Ursprungligt Ändrat I metoderna har man avgränsat avbrottskostnadernas effekt i effektiviseringsincitamentet

Transkript

1 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Bilaga 1 Tillsynsmetoder för bedömning av skälig prissättning inom eldistributions- och högspänningsdistributionsnätsverksamheten under den tredje tillsynsperioden som inleds den och avslutar den Ursprungligt Ändrat I metoderna har man avgränsat avbrottskostnadernas effekt i effektiviseringsincitamentet i enlighet med marknadsdomstolens beslut (nr /2012) genom att lägga till kapitel i metoden gällande effektiviseringsincitamentet.

2

3 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Innehållsförteckning: 1 ALLMÄNT OM TILLSYN AV SKÄLIG PRISSÄTTNING I ELNÄTSINNEHAVARES NÄTVERKSAMHET Kalkyler som utförs under tillsynsperioden Tillsynsbeslut som ges efter tillsynsperiodens utgång Att söka ändring i fastställelse- och tillsynsbeslut FAKTORER SOM PÅVERKAR BERÄKNINGEN AV SKÄLIG AVKASTNING OCH FAKTISKT JUSTERAT RESULTAT Inflationsjustering Att upplösa hyresnätsarrangemang i tillsynssystemet Särredovisning av elnätsverksamhet METODER FÖR JUSTERING AV KAPITAL SOM BUNDITS I NÄTVERKSAMHETEN Att justera och bestämma värdet på det kapital som är bundet i nätverksamheten Justering av kapitalet som bundits i elnätet Beräkning av elnätets återanskaffningsvärde Beräkning av nuvarande bruksvärde för elnätet Elnät som köpts och sålts under tillsynsperioden Övriga justeringar i bestående aktiva Principer för uppskattning av rörliga aktiva Finansieringstillgångar Övriga omsättningstillgångar och övriga fordringar Uppdelning av justerat bundet kapital i eget och främmande kapital Justering av eget kapital Justering av främmande kapital Räntebärande främmande kapital Räntefritt främmande kapital Bokslutsdispositioner och avsättningar Sammanfattning av justeringen av balansräkning och beräkningen av justerat kapital som bundits i nätverksamheten... 20

4 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 4 METOD FÖR FASTSTÄLLANDE AV GODTAGBAR SKÄLIG AVKASTNINGSGRAD FÖR JUSTERAT KAPITAL SOM BUNDITS I NÄTVERKSAMHETEN Metod som används för att fastställa skälig avkastningsgrad Skälig kostnad för eget kapital Real riskfri räntesats Betakoefficient Marknadens riskpremie Premie för icke-likviditet Kapitalstrukturens effekt Kostnad för främmande kapital Att fastställa skälig avkastningsgrad BERÄKNING AV SKÄLIG AVKASTNING METODER FÖR BERÄKNING AV FAKTISKT JUSTERAT RESULTAT FÖR NÄTVERKSAMHETEN Intäkter i nätverksamheten Kostnader i nätverksamheten Kostnader som rör finansiering av nätverksamheten Investeringsincitament Avskrivningsmetoden i investeringsincitamentet Uppföljning av tillräcklig investeringsnivå i investeringsincitamentet Investeringsincitament vid beräkning av faktiskt justerat resultat Kvalitetsincitament Uppskattning av den skada som avbrotten orsakar och beräkning av årligt utfall Fastställande av jämförelsenivå för skada orsakad av avbrott Kvalitetsincitament vid beräkning av faktiskt justerat resultat Effektiviseringsincitament Mätning av effektiviteten hos distributionsnätsinnehavare Företagsspecifikt effektiviseringsmål Basuppgifter Allmänt effektiviseringsmål Övergångstid Nätinnehavarspecifikt effektiviseringsmål, jämförelsenivå och årligt faktiskt utfall samt avgränsning av avbrottskostnadernas effekt Metod som används vid avgränsning av avbrottskostnaden i effektiviseringsincitamentet och fastställande av storleken på avgränsningen Mätning av effektivitet hos innehavare av högspänningsdistributionsnät... 57

5 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Effektiviseringsincitament vid beräkning av faktiskt justerat resultat Innovationsincitament Kostnader för forskning och utveckling Kostnader för timmätning av fjärravlästa eldriftsställen med en huvudsäkring på högst 63 A Innovationsincitament vid beräkning av faktiskt justerat resultat BERÄKNING AV FAKTISKT JUSTERAT RESULTAT TILLSYN AV SKÄLIG PRISSÄTTNING I NÄTVERKSAMHETEN RAPPORTERING TILL KÄLLOR BILAGA A NÄTKOMPONENTER, JÄMFÖRPRISER OCH ANVÄNDNINGSTIDENS VARIATIONSINTERVALL... A-1 BILAGA B BESKRIVNING AV TILLSYNSMETODERNA... B-1

6

7 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 1 1 ALLMÄNT OM TILLSYN AV SKÄLIG PRISSÄTTNING I ELNÄTSINNEHAVARES NÄTVERKSAMHET I det här dokumentet presenteras metoderna för tillsyn av skälig prissättning inom distributionsnätsinnehavarnas och högspänningsdistributionsnätsinnehavarnas elnätsverksamhet som Energimarknadsverket tillämpar under den tredje tillsynsperioden Om tillsynsmetoderna för högspänningsdistributionsnätsinnehavare avviker från dem för distributionsnätsinnehavare presenteras de avvikande metoderna separat. Avvikelserna gäller de incitamentsmetoder som tillämpas på beräkning av faktiskt justerat resultat: kvalitetsincitament (kapitel 6.5 i detta dokument), effektiviseringsincitament (6.6) och innovationsincitament (6.7). Metoderna för tillsyn av skälig prissättning har utformats av tjänstemän på Energimarknadsverket. Motiveringarna till de lösningar som presenteras i dokumentet har härletts från elmarknadslagen (386/1995) 1, regeringens proposition till elmarknadslagen (138/1994) och ändringarna i elmarknadslagen med motiveringar, samt författningar som utfärdats med stöd av elmarknadslagen. I valsituationer har hänsyn tagits även till grundlagutskottets och ekonomiutskottets betänkanden gällande regeringens propositioner till elmarknadslag och ändring av den. Dessutom har man vid beredningen beaktat marknadsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens besvärsbeslut som gäller Energimarknadsverkets fastställelsebeslut om tillsyn av skälig prissättning i nätverksamheten under den andra tillsynsperioden Som bakgrundsmaterial har man vid beredningen även använt de utlåtanden som erhållits om riktlinjerna för tillsynsmetoderna från den 14.1 och Som bakgrundsmaterial vid beredningen av riktlinjerna har man även använt utomstående expertutredningar och - utlåtanden. 1.1 Kalkyler som utförs under tillsynsperioden Under tillsynsperioden beräknar Energimarknadsverket årligen före utgången av oktober den skäliga avkastningen och det faktiska justerade resultatet inom nätinnehavarens elnätsverksamhet, hur posterna av utdelningskaraktär utfallit samt att en tillräcklig investeringsnivå nåtts, och meddelar kalkylresultaten till nätinnehavaren. Vid uträkningen följs de metoder och principer som beskrivs i detta dokument, och där används bokslutsuppgifter, uppgifter om nätets struktur och andra ekonomiska och tekniska uppgifter från det föregående året som nätinnehavaren rapporterat till Energimarknadsverket.Förutsättningen för att tidtabellen ska kunna hållas är att nätinnehavaren tillställer Energimarknadsverket de nödvändiga uppgifterna i den form och inom den tid som definieras i detta dokument, i handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna (HIMf 79/2005) 2 och i Energimarknadsverkets föreskrift om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering 1 Elmarknadslag (386/1995) 2 Handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna (HIMf 79/2005)

8 2 ENERGIAMARKKINAVIRASTO (EMV 963/002/2011)) 3. Dessutom ska uppgifterna vara tillräckligt tillförlitliga för att uträkningarna ska kunna göras. Kalkylerna som Energimarknadsverket utför årligen under tillsynsperioden innehåller inga ålägganden för nätinnehavaren och är sålunda inte förvaltningsbeslut som nätinnehavaren har rätt att söka ändring i. Kalkylerna avseende hela tillsynsperioden fastställs först i samband med tillsynsbesluten som ges efter en avslutad tillsynsperiod (se kapitel 1.2 i detta dokument). När Energimarknadsverket skickar den årliga kalkylen till nätinnehavaren ber verket samtidigt att nätinnehavaren kontrollerar kalkylen och informerar om eventuella fel. Vid behov sänder Energimarknadsverket nätinnehavaren en ny kalkyl där de upptäckta felen beaktas. Att nätinnehavaren underlåter att kommentera de årliga kalkylerna omedelbart efter att ha fått kännedom om dem, hindrar inte nätinnehavaren från att uttala sig om frågan längre fram innan det slutgiltiga tillsynsbeslutet ges. För att tillsynen ska bli så förutsägbar som möjligt rekommenderar Energimarknadsverket dock att kommentarerna om de årliga kalkylerna tillställs Energimarknadsverket redan under tillsynsperioden och så snart som möjligt efter det nätinnehavaren fått kännedom om kalkylerna. 1.2 Tillsynsbeslut som ges efter tillsynsperiodens utgång Efter att tillsynsperioden avslutats fastställer Energimarknadsverket med ett beslut som ges med stöd av 38 c i elmarknadslagen separat för varje nätinnehavare, med hur stort eurobelopp nätinnehavarens faktiska justerade resultat under hela tillsynsperioden överstiger eller understiger den avkastning som anses skälig (tillsynsbeslut). I tillsynsbeslutet summerar Energimarknadsverket enligt metoderna som fastställts i fastställelsebeslutet de faktiska justerade resultaten från åren under tillsynsperioden och avdrar från denna summa summan av skäliga avkastningar under samma år (8). 1.3 Att söka ändring i fastställelse- och tillsynsbeslut Både fastställelsebeslutet som ges före tillsynsperiodens början och tillsynsbeslutet som ges efter en avslutad tillsynsperiod är förvaltningsbeslut som man kan söka ändring i enligt 51 i elmarknadslagen. I Energimarknadsverkets fastställelsebeslut och tillsynsbeslut kan ändring sökas genom besvär hos marknadsdomstolen. Beslut som ges av marknadsdomstolen kan man söka ändring i genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Även Energimarknadsverket kan söka ändring i marknadsdomstolens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen om marknadsdomstolen med sitt beslut ändrat Energimarknadsverkets fastställelse- eller tillsynsbeslut. Enligt 52 i elmarknadslagen ska fastställelse- eller tillsynsbeslutet följas även om det överklagats, om inte Energimarknadsverket genom sitt beslut bestämmer något annat. Fullföljdsdomstolen har dessutom rätt att meddela föreskrifter om verkställigheten av beslut, enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen. 3 Energimarknadsverket, Föreskrift om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering (dnr 963/002/2011)

9 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 3 Under tillsynsperioden kan Energimarknadsverket ändra ett beslut om fastställande som getts före tillsynsperiodens början med ett nytt beslut i situationer som definieras i 38 b i elmarknadslagen.

10 4 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 2 FAKTORER SOM PÅVERKAR BERÄKNINGEN AV SKÄLIG AVKASTNING OCH FAKTISKT JUSTERAT RESULTAT 2.1 Inflationsjustering Vid beräkningen av skälig avkastning och faktiskt justerat resultat under den tredje tillsynsperioden tar Energimarknadsverket hänsyn till den årliga förändringen av penningvärdet, dvs. inflationens effekt, på följande sätt. Inflationsjustering vid beräkning av skälig avkastning När man beräknar skälig avkastning för nätinnehavaren görs den centrala inflationsjusteringen genom att det justerade kapital som bundits i nätverksamheten uppdateras. Inflationsjusteringen görs årligen så att man med byggnadskostnadsindexet uppdaterar standardjämförpriserna på elnätets nätkomponenter (beskrivs senare i detta kapitel), som används för att beräkna elnätets återanskaffningsvärde (se kapitel i detta dokument). För värdering av övrigt bundet justerat kapital används värden i nätinnehavarens särredovisade balansräkning för det aktuella året utan korrigering av penningvärdet, eftersom dessa poster vid tidpunkten för bokslutet redan anges i det aktuella årets penningvärde. Eftersom det justerade kapital som bundits i nätverksamheten uppdateras årligen i samband med att man beräknar skälig avkastning för nätinnehavaren, inbegriper det efter inflationsjusteringen effekterna av den årliga inflationen. Vid beräkningen av skälig avkastning för nätinnehavaren ska då riskfri ränta som utgör en del av den skäliga avkastningsgraden beaktas till realvärde, dvs. inflationseffekten ska dras av så att inflationen inte räknas med dubbelt i tillsynsmetoderna. Inflationsjusteringen av skälig avkastningsgrad (4.2.1) görs i den riskfria räntesatsen som utgör en parameter i beräkningen och uppdateras årligen. Som riskfri räntesats används räntan på finländska statens tioåriga obligationslån. Den riskfria räntesatsen beräknas till realvärdet genom att man eliminerar inflationspåverkan. Energimarknadsverket har låtit Sigma-Hat Economics Oy göra en utredning 4 som behandlar den här frågan. Om man hade använt byggkostnadsindex för att eliminera inflationspåverkan på statens tioåriga obligationslåneränta hade detta i tre års tid sedan 2005 lett till att den reala riskfria räntesatsen hade blivit negativ. Med tanke på detta kan man konstatera att det behövs försiktighet vid eliminering av inflationspåverkan. Därför använder man under den tredje tillsynsperioden ett fast värde på 1,0 % för den inflationskomponent som ska dras av på den nominella riskfria räntesatsen. 4 Sigma-Hat Economics Oy / Kuosmanen Timo, Pursiainen Heikki (2011), Inflaatiokorjaus ja siihen sovellettavat hintaindeksit sähköverkkotoiminnan valvontamallissa,

11 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 5 Inflationsjustering vid beräkning av faktiskt justerat resultat Vid beräkningen av nätinnehavares faktiska justerade resultat görs inflationsjusteringen i kvalitetsincitamentet och effektiviseringsincitamentet. Vid inflationsjusteringen används konsumentprisindex vilket beskrivs senare i kapitlet. När det gäller kvalitetsincitamentet görs inflationsjusteringen på priser uttryckta i 2005 års penningvärde som används för att beräkna skada som orsakats av avbrott i elleveranserna (6.5). Priser som används för att värdera den skada som orsakats av avbrott justeras varje år under tillsynsperioden både när det gäller referensnivån för skada orsakad av avbrott och beräkningen av årligt faktiskt utfall. När det gäller effektiviseringsincitamentet görs inflationsjusteringen i samband med att man beräknar den årliga skäliga effektiviseringskostnaden enligt effektiviseringsmålet. Effektiviseringskostnadens utgångsnivå uttrycks i 2010 års penningvärde (6.6). Byggnadskostnadsindex och konsumentprisindex vid inflationsjustering Vid den årliga inflationsjusteringen som görs i det justerade kapitalet som bundits i elnätet (i standardjämförpriserna) används förändringen av byggnadskostnadsindexets (1995=100) totalindex. Vid den årliga inflationsjusteringen som görs i kvalitetsincitamentet och effektiviseringsincitamentet används förändringen av konsumentprisindexets (1995=100) totalindex. Som indextal för respektive år används medelvärdet av byggnadskostnadsindexets (1995=100) indextal i april juni året före det aktuella året. Till exempel används som indextal för 2012 medelvärdet av byggnadskostnadsindexets indextal i april juni Då känner nätinnehavaren redan i förväg till vilka siffror som ska användas för inflationsjustering respektive år. Byggnadskostnadsindexets ändring för år t presenteras i formel 1. BKI t BKI 1 t 1 (1) BKI där t2 BKI t = byggnadskostnadsindexets ändring för år t BKI t1 = medelvärdet för byggnadskostnadsindexets (1995=100) indextal i april juni år t-1. t2 BKI = medelvärdet för byggnadskostnadsindexets (1995=100) indextal i april juni år t-2.

12 6 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Konsumentprisindexets ändring för år t presenteras i formel 2. KPI t KPI 1 t 1 (2) KPI där t2 KPI t = ändringen av konsumentprisindexet för år t KPI t1 = medelvärdet för konsumentprisindexets (1995=100) indextal i april juni år t-1. KPI t2 = medelvärdet för konsumentprisindexets (1995=100) indextal i april juni år t Att upplösa hyresnätsarrangemang i tillsynssystemet I tillsynsmetoderna behandlas en nätinnehavare som helt eller delvis hyr det nät som används, dvs. är verksam i hyresnät, helt identiskt med en nätinnehavare som äger det nät som används. Enligt elmarknadslagen är det som är relevant för en nätinnehavares elnätsverksamhet det elnät som nätinnehavaren enligt nättillståndet förfogar över. Det elnät som nätinnehavaren har i sin besittning ska behandlas som nätinnehavarens eget nät oberoende av om nätinnehavaren äger eller hyr nätet. Om en nätinnehavare utövar sin verksamhet i ett hyresnät kommer hyresarrangemangen att upplösas i tillsynsmetoderna. Hyresarrangemangen upplöses i samband med att balans- och resultaträkningen justeras. Enligt 6 i handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna, om en nätinnehavare använder hyresnät ska de i 2 definierade intäkterna och kostnaderna (6.1 ja 6.2) samt tillgångs- och kapitalposterna (3.1) som direkt kan hänföras till elnätsverksamhet tas upp direkt i elnätsverksamhetens särredovisade bokslut. Alla författningar, bestämmelser och skyldigheter som handlar om särredovisning av elnätsverksamhet (2.3) gäller även nätinnehavare som är verksamma i hyresnät. Vid bestämningen av det justerat kapital som bundits i nätverksamheten upplöses hyresarrangemangen och de hyrda elnätskomponenterna inkluderas i nätinnehavarens nättillgångar (3.1.1). Eftersom de nättillgångar som nätinnehavaren förfogar över, dvs. hyr, inkluderas i det justerade kapital som bundits i nätverksamheten och det för kapitalet fastställs en skälig avkastning, ska man i jämlikhetens namn även återföra de betalda näthyrorna bokförda i den särredovisade resultaträkningen (6.1) till rörelsevinsten (rörelseförlusten) vid beräkningen av faktiskt justerat resultat. Byggande av nät, dvs. investeringsverksamhet, inkluderas i elnätsverksamheten när det sker i nätinnehavarens eget elnät. Sådan investeringsverksamhet anses ingå i byg-

13 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 7 gande av det nät som definieras i nättillståndet. Nätinnehavaren kan alltså inte lämna sådan verksamhet utanför elnätsverksamheten, även om elnätet inom nättillståndets ansvarsområde är hyrt och inte ägs av nätinnehavaren. De intäkter och kostnader som nätbyggandet medför hör till nättillståndsenlig nätverksamhet och de tas upp i nätinnehavarens justerade balans- och resultaträkning. Vid bestämningen av kontrollerbara operativa kostnader i nätverksamheten beaktas inte sådana operativa kostnader för nätbyggande (investeringar) i hyrt nät inom nättillståndets ansvarsområde eller sådana operativa kostnader för annan verksamhet klassificerad som nätverksamhet som kunde aktiveras i balansräkningen om nätinnehavaren ägde elnätet, i den utsträckning kostnaderna i den särredovisade resultaträkningen ingår i posterna för kontrollerbara operativa kostnader (6.2). Kostnaderna som medförts av nätbyggandet elimineras från de kontrollerbara operativa kostnaderna vid beräkningen av skälig avkastning. Om en nätinnehavare hyr det elnät som används ska nätinnehavaren även vid behov till Energimarknadsverket rapportera uppgifter om nätägarens affärsverksamhet för de delar som handlar om nätinnehavarens elnätsverksamhet enligt nättillståndet och det elnät som ingår i nättillståndets ansvarsområde. I andra avseenden behandlas innehavaren av ett hyrt nät på samma sätt som en nätinnehavare som äger sitt nät i kalkylerna gällande tillsyn av skälig prissättning. Behandlingen av de justerade balans- och resultaträkningarna hos en nätinnehavare som utövar verksamhet i ett hyrt nät preciseras vid behov i andra kapitel i detta dokument. Lagstiftning bakom upplösning av hyresarrangemang Enligt 1 kap. 3 i elmarknadslagen avses med nätinnehavare en sammanslutning eller inrättning som i sin besittning har ett elnät och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet. Enligt 2 i handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna (HIMf 79/2005) hör till elnätsverksamheten också planering, byggande, underhåll och drift av elnät, anslutande av kundernas elanläggningar till nätet, elmätning och andra sådana åtgärder som behövs för elöverföring och som är nödvändiga för elöverföringen och övriga nättjänster i nätinnehavarens eget nät. Elöverföring och övriga nättjänster i nätinnehavarens eget nät fastställs huvudsakligen av det nät som definierats i nätinnehavarens nättillstånd. I motiveringspromemorian 5 till handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna (HIMf 79/2005) konstateras att enligt 2 i förordningen avses med nätinnehavare en sammanslutning eller inrättning på vilken bestämmelserna om nätinnehavare i elmarknadslagen tillämpas. Att företaget beviljats nättillstånd är enligt promemorian det viktigaste kriteriet på en nätinnehavare. Samma principer tillämpas även på en nätinnehavare som utövar verksamhet i ett hyresnät. Vid särredovisningen av elaffärsverksamheter från övriga affärsverksamheter anses nätinnehavarens elnätsverk- 5 Handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna (79/2005), motiveringspromemoria

14 8 ENERGIAMARKKINAVIRASTO samhet eller delfunktioner inom elnätsverksamheten inte vara av ringa betydelse. Inte heller en nätinnehavare som hyr sitt nät kan särredovisa elnätsverksamhet eller delfunktioner inom elnätsverksamheten från sin elnätsverksamhet. Vid tillsynen av skälig prissättning inom nätverksamheten behandlas en nätinnehavare som utövar sin verksamhet i hyresnät på samma sätt som en nätinnehavare som äger elnätet i sin besittning. Därför upplöses hyresarrangemangen i tillsynsmetoderna. 2.3 Särredovisning av elnätsverksamhet De företag som är verksamma på elmarknaden ska enligt 28 i elmarknadslagen särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter. Nätinnehavarens nätverksamhet kan åtskiljas kalkylmässigt eller juridiskt. Enligt 29 i elmarknadslagen avses med särredovisning att det för de elaffärsverksamheter som ska särredovisas årligen ska upprättas en resultaträkning och balansräkning som ska kunna härledas från företagets bokföring. Enligt 3 6 punkten i elmarknadslagen avses med elnätsverksamhet att mot vederlag ställa elnät till förfogande för dem som behöver elöverföring och andra nättjänster. Till elnätsverksamheten hör enligt samma lagpunkt även planering, byggande, underhåll och drift av elnät, anslutande av kundernas elanläggningar till nätet, elmätning och andra sådana åtgärder som behövs för elöverföring och som är nödvändiga för elöverföringen och övriga nättjänster. I motiveringspromemorian till handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheterna konstateras att med nätinnehavare avses en sammanslutning eller inrättning på vilken bestämmelserna om nätinnehavare i elmarknadslagen tillämpas. Att företaget beviljats nättillstånd är det viktigaste kriteriet på en nätinnehavare. Samma regler och principer tillämpas även på en nätinnehavare som utövar verksamhet i ett hyresnät. I Energimarknadsverkets rekommendation om kalkylmässig särredovisning av el- och naturgasaffärsverksamheterna 6 preciseras hur frågor om särredovisningen behandlas i tillsynsmetoderna.som utgångspunkt i sina beräkningar gällande tillsyn av skälig prissättning inom elnätsinnehavarens elnätsverksamhet använder Energimarknadsverket det fastställda officiella bokslutet över elnätsverksamheten hos en nätinnehavare vars verksamheter ska åtskiljas juridiskt eller det särredovisade bokslutet över elnätsverksamheten hos en nätinnehavare som ska åtskilja verksamheterna kalkylmässigt. 6 Energimarknadsverkets rekommendation, Kalkylmässig särredovisning av el- och naturgasaffärsverksamheterna (dnr 549/002/2011),

15 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 9 3 METODER FÖR JUSTERING AV KAPITAL SOM BUNDITS I NÄTVERKSAMHETEN Utgångspunkten för hur man fastställer det justerade kapital som är bundet i nätverksamheten och som används för att beräkna skälig avkastning för nätinnehavaren är balansräkningen för elnätsverksamheten enligt nätinnehavarens särredovisade bokslut som justeras enligt de metoder som beskrivs i detta kapitel. När man justerar den aktiva sidan i den särredovisade balansräkningen med de metoder som presenteras i kapitel 3 i detta dokument får man som justerad balansomslutning summan justerat kapital som bundits i nätverksamheten som används i beräkningen av skälig avkastning för nätinnehavaren. När man justerar den passiva sidan i den särredovisade balansräkningen med de metoder som presenteras i kapitel 3.2 får man fram hur summan av det justerade kapital som är bundet i nätverksamheten fördelas på eget kapital samt på räntebärande och räntefritt främmande kapital vilka används i beräkningen av skälig avkastning för nätinnehavaren. 3.1 Att justera och bestämma värdet på det kapital som är bundet i nätverksamheten Värdet på det justerade kapitalet som bundits i nätverksamheten fastställs årligen Justering av kapitalet som bundits i elnätet Elnätet utgör den största enskilda, dock av flera komponenter bestående delen av en elnätsinnehavarens anläggningstillgångar. Enligt 3 1 punkten i elmarknadslagen avses med elnät en för elöverföring eller eldistribution avsedd helhet som bildas av till varandra anslutna elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra nödvändiga elanläggningar och elutrustningar. Värdet på det kapital som bundits i nätinnehavarens elnät justeras i tillsynsmetoderna så att det motsvarar marknadsvärdet. Justeringen sker vid beräkningen av skälig avkastning så att i stället för värdet i nätinnehavarens särredovisade balansräkning används elnätets nuvarande bruksvärde beräknat utifrån elnätets återanskaffningsvärde som fastställs enligt beskrivningen längre fram i detta kapitel. Återanskaffningsvärdet och det nuvarande bruksvärdet av nätinnehavarens elnät fastställs årligen under tillsynsperioden så att värdet motsvarar situationen den första januari respektive år. Vid beräkningen av elnätets återanskaffningsvärde används i regel nätkomponentspecifika jämförpriser som bestämts för olika nätkomponenter, dvs. standardjämförpriser, som presenteras i bilaga A till detta dokument.

16 10 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Standardjämförpriserna baserar sig huvudsakligen på de jämförpriser som presenteras i Finsk Energiindustri rf:s nätrekommendation 7. För de komponenter som används för justering av det i elnätet bundna kapitalet och som inte ingår i ovannämnda nätrekommendation baseras jämförpriserna på en utredning som Energimarknadsverket beställt av Empower Oy 8 samt på andra utredningar som Energimarknadsverket förfogar över. Dessutom tar man vid bestämningen av elnätets återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde hänsyn till de ändringar som skett i klassificeringen av nätkomponenter enligt bilaga A i detta dokument. Vid bestämningen av elnätets värde beaktas förändringar i nätkomponenternas jämförpriser som orsakas av förändringar i penningvärdet. Jämförpriserna i bilaga A motsvarar penningvärdet För de övriga åren under den tredje tillsynsperioden ( ) görs inflationsjusteringen med byggnadskostnadsindexet i standardenheterna enligt kapitel 2.1 i detta dokument. Som standardprocedur under den tredje tillsynsperioden tillämpas för de olika nätkomponenterna de användningstider som nätinnehavaren valt under den första och andra tillsynsperioden och meddelat till Energimarknadsverket. Nätinnehavaren har möjlighet att inför den tredje tillsynsperioden välja användningstider för de nätkomponenter för vilka man inte valt användningstider under den första eller andra tillsynsperioden. Användningstiderna och deras variationsintervall för olika komponenter presenteras i bilaga A till detta dokument. Den teknisk-ekonomiska användningstid som elnätsinnehavaren väljer i tillsynsmetoderna kan inte vara kortare än den ekonomiska användningstid som nätinnehavaren tillämpar i bokföringen. De användningstidsintervall som ska tillämpas för olika nätkomponentgrupper baserar sig i regel på en undersökning som Energimarknadsverket låtit göra vid den tekniska högskolan i Villmanstrand 9 och dessutom har Energimarknadsverket ändrat användningstidsintervallen för några luftledningsnätkomponenter. Under den tredje tillsynsperioden beräknas elnätets nuvarande bruksvärde ( ) utifrån återanskaffningsvärdet så att man till skillnad från tidigare tillsynsperioder använder uppgifterna om ålder och användningstid hos nätinnehavarens nätkomponenter. Om nätinnehavaren till exempel får nationella stöd eller EU-stöd till investeringar i elnätstillgångar elimineras vid beräkningen av elnätets återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde en andel som motsvarar dessa stöd från det justerade kapital som bundits i nätinnehavarens elnät. Elimineringen görs så att för de nätdelar som finansierats med stöd inte tillåts skälig avkastning. Dessa nätdelar beaktas dock precis som övrigt elnät i den linjära avskrivning som beräknas på återanskaffningsvärdet vid beräkningen av faktiskt justerat resultat enligt kapitel i detta dokument. 7 Energiindustri rf (2010), Verkostotöiden kustannusluettelo, Verkostosuositus KA 2:10 8 Empower Oy (2010), Sähköverkkokomponenttien yksikköhintojen määrittely, Villmanstrands tekniska högskola / Partanen Jarmo, Lassila Jukka, Viljainen Satu (2002), Investoinnit sähkön siirron hinnoittelussa,

17 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 11 Vid beräkningen av det justerade kapital som bundits i nätverksamheten behandlas det elnät som nätinnehavaren har till sitt förfogande på samma sätt oberoende av om nätinnehavaren äger eller hyr nätet. Om en nätinnehavare helt eller delvis hyrt det elnät som används, kommer hyresarrangemangen att upplösas och nätkomponenterna i det hyrda elnätet att inkluderas i nätinnehavarens nättillgångar och vidare i det justerade kapitalet som bundits i nätverksamheten. Nätinnehavarspecifika specialfall och ändringar Med särskild motivering kan man i stället för standardjämförpriser för nätkomponenter använda nätinnehavarspecifika avvikande jämförpriser. Användningen av sådana nätinnehavarspecifika jämförpriser är motiverad endast när kostnaderna härrör sig från mycket exceptionella elnätskonstruktioner. Dessutom kan nätinnehavaren undantagsvis med hänvisning till den tekniska användningstiden ändra användningstiderna som tillämpats under tidigare tillsynsperioder för de nätkomponenter i luftnät vars maximala användningstider har ändrats i tillsynsmetoderna inför den tredje tillsynsperioden. Förslagen till nätinnehavarspecifika jämförpriser och ändring av användningstider ska ges i början av tillsynsperioden. Nätinnehavaren ska senast lämna in ett förslag till Energimarknadsverket med giltiga motiveringar till varför ändringarna måste göras. Energimarknadsverket granskar nätinnehavarens förslag och godkänner eller avslår införandet av nätinnehavarspecifika jämförpriser och deras nivå samt ändringen av nätinnehavarens användningstid Beräkning av elnätets återanskaffningsvärde Återanskaffningsvärdet av nätinnehavarens elnät beräknas för varje år under tillsynsperioden så att värdet motsvarar situationen den första januari respektive år. Återanskaffningsvärdet beräknas utifrån de inlämnade uppgifterna om antalet nätkomponenter i det elnät som är i nätinnehavarens besittning och som nätinnehavaren faktiskt förfogar över samt de jämförpriser på nätkomponenter som anges i bilaga A och som inflationsjusteras. Till exempel är transformatorer eller andra nätkomponenter i lager inte i faktisk användning, dvs. nätinnehavaren kan inte uppge dem i uppgifterna om antalet nätkomponenter. Återanskaffningsvärdet av nätinnehavarens hela elnät fås genom att multiplicera uppgifterna om antalet komponenter med motsvarande jämförpriser och sedan summera de erhållna komponentgruppspecifika återanskaffningsvärdena. Beräkning av jordkablarnas återanskaffningsvärde Jordkablarnas återanskaffningsvärde under den tredje tillsynsperioden beräknas huvudsakligen enligt samma princip som under den andra tillsynsperioden. Ett undantag jämfört med det tidigare beräkningssättet är att grävgraderna fastställs årligen och att vid fastställandet av grävförhållanden nu även kartbaserat material används vid sidan av verbala beskrivningar.

18 12 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Som kartbaserat material för att fastställa grävförhållanden för jordkablar används det gratismaterial om markanvändning och jordlager som tillhandahålls av Finlands miljöcentral. Det kartbaserade materialet kan användas som det är eller som en del i nätinnehavarens nätdatasystem. Nätinnehavaren kan på välmotiverade grunder göra ändringar i de områden som det kartbaserade materialet och de verbala beskrivningarna avser. I Energimarknadsverkets motiveringspromemoria (nr 1 (version 3) / 2011) 10 presenteras definitioner av olika grävgrader baserade på både kartbaserat material och verbala beskrivningar. Längden på jordkabeldiket bestäms genom att dividera jordkabellängderna vid varje grävförhållande med den koefficient för sambruksgrad i tabell 1 som motsvarar grävförhållandet. Den totala längden av jordkabeldiket vid ett visst grävförhållande beräknas genom att summera längderna på de jordkabeldiken med mellan- och lågspänningsnät som räknats fram med hjälp av koefficienterna. Om nätinnehavaren känner till de faktiska längderna på alla jordkabeldiken i elnätet kan de faktiska diklängderna användas i stället för längder på jordkabeldiken beräknade med hjälp av koefficienter. Då beräknas längderna på alla jordkabeldiken hos nätinnehavaren med hjälp av de faktiska längderna på jordkabeldikena och nätinnehavaren har inte alls möjlighet att använda koefficienter för sambruksgrad. Tabell 1. Koefficienter för sambruksgrad Grävförhållande Sambruksgrad (jordkabellängd/längd på kabeldike) 20 kv 0,4 kv Lätt (t.ex. på glest bebyggt område) 1,1 1,5 Normalt (t.ex. i tätort) 1,2 1,75 Svårt (t.ex. i städer) 1,3 2,0 Mycket svårt (t.ex. i centrum av en storstad) 2,0 3,0 Nätinnehavaren ska varje år under tillsynsperioden indela mellan- och lågspänningsjordkablarna i fyra olika grävförhållanden med hjälp av kartbaserat material och verbala beskrivningar, samt i samband med att uppgifterna om nätstruktur lämnas in tillställa Energimarknadsverket uppgifterna uttryckta i procent så att värdet motsvara situationen den första januari respektive år Beräkning av nuvarande bruksvärde för elnätet Det nuvarande bruksvärdet av nätinnehavarens elnät beräknas för varje år under tillsynsperioden så att värdet motsvarar situationen den första januari respektive år. 10 Energimarknadsverket (2011), Maakaapelien kaivuolosuhteiden käyttö sähköverkon jälleenhankinta-arvon määrityksessä, Motiveringspromemoria nr 1 (version 3)/2011 till dokumentet: Riktlinjer för tillsynsmetoder som gäller skälig prissättning inom eldistributionsnätsverksamheten och högspänningsdistributionsnätsverksamheten åren ,

19 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 13 Det nuvarande bruksvärdet beräknas utifrån återanskaffningsvärdet med hjälp av nätkomponentspecifika uppgifter om genomsnittsålder och användningstid. För att kunna beräkna genomsnittsåldern måste man ta reda på åldersuppgifterna för varje nätkomponent. Nätinnehavaren måste i första hand ta reda på nätkomponenternas faktiska ålder. Med uppgiften om faktisk ålder avses i regel nätkomponentens ålder räknat från tillverkningsåret. För de nätkomponenter där åldersuppgifterna inte kan fås fram bestäms de saknade uppgifterna med hjälp av det inmatande lokalnätet. Om åldersuppgifterna inte kan bestämmas med hjälp av det inmatande lokalnätet används 70 % av nätkomponentens användningstid för en nätkomponent vars ålder man inte kunnat få fram. Genomsnittsåldern för en enskild nätkomponent om genomsnittsåldern överstiger användningstiden kan högst vara lika stor som den maximala användningstid som nätinnehavaren valt. Uppgifterna om genomsnittsåldern ska meddelas till Energimarknadsverket samtidigt med nätstrukturuppgifterna. Noggrannare beskrivning av hur uppgifterna om genomsnittsåldern tas fram finns i Energimarknadsverkets motiveringspromemoria (nr 2 (version 3) / 2011) 11. Hur elnätets nuvarande bruksvärde beräknas nätkomponentspecifikt utifrån återanskaffningsvärdet med hjälp av uppgifterna om genomsnittsålder och användningstid presenteras i formel 3. genomsnittsålder t, i NBV t, i 1 ÅAVt, i användningstid i (3) där NBV t, i = det nuvarande bruksvärdet för alla nätkomponenter i år t i penningvärdet år t ÅAV t, i = det sammanlagda återanskaffningsvärdet för alla nätkomponenter i år t i penningvärdet år t användningstid i = användningstiden för nätkomponent i. Med användningstid avses den tid som en komponent i verkligheten är i operativ användning innan den byts ut, dvs. dess tekniskekonomiska användningstid som tillämpas i tillsynsmetoderna genomsnitt sålder t = åldersuppgiften som vägts med mängduppgiften för nätkomponent i vid ingången av år, i t 11 Energimarknadsverket (2011), Keski-iän huomiointi sähköverkon nykykäyttöarvon laskennassa, Motiveringspromemoria nr 2 (version 3) / 2011 till dokumentet: Riktlinjer för tillsynsmetoder som gäller skälig prissättning inom eldistributionsnätsverksamheten och högspänningsdistributionsnätsverksamheten åren ,

20 14 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Undantaget till beräknandet av nuvarande bruksvärde utifrån genomsnittsålder utgörs av datasystem, huvudtransformatorer som grundunderhållits, 400 kv och 110 kv ledningsgator samt ställverkstomter. Som genomsnittsålder för datasystem används varje år under tillsynsperioden hälften av användningstiden på grund av att systemen uppdateras. Grundunderhållet av en huvudtransformator utökar användningstiden för transformatorn med tjugo år en gång under dess livscykel. För ledningsgator och ställverkstomter fastställs ingen användningstid utan det nuvarande bruksvärdet av dessa nätkomponenter är lika med återanskaffningsvärdet Elnät som köpts och sålts under tillsynsperioden Vid en företagsaffär där en del av nätinnehavarens elnät övergår till en ny ägare beräknas återanskaffningsvärdet och det nuvarande bruksvärdet för de elnät som bildas på följande sätt. Uppgifterna om återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde hos köparens elnät summeras med uppgifterna om nätkomponenternas mängd och genomsnittsålder i det elnät som köps. På motsvarande sätt avdras uppgifterna om nätkomponenternas mängd och genomsnittsålder i det sålda elnätet från uppgifterna om återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde i säljarens elnät. Användningstiden för nätkomponenterna bestäms av de användningstider som nätinnehavaren som är köpare tidigare valt för respektive nätkomponent. Vid bestämning av elnätets återanskaffningsvärde och nuvarande bruksvärde beaktas köpen och försäljningarna först i början av året efter det år då besittningen av elnätet överlåtits Övriga justeringar i bestående aktiva När det gäller övriga tillgångar i bestående aktiva än elnätstillgångar justerar man i samband med justeringen av det kapital som bundits i nätinnehavarens nätverksamhet inte bokföringsvärdena enligt den särredovisade balansräkningen. Ifall det på andra ställen i den särredovisade balansräkningen än i elnätstillgångarna ändå finns tillgångsposter som ingår i justeringen av nätinnehavarens elnät elimineras de från elnätsinnehavarens justerade balansräkning och ersätts med elnätets nuvarande bruksvärde på det sätt som presenterats i kapitel i detta dokument. På motsvarande sätt ska sådana poster bokförda i elnätets tillgångar som inte beaktas vid beräkningen av elnätets nuvarande bruksvärde eller återanskaffningsvärde uppges i noterna till bokslutet. För dessa poster används det bokförda värdet och som skälig avskrivningsnivå medges de planenliga avskrivningarna enligt bokföringen. På motsvarande sätt när det gäller övriga tillgångar i bestående aktiva än elnätstillgångar och affärsvärde används som skälig avskrivningsnivå planenliga avskrivningar på övriga bestående tillgångar baserade på nätinnehavarens särredovisade resultaträkning (6.2).

21 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 15 I ekonomiutskottets betänkande (EkUB 56/1994) 12 om regeringens proposition till elmarknadslagen tar man ställning till företagsaffärer i vilka elaffärsfunktionerna betingar ett högre pris än det gängse priset på tillgångarna. Enligt ekonomiutskottets åsikt får företagsekonomiskt tänkande i elbranschen inte innebära att elanvändarna ytterligare en gång får betala kapitalkostnader för elnät som redan existerar. Utskottet betonade i sitt betänkande att tillsynen av skälig prissättning enligt elmarknadslagen ska basera sig på det faktiska marknadsvärdet av företagens anläggningstillgångar och inte på eventuellt genom spekulation uppblåsta värdepappersvärden. Utifrån Ekonomiutskottets betänkande (EkUB 56/1994) kan det goodwillvärde som uppstått genom en företagsaffär, dvs. affärsvärdet i balansräkningen, anses beskriva sådant immateriellt värde som inte kunnat hänföras till andra tillgångsposter. Elnätstillgångarna i nätinnehavarens särredovisade balansräkning justeras till nuvarande bruksvärde så som beskrivs i kapitel i detta dokument. Det nuvarande bruksvärdet är ett mått på marknadsvärdet av det kapital som bundits i nätinnehavarens nätverksamhet inom tillsynen av skälig prissättning. I samband med att kapitalet som bundits i nätinnehavarens nätverksamhet justeras, elimineras därför sådant affärsvärde bokfört i nätinnehavarens särredovisade balansräkning som inte kunnat hänföras till andra tillgångsposter. På motsvarande sätt återför man till rörelsevinsten (rörelseförlusten) avskrivningar på affärsvärde enligt den särredovisade resultaträkningen (6.4.2) vid beräkningen av faktiskt justerat resultat. I samband med att nätinnehavarens balansräkning justeras, elimineras placeringar bokförda i bestående aktiva i den särredovisade balansräkningen. Placeringar i bestående aktiva omfattar bland annat placeringar vars syfte är att uppnå vinst eller utvidga verksamheten. Sådana placeringar kan inte anses nödvändiga för den egentliga elnätsverksamheten, varför det inte heller är motiverat att räkna in dem i det justerade kapital som bundits i nätverksamheten som bestämmer nätinnehavarens skäliga avkastning. Vid justeringen av nätinnehavarens balansräkning elimineras alltså alla placeringar bokförda i den särredovisade balansräkningen. På motsvarande sätt elimineras de finansiella intäkter som motsvarar placeringarna vid beräkningen av faktiskt justerat resultat för nätinnehavarens nätverksamhet (6.1) Principer för uppskattning av rörliga aktiva Finansieringstillgångar Enligt 4 kap. 4 i bokföringslagen (1336/1997) 13 består finansieringstillgångar av kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form. Hanteringen av finansieringstillgångar är finansieringsteoretiskt inte egentlig elnätsverksamhet varför det inte heller är motiverat att de ingår i det justerade kapital som bundits i nätverksamheten som är grunden till beräkningen av nätinnehavarens skäliga avkastning. På motsvarande sätt elimineras finansiella intäkter från intäkter i nätverksamheten vid beräkningen av nätinnehavarens faktiska justerade resultat (6.1). På så sätt påverkar nätinnehavarens finansiella intäkter inte tillsynen av skälig prissättning. 12 Ekonomiutskottes betänkande nr 56 om regeringens proposition till elmarknadslag (EkUB 56/1994) 13 Bokföringslag (1336/1997)

22 16 ENERGIAMARKKINAVIRASTO När man bestämmer det justerade kapital som bundits i nätinnehavarens nätverksamhet eliminerar man finansieringstillgångar bokförda i nätinnehavarens särredovisade balansräkning. Till de finansieringstillgångar som ska elimineras hör posterna kortoch långfristiga fordringar, finansiella värdepapper, kassa och bank samt jämförbara poster i de aktiva i nätinnehavarens särredovisade balansräkning. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD:2010:86) 14 eliminerar man inte kundfordringar. De kostnader som orsakas av finansieringstillgångar som är nödvändiga för att trygga nätverksamhetsutövandet beaktas vid beräkningen av faktiskt justerat resultat enligt kapitel Övriga omsättningstillgångar och övriga fordringar Vid bestämningen av justerat bundet kapital används de värden för övriga omsättningstillgångar och övriga fordringar som bokförts i nätinnehavarens särredovisade balansräkning. Från dessa värden elimineras separat låne- och andra placeringsartade fordringar beviljade till andra affärsverksamheter, koncernbolag eller ägare, vilka beaktas som finansieringstillgångar enligt kapitel i detta dokument. 3.2 Uppdelning av justerat bundet kapital i eget och främmande kapital Den passiva sidan i nätinnehavarens justerade balansräkning fastställs genom att det justerade kapital som bundits i nätverksamheten delas upp i eget kapital samt räntebärande och räntefritt främmande kapital Justering av eget kapital I den justerade balansräkningen betraktas som eget kapital det egna kapitalet i nätinnehavarens särredovisade balansräkning som sådant. I den justerade balansräkningen räknas som eget kapital även poster som ingår i ackumulerade bokslutsdispositioner och avsättningar bokförda i nätinnehavarens särredovisade balansräkning enligt kapitel i detta dokument. I den justerade balansräkningen lägger man dessutom till en utjämningspost på det egna kapitalet. Utjämningsposten används till att utjämna den aktiva och passiva sidan i den justerade balansräkningen. Som utjämningspost som ska bokföras i de passiva i den justerade balansräkningen används skillnaden mellan den aktiva och passiva sidan i den justerade balansräkningen. Koncernbidrag För att nätinnehavare vars verksamhet bedrivs som koncern och nätinnehavare som inte ingår i en koncern ska behandlas lika, behandlas erhållna och givna koncernbidrag på följande sätt. I den justerade balansräkningen räknas även givet koncernbidrag som eget kapital. Givet koncernbidrag är en post av vinstutdelningskaraktär som bokförs under räken- 14 Högsta förvaltningsdomstolens beslut 86/2010 (HFB:2010:86),

23 ENERGIAMARKKINAVIRASTO 17 skapsperiodens vinst i den särredovisade balansräkningen hos en nätinnehavare vars verksamhet inte bedrivs i koncernform. Koncernbidrag som man beslutat ge vid tidpunkten för bokslutet men som ännu inte utbetalats indelas i eget kapital och latent skatteskuld vid justeringen av balansräkningen. Den delen av koncernbidraget som räknas som eget kapital läggs till i det egna kapitalet på den passiva sidan i den justerade balansräkningen och på motsvarande sätt dras den av från räntefria skulder på den passiva sidan i den justerade balansräkningen. Andelen koncernbidrag som räknas som latent skatteskuld blir då kvar under räntefria skulder i den justerade balansräkningen. Koncernbidrag som man beslutat att ge vid tidpunkten för bokslutet och som även utbetalats, räknas vid justeringen av balansräkningen som eget kapital och behandlas som vinstutdelning till den del det överskrider den erlagda samfundsskattens andel. Andelen eget kapital läggs till i det egna kapitalet på den passiva sidan och i finansieringstillgångarna dvs. kassa på den aktiva sidan i den justerade balansräkningen. På motsvarande sätt är erhållet koncernbidrag en post av vinstutdelningskaraktär som minskar räkenskapsperiodens förlust. Om det inte handlar om en koncern bokförs förlusten under räkenskapsperiodens förlust i nätinnehavarens särredovisade balansräkning. Erhållna koncernbidrag dras av på det egna kapitalet i bolagets justerade balansräkning och på motsvarande sätt dras de av från bolagets fordringar eller kassa beroende på om det erhållna koncernbidraget betalats till kassan i form av pengar. Vid beräkningen av skälig avkastning elimineras fordringarna enligt kapitel i detta dokument och vid elimineringen beaktas de erhållna koncernbidragen Justering av främmande kapital När man justerar balansräkningen delas nätinnehavarens främmande kapital in i räntebärande och räntefritt främmande kapital Räntebärande främmande kapital Det räntebärande främmande kapitalet som bokförts i nätinnehavarens särredovisade balansräkning beaktas som sådant när man fastställer det justerade kapital som bundits i nätverksamheten. Poster inom räntebärande främmande kapital är till exempel långfristiga bank-, pensions- och övriga lån, samt amorteringsposter för dessa som står under kortfristigt främmande kapital i den särredovisade balansräkningen. Vid bestämningen av det justerade kapital som bundits i nätinnehavarens nätverksamhet betraktas eventuella kapitallån och andra lån från ägare som räntebärande främmande kapital.

24 18 ENERGIAMARKKINAVIRASTO Räntefritt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital redovisat i nätinnehavarens särredovisade balansräkning (till exempel leverantörsskulder, resultatregleringar, övriga kortfristiga skulder) behandlas som räntefritt främmande kapital även i den justerade balansräkningen. I den justerade balansräkningen räknas som räntefritt främmande kapital även poster som ingår i ackumulerade bokslutsdispositioner och avsättningar bokförda i den särredovisade balansräkningen enligt kapitel i detta dokument. Anslutningsavgifter Enligt bokföringsnämndens utlåtande (1650/2001) 15 om bokföring av elanslutningsavgifter ska sådana avgifter på eldistributionsnätsanslutning som kan överföras och återbetalas antecknas i posten övriga skulder under främmande kapital på den passiva sidan i den särredovisade balansräkningen. Det rekommenderas att posten rubriceras anslutningsavgifter och övriga skulder. Det är motiverat att redovisa anslutningsavgifterna antingen i den särredovisade balansräkningen eller i noterna till den för att ge en rättvisande bild och för att förtydliga posterna i balansräkningen. De anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbetalas ska bokföras som intäkter i den särredovisade resultaträkningen. Anslutningsavgifterna upplöses när anslutningsavtalet har börjat gälla och elleveranserna inletts. Tilläggsanslutningsavgifter behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som egentliga anslutningsavgifter. Enligt bokföringsnämndens utlåtande om bokföring av elanslutningsavgifter (1650/2001) är anslutningsavgiften en inbetalning på basis av en kundrelation för abonnenten och inte en kapitalinsättning förenad med ägarförhållande. Att det finns ett formellt villkor om återbetalning gör att anslutningsavgifterna till sin karaktär liknar skulder även om återbetalningar i praktiken är sällsynta och bara sker enstaka gånger. Till skillnad från andra långfristiga skulder är anslutningsavgifterna inte belagda med ränta, dvs. de klassificeras som räntefritt främmande kapital. Energimarknadsverket har låtit både Pöyry Management Consulting Oy 16 och KPMG Oy 17 göra utredningar där man funderat på hur anslutningsavgifterna borde hanteras enligt bestämmelserna om särredovisning och bokföring samt i tillsynsmetoderna. Enligt de metoder som tillämpats under de tidigare tillsynsperioderna hamnar nätinnehavaren ändå i likvärdig ställning oberoende av om anslutningsavgifterna bokförs som överförings- och återbetalningsbara anslutningsavgifter i den särredovisade balansräkningen eller som intäkter i resultaträkningen. Behandlingen av anslutningsavgifterna kommer inte att genomgå några förändringar inför den tredje tillsynsperioden. 15 Bokföringsnämndens utlåtande om bokföring av elanslutningsavgifter (1650/2001) 16 Pöyry Management Consulting Oy / Mäkinen Sami, Aaltonen Päivi, Päivärinta Joonas, Saarnio Kaj (2010), Liittymismaksujen ja siirtohäviöihin kuluvan energian hankinnasta syntyneiden kustannusten käsittely valvontamallissa, KPMG Oy / Pajamo Pekka(2011), Liittymismaksujen käsittelyä valvontamallissa koskeva lausunto, utlåtande