Inledning: Oktoberrapport 2008 gällande insatser inom ramen för lokalt utvecklingsavtal

Transkript

1 t Göteborgs Stad Stadskansliet Inledning: Oktoberrapport 2008 gällande insatser inom ramen för lokalt utvecklingsavtal Denna rapport utgör en redovisning av det urbana utvecklingsarbete som har genomförts inom ramen för det lokala utvecklingsavtal som tecknats mellan regeringen och Göteborgs stad. Dels redovisas det urbana utvecklingsarbetet omradesbaserat samt kommunövergripande i form av ifylld uppföljningsblankett, och dels fördjupas förståelsen för stadens arbete med urban utveckling genom medföljande bilaga där ett antal utvalda indikatorer återfinns som påvisar utvecklingstrender i de fyra områden som berörs av det lokala utvecklingsavtalet samt i tre närliggande referensomraden. Indikatorema ska ses som ett komplement till redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet i berörda områden och begränsas om möjligt inte till utvecklingen under den period storstadssatsningen och efterföljande lokala utvecklingsavtal pågått med övergripande syfte att pavisa mer langsiktiga trender. De atgärder som aktualiserats inom ramen för avtalet förutsätts vara tillväxtinriktat och samtidigt främja en positiv utveckling i stadsdelar som präglas av hög arbetslöshet, utanförskap och otrygghet med målsättning att uppnå en positiv utveckling i staden som helhet. Ett lokalt utvecklingsarbete innebär inte enbart att insatser ska äga rum i de stadsdelar som särskilt anges i avtalet utan orsaken till utsattheten behövs oftast sökas i ett större helhetsperspektiv. De berörda stadsdelarnas utveckling måste saledes relateras till såväl stadens som regionens utveckling. Genomförandet av atgärder finansieras med saväl ordinarie kommunala som statliga resurser samt strukturfondsmedel främst ur det Västsvenska regionalfondsprogrammets insatsomrade för hallbar stadsutveckling men även med medel ur den Europeiska socialfonden. Det lokala utvecklingsavtalet är dels ett stöd för pagaende insatser och ordinarie verksamhet som har ratt möjlighet till utvidgning, samt för nya atgärder som har initierats, metodutveckling som har kommit till stånd och kunskapsutbyte som erfarits. Merparten av det urbana utvecklingsarbetet sker idag liksom tidigare med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget och i nära samverkan mellan kommunen, statliga myndigheter, hälso- och sjukvård, näringsliv och invånare. Under perioden har överenskommelser bland annat slutits mellan staden, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Med anknytning till de övergripande nationella malen har insatser i form av sysselsättningsatgärder för ungdomar och utrikes födda, introduktionsverksamhet för flyktingar och nyanlända invandrare, insatser för att minska långtidsberoende av försörjningsstöd, mangfaldsarbete i stadens verksamheter, trygghets- och brottsförebyggande arbete, samt insatser för att stärka stadsdelamas fysiska och sociala attraktivitet initierats och genomförts.

2

3 kommunövergripande Oktoberrapport för 2008 Kommunens redovisning av det urbana utvecklingsarbetet för perioden januari 2007 tom juni 2008 Uppföljningsblanketten består av följande tabeller: Per stadsdel: 1. redovisning genomförda insatser 2. redovisning måluppfyllelse per insats 3. redovisning samverkan per insats 4. redovisning utvärdering per insats 5. redovisning basfakta Per kommun 6. redovisning samverkan 7. redovisning kunskapsbaserat utvecklingsarbete 8. redovisning finansiering (separat Excel-fil) Anvisningar Uppföljningsblanketten är utformat som ett elektroniskt formulär. Man kan flytta mellan de olika formulärfällt genom att använda musen eller tabulatorknappen på tangentbordet Använd FI-knappen för att få en hjälptext vid respektive formulärfällt. Kommun Telefon Göteborg stad, stadskansliet Adress, postnr och ort Stadsutveckling Göteborgs stad Göteborg Kontaktperson Telefonnummer: E-post Pia Borg direkt: pia.borg~stadshuset.goteborg.se mobil:_ _27_56 Stadsdel kommunövergripande SAMSKOD: Vid förfrågningar vänd er till: 1ntegrations - och jämställd hetsdepartementet Enheten för integration och urban utveckling STOCKHOLM Maria Hansson ~ direkt: ~ e-post: maria.hansson@integration.ministry.se ~ hemsida; Denna blankett samt tabell 8 (separat Excel-fil) ska, senast den 31 oktober 2008, skickas till: maria.hansson~integration.ministry.se

4 kommunövergripande Period Målområde

5 kommunövergripande II ~ I~ li~ Insatsens huvudmål

6 kommunövergripande.~ Medfinansierande samverkansparter Medverkande samverkansparter

7 kommunövergripande ~ Viktigaste slutsats från intern granskning eller extern utvärdering

8 kommunövergripande 5 Beskrivning stadsdelen genom basfakta års redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet kommer utvecklingen att beskrivas per stadsdel års redovisning (finns att ladda ner på finns en beskrivning av stadsdelen som redovisas i denna tabell. Vi ber er att uppdatera denna beskrivning utifrån analysen av nuläget i den strategiska stadsdelsplanen. Förslagsvis ska beskrivningen innehålla minst följande information: när (årtal) stadsdelen byggdes och hur bebyggelsen ser ut som andel flerfam iljshus/bostadsrätter/hyresrätter/radhus/villor etc., hur bebyggelsen har förändrats sedan dess och hur den ser ut idag, förbindelserna till och från stadsdelen, antal förskolor, skolor och fritidsgårdar i området, om de drivs i kommunal eller i annan regi, den lokala servicen som t.ex. apotek, medborgarkontor, poliskontor, församlingslokaler, föreningslokaler, sporthallar, fol ktandvård, system bolag, bankkontor, det lokala butiksutbudet som t.ex. restauranger, kaféer, livsmedelbutiker samt hur många språk som talas i stadsdelen. Beskrivning i årsrapporten kompletteras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet med statistik vad gäller befolkningsmängd, ålderssammansättningen, andel inrikes respektive utrikes födda samt andel in- och utflyttningen. Texten (max 1000 tecken) bör i möjligaste mån vara balanserad vad gäller stadsdelens starka och svaga aspekter samt möjligheter och hot. För sammanfattande beskrivning se Bilaga: lndikatorer på utveckling i de områden som ingår i sotrstadssatsningen

9 kommunövergripande 6 Samverkan för det urbana utvecklingsarbete Den 1 juli 2008 trädde förordningen (SFS2008:348) om urbant utvecklingsarbete i kraft. 1 förordningen anges utgångspunkterna för lokala partnerskap. 1 lokala utvecklingsavtalen för kommer staten och kommuner överens om att sådana partnerskap ska formas. Polismyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under perioden ingå i sådana partnerskap. Regeringens bedömning är att lokala partnerskap ska skapa möjligheter att bredda den befintliga lokala samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt att göra denna samverkan mer långsiktig och strategisk. Redovisa hur samverkan inom ramen för det lokala utvecklingsavtal har utvecklats under perioden januari 2007 juni Med vilka parter har samverkansöverenskommelser träffats? EJ Polismyndigheter El Landstinget Andra: ~ Försäkringskassan El Bostadsföretag ~ Arbetsförmedling El Näringsliv El Brottsförebyggande rådet El Föreningar El Myndighet för skolutveckling El Boende Vilka parter har varit delaktiga i stadsdelsplanernas framta ande? EJ Polismyndigheter EJ Landstinget Andra: EJ Försäkringskassan EJ Bostadsföretag EJ Arbetsförmedling EJ Näringsliv EJ Brottsförebyggande rådet EJ Föreningar El Myndighet för skolutveckling EJ Boende Vad har samverkan konkret resulterat i, ange även huruvida den befintliga samverkan kan utgöra en grund för att forma ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete? 1 ett kommungemensamt perspektiv har överenskommelsen mellan staden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lett till att parterna tydliggjort dels inom vilka befintliga samverkansstrukturer man arbetar med överenskommelsens målgrupper dels, identifierat områden där samverkan behöver utvecklas. Exempel på sådana områden är rehabiliteringskedjan och introduktion för nyanlända. 1 särskild bilaga till överenskommelsen finns separat åtaganden mellan staden, arbetsförmedlingen och migrationsverket och som avser introduktion för nyanlända. För att stödja ett hela staden perspektiv har samverkansgrupper och tematiska nätverk bildats. Nätverken är öppna för ett brett deltagande från såväl kommunala förvaltningar och statliga myndigheter som privata näringslivet och frivilligorganisationer. Arbetsformerna följs upp och utvecklas succesivt. Nätverken har hittills bidragit med kunskap och erfarenheter som omhändertagits i pågående arbete med att utveckla lokala torg. Under uppbyggnad är ett nätverk med inriktning på arbete och sysselsättning. Dessutom deltar staden i URBAMECO Fast Track Network med fokus på ekonomisk förnyelse i utsatta stadsdelar ur ett helhetsperspektiv. Hammarkulletorget är nominerat till särskilt arbetsområde. Vidare fortsatt deltagande i URBACT projektet My Generation med fokus på att utveckla ungdomars positiva potential och att bättre förstå ungas förutsättningar under etableri ngsperioden. - Ett reqionalt nätverk har skapats där Borås, Halmstad, Trollhättan och Götebora inaår. Hur har de boende varit delaktiaa i utvecklinasarbetet?

10 kommunövergripande 7 Kunskapsbaserat utvecklingsarbete Inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen ska senast år 2010 göras en gemensam avstämning av det urbana utvecklingsarbete. Formen för denna avstämningen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inom ramen för lokala utvecklingsavtal har parterna kommit överens om vikten av att utvärdera inte minst för att för att kvalitetssäkra det kunskapsbaserade utvecklingsarbetet som parterna strävar efter. Vem har genomfört externa utvärderingar redovisade i tabell 4, ange per insats (och stadsdel): Under redovisningsperioden har initierats en kartläggning av segregationens dynamik och utveckling i Göteborg utifrån flyttrörelser, inkomstförhållanden och etnicitet. Studien genomförs av IM-gruppen i Uppsala och leds av professor Roger Andersson. Den förväntas vara klar i mars 2009 Hur har det urbana utvecklingsarbetet i kommunen bidragit till EUKN? 1 september hölls ett möte i Göteborg där Mångkulturellt centrum deltog och där EUKN presenterades. Deltagare var stadsdelar, social resursförvaltning, kommunens brottsförebyggande råd - Tryggare Mänskligare Göteborg, stadskansliet inom områden som social och urban utveckling samt Göteborgs universitet och Chalmers. Staden deltog i den nationella konferensen november. Ett uppföljningsmöte planeras i början av 2009 för att närmare komma fram till hur staden kan bidra i EUKN samt vilka behov och önskemål som finns på deltagande i EUKN. Vilka stadigvarande nätverk är kommunen delaktiga i för erfarenhets- och kunskapsutbyte som är relevant för det urbana utvecklingsarbete i stadsdelen? URBACT, URBAMECO, Eurocities EUKN Sveriges kommuner och landsting, nätverk för introduktion och flyktingmottagande Regionalt nätverk i västsverige mellan städer med lokala utvecklingsavtal. Beskriv kort hur kunskaperna har spridits; på stadsdelsnivå, kommunal nivå, nationell nivå och på internationell nivå. Kunskaper sprids på stadsdelsnivå, kommunal nivå och nationell nivå sprids bl.a i befintliga samverkansorgan, tematiska nätverk för det urbana utvecklingsarbetet, seminarier, konferenser och studiebesök från såväl andra svenska städer som internationellt. Stadens urbana utvecklingsarbete har under 2008 presenterats i en workshop på internationella Metropoliskonferensen i Bonn i oktober Vidare sker kunskapsspridning genom deltagandet i URBACT och URBAMECO. Beskriv kort hur kunskaper har hämtats in från andra utvecklingsarbeten. Genom t ex. nationella seminarier och konferenser, studiebesök i andra städer i Sverige och Europa. Genom att ta del av rapporter och utvärderingar om urbant utvecklingsarbete på andra håll. Beskriv kort hur kunskaperna har implementerats i det urbana utvecklingsarbetet och i det reguljära arbetet. De framgångsfaktorer som både verksamhetsföreträdare och externa utvärderare har identifierat av hittillsvarande utvecklingsarbete, och som bygger på såväl stadens ordinarie insatser som erfarenheter av den tidigare Storstadssatsningen och Urban Il är: Attraktiva stadsdelar Flersträngade insatser såsom: fysisk förnyelse, tillväxtskapande insatser i kombination med sociala insatser Arbete och kompetensförsörjning Ett individuellt förhållningssätt i kombination med matchning/coachning, utbildning och arbetsmarknadsatgärder ger resultat. Viktigt att vi tänker mer utifrån målgrupp och inte utifrån verksamhetens behov. Länka olika utbildningsformer i en sammanhållen utbildningskedja genom samarbete mellan grundskola, gymnasium, universitet och högskola. Utbildning för barn och unga Handlingsplan för språk- och kunskapsutveckling i kombination med kompetensutveckling för pedagogisk personal.

11 kommunövergripande Fierspråkig undervisning Oppna skolan där föreningar ges möjlighet att driva verksamhet i skolans lokaler. Demokrati och delaktighet Viktigt att stärka samarbete mellan skolan och närsamhället. Stöd till föreningsliv och att utveckla umgängesformer mellan stadsdel och civilsamhälle. På motsvarande sätt som man tagit fram strategi och handlingsplan för språk- och kunskapsutveckling i skolan behövs motsvarande för ett långsiktigt arbete med syftet att stärka civilsamhället. Organisation Tid är avgörande för resultaten. Utveckla samverkansstrukturer. Bygg en strategisk medvetenhet om vad det innebär att leda och samordna verksamhet där mycket av utvecklingsarbete sker i projektform parallellt med ordinarie verksamhet. Det behövs arenor för kunskaps- och erfarenhetsöverföring. Det räcker inte med styrgrupps- och referensgruppsmöten för att utveckla relationer. Förankra gjorda erfarenheter till den agenda som för närvarande styr utvecklingsarbetet inom olika åtgärdsområden i stadsdelar och i kommunen för övrigt. De beskrivna utgångspunkterna har i flera avseenden gjort avtryck i den ordinarie verksamheten bl a för att stärka stadsdelars attraktivitet, åtgärder för ökad sysselsättning och i arbetet för ökad delaktighet. Det har även påverkat hur vi organiserar utvecklingsarbetet.

12

13 Be rgsj ön Oktoberrapport för 2008 Kommunens redovisning av det urbana utvecklingsarbetet för perioden januari 2007 tom juni 2008 Uppföljningsblanketten består av följande tabeller: Per stadsdel: 1. redovisning genomförda insatser 2. redovisning måluppfyllelse per insats 3. redovisning samverkan per insats 4. redovisning utvärdering per insats 5. redovisning basfakta Per kommun 6. redovisning samverkan 7. redovisning kunskapsbaserat utvecklingsarbete 8. redovisning finansiering (separat Excel-fil) Anvisningar Uppföljningsblanketten är utformat som ett elektroniskt formulär. Man kan flytta mellan de olika formulärfällt genom att använda musen eller tabulatorknappen på tangentbordet Använd FI-knappen för att få en hjälptext vid respektive formulärfällt. Kommun Telefon Göteborg, Bergsjön Adress, postnr och ort Göteborg stad Bergsjön Box Göteborg Kontaktperson Telefonnummer: E-post Äsa Svensson direkt: asa.svensson~bergsjon.goteborg.se mobil:_ Stadsdel Bergsjön SAMSKOD: Vid förfrågningar vänd er till: Integrations - och jämställd hetsdepartementet Enheten för integration och urban utveckling STOCKHOLM Maria Hansson ~ direkt: ~ e-post: maria.hansson~integration.ministry.se ~ hemsida; ing Denna blankett samt tabell 8 (separat Excel-fil) ska, senast den 31 oktober 2008, skickas till: maria.hansson@integration.ministry.se

14 Bergsjön 1 Utvecklingsinsatser Period Målområde NR Utvecklingsinsats start slut ~ 1 Framtid i fokus, ett EU-projekt mellan Sdf Bergsjön, sdf Kortedala samt stadsdelen Rosengård, Malmö. AF Gamlestan och Folkhögskolecentrum är också samverkansparter i projektet. Huvudfinansiär är ESF. 2 Unga i jobb - en förstudie inom ESF, malgrupp ungdomar år. Sdf Bergsjön och sdf Kortedala i samverkan. Syftar till att erkänna det informella lärandet genom att kvalitetssäkra praktikplatser. 3 Kompetensutveckling i nordost, ESF-finansierad förstudie. Projektet är ett samarbete mellan fyra stadsdelsförvaltningar i nordöstra Göteborg. Genom förandeprojektet innebär ett kompetenslyft för kortutbildad personal. 4 Gröna mötesplatser, sdf anlägger två mötesplatser i samarbete m Familje-bostäder och Park o naturförvaltningen. Regionalfonden delfinansierar. En opionsundersökning Bilden av Bergsjön genomförs. 5 IT-satsning i grundskolan, samtliga elever år 6 får bärbar dator tv Undervisning i kärnämnen på modersmål 2007 tv Bergsjögruppen f d Pilen - ett samarbete mellan grundskolan och leo 2008 tv On line skolan, nätbaserad undervisning för elever år, som inte kommer till skolan tv Gränsöverskridande samverkan i Bergsjön Centrum, samverkan mellan sdf, allmännyttan, tekniska förvaltningar, Hyresgästföreningen för att göra tv ett avgränsat område mer tryggt och trivsamt. 10 Kulturhussatsning, stadsdelsförvaltningen utreder tillsammans med Familjebostäder och en ideell förening förutsättningarna för ett nytt t v kulturhus som ska drivas av föreninqen. Planarbete sydöstra Bergsjön, 80 nya bostäder ligger i detaljplan. Förvaltningen bidrar till arbetets utveckling. För närvarande osäkert om och t v när det blir verklighet. 12 Stadsdelstidning, stadsdelsförvaltningen har under året börjat ge ut en hushållstidning med 5-6 nummer per år tv Ungdomsrad, har etablerats. Ett led i att utveckla dialogen med olika boendegrupper tv Hälsoteket har byggts ut från en till 2,5 arsarbetare. Det drivs i samverkan mellan sdf Bergsjön, Kortedala och Hälso- och sjukvårdsnämnd Förhoppningsvs permanentning av verksamheten. 15 Mellan rum, förstudie kring malgrupp år utan gymnasiekompetens. Genomförandeansökan inlämnad till ESF. Projekt inom ramen för GR (Göteborgsreqionens KOm m.u na Iförbund), Arbetsforum och AF Gamlestan. 1 6 Ansökan Förstudie Kviberg inlämnad till NUTEK. Sdf Bergsjön, Kortedala och Idrott- och föreningsförvaltningen vill utveckla Kviberg (rn tärom råde) till handelsp ats nom idrott och rekreation. 17 Samordningsförbundet nordost, gemensamma handläggarteam för målgrupper som unga med psykisk ohälsa och personer som står långt från tv arbetsmarknaden. 18 Unga utanför, samverkan mellan Utbildningsförvaltningen och sdf/arbetsforum för att identifiera och fånga upp ungdomar som aldrig tv börja re er som hoppar av gymnasieskolan

15 Bergsjön. 1 1~ 1 Il 1~ ~ II~ Insatsens huvudmål 1. Il 1~ ~ II 1 Il II Il 1 - Il * II II 1. Il 1

16 Bergsjön.- Medfinansierande samverkansparter Medverkande samverkansparter Målområde arbete - samverkan mellan Sdf Bergsjön, AF, Målområde arbete - samverkan mellan Sdf Bergsjön, AF, FK, Malmö stad, övriga sdf i nordöstra Gbg, GR, Vuxen- FK, Malmö stad, övriga sdf i nordöstra Gbg, GR, Vuxen utbildninqen, Folkhoqskolecentrum fasteqhetsaqare utbildninqen, Folkhoqskolecentrum fastiqhetsaqare Målområde utbildning - samverkan mellan Sdf Bergsjön, Målområde utbildning - samverkan mellan Sdf Bergsjön, Sdf Kortedala, Utbildningsförvaltningen, GR Sdf Kortedala, Utbildningsförvaltningen, GR Målområde trygghet - samverkan mellan Sdf Bergsjön, polisen, fastighetsägare, tekniska förvaltningar Målområde tillväxt - samverkan mellan Sdf Bergsjön, Sdf Kortedala, Idrott och förening, Gatubolaget, BRG Målområde trygghet - samverkan mellan Sdf Bergsjön, polisen, fastighetsägare, tekniska förvaltningar Målområde tillväxt - samverkan mellan Sdf Bergsjön, Sdf Kortedala, Idrott och förening, Gatubolaget, BRG

17 Bergsjön 4 Uppföljninglgranskninglutvärdering per insats ~2 Q NR Viktigaste slutsats från intern granskning eller extern utvärdering 1 Vi följer upp effekterna i allmännyttans kundundersökning, egna kundundersökningar och stadsmiljöenkäten. Resultaten ökar men långsammare än i andra stadsdelar. Medelinkomsten är El El ännu ej på 1992 års nivå. Svårmätt eftersom befolkningen ofta flyttar när de blir slälvförsörjande. 2 Arbete - vi har god måluppfyllelse. Högkonjunkturen har bidragit. Erfarenheten har visat att vår mållgrupp har svårt att få fäste när konjunkturen vänder. Det vore önskvärt med utbyggt arbets- El El marknadsstöd (kan se olika ut) för inkludering~ känsla av sammanhang o som förebild för sina barn. 3 Utbildning - betygen i grundskolan sjunker trots de s k Baylanpengarna. Kan bero på ett parallellt arbete med att kvalitetssäkra betygssättningen. Vi har inga bra mått för att mäta effekten av våra insatser. Nöjd elevindex visar att våra elever är bland stadens mest nöjda. 4 Trygghet - brottsligheten är lägre i Bergsjön jfrt med stadens snitt. Något högre än snittet är vålds brott utomhus. Befolkningen efterfrågar polisens närvaro. Vi kan följa befolkningens syn via hyres- El El qastundersokninqar och stadsmllloenkaten Det finns en stark socioek kopplinq till tryqqhet 5 Tillväxt - vi saknar mått för detta. Det finns få industrier i Bergsjön, två stadsdelscentra och spridda närbutiker. Trenden är snarare att handel och service minskar än tvärtom. Ett närbeläget nyetablerat El El centrum har sannolikt dragit till siq kunder från stadsdelen. Köpkraften är svag. 6. ElElEl ElElEl 8. ElElEl ElElEl 10. ElElEl It El 12. ElEl 13. El El 14. ElEl 15. El ElElEl 18. ElElEl 19. ElElEl 20. ElLI

18 Bergsjön 5 Beskrivning stadsdelen genom basfakta års redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet kommer utvecklingen att beskrivas per stadsdel års redovisning (finns att ladda ner på finns en beskrivning av stadsdelen som redovisas i denna tabell. Vi ber er att uppdatera denna beskrivning utifrån analysen av nuläget i den strategiska stadsdelsplanen. Förslagsvis ska beskrivningen innehålla minst följande information: när (årtal) stadsdelen byggdes och hur bebyggelsen ser ut som andel flerfamiljshus/bostadsrätter/hyresrätter/rad hus/villor etc., hur bebyggelsen har förändrats sedan dess och hur den ser ut idag, förbindelserna till och från stadsdelen, antal förskolor, skolor och fritidsgårdar i området, om de drivs i kommunal eller i annan regi, den lokala servicen som t.ex. apotek, medborgarkontor, poliskontor, församlingslokaler, föreningslokaler, sporthallar, folktandvård, systembolag, bankkontor, det lokala butiksutbudet som t.ex. restauranger, kaféer, livsmedelbutiker samt hur många språk som talas i stadsdelen. Beskrivning i årsrapporten kompletteras av Integrations- och jämställd hetsdepartementet med statistik vad gäller befolkningsmängd, ålderssammansättningen, andel inrikes respektive utrikes födda samt andel in- och utflyttningen. Texten (max 1000 tecken) bör i möjligaste mån vara balanserad vad gäller stadsdelens starka och svaga aspekter samt möjligheter och hot. Bergsjön byggdes åren Bebyggelsen består av 79 % hyresrätter, 13 % bostadsrätter och 8 % egnahem. Förbindelserna till och från stadsdelen utgörs av två spårvagnslinjer som går till centrala Gbg med 5- min.intervall under högtrafik. Buss 58 går från Bergsjön via grannstadsdelen till centrala Gbg (30-min) och buss 74 går mellan Angered och Partille med två hållplatser i Bergsjön (30-min). 1 västra Bergsjön finns en lokal busslinje. De båda sistnämnda linjerna har tillkommit sedan stadsdelen finns 20 förskolor varav fyra fristående, sex grund-skolor samtliga kommunala samt tre fritidsgårdar vara två kommunala och en föreningsdriven. Vidare finns apotek, medborgarkontor, bibliotek, tre kyrkor (kristna), föreningslokaler, två sporthallar, en friskvårdsanläggning, folktandvård, folkhögskola, familjecentral, lunchrestaurang, tre pizzerior, två korvkiosker, ICA, LidI, ett kafé, närbutiker. 93 % av barnen har rätt till modersmålsundervisn. 1 skolan talas cirka 50 språk.

19 Bergsjön 6 Samverkan för det urbana utvecklingsarbete Den 1 juli 2008 trädde förordningen (SFS2008:348) om urbant utvecklingsarbete i kraft. 1 förordningen anges utgångspunkterna för lokala partnerskap. 1 lokala utvecklingsavtalen för kommer staten och kommuner överens om att sådana partnerskap ska formas. Polismyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under perioden ingå i sådana partnerskap. Regeringens bedömning är att lokala partnerskap ska skapa möjligheter att bredda den befintliga lokala samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt att göra denna samverkan mer långsiktig och strategisk. Redovisa hur samverkan inom ramen för det lokala utvecklingsavtal har utvecklats under perioden januari 2007 juni Med vilka parter har samverkansöverenskommelser träffats? Polismyndigheter Q Landstinget Andra: ~ Försäkringskassan D Bostadsföretag ~ Arbetsförmedling 0 Näringsliv 0 Brottsförebyggande rådet 0 Föreningar 0 Myndighet för skolutveckling 0 Boende Vilka parter har varit delaktiga i stadsdelsplanernas framta. ande? ~ Polismyndigheter ~ Landstinget Andra: Handikapp, pensionärs samt föreningsråd. ~ Försäkringskassan ~ Bostadsföretag ~ Arbetsförmedling 0 Näringsliv fl Brottsförebyggande rådet ~ Föreningar fl Myndighet för skolutveckling ~ Boende Vad har samverkan konkret resulterat i, ange även huruvida den befintliga samverkan kan utgöra en grund för att forma ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete? Den strategiska stadsdelsplanen är gemensam utgångspunkt för vår samverkan. Det lokala partnerskapet har sedan 2000-talets början fungerat inom ramen för den så kallade Samordningsgruppen som består av stadsdelsnämndens presidium, stadsdelschefen samt ordförande i de tre råden (sociala frågor, folkhälsa, arbete,utbildning och rehabilitering = Samordningsförbundet) samt representanter från AF, FK, polis och fastighetsägare. Samordningsgruppen träffas tre ggr per år och råden brukar träffas fem ggr per år. Samverkan är ett verktyg där vi utvecklar och följer upp våra insatser, skapar samsyn och bygger relationer. Stadsdelsförvaltningen bjuder två ggr per år in samtliga fastighetsägare (17 st) för samtal kring olika aktuella frågor och för att fånga in förbättringsförslag. Det är vår förhoppning att våra olika samverkansparter ska comitta sig till olika gemensamma insatser kring trygghet och trivsel. Konkret samverkan är sommarleken, kulturhussatsning, insatser för fler papperskorgar, belysning, skyltni ng. Hur har de boende varit delaktiga i utvecklingsarbetet? Inom Gränsöverskridande samverkan i Bergsjön Centrum, utgår insatserna från de boende önskemål som framkom i dialog med tre boendegrupper (gröna mötesplatser, fler papperskorgar, bättre belysning och skyltning. Kulturhussatsningen bygger helt på dialog och samarbete med en lokal styrelse/förening. Kvinnofridsarbete bedrivs i samarbete med en förening. Förvaltningen ger bidrag mot uppdrag till flera föreningar. Våra råd fungerar som remissinstanser. Trygghetsvandringar genomförs när det efterfrågas.

20 Bergsjön 7 Kunskapsbaserat utvecklingsarbete Inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen ska senast år 2010 göras en gemensam avstämning av det urbana utvecklingsarbete. Formen för denna avstämningen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inom ramen för lokala utvecklingsavtal har parterna kommit överens om vikten av att utvärdera inte minst för att för att kvalitetssäkra det kunskapsbaserade utvecklingsarbetet som parterna strävar efter. Vem har genomfört externa utvärderingar redovisade i tabell 4, ange per insats (och stadsdel): Inga externa utvärderingar har genomförts. Hur har det urbana utvecklingsarbetet i kommunen bidragit till EUKN? På stadsdelsnivå har vi h-07 till och med v-08 ej haft samverkan med EUKN. Vilka stadigvarande nätverk är kommunen delaktiga i för erfarenhets- och kunskapsutbyte som är relevant för det urbana utvecklingsarbete i stadsdelen? Stadskansliets nätverk för samordnare i de fyra stadsdelarna. Stadskansliets nätverk attraktiva stadsdelar. Stadens arbete S2020, hållbar stadsutveckling Stadens arbete kring att ta fram ett styrkort för integration. Beskriv kort hur kunskaperna har spridits; på stadsdelsnivå, kommunal nivå, nationell nivå och på internationell nivå. På stadsdelsnivå sker spridning av erfarenheter linjevägen. Staden har ett utbyte med andra västvenska städer med utvecklingsavtal som Halmstad, Borås och Trollhättan. Beskriv kort hur kunskaper har hämtats in från andra utvecklingsarbeten. Förvaltningen benchmarkar inom staden, inom Västra Götaland och pa konkret nivå just nu med med Malmö stad. Utvecklingsarbete som stödjer våra egna strategiska områden är särskilt intressant. Beskriv kort hur kunskaperna har implementerats i det urbana utvecklingsarbetet och i det reguljära arbetet. Arbete pågår t ex med gemensamt ESF-projekt med Rosengård, Malmö. Metoder och verktyg testas och det som visar sig framgångsrikt kommer vi att omhänderta i det ordinarie arbetet. Ovriga EU-projekt har ännu ej beviljats.

21 Gårdsten Oktoberrapport för 2008 Kommunens redovisning av det urbana utvecklingsarbetet för perioden januari 2007 tom juni 2008 Uppföljningsblanketten består av följande tabeller: Per stadsdel: 1. redovisning genomförda insatser 2. redovisning måluppfyllelse per insats 3. redovisning samverkan per insats 4. redovisning utvärdering per insats 5. redovisning basfakta Per kommun 6. redovisning samverkan 7. redovisning kunskapsbaserat utvecklingsarbete 8. redovisnin~ finansierina (seoarat Excel-fifl Anvisningar Uppföljningsblanketten är utformat som ett elektroniskt formulär. Man kan flytta mellan de olika formulärfällt genom att använda musen eller tabulatorknappen på tangentbordet Använd FI-knappen för att få en hjälptext vid respektive formulärfällt. Kommun Telefon Göteborgs stad, Gunnared Adress, postnr och ort SDF Gunnared Box Angered Kontaktperson Telefonnummer: E-post P 0 Isaksson direkt: mobil:_ Stadsdel Gårdsten SAMSKOD: Vid förfrågningar vänd er till: Integrations - och jämställd hetsdepartementet Enheten för integration och urban utveckling STOCKHOLM Maria Hansson ~ direkt: ~ e-post: maria.hansson@integration.ministry.se ~ hemsida; Denna blankett samt tabell 8 (separat Excel-fil) ska, senast den 31 oktober 2008, skickas till: maria.hansson@integration.ministry.se

22 Gårdsten 1 Utvecklingsinsatser D, ~ 4- ~ NR Utvecklingsinsats start slut ~ ~ Vision Angered - 1. Angered i ett tillväxtperspektiv 2004 tv Utveckling av Angered i ett tillväxtperspektiv anpassat till en hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och ekolo9iskt Introduktionsverksamhet i Nordost Flyktingmottagande och introduktion av andra invandrare Period Målområde Bostadsbyggande, upprustning och standardhöjning Ungdomscentrum Förmedla arbete till ungdomar Jobbhörnet Minska långtidsberoende av försörjningsstöd Gårdstens sprakutvecklingsprogram Utvecklingsplan för interkulturellt och flerspråkigt arbete i förskolaoch skola i Gårdsten Styrgrupp SSP (Skola, Socialtjänst, Polis) Brottsförebyggande samverkan Skolan mitt i byn Föräldrasamverkan och ökat ansvarstagande av föreningsliv för eftermidda~s och kvällsaktiviteter Oka tillgång till mötesplatser och träffpunkter. Stimulera utveckling av föreningslivet, framförallt ungdoms- och boendeinitiativ Internationell profiliering av skolor Gunnareds råd för Trygghet och Hälsa Åtgärder för att minska den faktiska brottsligheten och öka den upplevda tryqgheten Insatser inom miljöarbete Insatser inom äldreomsorgen 14. Resvaneundersökning bland anställda inom SDF Gunnared ~ Pilen-skolorna, Pilen 16. VästBus samarbete

23 Gårdsten 2 Huvudmål och måluppfyllelse per avslutad insats/insats som har följts upp under perioden :~, -~ WO ~Eo ~ O.~ Q. ~W O.aj 0. NR Insatsens_huvudmål ~j Förverkliga förutsättningar i Angered genom gemensamma mål och strategier för att stärka tillväxt. Att Angered ska vara en integrerad del av Göteborg. Utveckla 1 infrastruktu~ industri handel, service boende och mötesplatser. 2 Samordna introduktion av nyanlända flyktingar samt andra nyanlända invandrare i nordöstra Göteborg. Främja introduktion till utbildning, arbete och yrkesvägledning 1 samt~ 3 Möjliggörande av boendekarriär i närområdet. Kompletteringsbebygglese och diversifiering av upplåtelseformer så att boende i området ser och upplever att det 1 finns lokal tillväxt. Egnahemsområdet Kryddhyllan med 110 småhus. 4 Minska antalet ungdomar i behov av försörjningsstöd, satsa på unga i arbete. 5 Att förmedla snabb hjälp till arbete eller utbildning, minska andelen försörjningsstödstagare och arbetslöshet 1 6 Förbättra och tillgodose elevers möjlighet till flerspråkighet. Utbilda personal i förskola och skola. Genomföra regelbunden uppföljning av elevernas språkutveckling. 1 7 Främja och stärka samverkan inom skola, socialtjänst och polisverksamheter 8 Utveckling av föräldrasamverkan och föreningsliv. Stärka föreningarnas organisation och ledarskap genom att koppla en stödresurs, en samordnare, till föreningarna. Oka 1 demokratiutvecklinq och delaktighet. 9 Utveckla tillgång och möjlighet för enskilda boende att mötas och ordna aktiviteter. Att i samarbete med föreningslivet hålla skolor öppna på kvällar och helger för att erbjuda 1 tränin~js- och fritidsaktiviteter. 10 Flerspråkig undervisning, ökad modersmålsundervisning, interkulturellt arbete och samarbete med skolor i andra länder 1 Minska den faktiska brottsligheten och öka den upplevda tryggheten 1 12 Öka el effektiviteten. Minska förbrukningen av fossila bränslen. Öka antalet serverade miljömåltider. Oka resandet med kollektivtrafiken Förbättra kommunikation och information om äldreomsorgen inom de större språkgrupperna i stadsdelen. Utreda inriktning och förutsättningar för framtida 1 äldreboende i Gunnared. Skapa mänskligare och socialare samvaro för äldre. 14 Undersökningen ska ligga till grund för en resepolicy, eventuell bilpool och eventuell cykelpool/tjänstecykel Anordna nätverksmöten för tillvaratagande av elevens resurser och nätverk, främja övergång till gymnasieskolan 1 16 Skapa gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland i avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatriks och social 1 problem a~k

24 Gårdsten.~ - 1~ Medfinansierande samverkansparter Medverkande samverkansparter SDN Lärjedalen, Business Region Göteborg, Trafik-, Byggnads- och Fastighetsnämnden, HSN 12, näringsliv och föreninqarianqered, privata fastighets~ga re m~fl Vuxenutbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen m.fl. SDF Lärjedalen, Framtids-koncernen, privata byggföretag SDF Lärjedalen, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet SDN Lärjedalen, Arbetsförmedlingen Rektorer, enhetschef, leo och Fritid, polisbefäl m.fl. Gårdstens Internationella Föreningsråd Internationella skolan i Gårdsten Internationella skolan i Gårdsten Lokala trygghetsgruppen i Gårdsten, Ung och Trygg, Gårdstensbostäder AB, polis, socialtjänst, skola, ~ rp..fl Gårdstensbostäder AB Trafikkontoret Internationella skolan i Gunnared Fritid Gårdsten, leo, Vlngagymnasiet, Grundskola, leo, BUP, Stadsdelsförvaltningen

25 Gårdsten Viktigaste slutsats från intern granskning eller extern utvärdering Någon utvärdering av Vision Angered har ännu inte skett, men finns långsiktig potential att utvecklas och stor efterfrågan och intresse att få delta. Visar på möjlighet till samarbete med alla partner kring Pågående nybyggnation och om byggnation ger ökade förutsättningar för nyetablering i området, möjliggör kvarboende och bostadskarriär inom området, samt har gett en ökad framtidstro bland boende. Genom satsningar på olika projekt bedöms antalet ungdomar i behov av försörjningsstöd inte öka. Så gott som all personal har genomgått kompetensutbildning. Bidragit till ökad kunskap och medvetenhet om att undervisa i flerspråkig miljö. Uppföljning har genomförts i stor omsträckning ~Ln~v [sat sto betyd ~sefö el evem~ studiere~iutat. Samarbetet mellan socialtjänst och skola behöver ytterligare förstärkas. Gårdstens Internationella Föreningsråd organiserar och genomför aktiviteter. Bidragit till ökat engagemang bland boende samt större medvetenhet och delaktighet från föreningar. Internationella skolan i Gårdsten upplåter skolans lokaler. Bidragit till ökat engagemang. Samarbetet har gell gott resultat. Brottsligheten som rör skadegörelse, stöld och inbrott har minskat kraftigt.

26 Gårdsten 5 Beskrivning stadsdelen genom basfakta års redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet kommer utvecklingen att beskrivas per stadsdel års redovisning (finns att ladda ner på finns en beskrivning av stadsdelen som redovisas i denna tabell. Vi ber er att uppdatera denna beskrivning utifrån analysen av nuläget i den strategiska stadsdelsplanen. Förslagsvis ska beskrivningen innehålla minst följande information: när (årtal) stadsdelen byggdes och hur bebyggelsen ser ut som andel flerfam iljshus/bostadsrätter/hyresrätter/radhus/v illor etc., hur bebyggelsen har förändrats sedan dess och hur den ser ut idag, förbindelserna till och från stadsdelen, antal förskolor, skolor och fritidsgårdar i området, om de drivs i kommunal eller i annan regi, den lokala servicen som t.ex. apotek, medborgarkontor, poliskontor, församlingslokaler, föreningslokaler, sporthallar, fol ktandvård, system bolag, bankkontor, det lokala butiksutbudet som t.ex. restauranger, kaféer, livsmedelbutiker samt hur många språk som talas i stadsdelen. Beskrivning i årsrapporten kompletteras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet med statistik vad gäller befolkningsmängd, ålderssammansättningen, andel inrikes respektive utrikes födda samt andel in- och utflyttningen. Texten (max 1000 tecken) bör i möjligaste mån vara balanserad vad gäller stadsdelens starka och svaga aspekter samt möjligheter och hot. Gårdsten är ett av fyra primärområden i Gunnared där bebyggelse påbörjades Gårdsten ligger geografiskt avskilt från övriga bostadsområden och saknar spårvagnsförbindelse. Merparten av bostadsbeståndet är flerfamiljshus med hyresrätter ägda av Gårdstensbostäder AB. Sedan slutet på 1990-talet har det i Gårdsten skett omfattande förnyelse av bostäder och centrumbildning. Omstruktureringen har varit mycket betydelsefull för området. Den kommersiella servicen är koncentrerad till områdets centrum där det idag finns ett rikt utbud av affärer, läkar- och tandläkarmottagning, resebyrå, Svensk Kassaservice samt ett tjugotal småföretag. 1 Gårdsten bodde vid 2007 slut personer varav omkring 60 procent utrikes födda. Ett femtiotal språk talas i området och modersmålsundervisning erbjuds till uppskattningsvis 25 språk. 1 Gårdsten finns ett 30-tal aktiva föreningar.

27 Gårdsten 6 Samverkan för det urbana utvecklingsarbete Den 1juli 2008 trädde förordningen (SFS2008:348) om urbant utvecklingsarbete i kraft. 1 förordningen anges utgångspunkterna för lokala partnerskap. 1 lokala utvecklingsavtalen för kommer staten och kommuner överens om att sådana partnerskap ska formas. Polismyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under perioden ingå i sådana partnerskap. Regeringens bedömning är att lokala partnerskap ska skapa möjligheter att bredda den befintliga lokala samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt att göra denna samverkan mer långsiktig och strategisk. Redovisa hur samverkan inom ramen för det lokala utvecklingsavtal har utvecklats under perioden januari 2007 juni Med vilka parter har samverkansöverenskommelser träffats? El Polismyndigheter El Landstinget Andra: El Försäkringskassan El Bostadsföretag El Arbetsförmedling El Näringsliv El Brottsförebyggande rådet El Föreningar El Myndighet för skolutveckling El Boende Vilka parter har varit delaktiga i stadsdelsplanernas framta ande? El Polismyndigheter El Landstinget Andra: [1 Försäkringskassan El Bostadsföretag El Arbetsförmedling El Näringsliv El Brottsförebyggande rådet El Föreningar El Myndighet för skolutveckling El Boende Vad har samverkan konkret resulterat i, ange även huruvida den befintliga samverkan kan utgöra en grund för att forma ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete? Vision Angered har stärkt samverkan mellan en rad olika partner och konkret resulterat i en gemensam vision för utvecklingen av Angereds centrum med närsjukhus och idrottsanläggning. Hur har de boende varit delaktiga i utvecklingsarbetet? De boende har i hög grad varit delaktiga inom ramen för Gårdstensbostäders nybyggnation och ombyggnation, genom Gårdstens Internationella Föreningsråd och Internationella skolans verksamhet, samt genom dialog med verksamma under framväxten av Vision Angered.

28 Gårdsten 7 Kunskapsbaserat utvecklingsarbete Inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen ska senast år 2010 göras en gemensam avstämning av det urbana utvecklingsarbete. Formen för denna avstämningen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inom ramen för lokala utvecklingsavtal har parterna kommit överens om vikten av att utvärdera inte minst för att för att kvalitetssäkra det kunskapsbaserade utvecklingsarbetet som parterna strävar efter. Vem har genomfört externa utvärderingar redovisade i tabell 4, ange per insats (och stadsdel): Hur har det urbana utvecklingsarbetet i kommunen bidragit till EUKN? Se den kommunövergripande Oktoberrapporten Vilka stadigvarande nätverk är kommunen delaktiga i för erfarenhets- och kunskapsutbyte som är relevant för det urbana utvecklingsarbete i stadsdelen? Stadskansliets nätverk för attraktiva stadsdelar Beskriv kort hur kunskaperna har spridits; på stadsdelsnivå, kommunal nivå, nationell nivå och på internationell nivå. Beskriv kort hur kunskaper har hämtats in från andra utvecklingsarbeten. Beskriv kort hur kunskaperna har implementerats i det urbana utvecklingsarbetet och i det reguljära arbetet.

29 Hjällbo Oktoberrapport för 2008 Kommunens redovisning av det urbana utvecklingsarbetet för perioden januari 2007 tom juni 2008 Uppföljningsblanketten består av följande tabeller: Per stadsdel: 1. redovisning genomförda insatser 2. redovisning maluppfyllelse per insats 3. redovisning samverkan per insats 4. redovisning utvärdering per insats 5. redovisning basfakta Per kommun 6. redovisning samverkan 7. redovisning kunskapsbaserat utvecklingsarbete 8. redovisnina finansierina (seoarat Excel-fil Anvisningar Uppföljningsblanketten är utformat som ett elektroniskt formulär. Man kan flytta mellan de olika formulärfällt genom att använda musen eller tabulatorknappen på tangentbordet Använd FI-knappen för att få en hjälptext vid respektive formulärfällt. Kommun Telefon Göteborgs stad, Lärjedalen Adress, postnr och ort Box Angered Kontaktperson Telefonnummer: Tomas Olsson direkt: mobil: Stadsdel Hjällbo SAMS KOD: ,88 E-post tomas.olsson~larjedalen.goteborg.se Vid förfrågningar vänd er till: 1 ntegrations - och jämställdhetsdepartementet Enheten för integration och urban utveckling STOCKHOLM Maria Hansson ~ direkt: ~ e-post: maria.hansson~integration. ministry.se ~ hemsida; ngen.se/urbanutveckl ing Denna blankett samt tabell 8 (separat Excel-fil) ska, senast den 31 oktober 2008, skickas till: maria. hansson~integration.ministry.se

30 Hjällbo 1 Utvecklingsinsatser Period Målområde 0~ ~..~ NR Utvecklingsinsats start slut ~.~ ~ Idéskolan för mångfald, Hjällboskolan Myndigheten för skolutveckling Skolutveckling och nätverk med andra skolor SIM-projektet, skolor i Hjällbo Myndigheten för skolutveckling Projekt för att minska skolk och snatteri med elever i år 4-6 som målgrupp Resurspersonsatsningen i skolan Myndigheten för skolutveckling och Göteborgs Stad Skolorna i Hjällbo, Hammarkullen och Eriksbo Kulturskolans utveckling Kulturrådets/Skapande skola samt Kulturnämndens riktade bidrag Fritidsgårdarna - kompetensutveckling för personalen Ungdomsstyrelsen Komm universitetet Studenter inom socionomprogrammet och lärarprogrammet samt personal i Lärjedalen /lnstitutionen för socialt arbete och Lärarutbildningen Musik i förskolan Förskolan i Hjällbo tillsammans med förskolor i Majorna och andra delar av Göteborgs Stad Vision Angered - Morgondagens Angered i ett tillväxtperspektiv Utveckling av Angered som helhet och Angereds Centrum i synnerhet Tillsammans med Gunnared och Business Region Göteborg m.fl. Tryggare Eriksbo-Hjällbo Trygghetsarbete för Eriksbo och Hjällbo. Tillsammans med HjällboBostaden, Göteborgslokaler. Lokalförsörjningsförvaltningen m.fl. Trappa upp. Verksamhet för minskat beroende av försörjningsstöd egen försörjning för boende i Lärjedalen leo Lärjedalen och Arbetsförmedlingen, föreningar m.fl. URBAMECO Hammarkulletorget, Utveckling av bostadsnära torget i nätverk med andra europeiska städer tv tv tv 2007 tv 2003 tv Hälsoteket, Hälsoupplysning och hälsofrämjande aktiviteter för boende i Angered Tillsammans med Hälso- och sjukvardsnämnd 12, SDF Gunnared Medborgarpanel Nya sätt att kommunicera med medborgare via ny teknik Projekt tillsammans med Sveriges kommuner och landsting Föreningsstöd i Lärjedalen Stadsdelens stöd till föreningslivet i Lärjedalen 2005 tv tv tv VI L-projektet Handledning för vuxenstuderande pa Hjällbo och Hammarkullens bibliotek med flnansiering från Vuxenutbildningsförvaltningen Framtidens Hjällbo (ej med i planen) HjällboBostadens utvecklingsprojekt för att utveckling av det framtida Hjä bo Brottsförebyggande arbete i Ham markullen Trygghetsvandringar, Lokalt BRA 2007 tv 2007 tv tv tv Centrumsamarbetet Samverkan mellan stadsdelarna Lärjedalen och Centrum ~0

31 Hjällbo 2 Huvudmål och måluppfyllelse per avslutad insats/insats som har foljts upp under perioden.~. WO ~EO c.~ ~ 0...~W 0.W 0. NR insatsens huvudmål Förbättra elevernas skolresultat genom skolutveckling i samverkan med myndigheten för skolutveckling och andra skolor 2 2 Minska skolk, snatterier och annan kriminalitet bland framförallt elever i mellanstadieåldrarna genom snabba insatser i samverkan 2 3 Förbättra elevernas skolresultat 4 Bredda och förnya kulturskolans utbud i samverkan med skolan Höja ungdomsarbetarnas kompetens för att möta ungdomsgrupperna på bättre sätt 6 Att ge studenterna lärar- och socionomutbildningarna en bättre anknytning till den verklighet som de möter när de skall ut i arbetslivet, samt att ta vara på möjligheterna 2 till ett djupare samarbete mellan kommunens verksamheter. 7 Att förskolebarnen och deras föräldrar får kontakt med barn och vuxna från andra stadsdelar samt att genom musiken utveckla språket 4 8 Att genom ett helhetsgrupp och i samverkan öka tillväxten i Angered som en viktig del av Göteborgssamhället 2 9 Den upplevda tryggheten för boende skall öka kvälls- och nattetid Den upplevda tryggheten för elver i skolan skall öka eller minst bibehållas på nuv nivå 3 Skadegörelse och vandalisering skall minska (Fler mål finns) Att minska beroendet av försörjningsstöd och genom att strukturerat arbeta med målet att var och en skall ha egen försörjning utifrån sina förutsättningar 4 Utveckla Hammarkullen och särskilt torget och området närmast torget 12 Öka folkhälsan i Angered Öka lärjedalsborna inflytande och kommunikation med stadsdelsnämnden 14 Ge föreningslivet goda förutsättningar för att driva föreningsverksam het för prioriterade grupper Öka vuxenstuderandes möjligheter till att genomföra sina studier 16 Utveckla Hjällbo i samverkan med olika aktörer i stadsdelen 17 Öka tryggheten för de boende i Hammarkullen Ökad integration mellan olika delar av staden

32 Hjällbo.~ - 1~ Medfinansierande samverkansparter Myndigheten för skolutveckling Medverkande samverkansparter Myndigheten för skolutveckling, SDF Lärjedalen Myndigheten för skolutveckling Myndigheten för skolutveckling Kulturrådet Myndigheten för skolutveckling, Hjällbobostaden, Polisen, GöteborgsLokaler, SDF Lärjedalen Myndigheten för skolutveckling, Center för skolutveckling i Göteborgs Stad, SDF Lärjedalen Kulturrådet och Kulturförvaltningen,SDF Lärjedalen Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen, SDF Gunnared, SDF Lärjedalen Endast egen finansiering Endast egen finansiering Göteborgs Universitet (Lärarutbildningen och Socionomutbildningen), Chalmers, SDF Lärjedalen SDF Majorna, SDF Lärjedalen GöteborgsLokaler, Försäkringsbolaget Göta Lejon, HjällboBostaden Endast egen finansiering URBAMECO SDF Gunnared, Fastighetsägare i Angereds centrum, Buisness Region Göteborg, Angereds Närsjukhus, Vägverket,S DF Lärjed?.!?n GöteborgsLokaler, Försäkringsbolaget Göta Lejon, HjällboBostaden, SDF Lärjedalen Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, föreningar, SDF Lärjedalen GöteborgsLokaler, Bostadsbolaget, SDF Lärjedalen Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, SDF Gunnared Endast egen finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, SDF Gunnared, SDF Lärjedalen Sveriges Kommuner och Landsting, SDF Lärjedalen Endast egen finansiering SDF Lärjedalen Vuxenutbildningsförvaltningen Vuxenutbildningsförvaltningen, SDF Lärjedalen Endast egen finansiering av HjällboBostaden HjällboBostaden, SDF Lärjedalen Endast egen finansiering Endast egen finansiering Göteborgslokaler, Park och Natur, Bostadsbolaget, SDF Lärjedalen SDF Centrum, SDF Lärjedalen

33 Hjällbo 4 Uppföljninglgranskninglutvärdering per insats :0 ~I 0. ~ 0. i.. ~ NR Viktigaste slutsats från intern granskning eller extern utvärdering 1. Ett värdefullt nätverksarbete med andra skolor. Betygsresultaten på kort sikt något bättre. ~ ~ fl 2 Projektet pågår och upplevs av de som arbetat med det som framgångsrikt, men några långtgående slutsatser kan inte dras mer än att flera samverkansparter ser det som ett bra arbetssätt ~ fl fl 3 Betygsresultaten på kort sikt något bättre. Tryggheten i skolorna har upplevts bli bättre. ~ fl fl 4 Inga slutsatserännu. fl fl fl 5 Inga slutsatser ännu. flflfl 6 Ett stort intresse från studenter att söka dessa utbildningar och det nya ämnet, samhällspedagogik, i utbildningen upplevs som intressant ~ fl fl 7 Många kontakter under lång tid har stärkt barnen, föräldrarna och personalen i sina kontakter med andra stadsdelar. Musiken har fått en mer framträdande roll i förskolan och man kan se positiva ~ fl fl effekter på barnens språkutveckling. 8 Att skapa en gemensam vision har varit viktig för att få till stånd de olika satsningarna som finns runt Angereds centrum som Angereds centrum. ~ fl fl 9 Skadegörelsekostnaderna har väsentligt minskat och Nöjd Boende Index har ökat. ~ 10 Under 2008 har hittills nästa 600 personer deltagit i Trappa upps olika steg mot egen försörjning. 200 av dessa beräknas vara i helt egen försörjning under samma period. ~ fl ~ Inga slutsatser ännu. flflfl 12 En kraftig ökning av deltagare, särskilt kvinnor, som upplever ett klart bättre hälsoläge som sätts i samband med deltagandet i Hälsotekets aktiviteter a 3 Inga slutsatser ännu. 1. flflfl 1 4 Lärjedalen har ett omfattande föreningsliv 1. ~flfl 15 Inga slutsatser ännu. flflfl 16 Inga slutsatser ännu. flflfl 17 En Hammarkulleandra av samverkan och intresse att tillsammans med boende arbeta med trygghetsfrågor ~ fl fl ~ 8 Ett visst utbyte främst på tjänstemannanivå kan noteras. i. ~flfl 19. flflfl 20. flflfl

34 Hjäflbo 5 Beskrivning stadsdelen genom basfakta års redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet kommer utvecklingen att beskrivas per stadsdel års redovisning (finns att ladda ner på finns en beskrivning av stadsdelen som redovisas i denna tabell. Vi ber er att uppdatera denna beskrivning utifrån analysen av nuläget i den strategiska stadsdelsplanen. Förslagsvis ska beskrivningen innehålla minst följande information: när (årtal) stadsdelen byggdes och hur bebyggelsen ser ut som andel flerfam iljshus/bostadsrätter/hyresrätter/radhus/villor etc., hur bebyggelsen har förändrats sedan dess och hur den ser ut idag, förbindelserna till och från stadsdelen, antal förskolor, skolor och fritidsgårdar i området, om de drivs i kommunal eller i annan regi, den lokala servicen som t.ex. apotek, medborgarkontor, poliskontor, församlingslokaler, föreningslokaler, sporthal lar, fol ktandvård, system bolag, bankkontor, det lokala butiksutbudet som t.ex. restauranger, kaféer, livsmedelbutiker samt hur många språk som talas i stadsdelen. Beskrivning i årsrapporten kompletteras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet med statistik vad gäller befolkningsmängd, ålderssammansättningen, andel inrikes respektive utrikes födda samt andel in- och utflyttningen. Texten (max 1000 tecken) bör i möjligaste mån vara balanserad vad gäller stadsdelens starka och svaga aspekter samt möjligheter och hot. SE FÖRRA ÅRETS BESKRIVNING AV HJÄLLBO.

35 Hjällbo 6 Samverkan för det urbana utvecklingsarbete Den 1juli 2008 trädde förordningen (SFS2008:348) om urbant utvecklingsarbete i kraft. 1 förordningen anges utgångspunkterna för lokala partnerskap. 1 lokala utvecklingsavtalen för kommer staten och kommuner överens om att sådana partnerskap ska formas. Polismyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under perioden ingå i sådana partnerskap. Regeringens bedömning är att lokala partnerskap ska skapa möjligheter att bredda den befintliga lokala samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt att göra denna samverkan mer långsiktig och strategisk. Redovisa hur samverkan inom ramen för det lokala utvecklingsavtal har utvecklats under perioden januari 2007 juni Med vilka parter har samverkansöverenskom melser träffats? Polismyndigheter ~ Landstinget Andra: ~ Försäkringskassan ~ Bostadsföretag ~ Arbetsförmedling ~ Näringsliv Q Brottsförebyggande rådet ~ Föreningar ~ Myndighet för skolutveckling ~ Boende Vilka parter har varit delaktiga i stadsdelsplanernas framta~ ande? LI Polismyndigheter EJ Landstinget Andra: E Försäkringskassan ~ Bostadsföretag El Arbetsförmedling El Näringsliv El Brottsförebyggande rådet El Föreningar 0 Myndighet för skolutveckling ~ Boende Vad har samverkan konkret resulterat i, ange även huruvida den befintliga samverkan kan utgöra en grund för att forma ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete? Samverkan etablerades redan under tidigare Lokala utvecklingsavtal. Formella samverkansöverenskommelser förekommer när det gäller vissa insatser. 1 övrigt finns det mycket samverkan med de flesta aktörerna i stadsdelen och ligger i det rutinmässiga samarbetet. Det som är nytt sedan tidigare avtal är att en samverkan i Göteborgs Stad ökat och särskilt inom Angered. Hur har de boende varit delaktiga i utvecklingsarbetet? Under föregående Lokala utvecklingsavtal prövades ett mycket ambitöst arbete för boendeinflytande i Hjällbo i form av HjällboForum, som utvärderats. En av slutsatserna som drogs av den var att lita till de olika ordinarie formerna för brukarinflytande, som skolråd, brukarråd för olika verksamheter och dialog med lokala politiker. Nu prövas ett nytt sätt att ge lärjedalsbor inflytande genom Medborgarpanel. Trygghetsvandringarna är också för Hjällbo en ny form av att få boende delaktig i hur området skall utvecklas.

36 Hjällbo 7 Kunskapsbaserat utvecklingsarbete Inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen ska senast år 2010 göras en gemensam avstämning av det urbana utvecklingsarbete. Formen för denna avstämningen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inom ramen för lokala utvecklingsavtal har parterna kommit överens om vikten av att utvärdera inte minst för att för att kvalitetssäkra det kunskapsbaserade utvecklingsarbetet som parterna strävar efter. Vem har genomfört externa utvärderingar redovisade i tabell 4, ange per insats (och stadsdel): Hälsoteket har utvärderats av Contextio Ethnographic. Hur har det urbana utvecklingsarbetet i kommunen bidragit till EUKN? Vilka stadigvarande nätverk är kommunen delaktiga i för erfarenhets- och kunskapsutbyte som är relevant för det urbana utvecklingsarbete i stadsdelen? Utöver de nätverk som finns för chefer i Göteborgs Stad inom de ordinarie struturerna så finns ett nätverk om attraktiva stadsdelar. För språkutveckling har motsvarande nätverk funnits men är inte speciellt aktivt nu. EU-nätverket URBAMECO med Lyon som ledare pågår. Beskriv kort hur kunskaperna har spridits; på stadsdelsnivå, kommunal nivå, nationell nivå och på internationell nivå. Efter den omfattande kunskapsspridningen som fanns i samband med att tidigare Lokala utvecklingsavtal avslutades med en mängd utvärderingar så har spridningen varit begränsad till enskilda medarbetares spridning i olika sammanhang. För 2009 planeras en haivdagskonferens för att internt mellan de olika samverkanspartners som finns gå igenom läget och blicka framåt. Beskriv kort hur kunskaper har hämtats in från andra utvecklingsarbeten. Skolutveckling: Hjäll boskolans deltagande i Idéskola-nätverket. URBAMECO: Erfarenheter från 7 olika europeiska städer urbana utvecklingsområden. Attraktiva stadsdelar: Erfarenheter från SDN Lundby i Göteborgs Stad. Diverse föreläsningar och seminarier i t.ex. trygghetsfrågor, skoifrågor, samverkan för att motverka kriminella. mm. Beskriv kort hur kunskaperna har implementerats i det urbana utvecklingsarbetet och i det reguljära arbetet. 1 Hammarkullen skrivs en lokal handlingsplan inom URBAMECO-arbetet. Trygghetsarbetet i Hjällbo fortsätter enligt det koncept som utvecklats med erfarenheter fran manga hall.

37 Hjällbo BASFAKTA Bostadsområdet Hjällbo etablerades i mitten på 1960-talet, som ett av de första områdena inom miljonprogrammet i Göteborgs stad. Hjällbo ligger vid riksväg 45, Marieholmsieden, och länsväg 190, Gråbovägen. Geografiskt och ur kommunika tionssynpunkt har Hjällbo det bästa strategiska förutsättningarna av samtliga stads delar i Angeredsområdet. De första årens stora inflyttning följdes redan efter ett par år av utflyttning. Antalet tomma lägenheter var i början av 1990-talet betydande och vissa nedbrytande ten denser kunde spåras. Under 1990-talet skedde en mycket stor inflyttning av per soner direkt från utlandet. Det finns bostadslägenheter, varav ca 90 procent är hyresrätter i flerbostads hus som förvaltas av det kommunala bostadsbolaget Hjällbobostaden. Sedan Hjällbo blev en stadsdel för mer än 30 år sedan har endast marginella förändringar skett av bostadsbeståndet. Hjällbo Centrum är idag ett fullt utbyggt stadsdelstorg med ett relativt stort utbud av affiirer och serviceinrättningar. Det finns bank, bankomat, apotek, vårdcentral, klädaffilrer och mataffärer samt flera servicebutiker. Torget ger service i flera avseenden till angränsande områden i Lärjedalen. Kommunikationer och transporter bygger på tre spårvagnslinjer och ett flertal busslinjer med hållplats i Hjällbo. Mellan Göteborgs centrum och Hjällbo samt Angereds centrum och Hjällbo är kommunikationerna väl utbyggda. Pågående ombyggnad av den centrala Hjällboplatsen med busshållplats och spårvagns hållplats är nu i stort sett flirdigställd. Inom Hjällbo är det gångavstånd och i stort sett bilfria bostadsområden. För tillfället finns inga direkta planer på ytterligare fysisk utveckling av Hjällbo. Däremot finns det långtgående planer för hela Angereds utveckling. Särskilt kan nämnas Vision Angered. Här samverkar stadsdelarna Lärjedalen och Gunnared, Business Region Göteborg, Stadsbyggnadskontoret, företagare- och industriförening, ägare av Angereds centrum samt det kommunala fastighets bolaget Göteborgslokaler. Antalet invånare 2006 var personer. Invånarantalet har varit konstant sedan början av år Utflyttningen förra året uppgick till 13,5 procent, vilket är lägst av de områden som omfattas av storstadsarbetet. Omflyttningen inom området ingår dock inte. Befollcningsökningen under 2000-talet har varit låg, 4,8 procent. Det kan jämföras med att mellan åren uppgick befolkningsökningen till 24,4 procent. Hjällbo har en ung befolkning. Andel av invånarna som är mellan 0-19 år är 36,8 procent. Personer i arbetsför ålder år ökar och uppgår nu till ca 57 procent och personer 65 år och äldre är endast åtta procent av befolkningen. De största språken bland invånarna är arabiska, kurdiska, somaliska och bosniska. 1 de kommunala grundskolorna i Hjällbo deltog läsåret 2006/2007, 65 procent av

38 eleverna i modersmålsundervisning och 97 procent av eleverna har svenska som andra språk. Det fmns 45 föreningar som enligt stadsdelsförvaltningens uppgifter har verksam het i Hjällbo. Av dessa har ca ett 25-tal föreningar beviljats bidrag från stadsdels förvaltningen Många av föreningarna är bildade på etnisk grund, men är i allmänhet öppna för alla intresserade. Föreningsverksamheten är en livligt frek venterad mötespiats för både barn och vuxna, dagtid som kvällstid. Flera religiösa samfund har verksamhet i Hjällbo. De muslimska samfunden har endast enklare föreningslokaler och under Ramadan används skolornas idrottssalar. Ett antal föreningar har ett omfattande samarbete med stadsdelsförvaltningen inom både socialtjänst och ungdomsverksamhet. Det är förhållandevis vanligt att föreningarna har anställd personal med olika anställningsformer. Några bedriver vuxen undervisning. 1 Hjällbo har föreningar egna lokaler i större utsträckning jämfört med föreningar i närliggande stadsdelar. Behovet är dock större än tillgången.

39 Göteborgs Kommun Stadsdel: Hjällbo urainarie resurser extra resurser 8 Finansiering utvecklingsinsatser (1 000 kr.) (1 000 kr.) (0.~ 0) 0) 0) c.~ c ~ ~ (0 E.~ E.~ 4-4- E 0.~ (~ NI Utvecklinqsinsats o 4- (~ CO LI~ ~) ~ ~ CO -J U) -J UJ.~ L 4-0CW 1 ldéskola för mångfald ja 0,00 2 SIM-projektet (total finansiering för 1,5 år) ja ja 0,00 3 Resurspersonsatsningen (ca för ett år) ja ja 0,00 4 Kulturskolans utveckling ja 0,00 5 Fritidsgårdamas kompetensutveckling ja 0,00 6 Kommuniversitetet ja ja 0,00 7 Musik i förskolan ja 0,00 8 Vision Angered ja 0,00 9 Tryggare Eriksbo-Hjällbo ja ja 0,00 10 Trappa upp ja ja 0,00 11 URBAMECO ja ja 0,00 12 Hälsoteket ja ja 0,00 13 Medborgarpanel ja 0,00 14 Föreningsstöd i Lärjedalen ja 0,00 15 VIL-projeketet ja 0,00 16 Framtidens Hjällbo ja 0,00 17 Brottsförebyggande arbete i Hammarkullen ja 0,00 18 Centrumsamarbetet ja 0, ,00 ii, 0,00 SUMMA 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 E g~ 1 av 1

40

41 Norra Biskopsgården Oktoberrapport för 2008 Kommunens redovisning av det urbana utvecklingsarbetet för perioden januari 2007 tom juni 2008 Uppföljningsblanketten består av följande - tabeller: Per stadsdel: 1. redovisning genomförda insatser 2. redovisning måluppfyllelse per insats 3. redovisning samverkan per insats 4. redovisning utvärdering per insats 5. redovisning basfakta Per kommun 6. redovisning samverkan 7. redovisning kunskapsbaserat utvecklingsarbete 8. redov isni nq fi nansieri na (serarat Excel-fil) Anvisningar Uppföljningsblanketten är utformat som ett elektroniskt formulär. Man kan flytta mellan de olika formulärfällt genom att använda musen eller tabulatorknappen på tangentbordet Använd FI-knappen för att få en hjälptext vid respektive formulärfällt. Kommun Telefon Göteborgs Stad Biskopsgården Adress, postnr och ort Höstvädersgatan 1, Box Göteborg Kontaktperson Telefonnummer: E-post Suzanne Roos direkt: suzanne.roos~biskopsgarden.goteborg.se mobil: Stadsdel Norra Biskopsgarden SAMSKOD: Vid förfrågningar vänd er till: 1ntegrations - och jämställd hetsdepartementet Enheten för integration och urban utveckling STOCKHOLM Maria Hansson ~ direkt: ~ e-post: maria.hansson integration. ministry.se ~ hemsida; Denna blankett samt tabell 8 (separat Excel-fil) ska, senast den 31 oktober 2008, skickas till: maria.hansson@integration.ministry.se

42 Norra Biskopsgården 1 Period Målområde Stadsdelsförvaltningen har utarbetat en strategisk stadsdelsplan tillsammans med invånargrupper. lnvånargrupperna har bestått av tre grupperm 30 m~l~m mar ~ Startat och drivit Familjegruppen, en invånargrupp med fokus på familjestöd, information, förskola-skola samt fritid- och förening. Startat och drivit en invånargrupp som arbetat med ungdomsfrågor, vilket har innefattat Biskopsgårdens rykte, föreningar, boende och skola. Startat och drivit lnvånargruppen B2020, att leva i Biskopsgården på kort och lång sikt. Teman har varit lärande, jobb och företagande, hälsa, tryggh et1 fdt doch ku tur,natur~och m.i!1~ sa~nt de krat Biskop~g~rd en Infört öppet hus på Ryaskolan. Varje fredag finns ett Ungdomshus i Ryaskolans lokaler med aktiviteter för ungdomar mellan år. Stadsdelsförvaltningen har arbetat med ytterligare utvecklingsinsatser under året. Som exempel kan nämnas Bo Bra-processen, Lärcenter och Lugna Gatan. Insatserna som presenteras ovan har vi valt att redogöra för eftersom särskilda resurser avsatts för dessa satsningar under år Ansökan Tillväxt Biskopsgården till västsvenska regionalfonden. 2 2:. 2: ~. 20 ~ ~o 00~00 0~0~0i ~0~ 0~O 0i0~ 0~±0 0:0~0~0 o~o:~o:o

43 Norra Biskopsgården 4 II -.- e II ~ ~ I Insatsens huvudmål Biskopsgården en rik stadsdel -enligt stadsdelsnämndens vision. Se bilaga 1 och 3. Det långsiktiga målet är Trygghet i Biskopsgården Förbättra stadsdelen Biskopsgården med fokus på ett ungdomsperspektiv. Biskopsgården en rik stadsdel -enligt stadsdelsnämndens vision. Se bilaga 1. Ett problem har varit att ungdomar inte haft någonstans att vara. Della har nu förändrats i och med att Ryaskolan har öppet hus med aktiviteter för ungdomar så all de är sysselsatta ~... Upprustning av Friskväderstorget, all stödja insatser inom näringsutveckling, företagsrådgivning, släktturism, entreprenörskap inom besöksnäringen, byggande av aktivitetshus m.fl.

44 Norra Biskopsgården 1~ Medfinansierande samverkansparter Medverkande samverkansparter :. : _ ::.. 1 ~li ~ 1 ~I 1 _ 1 1~ - 1..I ~ll Il :1 ;

45 Norra Biskopsgården II ~ Viktigaste slutsats från intern granskning eller extern utvärdering Starkt engagerat gensvar från invånarna. Se bilaga 2. Bra konkreta förslag -Se bilaga 2. Metoden att ta fram invånargrupper kommer vi fortsätta att arbeta med. Förslag har analyserats på Iedningsnivå, därefter har ansvar fördelats gällande vem/vilka som ska driva respektive förs!a q. ~o rts ~a f.. Lba~r beskitats h~r ~KQp1a ~L?s ~ Bra konkreta förslag -Se bilaga 2. Metoden att ta fram invånargrupper kommer vi fortsätta att arbeta med. Förslag har analyserats på ledningsnivå, därefter har ansvar fördelats gällande vem/vilka som ska driva espekt ve t~rs ortsiktiga för~ag h~~s uta ~iiu [.d ~ p1~n~ra ~... Bra konkreta förslag -Se bilaga 2. Metoden att ta fram invånargrupper kommer vi fortsätta att arbeta med. Förslag har analyserats på ledningsnivå, därefter har ansvar fördelats gällande vem/vilka som Startade HT 2008, varför inte uppföljning är aktuell ännu.

46 Norra Biskopsgården 5 Beskrivning stadsdelen genom basfakta års redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet kommer utvecklingen att beskrivas per stadsdel års redovisning (finns att ladda ner på finns en beskrivning av stadsdelen som redovisas i denna tabell. Vi ber er att uppdatera denna beskrivning utifrån analysen av nuläget i den strategiska stadsdelsplanen. Förslagsvis ska beskrivningen innehålla minst följande information: när (årtal) stadsdelen byggdes och hur bebyggelsen ser ut som andel flerfam iljshus/bostadsrätter/hyresrätter/radhus/v illor etc., hur bebyggelsen har förändrats sedan dess och hur den ser ut idag, förbindelserna till och från stadsdelen, antal förskolor, skolor och fritidsgårdar i området, om de drivs i kommunal eller i annan regi, den lokala servicen som t.ex. apotek, medborgarkontor, poliskontor, församlingslokaler, föreningslokaler, sporthal lar, fol ktandvård, systembolag, bankkontor, det lokala butiksutbudet som t.ex. restauranger, kaféer, livsmedelbutiker samt hur många språk som talas i stadsdelen. Beskrivning i årsrapporten kompletteras av Integrations- och jämställdhetsdepartementet med statistik vad gäller befolkningsmängd, ålderssammansättningen, andel inrikes respektive utrikes födda samt andel in- och utflyttningen. Texten (max 1000 tecken) bör i möjligaste mån vara balanserad vad gäller stadsdelens starka och svaga aspekter samt möjligheter och hot. Biskopsgården började byggas under och 60-talen. Bebyggelsen i Norra Biskopsgården består nästan helt av flerfamilj hus, med undantag av Solvädersbyn. Närmare 85 procent av bostäderna är kommunalägda. 1 området finns småbutiker, inredningsbutik, livsmedelsaffärer samt informationskontoret Idépunkten. Ett allaktivitetshus/ idrottshall kommer att byggas. 1 övrigt finns ingen kommersiell eller annan samhällsservice. 1 området bor personer varav 53 procent är utrikesfödda. Antalet inflyttade i Norra Biskopsgården, 2007 jämfört med 2006, är 920, medan antalet utflyttade är 1070 under samma period. Kommunala förbindelser är välutbyggda till och från Göteborg centrum, men inte mellan de olika stadsdelarna, vilket är önskvärt. Industribussar finns idag. Norra Biskopsgården har fyra stycken förskolor och en skola, som drivs kommunalt, samt en enskild förskola. En mångfald av kultur och språk utmärker stadsdelen, föreningslivet är rikt och ett 40- tal olika språk talas här.

47 Norra Biskopsgården 6 Samverkan för det urbana utvecklingsarbete Den 1juli 2008 trädde förordningen (SFS2008:348) om urbant utvecklingsarbete i kraft. 1 förordningen anges utgångspunkterna för lokala partnerskap. 1 lokala utvecklingsavtalen för kommer staten och kommuner överens om att sådana partnerskap ska formas. Polismyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under perioden ingå i sådana partnerskap. Regeringens bedömning är att lokala partnerskap ska skapa möjligheter att bredda den befintliga lokala samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen samt att göra denna samverkan mer långsiktig och strategisk. Redovisa hur samverkan inom ramen för det lokala utvecklingsavtal har utvecklats under perioden januari 2007 juni Med vilka parter har samverkansöverenskommelser träffats? Polismyndigheter ~ Landstinget Andra: El Försäkringskassan ~ Bostadsföretag Som en fortsättning på stadsdelsplanens planering ~ Arbetsförmedling El Näringsliv kommer samverkan att skapas tillsammans med fler El Brottsförebyggande rådet El Föreningar myndigheter och andra organisationer. El Myndighet för skolutveckling ~ Boende Vilka parter har varit delaktiga i stadsdelsplanernas framta~ ande? El Polismyndigheter ~ Landstinget Andra: Q Försäkringskassan ~ Bostadsföretag Bostadsföretag genom Bo Bra-processen. El Arbetsförmedling ~ Näringsliv El Brottsförebyggande rådet ~ Föreningar El Myndighet för skolutveckling ~ Boende Vad har samverkan konkret resulterat i, ange även huruvida den befintliga samverkan kan utgöra en grund för att forma ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete? * Make your future, ett projekt som är en del av EU:s Equaleprogram mot diskriminering i arbetslivet. Projektet drevs av SDF i ett brett partnerskap med medverkan från bl a näringsliv, myndigheter, hälso -och sjukvård och ideella sektorn. * Bo Bra-processen är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltning, bostadsföretag och stadsbyggnadskontoret. Det har varit en aktiv plattform för storstadssatsningens genomförande och är en viktig del i dialogen med de boende. * Ung och trygg, samarbete med bl a polisen och bostadsbolagen för att förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet. * Föreningar, bland annat har turkiska föreningar och Göteborgs Stad Biskopsgården skapat en grupp som arbetar med föreningarnas lokalbehov. * City to city är ett EU-projekt i samarbete med Västra Götalands Regionen där socialkontoret och primärvården samverkar rörande rehabil iteri ngsfrågor. * lnvånargrupper i Biskopsgården har givit många goda förslag och positiva erfarenheter, samtidigt som metoden lnvånargrupper har utvecklats. Hur har de boende varit delaktiga i utvecklingsarbetet? Invånarna i Biskopsgården arbetar med stadsdelens framtid. Under våren 2008 har tre olika invånargrupper arbetat med utvecklingen av Biskopsgården på kort och lång sikt. Arbetet har handlat om frågor såsom: - Att skapa fler jobb - Att öka tillväxten inom turism, kultur och företagande - Hälsofrågor - Att ge Biskopsgårdsborna större inflytande på demokratiska beslut - Att Biskopsgården ska bli attraktivare och tryggare - Att utveckla skolan i Biskopsgården Förslagen har presenterats för Stadsdelsnämnden i Biskopsgården. Nämnden beslutade i augusti att fastställa stadsdelsplanen och Biskopsgårdens ledningsgrupp beslöt i oktober hur de kortsiktiga förslagen ska hanteras samt vem som är ansvarig för respektive förslag. Information kommer om hur förslagen ska genomföras samt exaktare hålltider. Inom en snar framtid kommer förslagen att presenteras på Biskopsgårdens portalsida pa goteborg.se. Här ska den som önskar kunna följa invånargruppsförslagens genomförande, planering och prioritet.

48 Norra Biskopsgården 7 Kunskapsbaserat utvecklingsarbete Inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen ska senast år 2010 göras en gemensam avstämning av det urbana utvecklingsarbete. Formen för denna avstämningen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inom ramen för lokala utvecklingsavtal har parterna kommit överens om vikten av att utvärdera inte minst för att för att kvalitetssäkra det kunskapsbaserade utvecklingsarbetet som parterna strävar efter. Vem har genomfört externa utvärderingar redovisade i tabell 4, ange per insats (och stadsdel): Hur har det urbana utvecklingsarbetet i kommunen bidragit till EUKN? Vilka stadigvarande nätverk är kommunen delaktiga i för erfarenhets- och kunskapsutbyte som är relevant för det urbana utvecklingsarbete i stadsdelen? Bo Bra-processen Stadskansliets nätvärk attraktiva stadsdelar Beskriv kort hur kunskaperna har spridits; på stadsdelsnivå, kommunal nivå, nationell nivå och på internationell nivå. Genom GP, Vårt Göteborg, Vi i Biskopsgården, stadsdelstidningen, Närradio, webbsidan -både goteborg.se och biskopsgarden.info, Intranet, Nätverk på individnivå i Biskopsgården (såsom föreningar, föreningsråd). Beskriv kort hur kunskaper har hämtats in från andra utvecklingsarbeten. Genom en aktiv omvärldsbevakning, både på lokal, nationell och internationell nivå. Beskriv kort hur kunskaperna har implementerats i det urbana utvecklingsarbetet och i det reguljära arbetet. Vi har haft utvärderingsmöten efter våra invånargrupper. Metoden som arbetats fram har dokumenterats. Metoden och invånargrupperna kommer stadsdelsförvaltningen att fortsätta arbeta med. Arbetet med invånargrupperna har väckt ett engagemang hos Biskopsgardens boende, samtidigt som ett förtroende har byggts upp.

49 Göteborgs Kommun Stadsdel: Norra Biskopsgarden Ordinarie resurser Exträ resurser 8 Finansiering utvecklingsinsatser (1 000 kr.) (1 000 kr.).~ ~.~. c ~. 1~ E 2 E.2 O~ 4-4- (~ E E u~ NF Utvecklingsinsats o c~.~ co.. ~ c ocw c~ 1 Strategisk stadsdelsplan 180,00 180,00 2 lnvånargrupp: Familjegruppen 250,00 140,00 390,00 3 lnvånargrupp: Ungdomsgruppen 200,00 140,00 340,00 4 lnvånargrupp: B ,00 140,00 540,00 5 Ungdomshus Ryaskolan 0,00 0,00! 0,00 1 0,00 ~ 0,00 9 Stadsdelsförvaltningen har avsatt särskilda resurser 0,00 10 ~r 2008 för de utvecklingsinsatser som presenteras ovan. 0, ,00 jj 0,00 ~i-~ 0, ,00 5 0,00 jj 0,00 ~jj~ 0,00 jj 0,00 jj 0,00 jtj 0,00 SUMMA 780,00 0,00 250,00 280,00 0,00 140,00 0,00 0,00 0,00 0, , av 1

50

51 1(16) Göteborgs Stad VY Stadskansliet Bilaga: Indikatorer på utveckling i områden berörda av lokalt utvecklingsavtal Följande bilaga redovisar för ett antal utvalda indilcatorer som påvisar urbana utvecklingstrender i de områden berörda av det lokala utvecklingsavtalet, de tidigare omnämnda storstadssatsningsområdena, Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården. För att få en bättre bild av de förändringsprocesser som skett över tid jämförs utvecklingen i de berörda områdena dels med tre referensområden som är geografiskt närliggande och socioekonomiskt likartade samt med Göteborgs stad som helhet. De utvalda referensområdena omfattar Hammarkullen i stadsdelen Lärjedalen, Länsmansgården i stadsdelen Biskopsgarden samt Lövgärdet i stadsdelen Gunnared. De indikatorer som valts ut ska ses som ett komplement till redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet i de berörda områdena. Den allmänna samhällsutvecklingen, sa som konjunktursvängningar och omflyttningsmönster, är av stor vikt för förändringar av indikatorerna. Det övergripande syftet med redovisningen är att pavisa långsiktiga trender som om möjligt inte begränsas till den tidsperiod då storstadssatsningen påbörjades. Den första indikatorn beskriver befolkningsutveckling och flyttmönster, därefter är resterande indikatorerna uppdelade efter de övergripande nationella målområdena. För malomradet arbete och utbildning redovisas förändringar av förvärvsfrekvens, arbetslöshet, försörjningsstöd samt utbildningsnivå. Statistik kring sysselsättning och ekonomi publiceras dock med en eftersläpning i tid varför enbart utvecklingen fram till och med år 2006 nu kan beskrivas. Målomradet sprak och skola diskuteras utifrån andel av eleverna i årskurs 9 som saknar betyg i något kärnämne. Utvecklingen av målområdet trygghet och trivsel redovisas genom material om hyresgästers upplevda trygghet samt antal polisanmälda brott. För målomradet delaktighet redovisas dels valdeltagande i val till kommunfullmäktige , dels uppgifter om människors vilja att engagera sig politiskt hämtat från den medborgarundersökning som genomfördes i storstadssatsningens omraden ar Indikatorerna bygger pa diverse material bearbetat av statistikgruppen vid stadskansliet och är hämtat från Göteborgs stad, SCB, Arbetsmarknadsverket, det tidigare Integrationsverket, Polisen i Västra Götaland och Förvaltnings AB Framtiden. 1 Ylva Norén Bretzer: Storstadsundersölcningen i Göteborg. Medborgarundersökningen i Bergsjön, Gardsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. CEFOS, Göteborgs universitet. Rapporten finns tillgänglig som pdf-fll på: storstadssatsningen under rubriken utvärderingar.

52 2(16) Indikatorer för befolknin sutvecklin och fl ttmönster Befolkningsutveckling Antalet invanare i de områden som berörs av det lokala utvecklingsavtalet var sammanlagt personer i december Det största antalet invånare återfanns i Bergsjön, personer medan folkmängden i övriga områden var 7510 i Gårdsten, 7301 i Hjällbo samt 4576 i Norra Biskopsgarden. Sedan år 2000 har befolkningen i dessa områden ökat med 9 procent, vilket kan jämföras med 5,7 procent för hela Göteborg stad. 1 de tre referensområdena däremot ligger samtliga under Göteborg stads genomsnitt, där Lövgärdet och Hammarkullen ligger strax under medan Länsmansgården snarare ligger långt efter och haft en negativ utveckling under Folkmängdens förändring MdeI% , , , , , , , , , , , , Tabellen visar befolkningsförändringar mellan 1990 och 2007 i de områden berörda av lokalt utvecklingsavtal samt referensomradena. 1 de flesta av de berörda omradena har befollcningsökningen under de senaste aren varit långsam men relativt kontinuerlig. Under 2006 skedde en betydligt högre befolkningsökning i de sju omradena än staden som helhet, men denna ökning har under 2007 mattats av och åter sjunkigt under stadens genomsnitt samt i viss mån vänts i negativ riktning. Det är framförallt Bergsjön och Gardsten som stått för den största befolkningsökningen medan de andra omradena haft en mer mattlig befollcningstillväxt över lag med undantag för Norra Biskopsgarden som haft en sjunkande tillväxt sedan 1999 och som mellan 2005 och 2007 utvecklats i en negativ riktning. Gardsten hade en tydlig befolkningsminskning 1997 da man förlorade 8,8 procent av invanarna vilket följdes av ytterligare en minskning nästkommande år med 5,3 procent. Sedan dess har dock antalet invanare aterigen ökat i Gårdsten, mellan år 2000 och ar 2007 hade Gardsten den överlägset största befollcningsökningen med 22,8 procent att jämföra med Bergsjön som hade den näst största ökningen av de sju områdena med en ökning på 8,1 procent ars befolkningsökning i de båda omradena har däremot varit relativt marginell. Bland de tre referensområdena har föregående ars befolkningsökning i Hammarkullen och Länsmansgarden vänts i en negativ riktning, medan Lövgärdet däremot vänt en trend av

53 3(16) befolkningsminskning de senaste tre aren till att stå för den största ökningen bland de sju omradena under 2007, dubbelt sa stor som Göteborg stad totalt. Flyttmönster Utflyttningen från de områden berörda av avtalet och referensomradena är jämförbar eller något högre i jämförelse med samtliga prirnärområden i Göteborg som hade ett genomsnitt på 14,7 procents utflyttning År 2007 sträckte sig utflyttningen i de sju områdena från 13,8 procent till 23,0 procent av invånarna, där Hjällbo hade lägst utflyttning och Norra Biskopsgården hade högst utflyttning. Den höga utflyttningen i Norra Biskopsgården kompenserades inte tilfräckligt av inflyttning och naturlig befolkningsökning och området minskade därmed sitt invånarantal med 1,6 procent. Den ökade utflyttning är i linje med föregående år men steg dessutom i jämförelse nagot över lag i samtliga omraden under 2007, förutom i Lövgärdet där utflyttningen minskade en dryg procenthalt. Okningen av antalet utflyttade har framför allt skett genom ett högre antal personer som flyttar till andra delar av Göteborg. Såväl storstadssatsningens omraden som referensomradena har en relativt ung befolkning jämfört med Göteborg i genomsnitt. När effekten av flyttnetton och naturlig befolkningsökning summeras blir därför förändringar av folkmängden i de flesta fall av mattlig karaktär. Tabellen visar andel utflyttning i procent av befolkningen mellan 1998 och 2007 i de berörda områdena. Även i ett annat avseende påvisar samtliga omraden ett likartat mönster. Omradena fungerar i hög grad som en första anhalt vid inflyttning till Göteborg från andra delar av landet eller fran andra länder samtidigt som det kontinuerligt sker en vidareflyttning fran dessa omraden till andra delar av Göteborg. Flyttströmmar och hur de förändras mellan olika år påverkar ett områdes utveckling och andelen av befolkningen som flyttar fran ett område kan ses som en indikator på stabiliteten i omradet. Bostadsmarknaden i Göteborg har under en tid präglats av att få lägenheter är lediga och därför minskade flyttningar mellan olika stadsdelar i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De senaste åren har dock omflyttningen i Göteborg ökat igen vilket påverkat de flesta av de berörda områdena.

54 4(16) Effekterna av flyttrörelserna är mycket viktiga för att förstå ett områdes utveckling. Vanligtvis jämförs olika indikatorer i befolkningen årsvis men under tiden har delar av befolkningen bytts ut vilket påverkar utvecklingen märkbart. Det nu nerlagda Integrationsverket har i flera rapporter påvisat att i de flesta områden i de kommuner som omfattats av storstadssatsningen är det en högre andel av dem som flyttar från området som har fc~rvärvsarbete jämfört med dem som flyttar till området. Den lägre andelen fdrvärvsarbetande bland dem som flyttar till områdena beror i hög grad på att många nyinflyttade direkt från utlandet eller via någon annan ort i Sverige bosatte sig i dessa områden. Med tiden flyttar många vidare till andra delar av Göteborg men den geografiska koncentrationen av var nyinflyttade som har försörjningsstöd bosätter sig har över lag varit stark i storstadssatsningens områden. Uppgifter från 2003 visar dock ett något förändrat mönster. Framför allt i Gårdsten, men även i något lägre grad i Hjällbo, hade de som flyttade till området förvärvsarbete i högre utsträckning än de som flyttade därifrån. 1 Norra Biskopsgården fanns ingen skillnad mellan in- och utflyttade medan andelen förvärvsarbetande bland dem som flyttade till Bergsjön fortfarande var något lägre än bland dem som flyttade från området.2 Förbättringar i konjunkturen med allmänt ökande förvärvsfrekvenser samt något förändrade flyttströmmar påverkar denna förändring. Det är dock alltför tidigt för att uttala sig om hur varaktig det förändrade mönstret kommer att bli. Indikatorer för målområdet arbete och utbildning Förvärvsfrekvens En viktig indikator på utvecklingen i ett område är hur andelen förvärvsarbetande förändras. Efter en kraftig nedgång från 1990-talets början fram till 1997/98 skedde en uppgång av andelen förvärvsarbetande i såväl referensområden som storstadssatsningens (efterföljt av lokalt utvecklingsavtal) områden under år Sedan 2001 har andelen förvärvsarbetande varit relativt stabilt i referensområdena och Bergsjön medan Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgårdens förvärvsfrekvens har ökat något. Länsmansgården ligger på en överlägset högre nivå än övriga områden med en förvärvsfrekvens på 62 procent att jämföra med Hammarkullens 40 procent och de fyra områden i storstadssatsningen som alla hade en förvärvsfrekvens mellan 44 och 49 procent under Trots den relativt sett snabbare uppgången av förvärvsfrekvensen i storstadssatsningens områden under en längre period är skillnaden gentemot Göteborg totalt fortfarande mycket stor. År 2006 var 72 procent av Göteborgs befolkning i åldrarna år förvärvsarbetande medan endast procent av befolkningen i storstadssatsningens områden hade ett förvärvsarbete. 2 Se t ex Integrationsverket. Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Integrationsverket, stencil 2006.

55 5(16) Andel förvärvsarbetande , åldersgruppen år D II cj c a) 1 I Tabellen visar stad totalt. andel förvärvsarbetande i åldersgruppen år i berörda områden samt Göteborg Utvecklingen inom områdena i storstadssatsningen har dessutom skiljt sig at betydligt sett utifran en längre tidsperiod hade mindre än 30 procent av invånarna mellan ar i Hjällbo och Norra Biskopsgarden ett förvärvsarbete men andelen har ökat mycket kraftigt i bada omradena fram till år 2006 då den var 44 procent i Hjällbo och 47 procent i Norra Biskopsgarden. 1 saväl Bergsjön som Gårdsten har uppgången under perioden varit mindre kraftig. De skillnader som fanns år 1998 mellan olika omraden inom storstadssatsningen har därför till största delen försvunnit. Aven i referensområdena har andelen förvärvsarbetande ökat mellan 1998 och 2002 för att fram till 2006 stabiliseras och befmna sig pa relativt jämn nivå i jämförelse med föregående ar. Saväl storstadssatsningens omraden som referensomradena skiljer sig från Göteborg totalt i ytterligare ett avseende. 1 hela Göteborgs stad, bland aldersgruppen 16-64, var 60 procent av männen och 55 procent av kvinnorna förvärvsarbetande under år storstadssatsningens omraden skiljer sig däremot förvärvsfrekvensen mellan män och kvinnor i större utsträckning och var betydligt högre bland män än bland kvinnor. Bland män varierade frekvensen år 2006 mellan 41 och 48 procent och bland kvinnor mellan 30 och 34 procent. Aven i refe rensomradena var skillnaderna mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens betydligt högre än i Göteborg totalt men variationerna stora mellan de tre omradena. Förvärvsfrekvensen bland män i Hammarkullen ligger pa 38 och i Länsmansgarden pa 53 procent, och för kvinnor pa 29.5 och 45 procent respektive. Arbetslöshet Utvecklingen av andelen öppet arbetslösa i aldersgruppen pavisar hur samtliga omraden sedan 2001 har minskat sin andel markant, men visar samtidigt hur den öppna arbetslösheten för staden som helhet har minskat i större utsträckning än i de berörda områdena. Den öppna arbetslösheten i storstadssatsningens områden samt referensområdena har saledes minskat i långsammare takt än i staden som helhet. År 2007 förändrades defmitionen för arbetslöshet och siffrorna mellan är saledes justerade efter 2007 års definition.

56 6(16) Andel (%) öppet arbetslösa år 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 / ~ DEl 1 El El [1 El El El El El El El El El [1 u Ou D LJ r~ I~ / Tabellen visar andel procent öppet arbetslösa i åldersgruppen år i berörda områden, övriga Göteborg och Göteborg stad totalt. År 2001, då storstadssatsningen påbörjades, redovisade samtliga omraden inom storstads satsningen en öppen arbetslöshet på över 10 procent. Norra Biskopsgarden med en andel på 12.9 procent och Hjällbo med 12.4 procent påvisade därutöver procenthalter som var dubbelt så stora som Göteborgs stad som helhet där den öppna arbetslösheten låg på 5.9 procent. Bland de tre referensområdena lag även Hammarkullen och Lövgärdet strax över 10 procent medan Länsmansgården låg bäst till pa 7.8 procent. Fram till 2003 sjönk nästan samtliga siffror nagot i både storstadssatsningens områden samt referensområdena medan stadens genomsnitt höjdes nagot för att ar 2005 återigen öka i samtliga områden. Trots att den ekonomiska tillväxten var hög under den första hälften av 2000-talet gav detta liten eller ingen inverkan på arbetslösheten i de sju omradena eller i staden som helhet. År 2007 uppvisar stora skillnader i jämförelse med tidigare år. 1 staden som helhet minskade den öppna arbetslösheten från 5.3 procent föregående år till 3.5 procent. En motsvarande minskning skedde även i storstadssatsnings samtliga områdena, där Hjällbo med högst andel minskade från 11.2 till 8.0 procent och Bergsjön med lägst andel från 9.4 till 6.3 procent. 1 referensområdena stod Hammarkullen för den största minskningen från 10.4 till 7.3 procent och Länsmansgården med den lägsta arbetslöshetsnivan i jämförelse med de övriga omradena fran 7.5 till 5.6 procent. Utvecklingen 2008 påvisar däremot inga tydliga trender. Bland storstadssatsningens områden har den öppna arbetslösheten i Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo stabiliserats eller ökat nagot medan den minskat något i Norra Biskopsgarden. Bland referensomradena har andelen i Hammarkullen och Lövgärdet ökat medan Länsmansgarden fortsätter att minska och ligga pa en relativt lag arbetslöshetsniva jämfört med de berörda omradena. Andelen öppet arbetslösa i staden som helhet har minskat till 3.0 procent 2008 vilket medför att samtliga av de sju omradena förutom Länsmansgarden ligger pa en arbetslöshetsniva som är mer än dubbelt sa stor som genomsnittet. Trots en betydande minskning av andelen öppet arbetslösa i samtliga omraden sedan 2001 sa har minskningen i de berörda områdena sedan 2001 varit langsammare än i staden som helhet och en relativ ökning har därmed skett i de berörda omradena i relation till stadens totala andel öppet arbetslösa.

57 7(16) Försörjningsstöd Okande förvärvsfrekvens och minskad arbetslöshet ger ett direkt utslag i hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som har försörjningsstöd. Som väntat minskade andelen i storstadssatsningens områden under perioden Norra Biskopsgården och i Hjällbo var minskningen av andelen långvariga försörjningsstödmottagare kraftig från 1997 till 2004, något som givetvis är nära sammankopplat med att andelen förvärvsarbetande ökade kraftigt under denna period. Den positiva trenden bröts 2004 då den ökande andelen förvärvsarbetande avtog. År 2004 förblev andelen långvariga försörjningsstödsmottagare nästan oförändrad i Hjällbo medan den ökade i Norra Biskopsgården. 1 Bergsjön och Gårdsten minskade andelen som har ett långvarigt behov av försörjningsstöd dock något även under Skillnaden gentemot Göteborg totalt var emellertid fortfarande mycket stor, 2004 varierade andelen långvariga försörjningsstödsmottagare i storstadssatsningens områden mellan 12 och 17 procent medan andelen var tre procent i Göteborg totalt. Under 2007 minskade åter försörjningsstödsberoendet mer än förväntat i Göteborg. Detta hör nära samman med den stora minskning av arbetslösheten i såväl de sju områdena som Göteborg som helhet. Det är också i de områden som tidigare haft en hög andel hushåll med bidragsberoende som den största skillnaden återfinns. Minskningen beror på att fler som har varit bidragsberoende fick förvärvsarbete men också att antalet nytillkomna biståndsansökningar minskade. Samtliga stadsdelar som innefattar såväl storstadsarbetets bostadsområden som de valda referensområdena uppvisade under 2007 en minskning av antalet långvariga försörjningsstödsmottagare. Störst var minskningen i Bergsjön med drygt 17 procent och Lärjedalen kring 16 procent. Stadsdelarna lyfter fram den goda konjunkturen men också det systematiska arbete som kommunen fört gentemot långtidsberoendet som en viktig förklaring till den positiva utvecklingen. För 2008 prognostiseras en ökning i försörjningsstödsutbetalningar med 2.2 procent i staden som helhet, men i Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared fortsätter minskningen från föregående år något, om än relativt marginellt, medan det i Biskopsgården har skett en liten ökning gentemot föregående år. De fs ra stadsdelarna stod 2007 tillsammans för 49.4 procent av stadens totala försörjningsstödsutbetalningar. Fram till och med oktober 2008 är andelen 48.9 procent vilket tyder på en marginell minskning i jämförelse med 2007 där Lärjedalen står för den största andelen, 14.2 procent, och Biskopsgården för den lägsta av de fyra på 10.4 procent. Utbildningsnivå Tabellen nedan visar andelen av befolkningen mellan år med eftergymnasial utbildning i de områdena som berörs av det lokala utvecklingsavtalet samt referensområdena. Den eftergymnasiala utbildningsnivån har sedan 1999 långsamt men kontinuerligt ökat i samtliga områden, men dock i långsammare takt än i staden som helhet. Jämfört med 1999, då de sju berörda områdena låg på en eftergymnasial utbildningsnivå mellan 11.4 och 18.0 procent, har samtliga områden genomfarit en ökning av andelen invånare med eftergymnasial utbildning låg Hjällbo och Norra Biskopsgården högst på 19,6 och 20,7 procent respektive. Jämfört med Göteborg som helhet som har haft en ökning på 9 procenthalter från 35.5 procent år 1999 till 44.4 procent 2007, så har Gårdsten haft den största ökningen av de berörda områdena sedan 1999, från 12.7 till 19.5 procent Bergsjön är det område där utvecklingen av den eftergymnasiala utbildningsnivån har gått som långsammast.

58 8(16) Andel av befolkningen mellan år med eftergymnasial utbildning i~! 1 B8 BO 0 0 fl El U El fl El Tabellen visar andel av befollcningen mellan år med eftergymnasial utbildning Det är av vikt att poängtera att flera faktorer kan ha betydelse för de fyra stadsdelarnas relativt laga utbildningsniva i jämförelse med staden som helhet. Till dessa stadsdelar är invandringen stor vilket bidrar till att utbildningsnivan blir lägre da manga med utländsk utbildning inte kan ra denna kategoriserad. En stor del av befolkningen hamnar saledes i utbildningskategorin utan specifikation. 1 denna kategori aterfinns utbildningar som inte ekvivalerats av Högskoleverket samt personer som inte nar upp till den lägsta kategorin. Ytterligare en anledning till den lägre utbildningsnivan kan vara vidareflytt av välutbildade, att de som utbildar sig och rar arbete söker sig till andra delar av staden. Indikatorer för målområde språk och skola Skolresultat Mätningen av skolresultat koncentreras ofta till andelen elever i arskurs 9 som saknar fullständiga betyg i ett eller flera av ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik eller engelska. Andelen utan fullständiga betyg är markant högre i omradena inom ramen för det lokala utvecklingsavtalet och referensområdena än i Göteborg totalt vilket kan avläsas i tabellen nedan. Andelen av eleverna som saknar betyg i nagot kärnämne varierar dock kraftigt mellan olika ar på en och samma skola och kan förklaras av både elevutbudet och mottagandet av nyanlända flyktingar och andra invandrande elever.

59 9(16) Andel elever med ej betyg i svlsv2, me eller eng 1 åk 9 D 1998 P11999 ~2(XX) 9J2~)1 [!] P12(X)5 P12006 D2007 D2008 Tabellen visar andel elever i årskurs 9 med ofullständiga betyg i svenska Sv2, matte eller engelska i utvalda skolor i berörda områden samt i Göteborg stad totalt. Det senaste året har andelen som inte blivit godkända i ett eller flera av kärnämnena minskat i över hälften av skolorna. Minskningen var störst i Bergums skola där mätningen dock bara pågatt sedan 2005 och varierat kraftigt fran ar till ar. 1 fyra av de fem skolor där andelen icke godkända betyg däremot ökat så har ökningen varit betydande. Sandeklevsskolan har haft den enskilt största ökningen men tillkom så sent som 2007 i mätningarna så det går knappast att utläsa någon trend. Bergsjöskolan har fortfarande högst andel av samtliga skolor med över 55 procent icke godkända och fortsätter ökningen som började Nya Lövgärdesskolan utmärker sig även den för sin kraftiga ökning sedan Det är dock uppenbart att talen varierar kraftigt mellan olika ar pa en skola och det finns ingen tydlig trend för hela perioden förutom att samtliga skolor, förutom Bergums skola, ligger långt över genomsnittet för Göteborg. Betygsresultaten är på många sätt ett mycket trubbigt instrument för att diskutera resultaten av storstadssatsningens åtgärder. Manga av åtgärderna riktade sig inte direkt till elever i årskurs nio utan berörde i stället yngre elever eller förskolan varför eventuella effekter inte kan för väntas bli synliga förrän på längre sikt. Betygsresultaten paverkas dessutom av flera om väridsfaktorer t ex antal nyanlända till Sverige och deras skolbakgrund, ut- och inflyttning i omradet eller allvarliga sociala problem bland en grupp elever som påverkar studiemiljön för alla. Det är ocksa viktigt att lyfta fram att det är skolornas resultat som redovisas och inte individerna i stadsdelen.

60 10(16) Indikatorer för målområde trygghet och trivsel Som indikatorer för utvecklingen av trygghet i berörda områden används såväl uppgifter om de boendes upplevda trygghet som antal polisanmälda brott av skilda typer. 1 en rapport om indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet poängterar Brottsförebyggande rådet att det fmns ett samband mellan brottslighet och trygghet men att det är långt från entydigt. Det är därför viktigt att inte uteslutande förlita sig på uppgifter om brottslighet som mått på trygghet. Upplevd tiygghet Som indikator för upplevd trygghet används här förändringar av det index för trygghet som framkommer av de omfattande enkätema kring boendet som Förvaltnings AB Framtiden årligen skickar till ett stort urval av hyresgästerna.3 Trygghetsindexet baseras på en fråga om personen upplever att man kan vistas utomhus i sitt bostadsområde utan risk för ofredande eller hot, ju högre värde desto högre upplevd trygghet.4 Utveckling sedan år 1998 redovisas i figuren nedan. Under tiden för det inledande arbetet med storstadssatsningen ökade trygghetsindexet i Hjällbo, Gårdsten och Bergsjön. Samma positiva utveckling återfanns varken i de tre referensområdena eller i Norra Biskopsgården. De tre referensområdena hade dock ett betydligt högre trygghetsindex än övriga områden från mätningarnas start Under år 2004 sjönk trygghetsindexet kraftigt i alla områden, utom Bergsjön, och i nästan alla områden var trygghetsindexet år 2004 på den lägsta nivån sedan mätningarna började år Detta var emellertid en generell tendens då även trygghetsindexet för alla hyresgäster inom Framtidenkoncernen minskade något. Trots att trygghetsindexet sedan 2004 har ökat i samtliga områden är det endast Bergsjön som når ett högre trygghetsindex år 2008 jämfört med åren då många områden hade som högst trygghetsindex. 1 såväl referensområdena som samtliga områden inom det lokala utvecklingsavtalet var trygghetsindexet år 2008 lägre än genomsnittet för samtliga hyresgäster inom Framtidenkoncernen. Förändringarna av den upplevda tryggheten mellan år 2007 och 2008 är små eller oförändrade i de flesta områden förutom i Bergsjön och Gårdsten. 1 Bergsjön vände trenden av en stadigt ökande trygghetsuppfattning sedan 2004, inklusive en markant ökning 2007, nedåt med tre procenthalter. Gårdsten däremot vände en neråtgående trend till en förbättring på fem procenthalter av sitt trygghetsindex, en markant förbättring jämfört med samtliga områden. Norra Biskopsgården ligger sedan 2004 oförändrat kvar på den lägsta nivån i jämförelse med de berörda områdena och representerar 2008 det enda område med under 50 procent upplevd trygghet. ~ Framtidenkoncemen ägs av Göteborgs stad och koncernens dotterbolag fi5rvaltar lägenheter i Göteborg. Enkäten skickas ut årligen och 2007 var urvalet hyresgäster och svarsfrekvensen 64 procent. 1 enkäten ställs frågor kring flera aspekter av boendet, bl. a. upplevd trygghet. Uppgifterna från Framtidenkoncernens enkäter kan antas ge en god bild av invånarnas upplevda trygghet eftersom dotterbolag inom koncernen är de helt dominerande fastighetsägarna i såväl Gårdsten, Hjällbo som Norra Biskopsgården. 1 Bergsjön, Hammarkullen, Lövgärdet och Länsmansgården varierar andelen av bostäder na som förvaltas inom koncernen mellan 43 och 55 procent. Andelen som ägs av privata fastighetsägare är betydligt högre samtidigt som antalet bostadsrätter och i några fall småhus är större i övriga områden.

61 11(16) Upplevd trygghet bland boende i Förvaltnings AB Framtiden FL~-tnJl O ~fl EJ EJ fl fl fl fl fl fl 1] fl fl fl fl Fl fl fl fl fl fl fl fl _fl fl fl fl fl IF fl fl IF fl fl 0 Tabellen visar den upplevda tryggheten bland hyresgästerna i Förvaltnings AB Framtiden mellan 1998 och Polisanmälda brott: stöld, inbrott och skadegörelse Den upplevda tryggheten bör kompletteras med uppgifter om utvecklingen av antal polisanmälda brott. Antalet anmälda brott ger dock ingen direkt återspegling av den brottslighet som förekommer eftersom mörkertalen för manga typer av brott är betydliga. Dessutom kan mörkertalen variera nagot över tid och plats. Om uppmärksamheten i ett omrade riktas mot en viss typ av brott, exempelvis stölder eller skadegörelse såsom klotter, så ökar benägenheten att polisanmäla dem. Integrationsverket hade som uppdrag att ta fram indilcatorer för olika malomraden inom storstadssatsningen. Stöld, inbrott, skadegörelse samt misshandel och olaga hot antas vara brottstyper som direkt påverkar den upplevda tryggheten. År 2006 innebar ett trendbrott i antalet polisanmälda brott per 1000 invanare när det gäller stöld, inbrott och skadegörelse. Mellan hade såväl storstadssatsningens omraden som referensområdena ett lägre antal av dessa brott per 1000 invanare än Göteborg totalt. Efter att under flera ar haft ett ökande antal brott passerade under 2006 Länsmansgarden staden som helhet i brottstatistiken som i sin tur har haft en minskning i antalet anmälda brott sedan Övriga omraden ligger dock fortfarande under genomsnittet i staden. 1 Göteborg som helhet anmäldes 117 brott om stöld, inbrott och skadegörelse per 1000 invanare medan motsvarande siffrai storstadssatsningens områden varierade mellan 53 i Gårdsten och 124 i Länsmansgarden. Ovriga områden har mellan 72 och 91 anmälda brott av detta slag per 1000 invånare.

62 12(16) Stöld, inbrott och skadegörelse Antal polisanmälda brott per 1000 invånare ~ 120 u 2002 ~ Tabellen visar antalet polisanmälda brott i kategorin stöld, inbrott och skadegörelse per 1000 invånare mellan 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. 1 Göteborgs stad har det skett en kontinuerlig nedgång i antalet anmälda brott av typen stöld, inbrott och skadegörelse sedan de omraden som ingår i storstadssatsningen ser trenden däremot mer varierande ut. Framförallt utmärker sig Gårdsten och Hjällbo medan trenden i de övriga områdena varierar. Gardsten har haft en relativt kontinuerlig nedgang i antalet anmälda brott sedan år 2000 med undantag för ar 2004 då en viss uppgång skedde. Gardsten var 2007 det omrade med lägst antal anmälningar per 1000 invånare, endast 41 stycken att jämföra med Göteborg som helhet som hade 108. Gardsten låg dessutom nästan i topp ar 2000 med 109 anmälda brott, endast Bergsjön och Göteborg som helhet hade fler. Antalet anmälda brott i Gårdsten har under sju år mer än halverats. 1 Hjällbo har utvecklingen sett ut pa motsatt sätt fram till 2007 da antalet anmälda brott sjönk markant fran 106 till 65, den näst lägsta siffran bland samtliga berörda områden. Hjällbo hade ar 2000 det lägsta antalet anmälda brott av samtliga omraden som berörs här. Under talets inledande ar minskade brotten ytterligare för att ar 2004 fördubblas och sedan öka kontinuerligt fram till En viktig förklaring är att saväl skolor som fastighetsägare under 2004 beslutade att konsekvent polisanmäla skadegörelse, nagon som tidigare inte skedde. 1 de tre referensområdena har antalet anmälda brott i Hammarkullen och Lövgärdet minskat nagot 2007 efter föregående ars ökning. 1 Länsmansgården däremot har en kraftig ökning skett sedan 2005 da 102 brott anmäldes till 146 under Länsmansgarden är därmed det enda av de berörda omraden som ligger över Göteborgs stads genomsnitt och har drygt tre ganger sa manga anmälda brott som Gardsten och ungefär dubbelt sa manga som Lövgärdet, Norra Biskopsgarden och Bergsjön.

63 13(16) Polisanmälda brott: misshandel och olaga hot Antalet anmälningar om misshandel och olaga hot är betydligt färre än antalet för stöld, inbrott och skadegörelse. Variationen i ett område mellan olika år kan därför vara relativt stor. År 2007 sträckte sig antalet anmälda brott av denna typ per 1000 invånare i storstadssatsnings områdena från 24 i Bergsjön till 20 Norra Biskopsgarden, vilket representerar enbart en marginell ökning fran föregaende år. Motsvarande siffra för Göteborg totalt var 15 polisanmälda brott. 1 referensområdena däremot var variationerna betydligt större. De anmälda brotten ökade något i bade Lövgärdet och Hammarkullen medan de i Länsmansgarden minskade kraftigt fran 23 föregående ar till 15 under Aven om antalet anmälda brott per 1000 invånare skiljer sig mellan de sju områdena ligger samtliga förutom Länsmansgården över genomsnittet i Göteborg som helhet. Misshandel och olaga hot Antal polisanmälda brott per 1000 invånare c ;25 20 ~15 D D2002 C D ~2O07 0 Tabellen visar antalet polisanmälda brott i kategorin misshandel och olaga hot per 1000 invånare mellan 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. Det är relativt stora variationer i antalet anmälningar om misshandel och olaga hot mellan enstaka ar. Mellan 2005 och 2006 minskade antalet anmälda brott i samtliga sju områden förutom Länsmansgarden medan den trenden vände helt om under följande ar da de flesta områdena snarare ökade något förutom Länsmansgarden som sjönk markant. Det är dock svårt att utläsa nagon ihållande trend utan bakom de stora skillnaderna aterfinns en hel rad förklaringar och enstaka händelser. 1 Göteborg totalt har det skett relativt sma förändringar mellan olika år.

64 14(16) Sammantaget varierar antalet anmälda brott betydligt mellan olika år, men förutom i Länsmansgarden har antalet i samtliga områden minskat under 2007 och ligger under snittet för staden som helhet. Det gar att utläsa en relativt neratgaende trend i Bergsjön över tid och en än tydligare minskning i Gardsten där brottanmälningarna mer än halverats sedan Hjällbo har den markanta ökningen av anmälningar under 2004, 2005 och 2006 upphört och vänts till en markant nedgang under De anmälda brotten i Länsmansgården däremot fortsätter att öka kraftigt. Stöld, inbrott, skadegörelse, misshandel och olaga hot > E c 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 D E D EJ Tabellen visar andelen polisanmälda brott av karaktär stöld, inbrott, skadegörelse, misshandel och olaga hot per 1000 invånare mellan aren 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. Orsakerna bakom förändringar av anmälda brott under ett enskilt år i ett omrade kan vara många. Det är svait att urskilja trender från enstaka extraordinära händelser under ett enskilt år. Aven generella förändringar i benägenheten att anmäla brott och organisatoriska föränd ringar paverkar de förändringar man kan se. Under ar 2004 startades exempelvis Ung och Trygg, en samverkan mellan bland annat stadsdelarna Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Lärjedalen, Polisen Västra Götaland, Åklagarmyndigheten, Förvaltnings AB Framtiden och Utbildningsförvaltningen. Samarbetet innehåller även förstärkta polisiära insatser i de berörda stadsdelarna vilket i sin tur torde leda till att antalet anmälda brott ökat. Arbetet med Ung och Trygg har under 2006 utvidgats till att omfatta alla stadsdelar i Göteborg.

65 15(16) Indikator för målområde delaktighet Valdeltagande En indikator på demokratisk utveckling och delaktighet är andelen som använder sin rösträtt. Här redovisas deltagande i valet till kommunfullmäktige under åren 1998, 2002 och När förändringar i valdeltagande diskuteras är det dock viktigt att komma ihåg betydelsen av de omflyttningar som sker. Under en fyra eller femårsperiod byts en betydande andel av ett områdes befolkning ut, något som kan påverka valdeltagandet markant. Den geografiska indelningen i valdistrikt överensstämmer med storstadssatsningens områden med undantag för Norra Biskopsgården. Inför valet 2006 förändrades emellertid valdistrikten varför det även går att redovisa valdeltagandet i Norra Biskopsgården för det senaste valet. 1 såväl Bergsjön som Hjällbo och Gårdsten ökade deltagandet i valet till kommunfullmäktige mellan 1998 och 2002 medan det minskade i samtliga referensområden och förändrades rela tivt lite i hela Göteborgs stad, se tabellen nedan. Deltagande i val till kommunfullmäktige Område Valdeltagande Förändring Valdeltagande Förändring 2002, % , 2006, % , procentenheter procentenheter Bergsjön 54,6 +2,5 52,5-2,1 Gårdsten 46,1 +1,6 47,6 +1,5 Hjällbo 49,9 +4,0 53,3 +3,4 Norra Biskopsgården * * 50,9 * Hammarkullen 53,2-0,6 57,3 +4,1 Länsmansgården 60,6-2,4 60,4-0,2 Lövgärdet 51,8-2,5 53,1 +1,3 Göteborgs stad 74,0 +0,7 76,2 +2,1 Tabellen visar deltagande till val i kommunfullinäktige år 2002 och 2006 samt förändringar av valdeltagandet mellan och * uppgifter saknas då avgränsningen av Norra Biskopsgården och valdistrikten inte överensstämde 1998 och Vid valet 2006 ökade valdeltagandet i Gårdsten, Hjällbo, Lövgärdet och Hammarkullen medan det minskade Bergsjön och marginellt i Länsmansgården. Aven för Göteborgs stad i helhet ökade valdeltagande något, med 2,1 procent. Utvecklingen de senaste åtta åren har inneburit att skillnaderna i valdeltagande mellan områdena har minskat markant jämfört med valen 1998 och såväl Gårdsten som Hjällbo har valdeltagande nu ökat två val i rad. Valdeltagandet i de områden som ingått i storstadssatsningen är fortfarande generellt betydligt lägre än för Göteborg totalt och ligger någon eller några procentenheter över 50 procent. Bergsjön är socialt mindre homogent än övriga områden och inom Bergsjön återfanns år 2006 valdistrikt med valdeltagande på över 68 procent men även ett där det var 44 procent. Aven i alla tre referensområden var valdeltagandet betydligt lägre än i Göteborg totalt och allra lägst i Lövgärdet där det nu var mindre än hälften av de röstberättigade som röstade.

66 16(16) Uppgifter om valdeltagande visar att invanarna i storstadssatsningens områden väljer att ut nyttja sin rösträtt i mycket lägre grad än genomsnittet för Göteborg. Det betyder dock inte att viljan att engagera sig i samhället och i politiken skiljer sig åt. 1 den medborgarundersökning som genomfördes ar 2003~ angav 28 procent av de boende i storstadssatsningens omraden att de kunde tänka sig att åta sig ett politiskt uppdrag i stadsdelsnämnden och 26 procent i kom munfullmäktige eller någon kommuncentral nämnd. Motsvarande uppgifter fran en undersök ning i hela Göteborg ar 2002 visade att andelen som kunde tänka sig att åta sig ett politiskt uppdrag låg pa 25 procent, dvs. pa samma niva som i storstadssatsningens områden. Ylva Norén Bretzer: Storstadsundersökningen i Göteborg. Medborgarundersökningen i Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgarden. CEFOS, Göteborgs universitet. Rapporten finns tillgänglig som pdf-fil på: goteborg. se/storstadssatsningen under rubriken utvärderingar.