3 Medborgarförslag om att höja säkerheten vid badplatser Beslutsärende (handlingar bifogas, 18 sid) Föredragande: Tomas Lexinger

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Servicenämnden Tid Torsdagen den 25 oktober 2018 kl. 13:00 Plats Gåsen, Stagneliusgatan 31 Enligt uppdrag Marcus Kindahl ( ) Föredragningslista 1 Dagordning/övriga frågor/justering 2 Information från chefer Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Närvarande chefer 3 Medborgarförslag om att höja säkerheten vid badplatser Beslutsärende (handlingar bifogas, 18 sid) Föredragande: Tomas Lexinger 4 Målbeskrivning vinterväghållning 2018/2019 Beslutsärende (handlingar bifogas, 3 sid) Föredragande: Benny Wennberg 5 Sammanträdesdagar servicenämnden 2019 Beslutsärenden (handlingar bifogas, 1 sid) Föredragande: Marcus Kindahl 6 Beskrivning av servicenämndens allmänna handlingar arkivbeskrivning Beslutsärende (handlingar bifogas, 14 sid) Föredragande: Marcus Kindahl

2 Servicenämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7 Delegationsordning servicenämnden 2019 Informationsärende (handlingar bifogas, 7 sid) Föredragande: Marcus Kindahl 8 Intern kontrollplan 2019 Informationsärende (handlingar bifogas, 17 sid) Föredragande: Martina Adiels Balk 9 Digitalisering Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Niklas Hörling 10 Life Sure projektet Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Fabio Kaczala 11 Förvaltningens arbetsmiljö Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Benny Wennberg 12 Uppföljning gator och vägar Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Tomas Lexinger 13 Tillgänglighet Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Tomas Lexinger 14 Kommunens krisberedskap - en första uppföljning Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Marcus Kindahl 15 Information från förvaltningschefen Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Benny Wennberg 16 Rapport från kontaktmannaskap 17 Anmälan av delegationsbeslut 18 Anmälningsärenden 19 Övriga frågor

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger SFN 2018/ Servicenämnden Medborgarförslag om att höja säkerheten vid badplatser Förslag till beslut 1. Servicenämnden antar förvaltningen utlåtande och avslår förslaget. 2. Servicenämnden överlämnar, efter förvaltningens samråd med räddningstjänsten, vidare kommunövergripande beslut om olycksförebyggande verksamhet, så som badvakter och livräddare, till kommunens handlingsplan för systematiskt säkerhetsarbetet och dess kommande revidering samordnad av kommunledningskontoret. Bakgrund Meja Appelqvist har i ett medborgarförslag föreslagit: Utbilda sommarjobbare med potential för att bidra till säkerhet och trygghet för vårt samhälle. Utbilda ungdomar inom livräddning, sjöräddning etc och låta dem jobba med det. Placera ut ungdomar med god utbildning på badplatser och stränder där de kan agera badvakter (eller dylikt), samt hålla uppsikt. Syfte att motverka, eller i möjlig utsträckning, minska antal drunkningsolyckor och höja säkerheten kring Kalmar kommuns, samt Ölands badplatser. Förvaltningens utlåtande Se bilaga Förvaltningens slutsats - Ett eventuellt beslut om kommunen ska ha badvakter/livräddare vid badstränder ska vara en del av kommunens övergripande olycksförebyggande säkerhetsarbete enligt LSO. En revidering av handlingsplanen är aktuell för Nuvarande handlingsplan hanterar risken för drunkningsolyckor. - Det olycksförebyggande säkerhetsarbete, och i den frågan om badvakter/livräddare, är kommunövergripande och berör flera förvaltningar. Budget och ansvar måste samordnas vilket i dagsläget saknar förutsätt- Serviceförvaltningen Produktion

4 SFN 2018/ (2) ningar inför Möjligheten med att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun bör lyftas i olycksförebyggande säkerhetsarbetet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) guide till ökad vattensäkerhet, för kommuner och andra anläggningsägare, ska fortsatt ligga till grund. - En kommande revidering av handlingsplanen bör uppmärksamma att gruppen äldre män ligger mycket högt i olycksstatistiken. - Att ha anställda livräddare vid samtliga kommunala badplatser är en ansvarsfråga och är kostsamt samt riskerar skapa en falsk trygghet. Det måste alltid vara upp till den enskilde eller dennes målsman att ansvara för sina handlingar och säkerhet när man vistas i eller vid vatten. Ansvaret för detta vare sig kan eller ska förskjutas till annan part. Kommunen ska däremot se till att de egna anläggningarna har en fullgod säkerhet och informera om ansvar och risker. Det egna ansvaret kan inte byggas, bevakas eller beslutas bort. Förvaltningens slutsats är att medborgarförslaget i dagsläget inte ska tillmötesgås men att möjligheten med badvakter/livräddare i någon omfattning eller konstellation ska belysas och utvärderas inför kommande revidering av kommunens handlingsplan där risk för drunkningsolyckor är identifierad. Tomas Lexinger Serviceförvaltningen Bilagor: Förvaltningens utlåtande Medborgarförslag om att höja säkerheten vid våra badplatser

5 Bilaga Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger SFN 2018/ Servicenämnden Bilaga till Medborgarförslag om att höja säkerheten vid badplatser Förvaltningens yttrande 1. Inledning Detta medborgarförslag hör samman med kommunens olycksförebyggande arbete för vilket det finns ett handlingsprogram för som är antagen av kommunfullmäktige enligt LSO (Lag om skydd mot olyckor) och RSA (risk och sårbarhetsanalys). Ur handlingsprogrammet: Kalmar kommun har hittills varit förskonade mot flertal dödsfall knutna till drunkning, men då närheten till vattnet är stor anses det av stor vikt att kommunen fortsatt arbetar för att förhindra drunkningstillbud och drunkningsolyckor. Nedan aktiviteter, förebyggande och operativt, är kommunens handlingsprogram avseende drunkningsolyckor för mandatperioden : Förebyggande: S.11 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.11a Tillsyn av kommunens badplatser ska ske med dykare varje år. P.11b Tillsyn av offentliga livräddningsmaterielen ska ske kontinuerligt. P.11c Informationsmaterial ska delas ut till alla 2:a, 5:e och 8:e klassare i samband med brandskyddsutbildning. S.12 Alla skolungdomar ska vid slutet av 5:e klass kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. P.12 Kalmar familjebad och grundskolorna i kommunen ska tillsammans bedriva simundervisning. Operativt: I Kalmar kommun är det aldrig långt till hav och vattendrag vilket ökar risken för drunkningsolyckor och tillbud. För att minimera dem ska Kalmar Brandkår arbeta för att stärka beredskapen. Under mandatperioden tas ett nytt dykfordon i drift. S.5 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.5a Räddningsdykare ska finnas tillgängliga året runt. Serviceförvaltningen Produktion

6 SFN 2018/ (14) P.5b Ytlivräddning ska utföras året om. Medborgarförslaget berör flera förvaltningar och är kommunövergripande i ett arbete om skydd mot olyckor som har ett systematiskt säkerhetsarbete som grund. Förebyggande, att olyckan inte ska inträffa, är lika viktig som att operativt hantera olyckan när den inträffar. Medborgarförslaget om att kommunen ska utbilda och säsongsanställda sommarjobbare för livräddning, sjöräddning mm för att motverka drunkningsolyckor vid kommunens badplatser berör både förebyggande och operativt. Risken för drunkningsolyckor kan minskas på många sätt både operativt och förebyggande. Dessa ska vara med i en handlingsplan och väl valda utifrån ett systematiskt säkerhetsarbete. Inom området finns mycket att hämta från Svenska Livräddnings Sällskapet (SLS) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som kommunen tar del av och har som grund. Att i detta utlåtande återspegla allt utifrån dessa källor går inte att göra utan måste för beslutande ligga som underlag att ta del av tillsammans med det handlingsprogram som antas för kommunen. I frågan om livräddare/badvakter, som anställda eller i samarbete, uppstår en del förutsättningar och frågeställningar vilka inte har förutsättningar att klarläggas i sin helhet i samband med svar på medborgarförslaget. Tex: För ansvarsnivån, vilken ålder? Utbildningskrav/nivå? Vilket ansvar bär den personalen? Vart i organisationen ska ansvaret ligga? 3 månaders anställning, säsongsanställning / sommarjobb? Möjliga Samarbetsformer? Hur behålla kunskapen över åren? Budget/kostnad? 2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Guide till ökad vattensäkerhet, för kommuner och andra anläggningsägare, har tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samarbete med Boverket, Konsumentverket, Sveriges Lantbruksuniversitet Movium, Svenska Badmästarförbundet, Svenska Simförbundet och Svenska Livräddningssällskapet. Dessutom har Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Gustavsviksbadet, Helsingborgs stad, Medley, Rikspolisstyrelsen, Shore Safety A-miljö AB, Skolverket, SOS Alarm AB, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikverket samt Transportstyrelsen bidragit med synpunkter. Några exempel från guiden nedan:

7 SFN 2018/ (14) Den enskildes ansvar Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv, sin familj och sin egendom. Föräldrar ansvarar till exempel för att deras barn får den tillsyn som behövs med hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter. Kommunens ansvar Verka för skydd mot olyckor. Lagstiftarnas intention är att det i varje kommun ska finnas ett systematiskt olycksförebyggande arbete. Anläggnings- och tillsynsansvar Att anläggningen uppfyller kraven i gällande lagstiftning Andra ansvarsområden Tex, kommunen ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO Ansvar för övervakning och livräddning Det finns inte krav på att det måste finnas övervakning vid stränder och andra badanläggningar. Övervakning av de badande är dock ett bra sätt att verka för skydd mot olyckor. Anläggningsägaren ansvarar dock alltid för att anläggningen är säker för både personal och besökare. I lokalen ska bland annat livräddningsutrustning finnas i skälig omfattning. Skolors och kommuners ansvar för personer i verksamheten Skolor och kommuner ansvarar för övervakning av personer som badar inom verksamheten, t.ex. skolungdomar eller personer vid särskilda boenden eller andra inrättningar. Om kommunal personal överlämnar badande person, eller grupp, till annan person som inte är anställd av kommunen, kvarstår kommunens ansvar för den eller de badandes säkerhet. Systematiskt vattensäkerhetsarbete

8 SFN 2018/ (14) Systematiskt vattensäkerhetsarbete, grunden för en handlingsplan i att hantera risker. Det blir allt vanligare att gamla kajområden öppnas upp för allmänheten och ofta i samband med byggnation av vattennära bostadsområden. Bad och båt hör inte ihop.

9 SFN 2018/ (14) Övriga öppna fasta anläggningar, ej avsedda för bad. Information och utbildning till enskilda Den enskilde har ett stort ansvar att undvika och förebygga olyckor. Kommunen kan underlätta detta ansvar genom att tillhandahålla information eller utbildningar om risker, hur man förebygger drunkningsolyckor och hanterar nödsituationer. Informationen eller utbildningen kan exempelvis ske via webbplatser, tidningar, utskick, föreningar, skola, vid allmänhetens kontakter med kommunen, hembesök, skyltning eller aktivitetsdagar. Kommunen har två obligatoriska uppdrag där utbildning och information är lämpliga åtgärder. Det ena är att undervisa skolelever i simning och vattensäkerhet. Det andra är att underlätta för den enskilde att uppfylla sina skyldigheter enligt LSO. Skolundervisning Goda kunskaper i simning är en hörnpelare i det drunkningsförebyggande arbetet. Genom att se till att skolundervisningen håller hög kvalitet så kan många drunkningsolyckor förebyggas. Viktiga målgrupper Föräldrar, Äldre, Pool- och dammägare, Personer aktiva inom båtliv. Badvakter med livräddande uppgifter Det finns inga krav på övervakning av privatpersoner som badar. Det yttersta ansvaret för den badandes säkerhet ligger på personen själv eller dess vårdnadshavare. Kommuner ansvarar dock alltid för övervakning av personer som badar inom kommunal verksamhet, t.ex. skolungdomar eller personer vid särskilda boenden eller andra kommunala inrättningar. Näringsidkare ska se till att de tjänster de tillhandahåller är säkra. Oavsett krav är övervakning av badande ett bra sätt att verka för skydd mot olyckor. Viktigt är att badvakterna har god utbildning för uppgiften samt att det informeras tydligt om badvakternas respektive besökarnas ansvar. Är badet försett med livräddare bör det också informeras om mellan vilka tider övervakning sker. Strand- eller badvärdar, som inte har övervakande eller livräddande uppgifter, bör ha kläder som skiljer sig från livräddares. 3. Svenska Livräddningssällskapet (SLS)

10 SFN 2018/ (14) Svenska Livräddningssällskapet är en ideell organisation. På deras hemsida finns att läsa, har till ändamål att främja allmän simkunnighet, att verka för utbredd kunnighet i livräddning och att propagera för säkerhet vid all verksamhet i anslutning till vatten och isar. SLS organiserar sig även regionalt och det finns ett för Kalmar. Regionförbundet skriver att man har som mål att verka för vattenkunskap i länets alla kommuner och har tex organiserat flytvästdepåer i Polishuset och på Stensö Camping. SLS är den part som kommunen samarbetar med för simskolor i utbildning av simlärare. Varje månad sammanställer SLS statistik över antalet omkomna till följd av drunkning. Statistiken bygger på data hämtad från flera olika källor till exempel medierapportering och stäms av mot uppgifter från polis och räddningstjänst. Nedan en del av vad som finns på deras hemsida. Under rubriken övrigt återfinns personer. Dessa fall har inte med säkerhet gått att återkoppla till någon specifik aktivitet. Ofta har en kropp påträffats flytande i vattnet eller liggandes i vattenbrynet. Många av dödsfallen har förmodligen föregåtts av ett fall eller ett sjukdomsfall.

11 SFN 2018/ (14) Statistiken visar en spridning över året och en uppgång mitt på året. Stor andel är män och äldre män. Bild över vart omkomna i drunkningsolyckor sker (2017)

12 SFN 2018/ (14) Siffror aug Fortsatt hög andel män. SLS vill hjälpa kommunerna att öka vattensäkerheten genom att ge råd om effektiva insatser och erbjuder för detta en certifiering baserat på nedan 6 kriterier. Certifieringen gäller i fyra år och under den perioden tas det ut en serviceavgift baserat på kommunens storlek i ett vattensäkerhetsperspektiv. Innan dess en anslutningsavgift om kr och ytterligare kr vid certifieringen. Kalmar kommun har inte den certifieringen. Punkt 1, Handlingsprogram, enligt LSO Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker. Punkt 2, Skolan, lära ut simma och hantera nödsituationer Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan samt senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Punkt 3, Plan för simkunnighet o säkerhet vuxna Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. Punkt 4, Berörd personal, adekvat säkerhetsutbildning All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Punkt 5, Information säsongsanpassad Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om

13 SFN 2018/ (14) detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. Punkt 6, Säkerhetsdepå tex flytvästar och isdubbar för utlåning I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Förekomst av badvakter och eller livräddare enligt kontakt med SLS - Ideellt SLS: Halmstad, Tylösand och Tofta, Gotland - Semi ideellt: Göteborg där SLS har fått tillåtelse att bedriva bevakning på 3 stränder där regionförbundet avlönar livräddarna. Vellinge där kommunen finansierar viss bevakning vardagar. Helger ideellt. Utförs av Livräddarna Malmö. - Anställda av kommunen; Malmö, Ängelholm, Helsingborg. Livräddarna är anställda av kommunen och kommunen organiserar också hela bevakningsverksamheten. 4. Referenser, synpunktsinsamling I handläggning av medborgarförslaget har serviceförvaltningen varit i kontakt med Räddningstjänsten, Kultur- och Fritidsförvaltningen och Barn- och Ungdomsförvaltningen samt SLS för att få deras synpunkter. Till det kontakt med några kommuner kan ha livräddare samt Ölandskommunerna då medborgarförslaget även riktade sig till dem. Referenser och synpunktsinsamlingen är begränsat men får ses som ett grundläggande urval som väl representerar ärendet. Några kommuner som enligt SLS har livräddare/badvakter eller annat samarbete med dem fick den 3 sep dessa frågor: Ni har enligt SLS livräddare/badvakter sedan en tid tillbaka, om än frivilliga. Jag vill gärna använda Er som ref i min omvärdskoll, en kommun som har livräddare på badstränderna. Jag tar tacksamt emot en del fakta och Era allmänna erfarenheter. Några specifika frågor: 1. Ligger det med i Er plan för kommunens olycksförebyggande arbete? 2. Jag önskar veta hur de politiska besluten är tagna i det att livräddare ska anställas och rymmas i budget? Tex i form av en framställan med beslut i nämnd eller KF. 3. Vem har ansvar o budget och hur stor är den? Vart i organisationen? 4. Hur ser anställningarna ut? Typ sommarjobb? Lönenivå? Annonseras varje år? Antal? 5. Hur många badstränder har NN och hur många av dessa har livräddare? 6. Vilka erfarenheter har Ni av detta och hur ser planeringen ut framöver? Svar/kommentarer: Gotland - Livräddarna på Tofta Strand går via SLS, Svenska Livräddningssällskapets Gotlands sektion. Det avtal som finns med Region Gotland och SLS är att de får driva den intilliggande parkeringen med tillhörande intäkter. Därigenom kan de bekosta delar av sin livräddningsverksamhet. De är inte anställda av Region Gotland. SLS får även ett årligt bidrag från Regionen men dessa är inte specifikt för livräddarna på Tofta utan till att genomföra utbildningar etc. - SLS samarbetar också med Länsstyrelsen och Regionen i en kampanj Sola klokt där visst stöd utgår från Länsstyrelsen för att ombesörja skyltning på

14 SFN 2018/ (14) stranden vid badsäsong. Regionens räddningstjänst har vid några tillfällen sponsrat med utrustning från utrangerade fordon, båt och radioutrustning. - I övrigt har vi inga livräddare på de gotländska stränderna som Regionen ansvarar för. Dessa är 15 st. Övriga stränder är samfälligheter eller privatägda. Läs gärna mer i Regionens badplatsstrategi, - Livräddare/badvakter finns inte i vår handlingsplan för skydd mot olyckor. Göteborg - Det ligger inte med i kommunens plan att anställa livräddare på kommunala badplatser. Vi ser dock väldigt positivt på det arbete som SLS utför och samarbetar med dem. - Beslut togs i KF att inte ha kommunala livräddare - Göteborg har 25 st badplatser varav 3 st bemannas av SLS med livräddare. - Vi har kontinuerlig kontakt med SLS och tillhandahåller bl.a. lokaler/förråd för att underlätta och skapa förutsättningar för att deras verksamhet ska bli så bra som möjligt. Vår erfarenhet till SLS och deras livräddare är mycket positiv. Inte minst då de anordnar simskoleundervisning på kommunens badplatser. Vi ser i dagsläget att denna verksamhet fortsätter som den ser ut idag. Halmstad - För 2018 fick Livräddarna Tylösand ett bidrag på kr. - Vid kommunens två handikappbad är det Halmstads kommun som ansvarar för bemanningen. Målsättningen är att de ska ha livräddarutbildning men det har varit väldigt svårt att rekrytera personal med den utbildningen, vet att vi ibland fått nöja oss med att de har poollivräddarutbildningen. Svarat även via SLS i Tylösand: - Vi som frivillig organisation sedan 1960, bedriver bevakning av stranden i Tylösand-Tylöbäck-Tylösandscamping-Frösakull södra, Frösakull norra, Ringenäs och Vilshärad. - Där tjänstgör 18 livräddare inkl ansvarig arbetsledare. - Dessa anmäler sig till vår lokala livräddarklubb Livräddarna Tylösand då de kan hjälpa till ca st varje säsong. - Totalt är livräddaren tjänst minst en vecka eller flera veckor på sin semester. De får då boende och mat samt traktamente för mål då de är ute och tjänstgör. Det är den ersättning våra livräddare har här vid vår livräddarklubb. - Svenska livräddningssällskapet utbildar livräddare och detta sker vid Livräddarskolan här i Tylösand och Poollivräddarutbildning(badvakt) sker på flera platser i landet. Dessa sprids sedan ut över landet och värden. Liväddarutbildningen är idag under tvåveckor. - Vi finns med i kommunenshandlingsplan, Där vi bistår blåljus organisationerna allmänhetensförlängda arm. - Verksamheten har funnits redan innan kommunsammanslagningar så är vi idag ett naturlig verksamhet i området. - Vi har ett kommunalt stöd verksamhetsbidrag som täcker ca 10% av budget. - Halmstad har anställda vid våra två handikappbad - Vi som lokalförening ansvarar för vår egen budget och det är vårt ansvar att få ihop ekonomi och frivilliga livräddare. Helsingborg - Har inte återkommit med svar Malmö - Ledsen att göra er besviken, men vi har inte livräddare, vi har bad och strandvärdar. De svarar för tillsyn och enklare omplåstring. - Det finns här inget politiskt beslut om att vi ska ha livräddare.

15 SFN 2018/ (14) Vellinge - Har inte återkommit med svar Ängelholm - Havslivräddarverksamheten låg under den kommunala räddningstjänsten tidigare men denna skulle organisera om sig i ett större förbund och kunde inte längre ta ansvar för havslivräddarverksamheten. Några politiska beslut på övergången har jag inte hittat, däremot har det funnits en arbetsgrupp som har fått i uppdrag att se över möjligheterna för näringslivet att sponsra verksamheten. Vi har sett över möjligheterna och provat via kommunens hemsida och samverkat med näringslivets hemsida. Den enda sponsorn vi lyckats få är COOP som gick in med kr under förra sommaren. - Vi äger budgeten och den är idag tkr. Kommunen betalar havslivräddarnas utbildning. Under förutsättning att de klarar utbildningen i Tylösand får de anställning i kommunen. - Anställningarna är säsongsanställningar på schema under 7 timmar. Organisationen består av livräddare som arbetar i par med avlösare för lunchraster. Rekrytering sker inför varje säsong. Lönenivå ligger i ett spann mellan kr/tim. Högskolestudenter till 95%. 7-8 pers/dygn, badbevakning veckors bevakning. Alltså 2 månadslöner x pers men de arbetar inte heltid, ligger mellan 60-95%. 1 anställning på 100%. Projektleds av en av mina fast anställda badmästare som har detta i sitt uppdrag. - Bevakning sker i 4 zoner på stränderna i Ängelholm. 4 badtorn som placeras ut där livräddarna utgår ifrån. Ölandskommuner - Borgholm Jag kollade med Borgholm Energi som är huvudman för de kommunala badplatserna. De har precis gjort en badplatsutredning. I badplatsutredningen står inget om badvakter, endast livräddningsbåtar och bojar. Vi vet inte om den som jobbar med säkerhetsfrågor på kommunala anläggningar, har några tankar om hur det ska se ut på badplatserna, eller vilka krav som finns. - Mörbylånga Jag har fått ditt mejl, men inte hunnit fördjupa mig i det. Vad gäller säkerhetsarbete har jag i samråd med vår Tekniska avdelning gått igenom att vi hade tillräckligt säkerhetsmaterial på våra kommunala badplatser och hamnar den gångna säsongen. - Risk- och informationssäkerhetsskyddschef Mörbylånga - Borgholm Vi har inte tagit upp ämnet i Mörbylångas RSA. Kommunen anlitar inte heller några badvakter. När det gäller Borgholm så ser jag inte att ämnet är med i kommunens RSA. Borgholm är ju den stora turistkommunen på Öland med många campingar. Exakt hur de organiserar det hela har jag i dagsläget ingen bild av. Noterat i dialogen med Kultur och fritid - KoF har en tydlig plan för vatten/sim utbildning. Ett mål är att alla ska få rum i vår simskola och inte behöver vänta eller bli utan simundervisning, detta mål har vi uppfyllt hösten Alla anställda på äventyrsbadet är utbildade i säkerhet med poolivräddareutbildning samt intern säkerhetsutbildning, hjärta och lungräddning, hjärtstartare. - Alla som arbeta med simskolor har SLS simlärare utbildning. Alla anställda som badvärdar har idag den utbildningen som krävs. - Vi har delvis information på vår hemsida och i anläggningen som berör oss. Här måste det uppdateras med den informationen vad som gäller ute och isvett mm. Flytvästar finns att låna hos oss idag men inte isdubbar.

16 SFN 2018/ (14) - Man kan ha en stor vinning i att bemanna vissa större badplatser om man genom den resursen även sprider kunskap och information. Här kan vi nå många som kommer till badet men inte har erfarenhet eller vattenvana. - Klokt vore att klura på ett sätt att ge ut information och kunskap till familjer/vuxna om våra utebad och vad man bör tänka på. Hur vi kan utveckla oss mer på detta kan ju vara varianter av inspel på badplatser med kampanjer, information, utbildning, integration samt hjärt- och lungräddning och svara på frågor mm. Detta är något som vi kan arbeta med i vår verksamhetsplan. - Sätta upp hjärtstartare vid badplatserna på sommaren vore också klokt. Noterat i dialogen med Barn och Ungdom - Vad gäller kommunens handlingsplan så stämmer det väl överens med läroplanen och kursplanen, alltså vad som bland annat krävs för att eleverna ska kunna på betyg i idrottsämnet. - Hur vi sedan kan utveckla oss mer på detta kan ju vara varianter av inspel på badplatser med kampanjer, information, utbildning, integration mm. - Vad gäller utdelande av material i samband med brandskyddsutbildning är det inget vi gör. Det är däremot något vi skulle kunna göra om någon förser oss med informationsmaterial. För systematikens skull vore det bättre om detta genomfördes i samtliga årskurser årligen och inte enbart i ett urval av årskurser. - Vad gäller simundervisning funderar jag på om underlaget är gammalt. I förra läroplanen fanns mål att eleverna skulle mäta av kunskaper i åk 5, men sedan 2011 är det i åk 6 vi mäter bland annat elevernas simkunnighet. I kunskapsmålen för undervisning ska eleverna för att klara betyg i åk 6 i ämnet idrott och hälsa kunna simma minst 200 m, varav 50 på rygg. Eleverna förväntas även få undervisning i Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. senast i åk 6. - Elever i grundskolan åker till simhallen och undervisas i simning med start i åk 2. Då genomför eleverna intensivträning i sex veckor under ledning av simhallens utbildade personal (detta sker som ett samarbete med skolans lärare). Efter åk 2 genomförs årligen två besök i simhallen för att förstärka simkunnigheten. Detta gäller alltså åk 3-9. De elever som är i behov av det erbjuds därutöver extratider. Vidare har Kalmarsundsskolan en stående tid i veckan för att nyanlända elever ska ha möjlighet att komma ifatt vad gäller simkunnighet. - Vi har under sport- och påskloven även simskola för de elever som anmäler att de har behov (i mån av plats). - Allt detta sker i samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och skolorna. - Dessutom så tas kostnaden för eventuella bussresor från centralt konto så att skolor utanför staden inte drabbas ekonomiskt. - Med start i höst så kommer utöver ovanstående även elever i förskoleklass erbjudas intensivträning i simning (sex tillfällen), men det finansieras via ett statsbidrag som kultur- och fritid administrerar. Noterat i dialogen med Räddningstjänsten - Vi har haft hitintills 11 larm om drunkning i år. Endast två är kopplade till en badplats. Larmen berodde egentligen inte på drunkning utan hade andra orsaker så som: - Sjukdomsfall/ hjärtstopp i vattnet (Kalmarsundsparken) - Försvunnet barn/ misstänkt drunkning (Kalmarsundsparken). Barnet hittades på land och hade inte badat.

17 SFN 2018/ (14) - I övrigt är larmen om drunkning mer relaterade till välta kanoter och liknande. Vi åker på en del drunkningslarm till Öland också. Även där har det förekomit att barn är försvunna och man är rädd att de drunknat, men hittas oftast på land välbehållna efter en stund. - Vi anser att badplatserna i Kalmar håller en bra status med avseende på säkerhet. Räddningsutrustning etc finns över lag i bra omfattning. Vi kanske gemensamt kan göra en informationskampanj inför nästa sommar där vi trycker på föräldraansvar. Föräldrar måste ha sina barn under uppsikt.. Innehållet bör uppmana till att hålla koll på varandra i samband med bad och hur fort det verkligen går när någon får problem i vattnet. Noterat i dialogen med Svenska Livräddningssällskapet - Frågor svar Fråga: Hur väl har det fungerat med badvakter/livräddare och är det något som talar för att det finns speciella skäl att ha badvakter/livräddare just på dessa platser? Extra höga risker tex farliga strömmar? Svar: Det fungerar mycket bra. Dels som informatörer, preventivt/ förebyggande och dels som förlängdarm till räddningstjänsten då olyckan är framme. Organisering och dimensionering måste föregås av en riskanalys. Precis som du noterat är det stor spridning på olyckorna. Det vi inte vet än (studie på gång under höst och vinter), men anar, är att det inträffar väldigt många olyckor som vi inte får kännedom om. Kanske 2-4 gånger fler. För tidigt att säga, men helt klart sker merparten av olyckorna vid sjöar och mindre badplatser. Fråga: Är badvakter/livräddare viktigare än att jobba förebyggande och operativt på andra områden? Svar: Livräddare på stranden är en av flera förebyggande insatser, men med den skillnaden att budskapet levereras på plats där det kan göra stor skillnad. Fråga: Går det att hitta en gräns mellan dessa val? Svar: Självklart, men det är detta som själva riskanalysen ger svar på. Fråga: Ekonomi är tyvärr en faktor som avgör. Att livrädda på ett fåtal platser jmf bredare insatser på badvett, sjövett och simkunskap? Svar: Det är en kombination av insatser. En övervakad strand är bättre än ingen. Det kan utgöra ett nav för vattensäkerhetsfrågorna och självklart behöver grundbudskapen föras ut. Fråga: Livrädda är ju symtomen på sjukdomen (brist på badvett, sjövett och simkunskap mm) Svar: SLS driver certifieringen En Vattensäker Kommun den kan utgöra ett stöd och katalysator för kommunen att komma igång med vattensäkerhetsarbetet. 5. Ekonomi Merparten av de livräddare som finns på kommunala badplatser bygger på frivillighet. På vissa bad för tillgänglighet kan några badvakter/värdar finnas anställda av kommunen samt i sammanhang med simskolor. Det går inte att säga att det finns en kommun som i egen regi anställer och själva organiserar livräddare utan det sker i olika former av samverkan med SLS. Det är i alla fall så

18 SFN 2018/ (14) långt som denna handläggning kan bedöma utifrån tagna referenser och synpunktsinsamling. Exempel på kostnad för anställning av 15 personer, lägstalön under 3 månader: 16 åring inkl PO ca 900 tkr. (månadslön 20437) 18 åring inkl PO ca 1.1 mkr (månadslön 24111) Exempel på föreningsbidrag är Halmstad som 2018 gav SLS, Livräddarna Tylösand, ett bidrag på kr. 6. Hållbarhetsperspektivet Barnperspektivet bör uppmärksammas extra utifrån vuxnas ansvar i uppsyn över säkerheten samt att simkunskapen hos barn med utlandsfödda föräldrar kan vara sämre än hos barn med svensk bakgrund. Utifrån jämställdhetsperspektivet ska flickor och pojkar ha likvärdiga möjligheter och tillgång till simundervisning. Simundervisning skall erbjudas till alla oavsett kön, etnicitet eller annan diskrimineringsgrund. För flickor/kvinnor som inte finner det bekvämt att gå till en simhall där det inte finns speciella tider för kvinnor är möjligheterna för att lära sig simma begränsade. Åldersgruppen äldre män är utifrån olycksstatistiken något att fokusera extra på. Ökad utbildning och information i detta sammanhang skulle gynna dessa perspektiv. 7. Övrigt Om medborgarförslaget tillmötesgås anser serviceförvaltningen att Kultur och Fritidsförvaltningen ska äga ansvaret och samordna uppdraget. Tomas Lexinger Serviceförvaltningen

19 Kalmar län Arende. Medborgarforslag i6 10'ia 02- D "! Hej! Mitt namn är Mcja Appelqvist. Jag skullc vilja komma med eu medborgarfisrslag till Kalmar kommun, där jag både är skriven och uppväxt i. Syftet med forslaget är att motverka, cllcr i möjlig utsträckning, minska antalet di'unkningsolyckor och höjasäkerhcten kring Kalmar kommuns, saml ölands badplatser. Fantastiska Kalmar blev i år igen nominerat till Sveriges sommarstad, kanske för de fina badplatsema eller det härliga vädret. Men den fina sommaren har även en baksida dysn'a dmnkningssiffror. Del sätter skräck i mig att ta del av den nya statistik7 som redovisas från bland annat Sveriges television, där antalet drunkningsolyckor uppges har ökai drasnskt under Stalistiken visar att mellan maj och juni 2018 omkom det 39 personer, varav 5 barn och ungdomar - lika många bam och ungdomar som omkom under hele fdrra året! (hum: : \V\Vw.sfi.su n lictcrf'ini'ikus dvsirzrdrunknin355ilr j>5ommarvm mcn) Der är rent av absurl Det Säller även skräck i mig att olyckor sker näi'mai'c än vad man tror. Närjag hör anliöriga och bekanta berättu om fdrlorade näi'a och kåra, en mamma, cn bror, eller en litet barn, som dör i iystnad under ytan, får dct mig att tänka på min egna lillebror på 9 år. Han har nyss län sig alt Simma. Jag vct inte vad jag skulle göra 0m något hände honom. Men åter igen, olyckor sker närmarc än vad man tror. Nu är snart sommaren av 2018 förbigången. men För att vi, i den Vidaste utsträckning ska kunna motverke 01ycl<ori framtiden är mitt förslug framföralll [ill kommande sommar: Utbilda sommarjobbare med potential för att bidra til] säkerhet och trygghet för vårt Samhälle. Utbilda ungdomar inom livräddning, sjöräddning etc och låt dem jobba med det. Vad innebär det? Det inncbär en förstärkl beredskap. Många ungdomar Söker fcricarbclcn och andra sommarjobb och kommer med största sannolikhct alt fortsälta med dei. Mitt fdrslag äi' att, precis som feriearbcten placera ut ungdomar (fast) MED GOD UTBILDNING på badplatscr och strändcr, där de kan agera badvaktcr (eller dylikt), samt uppehålla god upp51kt. År inte det alt lägga etiför stort ansvar och skuldbeläggande på Ionåringnr (fall något intråjfar? Vill man inte placera ut ungdomar under 18 år på egen hand. kan man låta dem ha en handledare, eller någon som har huvudansvaret. Fler ögon kan upptäcka flcr olyckor och hindra dem i god tid. Det är väl ändå en bra början? Själv som sommarjobbande och smderande ungdom på gymnasiet vetjag an alla tonåringar inte är slarviga och lata. Många har större kapacitet och potential till alt bistå än vad många vuxua tror, Ungdomar som driver föreningar, politiska i'öi'elser, idroltsklubbar, kultur och fritidscvenemang, skolpmjekt och för am inte nämna om nivån och kraven som stills för en ungdom som går i skolan i dag. Nu talarjag imc om att sätta ut en 13 åring För att rädda livet på en dubbclt så stor 40 åring. Men att vara myndig (l8 år) och att vara 16 år är inte många års skillnad. En god vän till mig är l7 år ochjobbar som simlärare i en Sjö. Hon fick gå en tuffutbildning i livräddning, samt

20 beredskap for vad som skulle kunna hånda vid en badplats, men ack fick hon nog användning for den. För några veckor sedan räddade hon livet på en liten pojke som hamnadc upp och ner i varmet, ävcn om mamman till pojken inte Var långt bona. Hon varutrustad med både kunskap och det hon bchövdc för att kunna sxmma ut och rädda honom, även om han redan tagit in vatten. Redan från början hade hon ett viktigt ansvar som hon senare använde omfattande. Det finns tonåringar, ungdomar som är guld Värda. Låt dem 16 åriugama och uppåt, gymnasieelcvcr och uppåt, med potentialitet utbildas och använd dem till att göra nytta för dig, mig och vårt samhälle. För visst är det vi ungdomar som senare kommer sköta vår kommun, vårt samhälle och vår framtid? Att arbeta med feriearbeten likt lokalvårdare kan nästan vem som helst göra, nyttja islähet de ungdomar med en större drivkraft och kapacitet och låt dem sedan känna sig stolta över att ha fått bidra till något viktigt För deras och vårt samhälle. Hur ska det gå til]? Utbildning via simsällskap, klubbar och samarbete. Ungdomar i min åldcr vetjagjobbar inom olika simsällskap t ex som simlärare. Nyckcln till an kunna fatta rätt bcslut vid rätt Lilli aille handlar om kunskap, utmstning och övmng. Och 2m få RÅTT och BRA utbildning och utrustning, för rättjobb handlar i sin tur om kommunikalion med bra samarbete. Utbildningcn MÅSTE se till att nå upp till dc krav som jobbet kräver. Det behöver inte vara särskilt avanccrat. Del finns el'farna som kan lira ut och kapabla ungdomar som vil] lära. Förslagsvis går man ut med information från och med åk 9 gymnasieskolor och frilidsgårdar, föreningar/klubban staden. skickar brev hem, helt enkelt platser där informationcn kan nås. Informationcn ska (ydligt beskriva vad nppdraget kommer att handla om och Vem man Söker (egenskapex' etc). Sedan är det upp tin områdesansvarig att avgöra, välja ut de sökande ungdomar som verkar pålitliga och låta dem genomgå någon slags prövotid med utbildning. Ett förslag är att göra en teslperiod. Välj X antal sökande ungdomar och låt dem under rekommenderad tid (för bästa och säkraste resultat) genomgå en utbildningsperiod och en period med jobb. Ett sommarjobb under en period skulle förslagsvis kunna vara 3 vcckor eller 5 veckor. Om fb'rslagcl går igenom är jag mer än villig an hjälpa till, samt st'z'llln upp som livräddandc ungdom. Hoppas ni återkommer. /// ' A * ; Mvh. I" -' ' (i / "i/;*, f" Maja Appelqwst,, ' ' ' / Kroggärdesvägen Kalmar Mobilnr: !

21 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Marcus Kindahl SFN 2018/ Servicenämnden Målbeskrivning vinterväghållning 2018/2019 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att fastställa målbeskrivningen för vinterväghållning Bakgrund Målbeskrivning för vinterväghållning tas fram och uppdateras årligen av serviceförvaltningens produktionsavdelning. Målskrivningen ska årligen fastställas av servicenämnden. Datum för när beredskap börjar och slutar anpassas årligen efter kalendern. För påbörjas beredskap den 8 november 2018 och avslutas 21 mars Henrik Bertilsson Enhetschef gata Benny Wennberg Förvaltningschef Bilagor Vinterväghållning Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39

22 Målbeskrivning vinterväghållning Datum Målbeskrivning vinterväghållning Målbeskrivning tas fram av Serviceförvaltningen produktion och är årligen fastställd av Servicenämnden Verksamhetens mål Arbetet ska organiseras och bedrivas så att de prioriterade trafiklederna snöröjs och halkbekämpas i första hand för att om möjligt vara klara till kl. 07:00. Prioriterade GC-vägar snöröjs och halkbekämpas till kl. 07:00. Övrig snöröjning enligt prio 1 och prio 2 nedan ska också om möjligt ske så att de är klara till kl. 07:00. Snöbortforsling ska minimeras. Om snöbortforsling måste ske ska den om möjligt utföras nattetid. Allmänt Snöröjning följer uppgjorda kartor samt budlistor för salt och sandgator. Förvaltningens beredskap börjar den 08 nov 2018 och upphör den 21 mars Snöröjning Prio 1, Snöröjning startar när snötäckets djup uppgår till 3-7 cm djup och snöfallet fortsätter samt utifrån rådande väder och väderprognoser. Snöröjning påbörjas med tillfartsleder, bussleder, matargator, Kvarnholmen samt viktiga GC- och skolvägar. Bussleder prioriteras. Prio 2, Snöröjning startar när snötäckets djup uppgår till cm och snöfallet fortsätter. Tidigare åtgärder genomförs om större isbildning och ackumulerade packningsproblem bedöms kunna undvikas utifrån rådande väder och väderprognoser. Genomloppstiden för ett snöröjningsområde ska normalt vara mindre än 12 timmar. Efterföljande åtgärder ska normalt vara genomförda inom 24 timmar efter snöfallets upphörande. Produktion Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Tel vx

23 2 (2) Halkbekämpning Större trafikleder, gator för genomfartstrafik och med busstrafik halkbekämpas med salt och sand. GC-leder halkbekämpas med sand och/eller saltlake. Gator inom Kvarnholmen sandas. Övriga gator punktsandas efter behov. Speciell uppmärksamhet ägnas åt övergångsställen, busshållsplatser och gatukorsningar där viss saltning kan komma att förekomma. Busslinjer prioriteras. En specialbeställd sandningssand används, fraktion 2-6 väl trumlat, för att minska problemen med punktering på cyklar. Bilparkering Bortforsling av snö och snövallar vid parkerade bilar utförs ej om inte snöborforsling är planerad som en egen åtgärd. Trånga gator med dubbelsidig parkering som inte rymmer snövallar skyltas vid behov om till enkelsidig parkering. Antalet parkeringsplatser inom P-ledningssystemet ska ajourhållas och ansamlingar av snö ska minimeras. Särskild hänsyns ska tas till kvarnholmens handel. Snöbortforsling Bortforsling sker först när upplagda snövallar blir till avgörande besvär ur trafik och trafiksäkerhetsaspekter. Katastrofläge När jourhavande arbetsledare finner att väderförhållandena och omständigheterna är sådana att målen i vinterväghållningen avsevärt inte kan innehållas ska Serviceförvaltningens förvaltningschef och- eller produktionschef kontaktas som beslutar om ett skyndsamt sammanträde med kommunens katastrofledningsgrupp.

24 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Marcus Kindahl SFN 2018/ Servicenämnden Sammanträdesdagar servicenämnden 2019 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta nedanstående tidsplan för servicenämndens nämnd- och presidiemöten för Bakgrund Nämndsmöte Presidiemöte Onsdag 13:00 Lokal Onsdag 08:15 Lokal 30 januari Magistern 16 januari Borgmästarrummet 27 februari 13 februari 27 mars 13 mars 17 april 3 april 22 maj 8 maj 19 juni 5 juni 28 augusti 14 augusti 25 september 11 september 23 oktober 9 oktober 27 november 13 november 18 december 4 december Möteslokal är preliminär och kan skifta. Marcus Kindahl Nämndsekreterare Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39

25 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Marcus Kindahl SFN 2018/ Servicenämnden Beskrivning av servicenämndens allmänna handlingar - arkivbeskrivning Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta dokumentet beskrivning av servicenämndens allmänna handlingar arkivbeskrivning som gällande från och med Bakgrund Enligt arkivlagen ska varje myndighet svara för vården av sitt arkiv. Förutom arkivlagens bestämmelser gäller Kalmar kommuns arkivreglemente. Kommunens arkivreglemente specificerar att respektive myndighet ska upprätta en arkivbeskrivning enligt gällande mall Beskrivning av allmänna handlingar arkivbeskrivning Servicenämndens arkivbeskrivning Beskrivning av servicenämndens allmänna handlingar arkivbeskrivning har uppdaterats. Martina Adiels Balk ersätter Marcus Kindahl som arkivansvarig då arkivansvarig enligt arkivreglementet bör vara i en chefsposition och kunna bevaka arkivfrågor i budgetarbetet och vid omorganisation. Bland arkivredogörare har små justeringar gjorts på grund av personalförändringar. För att stärka kvalitén på serviceförvaltningens arkivvård kommer samtliga arkivredogörare genomgå en utbildning hos kommunarkivet. Vidare kommer ett kommunövergripande nätverk för arkivredogörare att bildas. Nätverket syftar till att stärka och förbättra arkivvården i Kalmar kommun och skapa förbättrade kontaktytor för medarbetare med rollen som arkivredogörare. Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39

26 SFN 2018/0309 Marcus Kindahl Nämndsekreterare Martina Adiels Balk Administrativ chef Bilagor Arkivbeskrivning SFN förslag Organisation Serviceförvaltningen Servicenämndens reglemente Informationssäkerhet IT system specifika inom Serviceförvaltningen Arkivreglemente Anvisningar arkivreglemente

27 ALLMÄNNA HANDLINGAR - ARKIVBESKRIVNING Datum Förslag Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar - arkivbeskrivning - blankett Myndighetens organisation Myndighetens namn Servicenämnden 2010 Myndighetens tillkomstår och ev. föregångare Bifoga organisationsskiss eller länka till organisationsskiss Se verksamhetshandboken Serviceförvaltningens organisation för aktuell organisation. Myndighetens uppdrag Beskriv verksamhet och uppdrag Se verksamhetshandboken Reglemente för servicenämnden Myndighetens arkiv och handlingar Vilka förteckningar, register eller andra sökmedel finns för myndighetens allmänna handlingar? Public 360, Streamflow, Artvise, Tendsign, Xpand, dokumenthanteringsplan Vilka tekniska hjälpmedel finns att tillgå för enskilda för att ta del av myndighetens allmänna handlingar? Public 360 Inskränkningar i tillgänglighet genom sekretess Vilka sekretessbestämmelser förekommer vanligast hos myndigheten? Handlingar utlämnas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Vilka viktigaste författningar, lagbestämmelser och regler etc. styr verksamheten? Offentlighets- och sekretesslagen, Lagen om offentlig upphandling, Plan och bygglagen, Trafikförordningen och Miljöbalken. Vilka IT-stöd använder myndigheten? Se verksamhetshandboken Informationssäkerhet IT system specifika inom Serviceförvaltningen Förvarar myndigheten arkiv från/åt någon annan myndighet? Om ja, åt vem Nej Vilka handlingsslag kan beröras av dessa sekretessbestämmelser? Affärssekretess Kontaktpersoner Vem kan ge upplysningar om myndighetens allmänna handlingar? Telefon Marcus Kindahl, registrator Vem/vilka är arkivansvariga? Telefon Martina Adiels Balk, administrativ chef Vem/vilka är arkivredogörare? Marcus Kindahl, Nämnd Maria Jonsson, Förråd Camilla Svensson, Transport och verkstad Hanna Eliasson, Lokalvård Eva Olsson, Kost omsorg Birgitta Bretteus, Kost skola Zara Thornsäter, Bygg, förvaltare Glenn Holmberg, Fastighetsservice Jonas Ajnefelt, Produktion Claes Rosengren, IT [t.o.m ] Telefon Fastställt av Kommundirektör Annette Andersson Utgåvedatum KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Dokumentansvarig Kommunarkivarie Marie Johansson Tillhör dokument Anvisningar till blanketten Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar arkivbeskrivning

28 Dataskyddsombud: Sara Svensson, kommunledningskontoret Uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra Vilken/vilka uppgifter? Inga uppgifter hämtas eller nämnas med regelbundenhet. När hämtas/lämnas dessa? Hur sker hämtning/lämning? Försäljning av personuppgifter Har myndigheten rätt att sälja personuppgifter? Om ja, beskriv vilka och till vem. Nej

29 Fastställt av Förvaltningschef Benny Wennberg SERVICEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Dokumentansvarig Administrativ chef Martina Adiels Balk Sida: 1 (1) Datum Organisation - serviceförvaltningen Fastighetsförvaltning Simon Gottfridsson F-led Emelie Teveborg Tf Ida Håkansson Bygg Vakant Fastighetsservice Vakant Kundservice Christina Hagerth von Wendel Infrastruktur Lars-Olof Kangas Klienthantering Emanuel Wintersteller Strategi och tjänsteutveckling Jonas Stockhaus Centralförråd Annika Eckefors Transport/Verkstad Peter Hermansson Lokalvård Peter Gertsson Kost omsorg Karolin Gleisner Kost skola Ann-Sofie Eriksson Transport Peter Hermansson Verkstad Peter Carlsson Ylva Wallin Thomas Long Linnéa Björling Ann-Cathrine Stolpe Jenita Silverstrand Virpi Ragnarsson John Eliasson Stefan Hildingsson Mats Lindell Bo Gustavsson Magnus Bolander Hanna Welin Ann-Jeanette Wetterling Gata F-led:Anja Thörnell Tf Henrik Bertilsson Fritid Ronny Gustafsson Park Madeleine André Förvaltningschef Verksamhetschef Områdeschef Enhetschef Specialistfunktion Fastighet Gunilla Svensson IT Robert Carlsson Support Björn Hedbäck Produktion Benny Wennberg Administration Kvalitets- och miljö Martina Adiels Balk Förvaltningsekonom Vakant Förvaltningschef Benny Wennberg

30 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Kanslichef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för servicenämnden Gäller fr.o.m. 1 april Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för servicenämnden följande bestämmelser. 1 Servicenämndens uppgifter Servicenämnden ansvarar för att lösa kommunens lokalbehov och förvalta byggnader, infrastruktur, m.m. samt utföra interna tjänster. I nämndens uppgifter ingår att ansvara för förvaltning, dvs. drift och underhåll samt administration, av o kommunens hus och byggnader med tillhörande tomtmark, o inom- och utomhusanläggningar för idrott o allmänna platser som till exempel gator och vägar, gång- och cykelvägar, torg, broar, parker, lekplatser, kommunala naturreservat, naturparker och andra grönytor, småbåtshamnar, friluftsbad, naturisbanor, fiskevård, motionsspår, vandringsleder, m.m. o parkeringsanläggningar o kommunens skogar, vattenområden, koloniträdgårdar och odlingslotter o kommunens egna anläggningar för energiproduktion o kommunens belysningsanläggning I ansvaret ingår uthyrning med högst 10-åriga avtal av kommunens hus och byggnader, båtuppläggningsplatser, båtbryggor och odlingslotter. ingå högst 10-åriga hyresavtal för att lösa kommunens lokalbehov ansvara för bidrag till enskilda vägar ansvara för frågor inom området ekologisk hållbarhet som inte är av strategisk karaktär ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom o projektledning och utförande vid ny-, om- och tillbyggnader