-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN"

Transkript

1 -FISKEVÅRD I SÖTVATTEN Lars Ljunggren FÖR ABBORRE PÅ KUSTEN

2 Abborre 1. -Syfte Ta fram guidelines för hur man kan gynna kustbestånden av abborre genom restaurering av lek- och uppväxtområden i sötvatten

3 Vandrande abborre?

4 Kustabborre leker både på kusten och i sötvatten Fördelning varierar mellan olika områden, sötvatten kan ha stor betydelse För gädda har vi ett beprövat koncept Men, Gäddfabriker ger få abborrar Fiskevård mot abborre, hur?

5 Vad karaktäriserar vattendrag som håller vandrande abborrbestånd? ~9 vattendrag Abborre (local knowledge) Karaktärer på vattendrag Storlek & flöde Habitat (arealer) Näringämnen (modellerad N & P) uppväxtområde i anslutning till mynningen Variable (eng) Variable (SWE) Source Unit ID nr ID nr SAA number Common Name Almänt namn SAA text SWEREF 99_X Mynningskoordinat (inventering) SAA Coordinates SWEREF 99_Y Mynningskoordinat (inventering) SAA Coordinates Source (kontact person) Källa /kontaktperson SAA text ID Delavrinningsområdets AROID: SMHI vattenweb text Name Delavrinningsområdets namn: SMHI vattenweb text SWEREF 99_X Outfall in sea Utloppspunkt SMHI vattenweb Coordinates SWEREF 99_Y Outfall in sea Utloppspunkt SMHI vattenweb Coordinates Area Area SMHI vattenweb [km²] MHQ MHQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] MQ MQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] MLQ MLQ SMHI vattenweb vattenföring [m³/s] Total Nitrogen concentration Kväve halt (modellerad) SMHI vattenweb [ug/l] Total Phosporus concentration Fosforhalt (modellerad) SMHI vattenweb [ug/l] Pelagic habitat Pelagial (maj; djup>1 m ej veg) SAA (GIS) (ha) Vegetated littoral habitat Vegetationstäckt yta SAA (GIS) (ha) Lotic habitat Stömmande vatten SAA (GIS) (ha) Distance to (major) Pelagic habitat Avstånd till (betydande) Pelagial (> 1m ej veg) SAA (GIS) (km) Distance to (major) Vegetated littoral Avstånd till (betydande) Vegetationstäckt habitat yta SAA (GIS) (km) Distance to (major) Lotic habitat Avstånd till (betydande) Stömmande vatten SAA (GIS) (km) TOT Pelagic habitat (1 km from outfall) Pelagial (> 1m ej veg) SAA (GIS) (ha) [km²]converted Suitable Recruitment area coast (3M DEPTH) Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) (ha within 1 km radius from outfall) [km²]converted Suitable Recruitment area coast (6M DEPTH) Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) Suitable Recruitment area coast (TOTAL) 1KM to outfall???? Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS) (ha within 1 km radius from outfall) [km²]converted (ha within 1 km radius from outfall) [km²] CONVERTED Proportion of Total Coastal Area as Suitable Recruitment area Bra Rekryteringsområde mynning SAA (GIS)

6 Resultat Modell Förklaringsvariabler AIC Förklaringsgrad Intercept Estimat (SE) Signifikansvärde för estimat (p) Enskild Sjöarea (log(ha+1)) % (.43) 2.98 (.62). Enskild Vattenflöde (log(mhq+1)) % (.28) (.78).5 Enskild Fosforhalt (ug/l) %.827 (.52) -.34 (.2).63 Enskild Slutlig Uppväxthabitat (proportion) Sjöarea + Vattenflöde % (.4).157 (.68) % (.52) 3.8 (.7) 1.36 (.79)..83 Resultaten visade tydligt att sjöarea var den viktigaste förklaringsvariabeln för förekomst av vandrande abborre. Sjöarea var dock korrelerad med arean öppet vatten och vegetationsklädd yta varför dessa effekter inte går att särskilja. Även vattenflödet, som var korrelerat med tillrinningsområdets storlek, var betydelsefullt för migration av abborre.

7 1=present, 2=common Nyckelfaktorer: Sjöarea (öppet vatten) & Flöde (vandringsväg) 2 Pelagic habitat 1,1 1, 1, habitat (ha)

8 Planeringsverktyg Modell med både sjöara och tillrinningsområdets area (istället för MHQ) Input Beräkningsfält Output Sjöarea (ha) Tillrinningsområdets area (km2) Modelparametrar log(x +1) Log odds ratio Odds ratio Sannolikhet 1 1 Intercept -2,528 1, , ,82 Est lake.ar 2,9949, Est Area,4265 4, Sannolikhet att åtgärd lyckas

9 Varför är sjöar viktigt?

10 Yngelfällor några exempel

11 Mörtnorsfjärden

12 HAMNEN

13 Lillfjärden Hudiksvall Antal abborrar + Antal abborrar > + Vattenföring Norralaån Abborre + ~15. st Abborre 1+ ~1 st , 12, 1, 8, 6, 4, 2,, maj 216 april 216 mars 216 februari 216 januari 216 december 215 november 215 oktober 215 september 215 augusti 215 juli 215 juni 215 maj 215 april 215 mars 215

14 Slutsats: Åtgärda vandringshinder & restaurera sjömiljöer

15 Case Study Hillevik

16

17 Hillevik Björkeån 25 Uppvandrande lekfisk 2 15 Före åtgärd Efter åtgärd Gädda Abborre Mört Fälla/ryssja Fiskräknare(VisAdvies)

18 Tack! Aqua Biota Water Research AB Bergvik Skog AB Europeiska Fiskerifonden Hille FVOF Hudiksvalls kommun Lindings Våtmarksrestaurering AB Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Uppsala Storsjöns FVO Lars Ljunggren, Bernt Moberg, Joel Norlin Johan Andreasson, m.fl.

19 Abborre 2. Särskilda åtgärdsprojekt SÅP, från Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Kalmar Sportfiskarna öka rekryteringen av abborre till kusten genom att tillgängliggöra/återskapa sjömiljöer. Följa upp och utvärdera genomförda åtgärder för att erhålla en vetenskaplig grund för riklinjer för fiskevård riktad mot kustens abborrbestånd.

20 Åtgärder för abborre i Kalmar

21 Abborre 2. Exempel åtgärder i Kalmar Län Åtgärda fria vandringsvägar till sjöyta, lärdomar från första projektet.

22 Fria vandringsvägar Hornsjön

23 Fria vandringsvägar Hornsjön Foto: T Berger

24 Fria vandringsvägar Hornsjön

25 Fria vandringsvägar Hornsjön

26 Starkt behov av nya fiskeregler

27 Stävlö-området Fria Vandringsvägar

28 Spawning pools

29 Spawning pools

30

-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN

-FISKEVÅRD I SÖTVATTEN ABBORRE PÅ KUSTEN -FISKEVÅRD I SÖTVATTEN Lars Ljunggren FÖR ABBORRE PÅ KUSTEN Syfte Ta fram guidelines för hur man kan gynna kustbestånden av abborre genom restaurering av lek- och uppväxtområden i sötvatten Vandrande abborre?

Läs mer

Fiskevård för abborre

Fiskevård för abborre Fiskevård för abborre Åtgärder i sötvatten för mer abborre på kusten Rapport 2017:1 Sportfiskarna har genomfört projektet Restaureringsinsatser med abborre i fokus med finansiering från BalticSea2020.

Läs mer

Stöd till fiskevården

Stöd till fiskevården Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk

Läs mer

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Rekryteringsstörningar Orsaker till populationsnedgångar av Övergödning gädda i Östersjön Predation av spigg Förlust av lekhabitat Fintrådiga

Läs mer

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm Incitament för utveckling av övervakning Åtgärdsområdesplaner

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån 2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB Natur- o fiskevårdsplan Innehåll 1. Inledn 2. Utförda undersökn 3. Naturförhållanden 4. Problemanalys 5. Åtgärdsalternativ 6. Åtgärdsstrategi - Hydrografi - Vattenföring - Vattenkvalitet - Biotoper - Påverkan

Läs mer

Rapport 2010:3. Når fisken sina reproduktionsområden. kustmynnande vattendrag?

Rapport 2010:3. Når fisken sina reproduktionsområden. kustmynnande vattendrag? Rapport 2010:3 Når fisken sina reproduktionsområden i Gävleborgs kustmynnande vattendrag? Når fisken sina reproduktionsområden i Gävleborgs kustmynnande vattendrag? Förord Studien genomfördes under hösten

Läs mer

Dalälvens naturvärden

Dalälvens naturvärden Dalälvens naturvärden Från fjäll till hav 6-7 % av Sveriges yta Birgitta Adell (Fortum) Erik Sparrevik (Vattenfall) Pia Redin Lindholm (Vattenfall) Joel Berglund (Lst Uppsala) Pär-Ola Borgestig (Lst Uppsala)

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning

Läs mer

Restaurering av sjöar och vattendrag

Restaurering av sjöar och vattendrag Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Öring en art med många kostymer

Öring en art med många kostymer Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar

Läs mer

Grön infrastruktur från källa till hav

Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande

Läs mer

Aqua reports 2013:7. Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag. Ronny Fredriksson, Ulf Bergström, Jens Olsson

Aqua reports 2013:7. Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag. Ronny Fredriksson, Ulf Bergström, Jens Olsson Aqua reports 13:7 Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande vattendrag Ronny Fredriksson, Ulf Bergström, Jens Olsson Riktlinjer för uppföljning av fiskevårdsåtgärder i kustmynnande

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Marin modellering som underlag för kustförvaltning Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm

Läs mer

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas

Läs mer

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Vad innebär vattendirektivet?

Vad innebär vattendirektivet? Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet

Läs mer

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter? Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter? Konferens om vattenbristuppdragen i Kalmar 30-31 augusti 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Uppdraget

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken

Läs mer

GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring

GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring Erik Degerman & Carl Tamario Sötvattenslaboratoriet Vattendagarna 14-16 november 2017 En studie om öring: En öringpopulation behöver en viss strömsträcka för att

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012.

Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012. Sammanställning: Yngelprovfiske vid Hemmesta Sjöäng, Värmdö kommun, våren 2012. Av: Sportfiskarna, Tobias Fränstam Telefon: 08 410 80 682 Epost: tobias@sportfiskarna.se Svartviksslingan 28 167 39 Bromma

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025

Läs mer

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun 1(10) Datum: 2015-11-04 Vårt diarienr: 582-7430-2015 Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, 666854 137523, Hagfors kommun 1. Inledning Acksjöälven är ett litet avrinningsområde

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

Kustnära lekområden för fisk i Stockholms län

Kustnära lekområden för fisk i Stockholms län Kustnära lekområden för fisk i Stockholms län Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering och näringsretention Rapport 2011:3 Kustnära lekområden för fisk i Stockholms län Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering

Läs mer

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit

Läs mer

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 Titel: Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson Vattenfunktionen Avdelningen

Läs mer

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen

Läs mer

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund i ett vackert landskap hur mycket betyder det? Vad är det värt för oss? Öka

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,

Läs mer

Ansökan om bidrag för Yttre Hummelfjärd utveckling av tätortsnära smultronställe för friluftsliv och fiskrekrytering

Ansökan om bidrag för Yttre Hummelfjärd utveckling av tätortsnära smultronställe för friluftsliv och fiskrekrytering 2.1 ANSÖKAN 2011 2011-03-24/Karolina Vessby 2011-03-31/trw Ansökan om bidrag för Yttre Hummelfjärd utveckling av tätortsnära smultronställe för friluftsliv och fiskrekrytering Östhammars kommun ansöker

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Något om LOVA, LONA och SÅP

Något om LOVA, LONA och SÅP Något om LOVA, LONA och SÅP Foto: PM Jönsson Många vattenåtgärder i Kalmar län! Anlagda våtmarker (LB+LOVA) Sanering Oskarshamns hamn Gamlebyviksprojekt (LOVA) Biogas av marint substrat Musselodlingar

Läs mer

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr

Läs mer

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21

Läs mer

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 Rapport framtagen på uppdrag av Vika Fiskevårdsområde Författare: Lars Ljunggren L. Ljunggren Fiske och Vattenvård Gamla Mårdängsvägen 7, 80648 Gävle Telefon: 070-3181745

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Sportfiskarna Tel: 08 410 80 600,

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr :1 Plats Säters Folkets Hus

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr :1 Plats Säters Folkets Hus Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2017-02-15 (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr. 43 2017:1 Plats Säters Folkets Hus Närvarande Anders Norman Patrik Andersson Tore Fahlholm Leif Eriksson, suppleant 1

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God

Läs mer