Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV)

Transkript

1 Yttrande (KD)(M)(L) Kommunstyrelsen Ärende Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) För Alliansen är det ett viktigt mål att enskilda människor så långt det är möjligt ska kunna styra över det egna livet och den egna vardagen. Detta innefattar bland annat möjligheten att utifrån personliga preferenser och prioriteringar styra över välfärdsinsatser såsom daglig verksamhet. Vi ser därför mycket positivt på ett införande av LOV inom daglig verksamhet som planeras till den 1 januari I januari 2017 fick kommunstyrelsen i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa LOV inom daglig verksamhet. Alliansen är positiv till den preliminära tidsplan som nu föreslås, där ett införande planeras till den 1 januari 2019, och där förslag till förfrågningsunderlag presenteras för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i början av Vi tycker att det är fullt rimligt att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är politisk avstämningsgrupp. Alliansen bedömer också att kommunstyrelsen inte behöver fatta ett enskilt beslut om att ge stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med en ekonomisk riskanalys, då konsekvenser för stadens organisation och ekonomistyrning ska belysas inom ramen för utredningsarbetet. Alliansen menar att det bästa sättet att garantera valfrihet med en mångfald av aktörer är ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet. LOV innebär en konkurrensutsättning i ett valfrihetssystem där samtliga utförare som uppfyller de krav som staden ställt i förfrågningsunderlaget godkänns. Det är viktigt att kraven utformas så att de säkerställer god kvalitet hos alla utförare. I detta arbete måste andra kommuners erfarenheter beaktas. Införandet kommer att kräva ett utvecklingsarbete, som staden delvis är i stort behov av oaktat detta. Vi menar att göteborgarna ska ha rätt att så långt som möjligt välja utförare utifrån de kriterier de själva anser vara viktiga. Politikens uppgift är att möjliggöra detta. Valfrihet och mångfald möjliggör utveckling av verksamheterna. Alliansen menar att göteborgarna själva kan välja den typ av verksamhet som passar dem bäst, oavsett driftsform.

2 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande ang åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet, presenteras nu förslag till organisation och ekonomi. Vi har en viss oro för den ekonomiska modellen Vi ställer oss positiva till att det finns en mångfald av utförare inom daglig verksamhet. Brukarna har stort behov att själva kunna välja den verksamhet som passar individen bäst. Göteborgs stad har en stor variation av utförare idag. De externa utförare som staden använder är upphandlade med ramavtal enligt LOU. Vi skulle dock föredra LOU med brukarens val. Det ger valmöjlighet, långsiktighet och kontinuitet för brukaren. LOV handlar inte i första hand om valmöjlighet för brukaren utan sätter företags möjlighet till etableringsfrihet i första rummet. Vi anser inte att det är företagens intresse som ska komma först utan individens. Förutsättningarna för det hade varit bättre genom LOU. Vi är positiva till en genomlysning av verksamheten med tanke på de höga kostnader som staden har idag. Vi har dock en oro över hur en modell för ersättning ska utformas. Enligt tjänsteutlåtandet kan de ekonomiska konsekvenserna inte beräknas i nuläget. Det är I de fall den externa utföraren tex går i konkurs eller inte får det antal brukare de avsett, måste den egna verksamheten kunna ta emot med kort varsel. Detta kan komma att kräva en överkapacitet i egenregin. Den egna verksamheten behöver också anpassas utifrån hur verksamheten blir vald. Denna situation innebär ett ekonomiskt risktagande som måste hanteras under löpande budgetår. Det kommer också uppstå transaktionskostnader i samband med kontroll- och bytessystem. Sammantaget finns det betydande ekonomiska risker som inte är utredda eller budgeterade för. Slutligen så anser vi inte att kommunstyrelsens arbetsutskott ska vara politisk avstämningsgrupp, utan föreslår att kommunstyrelsen utser andra lämpliga personer till detta uppdrag. Kommunstyrelsen föreslås besluta

3 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende att som politisk avstämningsgrupp utse en politisk grupp med sex ledamöter som motsvarar de partier som finns i kommunstyrelsens arbetsutskott. att ge stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med en ekonomisk riskanalys.

4 Göteborg Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående: Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) LOV infördes för att stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Inom landstingens primärvård är LOV obligatorisk. LOV reglerar förhållandet mellan en kommun och utförare som vill etablera sig inom ramen för ett valfrihetssystem. Med denna lag ville den dåvarande borgerliga regeringen sätta brukaren i fokus, bidra till maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare. Man ville ge ökad valfrihet och ökat inflytande, stimulera till fler utförare och större mångfald och därmed bättre kvalitet på tjänsterna. När det gäller kommunernas verksamheter är det upp till varje kommun att utforma och införa system enligt LOV. En majoritet av Sveriges kommuner har idag infört LOV. Där LOV tillämpas kan alla företag som uppfyller de villkor kommunen ställt upp bli godkända som utförare. Ersättningen för tjänsten är fast och lika för alla utförare. Brukarna av tjänsterna har enligt LOV möjlighet att välja bland utförarna i kommunens kundvalssystem men kan inte bestämma över tjänstens innehåll, när eller vem som utför den. Sverigedemokraterna ställer sig bakom LOV och valfrihet. Vi har aktivt drivit frågan i Göteborg. Det finns dock några farhågor som vi skulle vilja framföra i detta yttrande. Under mångfaldsperspektivet står att läsa: Förfrågningsunderlaget ska möjliggöra för utförare att profilera sig och sina tjänster utifrån exempelvis språk och kultur. Göteborg är redan idag en mycket segregerad stad, med ett antal så kallade utanförskapsområden. Våra farhågor är att LOV i dessa utanförskapsområden riskerar att ytterliga förstärka och cementera detta för ett antal individer. Individer som idag står utanför den svenska kulturen och samhörigheten med det svenska majoritetssamhället, kanske väljer utförare utifrån kultur och språk. Grundproblemet är alltså inte LOV i sig i dessa områden, utan de parallellsamhällen som vuxit fram av decenniers oansvarig invandringspolitik. Det är oerhört viktigt att utförare i dessa områden följs upp och kontrolleras, och att de följer de lagar och regler som gäller. Risken är annars påtaglig att den segregation (bla kön-, religiös- och kulturella) som redan finns i dessa områden ökar. Något vi måste göra allt för att bryta.

5 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0606/17 Välfärd och Utbildning Avdelning för Individ och familjeomsorg samt funktionshinder Lars Eriksson, Louise Odengard Telefon E-post: Förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Organisering av utredningen och tidplan för införande av valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) i enlighet med vad som redovisas i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) i daglig verksamhet. LOV är en alternativ upphandlingslagstiftning och innebär fri etableringsrätt för företag, som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Kommunen ansvarar för myndighetsutövning. Införande av valfrihetssystem innebär att kommunen ska behandla alla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Arbetet med att införa valfrihetssystem enligt LOV i daglig verksamhet kommer att ske med utgångspunkt i den process som beskrivs i Kammarkollegiets vägledning 2011:3 Upphandling enligt LOV- en processbeskrivning samt Upphandlingsmyndighetens vägledning nr Kravspecifikation för upphandling av verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret avser att arbeta med den förberedande utredningen utifrån fem områden; Organisation, HR och krav på tjänstens utförande, IT digitalisering och kommunikation, Ekonomi och ersättningsmodell, Kontraktstecknande och uppföljning Genomförande. Resultatet från utredningen kommer att presenteras för kommunstyrelsen i oktober En preliminär tidsplan föreslås. Utgångspunkten är ett införande av LOV inom daglig verksamhet den 1 januari Förslag till förfrågningsunderlag presenteras för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i början av Utifrån tidsplanen 1(9)

6 beräknas annonsering av förfrågningsunderlag samt godkännande av utförare kunna ske sommaren/hösten Ekonomiska konsekvenser Ett införande av valfrihetssystem enligt LOV kräver ställningstagande i många frågor. De ekonomiska konsekvenserna behöver beaktas inför samtliga ställningstaganden och ett omfattande arbete behöver genomföras för att komma fram till en ersättningsmodell. De samlade ekonomiska konsekvenserna kan inte beräknas i nuläget, utan är en del i utredningen. Staden har höga kostnader för daglig verksamhet och den förväntade ekonomiska effekten behöver fastställas och ligga till grund för utformningen av ersättningsmodellen. Prisnivåerna i ersättningsmodellen kommer att bli styrande för de ekonomiska konsekvenserna. När brukarna kan välja utförare inom daglig verksamhet kommer stadsdelsnämndernas egen produktion behöva anpassas utifrån hur deras verksamhet blir vald. Denna situation innebär ett ekonomiskt risktagande som måste hanteras under löpande budgetår. Stadsledningskontoret kommer att behöva resursförstärkas då detta uppdrag kring utredning och införande av valfrihetssystem inte ryms inom stadsledningskontorets grundbudget. Stadsledningskontoret beräknar att motsvarande en heltidstjänst behöver tillskapas under perioden 1 augusti 2017 till och med 31 mars Finansiering kring denna kostnad hänskjuts till ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Insatsen daglig verksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder och riktar sig därför inte till barn. Införandet av ett valfrihetssystem kräver dock att det finns god, adekvat och kvalitetssäkrad information för de ungdomar som befinner sig i ålder att ansöka om insatsen daglig verksamhet. Jämställdhetsperspektivet Insatsen daglig verksamhet vänder sig till både män och kvinnor. Vid framtagande av underlag till förfrågningsunderlaget ska jämställdhetsperspektivet beaktas både ur ett brukarperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Mångfaldsperspektivet De enskilda som har insatsen daglig verksamhet är människor med olika socioekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön och sexuell läggning och åldrar, samt funktionsnedsättning av olika art och omfattning. Alla ska bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt och få lika tillgång till välfärdstjänster och service. Vid framtagandet av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom daglig verksamhet ska dessa aspekter beaktas så att insatsen utformas utifrån den enskildes individuella behov och förutsättningar. Förfrågningsunderlaget ska möjliggöra för utförare att profilera sig och sina tjänster utifrån exempelvis språk och kultur. Miljöperspektivet Då de verksamheter som finns inom daglig verksamhet har en spridning över hela staden kan den enskildes val av utförare medföra ökade transporter. Vid framtagandet av förfrågningsunderlag för valfrihetsmodell inom daglig verksamhet ska miljöperspektivet beaktas och möjligheten att ställa miljökrav utredas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(9)

7 Omvärldsperspektivet Under utredningen inför framtagande av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom daglig verksamhet är omvärldsbevakning en viktig del av arbetet. I december 2016 hade 28 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. Omvärldsbevakning kommer att ske med särskilt fokus på fem utvalda LOV-kommuner utifrån ett folkmängdsperspektiv: Stockholm, Uppsala, Örebro, Västerås samt Linköping. Av närliggande kommuner inom GR-området är Alingsås den aktuella kommunen. Det finns stöd och kunskap att inhämta från exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Statskontoret, Finansdepartementet, Kammarkollegiet och Socialstyrelsen. Bilaga Protokollsutdrag KF Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(9)

8 Ärendet Kommunstyrelsen har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner och landsting vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänsten och hälsooch sjukvården. LOV är en alternativ upphandlingslagstiftning och innebär fri etableringsrätt för företag, som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Kommunen ansvarar för myndighetsutövning och har det yttersta ansvaret gentemot brukare. Införande av valfrihetssystem innebär att den upphandlande enheten (kommunen) ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Detta gäller såväl privata aktörer som kommunens egen produktion. Stadsledningskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen utrett och återredovisat förutsättningar för införande av valfrihetsmodell inom daglig verksamhet enligt LSS. Uppdraget redovisades från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som beslutade enligt kommunstyrelsens förslag (kommunfullmäktige handling nr 232) 1. Kommunfullmäktiges uppdrag ( ) att belysa sociala, ekonomiska, juridiska och administrativa konsekvenser av införande av en valfrihetsmodell inom daglig verksamhet förklaras fullgjort. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet. Stadsledningskontoret har även utrett införande av LOV 1 inom hemtjänsten. Detta uppdrag har återredovisats till kommunstyrelsen. Utredningens organisation Utredningen följer den struktur och det arbetssätt som använts vid utredning av införande av LOV 2 inom hemtjänsten. Erfarenheter från utredningen gällande införande av LOV inom hemtjänsten kommer att användas. Ett antal frågeställningar är liknande och omhändertagna, dessa svar kommer att bearbetas, värderas och analyseras in i utredningsarbetet. Utredningen föreslås ha en styrgrupp, två utredningsledare, fem områden med arbetsgrupper. Som politisk avstämningsgrupp föreslås kommunstyrelsens arbetsutskott. Facklig referensgrupp föreslås utses av CSG. Kontinuerliga avstämningar kommer att ske med Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor Arbetsprocessen för att införa och förvalta ett valfrihetssystem Arbetet med att införa valfrihetssystem enligt LOV i daglig verksamhet kommer att ske med utgångspunkt i den process som beskrivs i Kammarkollegiets vägledning 2011:3 Upphandling enligt LOV- en processbeskrivning samt Upphandlingsmyndighetens vägledning nr Kravspecifikation för upphandling av verksamhet för personer med funktionsnedsättning. 1 Diarienummer 1255/15 Rapport Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, hemtjänst 2 Dnr 1255/15 TU Utredningsarbete för införande av valfrihetssystem enligt LOV, inom hemtjänsten Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(9)

9 Processen för att införa och förvalta ett valfrihetssystem består av tre delprocesser: förbereda genomföra förvalta och utveckla Förbereda Under förberedelsefasen sker flera aktiviteter som avslutas med politiskt beslut om ett förfrågningsunderlag. Vid framtagandet av förslag till förfrågningsunderlag krävs ställningstaganden i ett antal olika frågeställningar som exempelvis organisation, ersättningsmodell, myndighetens informationsansvar och ickevalsalternativ. I föreliggande utredningsarbete är det angeläget att resultaten av stadsledningskontorets tidigare utredningsarbete som avsett förberedelser inför införande av LOV inom hemtjänsten beaktas. Utredningsarbetet inför ett införande av LOV inom daglig verksamhet bör ske utifrån följande områden: Organisation, HR-frågor samt krav på tjänstens utförande Ekonomi och ersättningsmodell Kontraktstecknande och uppföljning IT, digitalisering och kommunikation Genomföra Nedan återfinns exempel på frågor som hittills identifierats inom de första fyra arbetsområdena och som behöver hanteras innan förslag till förfrågningsunderlag kan arbetas fram. Frågeställningarna kring arbetsområdet Genomföra exemplifieras på sidan sju. Organisation, HR-frågor samt krav på tjänstens utförande Principen i LOV innebär att den upphandlande myndigheten (kommunen) ska säkerställa konkurrensneutralitet mellan utförare, vilket innebär att kommunen får två roller. En roll som ägare av egen produktion och en roll som ansvarig för att brukare som är beviljade insatsen daglig verkställighet får den utförd oavsett om det sker i egen produktion eller av privat utförare. För att definiera behoven av verksamhetsinriktningar och skapa kunskap om vilka inriktningar som idag erbjuds behöver en behovsanalys och en marknadsanalys genomföras. Stadsdelsnämndernas organisation kommer att påverkas av införande av valfrihetssystem och utredningen bör beskriva och analysera konsekvenserna för nämndernas organisation. Förändringens påverkan på anställningsförhållandena för stödpersonal, enhetschefer och socialsekreterare behöver beskrivas. Likaså vilka konsekvenser införandet kan få för de yrkesroller som samarbetar med daglig verksamhet exempelvis den kommunala hälsooch sjukvården. Förändringens påverkan på samverkan mellan daglig verksamhet och andra aktörer så som bostad med särskild service behöver också analyseras och konsekvensbeskrivas. Ett flertal frågor ur ett brukarperspektiv behöver beskrivas och omhändertas, exempelvis behov av regelverk kring brukarens val samt hantering av frågor kring de brukare som inte vill eller har förmåga att välja utförare (ickevalsalternativ). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(9)

10 Utredningen behöver även ta ställning till hur tjänsten bör utformas avseende geografisk begränsning, kapacitetstak, den enskildes möjlighet att välja välfärdsteknologi etc. Resor till och från daglig verksamhet: Brukarens resa till och från daglig verksamhet ingår i insatsen. I Göteborg betalar den enskilde ingen egenavgift. Stadsdelsnämnderna är ansvariga för transporterna, både ur ett utförande perspektiv men också kostnadsmässigt. En angelägen fråga i utredningsarbetet är att belysa och analysera följande aspekter avseende hanteringen av resor till och från daglig verksamhet: För och nackdelar med att behålla ansvaret på SDF För och nackdelar med att utföraren ansvarar För och nackdelar med att ansvaret flyttas till särskild organisation (t ex färdtjänsten). Krav på tjänstens utförande: Utredningen behöver beskriva och analysera vilka krav på tjänstens utförande som skall ställas. LOV innebär att kommunen har skyldighet att säkerställa att insatser inom socialtjänsten är av god kvalitet oavsett vem som utför insatsen. Att redan i förfrågningsunderlaget kravställa god kvalitet är ett sätt att säkerställa det. Ekonomi och ersättningsmodell Utredningen behöver ta ställning till hur en modell för ersättning till leverantörerna ska utformas. Brukarna har olika behov av stöd och service och vilket innebär att ersättningen behöver relateras individuellt. En modell behöver därför tas fram för bedömning av personers individuella behov och för beräkning av ersättningen till leverantörerna. Vidare behöver rutiner tas fram för hur detta ska administreras. Göteborg har idag en hög kostnadsnivå för daglig verksamhet (även i jämförelse med kommuner som infört en valfrihetsmodell). Denna kostnadsnivå kan vara svår att upprätthålla i ersättningsmodellen. Utveckling av en ersättningsmodell som grund för brukarens val av daglig verksamhet bör därför kunna rymmas inom/under stadens nuvarande kostnadsnivå. I arbetet med utveckling av en ersättningsmodell behöver möjligheterna till hur denna kan bidra till kostnadseffektiviseringar beaktas. För stadsdelsnämndernas befintliga utförarverksamheter kommer utmaningen bestå i en omställning till att bli konkurrensutsatta. De verksamheter som idag har en högre kostnadsnivå än vad en ersättningsmodell genererar kommer att ställas inför anpassningskrav. När brukarna kan välja utförare av daglig verksamhet kommer stadsdelsnämndernas egenproduktion behöva anpassas till hur deras verksamhet blir vald. Denna situation innebär ett ekonomiskt risktagande. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna behöver belysas i utredningen. Utöver ovan kommenterade möjligheter till kostnadseffektiviseringar finns även delar som behöver resursförstärkas. Initialt kan noteras att förstärkning behövs för administration av ersättningsmodell och genomförande av behovsbedömningar, behov av utökat arbete med godkännande av kontrakt och avtalsuppföljning samt att utveckla stödet till brukarna att välja utförare. En ersättningsmodell kan också användas i stadens resursfördelningsmodell till SDN, vilket tillsammans med övriga ekonomiska konsekvenser kommer att redovisas i underlaget inför budget Det förväntade resultatet och effekten av införande av valfrihetssystem enligt LOV behöver fastställas för att möjliggöra en utvärdering av införandet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(9)

11 Kontraktstecknande och uppföljning Kommunfullmäktige beslutade att en stadengemensam enhet för tecknande av kontrakt och uppföljning av utförare inom valfrihetssystem enligt LOV ska tillskapas. Enheten ska godkänna och skriva kontrakt med externa utförare utifrån beslutat förfrågningsunderlag samt teckna överenskommelser med stadsdelarna utifrån beslutad kravspecifikation för Göteborgs Stads hemtjänst. Enheten för kontrakt och uppföljning är från den 1 april 2017 inrättad på stadsledningskontoret avdelning för Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård och är i en uppbyggnadsfas. Ett tillkommande uppdrag med anledning av införande av valfrihetssystem enligt LOV för daglig verksamhet ryms inte inom enhetens beräknade resurser utan kräver en förstärkning. I utredningen behöver enhetens uppdrag och behov av resursförstärkning beskrivas och de ekonomiska konsekvenserna hänskjutas till ordinarie budgetberedning. Göteborgs Stads egen regi ska i enlighet med konkurrensneutraliteten kunna leverera daglig verksamhet enligt förfrågningsunderlagets krav och pris. En grundläggande princip är att stadens egen regi av daglig verksamhet ska leva upp till de krav som kommer ställas i förfrågningsunderlaget. IT, digitalisering och kommunikation För att brukare ska kunna göra aktiva val och välja utförare måste det finnas lättillgänglig och anpassad information. Angeläget är att kommunikationen görs på ett begripligt sätt och är anpassad till målgruppens behov. En sammanställning över aktuella utförare och en jämförelsetjänst för att underlätta valet för den enskilde är en av förutsättningarna för att skapa möjlighet för brukarna att göra aktiva val. Viktigt är att belysa är eleverna på gymnasiesärskolan behov av information och hur den säkerställs. Det avser även elevernas möjlighet till att ha praktikperioder under sin gymnasietid men också information som krävs för att kunna göra ett aktivt val. Utredningen behöver ta ställning till vilka krav som ska ställas gällande externa utförares användning av kommunens IT-system (exempelvis verksamhetssystem). I den upphandling som staden för närvarande har enligt LOU avseende daglig verksamhet ställs inte dessa krav. Om systemen ska öppnas upp för externa utförare behöver konsekvenserna utredas och säkerheten säkerställas. Ställningstagande behöver även tas gällande tillhandahållande av system och utbildning av användare. Vid införandet av valfrihetssystem behövs även IT stöd för exempelvis hantering av icke-val, externt intranät för privata aktörer, ersättning till utförare samt system för att hantera ansökan om att bli utförare av daglig verksamhet. Genomföra Genomförarfasen kräver en organisation för att starta och hantera valfrihetssystemet. Planeringen av genomförandet bör ske parallellt med både utredningen och framtagande av förfrågningsunderlaget. I planeringen av införandet behöver de frågeställningar som utredningen identifierat som strategiska ur ett hela-staden perspektiv omhändertas och implementeras. (Exempelvis organisation för att administrera valfrihetssystemet när det väl är i drift, myndighetens informationsansvar till den enskilde så att hen kan göra rationella val mm). Inför ett införande behövs ett förberedelsearbete inom stadsdelsnämndernas utförarverksamheter. Dels inför situationen att bli konkurrensutsatta samt att en 3 KF Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten - Organisation för att teckna samt följa upp kontrakt och ekonomisk ersättningsmodell Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(9)

12 ersättningsmodell inte garanterar full kostnadstäckning. Stadsdelarnas organisation och utbud ses över och eventuellt utvecklas. Förvalta och utveckla När valfrihetssystemet är i drift och det finns aktiva utförare går valfrihetssystemet över i en förvaltarfas. Det innebär att säkerställa att det kontinuerligt går att ansöka och bli godkänd utförare men även uppföljning av utförarnas verksamhet och kontrakt genom att utöva tillsyn och kontroll. Dessa uppdrag är en del av uppdraget för enheten för kontraktstecknande och uppföljning. Valfrihetssystemet ska utvärderas för att säkerställa att systemet fungerar och uppfyller de behov och politiska mål som valfrihetssystemet avsåg att nå. Förslag till tidsplan för införande av valfrihetssystem Göteborgs stad har idag ett ramavtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med leverantörer av Daglig verksamhet enligt LSS. Det är 18 externa aktörer som avropas via ramavtalet. Ramavtalet löper till med möjlighet till ett års förlängning. Detta innebär att nuvarande ramavtal kan löpa ut Innan dess är det inte möjligt att införa ett valfrihetssystem. Stadsledningskontorets förslagna tidplan innebär att ett införande planeras till 1 januari Tidplanen innehåller de förutsättningar för den beredning och hantering av ett införande som krävs. Tidplanen innebär att Göteborgs stad kommer att vara avtalslösa inom området under tre månader, vilket är fullt rimligt att hantera. Preliminär tidsplan avseende införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom daglig verksamhet. 1. Förberedelsearbete inlett av stadsledningskontoret feb-mars Information och samverkan i CSG avseende utredningsarbetet samt preliminär tidsplan för införandet av LOV mars Redovisning till kommunstyrelsen om upplägg av utredningsarbetet samt preliminär tidsplan, 19 april Redovisning av förslag i kommunstyrelsen angående konsekvenser för stadens organisation och ekonomistyrning, oktober Beslut i kommunstyrelsen om eventuella förändringar gällande organisation och ekonomistyrning. 6. Redovisning av förslag till förfrågningsunderlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, årsskiftet Beslut om förfrågningsunderlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige i början av Annonsering av förfrågningsunderlag våren/sommaren Godkännande av utförare hösten Uppstart för utförare januari Samverkan Samverkan i ärendet har genomförts med CSG Partsamverkan är fullgjord i enighet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(9)

13 Stadsledningskontoret Lars Eriksson Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Louise Odengard Planeringsledare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(9)

14 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0415/14 Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att belysa förslag till valfrihetsmodell inom daglig verksamhet Handling 2016 nr 232. Yrkanden Marina Johansson (S), Maria Grundel (V) och Karin Plejel (MP) yrkar bifall till förslaget från S, MP och V i kommunstyrelsen. Bo Anderssen (L), David Lega (KD), Tom Heyman (VägV) och Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Tjänstgörande ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Marina Johannsson m fl yrkande.. Omröstningen utfaller med 41 Ja mot 40 Nej. Hur var och en röstar framgår av bilaga 2. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunfullmäktiges uppdrag ( ) att belysa sociala, ekonomiska, juridiska och administrativa konsekvenser av införande av en valfrihetsmodell inom daglig verksamhet förklaras fullgjort. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihet. Reservation Ledamöterna från (S) reserverar sig mot beslutet. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet 1(5)

15 Christina Hofmann Ordförande Åse-Lill Törnqvist Justerare Jenny Broman Justerare Marie-Louise Bergström Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(5)

16 Ärendenr: 10 Bilaga 2 Ärendemening: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att belysa förslag till valfrihetsmodell inom daglig verksamhet Ja: 41 Nej: 40 Avstår: 0 Frånvarande: 0 Ledamot Parti Plats Funktion Resultat Aslan Akbas S 27 Ledamot Nej Bo Anderssen L 39 Ledamot Ja Bettan Andersson V 65 Ledamot Nej Mats Arnsmar S 9 Ledamot Nej Jonas Attenius S 1 Ersättare Nej Julia Bahner FI 74 Ledamot Nej Kristina Bergman Alme L 15 Ledamot Ja Gunvor Bergquist V 66 Ersättare Nej Marie-Louise Bergström VV 70 Ledamot Ja Maria Berjaoui VV 71 Ersättare Ja Daniel Bernmar V 55 Ledamot Nej Maria Berntsson KD 58 Ledamot Ja Åke Björk M 16 Ersättare Ja Lisbeth Boëthius M 17 Ledamot Ja Jenny Broman V 62 Ledamot Nej Kalle Bäck KD 57 Ledamot Ja Cecilia Dalman Eek S 12 Ledamot Nej Axel Darvik L 37 Ledamot Ja Cristian Delgado S 30 Ersättare Nej Johanna Eliasson V 61 Ersättare Nej Katarina Flisak M 60 Ledamot Ja Ann Catrine Fogelgren L 14 Ledamot Ja Jörgen Fogelklou SD 78 Ledamot Ja Eva-Lena Fransson S 10 Ersättare Nej Maria Grundel V 63 Ersättare Nej Birgitta Gunér M 72 Ersättare Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 3(5)

17 Håkan Hallengren S 11 Ersättare Nej Robert Hammarstrand S 25 Ledamot Nej Alma Handzar S 24 Ledamot Nej Lars Hansson SD 76 Ledamot Ja Åsa Hartzell M 49 Ledamot Ja Tom Heyman VV 67 Ledamot Ja Christina Hjort Bröndt M 59 Ledamot Ja Christer Holmgren M 48 Ledamot Ja Saida Hussein S 29 Ledamot Nej Rustan Hälleby M 40 Ledamot Ja Marie-Louise Hänel Sandström M 18 Ledamot Ja Claes Johansson M 44 Ledamot Ja Marina Johansson S 5 Ledamot Nej Axel Josefson M 46 Ledamot Ja Ulf Kamne MP 36 Ledamot Nej Ann Karlsson V 64 Ledamot Nej Piotr Kiszkiel L 4 Ledamot Ja David Lega KD 56 Ledamot Ja Staffan Levinsson SD 77 Ledamot Ja Staffan Lindström S 26 Ersättare Nej Emilie Lotterberg M 41 Ledamot Ja Svetlana Lucic S 28 Ersättare Nej Ali Moeeni S 22 Ledamot Nej Henrik Munck MP 34 Ersättare Nej Tomas Nilsson M 47 Ersättare Ja Johan Nyhus S 6 Ledamot Nej Magnus Nylander M 19 Ersättare Ja Helene Odenjung L 13 Ledamot Ja Toni Orsulic M 43 Ersättare Ja Ann-Marie Palm S 32 Ledamot Nej Kristina Palmgren L 38 Ledamot Ja Theo Papaioannou VV 68 Ledamot Ja Catarina Pettersson VV 69 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 4(5)

18 Karin Pleijel MP 35 Ledamot Nej Yasmine Posio Nilsson V 54 Ledamot Nej Jonas Ransgård M 21 Ledamot Ja Elisabet Rothenberg M 3 2:e v Ordf Ja Reger Shafik S 23 Ledamot Nej Anna Sibinska MP 53 Ledamot Nej Marcus Silverbåge SD 81 Ersättare Ja Birgitta Simonsson M 45 Ledamot Ja Jimmy Ståhl SD 80 Ledamot Ja Stina Svensson FI 75 Ledamot Nej Özgür Tasbas MP 50 Ledamot Nej Kristina Tharing M 20 Ledamot Ja Gudrun Tiberg FI 73 Ersättare Nej Björn Tidland SD 79 Ledamot Ja Derya Tumayer MP 51 Ersättare Nej Mattias Tykesson M 42 Ledamot Ja Michael Törnqvist MP 33 Ledamot Nej Åse-Lill Törnqvist MP 2 1:e v Ordf Nej Mariya Voyvodova S 7 Ledamot Nej Hillevi Werring MP 52 Ersättare Nej Camilla Widman S 8 Ersättare Nej Roshan Yigit S 31 Ledamot Nej Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 5(5)