraktas som sprängämnen, dvs. inte tillhöra transportklass 1.

7 7 Testerna återfinns i FN:s Testmanual som Testserie 8 och är tillämpliga för just dessa produkter. Test 8(a) mäter den termiska stabiliteten, Test 8(b) känsligheten för initiering genom en stötvåg och Test 8(c) känsligheten vid upphettning under inneslutning. En emulsion, suspension eller gel som ger negativt resultat i samtliga dessa tester betraktas inte som ett sprängämne och får transporteras som UN-nummer 3375 i Klass 5.1 (oxiderande ämnen). Klassificeringen som UN 3375, som är ett unikt nummer för dessa okänsliga ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler, ska godkännas av en behörig myndighet Produkter som är explosiva varor Testerna 8(a) - (c) i FN:s Testhandbok ligger också till grund för avgörandet om ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler är explosiva varor eller om de är brandreaktiva, och därmed brandfarliga, varor enligt LBE. En produkt som klassificeras som tillhörande Klass 1 enligt ADR-S är en explosiv vara enligt LBE, vilket framgår av 3 kap. MSBFS 2010:4. Klassificering i Klass 1 enligt ADR-S innebär också klassificering som explosivt enligt CLP, då förfarandet är identiskt i de båda regelverken. Ämnen och blandningar som klassificerats i klass 1 enligt ADR-S, eller i faroklassen explosiva ämnen, blandningar och föremål enligt CLPförordningen, är explosiva ämnen eller blandningar. Detsamma gäller ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för någon av dessa klassificeringar. (3 kap. 2 MSBFS 2010:4) Emulsioner, suspensioner och geler som ger positiva resultat i något av testerna 8(a) - (c) är således explosiva varor, och för dessa gäller reglerna om hantering av explosiva varor, MSBFS 2016:3. Föreskrifterna om hantering av ANE, dvs. MSBFS 2018:X, gäller inte för emulsioner, suspensioner och geler som betraktas som explosiva varor enligt det ovanstående Produkter som är brandreaktiva varor (ANE) En produkt som möter beskrivningen i 1 kap. 2 MSBFS 2018:X och som ger negativ resultat i samtliga testerna 8(a) (c) i FN:s Testmanual är en brandreaktiv vara enligt LBE, under förutsättning att den inte bearbetas mekaniskt (se vidare avsnitt nedan). Sammansättningen omfattar i praktiken alla emulsioner, suspensioner och geler som kan användas till att åstadkomma bulksprängämnen. I och med att produkterna behöver transporteras är de i allmänhet klassificerade som UN-nummer 3375 enligt ADR-S. Denna författning tillämpas på emulsioner, suspensioner och geler som innehåller mer än 50 viktprocent oorganiska nitratsalter, varav minst hälften är ammoniumnitrat, och mer än 1 viktprocent brännbara ämnen. Detta innefattar produkter som godkänts för transport under UN-nummer 3375 enligt ADR-S.

8 8 Författningen tillämpas inte på sådana blandningar som är explosiva varor enligt 3 kap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:4) om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor. Varor som omfattas av denna författning är brandreaktiva varor enligt 3 lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. (1 kap. 2 MSBFS 2018:X) Notera att sammansättningen tillåter att ammoniumnitrat delvis ersätts av andra oorganiska nitratsalter, t.ex. natriumnitrat. Följande figur illustrerar vilka sammansättningar som omfattas av MSBFS 2018:X Mekanisk bearbetning av ANE Eftersom mekanisk bearbetning av ANE innebär att energi tillförs (t.ex. genom omrörning) och fysikaliska parametrar ändras (t.ex. temperatur och tryck) kan egenskaperna hos produkten förändras så att den inte längre möter kraven för att betraktas som en brandreaktiv vara. Därför anges i MSBFS 2010:4 att mekanisk bearbetning av ANE innebär hantering av explosiv vara. Pumpning mellan behållare utan tillsats av andra ämnen betraktas dock inte som mekanisk bearbetning. Emulsioner, suspensioner och geler som innehåller mer än 50 viktprocent oorganiska nitratsalter, varav minst hälften är ammoniumnitrat, och mer än 1 viktprocent brännbara ämnen, är explosiva varor vid mekanisk bearbetning även om de inte uppfyller kriterierna för klassificering i Klass 1 enligt ADR-S eller i faroklassen explosiva ämnen, blandningar och föremål enligt CLP-förordningen.

9 9 Pumpning mellan behållare utan tillsats av andra ämnen är inte mekanisk bearbetning. (3 kap. 6 MSBFS 2010:4) För mekanisk bearbetning av ANE gäller således MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva varor, MSBFS 2016:3, vilket förtydligas i inledningen av MSBFS 2018:X. Denna författning innehåller bestämmelser om behållare för ANE, utrymmen där ANE hanteras, undantag från tillståndsplikt samt andra bestämmelser om krav vid hantering av ANE. Mekanisk bearbetning av ANE och tillverkning av sprängämne baserat på ANE regleras i MSBFS 2016:3 om hantering av explosiva varor. (1 kap. 1 MSBFS 2018:X) Flödesschema för att avgöra om emulsioner, suspensioner eller geler är explosiva eller brandreaktiva varor För att underlätta avgörandet när ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och geler är explosiva respektive brandfarliga (brandreaktiva) varor kan följande flödesschema användas. I de flesta fall kommer produkten redan att ha genomgått Testserie 8 enligt FN:s Testmanual för att bli godkänd för transport under UN-nummer 3375 i Klass 5.1 ADR. Produkten är då en brandreaktiv vara, såvida den inte utsätts för mekanisk bearbetning (då är den en explosiv vara).

10 Ansvariga myndigheter Enligt 18 LBE är MSB tillståndsmyndighet för tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning av explosiva varor. Vid tillverkning av ANE sker mekanisk bearbetning, och under dessa omständigheter betraktas ANE en explosiv vara. Det innebär att det är MSB som prövar tillstånd till tillverkning och annan mekanisk bearbetning av ANE. Kommunerna är enligt 17 LBE tillståndsmyndigheter för civil hantering av brandfarliga varor och därför för all övrig hantering av ANE, t.ex. förvaring. Vid tillverkning av ANE uppstår situationen att MSB är tillståndsprövande myndighet för själva tillverkningen, medan kommunerna är ansvariga myndigheter för förvaringen av den ANE som tillverkats. I tillverkningen av ANE ingår ofta andra brandfarliga varor som råvaror (ammoniumnitrat, mineraloljor) 1 som också kan omfattas av tillståndskrav som faller på 1 Ammoniumnitrat regleras i SÄIFS 1995:6. Vätskor med flampunkt 100 C eller lägre är brandfarliga vätskor enligt LBE.

11 11 kommunen att pröva. MSB har enligt 18 LBE bemyndigande att pröva tillstånd för förvaring av explosiva varor i samband med tillverkning av explosiva varor, men något motsvarande bemyndigande för MSB att pröva hantering av brandfarliga varor finns inte. Vid tillverkning av ANE kommer således i normalfallet både MSB och kommunen att behöva pröva tillstånd för verksamheten, och dessa instanser behöver samarbeta. Det kan här även nämnas att tillverkningen av sprängämne ur ANE, vilket ofta sker med mobila produktionsenheter, innebär tillverkning av explosiv vara, och för detta är MSB således tillståndsmyndighet. Enligt 21 LBE är tillståndsmyndigheten också tillsynsmyndighet, dvs. MSB har ansvaret för tillsyn över tillverkning och annan mekanisk bearbetning av ANE medan kommunen har tillsynsansvaret för övrig hantering av ANE. 1.3 Relaterade regelverk Transport av farligt gods LBE, och därför även föreskrifter som meddelats med stöd av LBE, omfattar enligt dess 2 inte sådan transport av brandfarliga eller explosiva varor som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods.. Enligt 3 lagen om transport av farligt gods (LFG) omfattas dock inte förflyttning endast inom ett område där det farliga godset tillverkas, lagras eller förbrukas, och sådan förflyttning av ANE omfattas således av LBE och därmed också av MSBFS 2018:X. Följande figur förtydligar när LBE är tillämplig (gröna boxar) och när LFG är tillämplig (orangea pilar). LBE och LFG är alltså aldrig tillämpliga samtidigt.

12 Sprängämnesprekursorer Produkter som innehåller mer än 46 viktprocent ammoniumnitrat omfattas av EU-förordning 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer 2, samt anslutande lag (2014:799) och förordning (2014:880) om sprängämnesprekursorer. Detta innebär att misstänkta transaktioner samt betydande stölder och försvinnanden av ANE och andra ammoniumnitratinnehållande produkter över denna halt måste rapporteras till polisen. 2 Motsvarar 16 viktprocent kväve (N) från AN, se bilaga 2 till EU-förordning 98/2013.

13 13 2. Allmänna krav vid hantering av ANE 2.1 Förbud mot hantering i bostad Hantering av ANE är alltid yrkesmässig och det finns ingen anledning för privatpersoner att hantera ANE. Av säkerhetsskäl är all hantering i bostäder därför förbjuden. ANE får inte hanteras i bostad. (2 kap. 1 MSBFS 2018:X) 2.2 Behållare för förvaring av ANE Vid upphettning av ANE sker sönderfall av ammoniumnitrat vilket kan leda till ett explosionsartat förlopp om det sker under inneslutning (se avsnitt 1.1 ovan). Att tryckavlasta behållare med ANE som utsätts för upphettning är därför mycket viktigt. Tryckavlastning kan åstadkommas genom att behållaren i sig är av ett material som försvagas vid upphettning, exempelvis aluminium eller plast. Avlastning av övertryck kan också ske genom löst liggande tryckavlastningsluckor, men då är det viktigt att dessa har tillräckligt stor area. Att så är fallet visas företrädesvis genom att behållaren i fråga (eller en liknande behållare) med ANE utsätts för en brand i ett försök. Ett alternativt sätt att visa detta är att genomföra Test 8(d) enligt FN:s Testhandbok och använda minst samma förhållande mellan tryckavlastningsarea och mängd ANE för behållaren som det i provningen enligt Test 8(d). ANE får endast förvaras i behållare som kan avlasta det övertryck som uppstår vid exponering för en yttre brand. (2 kap. 2 MSBFS 2018:X) Behållare bör vara av aluminium, plast eller annat material som smälter vid högst 800 C. För att visa att behållare av material med smältpunkt över 800 C kan avlasta det övertryck som uppstår vid exponering för en yttre brand bör provning av den aktuella behållaren ske. Om provning i mindre skala används för att påvisa att en behållares tryckavlastning är tillräcklig, exempelvis genom Test 8(d) i FN:s

14 14 Testmanual, bör förhållandet mellan tryckavlastningsarean och mängden ANE vara minst detsamma i den aktuella behållaren som i provningen. (Allmänt råd till 2 kap. 2 MSBFS 2018:X) Vid förvaring av ANE i stående cisterner kan punktsvetsade tak vara ett sätt att åstadkomma stor tryckavlastingsarea. Såvida den area som kan användas för tryckavlastning inte har visats vara tillräcklig för att uppfylla kravet i föreskriften behöver cisternen dock vara av ett material som smälter vid exponering för yttre brand, t.ex. i plast eller aluminium. 2.3 Förvaring av ANE tillsammans med andra material Det finns ett generellt krav i LBE gällande förvaring av brandfarliga varor tillsammans med andra varor. Olika slag av brandfarliga eller explosiva varor får inte förvaras eller förpackas tillsammans eller med andra varor om risken för skador på liv, hälsa, miljö eller egendom, som kan uppkomma genom brand eller explosion, därigenom ökar i mer än ringa omfattning. (11 LBE) Detta innebär bland annat att ANE inte bör förvaras tillsammans med lättantändliga material, eftersom risken för brand därmed får sägas öka. Med lättantändliga material menas material som kan antändas med en tändsticka, t.ex. spån, frigolit, vissa isoleringsmaterial och vätskor med en flampunkt under eller i närheten av den aktuella hanteringstemperaturen (bensin, aceton, koncentrerad spolarvätska m.m.). Större mängder brännbara material bör inte heller förvaras tillsammans med eller i närheten av ANE, även om de inte är lättantändliga. Syftet med detta är att en brand i dessa material inte ska kunna påverka ANE på så sätt att det kan bidra till branden eller börjar sönderfalla. Material som har med hanteringen av ANE att göra kan dock förvaras tillsammans med ANE även om det är brännbart, t.ex. mineraloljor, förutsatt att det sker på ett säkert sätt. Brandteknisk separation mellan ANE och andra material kan åstadkommas genom avstånd, genom fysiska barriärer (t.ex. väggar och murar) eller en kombination av dessa. En bedömning av den nödvändiga brandtekniska separationen behöver göras med hänsyn till brandbelastningen i varje enskilt fall. Boverkets byggregler (BBR, BFS 2011:6) behandlar brandtekniska klasser i kapitel 5.2.

15 Förvaring med explosiva varor Enligt 11 LBE får förvaring av ANE tillsammans med explosiva varor inte heller ske, då en explosion i de explosiva varorna skulle kunna få ANE att explodera. Om sådan samförvaring behöver ske måste därför säkerhetsåtgärderna dimensioneras som om ANE vore en explosiv vara, närmare bestämt ett bulksprängämne i Riskgrupp 1.5. Kravet gäller även samförvaring av explosiva varor och ANE på mobila produktionsenheter när de omfattas av LBE (se avsnitt ovan). Vid förvaring av ANE tillsammans med explosiva varor ska kraven i 9 kap. MSBFS 2016:3 följas. Vid tillämpningen av dessa krav ska ANE betraktas som en explosiv vara i riskgrupp 1.5, samhanteringsgrupp D. (2 kap. 3 MSBFS 2018:X) Samförvaring av olika slags explosiva varor regleras i 9 kap. MSBFS 2016:3. Enligt dessa bestämmelser får explosiva varor i Samhanteringsgrupp D inte förvaras tillsammans med explosiva varor i samhanteringsgrupp A eller B, vilket innebär att ANE inte får samförvaras med tändämnen, sprängkapslar, tändhattar detonerande stubin m.m., se vidare dessa föreskrifter. Att följa reglerna i 9 kap. MSBFS 2016:3 innebär att också avstånden till skyddsobjekt behöver dimensioneras som för riskgrupp 1.5, samt att tillträdesskydd ska finnas. Begärlighetsgrad B gäller för Riskgrupp 1.5 samhanteringsgrupp D Förvaring med material som kan påverka ANE Material som kan reagera med ANE får inte förvaras så att de kan få kontakt med ANE detta gäller bland annat de lösningar som används i samband med hantering av ANE, särskilt gasningmedel. Kravet gäller också andra material som vid inblandning kan öka dess känslighet för initiering till explosion, dvs. omvandla ANE till ett sprängämne eller åtminstone närmare ett sådant. Material som kan reagera kemiskt med ANE eller som vid inblandning kan öka dess explosionskänslighet ska förvaras så att de inte kan få kontakt med ANE. (2 kap. 4 MSBFS 2018:X) Invallning av flytande material är det mest uppenbara sättet uppfylla kravet, vilket också anges i det allmänna rådet till föreskriften. Gasningsmedel och andra vätskor som kan reagera med ANE bör vara invallade till minst volymen motsvarande den största behållaren inom invallningen. (Allmänt råd till 2 kap. 4 MSBFS 2018:X)

16 16 Om det på annat sätt tillses att vätskor som kan reagera med ANE inte kan få kontakt med ANE behöver det beskrivas i underlaget till tillståndsansökan, exempelvis i utredningen av risker (se kapitel 4.2 nedan). ANE kan också reagera med flera fasta ämnen och är mycket känsligt för de flesta tungmetaller samt klorföreningar. Inblandning av fasta ämnen, t.ex. ammoniumnitrat, kan också öka känsligheten hos ANE. Att förvara fasta ämnen på ett sätt som gör att de inte kan få kontakt med ANE torde i normalfallet inte utgöra något problem Förvaring där mobil tillverkning av explosiv vara sker I normalfallet inryms allt som behövs för mobil tillverkning av sprängämnen ur ANE i en och samma byggnad eller tält. För att undvika risker för olyckor är det endast det som har med denna tillverkning att göra som får finnas i byggnaden eller tältet. I byggnader och tält där ANE förvaras för mobil tillverkning av explosiva varor får endast det som har med tillverkningen att göra förvaras. (2 kap. 5 MSBFS 2018:X) Det som har med ANE-förvaringen att göra är exempelvis förvaring av fast ammoniumnitrat (AN-prillor), gasningslösning och surhetsreglerande medel. Mobila produktionsenheter kan förvaras i byggnaden/tältet under vissa förutsättningar: Vid förvaring i tättbebyggt område ska mobila produktionsenheter placeras på betryggande avstånd från övrig förvaring av ANE. Avståndet ska förhindra att explosion i den mobila produktionsenheten leder till explosion i den övriga förvaringen av ANE. Vid förvaring i område som inte är tättbebyggt ska mobila produktionsenheter vara skilda från övrig förvaring av ANE motsvarande ett brandmotstånd på minst 30 minuter, såvida de inte placerats på betryggande avstånd. Den mobila produktionsenhetens huvudström ska vara avslagen vid förvaring av enheten, om den innehåller ANE eller förvaras tillsammans med ANE. (2 kap. 6 MSBFS 2018:X) Vad som avses med betryggande avstånd anges i det till föreskriften hörande allmänna rådet. Med fysiska barriärer avses t.ex. vallar, väggar och murar. Även geografiska omständigheter kan spela in, exempelvis nivåskillnader mellan den mobila produktionsenheten och övrig ANE-förvaring.

17 17 Avståndet mellan den mobila produktionsenheten och övrig förvaring av ANE bör inte understiga 10 meter för att betraktas som betryggande, såvida inte fysiska barriärer medför att avståndet kan reduceras. (Allmänt råd till 2 kap. 6 MSBFS 2018:X) Figuren nedan visar ett exempel på hur en laddstation i ett område som inte är tättbebyggt kan vara inrättad. Vätskorna är vattenlösningar av gasningsmedel och surhetsreglerande medel och den streckade linjen symboliserar en invallning. Ammoniumnitraten (AN) är fasta prillor, vilka vanligen förekommer i sammanhanget. I ett tättbebyggt område förvaras den mobila produktionsenheten i normalfallet inte i samma byggnad eller tält som övrig ANE, då det inte är möjligt att nå ett betryggande avstånd mellan produktionsenheten och övrig ANE-förvaring. Den mobila produktionsenheten kan då exempelvis förvaras i en annan byggnad eller ett annat tält. Notera att det är avståndet mellan produktionsenheten och övrig ANE som är avgörande inte huruvida de finns i samma eller olika byggnader/tält. 2.4 Byggnader och utrymmen för ANEförvaring LBE innehåller ett generellt krav på byggnader där brandfarliga eller explosiva varor hanteras:

18 18 Byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras samt anordningar för hantering av sådana varor ska vara inrättade på ett betryggande sätt med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion. De ska också vara placerade så att motsvarande krav uppfylls i förhållande till omgivningen. Detta gäller också områden med sådana byggnader, anläggningar och anordningar. (10 LBE) Krav på byggnaders konstruktion Det är viktigt att ANE skyddas mot brand, eftersom en omfattande brand kan medföra att det sönderfaller under utvecklande av giftiga gaser. Byggnader och tält där ANE förvaras ska vara konstruerade av obrännbara material eller material som inte kan underhålla sin egen förbränning. (2 kap. 7 MSBFS 2018:X) Obrännbara material är bl.a. betong, cement, tegel och sten. Att inte underhålla sin egen förbränning innebär att när den flamma som antänder materialet upphör slutar materialet att brinna. Det finns flera olika standarder för detta, en av dessa är att tältduken uppfyller Klass E enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6) Placering av byggnader och utrymmen 10 LBE ställer också krav på byggnaders och anläggningars placering, och detta krav förtydligas för ANE i MSBFS 2018:X där det framgår att ANE ska skyddas från påverkan av brand och explosion, och omgivningen (inbegripet människor) skyddas från effekterna av brand och sönderfall. Förvaringen av ANE ska vara inrättad och placerad så att ANE inte kan utsättas för påverkan av brand eller explosion och så att omgivningen skyddas från effekterna av brand och sönderfall av ANE. (2 kap. 8 MSBFS 2018:X) I det allmänna rådet till föreskriften anges hur kravet i normalfallet bör uppfyllas genom avstånd. En utredning kan visa att kravet uppfylls på ett annat sätt än (endast) genom avstånd, t.ex. genom fysiska barriärer så som en vall, en brandvägg eller naturliga barriärer. Byggnader och tält för förvaring av ANE bör vara fristående med avstånd från omgivande byggnader och verksamheter som skyddar ANE från att påverkas av en brand. Avståndet till brännbara byggnader bör inte understiga 10 meter, såvida inte fysiska barriärer medför att avståndet kan reduceras

19 19 Byggnader och tält där ANE förvaras bör vara placerade minst 25 meter från bostäder, kontor och andra byggnader utanför verksamhetsområdet där människor som inte har med hanteringen att göra uppehåller sig, såvida inte fysiska barriärer medför att avståndet kan reduceras. (Allmänt råd till 2 kap. 8 MSBFS 2018:X) Det bör noteras att de senare avståndet (25 meter) endast gäller byggnader utanför verksamhetsområdet. Det förutsätts att människor som vistas i byggnader innanför verksamhetsområdet är medvetna om förvaringen av ANE och vilka risker den innebär. 2.5 Krav på utrustning för brandbekämpning För att kunna släcka mindre bränder och på så sätt förhindra att en mer omfattande brand utvecklar sig ska det finnas nödvändig utrustning för brandbekämpning där ANE förvaras. Där ANE förvaras ska det finnas nödvändig utrustning för att bekämpa brand. (2 kap. 9 MSBFS 2018:X) I normalfallet används brandsläckare för att uppfylla kravet, och de bör då placeras på strategiska platser så att de är lättåtkomliga i händelse av brand. Minst en brandsläckare bör finnas vid varje ingång till byggnader och tält. Minst två pulverbrandsläckare om vardera minst 6 kg bör finnas, såvida inte byggnaden är försedd med sprinkler. (Allmänt råd till 2 kap. 9 MSBFS 2018:X) 2.6 Krav på pumpar Ett antal explosionsolyckor med ANE har skett vid pumpningen av ANE mellan behållare där pumpen överhettats på grund av pumpning mot stängd ventil eller blockerad slang/rör, eller rusat på grund av för lågt flöde. Det är därför viktigt att pumpar automatiskt stannar om flödet inte är det förväntade. Pumpningen kan med fördel även övervakas, men endast övervakning räcker inte för att uppfylla kravet. Pumpar, undantaget pneumatiska membranpumpar, för överföring av ANE ska ha anordning som automatiskt avbryter pumpningen om flödet avviker från det förväntade flödet. (2 kap. 10 MSBFS 2018:X)

20 20 Pneumatiska membranpumpar kan inte alstra tillräckligt med energi för att värma upp ANE till någon grad som innebär risker och undantas därför från kravet. 2.7 Skydd mot obehörigt förfarande Enligt LBE ska den som hanterar brandfarliga eller explosiva varor förebygga obehörigt förfarande med varorna. Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna. Aktsamhetskravet omfattar även den som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden utan att hantera varan. (6 LBE) Tillträdesskydd Ett led förebyggandet av obehörigt förfarande är att skydda varorna mot obehörigas tillträde till dem. Där ANE förvaras ska finnas ett fysiskt tillträdesskydd eller bevakningsåtgärder som hindrar obehöriga från att komma åt ANE. (2 kap. 11 MSBFS 2018:X) För att hindra obehöriga att komma åt ANE bör förvaringsplatsen eller det område där förvaringen sker vara inhägnat med stängsel och de byggnader och tält där ANE förvaras bör vara låsta när verksamhet med ANE inte pågår. Om ANE förvaras i tält eller på något annat sätt där det saknas tillräckligt fysiskt tillträdesskydd bör det finnas ronderande bevakning eller bevakning via fjärröverförda kameror, fjärröverförda larm med rörelsedetektorer eller liknande åtgärder. (Allmänt råd till 2 kap. 11 MSBFS 2018:X) ANE tillverkas i normalfallet på platser som är särskilt avsedda för detta och som befinner sig på områden som är inhägnade och bevakade på grund av hantering av explosiva varor. Då tillverkning av ANE innebär tillverkning av explosiv vara gäller kraven i MSBFS 2016:3 för denna del av hanteringen. Även övrig hantering, t.ex. förvaring av producerad ANE, bör då ske inom det inhägnade området.

21 21 Laddstationer, dvs. stationer för påfyllning av mobila produktionsenheter, som är fristående behöver i allmänhet vara inhägnade. Inhägnaden bör vara låst när stationen inte är bemannad. Om stationen är inrättad i ett tält kan larm, ronderande bevakning eller kameraövervakning behövas för att uppnå ett tillfredsställande tillträdesskydd. Platser där sprängning sker är som regel inhägnade och övervakade, och om så är fallet, behöver laddstationen inte också vara det. Den bör däremot vara låst när sprängplatsen inte är bemannad och när verksamhet med ANE inte pågår Kontroll över mängder Ett annat led i skyddet mot obehörigt förfarande är att stölder och försvinnanden upptäcks snabbt, och detta underlättas av att den som hanterar ANE har kontroll över var den förvaras och i vilka mängder. Då ANE hanteras i stora mängder kan det vara svårt att upptäcka relativt små förluster, och i de allmänna råden till kravet anges som riktmärke att en minskning med mer än 1 % av vikten bör kunna upptäckas, vilket framför allt avser större tankar där tiotals ton förvaras. Förteckningen ska givetvis vara aktuell men i övrigt ställs inga krav på hur den ska se ut. Tillsynsmyndigheten behöver dock kunna kontrollera förteckningen. För att upptäcka stölder och försvinnanden av större mängder ANE ska den som hanterar ANE ha en aktuell förteckning över mängden ANE som förvaras på varje plats under den tid som förvaringen pågår. (2 kap. 12 MSBFS 2018:X) Minskar mängden i en behållare med mer än 1 viktprocent bör detta i normalfallet kunna upptäckas. (Allmänt råd till 2 kap. 12 MSBFS 2018:X)

22 22 3. Hantering av spill och förorenad ANE 3.1 Omhändertagande av spill Det är viktigt att spilld ANE samlas upp och tas om hand, och eftersom ANE kan reagera med andra material ska det inte blandas med annat avfall. Spill av ANE får inte blandas med annat avfall och ska utan onödigt dröjsmål tas om hand. (3 kap. 1 MSBFS 2018:X) Spill av ANE som behöver förvaras i avvaktan på destruktion bör läggas i för ändamålet avsedda behållare med märkning av vilken det tydligt framgår att annat än ANE inte ska stoppas i behållaren. (Allmänt råd till 3 kap. 1 MSBFS 2018:X) 3.2 Förvaring av förorenad ANE ANE som har förorenats kan ha blivit eller komma att bli (genom kemiska reaktioner) ett sprängämne eller börja sönderfalla. För att inte orsaka onödig inneslutning av ANE, vilket kan förvärra effekterna av en explosion eller ett sönderfall, ska förorenad ANE förvaras i behållare som endast medför en ringa grad av inneslutning. Det är också viktigt att förorenad ANE inte ansamlas i större mängder på platser där ANE förvaras eller används, och det ställs därför krav på att den förs bort för destruktion utan onödigt dröjsmål. Förorenad ANE får endast förvaras i behållare av mjuk plast, papp, kartong eller annat material som medför obetydlig inneslutningsgrad, och ska utan onödigt dröjsmål föras bort för destruktion. (3 kap. 2 MSBFS 2018:X) Förorenad ANE ska placeras på en för ändamålet avsedd plats för att minska risken för felaktig hantering. Behållarna ska också kunna inspekteras visuellt för att se om någon förändring sker, t.ex. gasutveckling eller fasseparation, varför de inte helt får inneslutas av andra behållare eller andra hinder. Detta innebär också att avledning av värme kan ske mot omgivningen på minst en sida av behållaren.

23 23 Förorenad ANE får inte förvaras tillsammans med explosiva varor. Behållare med förorenad ANE ska placeras på en för ändamålet avsedd plats. För att upptäcka gasutveckling, fasseparation eller andra tecken på förändringar ska varje behållare med förorenad ANE obehindrat kunna inspekteras visuellt. (3 kap. 3 MSBFS 2018:X) Exempel på hur IBC-behållare av mjuk plast med förorenad ANE kan staplas så att kravet uppfylls ges i figuren nedan. 3.3 Placering av förvaringen Förorenad ANE innebär en potentiell explosionsrisk ska därför placeras med beaktande av denna risk. Det är vanligt att förorenad ANE stoppas behållare som sedan fylls upp med vatten. Denna fyllning med vatten innebär inte nödvändigtvis att den förorenade ANE:n inte längre är känslig för initiering för att åstadkomma okänsliggörande krävs att den förorenade ANE:n beblandas med vattnet på ett någorlunda homogent sätt. Det är den som ansvarar för hanteringen som ska ha kunskapen att avgöra om förorenad ANE som blandats med vatten kan anses vara okänsliggjord i den grad att explosionsrisken är så pass ringa att den inte behöver beaktas. Förvaringen av förorenad ANE förvaras ska vara inrättad och placerad så att ANE inte kan utsättas för påverkan av brand eller explosion och så att omgivningen skyddas från effekterna av brand, sönderfall och explosion av förorenad ANE. För förorenad ANE som har okänsliggjorts genom inblandning av tillsatt vatten behöver omgivningen dock inte skyddas från effekterna av explosion. (3 kap. 3 MSBFS 2018:X) Till skydd från effekterna av explosion bör avstånden för explosiva varor i riskgrupp 1.5 enligt MSBFS 2016:3 användas. (Allmänt råd till 3 kap. 3 MSBFS 2018:X)

24 24 4. Skyltning och utredning av risker 4.1 Skyltning Krav på skyltning enligt Arbetsmiljöverket och MSB Bestämmelser om skyltning för farliga kemiska produkter på arbetsplatser finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker 3. Enligt dessa föreskrifter ska CLP-piktogrammet för oxiderande egenskaper (GHS03) finnas på områden inhägnader och byggnader där så stora mängder ANE förvaras att det har betydelse för säkerheten. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer också krav på relevanta skyltar med förbud, påbud och varningar som rör kemiska risker. 8 FBE ställer krav på förbud mot användandet av eld eller andra tändkällor, vilket lämpligen aviseras med en skylt. Inom områden där brandfarliga eller explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta medför mer än en ringa risk för olyckor med varorna. (8 FBE) Skyltning kan också utgöra ett led i det allmänna aktsamhetskravet i LBE. Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna. Aktsamhetskravet omfattar även den som tillhandahåller en explosiv vara på marknaden utan att hantera varan. (6 LBE) I MSBFS 2018:X förtydligas kravet på skyltning vid hantering av ANE. Skyltar som upplyser om oxiderande egenskaper samt förbud mot rökning och införande av öppen eld ska finnas på, eller i direkt anslutning till, utrymmen där ANE förvaras. Skyltarna ska vara utformade enligt bilaga 1 till denna författning. (4 kap. 1 MSBFS 2018:X) 3 AFS 2011:19, omarbetad och återutgiven som AFS 2014:43.

25 25 Den föreskrivna skyltningen på byggnader där ANE hanteras ser ut som i figuren nedan Skyltning och förebyggandet av obehörigt förfarande Som tidigare nämnts innehåller LBE krav på att förebygga obehörigt förfarande, dvs. att utomstående får tillgång till brandfarliga eller explosiva varor, t.ex. ANE. Skyltning för oxiderande ämnen kan väcka onödig uppmärksamhet om vilka varor som befinner sig på platsen, och därmed motverka syftet med kravet. Det rekommenderas därför att samråd sker med den lokala räddningstjänsten om lämplig placering och utformning av skyltningen för att nå en balans mellan upplysning om riskerna för ANE:s farliga egenskaper och riskerna för obehörigt förfarande. Det bör här nämnas att Arbetsmiljöverkets krav på skyltning riktar sig till arbetstagare. 4.2 Utredning av risker Krav på dokumenterad utredning Enligt LBE ska den som bedriver tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga eller explosiva varor se till att det finns en utredning av riskerna. Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt om konsekvenserna av sådana händelser. (7 LBE) Vid tillståndspliktig hantering av ANE ska utredningen vara dokumenterad, dvs. skriftlig. Bestämmelser om utredning av risker finns i 7 lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Vid tillståndspliktig hantering av ANE ska utredningen vara dokumenterad. (4 kap. 2 MSBFS 2018:X)

26 26 Vid hantering av ANE kan följande punkter vara aktuella att ta upp i utredningen: - Risken för att en detonation i explosiva varor kan sprida sig till ANE - Risken för att en utvändig brand kan uppstå och sprida sig till ANE - Risken för att ANE kommer i kontakt med ämnen som reagerar med ANE - Risken för att ANE förorenas - Risken för att obehöriga kommer åt ANE Vad gäller den sista strecksatsen bör det noteras att detaljerade åtgärder för att motverka obehörigt förfarande endast bör delges dem som behöver känna till dessa, i syfte att inte riskera att uppgifterna röjs och används av obehöriga för att stjäla ANE. Det kan därför vara lämpligt att inte precisera sådana åtgärder i mer detalj än vad som är nödvändigt i utredningen.

27 27 5. Tillståndskrav och möjlighet till undantag 5.1 Tillståndskrav Enligt LBE är all yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, och all hantering i större mängd, tillståndspliktig. MSB har dock bemyndigande att medge undantag från detta generella krav, vilket görs för ANE i 5 kap. MSBFS 2018:X. Bestämmelser om tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor finns i 16 lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Följande hantering av ANE är undantagen tillståndsplikt. Hantering av ANE på mobil produktionsenhet i direkt anslutning till tillverkning av explosiv vara med enheten. Förvaring och anslutande överföring mellan behållare av högst 3 ton ANE i tättbebyggt område. Förvaring och anslutande överföring mellan behållare av högst 15 ton ANE utanför tättbebyggt område. (5 kap. 1 MSBFS 2018:X) Undantaget för tillstånd vid tillverkning av explosiv vara ur ANE med mobila produktionsenheter beror på att denna tillverkning redan är tillståndspliktig med MSB som prövande myndighet. Övriga undantag är till för att möjliggöra t.ex. utprovningar och demonstrationer utan krav på ett tillståndsförfarande. Det finns dock inga hinder för att ANE-hantering under tillståndspliktig mängd anmäls till den lokala räddningstjänsten, även om det inte är ett krav. 5.2 Undantag i enskilda fall MSB får även medge undantag från föreskrifterna i MSBFS 2018:X, i vissa fall. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och om särskilda skäl föreligger medge undantag från tillämpningen av denna författning. (6 kap. 1 MSBFS 2018:X) Syftet med detta att möjliggöra alternativa lösningar till kraven i en bestämmelse. Sådana alternativ kan i allmänhet bara accepteras om de ger motsvarande säkerhet som kravet uttrycker, vilket den som ansöker om undantaget behöver visa. Undantag kan bara medges av MSB, dvs. inte av kommunerna, och endast i enskilda fall.

28 28 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel Publ.nr MSBXXX - Månad År ISBN XXX-X