Protokoll fört vid ordinarie allmänningsstämma för Sorsele Övre Allmänningsskog måndag

Transkript

1 Protokoll fört vid ordinarie allmänningsstämma för Sorsele Övre Allmänningsskog måndag Stämman påbörjades kl Plats: Ammarnäsgården, Ammarnäs 1. Stämmans öppnande Allmänningsstyrelsens ordförande Jan-Erik Sorsen öppnade stämman och tackade Lasse Strömgren, Ammarnäs för att ställt upp och visat sina fina bilder från Vindelfjällen i anslutning till stämman. 2. Val av ordförande för stämman Bryno/f Johansson, Karlslund, föreslog som representant för valberedningen, att Bo Brydsten, Kraddsele skulle leda dagens stämma. Stämman beslutade att välja Brydsten enligt förslaget. Brydsten tackade för förtroendet. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes och fastställdes. 4. Val av två protokolljusterare Till att justera dagens protokoll valdes Ingemar Strömgren, Ammarnäs och Albin Halmberg, Skonsnäs. Under punkten beslutades också att protokollet ska justeras på allmänningskontoret i Sorsele, onsdag kl Val av rösträknare Protokolljusterarna enligt 4 valdes också till rösträknare ifall någon sådan skulle bli aktuell. 6. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning Stämman har utlysts i enlighet med tidigare beslut. Annonsering har skett i Västerbottenskuriren och Västerbottens Folkblad i utsatt tid samt även i "SorseleAktuellt". Stämman beslutade att godkänna utlysningen.

2 2 7. Godkännande av register över delägarfastigheter och dess ägare Stämman delgavs vilka delägarfastigheter, ägare och röstetal som fanns registrerade som närvarande vid mötet. Några fastigheter företräddes via ombud med fullmakt som godkänts vid registeringen. Stämman beslutade att godkänna det upprättade registret. Vid stämman fanns 36 fastigheter representerade med ett sammanlagt röstetal av röster. 8. Beslut om plats där protokoll ska hållas tillgängligt för delägarna Stämman beslutade att stämmoprotokollet skall hållas tillgängligt enligt tidigare praxis, d.v.s. hos ordföranden, på allmänningskontoret och på hemsidan med adress 9. Styrelsens förvaltningsberättelse, fastställande av hur årets resultat skall disponeras Den beskrivande delen i förvaltningsberättelsen presenterades av allmänningsförvaltaren Anders Pettersson. Spridda frågor och synpunkter framfördes. Därefter genomgicks räkenskaperna med resultat- och balansräkning av kassaförvaltaren Sofia Bidner. Stämman beslutade att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna. I och med detta fastställdes också den föreslagna utdelningen. Det beslutades också att dispositionen av årets resultat ska balanseras i ny räkning. 10. Revisorernas berättelse Som representant för revisorerna läste Uno Viklund, Sorsele upp revisionsberättelsen. Berättelsen godkändes och las till handlingarna. 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Stämmoordföranden frågade stämman om man var beredd att bevilja styrelsen ansvarfrihet för Stämman beslutade att bevilja ansvarsfrihet för den aktuella perioden. Mot beslutet reserverade sig Stig Vännberg, Svarttjärn skriftligen, se bilagda handlingar. 12. Val av valberedning för 2016 Ingemar Strömgren, Ammarnäs föreslog omval på samtliga i den sittande valberedningen. Stämman beslutade välja om samtliga enligt Strömgrens förslag års valberedning bestå~ därmed av: ~,,_ Bryno/f Johansson, Kar/stund, sammankallande Kjell Olov Grundström, Sorsele / Karin lo/lo, Grannäs Ersättare för samtliga är Ann Louise Halmström, Grannäs.

3 3 13. Beslut om arvoden till styrelsens ordförande och revisor för 2016 Brynolf Johansson presenterade valberedningens förslag. Ordförandearvodet föreslogs till 1,5* basbeloppet och liksom tidigare föreslogs att revisorerna ska ersättas per löpande räkning mot faktura. Stämman fastställde arvoden och ersättning enligt förslaget. 14. Beslut om dagarvoden, traktamenten och reseersättningar till styrelseledamöter och valberedning för år 2016 Valberedningens sammankallande Brynolf Johansson föreslog följande: - Dagarvodet för heldag: 900 kr. Kan man påvisa att man förlorat arbetsinkomst över 1400 kr. utgår ersättning med ytterligare 0.01 basbelopp. - Halvdagsarvode (under 4 timmar): 550 kr. - Vid protokollförda sammanträden utgår ett inläsningsarvode till tjänstgörande styrelseledamöter med 500 kronor. - Sammanträdestid räknas från avresa hemifrån till återkomst. - Traktamente och reseersättning utgår enligt statligt resereglemente. Till dagarvoden, traktamente och reseersättning för valberedning föreslogs samma villkor som för styrelseledamöter. Stämman fastställde dagarvoden, traktamenten och reseersättningar enligt valberedningens förslag. 15. Motion från Harry Persson, Luleå angående "Misslyckat försök till försäljning av fastigheten Skansnäs 1:3". Harry Persson, Luleå har inkommit med en motion där han riktar kritik mot försäljningsprocessen av ovan nämnda fastighet. I motionen önskar han att stämman ska besluta om hur framtida fastighetsförsäljningar ska hanteras rent allmänt och särskilt hur fastigheten Skans näs 1:3 ska försäljas. Styrelsen har yttrat sig över motionen och föreslagit stämman att avvisa den i alla delar. Här följer ett sammandrag av diskussionen som följde: Stig Vännberg, Svarttjärn sa att höll med motionären i den del som innehöll förslag om att allmänningen ska avstå från skogsaffärer. I övrigt rättar jag mig efter stämmobeslutet sa Vännberg. Albin Halmberg, Skonsnäs sa att han nu fått den information av styrelsen som han ville ha och yrkade på avslag av motionen som helhet. Ingemar Strömgren, Ammarnäs instämde i förslaget om att avslå motionen. Egon Andersson, Bergnäs påpekade att SÖA drabbats på fler än ett sätt av den misslyckade försäljningen. Visserligen har SÖA blivit lovade kompensation för direkta juridiska kostnader men läget för fastighetsförsäljningar har också försämrats betydligt under de senaste åren påpekade o/ Andersson. LRF har varit klantiga i sin hantering avslutade han. cj 1 Beslut: Stämmoordföranden ställde motionärens förslag om bifall till motionen mot allmänningsstyrelsens m.fl. förslag om avslag. Via upprop konstaterades att stämman avslagit motionen.

4 4 16. Motion från Egon Andersson, Bergnäs angående "Förslag till ändring av avkastning" Egon Andersson har i en motion föreslagit att nuvarande kontantutdelning från SÖA ersätts med ett system där delägarna stimuleras ekonomiskt för skogsvårdinsatser på den egna delägarfastigheten. Andersson utvecklade sina tankar kring motionen. En gång i tiden bodde delägarna på sina fastigheter och då hade man bättre kontroll och större intresse av sin fastighet menade Andersson. Idag har utboägandet ökat mycket. Ägandet i många fastigheter har också splittrats i mindre delar för bibehålla jakträtten på allmänningsskogen. Därigenom har intresset för att sköta fastigheterna minskat fortsatte han. Det har lett till att både skogsföryngringar och odlingar vuxit igen med lövsly. Därefter föreslog han att SÖA på försök skulle avsätta c:a kr för ett år till ett röjningsstöd på i storleksordningen 800 kr/ha. Allmänningsstyrelsen har yttrat sig över motionen och yrkat på avslag. Bl.a. tror styrelsen att ett stödsystem kan komma att medföra avsevärt förhöjda administrativa kostnader för SÖA. Man är också tveksam till om förändringen vore förenlig med gällande lagstiftning. Här följer ett urval av synpunkter som kom fram: Nils Vinka, Ammarnäs tyckte att varje liten delägare borde klara av att sköta sin egen skog. Annica Grundström, Ammarnäs yrkade på avslag. Det är vårt eget ansvar att sköta den egna fastigheten medan allmänningen sköter allmänningen sa Grundström. Stig Vännberg, Svarttjärn höll med Egon Andersson om den oroande utvecklingen. Man kan inte köpa sig en allmänningsrätt, den kan enligt lag bara ärvas hävdade Vännberg. Vännberg föreslog därefter bordläggning av ärendet. Albin Holm berg, Skonsnäs sa sig uppskatta grundtanken bakom Egon Anderssons förslag där syftet är att stimulera till aktivitet på den egna fastigheten. Han kände sig dock ändå tveksam till att förorda en omläggning till ett bidragssystem. Bryno/f Johansson, Kar/sund yrkade på avslag av motionen. Det här är en fråga om rättvisa och frihet och då är kontantutdelning bäst menade Johansson. Karin Zol/o, Grannäs tyckte att det låg en del i det som Egon Andersson framfört. Det kan ibland vara svårt för äldre och inte insatta att göra insatser på sin fastighet sa Zo//o. Ingemar Strömgren, Ammarnäs sa att han hade förståelse för de delägare som inte har egen avverkningsbar skog på den egna fastigheten. Med ett stödsystem får de ingen avkastning alls från allmänningsskogen sa Strömgren. Egon Andersson tyckte det var viktigt att den här typen av frågor diskuterades på en allmänningsstämma. Under många år var det bara fokus på jakt och det övriga glömdes bort fortsatte han. Avslutningsvis konstaterade Andersson att en fördel med motionen varit att det kommit fler än vanligt på stämman. Anna Lena Partapuoli, Lycksele tyckte att Egon Anderssons motion väckt intresse. Vad ska vi egentligen ha allmänningen till frågade hon sig? Min lilla avkastning skulle nog kunna få gå till r-f' uppröjning av landskapet sa Partapuo/i. ~ (

5 5 Efter att diskussionen slutförts fann stämmordföranden Bo Brydsten att det nu fanns tre förslag enligt följande : 1. Bordläggning av frågan, förslag från Stig Vännberg. 2. Bifall till motionen, Egon Andersson 3. Avslag av motionen, allmänningsstyrelsen m.fl. Han ställde först Stig Vännbergs förslag om bordläggning mot ett förslag om avgörande under dagens stämma. Beslut: Via upprop konstaterades att stämman önskade avgöra ärendet under dagens stämma. Därefter ställdes uppfattningarna om bifall respektive avslag av motionen mot varandra. Beslut: Stämmoordföranden fann via upprop att motionen avslagits. Ingemar Strömgren, Ammarnäs begärde då en sluten omröstning vilket också genomfördes. Utfallet från rösträkningen blev följande: röster för avslag av motionen enligt allmänningsstyrelsens förslag röster för bifall av motionen enligt motionärens förslag. Stämmoordföranden kunde därmed konstatera att stämman beslutat att avslå motionen. 17. Delgivning a. Vindkraft Allmänningsförvaltaren Anders Pettersson informerade kort om vindkraftprojektet på Giltjaurberget. Projektet är fortsatt pågående men har blivit försenat. När en ny inmatning på stam nätet ska ske riktas en förfrågan till Svenska Kraftnät om ett positivt besked. Flera projekt står på turordning och Giltjaurprojektet kom inte med i den första beskedsrundan. I april 2015 inskickades en ny förfråga n. Väntetiden för ett nytt besked kan vara upp till 12 månader. 18. Avslutning Ordföranden Bo Brydsten avlutade dagens stämma med att tacka för visat intresse, för den stundtals livliga debatten och för de goda smörgåsarna. Sorsele ~~' Bo Brydsten Stämmans ordförande Anders Pettersson Vid protokollet Justeras:

6 Röstlängd Allmänningsstämma Sorsele Övre Allmänningsskog Fastighet B Namn Skäl/fastigh Röster e Ammarnäs 2 4 Forsvall Ann-kristin 4, Ammarnäs 2 5 Forsvall Thomas 8, Ammarnäs 2 8 Ronny Forsen 6, Ammarnäs 2 11 Strömgren Jan Albert 7, Ammarnäs 2 12 Grundström Berit 6, Ammarnäs 2 46 Grundström Annika 7, Ammarnäs 2 47 Strömgren Ingemar Gösta 5, Ammarnäs 2 75 Strömgren Jan 6, Ammarnäs 2 76 Persson Ann-Katrin 6, Ammarnäs Hedström Gun-Britt Lillian 4, Ammarnäs Strömgren Elna 4, Ammarnäs Grundström Daniel 4, Ammarnäs Grundström Berit 2, Ammarnäs Forsvall Leo 2, Bergnäs 1 3 Andersson Egon 5, Bergnäs 1 5 Gustafsson Tage 6, Bergnäs 1 4 Gustafsson Allan 6, Bergnäs 1 6 Egon Andersson 6, Bertejaur 1 3 Holloway Lilian 5, Forsbacka 1 3 Johansson Brynolf 5, Gran näs 1 8 Bidner Sofia 4, Grannäs 1 28 Zollo Karin Jiltjaur 1 5 Johansson Åke Jiltjaur 1 7 Johansson Åke Karlsgård 1 6 Sorsen Jan-Erik Karlslund 2 1 Johansson Helga Linnea Klippen 1 3 Långberg Sören Kraddsele 1 8 Eriksson Lars-Erik Nabbnäs 1 2 Grundström Olle Lennart Nabbnäs 1 5 Ulla Strömgren Karlberg Skansnäs 1 10 Viklund Lars Uno Skansnäs 1 26 Holm berg Albin Svarttjärn 1 4 Vännberg Stig Tjulträsk 1 4 Vinka Nils Ehrling Tjulträsk 1 7 Partapuoli Anna-Lena Vall näs 1 5 Jonsson Nils Martin 5, Röster et Max rösttal ~) 3 (

7 . Reservation SÖA stämma sidor inkl bilagor Skriftlig reservation -ansvarsfrihet- allmänningsstämma Sorsele övre allmänningsskog, enligt 1 i Lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, förstås i denna lag område som avsatts till allmänning vid avvittringen Västerbottens län. Allmänningen är ingen fastighet med lagfart, vilar på ofri grund. Området i ha 29395,5140, inom detta område har varje hemman nr 1 avsatt 1 /3-del av det tilldelade skogsanslag, sammanlagt 11,093 ha till allmänning att förvaltas av en vald styrelse. Enligt prop 1920: 176 sid 32 4 "Då allmänningsskogarna bildas av det skogsansjag, som vid avvittringen tillerkänts fastigheter med allenast inskränkt dispositionsrätt tih skogen... " Karta finns upprättad vid skogsindelningen 1941 med 1923 års skogskarta som underlag över var de avsatta områdena för skogsanslaget är utlagt. Enligt inskrivningsmyndigheten finns inget vatten inskrivet heller, 0 ha! Enligt SOU 1937:29 och prop 1938:267 Även i fråga om allmänningsskogarna i Västerbottens och Norrbottens län är spörsmålet om äganderätten till skogarna besvarat genom skogarnas tillkomsthistoria. Såsom regel gäller, att skogarna äro samfähd egendom för ägarna eller vissa ägare av mantaj satt jord och övriga allenast till skogen inom vederbörande socknar. Bestämmelser om rätt till jakt få ej meddelas vid jorddelningsförrättning NJA I sid 1935:38 (NJA Nr: 1935:18). Enligt vad som jag har redogjort utifrån lagen och dess förarbete är fastigheten och med flera delägarefastigheter ägare av jord satt i mantal och skogsanslaget. Som jordägande fastighet jakträttsinnehavare och som fiskerättsinnehavare gäller Lagen om rätten till fiske i vissa vatten i övre delen av Västerbottens län(l 926:322) för alla fasti:~heter, eller innehar man urminnes hävd, avtal, dom eller skattläggning då är det gällande enligt det äldre fånget. Styrelsen för allmänningsskogen saknar upplåtelserätten av jordägamas egendom som jord satt i mantal, jakt- och fiskerätt. Högsta Domstolen- Enligt 2kap. regeringsformen är varje medborgares egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat förfogande. Vidare ska ingen tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eher byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. På dessa grunder har jag reserverat mig mot att stämman beviljat styrelsen ansvarsfrihet! Sorsele f{ Bilaga: NJA sid 1935:38 (NJA 1935:18) i Stig ännberg, Svarttjärn 4 Del av Karlsgård 1 :5, Svarttjärn 1 :6

8 . i Norstedts Juridik, Nytt Juridiskt Arkiv Avd. I NJA I sid 1935:38 (NJA Nr: 1935: I 8) Litteratur Bestämmelser om rätt till jakt få ej meddelas vid jorddelningsförrättning. Genom köpebrev d. 9 juli 1927 sålde J. A. S. och hans hustru -- ägare av hemmanet Karlsby litt. Ak ( 11 1 ), som utbrutits vid ett d. 15 jan. I 896 fastställt laga skifte å Kårtäkts och Karlsby m. fl. byars skifteslag i Sundborns socken av Kopparbergs län -- till sin son G. S. ett ägoområde å hemmanet.., På ansökan av sonen påbörjade distriktslantmätaren A. E. d. 22 nov rorrättning för avstyckning av det sålda området Sakägama bestämde, att med det avstyckade området skulle följa delaktighet med 10 % i samtliga de vid laga skiftet avsatta samfälligheter, vari styckningsfastigheten ägde del, ävensom i styckningsfastighetens rätt till jakt och fiske inom skifteslaget men att med det avstyckade området eljest icke skulle följa några som helst rättigheter och ronnåner, som tillkomme styckningsfastigheten. Vad sålunda bestämts skulle enligt en sakägarnas skriftliga förklaring gälla såsom förening. Sedan A. E. berörda a. 22 nov meddelat tillstånd till avstyckningen, verkställdes densamma samt avslutades d. 17 dec. s. å. -- Besvär anfördes icke. Förrättningen anmäldes för fastställelse hos överlantmätaren i länet. Denne anmärkte efter granskning följande: Den vid förrättningen åsyftade jakträtten, däri det avstyckade området tillerkänts delaktighet, torde bestå av dels den rätt till jakt å styckningsfastighetens mark, som tillkomme säljarna såsom ägare av fastigheten, och dels den rätt till jakt å samfälld mark, som tillkomme säljarna, i deras nyssberörda egenskap. Sistnämnda rätt vore uppenbarligen icke att anse såsom en sådan stycknings fastigheten tillhörig rättighet eller förmån, varom jämlikt 19 kap. 12 andra stycket jorddelningslagen bestämmelse kunde meddelas. Med bestämmelsen om rätt till jakt inom styckningsfastighetens, gränser torde närmast hava avsett att grunda en servitutsrätt; men om överhuvud jakträtt kunde göras,till föremål för servitutsupplåtelse, torde det i allt fall ej kunna ske vid laga skifte eller avstyckning. Då vad sålunda anmärkts syntes innebära hinder för fastställelse å avstyckningen, hänsköte överlantmätaren frågan därom till Falu domsagas AgodR. Agod.R:n yttrade i utslag d. 18 okt. 1933: Som andel i styckningsfastighetens rätt till jakt inom skifteslaget icke, på s~~ vid förrättningen skett, lagligen kunnat tilläggas det därvid~ avstyckade området, funne Agod.R:n fastställelse å förrättningen icke kunna meddelas. A. ( ( Utskriftsdatum Sidan 1

9 Norstedts Juridik, Nytt Juridiskt Arkiv Avd. I E. besvärade sig. Föredraganden, Rev.Sekr. Odencrants, anförde i betänkande:»lika med Ägod.R:n torde K. M. finna fastställelse å förrättningen icke kunna meddelas; men enär vad som anmärkts mot förrättningen icke kan anses vara av beskaffenhet att förrättningen bör, såsom skett genom Ägod.R:ns utslag, i sin helhet undanröjas, hemställer jag, att K. M. måtte finna skäligt på det sätt ändra överklagade utslaget, att förrättningen visas åter till förrättningsmannen för åvägabringande av rättelse i anmärkta avseendet.»... _. Målet föredrogs d. 20 febr. i H D. (Just.R:n Christiansson, Stenberg, Lawski, Forssman och Lind); och enär bestämmelser om rätt till jakt icke kunde med laga verkan meddelas vid jorddelningsförrättning, prövade H. D. lagligt att, med gillande av Ägod.R:ns utslag i vad därigenom förrättningen förklarats icke kunna fastställas, visa densamma åter till förrättningsmannen för ny behandling i laga ordning. K. M:s utslag utfärdades d. 8 mars ' I Utskriftsdatum Sidan 2