8. BIBLIOTEKET FÖRVALTNINGEN... 19

Transkript

1 KONSTFACK ARBETSORDNING Senast rev I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. KONSTFACKS VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VISION Vision och övergripande mål GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundbildning Utbildning som leder till konstnärlig kandidatexamen 180 hp Utbildning som leder till konstnärlig masterexamen 120 hp Lärarutbildningen vid Konstfack Avveckling av program på avancerad nivå Fort- och vidareutbildning KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE/FORSKNING Konstnärligt utvecklingsarbete Forskning inom Konstfacks lärarutbildning LEDNINGSORGANISATION: BESLUTANDE ORGAN Högskolestyrelsen Rektor, prorektor Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) Lärarförslagsnämnd Disciplinnämnden Personalansvarsnämnden RÅDGIVANDE OCH BEREDANDE ORGAN Ledningsgruppen Verksamhetsforum Professorskollegiet IT-rådet LOKALA ORGAN FÖR GRUNDUTBILDNINGEN Utbildningsnämnder Arbetsutskott inom utbildningsnämnden Särskilt organ för lärarutbildningen INSTITUTIONERNA Uppgifter Prefekt, professor Konstfacks institutioner Verkstäder BIBLIOTEKET FÖRVALTNINGEN ARBETSMILJÖORGANISATION Arbetsmiljökommittén Jämställdhetskommittén Övriga policydokument/liknande Bilaga 1 Antagningsordning Bilaga 2 Föreskrifter för val/nominering av lärarrepresentanter till olika högskoleorgan Bilaga 3 Anställningsordning för anställning av lärare Bilaga 4 Organisationsskiss - 1 -

2 ARBETSORDNING FÖR KONSTFACK Fastställd av högskolestyrelsen , senast reviderad (ersätter tidigare version med utskriftsdatum ). 1. KONSTFACKS VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VISION Inom konst, design och konsthantverk erbjuder Konstfack sedan hösten 2007 treårig utbildning på grundnivå som leder till konstnärlig kandidatexamen och tvåårig utbildning på avancerad nivå som leder till konstnärlig masterexamen. Inom bildpedagogik erbjuds en påbyggnadsutbildning som leder till en magisterexamen. Konstfack erbjuder ett lärarprogram om 4,5 år på avancerade nivå som leder till lärarexamen. Fristående kurser erbjuds för yrkesverksamma. Konstfack bedriver forskning inom huvudgrenarna konst, design, konsthantverk och bildpedagogik. En mängd specialiserade kompetensområden ingår i de pågående projekten och genom en tvärdisciplinär grundsyn, kan gestaltningskompetens förenas med systematisk reflektion. Konstfack arbetar för att etablera forskarutbildning och söka examensrätt på forskarnivå Vision och övergripande mål Högskolestyrelsen Konstfack erbjuder särskilt lovande och motiverade studerande inom konst, formgivning och bildpedagogik en internationell och interdisciplinär utbildning som innehåller såväl ett brett utbud av ateljébaserad praktik som en intensiv och kritisk dialog. Grundutbildning, konstnärligt utvecklingsarbete samt forskningsprogram har en humanistisk och praktisk inriktning och ställer höga krav på kreativ förmåga. För att uppnå framgång inom sina yrkesområden besitter de studerande: (1) förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning och ledarskap (2) skicklighet i praktiskt gestaltande ateljéarbete och en förmåga att tänka och arbeta bortom den egna disciplinens gränser (3) betydande kunskaper i historia och teori inom konst, arkitektur, konsthantverk, design och bildpedagogik samt (4) ett brett perspektiv på dagens snabbt skiftande kulturströmningar Så formulerar vi i dag; samtidigt blickar vi mot framtiden för att avgöra vad som är väsentligt för Konstfacks fortsatta utveckling under kommande år. Den pågående förnyelsen av utbildningen på såväl grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå innebär en omfattande satsning på fyra skilda men ändå sammanhängande initiativ: 1. att utveckla en högre grad av flexibilitet och relevans i högskolans uppdrag för utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete för att kunna möta en värld i snabb förändring 2. att sätta Konstfack i centrum för det internationella samtalet inom våra utbildningsområden 3. att vidmakthålla vår ledande position när det gäller utforskning och tillämpning av nya tekniker i relation till miljö- och resurskrav 4. att driva ett medvetet arbete kring frågor om genus, klass och etnicitet

3 2 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 2. 1 Grundbildning Konstfacks antagningsordning fastställs årligen av Högskolestyrelsen inför kommande läsår, med stöd av 2 kap 2 första stycket punkt 8 samt 6 kap 3 andra stycket högskoleförordningen (HF, SFS 1993:100), se bilaga 1. För närvarande erbjuder inte Konstfack utbildning som leder till följande högskoleexamen/konstnärlig högskoleexamen eller konstnärlig magisterexamen Utbildning som leder till konstnärlig kandidatexamen 180 hp Utbildning på grundnivå erbjuds inom konst, konsthantverk och design. Utbildningen är organiserad i sju separata kandidatprogram om 180 högskolepoäng: Program Ansvarig institution - Grafisk Design & Illustration Grafisk Design & Illustration - Industridesign Industridesign - Inredningsarkitektur & Möbeldesign Inredningsarkitektur & Möbeldesign - Keramik & Glas Keramik & Glas - Konst Konst - Ädellab/Metallformgivning Ädellab/Metallformgivning - Textil Textil Utbildning som leder till konstnärlig masterexamen 120 hp Utbildning på avancerad nivå erbjuds inom konst, konsthantverk och design och leder till konstnärlig masterexamen. Utbildningen är organiserad i ett sammanhållet masterprogram om 120 högskolepoäng med nio olika sk mastergrupper: Mastergrupp Ansvarig institution - Storytelling Grafisk Design & Illustration - Formgiving Intelligence Industridesign - InSpace Inredningsarkitektur & Möbeldesign - Keramik & Glas Keramik & Glas - Konst i offentligheten Konst - Jewellery + Corpus Ädellab - Textil i det utvidgade fältet Textil - Experience Design Interdisciplinära studier - WIRE (write+interpret+research+exhibit) Interdisciplinära studier*/konst *Institutionen för Interdisciplinära studier har det administrativa ansvaret Lärarutbildningen vid Konstfack Konstfack erbjuder ett lärarprogram om 4,5 år på avancerade nivå som leder till lärarexamen Studenten väljer två inriktningar om vardera 1 års heltidsstudier. Det är möjligt att kombinera inriktningsstudier vid olika lärosäten. Vid Konstfack erbjuds följande inriktningar: - Konst och lärande - Medier och lärande - Design och lärande För sökande med tidigare lärarexamen anordnas påbyggnadskurs (30 högskolepoäng), vilken leder till magisterexamen i bildpedagogik

4 2.1.3 Avveckling av program på avancerad nivå De femåriga magisterutbildningarna och de tidigare tvååriga magisterutbildningarna är under avveckling. På båda utbildningarna finns ett antal studenter kvar som ej genomgått hela utbildningen. Den tidigare Bildlärarutbildningen som ledde till en bildlärarexamen avvecklades den sista juli Högskolestyrelsen ( 63) Fr o m höstterminen 2004 antas studenter till ett treårigt kandidatprogram (180 nya högskolepoäng/120 poäng). Vid godkänd kandidatexamen kan studenten därefter i konkurrens med externa sökande ansöka om antagning till ett tvåårigt magisterprogram. De tvååriga magisterutbildningarna avvecklas i samband med införandet av ett nytt masterprogram. Högskolestyrelsen ( 85) Konstfack erbjuder ett femårigt magisterprogram med ett inledande kandidatprogram som omfattar tre år. Konstfacks konstnärliga utbildningsprogram är huvudsakligen inriktat på magisterexamen och förutsätter en kandidatexamen eller motsvarande studier från annan högskola. De tre första studieåren av de femåriga utbildningarna är inriktade på ett basprogram med tydlig yrkesinriktning. Kandidatarbetet ger behörighet till de två sista studieåren som medger större flexibilitet och fördjupningsmöjlighet. De avslutande examensarbetena på magisternivå ger möjlighet till inriktning med personlig profilering. Högskolestyrelsen ( 55) Utbildningsplanerna för omfattar poäng (fyra - fem år). Omfattningen för respektive student bestäms utifrån respektive utbildningsprograms inriktning och studentens individuella val. Studenten kan efter 120 poäng erhålla kandidatexamen. 2.2 Fort- och vidareutbildning I Konstfacks utbildningsuppdrag ingår att bedriva fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma konstnärer och formgivare. Ett antal kurser anordnas årligen, t ex i data för bildkonstnärer, visuell kommunikation, screentryck, skalgjutning, stenbearbetning

5 3 KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE/FORSKNING Enheten för forskningsadministration och externa relationer har det administrativa ansvaret för KU-nämndens arbete och forskningssamordning. 3.1 Konstnärligt utvecklingsarbete Det konstnärliga utvecklingsarbetet syftar till att bana väg för nytt innehåll i den konstnärliga verksamheten på skolan och erbjuder på så sätt ett bidrag till en vidgad kunskapssyn, vid sidan av en renodlat teoretisk tradition. Idag fungerar de konstnärliga utvecklingsprojekt som beviljas stöd, som katalysatorer för fortsatt kunskapsutveckling inom skolans områden. KU kan bedrivas såväl med som utan någon tillämpning i sikte. KU-verksamheten ska utgöra en garanti för kvalitet i grundutbildningen vid Konstfacks institutioner på motsvarande sätt som forskningen har betydelse för utbildningens kvalitet inom den akademiska traditionen. KU-verksamheten leds av nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden). Se vidare avsnitt Forskning inom Konstfacks lärarutbildning Utbildningsnämnden vid institutionen för Bildpedagogik har ansvar för utveckling och samordning av forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom det bildpedagogiska fältet. Nämnden utgör enligt föreskrifterna i högskolelagen (2 kap 5a ) ett sådant särskilt organ som har ansvar både för grundläggande lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning. Se vidare avsnitt 6.3. Vid sidan av denna nämnd finns en rådgivande grupp, som består av BI:s professorer och lektorer med professorn i bildpedagogik som ordförande (BI:s forskningsgrupp, BIF). Ansvarsområdet omfattar utformning av BI:s forskningsprogram, planering av forskningsförberedande kurser inklusive magisterutbildning, utveckling av kriterier för bedömning av examensarbete inom såväl grundutbildning som magisternivå, samt planering av konferenser och symposier

6 4 LEDNINGSORGANISATION: BESLUTANDE ORGAN 4.1 Högskolestyrelsen Uppgifter Högskolestyrelsen har enligt 2 2 kap högskolelagen (1992:1434) - inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Enligt högskoleförordningen (1993:100 rev enl SFS 2006:1053) ska styrelsen själv besluta 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, 2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt, 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter, 4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, 6. om viktigare föreskrifter, 7. a) om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning, b) om disciplinansvar, c) om åtalsanmälan, d) om avstängning eller läkarundersökning, 8. om den antagningsordning som nämns i 6 kap. 3 andra stycket, 9. om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14, och 10. i frågor i övrigt som är av principiell vikt. Av bestämmelserna i 2 kap.7, 8 och kap. 2 och 6 samt 11 kap. 6 framgår att styrelsen för högskolan ska besluta själv också i vissa andra frågor än de som avses i första stycket. Vid högskolor med konstnärlig utbildning ska styrelsen inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet ska benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas något särskilt organ för utbildningen, ska nämnden ansvara också för den (3 kap 6 ). Frågor som avses i första stycket 7a - 7d ska dock avgöras av personalansvarsnämnden vid högskolan. Dessa frågor ska i vissa fall prövas av Statens ansvarsnämnd, vilket framgår av 4 kap. 33. Sammansättning Styrelsen för Konstfack består enligt högskoleförordningens bestämmelser av ordföranden, rektor och högst tretton andra ledamöter. Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Ordföranden och sju av styrelsens ledamöter utses av Regeringen (Utbildningsdepartementet) på förslag från lärosätet. Tre ledamöter representerar lärarna och tre studenterna. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Hur ledamöterna utses Representanterna för lärarna utses för högst tre år genom ett särskilt valförfarande bland lärarna (se bilaga 2). Representanterna för studenterna utses för ett år av studentkåren

7 Styrelseärendenas handläggning Enligt HF 2 kap 4-6 är: Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut, som fattats enligt första stycket, ska anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Ärenden ska avgöras efter föredragning. 4.2 Rektor, prorektor Uppgifter Rektor avgör enligt HF 2 kap 3 andra frågor än de som ska avgöras av högskolestyrelsen (se 4.1 ovan), om inte 1) annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller 2) styrelsen har beslutat något annat. Rektor ska avgöra ärenden efter föredragning. Rektor får dock avgöra ärenden utan föredragning, om besluten inte kan skjutas upp. Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet. En av rektors viktigaste uppgifter är att besluta om anställning av professor och lektor. Prorektor är rektors ställföreträdare. Hur rektor och prorektor utses Rektor anställs av Regeringen för högst sex år efter förslag av högskolestyrelsen. Innan styrelsen avger sitt förslag, ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt. Prorektor utses av högskolestyrelsen för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt styrelsen har bestämt. Om flera prorektorer utses, ska en av dem utses till rektors ställföreträdare. Rektors beslutsmöte Rektorsbeslut fattas vid Rektors beslutsmöte där beredda ärenden föredras för rektor som Förslag till beslut. Vid rektors beslutsmöte ingår som ordinarie förutom rektor: personalchef, ekonomichef och utbildnings- och informationschef. Prorektor, studentrepresentant och KU-ordförande samt övriga verksamhetsansvariga deltar frivilligt när ärenden som är relevanta för respektive verksamhet är uppe för beslut

8 4.3 Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) Enheten för forskningsadministration och externa relationer har det administrativa ansvaret för KU-nämndens arbete. Högskolestyrelsen Uppgifter KU-nämnden har ansvar för övergripande planering, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå samt konstnärligt utvecklingsarbete och forskning. Detta kan indelas i tre huvuduppgifter: 1) frågor om konstnärligt utvecklingsarbete och forskning 2) frågor om högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, samt 3) beredning av ärenden rörande anställning som professor eller lektor. Hur frågor om anställning som adjunkt eller timlärare behandlas framgår av anställningsordningen (se vidare bilaga 3). Bland KU-nämndens arbetsuppgifter märks främst följande: ansvara för inriktningen av forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet, besluta om fördelning av resurser till forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet, besluta om utbildningsplaner, ansvara för inriktningen av högskoleutbildningen, bestämma ämnesområde och ange den behörighet som krävs för anställning som professor eller lektor, utse sakkunniga i anställningsärenden, avge förslag till rektor vid anställning av professor och lektor. Nämnden har ansvaret för de ovan angivna uppgifterna inför rektor. Nämnden har delegerat vissa av sina uppgifter inom grundutbildning till lokala organ för grundutbildningen, se avsnitt 6. Nämnden har delegerat vissa av sina uppgifter beträffande anställningsärenden till en lärarförslagsnämnd, se nedan. Vid behandling av anställnings- och befordringsärenden svarar förvaltningens personalenhet för föredragning och sekretariat. De detaljerade bestämmelserna för hantering av anställnings- och befordringsärenden framgår av Konstfacks anställningsordning (se bilaga 3). Nämnden är beslutsför då minst hälften av ledamöterna, varav minst en professor, är närvarande. Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst. Sammansättning Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) ska bestå av sju ledamöter jämte sju personliga suppleanter. Fyra ledamöter representerar lärarna och tre studenterna. Ordföranden och vice ordföranden utses av rektor på förslag av berörda lärare. Personlig suppleant kallas till nämnden sammanträde vid förfall för ordinarie ledamot

9 Hur ledamöterna utses Representanterna för lärarna utses för högst tre år genom ett särskilt valförfarande bland lärarna (se bilaga 2). Representanterna för studenterna utses för ett år av studentkåren. 4.4 Lärarförslagsnämnd Reviderad, Högskolestyrelsen (samt enligt KU-protokoll ) KU-nämnden har delegerat vissa av sina uppgifter beträffande anställningsärenden till en lärarförslagsnämnd enligt nedan. Sammansättning Lärarförslagsnämnden består av 5 ordinarie ledamöter (fyra lärare och en student) samt därutöver fyra lärarsuppleanter och två student suppleanter. Prefekten alt annan lärare samt en student från den institution som anställningsärendet gäller adjungeras vid respektive ärenden (yttrande - ej rösträtt). Av lärarna ska minst två ordinarie och två suppleanter vara professorer. Ledamöterna och suppleanterna utses av KU-nämnden i samråd med samtliga prefekter. KUnämnden beslutar, efter samråd med samtliga prefekter, om ett rullande schema som bestämmer representationen från respektive institution. Minst en av ledamöterna ska ingå i KU-nämnden. Mandattiden är tre år. Mandatperioderna för ledamöterna respektive suppleanterna förläggs så att de går om lott tre och tre. Prefekten är självskriven och dennes ersättare utses av prefekten. Den studentledamot som adjungeras från den institution som ärendet gäller samt en suppleant till denna utses inom och av studenterna i respektive Utbildningsnämnd. Lärarförslagsnämnden är beslutsmässig när fyra av ledamöterna är närvarande. Vid omröstning som resulterar i lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid professorsanställningar ska minst två av de närvarande ledamöterna vara professorer, vid lektorsanställningar ska minst en närvarande ledamot vara professor och en lektor eller professor

10 Uppgifter Efter att ansökningshandlingarna kommit in sker beredning fram till förslag i lärarförslagsnämnden både vad gäller lektors- och professorsanställningar. Delegation till lärarförslagsnämnden beträffande lektorsanställningar: förslag till ämnesområde för anställning som lektor inför beslut i KU-nämnden beslut om anställningsprofil utom ämnesområde förslag till sakkunniga inför beslut i KU-nämnden förslag till rektor på vem som ska anställas som lektor förslag till KU-nämnden beträffande befordran till lektor yttrande till rektor beträffande anställning av gästlektor Lärarförslagsnämndens förslag och yttranden till rektor beträffande lektorsanställningar ska avrapporteras i KU-nämnden. Delegation till lärarförslagsnämnden beträffande professorsanställningar: förslag till ämnesområde för anställning som professor inför beslut i KU-nämnden beslut om anställningsprofil förutom ämnesområde förslag till sakkunniga inför beslut i KU-nämnden avge förslag till KU-nämnden på vem som ska anställas som professor förslag till KU-nämnden inför dess yttrande till rektor beträffande anställning av gästprofessor förslag till KU-nämnden inför dess yttrande till rektor beträffande förnyelse av anställning av professor Disciplinnämnden En disciplinnämnd har uppgifter och sammansättning enligt 10 kap högskoleförordningen. Disciplinära åtgärder får vidtas mot student som t ex använder otillåtna hjälpmedel vid prov eller stör eller hindrar undervisning eller annan verksamhet vid högskolan. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Disciplinnämnden består av: a) rektor, ordförande b) en lagfaren ledamot som ska vara eller ha varit ordinarie domare c) en företrädare för lärarna d) studenterna har rätt att vara representerade med två ledamöter. Rektors ställföreträdare inträder som ordförande vid förfall för rektor. För var och en av de övriga ledamöterna ska finnas en personlig ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten ska vara eller ha varit ordinarie domare. Den lagfarne ledamoten jämte dennes ersättare utses för tre år av högskolestyrelsen. Företrädaren för lärarna (jämte ersättare) utses för tre år enligt det förfarande för val, som beskrivs i bilaga 2. Företrädarna för studenterna utses för ett år av studentkåren. Disciplinnämnden är beslutsför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten

11 4.6 Personalansvarsnämnden En personalansvarsnämnd finns inrättad vid Konstfack enligt 2 kap 2 Förordning (2006:1053) för prövning av följande frågor enligt 19 verksförordningen (1995:1322): a) skiljande från anställning p g a personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning, b) disciplinansvar, c) åtalsanmälan, d) avstängning eller läkarundersökning. På anmälan av anställningsmyndigheten, Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern hanteras ibland ovanstående frågor som gäller statligt anställda med högre befattningar av Statens ansvarsnämnd enligt 34 lagen (1994:260) om offentlig anställning (t ex professor). Nämnden består av rektor (ordförande), personalföreträdare (= personalföreträdarna i högskolestyrelsen) samt högst tre ledamöter som högskolestyrelsen utser. Högskolstyrelsen har beslutat att utse följande ledamöter i personalansvarsnämnden fr o m : Rektor Personalföreträdare i högskolestyrelsen Prorektor Styrelseledamot Mats Einarsson Personalchef

12 5 RÅDGIVANDE OCH BEREDANDE ORGAN 5.1 Ledningsgruppen Ledningsgruppen är ett rådgivande organ åt rektor. Arbetsuppgifterna omfattar övergripande ärenden och långsiktig planering. I Ledningsgruppen ingår följande funktioner som är ansvariga för hela verksamheten: Rektor, Prorektor, KU-ordförande, Personalchef, Ekonomichef, Utbildnings- och informationschef. 5.2 Verksamhetsforum Verksamhetsforum är ett beredande organ åt rektor och Högskolestyrelsen och består av samtliga verksamhetsansvariga. Studentkåren har rätt att utse representant*. I Verksamhetsforum anmäls och bereds ärenden för rektors beslutsmöte och högskolestyrelsen. Ledningsgruppen och Verksamhetsforum har gemensamma heldagsmöten en gång per termin. Representanter för andra områden än de i respektive organ företrädda adjungeras i anslutning till aktuella frågeställningar. 5.3 Professorskollegiet Professorskollegiet är ett rådgivande 1 åt rektor. I kollegiet diskuteras frågor om Konstfacks konstnärliga ledning, utveckling och pedagogiska samordning. Rektor utser medlemmarna i kollegiet utöver professorerna, som är självskrivna. 5.4 IT-rådet IT-rådet är ett rådgivande och beredande organ åt rektor. Studentkåren har rätt att utse representant. IT rådets uppdrag är att ansvara för att Konstfack bibehåller och utvecklar användning av informationsteknologi för att på bästa sätt stödja verksamheten i dess huvudsakliga områden; utbildning och verksamhet. Detta gäller framför allt ändamålsenligt och rationellt utnyttjande av befintlig IT, men även utveckling av nya framtida IT-funktioner. Stor vikt läggs vid att verka för ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt god kommunikation mellan användare av gemensamma IT-tjänster och system/funktionsansvariga genom att definiera roller och ansvar för berörda aktörer. IT rådet ska utarbeta mål och strategier för Konstfacks verksamhet inom IT-området. Detta innefattar IT både som pedagogiskt verktyg och som administrativt stöd, verka för samordning av IT-pedagogisk verksamhet och IT-utveckling inom Konstfack, initiera och genomföra diskussioner med utbildningsansvariga inom Konstfack om hur målen ska uppnås inom resp. området, lämna förslag som sedan fastställes av rektor. Arbetsgång IT rådet sammanträder minst två gånger per termin. Möten utöver detta bestäms utifrån behov. Alla föreslagna förändringar som kräver budgetmedel ska av IT ansvarig stämmas av med prefekt och ekonomichef. 1 Rev Professorskollegiet är ej beredande organ till rektor. Studentkårens rätt att utse representant i IT-rådet och Verksamhetsforum har tydliggjorts

13 6 LOKALA ORGAN FÖR GRUNDUTBILDNINGEN 6.1 Utbildningsnämnder senast reviderad, Högskolestyrelsen Vid Konstfack finns med stöd av 3 kap 9 högskoleförordningen - åtta utbildningsnämnder inrättade som ledningsorgan för grundutbildningen vid institutioner med utbildning inom design, konst och konsthantverk. KU-nämnden delegerar vissa uppgifter till de lokala utbildningsnämnderna. Uppgifter Utbildningsnämnden har ansvaret för utbildningens innehåll och organisation inom resp institution, vilket innebär att: främja utveckling av utbildningen med hänsyn tagen till samhällets och yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, ta initiativ till och främja utveckling av forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, fastställa kursplaner, verka för att kurser och andra utbildningsmoment samordnas konstnärligt, pedagogiskt och studieorganisatoriskt inom respektive utbildningsprogram och med andra utbildningsprogram, lämna KU-nämnden underlag till utbildningsplan för utbildningsprogram lämna prefekten förslag till budgetunderlag och plan för fördelning och användning av institutionens resurser samt följa upp och analysera verksamheten utifrån utbildningsplan och internationell utveckling inom verksamhetsområdet. säkra studentinflytandet inom utbildningen Sammansättning Utbildningsnämnden leds av institutionens prefekt (ordf) och består i övrigt av företrädare för institutionens lärare, studenter och tekniskt administrativ personal (TA-personal) samt företrädare för yrkeslivet inom institutionens verksamhetsområde. Utbildningsnämnden sammanträder minst en gång per termin. Institutionens utbildningsadministratör eller utbildningskoordinator ska fungera som utbildningsnämnden sekreterare. Utbildningsnämnderna har följande sammansättning: Utbildningsnämnd Företrädare för Yrkesliv Prefekt Lärare TA-personal Studenter Summa Grafisk Design & Illustration Industridesign Inredningsarkitektur & Möbeldesign Keramik & Glas Konst Metallformgivning Textil Interdisciplinära studier 2 1 7* *Tre ledamöter utses från övriga institutioner inom områdena konst, konsthantverk och design

14 Hur ledamöterna utses Vice ordförande utses av rektor på förslag av berörda lärare. Representanter för lärarna utses av institutionens lärare. En av lärarna ska företräda institutionens konstnärliga utvecklingsarbete/forskning. Tre av representanter för lärarna vid institutionen för Interdisciplinära studier ska representera övriga institutioner inom områdena konst, design och konsthantverk. Dessa föreslås av institutionen för Interdisciplinära studier och utses av rektor. En representant för den tekniska och administrativa personalen föreslås av denna och utses av rektor. Representanter för de studerande föreslås av institutionens studerande och utses av studentkåren. Representanter för yrkeslivet föreslås av institutionen efter samråd med fackorganisationer och enskilda som har anknytning till institutionens verksamhetsområde. Dessa representanter utses av rektor. Studentrepresentanter utses för ett år, övriga för tre år. Utbildningsnämnden har inga suppleanter. 6.2 Arbetsutskott inom utbildningsnämnden Uppgifter Prefekten har möjlighet att tillsätta ett arbetsutskott, som ska svara för att institutionens vardagsarbete fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utskottet förbereder och verkställer utbildningsnämndens beslut. Utskottets uppgift är att: - ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter, - verka för goda arbets- och studieförhållanden, - utveckla gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Utskottet beslutar om riktlinjer för: - arbetets organisation samt fördelning av arbetsuppgifter mellan arbetstagarna, - disposition av lokaler och materiella resurser, - undervisning, prov och examinationsformer. Utskottet utarbetar och avger förslag till utbildningsnämnden vad gäller: - utbildningsplaner och kursplaner, - ämnesområde för anställning av lärare. Sammansättning och utseende av ledamöter Prefekten är utskottets ordförande. Sekreterare är institutionens utbildningsadministratör. Hur många ledamöter som i övrigt ska ingå i utskottet avgörs utifrån institutionens storlek, studieorganisation och verksamhetsområde. Sammansättningen beslutas av utbildningsnämnden efter förslag från institution/prefekt. Helst ska institutionens lärare och studerande i utbildningsnämnden också sitta i arbetsutskottet. Studerande väljs på ett år, övriga ledamöter på tre år. Flertalet ledamöter av arbetsutskottet utgörs av lärare

15 6.3 Särskilt organ för lärarutbildningen Enligt 2 kap 5 a högskolelagen ska en högskola, där lärarexamen får avläggas, ha ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning. Enligt högskolestyrelsens beslut ( 46 b) ska utbildningsnämnden vid institutionen för Bildpedagogik utgöra sådant särskilt organ för lärarutbildningen, som avses i högskolelagen enligt ovan. Utbildningsnämnden har arbetsuppgifter enligt avsnitt 5.1 ovan förutom de som framgår av högskolelagen och högskoleförordningen. Enligt högskolestyrelsens beslut ( 20) har utbildningsnämnden vid institutionen för Bildpedagogik följande sammansättning: 8 företrädare för lärarna 3 företrädare för de studerande 3 företrädare för yrkeslivet 1 företrädare för teknisk-administrativ personal Som särskild regel gäller enligt högskolestyrelsens beslut att två av lärarföreträdarna ska representera konst- och designutbildningarna på Konstfack. Företrädarna för lärarna ska utses genom val bland berörda lärare enligt bestämmelserna i 3 kap 7 a högskoleförordningen. Företrädarna för yrkeslivet föreslås av institutionen och utses av högskolestyrelsen enligt bestämmelserna i 3 kap 7 c högskoleförordningen. Institutionen för Bildpedagogik leds även av institutionsstyrelsen. Denna har arbetsuppgifter enligt bestämmelserna om arbetsutskott i avsnitt 6.2 ovan. Institutionsstyrelsen består av prefekten, som är självskriven ordförande, tre övriga lärare, tre studerande samt en företrädare för TA-personalen

16 7. INSTITUTIONERNA 7.1 Uppgifter Institutionerna utgör basnivån för högskolans verksamhet. Institutionerna svarar för undervisning och examination, bedriver konstnärligt utvecklingsarbete och forskning, tar fram kursplaner och underlag till utbildningsplaner. 7.2 Prefekt, professor Högskolestyrelsen, rev Prefekt Prefektskapet är en chefsroll vilket innebär att prefekten leder och fördelar arbetet på institutionen. Prefekten ansvarar därmed för institutionens personal och ekonomi samt administrationen av utbildningsprogrammet. I detta ansvar ingår även att se till att lagar, avtal, interna föreskrifter och policydokument efterlevs. Prefekten har rätt att delegera arbetsuppgifter. Prefekten är ordförande i utbildningsnämnden. Prefekten ska verkställa beslut som fattas i utbildningsnämnd och arbetsutskott/institutionsstyrelse med undantag för professorns ansvarsområde (se nedan). Professor Professorn har det innehållsmässiga (konstnärliga/vetenskapliga) ansvaret för institutionens verksamhet. I detta ansvar ligger att i samråd med prefekt och inom givna ekonomiska ramar verkställa beslut från KU-nämnd och Utbildningsnämnd vad gäller: - institutionens konstnärliga utvecklingsarbete - övergripande ämnesutvecklingsarbete - institutionens innehållsmässiga (konstnärliga/vetenskapliga) profil - institutionens forskning 7.3 Konstfacks institutioner Konstfack har f n följande institutioner: Bildpedagogik Grafisk Design & Illustration Industridesign Inredningsarkitektur & Möbeldesign Interdisciplinära studier Keramik & Glas Konst Textil Ädellab/Metallformgivning

17 7.4 Verkstäder Institutionerna driver ett antal verkstäder enligt nedanstående förteckning (gör ej anspråk på att vara fullständig). Verkstäderna används - i varierande omfattning även av andra än den egna institutionens studenter. Varje institution har dessutom tillgång till ett datalab, vars drift sköts av IT-enheten i samråd med institutionerna. Grafisk Design & Illustration Industridesign grafisk verkstad handverkstad maskinverkstad lerverkstad modellverkstad Ädellab/Metallformgivning Textil metallverkstad (inkl svets och smide) specialverkstäder textiltrycksverkstad textilfärgningsverkstad vävningsverkstad Inredningsarkitektur snickeriverkstad & Möbeldesign Keramik och Glas Konst keramikverkstad glashytta planglasverkstad glassliperi gipsverkstad blästringsverkstad fotoverkstäder videolab *Hemvist för Ljudstudion är under utredning Interdisciplinära Studier* Bildpedagogik digitalstudion måleristudion skulpturstudion screentrycksverkstad (delas med BI) muralstudion allmän metallverkstad allmän snickeriverkstad plastverkstad perceptionsstudion videolab fotolab keramikverkstad screentrycksverkstad (delas med IS)

18 8. BIBLIOTEKET Bibliotekets verksamhet regleras av bibliotekslagen (1996:1596), i vilken det heter (6 ): Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek ska inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. I bibliotekslagens 10 föreskrivs: Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. För frågor rörande Konstfacks bibliotek finns inrättad en biblioteksnämnd. Nämnden ska enligt sitt måldokument vara: en instans för användarinflytande kontaktyta för bibliotekets samarbete med de olika institutionerna rådgivande i övergripande policyfrågor en diskussionspartner i frågor som rör bibliotekets - målsättning - inriktning - utveckling stöd när det gäller att driva biblioteksfrågor inom Konstfack. Biblioteksnämnden består av företrädare för lärarna inom Konstfacks institutioner, studenterna samt bibliotekschefen, ordförande och sammankallande

19 9. FÖRVALTNINGEN Vid Konstfack finns en för högskolan gemensam administration, den centrala administrationen. Enheter och avdelningar inom den centrala administrationen fungerar som planerings, berednings- och serviceorgan för högskolestyrelsen, rektor, KU-nämnden och andra beslutande organ samt institutionerna. Förvaltningens huvudsakliga uppgifter är att: stå till rektors förfogande som stöd för arbetet med planering, policyskapande, samordning, kvalitetskontroll, uppföljning och utvärdering, ansvara för gemensamma administrativa frågor rörande bl. a ekonomi, personal, utbildning, information, forskning, lokaler, drift och service erbjuda stöd och service till institutionerna och till enskilda studenter och anställda ansvara för externa uppgifter gentemot andra myndigheter och allmänheten Rektor är chef för förvaltningen. Förvaltningen är under rektor indelad i följande avdelningar och enheter: Personalenheten: rekryteringsärenden (lärare och annan personal), löne- och arvodesutbetalningar, pensionsärenden, företagshälsovård, huvudregistrator mm Ekonomienheten: budget- och ekonomifrågor, löpande bokföring, kontantkassa, redovisning mm. Fastighet & IT: vaktmästeri, lokalvård, fastighet, säkerhet, IT Avdelningen för utbildning och information: reception/service, arkiv, studentkansli (antagning, studiedokumentation, stöd till studenter med funktionshinder), kvalitetsansvarig (utvärderingar, utbildningssamordning, breddad rekrytering, likabehandling av studenter), internationella enheten, kommunikationsfrågor (marknadsföring, PR, webb/intranät). Enheten för forskningsadministration och externa relationer: Transit, uppdragsutbildning, Alumni, utställningsverksamhet, KU-nämndens kansli, forskningssamordning och ekonomiadministration, forskning, Konstfack Partners. 10. ARBETSMILJÖORGANISATION De övergripande reglerna för arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166). Enligt arbetsmiljölagens bestämmelser ska arbetsgivaren bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Närmare bestämmelser om det systematiska arbetsmiljöarbetet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1. I regleringsbrevet anges även vilka planer mm som högskolan är skyldig att upprätta. Rektor har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljöarbetet inom Konstfack bedrivs enligt arbetsmiljölagens krav. Rektor kan skriftligen delegera arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar till prefekter och andra arbetsledare Arbetsmiljökommittén Arbetsmiljökommittén har ett initierande, samordnande och övervakande ansvar i Konstfacks arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljökommittén har beslutsrätt över centralt avsatta medel för arbetsmiljö samt mandat att kräva in underlag och rapportering från verksamheterna i enlighet med Arbetsmiljökommitténs roll på Konstfack. Kommittén består (enligt lokal överenskommelse ) av

20 sju ledamöter, varav tre ska företräda arbetsgivaren och fyra ska företräda arbetstagarorganisationerna. För var och en av ledamöterna ska finnas en suppleant. Rektor utser arbetsgivarföreträdarna i arbetsmiljökommittén. En av arbetsgivarföreträdarna bör vara prefekt för en institution. Studenterna har rätt att vara företrädda i arbetsmiljökommittén med högst två s k elevskyddsombud, vilka adjungeras till kommittén. Dessa har rätt till information samt yttranderätt, däremot inte rösträtt. Till arbetsmiljökommitténs sammanträden kallas också företrädare för företagshälsovården och studenthälsovården. Konstfacks lokaler är indelade i 13 st skyddsområden (enligt lokal överenskommelse , reviderad i oktober 1997). För varje skyddsområde finns ett skyddsombud, som är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor. För varje skyddsombud finns en suppleant. Inom ramen för Konstfacks arbetsmiljöarbete har utarbetats ett antal policydokument. Dessa omfattar f n följande: Arbetsmiljöpolicy (fastställd av arbetsmiljökommittén ) Alkoholpolicy (fastställd av arbetsmiljökommittén ) Rökpolicy (fastställd av arbetsmiljökommittén ) 10.2 Jämställdhetskommittén Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivaren arbeta medvetet och målinriktat för att åstadkomma jämställdhet på arbetsplatsen. En jämställdhetsplan ska utarbetas årligen av jämställdhetskommittén. Planen innehåller de mål och åtgärder arbetsgivaren tänker påbörja eller genomföra under året. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete (värde och villkor) samt utvecklingsmöjligheter. Jämställdhetskommittén behandlar även frågor rörande Konstfacks plan för likabehandling av studenter. Jämställdhetsplan för Konstfack (senast fastställd av högskolestyrelsen ) Handlingsplan vid diskriminering och trakasserier (senast fastställd av högskolestyrelsen ) Konstfacks plan för likabehandling av studenter (senast fastställd av högskolestyrelsen ) 10.3 Övriga policydokument/liknande Inom arbetsmiljöarbetet utarbetas även beskrivningar av rutiner för olika områden. Bland dessa märks: Delegering av arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar: 1) från rektor till prefekt/enhetschef (motsv); 2) från prefekt/enhetschef till arbetsledare/verkstadsansvarig (motsv). Introduktion av nyanställda. Rutin för utvecklingssamtal. Rutin för källsortering av avfall (i samarbete med Akademiska Hus)