Slutrapport Dieselstöd (Förordning 2015:518)

Transkript

1 RAPPORT 1(7) Datum Diarienr 2017/1061 Skogsavdelningen Johan Eriksson, bitr. avdelningschef STOCKHOLM Tfn Slutrapport Dieselstöd (Förordning 2015:518) Innehåll Slutrapport Dieselstöd (Förordning 2015:518)... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Förberedelser... 3 Underlagen i ansökan... 4 Kontroll av ansökan innan utbetalningsbeslut... 4 Utfall och resultat för Dieselstödet... 5 Synpunkter på Dieselstödet från markägare och entreprenörer... 5 Slutsatser och erfarenheter av Dieselstödet... 6 Karta över brandområdet... 8 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (8) Sammanfattning Totala utbetalningar för Dieselstödet : Totalt Utbetalt kr kr kr Antal entreprenörer 24 stycken 29 stycken 53 stycken Volym m3 fub m 3 fub m 3 fub m 3 fub Totalt utbetalt belopp motsvarar en volym på knappt m 3 fub (kubikmeter fast under bark) som har skördats och skotats ut från brandområdet. Ersättningen var 3 kr per m 3 för skördad volym och 3 kr per m 3 för skotad volym. Det är ca hälften av den volym som Skogsstyrelsen beräknade fanns på den produktiva skogsmarken i området när brandens utbredning var klarlagd. Differensen mellan beräknad virkesvolym i brandområdet och ersatt volym inom ramen för Dieselstödet kopplar till att andelen naturreservat och andra områdesskydd i brandområdet blev förhållandevis omfattande, närmare 60 % av hela området som omfattar drygt hektar. Då räknas även icke produktiv skogsmark in i ytan som blev naturreservat. Stödförordningen trädde i kraft den 1 augusti Vid den tidpunkten hade entreprenörerna redan verkat i området sedan flera månader tillbaka. En del entreprenörer var i slutfasen på sina uppdrag när stödförordningen trädde i kraft, några hade t.o.m. slutfört sina uppdrag i brandområdet vid tiden när stödförordningen trädde i kraft. Vissa markägare tyckte att införandet av Dieselstödet till entreprenörerna borde tillfalla markägaren istället. De hävdade att entreprenörerna blev överkompenserade i och med stödets införande. Motiveringen till överkompensationen var att när avtalen upprättades mellan markägare och entreprenör var inte Dieselstödet känt. Vissa entreprenörer hävdade å sin sida att stödet var välkommet då de ansåg att ersättningen i avtalen var för låg givet de exceptionella förutsättningar och risker som arbetet i brandområdet innebar. Bakgrund Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 bröt ut 31 juli 2014 på ett hygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, nära gränsen till Sala kommun. Det var den största skogsbranden i Sverige under lång tid med drygt hektar drabbad skog och med flera nedbrunna eller brandskadade byggnader. Branden krävde ett dödsoffer. Räddningsinsatsen avslutades officiellt den 11 september.

3 Skogsstyrelsen (8) Under slutet av 2014 påbörjades en utredning som syftade till att kompensera entreprenörernas arbete i brandområdet som utfördes under exceptionella förhållanden och stora risker. Regeringen meddelade den 30 januari 2015 att anslå 7 miljoner kronor för att finansiera en reducerad dieselskatt för skogsmaskiner som arbetade i brandområdet i Västmanland som eldhärjades sommaren 2014, länk till regeringen.se Det underliggande syftet med stödet var att underlätta omhändertagandet av virket samt att ekonomiskt stödja entreprenörer som åtagit sig uppdrag inom brandområdet med tanke på de exceptionella omständigheter som rådde i brandområdet. Exempel på dessa omständigheter var risk för fallande träd, sot som sliter extra hårt på rörliga maskindelar samt svårt brända markförhållanden där stenar och dylikt låg i dagen som innebar ökat slitage på drivhjulen/banden. Regeringen gav den 26 mars 2015 Skogsstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på hur ett stöd för dieselbränsle som förbrukats av skogsmaskiner borde utformas till de entreprenörer, och i förekommande fall fastighetsägare, som skördade och skotade den brända skogen i Västmanland. Förberedelser Under förberedelserna för stödet blev det med tiden allt tydligare att regeringens förslag om reducerad dieselskatt för skogsmaskiner som verkade i brandområdet skulle bli alltför omfattande att administrera och kontrollera om det skulle baseras direkt på förbrukad diesel. Svårigheter att verifiera och kontrollera så att den reducerade dieselskatten verkligen kom de entreprenörer till del vars maskiner användes i brandområdet gjorde att detta alternativ inte sågs som genomförbart givet den gällande situationen. Arbetet inriktades i stället på ett annat alternativ som fokuserade på skördad och skotad virkesvolym som var både lättare att verifiera och effektivare att administrera. Stödet kom därför slutligen att hanteras som ett schablonstöd med 3 kronor per m3 fub (kubikmeter fast under bark) för skördad volym och 3 kronor per m3 fub skotad volym. Nackdelen med schablonstöd i detta fall var att de skotare som hade kortare avstånd till lagringsplats gynnades till viss del medan de som hade längre körsträckor missgynnades något. Även skördare som arbetade i förhållandevis lättare områden kunde skörda mer volym per tidsenhet jämfört med skördare som verkade i de svårtillgängliga delområdena. Efter kontakter med några entreprenörer och deras uppdragsgivare så var den samlade inställningen att nackdelarna med ett schablonstöd i huvudsak var överkomliga och att fördelarna övervägde nackdelarna enligt ovan. Skogsstyrelsen lämnade underlag och förslag på ett schablonstöd till Regeringen, inom ramen för uppdraget, den 15 april Den 2 juli 2015 beslutade Regeringen förordning (SFS 2015:518) och den trädde ikraft den 1 augusti Stödet gällde t.o.m. 31 december Skogsstyrelsen tog med hjälp av uppdragsgivarna fram en lista över de entreprenörer som verkade i området. Ett antal frågor om hur dokumentation och underlag såg ut mellan uppdragsgivare och entreprenör arbetades fram.

4 Skogsstyrelsen (8) Uppdragsgivare ställde upp på ett bra sätt och besvarade frågorna. Med dessa frågor och svar som bas tog Skogsstyrelsen fram anvisningar, blankett, dokumentationskrav till sökande, checklista för utredning av ansökan m.m. Fastighetsbeteckningar över området togs fram som vi kunde kontrollera mot en karta över brandområdet (se sista sidan) med tillhörande Excel fil. Med den sammanställda listan över entreprenörer som Skogsstyrelsen fick med hjälp från uppdragsgivarna i området gjorde vi ett direktutskick till varje entreprenör med information om Dieselstödet. Informationen lades även ut på skogsstyrelsen.se. Underlagen i ansökan Ett grundkrav för att få stöd var att sökande måste ha med fastighetsbeteckning i sin ansökan för att verifiering mot brandområdet kunde ske. Även virkesorder och traktdirektiv från uppdragsgivaren fanns att tillgå för sökande för att verifiera att arbetet utförts i brandområdet av entreprenören. Vid ackordsarbete måste sökande i sin ansökan i första hand ha underlag från uppdragsgivaren. Godkända underlag där virkesvolymen ska framgå vid ackordsarbete var mätbesked från uppdragsgivaren eller annan oberoende part eller entreprenörsavräkning eller faktura från entreprenör tillsammans med betalningsbevis. En del uppdrag utfördes på timkostnad. Om befintliga underlag inte visade på virkesvolymen, vilket inte var avgörande vid uppdrag på timkostnad, godkändes produktionsrapport från skördarmätning. Tillförlitligheten med produktionsrapport från skördare En kontrollerad och kalibrerad skördare ger en god bild av avverkad volym med små avvikelser. En dåligt kontrollerad och ej kalibrerad skördare (vilket är sällan förekommande) kan ge avvikelser på max 5 6 % enligt branschföreträdare. I och med att mätning av inkommen virkesvolym sker löpande på industri och sågverk så får de snabbt utslag på virke som inte motsvarar det förväntade, speciellt på avvikelser i längder. När sådan avvikelse upptäcks identifieras den aktuella skördaren som då måste genomgå kontroll och kalibrering. En dåligt kontrollerad och ej kalibrerad skördare får därför snabb återkoppling om något i utrustningen är felinställt. Inom brandområdet anser branschföreträdare att skördarmätning är en relevant metod med tanke på de exceptionella förutsättningarna. Kontroll av ansökan innan utbetalningsbeslut På Skogsstyrelsen hanterades stödet helt manuellt. Därför var det absolut nödvändigt att sammanställning av uppgifter i underlag och beslut dubbelkontrollerades innan beslut om utbetalning verkställdes.

5 Skogsstyrelsen (8) Uppdragsgivaren var också angelägen om att underlagen i ansökan om Dieselstöd, som även låg till grund för uppdragsgivarens ersättning till entreprenören, överensstämde med faktisk volymhantering för både skördad och skotad volym. Det innebär att dokument och underlag som krävdes in som underlag i ansökan om Dieselstöd redan var verifierade och accepterade av uppdragsgivaren. Utfall och resultat för Dieselstödet Jämfört med Regeringens initialt tilldelade 7 miljoner kronor och det totalt utbetalade beloppet på knappa 3 miljoner kronor blev utfallet klart mindre än de tidiga prognoserna och bedömningarna om hur stor volym virke som fanns i brandområdet och som teoretiskt kunde komma att skördas och skotas ut från området. Den enskilt största anledningen till differensen mellan prognos och utfall är omfattningen av områdesskydd som bildades i området. Länsstyrelsen i Västmanland bestämde i inriktningsbeslut den 8 september 2014, diarienummer att verka för bildande av ett stort sammanhållet naturreservat. I ett reportage i SVT Västmanland den 24 februari 2015 fanns redan planer på ett stort sammanhängande naturreservat, Hälleskogsbrännan, som sedermera blev verklighet. Totalt utbetalt belopp i Dieselstödet motsvarar en volym på nästan m 3 fub som skördats och skotats i brandområdet. 53 st. ansökningar om Dieselstöd har beviljats och två har avslagits. Avslagen beror på att sökande inte har haft tillräckliga underlag för att få bifall på sin ansökan. Inflödet av ansökningar koncentrerades i huvudsak från hösten 2015 fram till och med halvårsskiftet Med beaktande av att beräkningar initialt efter branden hösten 2014 visade att ca m3 fub brandhärjades i området så visar den beslutade volymen som hanterats i Dieselstödet på att en väsentlig andel av virkesvolymen är kvar i naturreservatet. Även har ca m 3 fub lämnats kvar som miljöhänsyn utanför skyddade områden på produktiv skogsmark. Tiden som entreprenörerna var i brandområdet kortades därför väsentligt jämfört med initiala bedömningar då det inte fanns kännedom om det slutliga utfallet av områdesskydd och miljöhänsyn. Synpunkter på Dieselstödet från markägare och entreprenörer Vid tiden för förordningens ikraftträdande, 1 augusti 2015, hade entreprenörerna varit i gång med att skörda och skota i området sedan månader tillbaka. Några var t.o.m. klara med sitt uppdrag. När avtalen slöts mellan markägare och entreprenör var inte formerna för Dieselstödet kända. Det framfördes kritiskt från företrädare för markägarna att entreprenörerna, ur markägarens synpunkt, blev överkompenserade med Dieselstödet. Därför menade markägarna att stödet borde tillfalla dem i stället för till entreprenörerna.

6 Skogsstyrelsen (8) Några entreprenörer menade å sin sida att Dieselstödet gav dem en extra kompensation för de svåra förhållanden som var i brandområdet. Slitaget på maskinerna var högre i brandområdet kontra arbete under normala förhållanden. Flera av de entreprenörer som hörde av sig menade också att i avtalen med markägarna var ersättningen för blygsam med tanke på de rådande omständigheterna och då var Dieselstödet en välkommen kompensation. Skogsstyrelsen fick under resans gång kännedom om att det fanns ett avtal mellan markägare och entreprenör som reglerade dieselstödet som betalades ut till entreprenören. I korthet innebar avtalet att entreprenören skulle överlåta hela eller delar av det utbetalade Dieselstödet till markägaren. Skogsstyrelsen har ingen konkret kännedom i vilken utsträckning avtalet har använts. En artikel i atl.nu av den 22 augusti 2016 tar upp just detta förhållande där en del av ersättningen till entreprenören har överförts från entreprenören till markägaren i enlighet med artikeln. Några entreprenörer hörde av sig till Skogsstyrelsen och menade på att Skogsstyrelsen borde säkerställa att stödet stannade hos sökande som fick beslut om utbetalning. Skogsstyrelsen utredde frågan och drog slutsatsen att som myndighet har vi inte någon befogenhet att ha synpunkter på ett avtal mellan två affärsdrivande parter. Slutsatser och erfarenheter av Dieselstödet Initiala bedömningar om hur stor volym virke som fanns på produktiv mark i brandområdet blev i slutändan i princip halverad när naturreservat var på plats. Därför blev stödets omfattning knappt hälften av de budgeterade 7 miljoner kronor som satts av. Stödet beslutades när arbetet med avverkning och skotning i brandområdet varit i gång flera månader, vissa entreprenörer var t.o.m. i slutfasen med sina uppdrag. Syftet med stödet var i stora drag att göra det intressant och motiverande för entreprenörerna att åta sig uppdrag i brandområdet och därmed underlätta omhändertagandet av virket med tanke på de exceptionella omständigheterna som förelåg. I och med att stödet infördes efter att avtalen mellan markägare och entreprenörer var undertecknade kan det ifrågasättas vilken effekt stödet fick. Företrädare för markägarna ifrågasatte stödets inriktning, varför var det till entreprenörerna som stödet riktades och inte till markägarna? Uppdragsavtalen var redan skrivna och undertecknade innan Dieselstödet var känt. Representanter för markägarna tog då fram ett hängavtal där entreprenörerna skulle avstå en del av utbetalningen från Dieselstödet. De entreprenörer som hörde av sig till Skogsstyrelsen såg Dieselstödet som en rättmätig kompensation givet de försvårande omständigheter som det innebar att avverka inom brandområdet med bl.a. onormalt stort slitage på maskinerna. De entreprenörer som hörde av sig till Skogsstyrelsen var negativa till hängavtalet där de skulle avstå del av Dieselstödet till förmån för markägarna.

7 Skogsstyrelsen (8) I efterhand kan konstateras att det hade varit fördelaktigt att presentera Dieselstödet samtidigt som Brandstöden 1 till markägare presenterades hösten Då hade förutsättningarna varit kända och på plats innan avtalen mellan markägare och entreprenör upprättades och ifrågasättandet av Dieselstödets inriktning från markägarna hade saknat grogrund. Nu såddes misstro och splittring mellan parterna och Skogsstyrelsen fick hantera frågeställningar och ifrågasättande från både markägare och entreprenörer om stödets inriktning och syfte Kommunikationen och samarbetet med markägare, entreprenörer och deras företrädare har i övrigt fungerat på ett mycket tillfredsställande sätt med återkoppling på uppkomna frågeställningar. Johan Eriksson Kent Eriksson 1 Förordning om tillfälligt stöd för upparbetning och lagring av brandskadat virke från brandområdet i Västmanland SFS (2014:1315)

8 Skogsstyrelsen (8) Karta över brandområdet