DETALJPLANEPROGRAM FÖR TEGELBRUKET

Transkript

1 /555 Samhällsbyggnadsnämnden Sofie Åberg Samrådshandling DETALJPLANEPROGRAM FÖR TEGELBRUKET PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta Fastighets-/Sakägarförteckning Utdrag ur tillägget till översiktsplanen avseende landsbygdsutvecklingsområden Karta med fastighetsbeteckningar Tegelbruket- lokalisering av bebyggelse inom strandskyddsområde PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att försiktigt exploatera delar av Tegelbruket med bostäder. Området är inte detaljplanelagt idag. Enkelt planförfarande kommer att användas. Tegelbruksområdet är behandlat i den relativt nya kommuntäckande översiktsplanen från 2009, i ett tillägg till översiktsplanen om landsbygdsutvecklingsområden och i detta programförslag. På plankartan som bifogas visas tänkta exploateringsytor. De större ytorna i norr och i söder avses inte att exploateras fullt ut. En ganska gles exploatering är att föredra. Tilltänkta exploateringsområden är utsedda som möjliga 1

2 områden utifrån naturvärden, lämplig utvidgning av nuvarande bebyggelsestruktur samt efter intresse av att bygga i området. Exakt detaljplaneavgränsning kommer att sättas först när förslaget till detaljplan tas fram (nästa skede). Som det ser ut nu kommer gränsen för detaljplanen att gå vid Tegelbruksvägen och den östra delen av LIS-området kommer inte att omfattas av detaljplanen (förutom ett par tomter). Avsikten var från början att samråda med sakägare och andra remissinstanser med detta program enbart. Men eftersom Älvkarleby kommun har fått bytta lantmäterienhet (från Uppsala till Gävle statliga), så har det inte gått att få fram någon sakägarförteckning förrän nu. Planarbetet i Tegelbruket har under tiden fortskridit, med hjälp av konsult. Konsulten har tagit fram en rapport (bifogas) där man utrett biologiska samt kulturella värden i Tegelbruket, ytterligare. Utgångspunkten har varit detta program med möjliga exploateringsområden. Konsultrapporten visar var i kommunens tilltänkta områden det är lämpligt att exploatera. Arbetet har begränsat bebyggelsemöjligheterna i utsedda exploateringsområden (enligt detta program). Samråd kring planprogrammet och konsultrapporten kan nu hållas tillsammans. Sedan konsultrapporten togs fram har ytterligare ett möjligt exploateringsområde, på jordbruksmark, lagts in i detta program och på kartorna. Detta område (nummer 7, sid 14) är alltså inte behandlat i konsultrapporten PLANOMRÅDET 2

3 Läge Den röda markeringen på kartan visar ungefärligt detaljplaneområde, i Tegelbruket på Östanån, Älvkarleby kommun. Planområdet är beläget norr om orten Älvkarleby. Areal Planområdet är cirka 37 ha stort. Markägoförhållanden Området är privatägt av många olika fastighetsägare. Fastigheterna är många gånger väldigt gamla vilket lett till att många av dem samägs av flera, på grund av bland annat dödsboskiften. Kommunen äger en fastighet inom planområdet. Nuvarande markanvändning Planområdet består av ganska lite byggnader och bostäder idag. Ett fåtal har byggt nytt i området och de byggnaderna smälter in bra med den äldre bebyggelsen. 3

4 4

5 TIDIGARE PLANER OCH STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Frågan om att exploatera området vidare har förts fram åtminstone sedan den kommuntäckande översiktsplanen från I nu gällande ÖP från 2009 har frågan drivits vidare. Men då delar av området återfinns i strandskyddszonen har det varit svårt att gå vidare till detaljplaneläggning på grund av den nya strandskyddslagen (miljöbalken) som trädde i kraft några månader efter det att den senaste översiktsplanen vann laga kraft. För att kunna komma vidare har området därför lyfts in i det tillägg till översiktsplanen, gällande landsbygdsutvecklingsområden (LIS-områden), som vinner laga kraft i slutet av oktober Andra kommunala beslut Att detaljplanera området för att kunna förtäta det har varit en prioritet för tidigare byggnadsnämnden och nuvarande samhällsbyggnadsnämnden, sedan länge. Många beslut i frågan har tagits när planenhetens planuppdrag och prioritetsordning för planer har varit uppe för beslut. Att detaljplanera området är också nödvändigt då många genom åren har vänt sig till kommunen för att få exploatera området. Detaljplanekrav att pröva intressefrågan, i enlighet med plan- och bygglagen, föreligger eftersom intresset i marken är så högt. Riksintressen Området är ett riksintresse för det rörliga friluftslivet och är ett särskilt hushållningsintresse som är skyddsvärt och direkt utpekat i lag, enligt miljöbalken (har också statusen riksintresse). Riksintresset för rörligt friluftsliv kan gynnas av planförslaget. Fler vägar kan öka tillgängligheten till stranden. Det särskilda hushållningsintresset innebär att samlade naturoch kulturvärden ska skyddas mot förändringsåtgärder som innebär påtaglig skada på dessa värden. Utveckling av befintliga tätorter ska dock kunna ske. Att exploatera området sker så att värdefulla kultur- och naturmiljövärden beaktas. Jordbruksmark Jordbruksmarken i planområdet är skyddad i miljöbalkens 3 kapitel. Det övriga allmänna intresset får inte påtagligt skadas och om möjligt ska exploateringsföretag placeras på 5

6 annan plats. Alltsedan Översiktsplan 1990 har man överordnat exploateringsintresset. Nya byggrätter, i denna planläggning, ska skapas på så sätt att skadorna på andra intressen minimeras. Nya plan- och bygglagen manar till genomförandeinriktade planer. Många av platserna som utses i denna plan har troligtvis mottagare, som vill genomföra planen, och exploateringen riktar sig till ett konkret allmänt intresse av att exploatera strandnära mark. Strandskydd Största delen av planområdet, där exploatering kan tänkas förläggas, omfattas av utvidgat strandskydd (300 meter från strand inåt land). Närmare beskrivning av områdets värden finns i kommunens LIS-plan samt i denna planhandling. Kommunen kommer att upphäva strandskyddet, genom detaljplanen, för delar av LIS-området och Länsstyrelsen i Uppsala kommer att bevaka så att särskilda skäl, enligt strandskyddslagen, kommer att uppfyllas. Som skäl för upphävande av strandskydd, i delar av området, kommer det särskilda skälet LIS-område att användas. Eventuellt kommer även särskilt angeläget intresse att kunna användas eftersom området är föremål för ett starkt allmänt intresse av att exploateras och har varit det sedan mycket lång tid. Annat skäl är att planintresset väger tungt. Samtliga grunder har stöd i MB 7 kap 18 c, och upphävandet är förenligt med strandskyddets syften i enlighet med MB 7 kap h. Upphävande föreslås till mark där byggrätter kommer att skapas. Dels för den yta som hus kommer att ta i anspråk och dels viss mark runt om bebyggelse. Hela tomter kommer inte att upphävas på grund av att det är angeläget att värna naturoch djurliv så mycket som möjligt. Behovsbedömning En behovsbedömning kommer att tas fram, och gå till beslut i samband med att detaljplaneförslaget tas fram, efter detta programsamråd. Denna kommer att visa om en miljökonsekvensbeskrivning behöver fogas till planen. Initialt tyder ingenting på att betydande miljökonsekvenser är att vänta då kommunen försöker exploatera mark som har kända låga, relativt låga och måttligt höga naturvärden. 6

7 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGA FÖRÄNDRINGAR Historik Det har varit svårt att få tag på historik om området och det är inte nämnt i vare sig kommunens nya kulturmiljöprogram eller i det äldre programmet. Söder om gårdskärskrysset finns en äldre välbevarad radby. Bebyggelsen norr om LIS-området, som delvis kommer att bindas ihop med ny bebyggelse, och förtätas, har mer karaktären av klungby utan speciellt mönster. Kulturlandskapet Landskapet är visuellt och akustiskt- omväxlande och spännande. Vi välfärdsmänniskor älskar mosaiken i våra kulturlandskap för den är lika mycket natur som kultur. Det fina gamla odlingslandskapet i Tegelbruket har höga kulturlandskapsvärden, men inga formella skydd, och en öppen karaktär, som inte är så vanlig i Älvkarleby. Ny bebyggelse föreslås så att siktlinjer bevaras i högsta mån och viss bebyggelse förläggs i skogsbryn för att inte skapa en splittring i landskapet. Dock inte dikt an mot skogsbrynen eftersom det är en viktig övergångszon för växter och djur. I och med att inte strandskyddet ska upphävas över hela tomter så blir en del av tomterna fortfarande en del av det omkringliggande kulturlandskapet och naturmiljön. Landskapet är alltid utsatt för förändring av dynamisk förvandling. Synen på landskapet och dess värden skiftar också genom åren från tid till annan. Särdeles starka kulturlandskapsskydd ska vara ämnade till speciellt skyddsvärda miljöer för annars stagnerar samhället. Tegelbruket tål en förändring präglad av samhällets behov. Odlingslandskapet Jordbruken, som modernäringen, har under efterkrigstiden genomgått dramatiska förändringar. Fram till 1940-talet var jordbruksbygder artrika och variationsmättade mosaiklandskap som var frukten av århundradens odlarmödor och differentierade markhävder. Kulturhistoria och etnografiska värden finns representerade i markens tidigare skötsel. Tegelbruket är ett odlingslandskap som delvis är präglat av tidigare agrara näringar, men bygden och Älvkarleby kommun har inte varit någon utpräglad jordbruksbygd. Äng har varit vanligare än odlad åker och boskapsskötsel vanligare än odling av grödor. Åkermarken är i planområdet är skiftad och i mångt och mycket uppsplittrad i många smala legar spridda över åkergärden. Åkern är till största del sandåkrar, som har legat i träda länge. 8

9 I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet är området upptaget som av intresse, men odlingsmarkerna har h inga särskilda naturvärden och de flesta gamla åkrarna är staddaa i igenväxning, det slår även programmet fast,, trots att det är gammalt. Situationen har inte förbättrats sedan det togs fram. En bit åker odlas fortfarande, bredvid brukshundsklubben. Både åkern och brukshundsklubben finns öster om Tegelbruksvägen, där inga föreslagna exploateringsområden finns. All mark i planen, förutom exploateringsmarken,, bör få markanvändningsbestämmelsen naturmark, som håller den fortsatt allmänt tillgänglig och samtidigt utgör ett skydd för naturen och odlingslandskapet. I området finns en äng som slåttras och den ligger väster omm planförslagets större s exploateringsområde i norr, mot stranden. Denna bör få planegenskapen äng. Till nästa planförslagg kommer också att undersökas om mer åkermark bör få den egenskapen. Djurhållning Djurhållning kan hålla markerna öppna men ingen markanvändning bör utses till vidare hästhållning i Tegelbruksområdet. Möjligheterna till ridvägar är begränsade,, och det har redan varit konflikterr kring hästar och opinion mot hästar i och i anslutning till planområdet. Det finns en ny detaljplan för hästanläggning vidd Norrgärdet, strax söder om LIS-området, ochh i den kommuntäckande översiktsplanen utses stora marker lämpliga för vidare hästhållning, i Överboda. Att hålla markerna öppna med fårbetee skulle varaa mycket gynnsamt för kulturlandskaps- och till viss del naturvärdena a. Översvämningsrisk och rasrisk I söder och centralt är stiger brinken ungefär 7 meter per 15 meter, vilket är ganskaa brant. I norra delen vid det störree föreslagnaa exploateringsområdet är lutningen ungefär hälften så stor. 9

10 LIS-planen visar ingen större översvämningsrisk, men ytterst mot strandkanten finns en viss risk, men brinken är troligtvis tillräckligt hög för att motverka vidare översvämning. Byggnader bör kanske anpassas till de riskerna, i sitt utförande. Frågan utreds ytterligare till nästa planskede. Det finns fastighetsägare som genom åren påtalat att det förekommer erosion av strandbrinken. I söder är riskerna som störst och strax nedanför planområdet, i väster mot stranden, finns ett dokumenterat område som är raskänsligt. Risker för skred bör inte förekomma då marken till största del består av sandiga marker. Kommunen har varit ute på plats med geolog, under ett planarbete i närheten (Norrgärdet), och de främsta riskerna, med höga laster, verkar finnas inom 30 meter från brinken. Eftersom största delen av bebyggelsen ska placeras så långt upp som 100 meter från strandkanten bör inga hinder finnas på grund av risk för erosion eller ras. Det fortsatta planarbetet kan kräva ytterligare geoteknisk utredning av planområdet. Förorening av mark I planområdet finns ett MIFO-objekt som indikerar förorening av marken, på grund av ett nedlagt tegelbruk. Den här föroreningen återfinns i mark i det norra föreslagna exploateringsområdet. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i Uppsala har dock redan, i LISsamråden, sagt att den potentiella föroreningen bör ha liten påverkan på exploateringsföretag. Kraftledning En bit in från Tegelbruksvägen finns en kraftledning om volt. Rekommenderat skyddsavstånd är endast 5 meter. Men försiktighetsprincipen i miljöbalken har använts, och ingen av exploateringsytorna ligger närmare den än 30 meter. Detta kan även gynna naturen, som ofta är orörd, i kraftledningsgatorna. Nuvarande och nytillkommande bebyggelse Planområdet innehåller inte många byggnader. De som finns är enstaka hus och en liten koncentration av bebyggelse centralt i området, vid Tegelbruksvägen. Fördelnigen är jämn mellan huvudbyggnader och uthus. Uthusen är i de flesta fall stora. Norr om LIS-området finns en klungby med en större ansamling hus och många uthus, även där är uthusen i många fall stora. Denna är tänkt att förtäta genom denna planläggning. Båda bebyggelsesamlingarna består till stor del av äldre hus, några från sekelskiftet. Några nya hus har tillkommit de senaste decennierna, och de smälter in bra i den gamla småskaliga bebyggelsen. De stora uthusen bör få byggrätter som fortsättningsvis legitimerar 10

11 dem. Vissa nya byggrätter bör också få stora utbyggnadsmöjligheter för uthus och andra komplementbyggnader (komplement till bostadshusen), ibland uppdelat på flera enheter för att efterlikna äldre gårdsbildning. Planen bör dock försöka motverka att dessa byggnader bli en kopia av bostadshusen, såsom moderna garage ofta utförs. Utseendet bör anpassas till äldre stilideal för lador och uthus, och målas i rött, för att förstärka dess karaktär som komplement, och för att bostadshusen ska passa bättre in i kulturlandskapet. Garage bör vara tillbakadragna och gärna inskjutna i vegetationen för att de ska underordnas bostadshusen. Detta skapar en lämplig hierarki mellan bostadshus/garage. Dubbelgarageportar placeras med fördel på långsidan av garaget för att öka känslan av äldre lada/uthus. Portarna bör vara mörka, annars blir de för dominerande. De kan också vara gula, vilket är en lång tradition för portar och dörrar, i bygden. Garagen kan med fördel vara ganska höga, också för att efterlikna äldre ideal, och upparten till dem bör grusas, och inte asfalteras. Bostadshusens tak bör regleras så att moderna pulpettak inte får uppföras, utan sadeltak och brutna tak är att föredra. Takfötter bör ibland vara grunda och öppna (för att efterlikna gamla bondgårdar). Takmaterial, för bostadshus, bör vara lertegel eller kanske betongpannor, som efterliknar rött tegel. Uthus kan ha enkla svarta plåt- eller papptak. Bostadsbebyggelse bör uppföras i trä med traditionell färgsättning, helst i matta slamfärger, jordartspigment (anpassning till naturmiljön) eller ljusa oljefärger, som var vanliga på äldre bondgårdar. Husen får gärna vara lite högre, om en våning med inredd vind eller kanske om två vångar, för att undvika för breda och utbredda hus. Kommande detaljplaneskede bör fortsätta utreda lämplig höjd och storlek på nya hus. Inglasade verandor bör bara tillåtas i riktning mot älven. 11

12 12

13 Beskrivning av naturmiljö och naturmiljövärden Här beskrivs de möjliga exploateringsområdenas närmare naturmiljöer och naturvärden. På den separata plankartan, i A3, och på kartan på nästa sida (sid.14), finns siffror som detta textavsnitt refererar till. På kartan efter detta avsnitt (sid. 18) går det att se vilka de möjliga exploateringsområdena är och vilket naturskyddsvärde områdena har. En 19-skala har satts upp i kommunens naturvärdesanalys. Områden med siffran 5 och lägre innebär låga naturvärden, 6 är ett semihögt värde (kan vara värdefullt eller bli det efter restaurering), och nummer 7 upp till 19 innebär högre och högre naturvärde. Naturvärdesanalysen beskrivs i bifogade bilaga (kartering i Dalälvsområdet). Och är ytterligare beskriven i LIS-planen. Sist i detta dokument kan varje naturtyp återigen ses på karta (sid. 19) och denna gång finns även en procentsats i naturtypsområdena. Denna visar naturtypsområdenas andel i procent av totalen av samma naturtyp i hela Dalälvsområdets strandskyddade område. Ibland är geometrierna delade (syns inte alltid på kartan), då får man lägga ihop de siffror som finns inom naturtypens avgränsning. Detta är ingen exakt vetenskap, utan ska ses som en fingervisning om hur mycket av naturtypen det finns, och som kanske tas i anspråk. 1. Ohävdad gråallund, oftast med ädellövarter och hägg. En fullvärdig naturtyp som inte tillhör brinkmiljön. Naturtypen kan i delar ingå i andra naturtypskategoriseringar, såsom svämlövskog, västlig taiga och obestämd lövskog. Gallringsskog, som är år, på kultiverad gräsmark (ruderatvegetation). Tid för återhämtning är cirka 60 år. Det sammanlagda skyddsvärdet är inte särskilt högt. Inget uttalat behov av fältinventering. Ytan som kan tas i anspråk är en mycket liten del av naturtypens utbredning i Dalälvsområdet och den ingår i en ganska stor lokal på Tegelbruket. 13

14 13

15 2. Åker på kalkrik sandig mark som inte är hävdad. Typen är inte naturskyddsvärd och tillhör inte brinkmiljön. Succession är möjlig, vid restaurering, till kalkgräsmarker om kanske 120 år. I naturskyddssynpunkt har naturtypen semihögt värde, vilket den får för att den skulle kunna restaureras. Utvecklingsfasen är 20 %, vilket visar hur fullvärdig naturtypen är. Värdet är ganska lågt. Inget uttalat fältarbetsbehov föreligger. Hela åkermarken som området ingår i, utgör ungefär 20 % av den totala jordbruksmarken i Älvkarleby. 3. Obestämd torr frisk naturlig gräsmark och en fullvärdig naturtyp, men den har ett tämligen lågt naturskyddsvärde på den 19-gradiga skalan (7). Marken är inte hävdad och tillhör inte brinkmiljön. Utvecklingsgraden är 100 % och träden 120 år och äldre. Krontäckningen av träd utgör ungefär 10 % av hela naturtypens (i stort sett av hela den utsedda naturtypsytan). Krontäckningen av buskar är 5 % av ytan. Inget uttalat behov av fältinventering föreligger. Hela ytan utgör cirka 10 % av totalen av naturtypen i hela Dalälvsområdet, i Älvkarleby. 4. Ohävdad gråallund, på kalkrik mark, oftast med ädellövarter och hägg, som inte tillhör brinkmiljön. Naturtypen är fullvärdig. Mogen skog om år. Utvecklingsgraden är 40 % (procentuell fördelning av fullvärdig naturtyp). Full återhämtning kan ske om 40 år. Naturskyddsvärdet är 11 på den 19-gradiga skalan. Inget uttalat behov av fältinvering. Ytan som kan tas i anspråk är en mycket liten del av naturtypens utbredning i Dalälvsområdet och ingår i en ganska stor lokal på Tegelbruket. 15

16 5. Åker på kalkrik sandig mark. Fullvärdig naturtyp och succession, genom restaurering, till kalkgräsmarker är möjlig om ungefär 120 år. Tillhör inte brinkmiljön och inget uttalat fältinventeringsbehov föreligger. Detta är inte en naturskyddsvärd naturtyp. Det totala naturskyddsvärdet är lågt. Ytan utgör ungefär 10 % av den samlade åkermarken i Älvkarleby. 6. Ohävdad gråallund, oftast med ädellövarter och hägg, som inte tillhör brinkmiljön. Naturtyp som i delar kan ingå i klassning som västlig taiga, svämlövskog och obestämd lövskog. Detta är en fullvärdig naturtyp med ungskog mellan år. Utveklingsgraden är 35 % (procentuell fördelning av fullvärdig naturtyp). Det tar ungefär 80 år för full återhämtning. Detta är ingen naturskyddsvärd naturtyp och det finns inget uttalat behov av fältinventering. Hela ytan utgör 1, 6 % av hela naturtypen i Dalälvsområdet. 7. och 8. Åker på kalkrik sandig mark som inte tillhör brinkmiljön. Här finns även ungskog som är år med gräsmatta på kalkrik mark. 100 år tar det för att få fullständig återhämtning. Inte speciellt naturskyddsvärd naturtyp och den utgör någon procent av jordbruksmarken i kommunen. Inget uttalat fältinventeringbehov föreligger. 9. Kalkgräsmark nedanför trädgränsen, som inte tillhör brinkmiljön. Gräsmarken är inte heltäckande men innehåller fragment av fullvärdig naturtyp. Naturtypen är inte fullt utbildad och innehåller för mycket träd och buskar. Här finns ungskog som är ungefär år och äldre skog om ungefär år. Krontäckningen är 15 % av hela naturtypens yta 16

17 (bara en mycket liten del ingår i exploateringsytan) och busktäckningen är 5 % av samma hela yta. Ganska högt naturskyddsvärde och hela den sammanhängda ytan utgör ungefär 12 % av naturtypens total i Dalälvsområdet (en mycket liten del av denna andel föreslås ingå i exploateringsområdet). Inget uttalat fältinventeringsbehov föreligger. 10. Icke hävdad, ickenatura, barrskog på före detta öppen frisk torr kalkgräsmark/ igenväxningsskog. Tillhör inte brinkmiljön. Fullvärdig naturtyp och restaureringsbar till kalkgräsmarker. Ungskog år. Tid för återhämtning cirka 80 år. Krontäckningen utgör 60 % av ytan. Inget buskskikt. Ej naturskyddsvärd naturtyp. Inget fältinventeringsbehov föreligger. 17

18 17

19 17