Handel i industriområden- dags att ta på allvar Nordisk Vejteknisk Forbund maj 2006 i Århus Sten Åke Bylund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Handel i industriområden- dags att ta på allvar Nordisk Vejteknisk Forbund maj 2006 i Århus Sten Åke Bylund"

Maja Gustafsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Handel i industriområden- dags att ta på allvar Nordisk Vejteknisk Forbund maj 2006 i Århus Sten Åke Bylund

2 Många områden har planerats för industri, partihandel och småhantverk mm, men

6 Bakgrund Länge har fokus varit inriktat på motsättningen mellan etablering av handel i stadskärnan och handel i externa lägen. Under tiden har en omfattande, och spontan omvandling skett av industri- och arbetsområden. Utvecklingen har inte tidigare belysts i någon större omfattning

7 Pilotstudie i tre delar Samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Handel, Handelns Utredningsinstitut och Statens Vägverk. Webbenkät till 116 kommuner, 74% svarade. Intervjuer med större handelskedjor och tre fallstudier i Uppsala, Kristianstad och Hässleholm (HUI). Sju kommunexempel, intervjuer (SKL).

8 S

9 Syfte Att kartlägga och analysera detaljhandelns omfattning och utbredning i industriområdena i några kommuner samt Att belysa de tillgänglighetsmässiga, trafikmässiga och andra förutsättningarna för denna handel.

Webbenkät: Resultat Stort intresse att etablera detaljhandel i gamla industriområden: skäl Tillgång till billiga lokaler (50%) Tillgång till parkeringsplatser

10 Webbenkät: Resultat Stort intresse att etablera detaljhandel i gamla industriområden: skäl Tillgång till billiga lokaler (50%) Tillgång till parkeringsplatser (48%) Tillgänglighet från ett stort område (47%) Lätt att etablera sig snabbt(47%) Marken, fastigheterna, till största delen (73%) förvärvade av privata aktörer.

11 Intervjuer av handelns företrädare: resultat Företag som söker s.k. proffstillgänglighet och stora utrymmen - stora volymer, billig mark. Detaljhandelsföretag som vänder sig till konsumenter - låga lokalhyror, god biltillgänglighet, tillgång till parkeringsplatser mm. Bra särskilt för volymhandel. Lokalisering i goda, heta, handelsplatslägen (t.ex. Mio, Elgiganten)

12 Slutsatser Utvecklingen beroende av att rätt aktörer vid rätt tillfälle väljer att etablera i samma område och tillsammans skapar nya handelsströmmar i kommunen - ofta tillfälligheter. Attraktiviteten växer med vartefter fler och fler handelsföretag etablerar sig. Styrkan: de låga hyrorna, tillgången till parkeringsplatserna, den goda biltillgängligheten. Svagheten: trafiksituationen, trängseln och den bristande estetiska skönheten.

13 Sju kommunexempel - lokalisering, trafiktillgänglighet, stadsmiljö mm Pilotkommuner: Sundsvall, Uppsala, Linköping, Gislaved, Kristianstad, Hässleholm och Karlstad. Handelsexpansion utanför stadskärnor i mindre del av industriområden. Dels äldre relativt centralt belägna områden med en blandning av industriella verksamheter, lager, speditionsföretag, dels mer perifert belägna områden, trafikmässigt välbelägna, yngre industriområden med delvis industriell användning. Men också köpcentrum- samordnad handel

14 Handelsexpansion i industriområden - vad händer sedan? Bebyggelse i enkelt utförande, mitt på tomten, omgiven av parkeringar, med förhöjda, individuellt utformade entréer som varumärken. Ingen samordning av parkering och utfarter. Gång-/cykelstråk saknas ofta på tomtmark Trafikproblem uppstår lätt i de underdimensionerade trafiknäten, korsningar med huvudgator blir flaskhalsar. Efterhand krav på nya rondeller, avfarter, planteringar: Kommunerna och Vägverket, i några fall fastighetsägarna får betala.

15 Slutsatser Utvecklingen har i hög grad styrts av handeln och fastighetsägarna själva. Utvecklingen har skett relativt fritt inom ramarna för gällande detalj- och översiktsplaner - verktyg som hittills varit allt mindre verkningsfulla ur kommunal synpunkt. Den halvexterna handelns omland och trafikströmmar påverkar miljön, serviceutbudet i omgivande kommuner liksom kapaciteten på vägnät och transportmedel. Ofta måste finansiering av infrastruktur, planteringar, utsmyckning mm ske i efterhand.

16 Slutsatser -fortsättning Handeln genomgår f.n. en mycket snabb strukturomvandling och utveckling. Handeln är ekonomiskt och sysselsättningsmässigt en viktig näring som har stor betydelse för tätortens/stadens, kommunens och regionens attraktivitet. En gemensam vision, informationsutbyte eller ett nära samarbete saknas ofta när det gäller handels lokala och regionala utveckling.

17 Utgångspunkter Handelns utveckling är en avgörande faktor för en orts/stads, kommuns och regions attraktivitet och konkurrenskraft. Den påverkar stadsbild, sysselsättning, tillgänglighet till service, transporter och trafikströmmar mm för ett stort omland. Handeln och övriga besöksnäringar bör noga analyseras och hanteras som en strategisk fråga i varje kommun samt vara en regional samrådsfråga mellan berörda kommuner

18 Förslag När en omvandling av ett industriområde till annat ändamål påbörjas är det lämpligt att initiativ tas till en gemensam vision, ett program, tillsammans med områdets intressenter. En gemensam vision i form av ett program kan utgöra underlag för en fördjupad översiktsplan. Med en plan antagen i kommunfullmäktige säkras planens ekonomiska genomförbarhet i form av exploateringsavtal. Genom denna process förankras demokratiskt långsiktiga kvalitets- och hållbarhetsaspekter när det gäller markanvändning och tillgänglighet. Den modell för samverkan mellan parterna som tillämpas sedan drygt tio år i stadskärnorna genom Föreningen Svenska stadskärnor har varit framgångsrik och borde kunna tillämpas.

Relevanta dokument

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta