Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 31 januari 2017

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 31 januari, kl Information 1. Sjuktal 2016 Mats Granat, personalchef, 20 min 2. Näringsliv o Turism samt strategi Rolf Ivansen och personal från enheten, 45 min 3. GDPR Elisabeth Larsson, 20 min 4. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker, 10 min/pers 5. Kommunchef, 10 min 6. KPMG revision, 30 min Beslut Val av justerare. Ks 1 Dnr 2004/ Uppdatering av IT-strategi Ks 2 Dnr 2017/ Integrationsstrategi Ks 3 Dnr 2017/ Arbete enligt Barnkonventionen Ks 4 Dnr 2017/46 Servicegaranti - Ragunda kommun Ks 5 Dnr 2017/ Erbjudande om investering i Mikrofonden Z Ks 6 Dnr 2016/ Ändring i delegationsordning - Samhällsbyggnadsutskottet Ks / Medborgarlöftet Ks 8 Dnr 2014/ Ändring i delegationsordning - IFO Ks 9 Dnr 2016/27 Byggnation av fiber i Hammarstrand Ks 10 Dnr 2016/1095 Förslag till ägardirektiv Servanet KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Ks 11 Dnr 2015/ Målen 2017 Ks 12 Enskilt ärende Ks 13 Dnr 2017/ Ny delegationsordning - Barn- och utbildningsutskottet Ks 14 Tecknande av lokalt kollektivavtal Ks 15 Bevakningslistan Ks 16 Anmälan av delegationsbeslut Ks 17 Meddelanden Ks 18 Valärenden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 1 Dnr 2004/ Uppdatering av IT-strategi Ärende En IT-strategi finns framtagen för Ragunda Kommun (beslut i KS ) En uppdatering av denna har arbetats fram då detta var nödvändigt, dels utifrån att en längre tid förflutit sedan den förra framtogs, dels då förändringarna inom området är omfattande. Bilaga IT-strategi Ragunda kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att föreslå kommunfullmäktige att anta uppdateringen av IT-strategin i enlighet med förslag. Beredande tjänsteman Carina Landin, Chef IT & Kundservice

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 2 Dnr 2017/ Integrationsstrategi Ärende Ett utkast avseende strategi för integration har tagits fram för Ragunda kommun. Arbetet har baserats på Östersunds Kommuns strategi inom området. Arbetet har skett genom dialog med berörda politiker samt tjänstemanna-yttranden i frågan. Bilaga Utkast till Integrationsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att föreslå kommunfullmäktige att anta Integrationsstrategin. Beredande tjänsteman Elin Dahlin, Verksamhetsansvarig arbetsmarknadsenheten

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 3 Dnr 2017/ Arbete enligt Barnkonventionen Bakgrund Barn- och Utbildningsutskottets och Sociala utskottets ordförande har deltagit i en konferens om förslaget att Barnkonventionen ska bli lagstadgad. Konferensen arrangerades av SKL. I ett förberedande arbete inför lagbeslutet föreslår Barnrättighetsutredningen att kommunerna fattar beslut om att alla barn ska få information i skolan om vart de kan vända sig om de befinner sig i en utsatt situation. Idag finns information på Ragundas hemsida. Skolornas uppgift är att informera eleverna om vart de kan ringa eller skriva för att få stöd när de har problem och behöver få hjälp. Förslag till beslut Barn- och Utbildningsutskottet beslutar föreslå Kommunstyrelsen att besluta att alla barn ska få information i skolan om vart de kan ringa eller skriva för att få stöd när de har problem och behöver få hjälp. Beredande tjänsteman Tomas Blom, Förvaltningschef

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 4 Dnr 2017/46 Servicegaranti för Ragunda kommun Ärendet Att ta fram en servicegaranti har varit ett arbete som pågått under en tid. Syftet med garantin är att tydliggöra servicenivåer, handläggningstider samt ansvar på ett bättre sätt. Servicegarantin kommer dels att finnas tillgänglig på kommunens hemsida men också i pappersform i kundservice. Tanken är också att servicegarantin succesivt skall utökas med fler områden allteftersom frågan tas i olika forum. Delar i servicegarantin som berör Bygg & Miljös verksamhet har tagits i Bygg & Miljö-nämnden. Framtida revidering av servicegarantin sker genom beslut i Kommunstyrelse. Bilaga Servicedeklaration Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att anta garantin - att uppdra till respektive utskott att framta ytterligare områden där en servicegaranti kan vara lämplig. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, Kommunchef

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 5 Dnr 2017/ Erbjudande om investering i Mikrofonden Z Ärendet Styrelsen för mikrofonden z vill erbjuda till investering i fonden Mikrofonden Z är en ekonomisk förening som bildades i november 2013 av Hela Sverige ska leva, Coompanion och SEMN med utgångspunkten i att det finns ett behov av ökade kapitaltillförselmöjligheter för den sociala ekonomins aktörer som bankerna i dagsläget inte möter upp. Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ och stiftelser och har allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Mikrofonden Z erbjuder kreditgarantier till föreningar, kooperativ, samfund, arbetsintegrerande sociala företag, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och företagare på landsbygderna i Jämtlands län. Mikrofonden Z erbjuder Ragunda kommun medlemskap i föreningen om kommunen beslutar att gå in med insatskapital förslagsvis kr i Mikrofonden Z. Beredande tjänsteman Anna-Märta Johansson, Landsbygdsutvecklare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS FÖRSLAG TILL BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att bjuda in styrelsen Mikrofonden Z för information till kommunstyrelsens sammanträde. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta enligt förslag till beslut.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 6 Dnr 2016/ Ändring i delegationsordning Samhällsbyggnadsutskottet Ärendet Kommunstyrelsen har återremitterat förslaget på komplettering av delegationsordningen. Lämna in nytt förslag på delegationsordning för beslut i kommunstyrelsen i januari. Bilaga: Nuvarande delegationsordning SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS FÖRSLAG TILL BESLUT Punkt 3. Ändras till fastighetsaffärer av fastigheter/mark som inte är av principiell betydelse, beslutas på delegation av ett enligt utskott. Ny punkt 6. Besluta om infrastrukturella åtgärder inom budget, beslutas på delegation av ett enigt utskott. Ny punkt 7. Ordförandedelegation som KS Ny punkt 8. Utmärkelse av stipendier/priser som rör samhällsbyggnadsförvaltningen. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta enligt förslag till beslut.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 7 Dnr 2017/ Medborgarlöfte PO Jämtland Ärende Under hösten 2016 har ett arbete bedrivits i länet för att ta fram ett underlag för polisen och för respektive kommun gemensam lägesbild. Den gemensamma lägesbilden har mynnat ut i olika fokusområden för varje kommun, fokusområden som polisen och respektive kommun enats om. Dessa fokusområden har i sin tur mynnat ut i medborgarlöften. Medborgarlöften är löften till medborgarna i kommunen där polisen och kommunen lovar att arbeta brottsförebyggande mot de områden som överenskommits. Underlag för beslut Medborgarlöfte 2017 Ragunda kommun Förslag till beslut Anta förslag om Medborgarlöfte 2017 för Ragunda kommun Ansvarig tjänsteman Lars Amrén, Säkerhetssamordnare

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 8 Dnr 2014/ Delegationsordning Individ- och familjeomsorgen Bakgrund Delegationsordning IFO(Individ och familjeomsorgen) har reviderats. Ärendet har kommunicerats i SU ( Sociala utskottet) Bilaga Delegationsordning Förslag till beslut Sociala utskottet rekommenderar Kommunstyrelsen att anta den föreslagna delegationsordningen för IFO Beredande tjänstemän Elisabeth Carlander Blom, Förvaltningschef Bodil Wilhelmsson, IFO chef

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 9 Dnr 2016/27 Investeringar bredband Bakgrund I kommunfullmäktige togs beslut om en investeringsram för bredbandsutbyggnaden i kommunen på 15 miljoner per år till och med år 2020 Delegation gavs till Kommunstyrelsen att fatta beslut om nyttjande av medel. Underlag för beslut I Hammarstrand finns det 250 hushåll som kan få fiber i det tänkta projektet varav 130 hushåll redan har beställt, vi räknar med att det kommer att tillkomma beställningar i samband med byggstart, räknar vi med 30 st tillkommande beställningar (totalt 160 st) beräknas projektet kosta kr.vi har idag ett väl förberett fibernät i Hammarstrand, vilket gör att vi även idag, med de beställningar vi har idag kan se att hela investeringen ska bli arrendegrundande. Efter införsäljningen i Hammarstrand under 2016 känns det viktigt att så snart som möjligt komma igång med projektet under våren Offert på Nornan i Stugun har begärts in vi har fått en kostnadsberäkning på kr Förslag till beslut Att godkänna projekten utbyggnad Hammarstrand samt Nornan Ansvarig tjänsteman Anna-Märta Johansson, bredbandssamordnare

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 10 Dnr 2016/1095 Förslag till ägardirektiv ServaNet Ärendet med förslag till beslut lämnas vid sittande bord Bilagor Brev till delägare Slutligt förslag på ägardirektiv

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 11 Dnr 2015/ Mål för verksamhetsåret 2017 Verksamheterna och utskotten har med avstamp i den långsiktiga visionsplanen som antogs vid fullmäktige i april 2015 fastställt mål för varje förvaltingsområde att gälla för verksamhetsåret Dessa mål ligger också i budgetdokumentet för tydlighet och enklare uppföljning men fastställs separat i beslut här. Underlag för beslut Mål Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för verksamhetsåret 2017 fastställa mål enligt förslag. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktige beslutar efter votering att med s k minoritetsåterremiss återremittera målen för 2017 till kommunstyrelsen för ytterligare beredning så beslut kan fattas på fullmäktige i februari 2017.

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 12 Enskilt ärende Handlingar lämnas vid sittande bord

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 13 Dnr 2017/ Ny delegationsordning för Barn- och utbildningsutskottet Bakgrund Från 1 januari 2017 har den politiska organisationen förändrats med arvodering av ordförande i utskott. En politisk utskottsdelegation ska tas fram för att öka utskottens mandat. Utskottsdelegationen ska inte förväxlas med den delegationsordning som görs utifrån skollag och skolförordning. BoU har diskuterat detta på utskottsmöte samt skickat det till ledamöter i utskott på remiss och möjlighet att komma med synpunkter. Bilaga Delegationsordning Barn och utbildning Förslag till beslut Barn- och utbildningsutskottet föreslår Kommunstyrelsen att fatta beslut om ny delegationsordning för Barn och utbildningsutskottet. Ansvarig politiker Jenny Palmquist, ordförande Barn och utbildningsutskottet

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 14 Dnr 2017/ Tecknande av lokalt kollektivavtal. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer å den andra. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 6 a. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal LOK 16 med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga Underlag för beslut Avtal inklusive bilagor Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar uppdra till kommunchef och/eller personalchef att teckna lokalt kollektivavtal i enlighet med ovanstående överenskommelse Beredande tjänsteman Mats Granat, personalchef

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 15 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 16 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Sociala utskottet, /16, 1 11/17 2. Vård och omsorg, nr 663 nr Samhällsbyggnadsutskottet, nr 6/17 4. Renhållningen, nr 17 nr 96

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 17 Meddelanden. Barn- och Utbildningsutskottet utlyser ansökningar via Ragunda kommuns hemsida till makarna A-O Olssons minnesfond. KS beslutar om stipendiater vid KS-mötet Yttrande till Skolinspektionen om mottagande i särskola. Revisionsrapport Granskning av kommunens styrmodell med fokus på styrning mot verksamhetsmål. Förvaltningsrättens dom , mål nr gällande laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900), KL Budget- och verksamhetsplan för 2017 Räddningstjänsten Jämtland

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 18 Valärenden Kommunstyrelsen har att utse ny ordförande i beredningsgruppen för Vester Dahlströms fond efter Elisabet Yngström (S) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att utse ny vice ordförande i beredningsgruppen för Nils Erikssons minnesfond efter Elisabet Yngström (S) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att utse ny ordförande för beredningsgruppen för Nils Erikssons minnesfond efter Anders Frimert (S) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att utse ny ersättare i beredningsgruppen för Vester Dahlströms fond efter Anders Frimert (S) som avsagt sig uppdraget

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2017 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 19/10 Skötsel av kommunens gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg Årlig uppföljning Sociala utskottet Dec - 17 samt Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan -17 Hemvårdsbidrag Ks 163/16 Delegationsordning utskott Beredning Samtliga utskott Jan -17 Ks 171/16 Mål 2017 Kommunstyrelsen Beredning Kommunstyrelsen Jan -17 Ks 172/16 Stiftelser - Fonder Återrapportering Ks ordförande Mars - 17

23 IT-strategi Ragunda kommun Revision Datum Utförd av Diarienr Kommentar Bosse Svenningson Dokument upprättat Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-xx-xx

24 Innehållsförteckning Sammanfattning 2. Inledning 2.1 Den strategiska planen 2.2 Strategi för e-samhället 2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 3. Syfte och framgångsfaktorer 4. Prioriterade områden 4.1 Medborgaren 4.2 Uppföljning och styrning 4.3 Medarbetare och processer 4.4 Samverkan 4.5 Vård och omsorg 4.6 Skola 4.7 Hållbar utveckling 5. Informationssäkerhet 6. Organisation 7. Roller och ansvar 7.1 Kommunstyrelsen 7.2 Ledningsgruppen 7.3 IT-funktionen 8. Ekonomi 8.1 Upphandling och avtal

25 Sammanfattning IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området IT-strategin utgår ifrån tre dokument: 1. Strategi- och effektiviseringsplan för Ragunda kommun Strategi för esamhället 3. IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Utgångspunkten för all IT-verksamhet är att IT ska hjälpa kommunen att nå sin vision. IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området. Strategin pekar på sju prioriterade områden, och insatser som behöver göras inom dessa områden: Medborgaren: Ragunda kommuns verksamheter ska vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhället. Uppföljning och styrning Kvaliten i leveransen av IT-tjänster ska ständigt förbättras, uppföljning av effektivitet, kvalitet och upplevt värde behöver utvecklas. IT-miljön skall vara standardiserad. Medarbetare och processer Centralt vid införande av nya IT-stöd och funktioner är medborgarens och verksamhetens nytta. IT-utvecklingen drivs av verksamhetens behov och sker processorienterat, verksamheten utvecklas illsammans med IT-stödet. I allt utvecklingsarbete beaktas hållbarhet, informationssäkerhet, spårbarhet, sekretess och tillgänglighet, men också ökade behov av mobilitet och flexibilitet. Samverkan Olika samverkansformer regionalt kan fungera som en motor och resurs och kompetenscentrum för det lokala arbetet, såsom har skett inom ehälsa och eskola. Vi drar nytta av och bidrar på ett positivt sätt till en gemensam utveckling inom IT-området i regionen. Vård och omsorg IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan förbättras betydligt genom användning av olika former av IT-stöd. Skola Elever och lärare ska ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Biblioteksverksamheten utgör en viktig del i digitaliseringen av den kommunala verksamheten. Hållbar utveckling Vi strävar efter att med hjälp av IT minska vår negativa miljöpåverkan. IT-baserade lösningar prioriteras, när det är möjligt, för att t ex minska onödiga transporter, utskrifter, energiförbrukning med mera. 3

26 IT-strategin är en del i kommunens lednings- och kvalitetsprocess Styrdokument för IT-säkerhet strategioch effektiviseringsplan IT-säkerhetspolicy ITstrategi Säkerhetsinstruktion användare IT-säkerhetsinstruktion drift IT-säkerhetsinstruktion förvaltning Krisberedskaps plan Handlingsplan IT 4

27 2. Inledning Informationsteknikens uppgift i kommunen är att öka verksamheternas förmåga att nå sina mål. Att se informationstekniken som ett verktyg i det dagliga arbetet, och att använda det på ett nytt och innovativt sätt är mycket betydelsefullt. Utgångspunkten för all IT-verksamhet är att IT ska hjälpa kommunen att nå sin vision. Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för medborgare och anställda, stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer och arbetssätt. IT-strategin ska ge stöd och vägledning i planering och genomförande av verksamheternas insatser på IT-området Förverkligandet av strategin och den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen förutsätter stort engagemang och ansvarstagande av samtliga aktörer i kommunen. Det är angeläget att strategin blir en del av verksamhetsutvecklingen, och inte ett isolerat dokument. IT-strategin utgår i huvudsak från tre dokument: Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun Strategi för esamhället SKL IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Dessa dokument har använts som källor genom hela dokumentet. 2.1 Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun Ragunda kommuns övergripande vision är: 100% Ragunda - Vi ger alltid 100% för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100% Vi har lagt upp en strategi utifrån de förutsättningar som råder för att kunna påverka och vända den trend som nu finns med befolkningsminskning. Vi vill skapa förutsättningar för människor att bo här, att stanna kvar och flytta hit. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta med kommunal verksamhet. Utan medborgare finns inte kommunal verksamhet. Vi är till för de som bor i kommunen. Därför är visionen och målsättningen utformad med tyngdpunkt på strategiska områden: Befolkningsutveckling, ökad arbetsmarknad och ökad turism. Icke lagstadgad verksamhet som prioriteras: Kultur Näringsliv Fritid - riktad till barn och unga 5

28 Forts. 2.1 Strategi och effektiviseringsplan för Ragunda kommun Tillsammans med andra. För att bli framgångsrika i strategin med 100 % Ragunda så måste vi samverka med andra. Det innebär samarbete med både företagare, föreningar och andra aktörer. Det är viktigt att ha ett bra internt arbetet inom kommunen för att ha trovärdighet i arbetet gentemot andra aktörer. Vi vill att man har en öppen attityd och tar in andra aktörer för att kunna utveckla kommunen. Näringslivs 5-punktsprogram Kommunen tillsammans med näringslivet har tagit fram ett 5-punkts program där vi tillsammans ska jobba för att utveckla företagandet i kommunen. Detta ska genomföras under de kommande åren och följas upp årligen vid näringslivsveckan i november. Servicenivå Förutom de kommunala angelägenheterna som exempelvis skola/förskola är service i form av sjukvård, post, bensinstation samt affär viktiga för att bibehålla attraktionskraften och möjlighet för människor att bo och verka i bygden. Även bredband och telefoni är viktigt samt kommunikationer och vägar. Dessa frågor äger inte kommunen men är med och ska påverka så att andra aktörer ser vikten av att bibehålla/utveckla dessa i kommunen. 2.2 Strategi för e-samhället SKL har tagit fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunals sektors utveckling av e-förvaltning. Med IT som möjliggörare kan vi utveckla skolan, vården och samhällsbyggandet. Kalle Sandström, Landstingsråd (s) Blekinge, Vice ordf. SKL:s beredning för esamhället Exempel på den nytta och potential som finns i förbättrat utnyttjande av IT i offentliga verksamheter och med utvecklad e-förvaltning: Minskar byråkrati och risk för fel Nya och effektiva e-tjänster har bidragit till att minska företagens totala administrativa kostnader med 7 miljarder, från ursprungliga 96,5 miljarder mellan åren Genom införande av elektroniskt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter kan felaktiga utbetalningar i trygghetssystemet förhindras. Det skulle medföra en årlig nettobesparing på i storleksordningen 150 miljoner kronor per år. Utvecklar demokratin Erfarenheter visar att man med ny teknik kan nå andra grupper än de som vanligtvis kommer på fysiska möten för samråd. Det blir också en större spridning i åldrar och kön och ger möjlighet för medborgarna att delta när de själva vill och kan. Dessutom kommer synpunkter och återkoppling på förslag snabbare. Drivkraft för tillväxt och sysselsättning Under de senaste 15 åren har IT stått för hälften av produktionstillväxten i Europa och är ett av de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin ur tillväxtsynpunkt. Genom att möjliggöra för olika aktörer att vidareutnyttja elektroniskt lagrad offentlig information till att skapa e-tjänster och appar öppnas en marknad för information. Denna marknad har redan åstadkommit en snabb ökning av antalet arbetstillfällen, särskilt i små nystartade företag. Strategin pekar ut tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Utmaningar och strategiska insatsområden: 1. Att prioritera och samordna utveckling av e-förvaltning 2. Att skapa juridiska möjligheter för utveckling 3. Att definiera, strukturera och använda gemensamma begrepp och termer. 4. Att skapa tekniska förutsättningar för säker och effektiv hantering och utbyte av information. 6

29 2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige För att möta de utmaningar som finns både i nternationellt och nationellt vill regeringen ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger och har därför fattat beslut om It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för it-politiken, Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Agendan har arbetats fram av Näringsdepartementet och är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den digitala agendan är ett komplement till pågående insatser. Den samordnar åtgärder på itområdet inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Det finns därför ett behov av en sammanhållen strategi med tydliga mål och åtgärder som samlar alla goda krafter runt om i landet och utnyttjar befintliga resurser på ett smartare sätt. Så kan det som görs få största möjliga effekt. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll i samhällsutvecklingen Lätt och säkert att använda När allt mer i samhället blir digitalt är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. Idag använder de allra flesta svenskar It och internet mer eller mindre regelbundet. Men det finns också de som vare sig kan eller vill använda digitaliseringens möjligheter. I huvudsak handlar det om äldre personer men även yngre medborgare, företagare såväl som konsumenter och skälen är bland annat bristande tilltro till internet, bristande digital kunskap eller ekonomiska förutsättningar som hindrar delaktighet. För att öka det digitala innanförskapet är det viktigt att alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Tjänster som skapar nytta Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av nya och bättre tjänster stimulerar användningen av digitala kanaler och bidrar till att effektivisera etablerade branscher och verksamheter samtidigt som nya kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller växer fram. Det behövs infrastruktur För att det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur med väl fungerande elektroniska kommunikationer. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. Här är ett framgångsrikt arbete med internets förvaltning och standarder, både nationellt och internationellt av avgörande betydelse. En viktig förutsättning är att det finns en god tillgång till telefoni och bredband i alla delar av landet. Utgångspunkten är att den ska tillhandahållas av marknaden och fortsatta investeringar behövs i alla delar av landet. Den fysiska infrastrukturen ska därför vara byggd på ett sådant sätt att datatrafiken fungerar även vid driftstörningar eller avbrott. Geografisk information av god kvalitet är viktig för tjänster som är beroende av lägesbunden information. Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast It:s roll för samhällsutvecklingen Den ökade digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser och strukturer i Sverige och globalt. IT-utvecklingen medför exempelvis att de regelverk som ska skydda t.ex. personlig integritet, sekretess och upphovsrätt ofta behöver anpassas för att möta de förändrade förutsättningarna som teknikutvecklingen gett upphov till. 7

30 Forts. 2.3 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Flera av de viktigaste faktorerna för pågående samhälls-förändringar nationellt och globalt kommer från utvecklingen och användningen av IT. Det handlar bl.a. om IT:s roll för ett mer hållbart samhälle, för global utveckling, hur forskning och innovation kan bedrivas, hur människor kan utöva sin frihet på nätet, samt förnyade former för demokrati, deltagande och insyn genom ökad öppenhet i biståndets genomförande m.m. 3. Syfte och framgångsfaktorer Ragunda kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-strategin och IT-säkerhetspolicyn. Några viktiga framgångsfaktorer för realisering av strategin: IT-strategin visar inriktningen på det arbete som behöver göras gemensamt inom kommunen oavsett verksamhetsområde. Den anger kommunens förhållningssätt för användning och utveckling av informationsteknik. Strategin syftar till att förbättra Ragunda kommuns förutsättningar för utveckling av e-förvaltning genom att peka ut gemensamma mål och insatsområden. IT utgör ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapas med datateknik, tele-, radio- och datakommunikation och används för att hantera (skapa, lagra, bearbeta och presentera) information. Hanteringen av information är en integrerad del i kommunens verksamhet. Detta dokument omfattar inte bredband till medborgarna, eftersom det i Ragunda kommun hanteras som infrastruktur i samhällsplaneringen. Strategin riktar sig till förtroendevalda, ledande tjänstemän och medarbetare i Ragunda kommun. Att frågor rörande e-förvaltning prioriteras och att det sker att brett samarbete inom hela kommunen. Att förvaltningar och stödfunktioner tar ansvar för att utveckla verksamheten med stöd av IT. Mycket tyder på ett fortsatt behov av ökad produktivitet och effektivitet för att klara välfärdens finansiering i framtiden. Här kan en tydlig prioritering av IT-stödd verksam-hetsutveckling bli en framgångsfaktor. Att IT-funktionen tar uppdraget att utifrån sina uppdragsgivares behov driva på, samordna och skapa förutsättningar för övriga verksamheters utveckling av e-förvaltning Under den kommande perioden behövs en aktiv och effektivare styrning samt en löpande och uppdaterad prioritering av pågående aktiviteter och projekt. Inledningsvis kommer den organisatoriska styrningen av IT-verksamhet samt övriga strukturer kopplade till styrning och ledning av IT-verksamhet att ses över. 8

31 4. Prioriterade områden Följande åtgärder har bedömts som prioriterade att fokusera på först. Eftersom IT-strategin ska vara ett levande dokument kommer detta fokus att flyttas när arbetet med de olika insatserna fortskrider. 4.1 Medborgaren Den strategiska planen: Utan medborgare finns inte kommunal verksamhet. Vi är till för de som bor i kommunen. Ragunda kommuns verksamheter skall vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Ragunda kommun skall utvecklas utifrån samhällets behov och efterfrågan i samverkan externt och internt. Regeringens mål för e-förvaltning är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhälle. Biblioteket erbjuder genom olika insatser tillgång till internet, bland annat genom att ge tillgång till datorer. Kommunen erbjuder bl.a. service i form av upplysningar och olika typer av tillstånd via brev, telefon, e-post, frågor via internet och e-tjänster. Kommunen avser att utveckla fler e-tjänster för rationellare hantering, bättre service och ökad tillgänglighet. Tillgången till befintlig information i kommunen försvåras idag genom begränsade sökmöjligheter. Genom att i mycket högre grad utnyttja kommunens diariesystem och utveckla processerna för diarieföring ges kommunen större möjligheter att tillhandahålla den information som medborgare och andra intressenter efterfrågar. Digital information och digitala verktyg bör finnas att tillgå för forskningsaktörer, allmänheten och näringslivet i bl a forsknings- och innovationsverksamhet. Kommunen bidrar till detta genom öppna data, det vill säga den data som kommunen skapar och samlar in görs tillgänglig digitalt där detta är möjligt och önskvärt. Strategiska insatsområden Fler och fler av samhällets funktioner sker idag digitalt, men vissa grupper står idag utanför denna del av samhället. Det kan röra sig om äldre, nyanlända från andra länder eller människor som saknar ekonomiska möjligheter att utnyttja de digitala tjänster som erbjuds. Här ska biblioteken även fortsatt spela en mycket viktig roll för att öka den digitala delaktigheten och tillgängligheten för alla medborgare. Utveckling av e-tjänster, t ex möjlighet för allmänheten att få tillgång till statusuppgifter för sina ärenden hos kommunen via internet. Detta sker i samverkan med övriga kommuner i regionen. Ragunda kommun samverkar med andra kommuner i regionen för att tillhandahålla öppna data enligt PSI-direktivet. Införande av ett e-arkiv 9

32 4.2 Uppföljning och styrning Den strategiska planen: Ragundas kommun skall ha ett effektivt resursutnyttjande präglat av god ekonomisk hushållning. Samverkan mellan IT-verksamhet och kärn-/stödverksamhet behöver stärkas och, i vissa fall, nyetableras. Organisationen för IT-funktion och drift behöver utvecklas. Leverans av IT-tjänster Ökad förändringstakt i samhället innebär ett ökat behov av effektivisering av leveransen av IT. Kommunal verksamhet bedrivs med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De ökade kraven på effektiv leverans har inneburit ökad risk att utvecklingsinsatser drivits isolerat med uteblivna synergier och onödiga kostnader som följd. Att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt blir viktigt. En väl utvecklad styrmiljö är en framgångsfaktor. Det måste finnas en tydlig koppling mellan verksamhet och IT. IT-tjänster levereras med ambitionsnivå och tillgänglighet anpassad till verksamhetens och medborgarnas behov och till ekonomiskt försvarbara kostnader. Det ska finnas dokumenterade överenskommelser om leverans av IT-tjänster som också tydliggör ansvar och roller. Uppföljning Former behöver etableras för att mäta och rapportera effektivitet, kvalitet och upplevt värde av IT-verksamheten inom kommunen. En ny kontroll- och uppföljningsmiljö av IT-verksamhet skapar underlag för att styra och leda IT-verksamhet på ett sätt som gynnar kommunen ur ett helhetsperspektiv. Ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom ITverksamheten kommer att bli av verksamhetskritisk betydelse. Det, tillsammans med stärkt samverkan med kärn-/stödverksamheten, är av avgörande betydelse för att IT-verksamheten ska utvecklas, förändras och förbättras. IT-enheten måste arbeta aktivt för att skapa ett bra underlag för beslut om IT-satsningar. Bra beslut rörande IT baseras på välgrundade underlag, dvs. underlag där bl.a. livscykelkostnad ställs i relation till den verksamhetsnytta investeringen tillför. Ständig tillgång till bra underlag förutsätter kontinuerlig utvärdering både av tillfört värde i verksamheten och av effektivitet, kvalitet och kostnad under produktion. Sådan utvärdering förutsätter en fungerande kontrollmiljö. Bilden av kommunens IT-relaterade kostnader är splittrad och fragmenterad. En enhetlig bild över hur IT-budgeten förbrukats och hur förbrukningen står i relation till levererad nytta saknas. Mått på kvalitet och effektivitet inom IT-verksamheten och värde av IT behöver utvecklas. Standardiserad IT-miljö Det bör finnas naturligt utrymme för kommunen att kostnadseffektivisera IT-verksamheten genom att förenkla och konsolidera IT-stöd samt reducera antal teknologier och därigenom också uppnå en högre kvalitet i leveransen. En standardisering av IT-miljön ska ge oss: En logisk säkerhetsmodell istället för en fysisk. Användarautentisering är en viktigare säkerhetsmekanism än nätverksåtkomst. Konsolidering. Vi behöver inte längre dubblerade infrastrukturer för administration och skola. En standardisering på så få produkter,komponenter och leverantörer som möjligt. En av huvudvinsterna med standardiseringen är att konsolidera (eller reducera) antalet produkter, kompetenser och leverantörer. Största ekonomiska vinsten med denna konsolidering ligger inte nödvändigtvis i inköp av hård- och mjukvara, utan vanligtvis i minskad åtgång av resurser för att utvärdera, designa, implementera, drifta och inte minst integrera de utvalda produkterna och lösningarna. En standardiserad och konsoliderad lösning blir naturligtvis mindre komplex. Mindre komplexitet innebär både högre säkerhet (attackytan minskar) och högre flexibilitet (lättare att genomföra förändringar och nya lösningar). 10

33 Fler tekniska alternativ kräver antingen en bredare, mindre specialiserad kompetens hos de som sköter drift, eller fler människor med olika specialistkunskaper, vilket leder till högre driftskostnad. För varje plattform vi stödjer krävs anpassning av infrastruktur och stödsystem som t ex skrivare, säkerhetslösningar och deployment (verktyg för att installera programvaror.) Att använda standardlösningar som används av många andra ger också ökade möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra kommuner och underlättar kontakten med brukare och kunder. Jämtlands läns kommuner samverkar i viss mån med gemensamma IT-lösningar. Diskussioner pågår att bilda en gemensam IT-nämnd inom länet vilket skapar möjligheter till fördjupad samverkan. Att använda standardlösningar underlättar samverkan. Integration mellan våra system kan också öka verksamhetsnyttan och ge ett effektivare utnyttjande av resurser. Detta underlättas av en standardiserad ITmiljö. En stabil, kompatibel och skalbar IT-miljö som kan växa med verksamheternas behov utan att behöva byggas om från grunden när omvärlden och behoven växlar. Drift- och supportkostnaderna för datorarbetsplatser, skrivare och system ska minskas, bl a genom standardisering, automatisering och funktionslösningar. Genom rutiner där regelverk, ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kända för de som är berörda, skapas former för uppföljning av kostnad, effektivitet, kvalitet och upplevt värde av de tjänster kommunen nyttjar. Med rutiner för intern styrning och kontroll skapas en kontrollmiljö som säkerställer att IT styrs och leds på ett sättsom gynnar kommunen som helhet. Beslut inom kommunens IT-verksamhet är fakta- och konsekvensbaserade på reella mått avseende verksamhetsnytta och kostnad, kvalitet och effektivitet för verksamheten. Genomförande: En målbild för vår IT-infrastruktur fastställs, och inköp och utveckling sker sedan med denna målbild i sikte. Målbild Kommunen har en grundläggande, samordnad ITarkitektur, dvs en plan och lösningar för kommunens infrastruktur och IT-tjänster, som möjliggör kontinuerlig utveckling av processer vare sig de är förvaltningsspecifika, kommungemensamma eller involverar externa parter. Strategiska insatsområden Etablera kontrollmiljö för IT-verksamheten. Utveckla kostnadsuppföljning. Uppföljning av effektivitet, kvalitet och kostnad för IT-drift. Uppföljning av tillförd nytta av IT-investeringar. Standardisering av IT-miljön IT-stöd i färdiga paket, till exempel verksamhetssystem, leder till leverantörsberoende men har fördelen att lösningarna är väl fungerande och samordnade. Förutsättningen är att lösningarna täcker verksamhetens behov, och att det inte krävs några stora anpassningar. Alternativet är att vara leverantörsobunden genom att skaffa skräddarsydda IT-stöd som sedan samordnas. Sådan samordning kan emellertid bli komplex och då även dyr. 11

34 4.3 Medarbetare och processer Den strategiska planen: Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Centralt vid införande av nya IT-stöd och funktioner är medborgarens och verksamhetens nytta. ITutvecklingen drivs av verksamhetens behov och sker processorienterat, verksamheten utvecklas tillsammans med IT-stödet. I allt utvecklingsarbete beaktas hållbarhet, informationssäkerhet, spårbarhet, sekretess och tillgänglighet, men också ökade behov av mobilitet och flexibilitet. Vid införande av ny teknik ska hänsyn tas till medarbetarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Användningen av IT i kommunen ska styras av verksamhetsbehovet, och behov från andra intressenter. Värderingen av IT-stödet hänger samman med hur väl integrerat detta är i verksamhetens processer. Bedömningar av nyttan med IT ska göras regelbundet. Detta är förvaltningsorganisationens (systemägarens) ansvar. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. Genom att arbeta systematiskt och använda det stöd som finns kan verksamheten få ut det mesta av de investeringar som görs inom IT-området. Med ökad styrförmåga möter IT-verksamheten nya krav från omvärlden med följsamhet, hög kvalitet och säkerställda kostnadseffekter. Strategiska insatsområden Alla medarbetare ska ha tillgång till ett IT-stöd som motsvarar högt ställda krav på användarvänlighet och användarnytta. För att tillgodogöra sig potentialen i IT-stödet krävs en kontinuerlig kompetensutveckling av personalen. Utöver den utbildning som idag ges av och till systemförvaltare i verksamhetssystemen krävs utbildning i bland annat informationssäkerhet och stödsystem, t ex Office. För att nå som många som möjligt bör denna utbildning erbjudas digitalt så den kan utföras oberoende av tid och plats. Ett IT-stöd för detta bör därför införas. Ett exempel på detta kan vara säkerhetsutbildningen för nyanställda där det redan idag finns digitala verktyg från MSB. Systemförvaltare har en viktig roll som stöd för användare i verksamhetssystem. Dessa behöver fortlöpande utbildning för att kunna utföra sin roll. För att få motiverade och kompeteta medarbetare krävs en satsning på systemförvaltning. Metoder och roller behöver utvecklas inom beställarfunktion och systeminförande. Alla system ska ha en tydlig organisation för systemförvaltning i enlighet med Ragunda kommuns IT-säkerhetspolicy. Systemplaner upprättas och följs för varje system Kontinuitetsplaner upprättas och är kända för system som är verksamhetskritiska och/eller samhällsviktiga. Införande och förvaltning av IT-stöd sker enligt fastställda metoder för att säkerställa kvalitet och nytta för pengarna. Kommungemensamma eller kommunövergripande IT-tjänster prioriteras vid utveckling. Dubblerade eller överlappande lösningar och tjänster undviks och anpassning eller avveckling planeras för befint-liga dubblerade respektive överlappande IT-tjänster. IT-tjänster utvecklas på kommersiellt tillgängliga standardprodukter. 12

35 4.4 Samverkan Den strategiska planen: För att bli framgångsrika i strategin med 100 % Ragunda så måste vi samverka med andra. Det innebär samarbete med både företagare, föreningar och andra aktörer. Olika samverkansformer regionalt kan fungera som en motor och resurs och kompetenscentrum för det lokala arbetet, såsom har skett inom till exempel ehälsa. Eftersom den regionala nivån ofta är språngbrädan mot EU finns här också en naturlig plattform för att t.ex. gå samman och söka utvecklingsmedel till gemensamma e-förvaltningsprojekt. I framtiden deltar vi aktivt i nationella och regionala nätverk, och har ett väl utbyggt samarbete med olika aktörer, framförallt regionalt. Vi drar nytta av och bidrar på ett positivt sätt till en gemensam utveckling inom IT-området i regionen. Nationellt finns till exempel e-delegationens initiativ inom e-förvaltning. Biblioteksverksamheten utgör en aktiv del i digitaliseringen av den kommunala verksamheten och blir ett nav i tillgången till den samlade informationsbanken som finns i bibliotek och web över hela världen. Ett regionalt samarbete är etablerat inom flera områden, t ex bibliotek, telefoni, upphandlingar Strategiska insatsområden Delta i ett nationellt initiativ för e-arkiv. Delta i ett utbyggt regionalt samarbete gällande gemensam IT-nämnd. Delta i ett utbyggt regionalt samarbete gällande e-förvaltning. 4.5 Vård och omsorg Den strategiska planen: Förutom de kommunala angelägenheterna som exempelvis skola/ förskola är service i form av sjukvård, post, bensinstation samt affär viktiga för att bibehålla attraktionskraften och möjlighet för människor att bo och verka i bygden. För att klara av framtidens välfärd spelar tekniken en allt viktigare roll i vårt samhälle då färre personer utbildar sig inom vårdyrken samtidigt som antalet äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten ökar. Tekniska hjälpmedel blir ett naturligt inslag för att kunna utveckla servicen mot kommunmedborgarna och förändra arbetssätt hos personalen. Det innebär bättre möjligheter för äldre att kunna bo kvar i sitt hem då den vård och omsorg som ges i hemmet blir tryggare. Omkring patienter skadas och dör årligen till följd av felbehandlingar i vården. En viktig orsak till detta är brister i informationshanteringen. Med satsningar på ehälsa kan viktig medicinsk information följa patienten och minska risken för felbehandlingar och felmedicinering. (esamhället) Ragunda kommun deltar i det regionala samarbetet kring ehälsa. Samverkansprojektet innehåller bl a åtgärder för utveckling av termer och begrepp, förenklat informationsutbyte med andra huvudmän och statliga myndigheter genom Nationell patientöversikt, kvalitetsregister och hälsodata. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till väl fungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet, samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. För detta behövs att all personal har tillgång till en dator eller mobil lösning. Ett bra utformat beslutsstöd ger också möjlighet till bättre uppföljning av verksamheten. 13

36 Forts. 4.5 Vård och omsorg Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förrutsättningar. Detta gäller såväl socialtjänst som vård och omsorg. 4.6 Skola I Ragundas skolor ska vi använda modern teknik för att väcka elevernas intresse, möta deras skiftande behov och öka måluppfyllelse och resultat. Användande av IT öppnar skolan för världen utanför skolväggarna och ger tillgång till dagsaktuell information och möjlighet till kommunikation både med hemmen och omvärlden i övrigt. Elever och lärare ska ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. De har lärt sig att hantera det stora informationsflödet och har förmåga att kritiskt granska informationen och omvärlden. Genom innovativ IT-användning stimuleras lusten att lära hos både de anställda och eleverna. De pedagogiska processerna utvecklas och skapar nya arbetsformer, lärmiljöer och metoder. Vi skapar mötesplatser mellan skola, elever och föräldrar med hjälp av tekniska lösningar som underlättar inlärning och delaktighet. 4.7 Hållbar utveckling Genom att minska energiförbrukning och miljöpåverkan från organisationens IT-drift i till exempel datahallar och för kontorsarbetsplatser, och genom att använda IT som miljöteknik och arbeta med IT som ett verktyg för att minska hela organisationens miljöpåverkan kan Ragunda kommun bidra till att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Vi strävar efter att med hjälp av IT minska vår negativa miljöpåverkan. IT kan t ex användas för att simulera och beräkna miljöpåverkan för olika lösningar i stadsplanering. Hållbarhetsperspektivet tas med i upphandlingar och verksamhetsutveckling inom IT-området, och IT används för att effektivisera processerna i verksamheten. Kommunen väljer och anpassar IT-tjänster för att reducera negativ miljöpåverkan från kommunens verksamheter. IT-baserade lösningar prioriteras, när det är möjligt, för att t ex minska onödiga transporter, utskrifter, energiförbrukning m m. Strategiska insatsområden Genom t ex webbmöten, videokonferenser och telefonkonferenser minska resor i enlighet med Ragundas riktlinjer för resor i tjänsten. Utnyttja digitala lösningar för att minska pappersförbrukningen. Elever med särskilda behov får genom modern teknik de förutsättningar till utveckling och lärande de har rätt till. Vi skapar likvärdiga förutsättningar för alla elever genom tillgång till IT i skolan, framförallt för dem som inte har möjligheterna på annat sätt. Vi kan individanpassa all undervisning på ett sätt som gynnar resultat och måluppfyllelse. 14

37 5. Informationssäkerhet Arbetet med informationssäkerhet i kommunen fastställs i kommunens IT-säkerhetspolicy. Säkerhetsarbetet omfattar alla åtgärder vars samlade effekt är att förebygga och begränsa konsekvenserna av störningar för informationshantering inom kommunens verksamheter. Personer som omfattas är förtroendevalda, anställda och i viss omfattning skolelever samt konsulter/entreprenörer om uppdragens karaktär är relevanta för informationssäkerheten. Förankringen och medvetandet hos medarbetarna utgör själva grunden för informationssäkerhetsarbetet. Informationssäkerhet handlar om: Sekretess, skydd mot obehörig åtkomst av information Riktighet, åtgärder för att åstadkomma rätt kvalitet på information. Tillgänglighet, åtgärder för att säkra drift och funktionalitet. Spårbarhet, möjligheten att fastställa vem som gjort vad eller att kunna verifiera orsaken till en händelse. Kommunens säkerhetsorganisation ska vara känd och berörd personal ska ha nödvändiga kunskaper om aktuella IT-stöd och gällande säkerhetsregler. Säkerhetsaspekter ska beaktas vid utveckling och anskaffning. Skriftligt godkända servicenivåer ska finnas före driftsättning och kontinuitetsplan ska finnas för verksamheter med starkt beroende av verksamhetssystem och IT-stöd. Tillämpning av kommunens IT-säkerhetspolicy innebär att: Grundnivån för säkerheten ska fastställas genom informationsklassificering Skydd ska anpassas efter genomförd riskanalys Åtkomst/behörighet ska tilldelas formellt och endast efter behov samt följas upp regelbundet Alla incidenter ska rapporteras och kontinuerlig uppföljning skall ske mot fastställda regler Ett LIS, ledningssystem för informationssäkerhet med utgångspunkt i ISO och MSB:s metodstöd utvecklas för att möta framtidens krav från bland andra Socialstyrelsen och MSB. Utvecklingen inom IT-området går snabbt, möjligheterna blir större för varje dag, men det ökar också vår sårbarhet. Vi blir mer beroende av IT för att kunna utföra våra arbetsuppgifter, och med det ökar också riskerna mot vår information och mot vår tillgänglighet. För att vi ska slippa sätta upp hinder för att uppfylla säkerheten måste varje medarbetare hantera sina arbetsredskap på ett ansvarsfullt sätt. För detta krävs kunskap. En kontinuerlig utbildning i informationssäkerhet ska erbjudas alla medarbetare. 15

38 6. Organisation En kommuns huvuduppgifter förändras relativt långsamt över tiden. Det finns därför en risk att invanda arbetssätt och rutiner inte förändras, trots att ny teknik och nytt IT-stöd finns och möjliggör en utveckling av verksamheten. Av denna anledning är det ytterst viktigt att verksamhetens behov tillsammans med invånarnas behov ska styra utvecklingen av IT-stödet. Verksamhetsutveckling och utveckling av IT-stödet ska gå hand i hand. Analyser av handläggningsprocesser måste genomföras för att fånga upp möjliga förändringar i arbetssätt och skapa ökad samverkan. När processerna förändras flyttas inte sällan befintliga ansvarsstrukturer, roller förändras och detta påverkar organisationen. Samverkan mellan IT-verksamheten och kärn-/stödverksamhet behöver stärkas och i vissa fall nyetableras. Under den kommande perioden behövs en aktiv och effektiv styrning samt en löpande och uppdaterad prioritering av pågående aktiviteter och projekt. IT-funktionen ska upprätta Ragunda kommuns IT-strategi. Med utgångspunkt från resultatet formuleras en IT-plan gemensamt av representanter för verksamheterna, stödfunktioner och driftsorganisationen, samt en representant för ekonomiavdelningen som kan ha en övergripande insyn i kommunens IT-kostnader. Det gångna årets händelser och resultat ligger sedan till grund för den långsiktiga planeringen. 7. Roller och ansvar 7.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ägare av de gemensamma systemen. Kommunstyrelsen ansvarar för att: Besluta om kommunens gemensamma IT-strategi Genom revisorerna kontrollera att kommunens gemensamma IT-strategi efterföljs IT-verksamheten effektivt tillgodoser kommunens gemensamma behov och att den bedrivs med rätt krav på säkerhet och skydd av personlig integritet 7.2 Kommunens ledningsgrupp Ledningsgruppens uppdrag är att vara rådgivande till kommunchefen i IT-frågor som kräver kommunövergripande samordning. Ledningsgruppen ska dessutom verka för att IT-användningen bidrar till att kommunfullmäktiges mål uppfylls. Ledningsgruppens svarar för att: Hålla sig informerade om utvecklingstrender nationellt och internationellt, främst inom offentlig förvaltning Följa upp pågående projekt 7.3 IT-enheten IT-enheten ansvarar för de strategiska frågorna kring IT-användning och IT-utveckling och ska skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling med hjälp av IT i kommunen. IT- enheten ansvarar för att: På en övergripande nivå analysera utvecklingen inom IT-området Stödja kommunstyrelsen i samordningen av strategiska projekt inom IT-området På en övergripande nivå analysera kommunens IT-verksamhet och föreslå åtgärder för ekonomisk effektivisering Genomföra en ökad samordning inom ITområdet med fokus på nytta för verksamheten Ta initiativ som leder till en ökad grad av konsolidering och standardisering Långsiktigt planera och samordna interna och externa leveranser av IT-tjänster till kommunens verksamheter för en stabil och kostnadseffektiv leverans Upprätta en väl fungerande samverkan med förvaltningar inom IT-området så att insatser kan värderas, prioriteras och ges en nyttokalkyl i relation till mål från kommunfullmäktige Samordna informationssäkerhetsarbetet i kommunen 16

39 8. Ekonomi Ragunda kommun ska ha ett effektivt resursutnyttjande präglat av god ekonomisk hushållning. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Varje verksamhet står för sina insatser, kommunövergripande insatser kan finansieras genom central investering efter beslut av kommunledningen. 8.1 Upphandling och avtal Vid upphandling inom IT-området ska Ragunda kommuns policys för upphandling och konkurrensutsättning tillämpas. Kommunen samverkar i länet kring upphandlingar genom GNU (Gemensam nämnd för upphandling) där samordning sker vid Upphandlingskontoret i Östersunds kommun. Kommunen ska ha en sammanhållen leveransstrategi för IT-området som säkerställer att kontrakt, avtal och överenskommelser största möjliga utsträckning skapar förutsättningar för flexibilitet och följsamhet mot verksamhetens krav. Möjliga effektiviseringar och stordriftsfördelar ska tillvaratas genom samordning och planering. Kommunen ska löpande utvärdera leveransen av IT-tjänster och vid behov uppdatera leveransstrategin. De affärsmässiga möjligheterna att upprätthålla kostnadseffektiv drift och support på upphandlade system och tjänster under hela tjänstens livstid samt möjligheter till framtida konkurrens ska beaktas vid all upphandling. Vid anskaffning ska krav ställas på att produkter eller tjänster ska fungera med befintlig och framtida ITinfrastruktur och dess driftsförhållanden. Det är av stor vikt att referensgrupper bestående av verksamhetsrepresentanter engageras i samband med genomförandet av upphandlingar. Upphandling/anskaffning är i grunden ett beslut om att investera eller att förbinda organisationen till externa kostnader över en längre tid. IT-funktionen är ett stöd i processen för införande av nya system. Genom att arbeta systematiskt och använda det stöd som finns kan verksamheten få ut det mesta av de investeringar som görs inom IT-området. 17

40 Utkast baserat på tjänstemannayttranden, dialog med viss politik och Östersunds kommuns integrationsstrategi. Integrationsstrategi Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-xx-xx Inledning Ett varmt värdskap och inkludering är avgörande faktorer för att Ragunda kommun skall uppfattas positivt. Alla människor ska ha samma möjligheter till delaktighet och samma skyldigheter, oavsett ursprung. Alla som lever och vistas i kommunen ska ses som en resurs. Integrationsstrategin är ett led i detta arbete och har som övergripande mål att Ragunda kommun skall vara en attraktiv plats att bo och verka i för alla människor, oavsett ursprung. Ett attraktivt Ragunda är öppet och inkluderande med hög grad av social sammanhållning. Mångkultur är en del av dynamiken. En framgångsrik integration bidrar till ett attraktivt Ragunda och kan på så sätt både främja inflyttning och stävja utflyttning. Med rätt förutsättningar kommer de nyinflyttade kommuninvånarna att vara av mycket stor betydelse för att klara kommunens framtida kompetensförsörjning inom både offentlig och privat verksamhet. Integration handlar om alla som bor i ett samhälle och social sammanhållning innefattar individens tillgång till sociala nätverk och relationer, såväl som samhällets öppenhet för minoriteter. Ett Ragunda som lyckas eliminera diskriminering och rasism har stora möjligheter att lyckas med integrationen. Integration är ett tillstånd men även en process som uppnås genom att nyanlända stegvis uppnår jämlikhet med infödda individer. Denna sker i form av delaktighet i olika typer av sociala relationer i samhället såsom förskola, skola, arbetsliv, boende, politiskt deltagande och tillgång till sociala nätverk.

41 Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen och alla verksamheter, såväl kommunala som privata och även lokalsamhällets ideella engagemang. Integration omfattar rätten att behålla sin kulturella särart och etniska identitet. Däremot måste alltid en viss anpassning ske i möten mellan människor och denna anpassning måste vara ömsesidig. Integrationspolitikens mål ska främst uppnås genom insatser som riktar sig till hela befolkningen. Ibland måste däremot dessa insatser ske riktat mot speciella grupper av människor för att stödja och möjliggöra integration. Mål Den lokala integrationsstrategin är viktig för att uppnå Ragunda kommuns övergripande mål om: 100 nya personer (från ) fler människor skapar utveckling och ekonomi 100 nya jobb företagande och arbetsmarknad besökare (2020) utveckling av besöksnäringen 100 % service till medborgarna rätt service till rätt personer i rätt tid. För arbete kopplat till detta krävs ett kontinuerligt värdegrundsarbete som genomsyrar alla verksamheter nya personer Medborgare från olika delar av världen är viktiga för kommunens framtid och utveckling. Kommunen behöver skapa förutsättningar för fler utrikesfödda att bo, leva, verka, utvecklas och trivas i Ragunda kommun. För att få fler att på egen hand välja att bosätta sig i kommunen behöver asylsökanden i högre utsträckning inkluderas och välkomnas till kommunen tidigt. Kvantitativt mål: Andelen av kommunbefolkningen som är utrikesfödda ska öka med 5 % till år Strategi: Ragunda kommun ska årligen ta emot ett visst antal nyanlända personer (30 st år 2017) med uppehållstillstånd men med ambition om att ta emot fler. Över tid ska en allt större

42 andel utrikesfödda också bestå av personer som på egen hand väljer att bosätta sig i kommunen. Synliggörandet av lediga bostäder ska öka (med spridning av privat och offentlig uthyrare och i olika kommundelar) i syfte att öka flyktingmottagande och inflyttning. Kommunen ska i samverkan med andra aktörer verka för att en god infrastruktur kommer alla kommuninvånare till del nya jobb Många utrikesfödda har eller kan kläs med kompetenser som behövs inom såväl offentligt som privat näringsliv. Kommunen behöver samverka med andra aktörer för att möjliggöra skyndsamt inträde på arbetsmarknaden. En effektivare matchning och flexibla möjligheter till påbyggnadsutbildning och omskolning behövs. Utrikesfödda språksvaga inom etableringsuppdraget och utrikesfödda ungdomar som står utanför arbetsmarknaden behöver särskilt prioriteras. Med dryga 500 anställningar är Ragunda kommun också en viktig arbetsgivare som ska ligga i framkant i att ta emot nya Ragundabor i både praktik och anställning med eller utan stöd för såväl individens och samhällsnyttans skull som för egen kompetensförsörjning. Kvantitativa mål: Andelen utrikesfödda som efter avslutad etablering är i arbete eller studier ska fram till år 2020 öka årligen. Andelen kommunmottagna inklusive deras anhöriga i åldern år som är självförsörjande ska öka årligen. År 2020 ska andelen öppet arbetslösa ungdomar år och arbetslösa ungdomar inskrivna i olika program med aktivitetsstöd vara densamma i grupperna utrikes- och inrikesfödda. Andelen kommunanställda med utomnordiskt ursprung ska öka årligen fram till år Delmål: Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar för att fler utrikesfödda tidigt ges möjlighet att bidra med sin erfarenhet och kompetens i den kommunala organisationen. Kommunen ska i sin roll som samhällsutvecklare och samverkanspart verka för att fler utrikesfödda tidigt får möjlighet att bidra med din erfarenhet och kompetens i såväl privat som offentlig och idéburen sektor.

43 Strategi: Kommunen ska aktivt arbeta med social hänsyn i upphandling i syfte att öka andelen praktikplatser och subventionerade anställningar. Kommunen ska i samverkan med Arbetsförmedlingen utmana och stödja näringslivet i att möjliggöra för anställda att vara mentorer för utrikesfödda språksvaga, samt att tillhandahålla praktikplatser och subventionerade anställningar. Kommunen ska i samverkan med berörda aktörer aktivt verka för innovativa arbetssätt och system för bättrad matchning mellan arbetstagare och kompetens. Kommunen ska i ökad utsträckning stärka utrikesfödda individers möjligheter att växa i fråga om möjligheter till företagande och utbildning, bland annat genom flexibla lösningar inom SFI, vuxenutbildning och särskilda satsningar på entreprenörskap. Kommunen ska i samverkan med idéburen sektor och eventuella sociala företag stimulera till meningsfull sysselsättning för utrikesfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kommunen som helhet ska ha ett strukturerat arbetssätt i fråga om att kontinuerligt tillhandahålla praktikplatser och platser för subventionerade anställningar för utrikesfödda personer. Särskilt utsedda handledare ska ges stöd och verktyg för sitt uppdrag. Förvaltningarna i kommunen tilldelas årligen ett fördelningstal över hur många platser för praktik eller annan arbetsmarknadsåtgärd som ska tillhandahållas. Fördelningen görs utifrån bland annat kompetensförsörjningsbehov och yttre prioriteringar, som exempelvis nationella satsningar. Vid rekrytering av vakanta tjänster ska ingen skillnad mellan sökanden göras baserat på etniska, religiösa eller andra diskrimineringsgrunder % service Kommunen behöver en modern och effektiv organisation som kan möta alla medborgargrupper i samhället med god kvalitet. Den samhällsförändring som skett på senare år behöver bättre avspegla sig i kommunens serviceorganisation genom såväl ökad kunskap och medvetenhet om migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering. En kvalitativ och effektiv skolgång för utrikesfödda språksvaga barn och ungdomar behöver särskilt prioriteras. Kvantitativa mål: Andelen utrikesfödda elever med behörighet till gymnasieskolan ska öka

44 Andelen utrikesfödda elever med behörighet till högre studier ska öka Delmål: Förbättra kommunens roll som servicegivare för alla medborgargrupper. Strategi: Kommunen ska i sin roll som serviceorgan verka för att den kommunala organisationen har förmåga att tillhandahålla stöd och service från rätt instans på ett sätt som medborgaren kan tillgodogöra sig och förstå. Anställda och förtroendevalda i Ragunda kommun ska ges möjlighet till ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor som normkritik och diskriminering som en del i det löpande värdegrundsarbetet. Kommunens webbplats, e-tjänster och blanketter ska vara utformade så att de i hög grad kan användas och/eller översättas av användare med annat modersmål än svenska. Kommunen ska aktivt verka för en bättre och effektivare skolgång för utrikesfödda barn och ungdomar som påbörjar svensk skolgång under senare del av grundskolan (efter åk 6). 4. Ökad social sammanhållning Kultur och turism är Ragunda kommuns övriga målområden/inriktningar i strategi- och effektiviseringsplanen, vilket för integrationsstrategins del handlar om social samvaro och sammanhållning i närmiljön. Kontakt mellan människor behövs för såväl ökad förståelse för varandras olikheter som medvetenheten för sig själv men även för språkträning, nätverkande och utbyte av erfarenheter. Praktiska förutsättningar för att mötas och lära känna varandra liksom möten i sammanhang som skapar mening och välbefinnande är av vikt, vilket stärks och utvecklas genom naturliga mötesplatser. Gruppen nyanlända barn och unga ska särskilt prioriteras. Även utanför kommunens organisation behövs ökad kunskap och medvetenhet om migrations- och integrationsfrågor och normkritik och diskriminering. Kvantitativt mål: Skillnaderna i upplevelse av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande, mm) mellan grupperna inrikes- och utrikesfödda ska minska. Strategi:

45 I externa sammanhang ska kommunen verka för ökad kunskap om migrations- och integrationsfrågor samt ökad medvetenhet om normkritik och diskrimineringsfrågor. Kommunen ska verka för att synliggöra tillgängligt turism- och kulturutbud för samtliga som vistas i kommunen. I dialog med idéburen sektor ska kommunen synliggöra och stimulera till såväl samverkan som initiativ inom områden där behov av kompletterande insatser och stöd finns. Kommunen ska i samverkan med andra verka för att stimulera till meningsfulla, kontaktskapande, integrerande och hälsofrämjande insatser. Kommunen ska aktivt verka för ökad dialog och medvetenhet i värdegrundsfrågor och frågor kring jämställdhet för utrikesfödda ungdomar. Kommunen ska verka för att utrikesfödda och nyanlända föräldrar och vårdnadshavare stärks och tryggas i sitt föräldraskap. Nyanlända barn och unga ska tidigt inkluderas i sammanhang som erbjuder naturliga kontaktytor med andra barn och ungdomar. Uppföljning En prioritering av särskilt angelägna delmål ska årligen göras genom särskild handlingsplan. Dessa prioriterade aktiviteter följs sedan upp i samband med arbete för nästkommande års handlingsplan och ska redovisas i årsbokslut. Vid stora förändringar och behov av revidering före strategins utgång ska denna revideras. Indikatorer Mål 1 Antal kommunmottagna Andel av befolkningen som är utrikesfödda Mål 2 Andel nyanlända som efter avslutad etablering arbetar eller studerar Andelen kommunplacerade och deras anhöriga år som förvärvsarbetar Andel öppet arbetslösa eller sökanden i program med aktivitetsstöd i grupperna utrikesfödda och inrikesfödda i åldern år Andel nyanlända i kommunala arbetsmarknadsåtgärder

46 Andel kommunanställda som är utomnordiskt födda Mål 3 Andel utrikesfödda elever med behörighet till gymnasieskolan Andel utrikesfödda elever med behörighet till högre studier Kommunens resultat i externa mätningar kopplade till nöjdhet och service där gruppen utrikesfödda/nyanlända särskiljs. Mål 4 Upplevelse av sociala relationer (tillit, stöd, socialt deltagande, mm) genom bland annat nationell folkhälsoenkät som genomförs vart fjärde år. Antal samverkansprojekt inom organisationen och/eller tillsammans med idéburen sektor och andra aktörer.

47 Servicegaranti Ragunda Kommun skall upplevas som en professionell organisation. Kunder, invånare och näringsliv skall få ett korrekt och effektivt bemötande. Vi strävar alltid efter ett bra bemötande och en hög grad av service.

48 Kundcenter Kundcenter ska ge svar direkt. Genom Kundcenter ska det bli enklare för medborgarna att snabbt få svar på sina frågor. Målet är att alla som kontaktar Kundcenter ska få sin fråga besvarad direkt. Du kan ringa oss: Besöka oss: Centralgatan 15, Hammarstrand Måndag-torsdag kl Fredag kl Lunchstängt kl Maila oss: På webben finns vi på: På sociala medier finns vi på: och Instagram #ragundakommun Vi garanterar: Om du inte får svar på frågan direkt, ska en återkoppling ske inom två arbetsdagar med besked om när du kan förvänta dig ett svar. Det gäller också om ansvaret för frågan har tagits över av en annan förvaltning i kommunen. Om vi inte håller det vi lovar: Vi återkommer snarast med en förklaring till varför det har dröjt och ger besked om när du kan förvänta dig ett svar.

49 Företagsbesök inom tio dagar Ragunda kommun erbjuder alla företagare i kommunen möjligheten till företagsbesök. Kommunalråd och/eller kommunchef eller av dessa utsedda representanter genomför löpande företagsbesök. Utöver detta har företag som utifrån sin situation ser ett värde i ett besök från dessa möjlighet att bjuda in till besök. Vi garanterar: En företagare som kontaktar kommunen med en önskan om ett företagsbesök, ska få det inom tre veckor. Om vi inte håller det vi lovar: Om vi inte kan besöka dig inom tio arbetsdagar så lovar vi att förklara varför besöket dröjt, bokar en tid så snart som möjligt och tar med en tårta när vi kommer.

50 Beslut om enklare bygglov inom fyra veckor Bygglov krävs inte bara för nya byggnader, utan även för om- och tillbyggnader. Bygglov krävs också för att glasa in en altan samt vid andra åtgärder som till exempel skyltar, murar, plank och parkeringsplatser. En del bygglovsärenden är mer omfattande än andra. Ett enklare bygglov kan vara ett planenligt ärende där ingen kontrollansvarig krävs och där ingen annan part måste höras i frågan. Enligt plan- och bygglagen får det inte ta längre tid än tio veckor från det att du lämnat in kompletta ansökningshandlingar tills att du fått ett beslut. Den tiden kan i särskilda fall förlängas med ytterligare tio veckor. Vi garanterar: Beslut om enklare bygglovsärenden ska tas inom fyra veckor från det att du lämnat in kompletta ansökningshandlingar. Om vi inte håller det vi lovar: Om vi inte tar beslut inom fyra veckor drar vi av fem procent på bygglovsavgiften.

51 Beslut om planbesked inom tre månader Om du ska bygga eller anlägga något som innebär att en detaljplan måste upprättas, ändras eller upphävas kan du begära planbesked. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av åtgärden samt en karta över området. I planbeskedet ska det stå om det kommer att inledas en planläggning och i så fall när arbetet beräknas vara klart. Om det inte ska göras en planläggning ska orsaken till det framgå. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Vår handläggningstid räknas från det att kompletta och undertecknade handlingar kommit in till bygg- och miljönämnden. Vi garanterar: Du får planbesked senast tre månader efter att en komplett ansökan är inlämnad. Om vi inte håller vad vi lovar: Om du inte fått planbeskedet inom tre månader ger vi dig fem procents avdrag på avgiften.

52 Respons inom tio dagar efter livsmedelskontroll Det är miljöförvaltningen som kontrollerar och har tillsyn vid många olika verksamheter i kommunen. Bland annat vid olika livsmedelsverksamheter, vid mindre industrier, täkter mm. För att verksamheterna ska veta vad som noterades vid miljöförvaltningens senaste tillsyn/kontroll och vad som eventuellt behövdes åtgärdas, är det viktigt att verksamhetsutövare får en snabb respons. Vi garanterar: Verksamhetsutövare ska få en kontrollrapport senast tio arbetsdagar efter det senaste besöket. Om vi inte håller det vi lovar: Vi återkommer snarast för att ge en förklaring till varför det har dröjt och meddelar ett datum när du kan få kontrollrapporten.

53 Nya livsmedelsverksamheter garanteras kontroll inom fyra veckor Livsmedelslagstiftningen reglerar vilka livsmedel som är tillåtna och säkerställer att de tillverkas, hanteras och säljs på rätt sätt, allt för konsumentens säkerhet. Det är miljöförvaltningen inom kommunen som kontrollerar alla nya livsmedelsverksamheter, så att de kan erbjuda kunderna säker mat. Vi garanterar: Nya livsmedelsverksamheter som anmälts för registrering får ett första kontrollbesök inom fyra veckor från det att verksamheten har startat. Om vi inte håller det vi lovar: Klarar vi inte detta lovar vi att kontakta dig snarast för att ge en förklaring till varför det har dröjt och boka in en tid så fort som möjligt.

54 Kundcenter tel Besöksadress Centralgatan Postadress Ragunda kommun, Box Hammarstrand Öppettider kommunkontoret: Måndag-torsdag: Fredag: Lunchstängt:

55

56 Medborgarlöfte 2017 Ragunda kommun Polisen och Ragunda kommun lovar att arbeta för att öka trafiksäkerheten, att öka tryggheten genom brottsförebyggande arbete mot inbrott att arbeta brottsförebyggande för att ungdomar inte ska hamna i riskbeteenden Medborgarlöften är en ny del i polisens och kommunens samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Löftet utgår från en lokal kartläggning som har gjorts under hösten En lägesbild har tagits fram genom underrättelser, medarbetar- och medborgardialoger. Utifrån lägesbilden har fokusområden för medborgarlöften tagits fram och prioriterats. Fokusområden för Ragunda kommuns medborgarlöften 2017 är trafiksäkerhet och tillgreppsbrott. Utifrån medborgardialogerna kan man utläsa att medborgarna anser att en synlig polis och tillgänglig polis är det som ska prioriteras i det brottsförebyggande arbetet. Det här ska vi göra Utifrån de framtagna fokusområdena samt medborgarnas önskemål om en synligare polis ger polisen och kommunen följande medborgarlöften.

57 Medborgarlöfte 2017 Ragunda kommun Polisen lovar att i Ragunda kommun arbeta för ökad trafiksäkerhet. Detta gör vi genom att: Genomföra minst 50 trafikkontroller på väg och i terräng, i vältrafikerade miljöer, på vältrafikerade tider och geografiskt utspritt över hela kommunen. Fokus på kontrollerna ska vara hastighet, beteende och alkohol/drognykterhet. Följa upp arbetet SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken), alla som misstänks för rattfylleri eller grovt rattfylleri ska få frågan om de vill ta emot vård/hjälp för att komma tillrätta med sitt missbruk. Skyndsamt kontakta de personer som vill ta emot vård/hjälp. Inom två veckor ska Ragunda Kommuns Individ- och familjeomsorg tagit kontakt med dessa personer. Polisen och Ragunda kommun lovar att arbeta för ökad trygghet och att förebygga tillgreppsbrott i kommunen. Detta gör vi genom att: Polisen och kommunen genomför minst 4 gemensamma tillsyner enligt alkohollagen av näringsställen som har serveringstillstånd. Ragunda Kommun erbjuder samtliga tillståndshavare (av serveringstillstånd) och serveringspersonal utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Informera om och erbjuda konceptet Grannsamverkan.

58 Medborgarlöfte 2017 Ragunda kommun Polisen och Ragunda kommun ska arbeta för att ungdomar i kommunen har en trygg miljö. Detta gör vi genom att: Polisen ska besöka skolorna (5 st.) i Ragunda kommun minst 12 gånger. Kommunen ska via skolan främst arbeta förebyggande för att barn och ungdomar ska få en trygg och meningsfull skolgång. Det sker genom att arbeta alkohol- och drogförebyggande, motverka kränkning och diskriminering, motverka hot och våldsamt samt förhindra stölder och förstörelse. Följ med i hur det går! Medborgarna kan följa arbetet och resultatet av arbetet med medborgarlöften på Polisområde Jämtlands facebook-sida samt via polisen.se. Ort den DD månad ÅÅÅÅ underskrift Peter Moberg, chef Lpo Östersund underskrift Jonas Andersson, kommunstyrelsens ordförande, Ragunda kommun.

59 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 BESLUT SOM ENLIGT 10 kap 4 SoL KAN DELEGERAS TILL UTSKOTT MEN INTE TILL TJÄNSTEMAN Utskott som består av ledamöter eller ersättare i nämnden Ett arbetsutskott ska bestå av minst tre ledamöten eller ersättare 1.1 Beslut om medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av den unges föräldrar eller annan vårdnadshavare. 6 kap 6 SoL SU Medgivande avser privatplaceringar och ges i sådana fall då inte annan medverkan av nämnden behövs i samband med placeringen än att nämnden ska försäkra sig om att förhållandena i det hem där placering ska ske är tillfredställande. Beslut om vård (4 kap 1 SoL) gäller för de situationer då placering ska ske efter socialnämndens beslut om vård. En matchning barn/familjehem görs i barnets utredning/vårdplan/ bilaga beroende på hur tidigt man hittat rätt familjehem. Utredning av familjehemmet ska alltid ske. 1.2 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behöv s 6 kap 8 SoL SU Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär att nämnden minst var 6:e månad är skyldig att överväga om vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. Tillämpligt både vid SoL- och privatplaceringar. 1

60 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.3 Beslut om åtgärd utan den andra vårdnadshavarens samtycke 6 kap 13 a FB SU 1.4 Beslut om medgivande att ta emot ett barn för adoption 6 kap 6 SoL och 6 kap 12 SoL SU 1.5 Återkallelse av medgivande att ta emot adoptivbarn 6 kap 13 SoL SU 1.6 Vägran att samtycka till att adoptionsförfarande får fortsätta 6 kap 14 SoL SU 1.7 Beslut om att föra talan hos Förvaltningsrätt om återkrav för ekonomisk hjälp enligt 9 kap 1 SoL 9 kap 3 SoL SU 1.8 Beslut om ansökan hos Förvaltningsrätt om vård enligt LVU 4 LVU SU 1.9 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn eller ungdom under 20 år 1.10 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 1.11 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 1.12 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 6 1 st LVU SU Se även s k kompletterande beslutanderätt 11 1 st. LVU SU Se st. LVU SU Se även s k kompletterande beslutanderätt 13 1 och 2 st. LVU SU Se 1.2 ang övervägande 1.13 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU skall upphöra 13 1 och 3 st. LVU SU 1.14 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av 14 3 st. LVU SU Bestämmelsen innebär att nämnden minst vistelseort enligt 14 2 st. 1. och 2. fortfarande behövs en gång var 3:e månad är skyldig att överväga om ett beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortf. behövs. 2

61 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.15 Beslut om att vården skall upphöra 21 1 st. LVU SU 1.16 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling i öppna former 22 1 st. LVU (p1,2) SU 1.17 Prövning av om beslut om förebyggande insats skall upphöra att gälla 22 3 st. LVU (st 2??) SU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad skall pröva om insatsen fortfarande behövs Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st. LVU skall upphöra 22 3 st. LVU SU 1.19 Ansökan hos Förvaltningsrätten om flyttningsförbud 24 LVU SU Jfr. 25 LVU 1.20 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs 26 1 st. LVU SU Jfr. 1.2 ang övervägande 1.21 Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra 26 2 st. LVU SU 1.22 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 1 st. LVU SU 1.23 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning LVU SU Jfr Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM 11 LVM SU 1.25 Beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVM 13 LVM SU 3

62 2 KOMPLETTERANDE BESLUTANDERÄTT Beslutanderätten får användas när nämndens/utskottets beslut inte kan avvaktas. Nämnden bör i beslut ange vem som vid varje tidpunkt har att fatta beslut, i angiven ordning. Beslutet ska anmälas vid nämndens/utskottets nästa sammanträde 2.1 Beslut omedelbart omhändertagande av barn/ungdom under 6 LVU Utskottets ordförande 20 år eller annan ledamot i utskott 2.2 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden när SU:s beslut inte kan avvaktas 2.3 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden när SU:s beslut inte kan avvaktas 2.4 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud när SU:s beslut inte kan avvaktas när SU:s beslut inte kan avvaktas 2.5 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning när SU:s beslut inte kan avvaktas 11 1 och 3 st. LVU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott 11 2 och 3 st. LVU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott 27 2 st. LVU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott 43 LvU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott Se 1.11 Se Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU när SU:s beslut inte kan avvaktas 43 p2 LVU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott Se

63 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 2.7 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 13 LVM Utskottets ordförande Nämnden förordnar vem/vilka. Beslutet eller annan ledamot i utskott ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Dokumentation i efterhand vid akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Se

64 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Alla ansökningar om bistånd ska oavsett ändamål, prövas enl 4:1 SoL för att den enskilde ska ha möjlighet att få sin sak rättsligt prövad. I vissa fall när avslag ges enl 4:1 kan så speciella omständigheter föreligga att socialnämnden med stöd av 4:2 beviljar bistånd. (Ang. överklaganden, yttranden m.m. se avsnitt 10) 3 EKONOMISKT BISTÅND 3.1 Beslut om att inleda utredning 11 kap 1 Handläggare ek 3.2 Beslut om att inte inleda utredning eller att inledd utredning ska läggas ner 11 kap 1 Biträdande IFO-chef 3.3 Beslut i ärenden om försörjningsstöd enl. riksnorm och Socialstyrelsens handbok och kommunens riktlinjer 4 kap 1 SoL Handläggare ek /EKB* Riksnorm för försörjningsstöd Socialtjänstförordningen 2001:937. (* endast i avvaktan utbetalning från Fk.) 3.4 Beslut om ekonomiskt bistånd utöver försörjningsstöd - för livsföringen i övrigt enligt Socialstyrelsens handbok och kommunens riktlinjer - upp till 30 % av prisbasbeloppet Handläggare ek 4 kap 1 SoL Beloppet avser den sammantagna summan vid ansökningsmånaden, inte för var enskild del inom området livsföring i övrigt - upp till 50 % av prisbasbasbeloppet Biträdande IFO-chef - över 50 % av prisbasbeloppet SU med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd 4 kap 1 och 4 kap 4 Handläggare ek 6

65 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning med vägrande av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 4 kap 1 och 4 kap 5 SoL Handläggare ek i samband med studier 4 kap 1 SoL SU Bl a boendekostnad, studerande ungdomar 3.8 Beslut om bistånd utöver 4 kap 1 4 kap 2 SoL - upp till 50 % av basbeloppet IFO-chef - över 50 % av basbeloppet SU 3.9 Beslut om bistånd till hyres/ el/ vattenskulder - Upp till 25 % av basbelopp - Därutöver 4 kap 1 Handläggare ek SU Ekonomisk beräkning ska göras för att bedöma rätten till denna typ av skuld. I det fall sökanden hade haft rätt till bistånd om denne ansökt vid månad som skulden avser beviljas bistånd enl 3.3. Skuld utöver kan beviljas enligt Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet 4 kap 2 Handläggare Avslag på bistånd till begravningskostnader ges med hänvisning till 4 kap 1 SoL då beslutet kan överklagas Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 4 kap 1 SoL Handläggare ek 3.12 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd som utgivits enligt 4 kap 1 SoL (bistånd som utgått obehörigen eller med för högt belopp eller t ex bistånd som utgått som förskott på förmån eller ersättning) 9 kap 1,2 Biträdande IFO chef se 1.6 7

66 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 3.13 Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 SoL 9 kap 2 2 st SoL SU Får endast ske om biståndet beviljats under villkor om återbetalning. Beslutet om ekonomisk hjälp skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten (33 3 st.) Beslut om bistånd i form av socialt andrahandskontrakt 4 kap 1 SoL SU Utreds med fördel gemensamt av handläggare inom ek och vux 3.15 Begäran till försäkringskassa om att nämnden ska uppbära ersättning enligt Socialförsäkringsbalken (ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på retroaktivt beviljad förmån) 107 kap 5 Socialförsäkringsbalke n Handläggare ek 3.16 Beslut om att föra tala om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 2 och 8 kap 1 SoL 9 kap 3 SoL IFO-chef Gällande återkrav enl 9 ka 1 ej delegerbart från SU 3.17 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8 kap 1, 9 kap 1 och 9 ka p 2 9 kap 4 SoL - Upp till 50 % av basbelopp IFO-Chef - Belopp därutöver SU 3.18 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare 3.19 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb 8

67 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4 Beslut i ärenden gällande vuxna Socialtjänstlag (2001:453) 4.1 Beslut om att inleda utredning vid ansökan om bistånd 11 kap 1 SoL Handläggare vux 4.2 Beslut om att inte inleda utredning eller att inledd utredning ska läggas ner 11 kap 1 Biträdande IFO-chef 4.3 Beslut om bistånd i form av familjehem 4 kap 1 SoL Biträdande IFO-chef 4.4 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) -Enligt SKL:s rekommendationer -Utöver SKL:s rekommendationer Biträdande IFO-chef SU 4.5 Beslut om bistånd i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende 4 kap 1 SoL -vid institution inom gällande ramavtal eller vid annan institution Biträdande IFO-chef -i skyddat boende eller förstärkt familjehem SU 9

68 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4.6 Beslut om bistånd åt vuxna i form av akut placering i hem för vård eller boende upp till 3 månader, när SU-beslut inte kan avvaktas 4 kap 1 SoL -vid institution inom gällande ramavtal eller vid annan institution Biträdande IFO-chef -i skyddat boende eller förstärkt familjehem Biträdande IFO-chef 4.7 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård i hem för vård eller boende, utifrån beslut om kontraktsvård samt ansvarsförbindelse mellan Kriminalvården och Socialnämnden 4.8 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för boende eller i familjehem 4.9 Beslut om akut bistånd under 1 mån. i form av boende på kvinnojour eller skyddat boende 4.10 Beslut om bistånd i form av boende på Kvinnojour eller skyddat boende 4 kap 1 SoL Ordförande SU 4 kap 1 SoL Handläggare vux 4 kap 1 SoL Handläggare vux Se 5 kap 11 SoL 11 socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp, särskilt kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående 4 kap 1 SoL Biträdande IFO-chef 10

69 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4.11 Beslut om bistånd i form av insats inom öppenvård 4 kap 1 Handläggare vux 4.12 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj 4 kap 1 Handläggare vux 4.13 Beslut om upphörande av kontaktperson/-familj 4 kap 1 Handläggare vux 4.14 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/ kontaktfamilj 4 kap 1 Handläggare vux 4.15 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/ familj - enligt SKL:s rekommendation Handläggare - utöver SKL:s rekommendation Biträdande IFO-chef 4.16 Beslut om ersättning (egenavgift) för uppehälle från den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem (vuxna) 8 kap 1 SoL och 6 kap 1 SoF Handläggare vux Max 80 kr/dag (2016) 4.17 Underrättelse till försäkringskassan om att nämnden ska uppbära del av sjukpenning för den som bereds vård i hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt beroende av alkohol eller droger 106 kap 13, 15 socialförsäkringsbalken Handläggare vux 11

70 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4.18 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare 4.19 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 5 VÅRD AV MISSBRUKARE ENLIGT LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 5.1 Beslut om att inleda utredning om skäl finns för tvångsvård 7 LVM Handläggare Vux 5.2 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att påbörjad utredning skall läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap 1 SoL 5.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 5.4 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 5.5 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid LVM-hem eller sjukhus 7 LVM 9 LVM 45 p 1 LVM 45 p 2 LVM Biträdande IFO-chef Handläggare Vux Handläggare Vux Handläggare Vux 12

71 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6 Beslut i ärenden gällande barn och unga Socialtjänstlag (2001:453) 6.1 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att inledd utredning skall läggas ned 11 kap 1 SoL Biträdande IFO-chef 6.2 Beslut om att inleda utredning 11 kap 1, 2 SoL Social sekr BoU 6.3 Beslut om att utredning inte skall föranleda åtgärd 11 kap 1,2 SoL Biträdande IFO-chef 6.4 Beslut om förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn 6.5 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård (placering/omplacering) i familjehem 6.6 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende - vid institution inom gällande ramavtal eller vid annan institution 11 kap 2 SoL Biträdande IFO-chef 4 kap 1 SoL SU 4 kap 1 SoL SU - i förstärkt familjehem 13

72 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.7 Beslut om bistånd i form av placering i kommunens HVBhem för ensamkommande flyktingbarn eller fortsatt placering vid kommunens HVB-hem efter fyllda 18 år. 4 kap 1 SoL Biträdande IFO-chef Annan boendeplats endast i de fall ungdomsboende i kommunens egen regi är fullt eller inte lämpligt för personen. Max till samma kostnad som på ungdomsboende i kommunens egen regi. Vid placering som överstiger motsvarande kostnad lyfts ärendet till SU. 6.8 Beslut om bistånd åt barn och ungdomar i form av akut placering/omplacering i hem för vård eller boende eller familjehem under utredningstiden 4 kap 1 SoL Biträdande IFO-chef Anmäls vid nästkommande SU. - vid institution inom gällande ramavtal eller vid annans institution - i förstärkt familjehem, familjehem, beredskapshem eller jourhem 6.9 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) - enligt SKL:s rekommendationer Biträdande IFO-chef - utöver SKL:s rekommendationer SU 6.10 Beslut om ekonomiskt bistånd (särskilda kostnader) åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende 4 kap 1 SoL Handläggare BoU/EKB. 14

73 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.11 Beslut om att bevilja Ensamkommande Barn kostnad för resa en gång per år, max 11.3 % av innevarande års prisbasbelopp. Resa som ex avser umgänge med släkt. Inte familjehemsgemensamma Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för boende eller i familjehem 4 kap 1 SoL Socialsekr EKB Avser de barn som inte bor på kommunens HVB-hem då de har en egen "respeng" 4 kap 1 SoL Handläggare BoU/ EKB 6.13 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 8 kap 1 2 st SoL och SoF 6 kap 2 Handläggare BoU/ EKB 6.14 Framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag när barn är placerade utom hemmet 106 kap 6 och 7 Socialförsäkringsbalken Handläggare BoU/ EKB Se Kommunförbundets cirkulär: 1996: Begäran om ändrad betalningsmottagare av studiehjälp 2 kap 33 Studiestödsförordningen Handläggare BoU/ EKB 6.16 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem eller HVB-hem respektive återflyttat till boförälder 6.17 Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden skall uppbära folkpension och barntillägg. 106 kap 8 Socialförsäkringsbalken, 2 Förordningen om underhållsstöd 1-3 i kungörelsen (1982:393) om rätt att i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension Handläggare BoU/ EKB Handläggare BoU/ EKB 15

74 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.18 Beslut om insats inom öppenvård barn och unga 4 kap 1 Handläggare BoU/ EKB 6.19 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj 4 kap 1 Handläggare BoU/ EKB 6.20 Beslut om upphörande av kontaktperson/-familj 4 kap 1 Handläggare BoU/ EKB 6.21 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/ kontaktfamilj 6.22 Beslut om åtgärd utan den andra vårdnadshavarens samtycke 4 kap 1 Handläggare BoU/ EKB. 6 kap 13 a FB SU Se Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/ familj - enligt SKL:s rekommendation Handläggare BoU/ EKB - utöver SKL:s rekommendation Biträdande IFO-chef 6.24 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter utredning som avslutats utan beslut om insats 6.25 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter det att placering i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört 6.26 Beslut om framställning om överflyttning av ärende till annan kommun 11 kap 4 a SoL Biträdande IFO-chef 11 kap 4 b Sol Biträdande IFO-chef 2 a kap 10 SoL SU 6.27 Beslut om mottagande av ärende från annan kommun 2 a kap 10 SoL SU 16

75 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.28 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn enligt av socialnämnden fastställda nivåer. Nivå 1 och 2 Nivå 3 Därutöver 6.30 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare 6.31 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 6.32 Beslut om anmälan till överförmyndare om förhållanden betr. förvaltning av underårigs egendom 6.33 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 6.34 Beslut om anmälan om rätten till Särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 11 SoL SU Vid vårdnadsöverflyttning Handläggare ensamk Biträdande IFO-chef SU 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb 5 kap 3 SoF Handläggare ek/vux/bou/ekb 5 kap 3 SoF Handläggare BoU/EKB. 5 kap 2 SoF Handläggare BoU/EKB. 6 kap 8 a FB Ifo-chef Nivå 1: 41 % arvode 10 % omkostnad Nivå 2: 68 % arvode 15 % omkostnad Nivå 3: 95 % arvode 20 % omkostnad 17

76 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 7 Beslut i ärenden gällande barn/ungdom LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 7.1 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU skall upphöra 9 LVU Nämndens ordförande eller vice ordförande eller annan ledamot i nämnd ordning som nämnden förornat att fatta beslut 7.2 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 8 LVU Biträdande IFO-chef 7.3 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal skall utövas - Beslut om hur den unges umgänge med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal skall utövas i avvaktan på utskottets beslut 7.5 Beslut om att den unges vistelseort inte skall röjas för föräldern eller vårdnadshavaren 11 4 st. LVU Handläggare BoU/EKB st. 1. LVU SU 14 2 st 1 LVU Biträdande IFO-chef 14 2 st. 2. LVU SU Se även 26 kap 2 OSL - I avvaktan på utskottets beslut 14 2 st 2. LVU Biträdande IFO-chef 18

77 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 7.6 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU skall upphöra 7.7 Beslut hur den unges umgänge skall utövas med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal efter beslut om flyttnings-förbud eller tillfälligt flyttningsförbud 7.8 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 7.9 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU när SU:s beslut inte kan avvaktas 7.10 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 30 2 st. LVU SU Jmf 2:4 31 LVU SU 32 1 st. LVU Handläggare BoU 43 p2 LVU Utskottets ordförande eller annan ledamot i utskott LVU Handläggare BoU 19

78 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 8 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) 8.1 Yttrande till åklagarmyndigheten och tingsrätt i ärende, där nämnden 11 LUL Handläggare BoU/EKB. - redan vidtagit åtgärder - då insatser erbjuds med stöd av SoL - eller då behov av insatser saknas 8.2 Beslut att begära att polismyndigheten skall verkställa utredning, då barn misstänks för brott 8.3 Yttrande till åklagare med anledning av ev. utredning betr. den som är under 15 år. 8.4 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan betr. den som är under 15 år 31 LUL Biträdande IFO-chef 31 0ch 33 LUL Handläggare BoU/EKB. 38 LUL Biträdande IFO-chef 8.5 Verkställa dom om ungdomstjänst Kap 5 1b SoL Handläggare BoU/EKB. 8.6 Verkställa dom om ungdomsvård Kap 4 1 SoL och 2, 3 och 22 LVU Handläggare BoU/EKB. 20

79 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 9 FÖRÄLDRABALKEN, FB 9.1 Godkännande av faderskaps- och föräldrabekräftelse 1 kap. 4 1 st., 9 FB Handl. familjerätt SOSFS 2011:3 om socialnämndens utrednings och fastsällande av föräldraskap 9.2 Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 2 kap. 1 FB Handl. familjerätt 9.3 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 2 kap. 1 FB Handl. familjerätt 9.4 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2 kap. 9 1 st. FB Biträd. IFO-chef 9.5 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap. 5 2 st. och 6 2 st. FB Handl. familjerätt 9.6 Beslut om rättsgenetisk undersökning 2 kap 6 FB Handl. familjerätt 9.7 Beslut om att lägga ner en påbörjad utredning om faderskapet 2 kap 7 FB Socialnämnd Beslut om att inte påbörja eller att lägga ned en påbörjad utredning ligger på socialnämnden. Socialnämnd kan ej delegera beslutet 9.8 Beslut att godkänna/inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 6 2 st, 14 a 2st, 15 a 2 st FB Handl. familjerätt 9.9 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnads- och umgängesmål 9.10 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt 6 kap. 19 FB Handl. familjerätt 6 kap. 20 FB Handl. familjerätt 21

80 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 9.11 Beslut att utse utredare i vårdnads- och umgängesärenden 6 kap st. FB IFO-chef 9.12 Beslut om fortsatt adoptionsförfarande 6 kap 14 SoL Handl. familjerätt 9.13 Godkänna avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader 9.14 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare 9.15 Beslut om anmälan till överförmyndare om behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 9.16 Beslut om anmälan om rätten till Särskilt förordnad vårdnadshavare 7 kap. 7 2 st. FB Handl. familjerätt 5 kap 3 SoF Handl. ek/vux/bou/ensamk 5 kap 3 SoF Handl. ek/vux/bou/ensamk 6 kap 8 a FB Ifo-chef 22

81 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 10 ÖVERKLAGANDEN, YTTRANDEN OCH ANMÄLNINGAR M.M TILL DOMSTOL, ÅKLAGARMYNDIGHET OCH ANDRA MYNDIGHETER 10.1 Beslut om att föra talan i mål i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap 2 SoL IFO-chef 10.2 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap 2 SoL IFO-chef 10.3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt och kammarrätt ändrat nämndens beslut samt avgivande av yttrande med andledning av överklagat beslut 10 kap 1-2 SoL Delegatet i ursprungsbeslutet Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (JMF RÅ 1994 ref 67) 10.4 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt i brådskande ärenden 10 kap 1-2 SoL 6 kap 36 KL Ordförande/vice ordförande Beslutet fattat av nämnd eller arbetsutskott men brådska råder eller nämnd/utskottssammanträdet inte kan avvaktas. Anmäls vid nästa sammanträde 10.5 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av äverklagande som kommit in för sent 10.6 Beslut huruvida omprövning ska ske av beslut som fattas av delegaten 24 1 st FvL Delegat i ursprungsbeslutet 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet 10.7 Avvisande av ombud 9 FvL SU Beslutet kan överklagas 10.8 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM vård 31 kap 2 1 st BrB Biträdande IFO-chef 23

82 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 10.9 Yttrande till allmän domstol i brottsmål 32 kap 1 BrB Biträdande IFO-chef Yttrande till åklagarmyndighet 11 LuL Biträdande IFO-chef Yttrande till åklagare med anledning av eventuell utredning beträffande den som är under 15 år 31 och 33 LuL Biträdande IFO-chef Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 38 LuL Biträdande IFO-chef Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 LVM Handläggare Anmälan om behov av offentligt biträde 3 Lagen om offentligt biträde Handläggare BoU/EKB Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsberäkning 3 Lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Biträdande IFO-chef Yttrande enligt namnlagen 45 och 46 Namnlagen Handl. familjerätt Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 ka p 14 SoL - vid samtycke -ej samtycke Yttrande i körkortsärende 3 kap 8 och 5 kap 2 Körkortsförordningen Handl. familjerätt SU Handl. vux Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande 11 Passlagen, 3 2 st Passförordningen Biträdande IFO-chef Yttrande beträffande äktenskapsdispens 15 kap 1 ÄB Handl. familjerätt 24

83 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare för något som har fyllt 16 år 11 kap 16 2 st FB Handläggare BoU/EKB Upplysningar i vapenärenden Handl. Vux Uppgifter får endast lämnas om den enskilde har samtyck till det (JO 1983/84 s. 188 f.) Uppgiftlämnande till smittskyddsläkare 6 akp 12 Smittskyddslagen Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 6 kap 12 Smittskyddslagen Biträdande IFO-chef Biträdande IFO-chef Dödsboanmälan 20 kap 8 a ÄB Handl ek Folkbokföringsmyndighet ska underrättas om vem som är delegat Beslut om att ordna gravsättning 5 kap Biträdande IFO-chef Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsaktas av personal 3 kap 2 Skadeståndslagen SU Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap 5 SoL SU Ex. Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Länsstyrelsen, JO, JK. I första hand bör nämnden avge yttrande på grund av ärendets principiella betydelse Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m) 12 kap 10 SoL och 10 kap 2 OSL SU Vid brådskande ärenden arbetsledning Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig 12 kap 10 SoL och 10 kap 21 och 22 OSL IFO-chef Avser misstanke om brott mot barn. Misstanke om anskaffning eller överlåtelse av alkohol, narkotika eller dopningsmedel i strid om gällande lagstiftning. 25

84 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Beslut om polisanmälan angående vissa grövre brott 10 kap 23 IFO-chef Endast om misstanken angår: 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168). Lag (2014:633) Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till åklagaren Lämnande av upplysningar och förslag på åtgärder till domstol Lämnade upplysningar och förslag på åtgärder till frivårdsmyndigheten 6 Lag (1991:204) om särskild personutredning i brottmål m.m. 6 Lag (1991:204) om särskild personutredning i brottmål m.m 6 Lag (1991:204) om särskild personutredn. i brottmål m.m. IFO-chef IFO-chef IFO-chef 26

85 11 SEKRETESSLAGEN 11.1 Beslut om att inte lämna ut sekretessbelagd allmän handling eller uppgift ur så sådan, samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnade till enskild 2 kap 14 TF, 6 kap 3 OSL IFO-chef 11.2 Sekretess i förhållande till vårdnadshavare 12 kap 3 OSL IFO-chef 11.3 Prövning och beslut att till statlig myndighet lämna ut personuppgifter för forskningsändamål 12 kap 6 OSL IFO-chef 12 ÖVRIGT 12.1 Tecknande av samverkansavtal med kommuner, landsting och statliga myndigheter Förvaltningschef 12.2 Tecknande av avtal med vårdgivare IFO-chef HVB, förstärkt familjehemsvård, jourhem etc 12.3 Rättelse av ett beslut som innehåller uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende 26 FvL Nämndsekreterare 27

86 I socialtjänstlagens 10 kapitel framkommer vad som på uppdrag av socialnämnden kan delegeras åt annan. Övrigt måste beslutas av socialnämnd. 4 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 och 11 a 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. Lag (2012:321). 5 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum 1 kap. 4 och 9 föräldrabalken, 2 kap. 1, 4 6, 8 9 föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning, 3 kap. 5, 6 och 8 föräldrabalken, 6 kap. 6, 14 a andra stycket och 15 a tredje stycket föräldrabalken, 6 kap. 13 a föräldrabalken, dock endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden, 6 kap. 15 c tredje stycket föräldrabalken, 6 kap. 19 föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge, 7 kap. 7 föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader, 11 kap. 16 andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 eller 18 kap. 19 socialförsäkringsbalken. Lag (2012:132). 6 Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 28

87 Detta ägardirektiv avser ServaNet AB, ( ), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma 201X-XX-XX. Bolaget ägs av Bergs Tingslags Elektriska AB, Härnösand Energi & Miljö AB, Ragunda kommun, Sundsvall Elnät AB, Strömsunds kommun, Timrå kommun och Ånge kommun. Bolaget är en del av ägarnas verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta det kommunala ägandet. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv som fastställts av bolagsstämma. Bolagets verksamhet bedrivs på en marknad och kan sålunda vara utsatt för konkurrens och kommersiella krafter i långt större omfattning än annan kommunal verksamhet. Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv från bolagsstämma, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, aktieägaravtal, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtal. Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelserna i ägarkommunerna. Kommunstyrelserna har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna den information om verksamheten som kommunstyrelserna begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägarna får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning eller utelämnande skett.

88 ServaNet AB är ett kommunägt bolag som därmed ska erbjuda insyn från medborgarnas sida. Den grundläggande uppgiften är att ansvara för drift, utveckling och försäljning av kommunikationslösningar i öppna, konkurrenskraftiga bredbandsnät i ägarkommunerna, samt vid behov bygga ut det befintliga svartfibernätet på uppdrag av ägarna. Kunderna ska erbjudas god kvalitet, störningsfria leveranser och närhet. Låga priser ska prioriteras före hög avkastning. Bolaget ska drivas affärsmässigt, ansvarsfullt och kostnadseffektivt med högt ställda krav på långsiktighet i ekonomiska överväganden, god arbetsmiljö, miljöhänsyn och hållbarhet i ett socialt perspektiv. Bolaget ska vara en god samhällsaktör där hållbart företagande och etiska förhållningssätt bidrar till samhällsutvecklingen i ett helhetsperspektiv. Bolagets agerande har betydelse inte bara för medarbetare och kunder utan för alla som påverkas av dess verksamhet. Bolaget kan i samverkan med andra bidra med insatser för aktuella utmaningar i samhället. Bolaget ska engagera sig i utvecklingsarbete som rör nya informationstekniska lösningar och därmed ge inspiration för nytänkande. För utveckling av regionen ska bolaget samverka med andra kommunala verksamheter, kunder, företag, myndigheter och med närliggande kommuner utanför ägarkretsen. Bolaget ska vara behjälpligt med att uppfylla målen i ägarkommunernas bredbandspolicys samt samordna utbyggnadsprojekt av fibernätet. Möjligheter till extern finansiering ska undersökas. Bolaget ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna för verksamheten täcks genom intäkter från bolagets kunder. Bolaget ska nå ett resultat i verksamheten som motsvarar minst 2 % av omsättningen. Bolaget ska eftersträva att vid varje tillfälle ha en soliditet på minst 30 %. Bolagets verksamhet finansieras via intäkter från bolagets kunder. Finansiering ska i normalfallet ske med egna medel. Vid behov kan extern lånefinansiering direkt från den finansiella marknaden ske, eventuellt i kombination med insatt eget kapital från delägarna.

89 Bolaget ska följa Sundsvalls kommuns finanspolicy och ska ingå i Sundsvalls kommuns koncernkontorutin. Företaget har rätt att placera eventuellt överskott av likvida medel hos annan om bättre förräntning kan erhållas än vid placering på koncernkontot. Företaget har inte rätt att pantsätta tillgångar för något ändamål. Ägarna ska fortlöpande hållas informerade av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med ägarna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till ägarna redovisa bolagets ställning och resultat per den 30/4, 31/8 och 31/12. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Ägarna ska utan anmodan få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets ordförande, VD och andra nyckelpersoner i bolaget ska delta vid möte med företrädare för ägarna när så påkallas. Stor vikt ska läggas vid helhetssyn och samverkan med ägarna, i såväl löpande arbete som utvecklingsfrågor. Företaget ska därtill ha en aktiv dialog och samverkan med ägarna gällande ekonomi, marknadsföringsfrågor med mera. Bolaget har skyldighet att bistå ägarnas organisation för extraordinära händelser. Bolaget ska även upprätta en egen plan för extraordinära händelser, revidera planen årligen och se till att planen bygger på riskanalyser inom verksamheten. Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste fyra räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas ägarna senast den 1/11.

90 Bolaget ska årligen senast 30/4 hålla ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsernas uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorernas granskning. Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med bolagets ägare.

91 Sundsvall Elnät AB Hemab AB BTEA AB Strömsunds kommun Ragunda kommun Timrå kommun Ånge kommun Stadsbacken AB beslutade att ålägga Sundsvall Elnät AB att utforma ett förslag till ägardirektiv för ServaNet AB. Med anleding av detta har ServaNet hållit två möten med ägarrepresentanterna för att utarbeta ett förslag till ägardirektiv för ServaNet. Detta förslag bör godkännas av kommunfullmäktige i alla bolagets delägarkommuner för att kunna tillämpas i bolagets verksamhet. Med vänlig hälsning, Göran Sörell VD