Fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla Utställningshandling, maj 2017 Diarienummer: KS-2011/0541 norrkoping.se

2 Samråd Utställning Antagande Utställningshandling, maj Fördjupningen av översiktsplanen är framtagen av en projektgrupp på stadsbyggnadskontoret i samverkan med tjänstemän inom Norrköpings kommun. Projektgrupp: Martin Berlin, ansvarig handläggare, Dino Alijagic, stadsbyggnadskontoret, Therese Nordgren, stadsbyggnadskontoret, Johan Swärd, tekniska kontoret, Maja Pålsson, tekniska kontoret, Per Larsson, bygg- och miljökontoret. Foto, kartor och illustration: Norrköpings kommun om inget annat anges. 2

3 Förord Syfte Åby och Jursla ligger ca 7 kilometer från Norrköpings stads centrum. I Åby och Jursla tillsammans bor det ca 6500 människor. Orternas karaktär är småskalig, med övervägande villabebyggelse. Omgivningarna runtomkring är natursköna, och många väljer att bosätta sig här för att komma närmare naturen, men ändå ha nära till stan. Kommunikationerna med Norrköping och övriga Östergötland är relativt goda, med cykelavstånd in till Norrköping och kollektivtrafik i form av busstrafik. Målsättningar finns om att det i framtiden även ska gå persontågstrafik från Åby järnvägsstation, vilket ytterligare stärker orternas attraktivitet. Det är alltså av stor vikt att Norrköpings kommun är i framkant med samhällsplaneringen i Åby och Jursla. Syftet med Fördjupning av Översiktsplanen- Åby-Jursla är att visa hur Åby och Jursla kan utvecklas och växa som samhälle. Norrköpings kommun växer, och Åby och Jursla är attraktiva områden för både bostadsbebyggelse och verksamheter, tack vare faktorer som närheten till Norrköpings stad och det strategiska läget vid järnväg och väg, samt de natursköna omgivningarna. Samma faktorer som gör området attraktivt gör också att mängden exploateringsbar mark är begränsad. Av denna anledning är det av extra stor vikt att den mark som finns utnyttjas på ett sätt som hushållar med resurserna samtidigt som Åby och Jurslas attraktivitet ytterligare stärks. Fördjupning av Översiktsplanen- Åby-Jursla bidrar till detta genom att peka ut områden som är extra lämpliga för olika typer av utveckling. Mål Målet med fördjupad översiktsplan för Åby och Jursla är: Att utveckla Åby och Jursla som ort för boende och verksamhet Att stärka kopplingarna mellan Åby och Jursla Att stärka kopplingarna mellan Åby/Jursla och Norrköpings stad Att utveckla Åby centrum Att ge kommunens tjänstemän och politiker vägledning vid handläggning och beslut om ärenden i Åby och Jursla 3

4 Planläge Fördjupning av Översiktsplanen Åby-Jursla. Ersätter tidigare gällande översiktsplan för Åby centrum från Översiktsplanering i Norrköpings kommun Översiktsplanering är kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. En översiktsplan går inte in så mycket på detaljer, utan fokuserar mer på hur olika områden bäst ska användas för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Översiktsplaner kan göras på olika nivåer. Varje kommun ska ha en kommunomfattande översiktsplan som aktualitetsprövas varje mandatperiod. Utöver den kommunomfattande översiktsplanen kan det ofta vara nödvändigt att gå in lite djupare i olika geografiskt avgränsade områden, exempelvis en mindre tätort. En sådan översiktsplan kallas Fördjupning av översiktsplanen. Utöver detta kan kommunen också göra så kallade Tematiska tillägg till översiktsplanen. Ett tematiskt tillägg är en översiktsplan som fokuserar på en begränsad samhällsfråga, exempelvis vindkraft. Utgångspunkten är att översiktsplanerna gäller parallellt, och att den plan som mest detaljerat belyser en fråga ska användas vid exempelvis detaljplanering eller bygglovgivning. 4

5 Planprocessen Avgränsning Plan och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar översiktsplanens innehåll och planförfarandet. När ett planförslag är utarbetat ställs planen ut för samråd och alla intresserade och berörda ges möjlighet att komma med synpunkter på planens innehåll. Efter samrådstidens slut sammanställs de åsikter och synpunkter som kommit in i en samrådsredogörelse, varpå planförslaget arbetas om efter inkomna synpunkter och eventuell ny kunskap som tillförts. Därefter ställs det omarbetade planförslaget ut på nytt. Utställningstiden ska vara minst åtta veckor. Efter utställningstidens slut sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. I detta utlåtande ska det framgå vilka synpunkter som kommit in, och vilka ändringar som föreslås. Efter utställningen antas planen av kommunfullmäktige. Den vinner därigenom laga kraft. Översiktsplaner kan endast överklagas på formella grunder, det vill säga inte på sakinnehåll. Fördjupning av Översiktsplanen - Åby-Jursla gäller både Jursla och Åby tätorter med närmaste omnejd. 5

6 Innehåll Syfte Mål Planläge Översiktsplanering i Norrköpings kommun...4 Planprocessen Avgränsning Planförslag Inledning...8 Område 1 - Bostäder i Jursla Område 2, 3 och 4 - Verksamheter vid nuvarande Jursla industriområde och väster om väg Område 5 - Verksamhetsområde mellan pjältån och väg Område 6 - Pendeltågsstation Åby Område 7 - Verksamhetsområde södra Humpegård Område 8 - Tät bostadsbebyggelse vid Humpegårdsområdet Område 9 och 10 - Bostadsbebyggelse och utredningsområde för bostadsbebyggelse vid kroktorpsvägen Område 11 - Utbyggnadsområde för bostäder på rönnängen Område 12 - Centrumutveckling Åby Område 13 - Bostäder söder om Loddbynäset Område 14 och 15 - Bostäder utmed gamla stockholmsvägen Område 16 - Fritidshusbebyggelse vid Sandviksgärdet Område 17 - Lekyta/spontanidrottsplats /grönområde vid Humpegårdsområdet Område 18 - Grönområde Åbyskogen Område 19 Grönområde vid Humpegårdsområdet Område 20 - Godspår och järnvägspassage Humpegård sydväst Område 21 - Järnvägspassage till Rönnängen Område 22 - Komplettering av trafikplats Björnsnäs vid väg E Utveckling av gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik i Åby och Jursla...44 Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Samlad bedömning...46 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Åby och Jursla några milstolpar i historien om en mötesplats och ett vägskäl Nutida Jursla Nutida Åby Olika boendeformer i Åby/Jursla Offentlig service Arbetsmarknad och pendling Förvärvsarbete...52 Pendling...53 Åldersgrupper i Åby/Jursla Utbildningsnivå Markägoförhållanden Mellankommunala intressen Föreningsliv Kulturhistoria och fornlämningar Fornlämningar...56 Övrigt Natur, grönområden och friluftsliv Pjältån och torshagsån Friluftsliv Hinder för det rörliga friluftslivet Sociala faktorer som påverkar planen...61 Sociala faktorer i Åby och jursla Tekniska förutsättningar...63 Vatten och avlopp Bredband Avfallshantering El och värme

7 Riksintressen Kommunikationer Gång och cykel Kollektivtrafik Biltrafik Buller från trafik Miljö- och riskfaktorer...70 Skred, ras och erosion Förorenad mark Farligt gods/trafik Radon Översvämning Dagvattenhantering Miljökvalitetsnormer Genomförande och konsekvenser av fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla Markägare Aktörer Finansiering Kostnadsfördelning Styrning av utbyggnad Utbyggnadstakt och etappindelning Trafiklösningar Fortsatt arbete Miljöbedömning Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning...82 Verksamheter och industrier Hästverksamhet Allmän plats och huvudmannaskap Huvudmannaskap för allmän plats inom Åby/Jursla. 75 Kommunalt övertagande av huvudmannaskap Riktlinjer för huvudmannaskap Huvudmannaskap i nya planer

8 Planförslag Planförslag Inledning I detta avsnitt beskrivs de framtagna planförslagen närmare. På den översiktliga plankartan är varje planområde utmärkt med en färg och/eller ett mönster. I teckenförklaringen förklaras närmare vad dessa färger står för. Därefter beskrivs varje förslag närmare i text. Alla planförslag är försedda med ett nummer som gör dem lätta att identifiera på den samlade plankartan. Till varje planförslag finns en mindre karta som visar området inzoomat. Planförslagen har också en förklarande text som beskriver vilken utveckling som är tänkt i området. Här finns även en text som beskriver de planeringsförutsättningar som råder på platsen. I de fall några planförslag ligger mycket nära varandra beskrivs de i samma avsnitt, då beskrivs också vilken relation de har till varandra. Planförslaget Åby centrum beskrivs på något annorlunda sätt, detta på grund av att utvecklingen i området är mer komplex, och innehåller allt från trafikfrågor, till bostadsfrågor till handelsetablering till grönstruktur mm. I planbeskrivningen för utvecklingen av Åby centrum beskrivs därför först hur centrum bör utvecklas i generella termer, därefter görs en inzoomning i delar av området för att mer specifikt visa en tänkt utveckling. I några planförslag visas exempel på hur en tänkt utveckling skulle kunna se ut genom fotografier och illustrationer. Dessa utgör endast förslag, men speglar intentionen med området. 8

9 Planförslag 9

10 Planförslag Jursla industriområde Storlek: Område 1 ca 8 ha 10

11 Planförslag Område 1 Bostäder i Jursla Området är i dagsläget delvis jordbruksmark. Foto: Martin Berlin Planerad utveckling i området Område 1 har förutsättningar för tätare bebyggelse, exempelvis radhus/flerbostadshus/äldrebostäder/ centrumverksamheter. En sådan bebyggelse skulle stärka Jursla centrum. I samband med utbyggnad av dessa området är det av yttersta vikt att gångoch cykeltrafikens förutsättningar förbättras, samt att behovet av förskolor/skolor ses över. Gång- och cykelväg bör förläggas genom område 1 och ansluta till befintlig gång- och cykelväg vid ridskolan in mot Åby centrum. Hänsyn ska tas till den närliggande hästverksamheten, som bedöms vara viktig för Åby och Jursla. Genom att exempelvis skapa vegetation och kullar kan risken för hästallergener minska. Närheten till hästar bör ses som en tillgång som tillför trivsel för de boende. I anslutning till utbyggnadsområdet för verksamheter (område 2) bör någon form av grönstruktur tillskapas för att få en mjuk övergång. Området beräknas kunna möjliggöra ca 127 lägenheter. Antalet lägenheter är en uppskattning och kan skilja sig mycket åt beroende på vald exploateringsgrad. Vid planering av bostadsbyggnation ska behovet av förskola/skola beaktas. Området idag Området ligger utmed Jursla Trädgårdsväg, och angränsar till redan befintlig bebyggelse. Marken är kommunägd och arrenderas ut som jordbruksmark. Marken består av lera. Trafik kan matas längs med Jursla Trädgårdsväg, dock behöver standarden på denna väg ses över innan trafikmängderna ökas. Jursla Trädgårdsväg ingår i Åby-Jursla vägförening och Jurslavägen är kommunal. Området ligger ca 2 km från Åby centrum, vilket medger cykelavstånd in till kollektivtrafikknutpunkt. Det tänkta planförslaget ligger i ett område rikt på kulturlämningar, arkeologiska undersökningar behövs därför vid kommande detaljplanering. Området kan försörjas med kommunalt vatten och avlopp. 11

12 Planförslag Storlek: Område 2 ca 14 Ha, område 3 ca 8 Ha, område 4 ca 10 Ha 12

13 Planförslag Område 2, 3 och 4 Verksamheter vid nuvarande Jursla industriområde och väster om väg 55 Planerad utveckling i området Området runt Åbys infart består i dagsläget av ytkrävande verksamhetsbebyggelse. Det finns dock några luckor kvar som kan fyllas med ytterligare verksamhet. Området i direkt nordostlig grannanslutning till brandstationen bör dock i första hand reserveras för eventuella framtida behov för räddningstjänsten. Området upptas till stor del av väg, och att fylla ut de luckor som finns mellan vägarna ger ett effektivt utnyttjande av marken. Läget erbjuder också goda skyltmöjligheter för företag, samt goda transportmöjligheter. Marken väster om väg 55 består i dagsläget av jordbruksmark. Även här kan verksamheter placeras. För all verksamhet gäller att den ej får överskrida gällande krav avseende buller, lukt eller annan olägenhet. Verksamheter i området måste således vara av sådan karaktär att de passar in i ett område som ligger förhållandevis nära bostadsbebyggelse. Vid utbyggnad av verksamheter väster om väg 55 bör grönstrukturen mellan verksamheterna och bebyggelsen stärkas. Detta kan också skapa enklare promenadstråk mellan verksamheterna och bidra till att området upplevs mänskligare och attraktivare. Vid etablering av verksamheter i området ska hänsyn tas till den närliggande hästverksamheten, då denna verksamhet är viktig för Åby och Jursla på många plan. Området idag Området ligger mycket lättillgängligt vid infarten till Åby. Marken är kommunägd, men arrenderas i dagsläget som jordbruksmark. Marken består av lera. Delar av området (Jursla industriområde) är redan bebyggt med verksamheter. Området genomkorsas av många vägar, vilket gör det lämpligt ur transportsynpunkt. Närheten till väg ger också ett utmärkt skyltläge utmed väg 55 och E4:an. Placering av verksamheter i detta område kan innebära att transporter inte behöver köras genom Åby centrum. Delar av området, väster om väg 55, är i dagsläget jordbruksmark. Detta område angränsar också till bostäder och annan bebyggelse där människor vistas, varför hänsyn måste tas till detta. Eftersom både väg 55 och E4:an är vägar där farligt gods transporteras råder bebyggelsefri zon inom 50 meter från vägen. 13

14 Planförslag Storlek: Ca 14 Ha 14

15 Planförslag Område 5 Verksamhetsområde mellan Pjältån och väg 55 Beskrivning av tänkt utveckling i området Område 5 kan i och med dess attraktiva skyltläge väster om väg 55 med fördel utvecklas till verksamhetsområde. Områdets närhet till väg 55 innebär dock att det finns en utsatt risk för buller och farligt gods. Åtgärder bör därmed vidtas för att möta de krav som finns avseende buller och lukt samt kommunens riktlinjer för bebyggelsefri zon inom 50 meter från vägen. För att inte riskera att skada den värdefulla naturmiljön omkring Pjältån bör särskild hänsyn tas vid exploatering/utveckling av området. Endast sådana verksamheter som inte stör naturområdet i stor utsträckning är lämpliga, det är också viktigt att kantzoner runt ån bevaras. Verksamheterna bör vara av sådan karaktär att de kan dra nytta av de goda transportmöjligheterna. Intill området, längs med väg 55 löper ett viktigt cykelstråk. Även fortsättningsvis är det av stor vikt att cykelmöjligheterna bibehålls. Det är även av vikt att åtkomsten till närbelägna rekreationsmöjligheter som Yxbacken och Ågelsjön bibehålls. Hänsyn ska tas till risken för översvämningar. Området idag Marken, som är privatägd, består idag av öppen betes och hagmark och präglas av Pjältån i den sydvästra delen av området. Pjältån med omgivande strandskogar har en värdefull naturmiljö med få motsvarigheter i regionen och omfattas av strandskydd (100 m från ån). Strandskogarna karaktäriseras av en rik flora och fauna samtidigt som det finns en stor artrikedom av fiskar i bäcken/ ån som också fungerar som ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande öring. På grund av närheten till bäcken/ån och att delar av området ligger i en sänka har det tänkta utvecklingsområdet även en förhöjd risk för översvämning. Marken består till största del av svämsediment, samt till delar postglacial lera. 15

16 16 Planförslag

17 Planförslag Område 6 Pendeltågsstation Åby Planerad utveckling och nuläge Vid den tidigare järnvägsstationen anläggs stopp för persontåg. När persontåg införs beräknas ca påstigningar per år göras. Områdets centrala karaktär förstärks ytterligare genom utbyggnaden av bostäder på Humpegårdsområdet (område 7). Med fullt utbyggd pendeltågstrafik beräknas restiden från Åby vara: Norrköping 7 minuter Linköping 35 minuter Mjölby 56 minuter På sikt kan också Krokek, Nyköping och Katrineholm komma att nås med persontåg. Sammantaget bedöms att Åby kommer att kunna vara den mest frekventerade pendeltågstationen efter Linköping, Norrköping, Mjölby och Motala. (Teknisk förstudie pendeltågsstation). Detta ställer krav på att den omgivande miljön utformas så att den kan hantera stora mängder resande. God tillgång på parkeringsplatser för framförallt cykel krävs. Likaså krävs goda GC-förbindelser med övriga bostadsområden i Åby/Jursla, inte minst det intilliggande Humpegårdsområdet. Norrköpings kommun: Teknisk förstudie pendeltågsstation 2007 Cirklarna anger avståndet 600 meter, respektive 1000 meter från stationen i Åby. 17

18 Planförslag Storlek: Ca 22,5 ha 18

19 Planförslag Område 7 Verksamhetsområde södra Humpegård Foto: Martin Berlin Planerad utveckling i området Den del av Humpegårdsområdet som är närmast E4:an har utmärkt skyltläge invid vägen. Det passar därför bra att utveckla detta område för verksamheter. De verksamheter som förläggs hit ska ges en medveten gestaltning, med hänsyn tagen till skyltläget mot E4:an och Ostlänken. Byggnader för verksamheter i detta område skulle också i någon mån kunna bidra till att minska bullret från väg E4 och kommande Ostlänken i övriga Humpegårdsområdet. Eventuellt kan bullervall behövas inom området för att hindra buller från E4.an och Ostlänken. För att verksamhetsområdet ska fungera optimalt behövs en ny tillfart från E4 vid trafikplats Björnsnäs enligt förslag i denna plan. I området bör inte sådan verksamhet som riskerar att störa de närboende tillåtas. Mellan bostadsområdena och verksamhetsområdet bör också grönplanteringar och annat som kan fungera som övergångszon mellan verksamhetsområde och bostadsområde komma till. Området idag Marken är i kommunal ägo, och arrenderas i dagsläget ut som jordbruksmark. Delar av området är skogbevuxet. Marken består av lera, sand, morän och fyllningar. Närområdet har använts som tipp, varför föroreningar riskerar finnas i marken. Genom området löper en luftburen kraftledning. Området ligger invid E4:an och utsätts för mycket buller. Den kommande järnvägen Ostlänken kommer också att passera i närheten. Tillfart till området kan i dagsläget endast ske via en av de två broar som passerar över järnvägen via Krusenhofsvägen och Kroktorpsvägen. Dessa broar är i dagsläget inte lämpade för tyngre trafik i större mängder. Krusenhofsvägen är kommunal och Kroktorpsvägen tillhör i dagsläget Åby-Jursla vägförening. Bron via Kroktorpsvägen kommer i samband med utbyggnad av godsbangård att försvinna. 19

20 Planförslag Storlek; Ca 7,5 Ha 20

21 Planförslag Område 8 Tät bostadsbebyggelse vid Humpegårdsområdet Foto: Martin Berlin Planerad utveckling i området Humpegårdsområdet ligger i de mest centrala delarna av Åby. Marken är i kommunal ägo. När persontågsstopp införs kommer detta centrala läge att förstärkas ytterligare. Det är därför av stor strategisk betydelse att områdets centrala läge utnyttjas med en tät byggnadsstruktur, i synnerhet i den del av området som ligger närmast järnvägen. Radhus med mindre tomter och/eller flerfamiljshus med högre våningshöjd är lämpligt. I delen som ligger något längre från järnvägen kan något mindre täthetsgrad också vara lämpligt, med radhus/villabebyggelse, fortfarande bör dock en förhållandevis tät skala tillämpas. I området bör också viss verksamhet, såsom exempelvis mindre butiker och serviceinrättningar, samt äldreboende och förskola kunna lokaliseras. Vägstrukturen inom området ska göras sådan att bil enbart framförs på de gående och cyklandes villkor. Humpevägen kan utvecklas till ett attraktivt cykelstråk mellan Åby centrum och järnvägsstationen, från den gångtunnel som finns under järnvägen i centrum, till kommande bro/ tunnel över järnvägen mot pendeltågsstationen. Dagvattenanläggningar bör, i de fall det bidrar till områdets attraktivitet, göras öppna. Nedan visas foton med exempel på hur en tänkt radhusbyggnation skulle kunna se ut. Exempel på cykelbanor där bil undantagsvis får framföras visas också. I anslutning till bostadsområdet finns grönområde (område 19) som erbjuder lek- och rekreationsmöjligheter. Detta grönområde bör göras tillgängligare för allmänheten genom att gångstigar iordningställs. Grönområdet bör detaljplaneläggas samtidigt som övriga Humpegårdsområdet. Område 16 invid Kroktorpsvägen kan utvecklas till ett attraktivt spontanidrotts- och rekreationsområde. Tillgängligheten mellan Humpegårdsområdet och Åby centrum för fotgängare och cyklister bör förbättras genom att den gångtunnel som går under järnvägen renoveras med marklutning istället för trappor, så att den kan användas av rörelsehindrade personer och cyklister, samt att ljusgenomsläppligheten förbättras för att öka tryggheten i tunneln. Tillfart med bil sker via den befintliga bron på Kroktorpsvägen. Denna bro är dock inte anpassad för stora trafikmängder, varför det är av stor vikt att biltrafiken i området hålls på en låg nivå. Det kan också behövas någon form av trafiklösning vid brofästet på den västra sidan av järnvägen, exempelvis en rondell. Området beräknas kunna rymma ca lägenheter. Beräkningen är endast en uppskattning och kan variera mycket beroende på vald exploateringsgrad. Vid planering av bostadsbyggnation ska behovet av förskola/skola beaktas. 21

22 Planförslag Området idag Marken i området är kommunägd och arrenderas ut som jordbruksmark. Området består av lera, sand och en del morän. Området är delvis utbyggt och kan anslutas till va-nätet. Infart med bil till området finns från två håll, båda passerar järnvägen via bro. Humpevägen löper parallellt med järnvägen, och utnyttjas av många som gångstråk. Denna väg har potential att utvecklas så att den blir lämpligare för gång- och cykeltrafik mellan centrum och stationen. Infartsmöjligheterna medger i dagsläget inte tyngre trafik i större utsträckning. För fotgängare finns förutom ovan nämnda broar också en gångtunnel från parkeringen vid affären i Åby centrum. Denna tunnel är i dagsläget inte tillgänglig för rörelsehindrade. Humpevägen och Kroktorpsvägen tillhör i dagsläget Åby-Jursla vägförening. Risker ska analyseras vid byggande av bostäder inom 100 meter från järnväg eller väg som transporterar farligt gods. Närheten till järnväg blir en stor tillgång när pendeltågsstopp införs. Det är gångavstånd till det tänkta stationsläget. Inom området finns fornlämning i form av boplatsområde (RAÄ Kvillinge 143), samt en hyttlämning (RAÄ Kvillinge 145). Arkeologisk förundersökning krävs inför kommande detaljplanering. Samråd med länsstyrelsen måste ske i god tid. I närheten, dock ej inom, det tänkta planområdet ligger den före detta Åbytippen. Hänsyn till detta ska tas vid kommande detaljplanering. Åbytippen har enligt uppgift använts för hushålls- och industriavfall. Eventuell spridning av lakvatten och bildande av deponigas ska därför undersökas innan byggnation i närområdet. Åbytippen har potential att utgöra del av grönområde. Exempel från Holland (Houten) på hur cykelvägar kan utformas så att de kan användas till bil, men på cyklisters och fotgängares villkor. Foto: Martin Berlin Området utsätts för buller från både järnvägen och den närbelägna E4:an. Dessa bullerproblem måste lösas genom god planering och god planering och gestaltning av bebyggelsen. 22

23 Planförslag Exempel på radhusbebyggelse av en typ som skulle lämpa sig väl i Humpegårdsområdet. Foto: Dino Alijagic 23

24 Planförslag Storlek: Område 8 ca 9 ha, område 9 ca 2 ha 24

25 Planförslag Område 9 och 10 Bostadsbebyggelse och utredningsområde för bostadsbebyggelse vid Kroktorpsvägen Område 9, sett från angränsande grönområde (område 19) Foto: Dino Alijagic Planerad utveckling i området Området kan bebyggas med villor, liknande den bebyggelse som redan finns i angränsande områden. I område 10 finns plats för ett mindre antal hus längs med Kroktorpsvägen. I område 9 finns plats för ett något större antal hus. Område 9 och 10 bör i allt väsentligt utvecklas enligt samma mönster som de angränsande områdena. Om intresse finns att anlägga flerbostadshus i mindre skala, på ett sätt som inte stör omkringliggande villabebyggelse bör även detta kunna prövas. Område 9 beräknas kunna rymma ca 50 tomter och område 10 ca 12 tomter. Hur många som kan möjliggöras varierar beroende på vald exploateringsgrad. Vid byggnation i område 10 är det viktigt att trädridån längs Torshagsån bevaras, och att ett respektavstånd till ån bibehålls. Vid byggnation i område 9 behöver risken för buller beaktas. Områdena idag Områdena ligger längs med Kroktorpsvägen (Åby-Jursla vägförening), och har sin huvudsakliga tillfart längs denna väg. Område 9 består av vall bevuxen ängsmark och område 10 är delvis bevuxet med skog/ris. Båda områdena är kommun - ägda. Område 9 omfattas av jordbruksarrende. I närheten av område 9 finns grönområde i form av område 19 (se karta med planförslag i detta dokument), detta område är dock ännu inte försett med stigar och promenadstråk. Närmaste ianspråktagna grönområde finns istället längs med Torshagsån. I närheten av område 9 har tidigare funnits en soptipp (Åbytippen), varför det föreligger risk för föroreningar i marken. I område 10 har det tidigare funnits en plantskola, och det finns därför viss risk för föroreningar även här. Detta bör undersökas före byggnation. Område 9 angränsar till föreslaget område för verksamhetsutveckling. Område 9 riskerar också att utsättas för buller från väg E4 och kommande järnväg Ostlänken. Bullerdämpande åtgärder kan därför bli nödvändigt. Eventuellt kan kommande verksamhetsutveckling i område 7 hjälpa till att fungera som bullerskydd. Delar av område 9 och 10 omfattas av strandskydd för Torshagsån. 25

26 Planförslag Storlek: Ca 12 Ha 26

27 Planförslag Område 11 Utbyggnadsområde för bostäder på Rönnängen Rönnängen sett från öster. Foto: Dino Alijagic Planerad utveckling i området Rönnängsområdet ligger mellan järnvägen och Torshagsån, angränsande till Åby centrum och Torshagsravinen. Området består i dagsläget av åker/ängsmark. Området kan utvecklas till bostadsområde med både mindre villabebyggelse och flerfamiljshus i 2-3 våningar. Närheten till grönområdet vid Torshagsån ger utrymme för rekreation och lek. Tillfart till området skapas via bro från Nyköpingsvägen och via den utbyggda trafikplatsen (se planförslag 22). Det är viktigt att eventuell framtida byggnation inte stör natur/rekreationsvärdet i Torshagsravinen. Närmast E4:an är det lämpligt att förlägga verksamheter. Dessa har då utmärkt skyltläge utmed E4:an, och kan kanske tjäna som bullerdämpare mellan vägen/ostlänken och bostäderna. Mellan verksamhetsområdet och bostadsområdet bör någon form av grönstruktur utvecklas så att övergången mellan verksamhet och bostäder blir mjuk. Beroende på vilken utbyggnadsform som anses viktigast (bostäder eller verksamheter) bör gränsen mellan det föreslagna bostadsområdet och det föreslagna verksamhetsområdet vara något flytande. En förutsättning för att området ska kunna komma till stånd är att en utbyggnad sker av trafikplatsen så att en majoritet av trafiken kan ta sig in/ut den vägen och inte belasta de centrala delarna av Åby. Område 11 beräknas kunna rymma ca 200 tomter och 200 lägenheter. Detta är enbart en grov uppskattning, beroende på vald exploateringsgrad kan detta skilja sig mycket åt. Området idag Området ligger förhållandevis nära Åby centrum. Marken är kommunägd och arrenderas i dagsläget ut som jordbruksmark. Marken består av lera och delvis sand. Dock finns i dagsläget ingen tillfartsväg till området. På andra sidan järnvägen går den kommunala Nyköpingsvägen. En riktlinje är att bostäder inte bör byggas närmare järnväg än 100 meter. 100 meters skyddsavstånd gäller också bostäder i närheten av väg som transporterar farligt gods, vilket E4:an gör. Dessa skyddsavstånd kan dock ändras om tillräckliga utredningar och/eller åtgärder genomförs för att minska risken. Marken i området består till stor del av lera och används i dagsläget som jordbruksmark. Genom området, längs E4:an löper en kraftledning (luftledning). Områdenas västra delar omfattas av strandskydd på 100 meter längs Torshagsån. Området utsätts för buller från både järnvägen och den närbelägna E4:an. I framtiden kommer också Ostlänken att passera i närheten, vilket ytterligare ökar risken för buller. Dessa bullerproblem måste lösas genom god planering och gestaltning. Någon form av bullernedsättande åtgärder bör också komma till stånd. 27

28 Planförslag 28 Kartan visar hur Åby centrum sträcker sig utmed Nyköpingsvägen. Genom att förtäta bebyggelse och verksamheter längs vägen, och prioritera gående och cyklister kan ett livaktigt centrum skapas längs hela sträckan.

29 Planförslag Område 12 Centrumutveckling Åby Delar av centrum är relativt glesbebyggt Foto: Dino Alijagic Planerad utveckling i området Åby centrum utvecklas genom förtätning och stråkbildning. Åby centrum är ett välutvecklat centrum, där den nödvändigaste samhällsservicen finns. När persontågstrafiken kommer igång från Åby station bildas ytterligare en viktig centrumfunktion. Stationen ligger dock något utanför det som idag utgör Åby centrum. Det är därför av stor vikt att dessa båda centrum kopplas samman med varandra. På så sätt skulle ett mer långsträckt Åby centrum skapas. För att ytterligare skapa centrumkänsla bör trafikmängden minskas och gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras före bil. Stråk som förbinder olika områden med varandra bör stärkas, ett exempel på detta är den gångtunnel som idag leder från parkeringen i centrum till Humpegårdsområdet. Genom att förbättra denna tunnel med marklutningar istället för trappor, och bättre ljusgenomsläpplighet, kommer tunneln att bli attraktivare för gående och cyklister, samt mer tillgänglig för personer med rörelsehinder. Detta bidrar till att stärka det viktiga stråket mellan bostadsområdet Humpegård och centrum. Vid infarten till bron mot Humpegårdsområdet finns också behov av förbättrad trafiklösning för smidigare och säkrare angöring mellan Humpegård och centrum. Den bebyggelse som idag finns i centrum utgörs av förhållandevis låga hus. För att ytterligare effektivisera markutnyttjandet bör byggandet av högre hus uppmuntras. Flertalet hus i centrum har också platta tak, vilket kan möjliggöra att även takytan kan vara lämplig att utnyttja. Exempel på sådant utnyttjande skulle kunna vara uteservering eller anläggandet av ytterligare våningsplan. Det finns också relativt stora ytor med markparkering. Även dessa kan vara lämpliga att utnyttja för bebyggelse. Genom förtätning i centrala Åby beräknas ca lägenheter kunna möjliggöras. Park- och lekytor Runt Åby och Jursla finns mycket naturmark, däremot finns inte lika mycket parkmark eller andra grönytor som är lättillgängliga för dem som av olika anledningar inte kan/vill ta sig ut i skogen. Av denna anledning är det viktigt att det skapas park-grön- och lekytor i de centrala delarna av Åby och att grönytor av god kvalitet om möjligt undviks att tas bort i samband med förtätning. Några områden som är lämpliga att utveckla som parkoch lekytor har identifierats i centrum. De markeras på konceptskissen över Åby centrum. Dessa områden bör bevaras för utbyggnad av tillgängliga park- och lekytor. Ett av områdena utgörs i dagsläget av parkeringsplats på fastighet Klingstadlotten 1:24, det andra utgörs av delar av fastighet Åby 16:2, och det tredje utgör del av Humpegårdsområdet. Klingstadlotten 1:24 markeras som lämpligt för både park och förskola. Tomten bedöms vara värdefull för båda dessa verksamheter 29

30 Planförslag och kan bebyggas med antingen förskola eller park eller både förskola och park i kombination om det bedöms lämpligt. Delar av Humpegårdsområdet har stor potential att utvecklas till ett större område för lek, rekreation och spontanidrott, och beskrivs därför närmare i ett eget avsnitt (område 17). Klingstadlotten 1:24 används idag som en mindre återvinningsstation. Det blir därför viktigt att hitta en ny plats för denna i samband med att området utvecklas till park/lekyta/förskola. Kopplingar mot järnvägsstationen Den naturliga kopplingen mellan Åby station och Åby centrum går längs Nyköpingsvägen. Mellan Åby centrum och stationen är bebyggelsen utmed vägen ganska gles, och har goda möjligheter att förtätas med centrumfunktioner som butiker och tätare bostadsbebyggelse längs med vägen. Kommunen bör uppmuntra bebyggelse i så kallade lucktomter om det kan ske på ett sätt som inte försämrar centrumets kvalitéer. Att uppmuntra så kallade byggemenskaper, det vill säga att privatpersoner går samman och gemensamt bygger ett flerbostadshus, kan vara ett sätt att bebygga lucktomter i centrum. Genom att förstärka möjligheterna att gå- och cykla mellan stationen Konceptskiss över den tänkta utvecklingen i Åby centrum. Illustration: Tina Bosnjak Erixon 30

31 Planförslag och centrum förstärks kopplingen däremellan ytterligare. På den östra sidan av järnvägen kan Humpevägen utvecklas till cykelstråk. Detta behöver inte innebära att biltrafik förbjuds, men den bör ske på cyklisters och fotgängares villkor. I kapitlet om trafikutveckling av gång- och cykel, kollektivtrafik och biltrafik beskrivs närmare vilka åtgärder som behöver vidtas för att skapa hållbara trafikstråk. Illustrationen visar ett exempel på hur Åby centrum skulle kunna förtätas, med bland annat högre hus, skyltfönster i bottenplan och uteservering på platt tak. Illustration: Linda Gårlin 31

32 Planförslag Bostäder och centrumutveckling invid Torshagsån I det område som ibland kallas Åby Fritid är Torshagsån i dagsläget övertäckt. Överdäckningen bör tas upp för att frilägga ån. Längs ån skapas därmed ett grönstråk, samtidigt förbättras de biologiska kvalitéerna invid ån. Fisken får lättare att vandra när överdäckningen tas bort. Det är viktigt att kantzoner vid ån bevaras. Området utvecklas med bostäder av tät karaktär. Även olika funktioner som stärker karaktären av centrum kan komma ifråga. Marken är central och det är av stor vikt att den tänkta utvecklingen ges en medveten gestaltning och passar in i samhällets centrum. Det är också viktigt att grönstråket utmed Torshagsån upplevs som tillgängligt även för dem som inte bor i området. I området närhet finns också företagsverksamhet med bland annat mekanisk verkstad. Att företag kan verka och utvecklas i centrala Åby är en tillgång som ska värnas. Utveckling i området bör därför ske med hänsyn tagen till de befintliga företagen. Området idag Marken har tidigare utnyttjats för verksamhetsändamål, som till viss del finns kvar. Delar av området ägs av kommunen och delar av det är privatägt. Området närmast ån omfattas av detaljplan från 1999 som anger parkmark invid ån. Området ligger helt och hållet inom strandskyddat område (100 meter från ån). Dispens från strandskyddet eller upphävande av strandskydd inom detaljplan krävs vid exploatering. En eventuell byggnation skulle medföra att tillgängligheten till vattendraget förbättrades. Kartan visar hur området längs Torshagsån, längs den så kallade Brinkbacken kan utvecklas med bostäder, centrumförenliga verksamheter och grönstråk. Torshagsån är ett reglerat vattendrag. Detta medför viss risk för översvämningsproblematik. Enligt en översvämningsutredning utförd av 32

33 Planförslag SMHI bedöms dock risken för översvämningar vid 100-års och 1000-årsflöden vara relativt små, däremot medför det högsta beräknade flödet ( årsregn) större översvämningsrisk (se karta nedan). Eventuella höga flöden kan komma att påverka markförhållandena. Inför kommande detaljplanläggning behöver därför eventuell risk för ras och skred studeras närmare. Även frågan om eventuell vattendom behöver utredas närmare, då borttagande av kulvert är att betrakta som vattenverksamhet som kan kräva antingen anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. På platsen har tidigare funnits industrier med bland annat ytbehandling av metaller och elektrolytiska/ kemiska processer, samt livsmedelsindustri. Detta kan medföra risk för föroreningar. Kvarntorp Kvarntorp ligger i den norra delen av Åby, vid Katrineholmsvägen och Konsumvägen. Här har bland annat tidigare legat en brandstation. Här finns också en kiosk, en förskola och en gammal magasinsbyggnad. Genom området löper Torshagsån. Terrängen är mycket kuperad och naturskön. I området pågår vid tiden för denna plans framtagande ett arbete med att ta fram detaljplan för utvecklingen av området. Området kan utvecklas med centrumfunktioner som exempelvis torg och bostäder. Naturen bör göras tillgänglig för fler, och kopplingar med gång- och cykelvägar behövs, framförallt söderut mot centrum och järnvägstationen. Kartan visar översvämningsrisken från Torshagsån på den tomt som ibland kallas Åby Fritid vid olika flöden. Kartan är tagen från översvämningsutredningen som gjorts för området, och scenariot utgår från att befintliga dammar finns kvar. (SM- HI-RAPPORT NR Detaljerad översvämningskartering för Torshagsån och Nedre Glottern) 33

34 Planförslag Storlek: ca 3,5 Ha 34

35 Planförslag Område 13 Bostäder söder om Loddbynäset Planerad utveckling i området Området lämpar sig för småskalig villabebyggelse, och anges därför i planen som område för bostadsutveckling. Denna utveckling bör ske i samklang med de natursköna omgivningarna. Bebyggelse ska ske utan att de befintliga naturvärdena allvarligt hotas. Området har länge haft karaktär av sommarstugebebyggelse. Denna småskaliga karaktär bör bevaras. Väganslutning till området bör företrädesvis ske från norr så att trafiken inte ökar i det befintliga bostadsområdet i söder. Området beräknas kunna rymma ca 22 tomter. Området idag Området, som är privatägt, omfattas av detaljplan från Denna plan anger bostadsändamål. Området ligger mycket naturskönt, med mycket berg i dagen, och vacker utsikt västerut mot Jursla, samt nära badmöjligheter i sjön Nedre Glottern. Inom området finns mycket gammal tallskog med många värdefulla arter, varav några är rödlistade. Delar av området håller naturvärdesklass 2 och 3 enligt kommunens klassning. De största naturvärdena finns i områdets västra del. Området är i dagsläget delvis utbyggt med ett fåtal hus. Anslutning till området går i dagsläget via Trollstigen. Norr och söder om området passerar kraftledningar. Delar av området omfattas av vattenskyddsområde (primärt). Berghällavägen ingår i Åby-Jursla vägförening. Utsikt västerut från planområdet. Foto: Martin Berlin 35

36 Planförslag Storlek: Område 13 ca 3 ha, område 14 ca 26 ha 36

37 Planförslag Område 14 och 15 Bostäder utmed gamla Stockholmsvägen Området är i dagsläget skogbevuxet. Foto: Martin Berlin Planerad utveckling i området Området kan bebyggas med villor. Läget är naturskönt, med närhet till badsjö (Nedre Glottern). I närheten ligger också en hästgård. Området delas in i två delområden, ett i väster (14) och ett i öster (15), med gården emellan. Mellan bebyggelsen och gården/hagen, finns ett skyddsavstånd för att förebygga problem med exempelvis allergier. Bebyggelsen utförs med hänsyn tagen till områdets natursköna karaktär. Bebyggelsen bör ske med mindre tomter så att stora delar av skogen sparas. Hänsyn ska tas till Bråvikenförkastningen, så att Riksintresset inte skadas. Bebyggelse får endast ske om det kan ske utan att riksintresset tar allvarlig skada. Hänsyn ska också tas till de delar av tallskogen som är av regionalt intresse (klass 2). Mängden bebyggelse bör anpassas så att trafikbelastningen på Gamla Stockholmsvägen inte blir för stor, då denna väg redan i dagsläget är hårt belastad. Eventuellt behövs på längre sikt en ny vägförbindelse från Gamla Stockholmsvägen söderut, mot den tänkta trafikplatsen (se planförslag område 22). Det behövs också förbättrade gång- och cykelmöjligheter mot Åby centrum. Område 14 beräknas kunna rymma ca 10 tomter och område 15 ca 50 tomter. Vid planering av bostadsbyggnation ska behovet av förskola/skola beaktas. Området idag Området, som är skogbevuxet med mestadels tallskog, ligger i anslutning till redan befintlig villabebyggelse. Marken är privatägd. I närheten ligger också en hästgård. På grund av allergirisk bör eventuell kommande bebyggelse ha ett respektavstånd till hästhagarna. Riksintresse för naturvård finns i närheten, och delvis inom området. Riksintresset utgörs av Bråvikens förkastningssystem. Inom området finns också naturvärden av lokalt respektive regionalt intresse (klass 4 och 2) enligt kommunens naturvårdsprogram. Delar av område 15 omfattas av strandskydd från närbelägna sjöarna Stora Gransjön och Lilla Gransjön, samt av vattenskyddsområde (sekundärt). Området trafikmatas via Gamla Stockholmsvägen (Åby-Jursla vägförening till en bit bortom Lönnvägen, där den övergår i Gamla Stockholmsvägens vägsamfällighet), som dock är hårt belastad i dagsläget. Det finns inte heller tillräckligt bra gångoch cykelmöjligheter i dagsläget. Dessa förutsättningar bör förbättras i samband med utveckling av området. 37

38 Planförslag Område 16 Fritidshusbebyggelse vid Sandviksgärdet Planerad utveckling i området I dagsläget är området i kommunal ägo. Området består av mindre fritidshus utan kommunalt vatten och avlopp. Nybyggnation av enskilda avloppsanläggningar är inte lämpliga i detta område. På grund av detta bör nya byggrätter ej tillåtas. Den nuvarande markanvändningen kan dock fortsätta. Det bedöms som viktigt att mindre sommarstugeområden finns tillgängliga, det är därför av vikt att bostäderna i området inte permanentas. Marken ska fortsätta att vara i kommunal ägo. 38

39 Planförslag Område 17 Lekyta / Spontanidrottsplats / Grönområde vid Humpegårdsområdet Det råder brist på park- och lekytor i Åby, och när Humpegårdsområdet (område 8) byggs ut behövs mer lek- och rekreationsytor. Det markerade område 17 bör utvecklas så att det blir en attraktiv och tillgänglig plats för barn- och ungdomar, med möjlighet att utöva spontanidrott och lek. Området blir också en tillgång för den närbelägna förskolan. Området ligger centralt och är tillgängligt med cykel. Det är viktigt att det finns en lättillgänglig och väl synlig entré till området från Kroktorpsvägen så att området uppfattas som tillgängligt och öppet även för dem som inte bor i närområdet. Storlek: Område 13 ca 3 ha, område 14 ca 26 ha 39

40 Planförslag Område 18 Grönområde Åbyskogen Skogsområdet söder om sjön Nedre Glottern kallas i folkmun Åbyskogen. Marken är i dagsläget privatägd. Området utgör ett värdefullt grönområde för de boende i östra delen av Åby, och frekventeras ofta av både barn och vuxna. Området markeras därför i planen som grönområde för rekreation. Åtgärder som bidrar till att stärka friluftslivet bör tillåtas. De tallbevuxna klipporna i Åbyskogen är ett populärt rekreationsområde. Foto: Johan Mases 40

41 Planförslag Område 19 Grönområde vid Humpegårdsområdet Mellan E4:an och det tänkta utvecklingsområdet område 8 ligger ett skogsområde på kommunal mark som omfattas av kommunal skogsbruksplan. När bostadsområdet byggs ut kommer detta skogsområde att utgöra värdefull närrekreation för de boende i området. Det utgör också en värdefull barriär mellan det i denna plan utpekade verksamhetsområdet (område 7) och bostadsområdet (område 8). Delar av området utgörs av en före detta soptipp, den så kallade Åbytippen, det finns därför risk för föroreningar. För att området ska bli attraktivt bör enklare gångstigar anläggas för att förbättra tillgängligheten till området. Området bör detaljplaneläggas som grönt område i samband med detaljplanering av områdena runtomkring. Skogen vid Humpegårdsområdet. Trädkojan visar att barn leker i området. Foto: Martin Berlin 41

42 Planförslag Område 20 Godspår och järnvägspassage Humpegård sydväst I området anläggs ett nytt godsspår. Inom området kan det eventuellt också bli aktuellt med en förbättrad/ny passage över/under järnvägen för att kunna nå bostadsområdet vid Humpegård och verksamhetsområdet längs E4:an. Bron som i dagsläget passerar över järnvägen är inte lämplig för tung trafik. I området finns grova ekar, till vilka hänsyn bör tas. Området ligger också inom ett område där det finns risk för arkeologiska förekomster. Detta bör undersökas närmare inför kommande exploatering. Det finns i dagsläget också en bilbro över E4, Krusenhofsvägen. Fler förbindelser över järnvägen kan i framtiden komma att behövas tillsammans med ny förbindelse från E4:an. (se område 6, 21 och 22) Område 21 Järnvägspassage till Rönnängen Område 11, det så kallade Rönnängen, med bostäder och industrier, ligger i dagsläget isolerat mellan E4 i söder och järnvägen i norr. För att förbinda området med resten av Åby föreslås en broförbindelse över järnvägen för bil- och cykeltrafik. Det på kartan markerade läget har bedömts vara lämpligt läge för en förbindelse, då det ligger närmare Åby centrum, och inte kommer i konflikt med den tänkta trafikplatsen vid E4. Genom att skapa en förbindelse över järnvägen bedöms delar av genomfartstrafiken i Åbys norra och centrala delar att minska, och trafiksäkerheten därmed öka. Trafiken riskerar istället att öka något på Nyköpingsvägen öster om Katrineholmsvägen. Begränsade ökningar av trafiken beräknas också uppstå på Bråbygdsvägen och Herrstorpsvägen, då dessa vägar är närmast från Gamla Stockholmsvägen till E4. Område 22 Komplettering av trafikplats Björnsnäs vid väg E4 Vid trafikplats Björnsnäs finns behov av att komplettera nuvarande trafikplats till en fullt utbyggd avfart/påfart till väg E4. Särskilt viktigt är detta för utvecklingen av verksamhetsområde invid E4:an. För att de föreslagna verksamhetsområdena längs E4 ska kunna komma till stånd är det nödvändigt att trafiken som dessa genererar kan komma in till områdena utan att passera genom Åbys centrala delar eller genom bostadsområden. En påfart till E4 i detta läge skulle också innebära att trafikbelastningen med personbil genom Åbys centrala delar skulle kunna minskas. Särskilt nödvändigt blir detta vid utbyggnad av nya bostäder i Åbys norra och östra delar. Konsekvenserna av en ny trafikplats väntas bli mycket goda, då trafiken i centrala Åby skulle avlastas. Det är dock viktigt att tillse att oönskade konsekvenser, i form av att trafik exempelvis söker sig från väg 55 genom Åby, inte inträffar. Hänsyn ska också tas till Ostlänken som kommer att gå i närheten. På längre sikt kan det bli aktuellt att anlägga en väganslutning från trafikplatsen norrut mot Gamla Stockholmsvägen, för att på så sätt minska trafikbelastningen genom bostadsområdena. Denna fråga bör utredas närmare i ett senare skede. 42

43 Planförslag Kartan visar utredningsområden för trafikändamål, och ytornas avgränsning speglar därför inte exakt den yta som den kommande trafiklösningen upptar. 43

44 Utveckling av gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik i Åby och Jursla Utveckling av gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik i Åby och Jursla Trafikutvecklingen inom det berörda planområdet får stor betydelse för det framtida samhällets utveckling. När pendeltågsstationen är utbyggd måste en fungerande trafikinfrastruktur finnas. Enligt Norrköpings kommuns Riktlinjer för Trafik ska Gång- och cykeltrafik prioriteras i första hand, kollektivtrafik i andra hand och biltrafik i tredje hand. Det är av stor vikt att denna prioriteringsordning beaktas även i Åby och Jursla. Gång- och cykeltrafik måste underlättas. Gång- och cykeltrafik Det finns idag ett gång- och cykelvägnät som behöver kompletteras och knytas ihop för att utgöra fungerande kommunikationsstråk. Särskilt viktiga kompletteringar är på följande platser: Tennisvägen: Här finns cykelstråk mellan Jursla och Åby, längs Tennisvägen finns dock ingen gång- och cykelväg. Här behöver de två cykelstråken knytas ihop för att stråket ska bli fullt fungerande. Jursla: I Jursla behöver stora förbättringar avseende möjligheterna att gå och cykla göras. Längs Kvillingevägen, Jurslavägen, Rödakorsvägen och Jursla trädgårdväg behöver gång- och cykelsäkerheten förbättras avsevärt, i synnerhet som en skola finns i området. Ingen större bostadsexpansion bör ske i området utan att gång- och cykelmöjligheterna förbättras. I samband med utbyggnad av område 1 bör möjligheten att anlägga gång- och cykelvägar inom områdena istället för längs bilvägen utredas. Humpevägen: Denna väg löper utmed järnvägen invid Humpegårdsområdet, och har stor potential att utvecklas till ett välfungerande gång- och cykelstråk som kan knyta ihop Åby centrum med järnvägsstationen. Biltrafik kan även fortsättningsvis tillåtas, men då på ett sådant sätt att gång- och cykeltrafiken prioriteras. Gamla Stockholmsvägen: Denna väg är idag inte anpassad för gång- och cykeltrafik. Vägen utgör transportled för många av de boende i övre Åby, och vid en utbyggnad av i planen föreslagna område 14 och 15 är gång- och cykelmöjlighet mot centrala Åby en förutsättning. Katrineholmsvägen: Möjligheterna att gå- och cykla från de norra delarna av Åby in mot centrum och järnvägsstationen behöver ökas, i synnerhet när Kvarntorpsområdet byggs ut. Det är viktigt att den som förflyttar sig längs dessa stråk tydligt upplever att det är ett stråk, och ser vart det leder. Skyltning av cykelvägar in mot centrum och järnvägsstationen blir därför viktigt. På grund av stora höjdskillnader mellan övre och nedre Åby kan det bli aktuellt med en matarbuss från de övre delarna av Åby in mot järnvägsstationen. Kollektivtrafik När persontågstrafiken kommer igång är det av stor vikt att täta bussförbindelser fortfarande finns tillgängliga, då buss och tåg ofta servar olika målgrupper och kompletterar varandra. När tåg går 44

45 Utveckling av gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik i Åby och Jursla från stationen i Åby uppstår också ett behov av matarbusstrafik från de övre delarna av Åby till stationen. Avstånden är inte stora, men höjdskillnaderna gör att många kan ha svårare att ta sig dit till fots eller med cykel. Biltrafik Målsättningen för Åby och Jursla bör vara att biltrafiken ska minska, i synnerhet i centrum. Detta bör ske genom att tillämpa kommunens riktlinjer för trafik, som säger att gång- och cykeltrafik ska prioriteras i första hand, kollektivtrafik i andra hand och biltrafik i tredje hand. Dock finns vissa behov av trafikförbättrande åtgärder även för biltrafik. En komplettering av nuvarande trafikplats Björnsnäs bör ske så att möjlighet finns att ta sig ut på väg E4 utan att behöva passera genom centrala Åby. Inför utbyggnad av trafikplats Björnsnäs blir det viktigt att studera hur trafiken i centrala Åby påverkas av en fullt utbyggd trafikplats. På sikt kan också en ny vägförbindelse mellan Gamla Stockholmsvägen och Nyköpingsvägen/E4 bli aktuell för att avlasta Gamla Stockholmsvägen. Schematisk konceptskiss över behovet av en kommande förbindelse mellan Gamla Stockholmsvägen och Nyköpingsvägen/E4. Utöver ovan nämnda trafikförbättringar behövs också nya trafiklösningar för de utbyggnadsområden som beskrivs i denna plan. Dessa trafiklösningar presenteras närmare i texten för område

46 Samlad bedömning Samlad bedömning Slutsatser som kan dras av denna plan är bland annat att Åby/Jursla är värdefulla områden för bostads- och verksamhetsutveckling. Bidragande faktorer är närheten till natur, närheten till samhällsservice och närheten till kollektivtrafik. Dessa faktorer är alltså något som är värdefullt att bevara och utveckla ytterligare. Detta, plus andra faktorer i form av barriärer av olika slag, leder till att mängden exploaterbar mark är starkt begränsad. I planen har de områden som bedömts som lämpliga för utveckling av olika slag pekats ut tillsammans med beskrivningar av tänkt utveckling. Bostäder En röd tråd i planförslagen är hushållningen med markresurser. Flera av planförslagen beskriver därför en förhållandevis tät bebyggelseutveckling, detta för att spara jordbruks- och skogsmark. Ju närmare centrum ett tänkt bostadsområde ligger, desto tätare bebyggelse föreslås. För de planförslag som inte återfinns i absoluta centrumet sätts stort fokus på kopplingarna in mot centrum. Utgångspunkten är att Åby och Jursla ska byggas enligt principen inifrån- och ut, och att jordbruksmark enbart ska tas i anspråk om andra alternativ inte är aktuella. I gemensam översiktsplan för Linköpings och Norrköpings kommuner finns stöd för att ianspråkta jordbruksmark för utveckling av utpekade utvecklingsorter. Centrum Eftersom tillgången till service bedöms som viktig läggs i planen också stort fokus på att utveckla och förtäta exploateringsgraden i centrum så att det blir sammanhängande, möjliggör för fler människor att bo i centrum, samt möjliggör för etablering av fler centrum- och serviceverksamheter. Den tilltänkta pendeltågsstationen är också en viktig centrumfunktion, kopplingarna mellan den och övriga centrum ses därför som oerhört viktiga, och stärks därför i denna plan. Den primära förstärkningen ska utgöras av förbättrade cykelstråk. I centrum behövs också nya parkområden. Trafik För en attraktiv utveckling av Åby och Jursla krävs också att biltrafiken genom de centrala delarna inte ökar nämnvärt. Nya bostadsområden genererar alltid en viss trafikmängd, men det är av stor vikt att i planeringen och vid kommande byggnation se till att biltrafiken hålls på en så låg nivå som möjligt, till förmån för cykel och gångtrafik. För att trafiken genom de centrala delarna av Åby ska kunna minska är det också viktigt att det finns möjlighet att ta sig ut på E4 utan att behöva passera centrum. Av detta skäl föreslås att en ny på- och avfart byggs i den norra delen av Åby. Denna påfart blir också en nödvändig konsekvens av att bron vid Krusenhofsvägen försvinner vid utbyggnad av godsbangård och Ostlänken. Grönstruktur Lättillgängliga naturområden bedöms som en stor tillgång för de boende i Åby och Jursla. Hänsyn har tagits till detta i planen, och de viktigaste grönområdena har identifierats. Alla i planförslaget utpekade utbyggnadsområden har tillgång till grönområden, dock finns ett stort behov av parkoch lekytor i de centrala delarna av Åby. Några ytor i centrum som kan vara lämpliga att utveckla till sådana har därför pekats ut. 46

47 Samlad bedömning Verksamheter Verksamhetsområden slutligen, har i planförslaget placerats i närheten av större transportleder. Detta leder till att färre transporter behöver gå genom samhället, och att verksamheterna får bra skyltläge. De verksamheter som ligger invid E4 kan också i någon mån fungera som bullerskydd. För vissa av verksamhetsområdena är det en förutsättning att den nya trafikplatsen vid E4 byggs ut, då det inte finns trafiklösningar som klarar tung trafik i dagsläget. Sammantaget visar planen att det finns utvecklingsmöjligheter i Åby och Jursla, men att all utveckling måste ske med helhets- och hållbarhetstänk. Mängden biltransporter genom samhället måste hållas på så låg nivå som möjligt, till förmån för gång- och cykeltrafik. 47

48 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Åby och Jursla några milstolpar i historien om en mötesplats och ett vägskäl Platsen där Åby och Jursla ligger har under lång tid varit en plats där människor har valt att bosätta sig. Man har funnit lämningar från så långt tillbaka som 3600 år f.kr. Många färdvägar passerar och har passerat genom området och år 1638 lät den tyske affärsmannen Peter Kruse anlägga ett gästgiveri i den by som då kallades Lilla Åby. Här har många kända historiska personer övernattat, bland annat beskriver Carl von Linné det i sin Östgötska resa. Från år 1653 till 1800-talets början fanns också en krog vid vägskälet mot Simonstorp och Krokek, nära nuvarande centrum. År 1639 byggdes ett tingshus i Kvillinge, vilket kom att förskjuta ortens tyngdpunkt åt detta håll. På platsen ligger nu Åbylundskyrkan. År 1866 anlades järnväg mellan Norrköping och Katrineholm. Den första järnvägsstationen byggdes på Djupadalsvägen 11, denna är dock idag bostadshus byggdes det som idag är Åby station, samma år öppnade också Nyköpingsbanan. Förutom ovan nämnda stationer fanns också tidigare en hållplats på nuvarande Nyköpingsvägen 34. Järnvägen bidrog till att många industrier kom att lokaliseras till området, bland annat Torshags yllefabriker och Hults bruk. Dessa industrier krävde givetvis samhällsservice av olika slag och år 1858 öppnade Torshags skola, där de barn som arbetade i bomullsspinneriet skulle få sin undervisning under raster i arbetet. År 1875 öppnade också Åby skola (senare Åbymoskolan) byggdes kommunhuset bredvid Åbymoskolan (kommunen hette Kvillinge kommun och var egen kommun fram till sammanslagningen med Norrköping 1971). Detta hus har också hyst verksamheter såsom exempelvis skolläkare, polis, kommunstyrelse, kommundelsnämnd och nuförtiden vandrarhem inträffade Sveriges allvarligaste järnvägsolycka vid Getå mellan Åby och Krokek. Ett skred fick tåget från Malmö mot Stockholm att spåra ur, varvid ett 40-tal människor omkom (det exakta antalet har inte gått att fastställa). Vid platsen för olyckan finns idag en minnessten upphörde persontågen att stanna i Åby. Under denna period flyttades mycket av både gods och persontrafiken över till bil och lastbilstrafik och stationsnedläggningarna var ett faktum i hela Sverige. Åby och Jursla har dock fortsatt att vara en attraktiv plats för både boende och verksamheter. Närheten till E4:an och väg 55 har gett goda transportmöjligheter. Tågtransporter ökar återigen i betydelse. Närhet till järnväg och väg, i kombination med vackra omgivningar och god service möjliggör att Åby och Jursla även i fortsättningen kommer att vara en attraktiv plats vid ett attraktivt vägskäl, där människor och verksamheter kan fortsätta att utvecklas, precis som historien visar att det alltid har varit i Åby och Jursla! Foto ur Holmens bildarkiv i Norrköpings Stadsarkiv. 48

49 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Nutida Jursla Bebyggelsen i Jursla karakteriseras främst av villabebyggelse. Stora delar av Jursla utgörs av mycket kuperad terräng, vilket ytterligare förstärker Jurslas profil som naturnära boende. I närheten finns skolor och övrig samhällsservice. Jursla och Åby skiljs åt av väg 55, som skapar en barriär mellan orterna. Det finns gång- och cykeltunnlar under väg 55, men alla cykelstråk är inte sammanhängande i dagsläget. Längs Kvillingevägen och Jursla Trädgårdsväg upplever många boende att det är otryggt att gå och cykla. Detta är en viktig fråga för Jursla, då möjligheten att gå- och cykla säkert är av stor betydelse både för skolbarns skolväg och för möjligheten att gå- och cykla mellan Jursla och Åby centrum GC-tunnel under väg 55. Foto: Martin Berlin Blandad villabebyggelse i Jursla Foto: Martin Berlin 49

50 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Nutida Åby Åby är det större av de båda samhällena. Här är bebyggelsen något mer blandad än i Jursla, men villabebyggelsen överväger ändå. Åby har ett centrum med service i form av vårdcentral, restaurang, café och affär. Katrineholmsvägen leder rakt genom centrum, och stundtals kan trafiken upplevas som intensiv. Skola finns till och med årskurs 9. Åby är en populär bostadsort, mycket tack vare det natursköna läget, samt närheten till Norrköping. Trots att det finns mycket natur runt Åby så behövs det fler grönområden av parkkaraktär i de centrala delarna, detta för att främja barns lekmöjligheter och äldre och rörelsehindrade personers möjlighet till rekreation. Åby centrum är också mycket långsträckt, det är därför av stor vikt att det hålls ihop och upplevs vara ett sammanhängande centrum, med goda möjligheter att gå- och cykla. Järnvägsstationen ligger något söder om övriga Åby centrum, och gång- och cykelmöjligheterna hit behöver stärkas. Konditori vid torget i Åby centrum. Foto: Martin Berlin Från centrum av Åby leder en trappa ner till Torshagsåns vackra omgivningar. Foto: Martin Berlin Järnvägen utgör en barriär mellan vissa bostadsområden i Åby. Foto: Martin Berlin 50

51 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Olika boendeformer i Åby/Jursla Större delen av alla som bor i Åby/Jursla bor i villa. Ett mindre antal hyresbostäder finns även i Åby och Jursla. Endast ett mycket litet antal bostadsrätter finns i Åby tätort, dock inga i Jursla. Boende uppdelat på ägarkategori i Åby tätort Boende uppdelat på ägarkategori i Jursla tätort Småhus med fysisk ägare eller dödsbo Bostadsrättsförening Flerbostadshus (ej BRF) Övriga Uppgift saknas Småhus med fysisk ägare eller dödsbo Bostadsrättsförening Flerbostadshus (ej BRF) Övriga Uppgift saknas 51

52 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Offentlig service I Åby finns det fyra skolor i årskurs F-9 (Jurslaskolan, Åbymoskolan, Hultdalsskolan och Sandtorpsskolan). Övrig samhällsservice består av affär, bensinmack, restauranger, café, vårdcentral mm. Eftersom samhället inte är så utspritt är det gång- och cykelavstånd till den mesta servicen. Närheten till service i form av mataffär och vårdcentral är något som många har framhållit som positivt i den webbenkät som Norrköpings kommun har gjort i samband med framtagandet av denna plan. Inte minst äldre har stor nytta av närheten till service. Arbetsmarknad och pendling Förvärvsarbete I Åby och Jursla är andelen av befolkningen i åldern år som har arbete relativt god. Diagrammet nedan är fördelat på kön och visar att det i samtliga visade tätorter är något högre andel män som förvärvsarbetar. Statistiken visar också att störst andel förvärvsarbetande återfinns i Jursla tätort, tätt följd av Kvillinge landsbygd. Något lägre andel förvärvsarbetande återfinns i Åby tätort. Åby, Jursla, och Kvillinge landsbygd har dock samtliga en högre andel förvärvsarbetare än snittet för Norrköpings stad. Människor i Åby/Jursla arbetar inom vitt skilda arbetsområden, vilket nedanstående diagram visar. Vissa tendenser kan dock skönjas. Arbeten inom utbildning, vård och omsorg och tillverkningsindustri dominerar. Det är viktigt att ta i beaktande att detta endast är arbetstillfällen som finns inom Åby/Jursla. Många som bor i området arbetar i exempelvis Norrköping eller Linköping. Andelen arbetspendling till platser utanför Åby/Jursla framgår av tabell längre fram i detta dokument. Att identifiera vilka arbeten som dominerar på en ort är viktigt, då det ger en möjlighet att Att det finns skolor inom gång- och cykelavstånd är av stor vikt ur flera aspekter. Miljömässigt är det bättre om fler förflyttar sig med cykel än med bil och även hälsan förbättras hos eleverna om de går eller cyklar till skolan. En trend som varit tydlig på senare år är att föräldrar i allt större utsträckning skjutsar sina barn till skolan. Detta ger, förutom negativa miljö- och hälsoeffekter, också negativa effekter på trafiksäkerheten vid skolorna. Att det även fortsättningsvis är korta avstånd mellan bostäder, skola och övrig service är därför av stor vikt. Andel av befolkningen år som förvärvsarbetar Män (%) Kvinnor (%) Båda könen (%) Åby Jursla Norrköping Kvillinge landsbygd 52

53 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla stärka dessa. Som synes är tillverkningsindustrin relativt stor i Åby/Jursla, vilket innebär att detta är ett intresse som bör beaktas vid den fortsatta planeringen. Likaså återfinns många arbeten inom utbildning och vård- och omsorg. Att stärka en kontinuerlig befolkningstillväxt och verka för en jämn åldersfördelning bidrar till att stärka arbetstillfällena inom utbildning och vård- och omsorg. Pendling Många pendlar ut från Åby/Jursla till andra orter, de flesta inom länet, men även en viss pendling till angränsande län förekommer. Det förekommer också en inpendling av människor som bor på andra orter men pendlar in till arbetsplatserna i Åby/Jursla. Möjligheten att kunna pendla till sitt arbete är viktig för många, då familjeförhållanden i många fall avgör var man kan bosätta sig. Det är i de fallen viktigt att även den som inte bor i direkt anslutning till sitt arbete kan ta sig dit på ett snabbt och hållbart sätt. Det börjar också bli vanligare att det inte bara är arbetet som styr var man bosätter sig, utan även andra värden som exempelvis naturnära boende och tillgång till bra skolor spelar roll. Även detta gör att tillgången till goda pendlingsmöjligheter ökar en orts attraktivitet som bostadsort. Norrköping, Linköping och Finspång är de orter som flest pendlar till. Branscher i Åby/Jursla Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och kummunikation Kreditinstitur och försäkringsbolag Företagstjänster Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster, mm Åldersgrupper i Åby/Jursla Befolkningsmängden för både Åby och Jursla förväntas växa de kommande åren enligt prognoser. En klar majoritet av befolkningen är fördelad inom de yrkesverksamma åldrarna år. Därefter kommer människor i åldern år, och barn och unga 0-19 år, med en klar majoritet i åldersspannet 6-15 år. Den åldersgrupp som är minst till antalet är gruppen 80+. Dessa demografiska förutsättningar är viktiga att ha i åtanke vid den fortsatta planeringen av Åby/Jursla. Att andelen 80+ invånare är förhållandevis låg skulle exempelvis kunna tyda på att det finns brist på lämpliga boenden för denna åldersgrupp. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Åby/Jursla ligger något högre än snittet i Norrköping, där särskilt Jursla sticker ut med en högre utbildningsnivå än Åby tätort. Markägoförhållanden Den dominerande markägaren i området är kommunen. Den kommunala mark som ännu ej detaljplanelagts ligger i huvudsak vid Jursla, norrut längs Katrineholmsvägen, i söder mellan järnvägen och E4:an, samt en del öster om Åby samhälle. Delar av kommunens mark arrenderas ut för främst jordbruksändamål. 53

54 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Mellankommunala intressen Åby och Jursla är prioriterade utvecklingsområden enligt den gemensamma översiktsplanen, och är att betrakta som viktiga för hela regionen. Pendling sker från Åby/Jursla till stora delar av länet. Orternas läge gör dem intressanta ur både arbetsmarknadsperspektiv och bostadsperspektiv. Med utbyggd persontågstrafik från Åby blir det regionala utbytet både mot norr och söder ännu större. Föreningsliv I Åby och Jursla finns ett utbrett föreningsliv. Det finns många idrottsföreningar, och en majoritet av ungdomarna boende i Åby och Jursla är engagerade i någon förening. Åby IF, som bedriver en senior- och ungdomsverksamhet inom både gymnastik och fotboll är en av dessa. Det finns 40 lag/grupper representerade i denna verksamhet, vilket gör föreningen till Norrköpings näst största fotbollsklubb. Ridsport, skytte och orientering är andra exempel på aktiviteter som erbjuds i Åby och Jursla. I Åby finns också ett Folkets hus, där olika aktiviteter ordnas med jämna mellanrum. I Åby centrum finns Åbyknutens träffpunkt, som är ett kommunalt aktivitetscenter där olika aktiviteter för äldre anordnas. Exempel på sådana aktiviteter är bland annat dans, föreläsningar, bingo, stavgång och musikunderhållning. I Åby finns också en idrottshall. Kulturhistoria och fornlämningar Åby och Jursla har under mycket lång tid varit en ort där människor bott och verkat. Därför finns det många kulturlämningar i form av både fornlämningar av arkeologisk karaktär, men också i form av värdefulla bebyggelsemiljöer. Kunskapsunderlaget kring samhällets framväxt, bebyggelsens sammansättning och kulturhistoriska värde är i det närmaste obefintligt, endast ett fåtal byggnader har dokumenterats enligt Norrköpings kommuns vedertagna kulturhistoriska klassificeringssystem. Detta beror inte på att bebyggelsen saknar värde, utan är en ren kunskapsbrist. Det är därför mycket viktigt att en byggnadsinventering genomförs i Åby och Jursla med fokus på de samhällsbärande bebyggelsestrukturerna så som stationsbyggnader, polisstationer, brandstation, folkets hus, tidstypiska industribyggnader och liknande. Hästar på bete vid ridskola i Jursla Foto: Martin Berlin 54

55 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Klassade byggnader i Åby är: Kvarntorp 6:2 Kvarn. Klass 3: Byggnad av visst värde. Kvarntorp 7:3 Åby fd brandstation. Klass 2: (brandstationen) Byggnad av stort värde. Kvarntorp 7:3 Garage vid Åby fd brandstation. Klass: Uppförd före 1960, ej kulturhistoriskt värderad. Ättetorp 2:1 Åby grill och pizzeria. Klass 4: Annan byggnad uppförd före Hults bruk-borgarberget: Precis utanför planområdet. Kartan visar klass 2 byggnad (grön färg), klass 3 byggnad (blå färg), klass 4 byggnad (gul färg) och byggnad uppförd efter 1960 (ljusblå färg) 55

56 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Fornlämningar Området är mycket rikt på fornlämningar, och det bör därför göras arkeologiska utredningar i samtliga utpekade utbyggnadsområden i samband med detaljplaneläggning. Nedan visas en karta över kända fornoch kulturlämningar. 56

57 Planeringsförutsättningar i Åby och Jursla Övrigt Torshag På 1840-talet anlades en textilindustri vid Torshag. Den var verksam in på 1960-talet. Från den första verksamhetstiden finns bevarat fyra flerfamiljshus för arbetarfamiljer, och ett magasin. Åby f d Gästgivaregård Från 1700-talest senare del finns Åby f d gästgivaregård bevarad, i form av en enkelstuga i två våningar som inrymt krog och gästgiveri. Den före detta gästgivaregården intill är också av stort miljömässigt värde. I området finns förutom ovan nämnda objekt också ett antal fyndplatser av olika slag, och även ett antal äldre boplatser, samt övriga kulturlämningar av värde. Nedan visas karta över platser omnämnda i Riksantikvarieämbetets arkiv. Eftersom området varit bebott under mycket lång tid, råder det en viss risk att det finns fler, ännu ej upptäckta kultur- och fornlämningar. Nedan visas en bild på en övrig kulturlämning i form av en minnesinskrift i en klippvägg vid sjön Nedre Glotterns södra strand. Inskriptionen lyder: BLOTT KLIPPAN ORÖRD STÅR VID STORMENS VREDA ILAR MITT HIRRTA SKADAS ÄN FAST JAG I LUGNET HVILAR (RAÄ Kvillinge 53:1) Torshagshuset Foto: Wikipedia Commons Foto: Martin Berlin 57

58 Natur, grön områden och friluftsliv Natur, grön områden och friluftsliv Åby och Jursla ligger precis i gränslandet mellan slätt och skog. Söder om samhällena breder slätten ut sig, norr om samhällena sluter kolmårdsskogarna upp med klippor och barrskog. En av de kvalitéer som många anger som mest värdefullt med Åby och Jursla är den goda tillgången till natur och grönområden. Oavsett var i orterna man bor är det gångavstånd till naturområden. Det som saknas är tillgängliga parkoch lekytor i de centrala delarna. Kartan visar naturområden utpekade i kommunens naturvärdesinventering. Rött är områden med nationellt intresse, gult betyder regionalt intresse, grönt kommunalt intresse och blått lokalt intresse. 58

59 Natur, grön områden och friluftsliv Pjältån och Torshagsån Inom området rinner de båda vattendragen Pjältån och Torshagsån. Dessa vattendrag utgör värdefulla inslag i området, både ur biologiskt hänseende, men också ur rekreativt hänseende. Det finns potential att utöka tillgängligheten till vattendragen ytterligare. Torshagsån rinner från Åby till den del av Bråviken som kallas Norrviken. Den är försurningskänslig och har tillsammans med de omgivande strandskogarna ett högt naturvärde, bland annat växer här grova exemplar av ek och andra ädellövträd. Från Åby och Jursla till Loddbyviken rinner Pjältån som är försurningskänslig. Lokalklimatet kring bäckfåran är mycket gynnsamt, vilket gör området artrikt och ger det ett mycket högt naturvärde. De rödlistade arterna flodkräfta, blekticka och kungsfiskare lever i och längs bäcken. Norr om Åby, i höjd med Skriketorp, är bäcken av riksintresse för naturvården och Natura 2000-område. Både Torshagsån och Pjältån har reproducerande havsöringbestånd. Det är av stor vikt att trädridåerna runt åarna bevaras. Runt Pjältån och Torshagsån finns möjlighet att förbättra stråk för vandring och rekreation. Gångstig vid Torshagsån. Foto: Martin Berlin 59

60 Natur, grön områden och friluftsliv Friluftsliv Friluftslivet i Åby och Jursla är till stora delar intimt kopplade till naturområdena. Det finns mycket goda badoch fiskemöjligheter. På vintern erbjuder sjöarna goda möjligheter till skridskoåkning. Riksintresset Kolmårdens Strövområde ligger norr om Åby samhälle, och är ett stort och vidsträckt skogsområde med stort inslag av sjöar och myrmarker. Terrängen är sprickdalsbetingad och omväxlande. Barrskogar av skiftande ålder dominerar landskapet helt. Sjörikedomen är stor och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med många vikar, uddar och öar. Kolmårdsområdet är mycket sparsamt bebyggt. Ett flertal kommunala anläggningar såsom skid- och vandringsleder, badplatser m m för det rörliga friluftslivet finns. Skidanläggning för utförsåkning finns vid Yxbacken, strax väster om Jursla. I Jursla finns också anlagda spår för längdskidåkning vintertid. Badplatser finns det flera i Åby, både kommunala och övriga. Det är relativt enkelt att ta sig till dessa med cykel eller till fots. Skidspår i Jursla. Foto: Martin Berlin Hinder för det rörliga friluftslivet Vissa naturområden kan vara svårtillgängliga för rörelsehindrade människor att nå. Exempelvis är Torshagsån och Pjältån exempel på områden som har en viss förbättringspotential avseende tillgängligheten. Naturvärdena får dock inte störas vid en eventuell framtida förbättring av tillgängligheten. 60

61 Sociala faktorer som påverkar planen Sociala faktorer som påverkar planen Planering medför sociala konsekvenser för ett samhälle. Det är därför viktigt att se till att dessa konsekvenser blir positiva. Alla människor har olika förutsättningar i sina liv, men det finns också en hel del likheter emellan oss alla. Vi går ungefär lika fort (en del av oss med hjälpmedel), vi vill ha någonstans att kunna sitta, och vi uppskattar vackra miljöer. Undersökningar visar också att människor vill vara där andra människor är. Genom att i samhällsplaneringen skapa utrymmen för dessa sociala behov kan man bidra till att minska sårbarheten. Enligt Göteborgs stads analysverktyg för social konsekvensanalys finns det fyra huvudbegrepp för sociala aspekter som är direkt påverkade av samhällsplaneringen: Sammanhållen stad, Samspel, Vardagsliv och Identitet. Dessa fyra begrepp hänger samman och överlappar delvis varandra. Sociala faktorer i Åby och Jursla Avstånden i Åby och Jursla är inte stora, det finns goda möjligheter att skapa en sammanhållen bebyggelse. En gångtunnel av denna typ kan upplevas som otäck, och bilda en barriär, i synnerhet för rörelsehindrade. Foto: Martin Berlin 61

62 Sociala faktorer som påverkar planen Offentlig service finns inom avstånd som är rimliga att koppla samman med gång och cykelvägnät samt med kollektivtrafik. Grönområden finns också inom rimliga avstånd. Vägg 55 utgör delvis en barriär mellan Åby och Jursla, vilket kan innebära problem vid skapandet av attraktiva stråk. Här bör kopplingarna mellan Åby och Jursla stärkas ytterligare, med tydlig sammanhängande och välskyltad gång- och cykelförbindelse. majoriteten av de svarande att möjligheterna att ha ett aktivt föreningsliv i Åby och Jursla är goda. Möjligheten till ett rikt föreningsliv bidrar till att stärka ortsbefolkningens identitetsskapande och tillhörighetskänsla. Sammanfattningsvis är förutsättningarna att skapa hållbara stråk och mötesplatser relativt goda i Åby och Jursla. Avstånden är små och det finns servicefunktioner i centrum. Tillgång till natur finns på flera platser, dock kan tillgängligheten till denna förbättras något. Föreningslivet är aktivt och samhörighetskänslan och identiteten som Åby- och Jursla-bo bedöms som stark. Detta är värdefulla egenskaper som den kommunala planeringen bör bygga vidare på. Översiktsplanen ska bidra till att stärka dessa egenskaper. Boendet i Åby och Jursla består till stor del av villabebyggelse. Det finns en del hyres- och bostadsrättslägenheter, men antalet sådana skulle behöva ökas för att medge att människor med olika ekonomi och i olika livsfaser kan bosätta sig här. Detta skulle bidra till att stärka den sociala hållbarheten och öka mängden möten mellan människor. Det behövs ett ökat bestånd av bostäder för äldre och ekonomiskt svaga grupper. Dialogmöte i Åby 2013 Foto: Kristin Blomgren Åby och Jursla är redan idag starkt identitetsskapande, många boende är mycket engagerade i sin hembygd, något som inte minst framgått av det stora deltagandet vid dialogmöte och webbenkät som genomförts inom ramen för denna plans framtagande. Föreningslivet i Åby och Jursla är mycket rikt. Enligt en webbenkätundersökning 2013 anser 62

63 Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningar Vatten och avlopp Åby och Jursla försörjs med vatten från sjön Nedre Glottern som är vattentäkt för Åby och Jursla. Planer finns också på en överföringsledning från Borgs vattenverk. Genom klimatförändringen kommer behovet av en hållbar vattenförsörjning att öka. Nedre Glottern håller idag en god standard på vattnet. Nätet är uppdelat i ledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Avloppsvattnet går via överföringsledning till Norrköping och dagvattnet leds till olika recipienter som Torshagsån och Pjältån. Bredband Bredbandsutbyggnad pågår i Åby och Jursla. Avfallshantering Hushållsavfall i Åby och Jursla tas omhand inom ramen för kommunens avfallssystem. I Åby finns också en så kallad Returpunkt, där hushåll kan lämna övrigt avfall. Det finns också tre återvinningsstationer, två i Åby och en i Jursla. Behov finns av ytterliggare återvinningsstationer i vissa delar av Åby. El och Värme Fjärrvärmenätet är relativt väl utbyggt i Åby och Jursla, men inte heltäckande. Nätet är mer utbyggt i Åby än i Jursla. Det finns goda möjligheter att bygga vidare på det befintliga nätet, och ny framtida bebyggelse borde var möjlig att ansluta. E.ON Elnät AB är nätägare och ansvarar för distribution av fjärrvärme och el i området. 63

64 Riksintressen Riksintressen Det aktuella planområdet berörs av ett flertal områden för Riksintresse. De presenteras nedan tillsammans med en beskrivning av hur kommunen avser att se till att riksintresset bevaras. Riksintresse Naturvård, Bråvikens förkastningssystem Området är riksintresse för naturvård. Den morfologiskt framträdande förkastningen som bildar Bråvikens norra kust är en del i ett omfattande förkastningssystem. Branten som bitvis har lodräta partier höjer sig m över vattenytan. Flora och fauna som hör till området är mycket rik. Så avser Norrköpings kommun att beakta riksintresset: Inga ingrepp som riskerar att skada riksintresset bör tillåtas inom området. I vissa fall är dock riksintressets gränser grovt avgränsade och ej helt överensstämmande med det faktiska skyddsvärdet. Fördjupningen av översiktsplanen för Åby och Jursla anger att ett föreslaget bostadsområde tangerar riksintressets gräns. En prövning ska ske i varje enskilt fall. Om en viss bebyggelse kan tillåtas utan att någon skada riskerar att uppstå på riksintresset kan det tillåtas efter prövning. Detta prövas i så fall i detaljplan. I detaljplanearbetet ska det visas hur den eventuella bebyggelsen påverkar riksintresset. Riksintresse och Natura 2000, Kvillingeförkastningen Området består av naturskogsartad blandskog, ädellövdominerad blandskog och betesmark. Så avser Norrköpings kommun att beakta riksintresset: Inga ingrepp som riskerar att skada intresset bör tillåtas i området. Området används frekvent av Åby- och Jurslabor, samt av övriga Norrköpingsbor som rekreationsområde. Fördjupningen av översiktsplan för Åby och Jursla föreslår ingen utveckling som riskerar att skada Kvillingeförkastningen. Åtgärder som bidrar till att tillgängliggöra området bör dock tillåtas. Riksintresse Kommunikation (E4, väg 55, järnväg) Vägarna E5, 55 och järnväg (nuvarande och kommande) är riksintressen, och berör Åby och Jursla. Så avser Norrköpings kommun att beakta riksintresset: Kommunikationerna är av stor betydelse för Åby och Jursla, och inga av de föreslagna planförslagen bedöms påverka riksintressena negativt. Dock ligger flera föreslagna utvecklingsområden i riksintressenas närhet, och vissa löper risk att drabbas av buller från dem. I dessa områden måste därför bullerdämpande åtgärder vidtas vid exploatering. Likaså finns också risker med farligt godstransporter. Skyddsavstånd ska därför också beaktas. I planförslaget föreslås också en ny trafikplats vid E4 i norra delen av Åby. Denna trafikplats behövs för att avlasta trafiken genom de centrala delarna av Åby centrum, och bedöms också som nödvändig för att området Rönnängen ska kunna exploateras. Denna trafikplats måste anläggas i samverkan mellan Norrköpings kommun och Trafikverket. För att kunna exploatera de i planen föreslagna utvecklingsområden som ligger mellan E4 och järnvägen behövs nya järnvägspassager, då de nuvarande inte är anpassade för den något ökade trafikmängd som blir resultatet vid en fullskalig exploatering av de föreslagna områdena. De nya järnvägspassagerna måste anläggas i samförstånd med Trafikverket. 64

65 Riksintressen Det gamla stationsläget i Åby är utpekat som område för ny pendeltågsstation. För att denna pendeltågsstation ska vara effektiv behövs en gång- och cykelpassage över järnvägen. Precis som vid övriga järnvägspassager ska detta ske i samförstånd med trafikverket för att inte påverka järnvägsintresset negativt. Riksintresse för friluftslivet Riksintresse för friluftslivet berör planområdets norra del. Detta riksintresse är vid tidpunkten för framtagandet av denna plan under omarbetning. Det beräknas dock inte beröra något i planen utpekat utbyggnadsområde. Så avser Norrköpings kommun beakta riksintresset: Inga i planen utpekade utbyggnadsområden föreslås som bedöms påverka riksintresset negativt. Riksintresse för naturvård Bråvikens förkastningssystem Bråvikens förkastningssystem utgör riksintresse på grund av den långsträckta, mäktiga och mycket framträdande bråvikenförkastningen, som utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I branter och på krön finns bitvis en mycket intressant flora och fauna. Förkastningsbranten är ett klassiskt område inom svensk geovetenskap. Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t.ex. anläggningar, bebyggelse, täkt samt avverkning i branter och på krön. Så avser Norrköpings kommun beakta riksintresset: Området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Ett i planförslaget utpekat område för bostadsbebyggelse finns delvis inom riksintressets gränser, då det bedöms att viss byggnation kan ske utan att skada riksintresset. Inom riksintressets gränser tillåts endast exploatering om det kan säkerställas att det kan göras utan att riksintresset skadas. 65

66 Kommunikationer Kommunikationer Åby och Jursla ligger invid både E:4an, och väg 55, med stora trafikmängder. Genom Åby löper dessutom Nyköpingsvägen och Katrineholmsvägen som alstrar trafik, i synnerhet under tider med intensiv arbetspendling (morgon och eftermiddag). Detta leder till trängselproblem, och ibland även viss köbildning inne i Åby. Trafik ger bland annat upphov till buller och problem med partiklar (Pm10) som riskerar att påverka människor hälsa negativt. De negativa effekterna från trafiken riskerar också att påverka möjligheten till nybyggnation. Åby och Jursla hyser förutom bostäder också verksamheter som alstrar godstransporter. Nya verksamheter och/eller utökning av befintliga verksamheter riskerar att bidra till ökade trafikmängder. Hänsyn till detta måste tas vid framtida planering. Gång och cykel Åby och Jursla ligger väl inom cykelavstånd till Norrköping. Det finns i dagsläget relativt goda cykelmöjligheter in till Norrköping. Inom Jursla och Åby behöver kompletteringar i Kartan visar befintliga Gång- och cykelvägar inom Åby och Jursla gång- och cykelvägnätet göras så att det blir ett sammanhängande nät utan avbrott. Även gångoch cykelförbindelserna mot Krokek skulle behöva förbättras. Kollektivtrafik Kollektivtrafikens utveckling är viktig för Åby och Jursla. Kommande pendeltågsstation medför pendlingsmöjligheter för pendling till mer långväga orter inom och utom länet. Lika viktig är dock busstrafiken. 66

67 Kommunikationer Även sedan pendeltågstrafik kommit igång är det av stor vikt att täta bussförbindelser fortfarande erbjuds från Åby och Jursla, då buss och tåg inte ersätter varandra. Bussarna är lämpliga för pendlare som ska till arbete och skola i Norrköpings stad och till handelsområdena i Ingelstad, tågen är lämpliga för dem som ska åka något längre. Det är av stor vikt att det finns busstrafik mellan Åby/Jursla och Norrköpings stad regelbundet över dygnet så att även de som arbetar oregelbundna tider kan pendla med buss. Detta gäller även sedan persontågstrafik kommit igång. Matarbuss Även om avstånden inne i samhället är relativt korta så är det stora höjdskillnader som kan innebära att det finns ett motstånd mot att gå eller cykla till centrala Åby. Av denna anledning bör det övervägas att införa matarbuss mellan stationen i Åby och framför allt de övre delarna av Åby, samt Jursla. Extra viktigt blir detta när persontågstrafik införs. Viktiga hållplatslägen Det är av stor vikt att hållplatser i Åby och Jursla förläggs så att det finns goda möjligheter för alla att använda sig av kollektivtrafiken. Extra viktigt är att de yttre områdena kan försörjas med kollektivtrafik i matarlinje till pendeltågsstationen när tågtrafiken kommer igång. Det är också viktigt med bussanslutningar i Jursla. Järnväg Järnvägen är en starkt bidragande orsak till den utveckling Åby historiskt har haft. Järnväg passerar idag genom Åby utan att tågen stannar. Trafiken på banan är i dagsläget mycket intensiv. Två pågående järnvägsprojekt påverkar Åby och Jursla. Den så kallade Ostlänken är ett järnvägsprojekt syftande till att minska trängseln på järnvägsnätet och medge höghastighetstrafik. Denna bana medför att komunen får bättre kopplingar till Stockholmsregionen. Ett reservat för Ostlänkens framtida sträckning 67

68 Kommunikationer finns söder om E4:an. Ostlänken kommer att påverka Åby och Jursla såtillvida att ännu en barriär tillförs. Barriäreffekten beräknas dock inte bli större eftersom E4:an redan finns. Risk finns även att buller från järnvägen ökar när Ostlänken trafikeras. För att förbättra järnvägsanslutningarna till industriområdet på Händelö planeras järnvägsanslutning i form av den så kallade Kardonbanan från Södra stambanan ned mot Malmölandet och Händelö. Kardonbanan dimensioneras för 8-10 tåg per dygn, och ansluter till stambanan i Åby, där en godsbangård på sikt anläggs. Tågen på Kardonbanan kommer på sin väg norrut att blockera spåren i Åby, dock beräknas tidtabellen kunna läggas så att övrig trafik inte störs nämnvärt. Biltrafik Genom Åby centrum passerar dagligen en stor mängd bilar (drygt 8000 vid senaste mätningen). Åby centrum är ett levande centrum med mycket folkliv. Detta medför en viss konflikt om utrymmet mellan bilar och fotgängare/cyklister. Trafiken genom centrum kan stundtals upplevas som intensiv, i synnerhet under morgon och sen eftermiddag. Under sena eftermiddagen är trafikintensiteten hög i centrala Åby. Foto: Martin Berlin 68

69 Buller från trafik Buller från trafik Buller påverkar människors hälsa och miljön, det är därför viktigt att bullerfrågan hanteras i planeringen. Det trafikrelaterade bullret i Åby och Jursla kommer framförallt från E4:an, väg 55, samt från järnvägen. Flera av de tänkbara utbyggnadsområdena ligger inom områden där trafikrelaterat buller riskerar att bli ett problem. Åtgärder som minskar buller kan vara rent byggnadstekniska, men bullerskydd kan också utgöras av exempelvis grönområden och trädplanteringar. NORRKÖPINGS KOMMUN Bullerkartläggning Vägtrafik Dygnsekvivalent ljudnivå 2 meter över mark Kartan visar ljudnivå inklusive fasadreflexer. EKVIVALENT LJUDNIVÅ L A, eq (dba) > < = 45 69

70 Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer I Åby/Jursla området finns ett antal miljö- och riskfaktorer att ta hänsyn till vid planering. Skred, ras och erosion Åby och Jursla ligger i ett område med förhöjd risk för skred och ras. Historiskt har detta in träffat i närområdet, bland annat den så kallade Getå-olyckan. Detta ställer ökade krav på geotekniska undersökningar vid framtida byggnation. Särskilt viktigt att beakta detta är i slänterna vid Torshagsån och Pjältån och längs bergssidorna. En förstudie ufördes av SGI hösten Områdena prioriterades i 3 klasser, där klass 1 har högsta prioritet att utredas. Jursla klassas där i klass 2 och Åby i klass 1. Norrköpings kommun följde upp förstudien 2003 med en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden och en översiktlig bergteknisk stabilitetskartering. Dessa karteringar visar att inga synliga tecken på instabilitet förekommer, och att förekommande lera vid slänter invid Torshagsån och Pjältån bedöms vara halvfast. Stabiliteten bedöms vara tillfredställande. Slänter mot vattendrag bör besiktigas årligen avseende släntskred och erosion. Eventuell kommande byggnation i närheten av åarna ska föregås av geotekniska undersökningar med avseende på skredrisk. Rasrisk Den översiktliga bergtekniska stabilitetskarteringen från 2003 anger följande: Åby/Ättetorp: Området består mest av moränmark, möjligen enstaka berghällar. Risken för berg-/blockas bedöms vara liten. Åby/Nylund: Området består mest av branta hällar och morän, dock ej sprickor eller lösa block. Risken för berg-/blockas bedöms vara liten. Jursla, Kvillinge, Svärtinge: Området består i huvudsak av moränmark med enstaka berghällar, ibland branta, men utan block. I Kvillinge finns branter men sannolikt utan block och med avstånd till byggnad. Risken för berg-/blockras bedöms vara liten. Bilderna till höger visar åtgärder mot skred vid bebyggelse invid Pjältån. Foton: Björn Almgren 70

71 Miljö- och riskfaktorer Förorenad mark Inom Åby och Jursla har det under lång tid förekommit verksamheter som medför risk för markföroreningar. Det har också funnits soptippar där risk för förorening finns. Inom det berörda området finns: 6 områden med riskklass 2 (MIFO 2005) 1 område med riskklass 3 (MIFO 2005) 6 områden med riskklass 4 (MIFO 2005) 21 ännu ej klassade områden Av dessa områden ligger endast två inom i planförslaget utpekade utbyggnadsområden. Det rör sig dels om den före detta kommunala deponin Åbytippen, som var i bruk ca Denna tipp har hanterat hushålls- och industriavfall, och kommunen har tidigare använt den för upplag av ris mm. Avvattning sker via Torshagsån till Bråviken. Innan byggnation i det berörda planområdet ska denna förorening riskklassas och risken för deponigas, läckage och andra för planområdet relevanta uppgifter studeras. I område 10 ligger också ett förorenat område, det rör sig om en före detta plantskola som legat på platsen. Denna är ej riskklassad. Områdets föroreningsgrad måste därför utredas innan byggnation. Kartan visar områden där risk bedöms finnas för förorening 71

72 Miljö- och riskfaktorer Farligt gods/trafik Åby/Jursla ligger invid både järnväg och högtrafikerade vägar, där det går farligt gods. Risken för att en olycka med farligt gods inträffar är därför något förhöjd. Radon Kommunens yta utgörs enligt radonriskkartering från 1989 av normalrisk- och lågriskområden. Radonförekomst kan dock skilja sig mycket åt från område till område, och Jursla är ett område där det ibland förekommer förhöjda radonhalter. Information till boende om att de bör mäta radon har gått ut. Vid detaljplanering och bygglov ska kommunen genomföra en radonriskbedömning. I områden där det befaras att radonvärdena är förhöjda ska riskbedömningen vara detaljerad. Om riskbedömning ej genomförs ska radonsäkert byggande tillämpas. vattendrag, där ett eventuellt dammbrott riskerar att få konsekvenser nedströms Torshagsån. Dessa förutsättningar bör utredas närmare. Risk för översvämning kan också förekomma punktvis i samhället i exempelvis källare vid störtregn. Dagvattenhantering Dagvattenfrågan blir viktigare och viktigare i takt med kommande klimatförändringar. I Åby och Jursla leds en stor del av dagvattnet till Pjältån och Torshagsån, vilka är känsliga recipienter. Dagvatten som leds till dessa vattendrag måste därför renas. Dagvatten kan även betraktas som en resurs i samhället. Om öppna dagvattenlösningar väljs Översvämning Risken för översvämning beräknas öka i takt med kommande klimatförändringar. Åby och Jursla ligger dock relativt högt, och beräknas inte ha någon hög översvämningsrisk. Pjältån och Torshagsån är dock vattendrag där det förekommer en viss risk för översvämning vid höga flöden. Torshagsdammen och Torshagsån är reglerade 72

73 Miljö- och riskfaktorer bidrar detta till att bostadsområden kan upplevas som vackrare och attraktivare. Öppna dagvattenlösningar är också pedagogiska, då det tydligt syns vad som händer med vattnet. Nackdelen med öppna lösningar är att de är dyrare än andra dagvattenlösningar. Norrköpings kommuns riktlinjer för dagvattenhantering ska följas vid anläggande av dagvattenlösningar. Lågpunkter i Åby och Jursla Inom Åby/Jursla-området finns några punkter som utgör lågpunkter, det vill säga risken finns att de drabbas lättare av översvämning. Det kan också i vissa fall vara lämpligt att förlägga dagvattenlösningar, exempelvis dagvattendammar, till lågpunkterna. På nedanstående karta redovisas de större lågpunktsområdena i Åby och Jursla. I de fall detaljplanering eller byggnation förläggs till områden med betydande inslag av lågpunkter är det viktigt att utreda hur eventuella risker eller möjligheter med lågpunkterna ska hanteras. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för olika områden med syfte att komma till rätta med hälso- och miljöbelastningar från så kallade diffusa utsläpp. Vissa miljökvalitetsnormer är så kallade gränsvärdesnormer, det vill säga de får inte överskridas. Det finns miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Vatten Pjältån uppnår enligt 2009 års miljökvalitetsnorm statusen Måttlig ekologisk status. Pjältån uppnår inte god kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar. Den främsta källan till detta är förmodligen historiska utsläpp som lagrats in i omgivande mark. Vid markanvändning bör åtgärder som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Torshagsån uppnår enligt 2009 års miljökvalitetsnorm god ekologisk status. Ån uppnår ej god ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar. Miljökvalitetsnormerna för vatten är vid tiden för denna plans utarbetande under omarbetning, beslut om nya normer väntas under hösten Åtgärder: För att miljökvalitetsnormer i Torshagsån och Pjältån inte ska överskridas är det av vikt att inga större orenade utsläpp tillförs åarna. Hänsyn ska tas till detta vid etablering av verksamheter som ligger i åarnas närhet. Större dagvattenmängder som leds till åarna ska renas. Inga nya enskilda avlopp bör komma till stånd inom åarnas avrinningsområden. Buller Delar av Åby och Jursla påverkas av buller från vägtrafik och järnväg. Åtgärder: För att komma till rätta med dessa problem ska bullerdämpande åtgärder utföras i de planområden som riskerar att påverkas av buller från befintliga och kommande vägar och järnvägar. Luft Inga mätningar av luftkvalitén görs för närvarande i Åby och Jursla. Även om samhället växer förväntas en hel del av pendlingen i framtiden kunna ske kollektivt med pendeltåg från järnvägsstationen. Målsättningen är att andelen biltrafik ska öka så lite som möjligt, och helst minska. 73

74 Verksamheter och industrier Verksamheter och industrier Som tidigare nämnts har Åby en lång tradition av företagande och industri. Detta har fortsatt ända in i våra dagar och flera verksamheter finns här. De flesta verksamheter som är i behov av större lokaler är lokaliserade vid den södra infarten till Åby. Mindre verksamheter finns spritt i samhället. Det finns en efterfrågan på mark för nyetablering av verksamheter i området. Viktiga faktorer vid företagsetablering är bland annat transportmöjligheter och skyltläge. Det är också av stor vikt att de verksamheter och industrier som finns inne i samhället ges möjlighet att fortsätta verka. Det är en tillgång för samhället att arbetsplatser finns även centralt. Hästverksamhet Hästverksamhet, både i form av ridskola och i form av välbesökt tävlingsverksamhet finns i Åby och Jursla. Denna verksamhet utgör ett värdefullt inslag i området, inte minst bidrar det centrala läget till att barn har möjlighet att själva ta sig till ridskolan med cykel eller till fots. Detta leder till både social och miljömässig hållbarhet. Hästverksamhet kan dock utgöra en störning för närliggande bostäder i form av allergier, lukt och flugor. Allergiska störningar bedöms i dagsläget dock ofta var mindre än man tidigare trott, och hästanläggningar bedöms kunna finnas nära bostadsområden om åtgärder för anpassning vidtas. I nuvarande form bedöms därför fördelarna med ridanläggningarna i Åby och Jursla överväga nackdelarna, och hästverksamheten bör därför finnas kvar inom överskådlig tid, och kommande bebyggelse i närområdet bör anpassas efter den. Genom vegetation och kullar runt bostadsområden kan risken för allergenspridning minska. Utanför stall och hagområden är det oftast människor som har varit i stallarna som riskerar att sprida allergener. Det är därför viktigt att det finns möjlighet att duscha och byta kläder vid stallanläggningar. Detta är viktigt att beakta vid en eventuell kommande utbyggnad av hästanläggningarna. Skyddsavstånd för hästar till bostäder, skolor och förskolor är för djuranläggningar med fler än 50 djurenheter 100 meter från område där djuren varaktigt vistas (exempelvis hagar) och 200 meter till stall och gödselanläggning. För djuranläggningar med djurenheter gäller 50 meter skyddsavstånd till plats där djuren vistas och minst 75 meter till stall och gödselanläggning. För djuranläggning med 1-10 djurenheter gäller minst 50 meter till område där djuren vistas och 50 meter till stall och gödselanläggning. Vid avsteg från skyddsavstånden ska en bedömning av det enskilda fallet göras och stor vikt ska läggas på lokala förhållanden som vindriktning, topografi och avskärmande vegetation. Skyddsavstånd till bostäder, förskolor och skolor ska dock alltid vara minst 50 meter. 74

75 Allmän plats och huvudmannaskap Allmän plats och huvudmannaskap Allmän plats definieras enligt plan och bygglagen som en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. I en detaljplan ska kommunen bestämma och ange gränserna för allmänna platser respektive kvartersmark. Ansvaret för byggande, iordningsställande samt drift och underhåll av allmänna platser åligger huvudmannen. Huvudregeln enligt plan och bygglagen är att kommunen ska vara huvudman för allmän plats inom detaljplan. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl, i detaljplanen bestämma att kommunen inte ska vara huvudman för en eller flera allmänna platser. Då någon annan än kommunen är huvudman benämns huvudmannaskapet som enskilt. Före plan- och bygglagens tid, i den äldre byggnadslagstiftningen var det olika bestämmelser för stad, vissa stadsliknande samhällen och för landet i övrigt och det fanns två typer av detaljplaneinstitut: stadsplaner med kommunalt huvudmannaskap respektive byggnadsplaner, vilka innebar enskilt huvudmannaskap. Byggnadsplanerna var ursprungligen en enklare form av reglering med begränsade rättsverkningar, avsedd att användas utanför tätorten och där genomförandet ansågs vara de enskilda fastighetsägarnas angelägenhet. Vid enskilt huvudmannaskap utgörs de allmänna platserna oftast av en gemensamhetsanläggning (som bildats genom lantmäteriförrättning) som förvaltas av en samfällighetsförening där berörda fastigheter deltar. Det är alltså fastighetsägarna i området som ansvarar för och bekostar drift och underhåll av allmänna platser. Huvudmannaskap för allmän plats inom Åby Jursla Åby-Jursla omfattas främst av äldre detaljplaner, byggnadsplaner enligt tidigare byggnadslagstiftning, men också av detaljplaner med enskilt huvudmannaskap som kommit till efter plan- och bygglagens tillkomst. De allmänna platserna inom planlagt område förvaltas av Åby-Jursla vägförening (sedan mitten av 1950-talet). Ca fastigheter berörs. Åby- Jursla vägförening ansvarar för drift och underhåll av vägar mm. Oftast har dessa vägar byggts ut i samband med att detaljplaner har upprättats och nya områden har exploaterats. De utbyggda områdena har sedan överlämnats till vägföreningen. Kommunalt övertagande av huvudmannaskap 2005 begärde ett antal större vägföreningar i Norrköping att kommunen ska överta ansvar och skötsel av allmänna platser så att vägföreningarna kan upphöra. Orsaken var dels att det var svårt för föreningarna att tillsätta en styrelse, dels att fastighetsägarna uppfattade det som orättvist att behöva betala för skötsel av allmänna platser i sin tätort samtidigt som de betalar samma skattesats som alla invånare i kommunen fattade kommunfullmäktige ett antal beslut avseende ett kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmänna platser från vägföreningar inom kommunen. Besluten omfattade principiella huvudregler och riktlinjer i syfte att utarbeta en 75

76 Allmän plats och huvudmannaskap långsiktig lösning, ett effektivt genomförande och ett säkerställande av likställighetsprincipen. Det kommunala övertagandet är en stegvis process som startar på initiativ av respektive förening genom en ansökan. Det görs sedan en utredning för att ta reda på vad som krävs för att möjliggöra kommunalt övertagande och upplösning av vägföreningen i fråga om bland annat detaljplaneändringar, lantmäteriförrättningar standardkrav och ekonomi i det aktuella fallet och avtal tecknas om ansvars- och kostnadsfördelningen mellan kommunen och vägföreningen. Därefter kan det kommunala övertagandet genomföras. Åby-Jursla vägförening har ansökt om kommunalt övertagande (september 2009) men avtal har inte tecknats och utredningsarbetet har inte påbörjats. Åby-Jursla är en av landets största gemensamhetsanläggningar och ett kommunalt övertagande kommer att ta ett antal år att utreda och genomföra. Enligt beslutet av kommunfullmäktige 2009 ska stadsplaneringsnämnden inte anta nya planer med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser inom område som berör vägförening som har ansökt om kommunalt övertagande och frågan är föremål för prövning. Riktlinjer för huvudmannaskap Kommunfullmäktige beslutade 2013 ( 48) om riktlinjer för huvudmannaskap för allmän plats vid detaljplanering. Beslutet innebär att gator, torg, parker och andra områden som ska vara tillgängliga för allmänheten ska planläggas som allmän plats i detaljplan samt att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser, i enlighet med huvudregeln i plan- och bygglagen. I beslutet anges också att detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats inte ska genomföras om det saknas medel för drift och underhåll för tillkommande områden och anläggningar inom allmän plats. I det fall det finns särskilda skäl för annan huvudman än kommunen ska förutsättningarna, motiven och konsekvenserna redovisas i planbeskrivningen. Huvudmannaskap i nya planer När detaljplaner upprättas ska även huvudmannaskapet avgöras, det vill säga om det ska vara kommunalt eller enskilt. Valet av huvudmannaskap styrs av flera faktorer och förutsättningar, och det har även olika konsekvenser. En av faktorerna är frågan om ett eventuellt kommunalt övertagande av huvudmannaskapet för allmän plats och eventuell upplösning av Åby-Jursla vägförening, samt när i tiden ett sådant övertagande i så fall kan bli aktuellt. I det fall enskilt huvudmannaskap är aktuellt är det inte självklart att den befintliga gemensamhetsanläggningen Åby ga:3, med Åby-Jursla vägförening som huvudman, ska utökas eftersom den redan är mycket omfattande. Många områden i Åby och Jursla angörs via gator och vägar som ingår i gemensamhetsanläggningen Åby ga:3 som förvaltas av Åby-Jursla vägförening och finansieras till största del av vägföreningens medlemmar. Så länge det enskilda huvudmannaskapet för dessa vägar kvarstår måste frågan om rättigheten att använda vägföreningens vägar för att angöra nya områden och även kostnaden för att använda dessa vägar hanteras under detaljplanearbetet, oavsett om det blir kommunalt eller enskilt huvudmannaskap för allmän plats som föreslås inom området. 76

77 Genomförande och konsekvenser av fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla Genomförande och konsekvenser av fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla I fördjupningen av översiktsplanen avvägs olika intressen mot varandra för att ange en gemensam målsättning för den långsiktiga markanvändningen inom kommunen. Det här avsnittet förtydligar den fördjupade översiktplanens syfte ur genomförandesynpunkt. Avsnittet behandlar hur kommunen avser att arbeta för att intentionerna i den fördjupningen av översiktsplanen förverkligas och ska ligga till grund för fortsatt planering och utveckling. Eftersom översiktsplaner inte är juridiskt bindande har genomförandebeskrivningen ingen rättsverkan. Mer detaljerade beskrivningar och kostnadsbedömningar av enskilda områden kommer upprättas i kommande detaljplaneläggning för respektive områden. Fördjupningen av översiksplanen sträcker sig över cirka 20 år. Det innebär att perspektivet för ett genomförande är fram till omkring år Fördjupningen av översiktplanen för Åby och Jursla utgår från att utvecklingen ska vara hållbar. Det vill säga att den mark som finns ska utnyttjas på ett sätt som hushåller med resurserna eftersom mängden mark är begränsad. Kommunen har ett stort ansvar genom att peka ut områden som är extra lämpliga för olika typer av utveckling och klara de åtgärder som krävs för ett hållbart samhälle. Norrköpings kommun befinner sig för närvarande i ett expansivt skede där både Åby och Jursla bedöms som attraktiva områden för att uppnå kommunens mål om ökat bostadsbyggande och näringslivsutveckling. Markägare Större delen av de områden som i fördjupningen av översiktplanen pekas ut som lämpliga för utbyggnad ligger på kommunägd mark och flera av dessa områden arrenderas ut som jordbruksmark. Markägaren har en central roll i kommande genomförande eftersom det är genom markägarens initiativ som en utbyggnad kan förverkligas. Antingen kan markägaren själv initiera en förfrågan om detaljplanering och utbyggnad, alternativt genom försäljning av marken till en annan aktör, som i sin tur avser att bygga ut området. När kommunen äger marken finns det en större möjlighet för kommunen själv att initiera en utbyggnad. Detta eftersom kommunen kan styras av andra drivkrafter, exempelvis en utbyggnad som finns förankrad i politiska mål. 77

78 Genomförande och konsekvenser av fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla Aktörer Genomförandet av fördjupningen av översiktsplanen påverkar en lång rad aktörer, från kommun och exploatörer till brukare av genomförda projekt. Kommunen har en central roll i exploateringsprocessen men är också engagerad i flera andra roller. I sina olika roller deltar kommunen som myndighet såsom ansvarig för planering och tillståndsgivning. Kommunen kan också delta i exploateringsprocessen som markägare och exploatör. I sina olika roller deltar kommunen med finansiering av genomförande. Flera andra aktörer har viktiga roller och deltar i olika grad till finansieringen, till exempel: Byggherrar och exploatörer Markägare Trafikverket Huvudmän för teknisk infrastruktur (el, tele, opto etc.) Verksamhetsutövare Företag och föreningar Kartan visar kommunägd mark (rosa färg) så som läget var mars