NATIONELLA MINORITETER 2015

Transkript

1 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM?

2 Innehåll Om undersökningen... 3 De nationella minoriteterna... 4 Undersökningens resultat... 6 Sammanfattning

3 2

4 Om undersökningen Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har, med hjälp av TNS Sifo, genomfört en undersökning av allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer. Undersökningen genomfördes under perioden januari 15 genom telefonintervjuer 1 med 2 personer som var 15 år eller äldre. Respondenterna bestod av ett riksrepresentativt urval av befolkningen i Sverige. 2 En liknande undersökning genomfördes av Språkrådet 1, men då med 1 respondenter. Syftet med undersökningen är att följa befolkningens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna över tid. Allmänhetens kännedom om de nationella minoriteterna ger en indikation på hur synlig minoriteternas språk och kultur är i majoritetssamhället. Allmänhetens kännedom om minoriteterna säger också något om hur väl minoritetspolitiken lyckats när det gäller att främja och synliggöra de nationella minoriteterna. Under telefonintervjuerna ställdes följande huvudfrågor: erkände Sverige fem nationella minoriteter. Det innebär att fem minoritetsgrupper som bott i Sverige under lång tid får särskilt stöd från staten för att kunna besvara sitt språk och sin kultur. Känner du till någon eller några av dessa minoritetsgrupper? 2. I samband med att Sverige fick fem nationella minoriteter så blev minoritetsgruppernas språk också erkända som nationella minoritetsspråk. Det innebär att språken har ett särskilt skydd från samhällets sida. Känner du till något eller några av de fem nationella minoritetsspråken? 3. Minoriteternas språk och kultur behöver olika former av stöd från samhället för att kunna överleva i Sverige. Enligt din uppfattning hur viktigt är det att fortsätta stödja dessa gruppers språk och kultur så att de kan överleva i Sverige? Tycker du att det är mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt? Utöver dessa frågor fick respondenterna svara på vilket modersmål de har och i vilken kommun de bor. 1 Sifos telefonbuss är en omnibusundersökning. En omnibusundersökning innebär att flera uppdragsgivare medverkar med sina egna frågor i en och samma undersökning, som i det här fallet genomfördes per telefon. Telefonbussarna kan handla om allt från val av politiskt parti till kännedom, kunskap, beteenden och attityder till olika företeelser. För mer information om TNS-Sifo:s telefonbussar: 2 Telefonintervjuerna består av ett riksrepresentativt urval av befolkningen i Sverige som är 15 år och äldre. De utvalda är anonyma. Telefonbussen är representativ utifrån kön, ålder och geografi. 3

5 Om du har frågor om undersökningen, kontakta: Jennie Spetz, Språkrådet Telefon: E-post: jennie.spetz@sprakochfolkminnen.se Katarina Popovic, Länsstyrelsen i Stockholms län Telefon: E-post: katarina.popovic@lansstyrelsen.se Aina Negga, Sametinget Telefon: E-post: aina.negga@sametinget.se De nationella minoriteterna De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid, att de utgör grupper med en uttalad språklig eller kulturell tillhörighet, och att de har en vilja att behålla sin identitet. Flera av språken har få talare kvar och behöver få samhällets stöd för att kunna föras vidare till kommande generationer. Sveriges regering har skrivit under Europarådets två konventioner till skydd för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, som trädde i kraft. Sverige fick 1 en egen lag som sammanfattar minoriteters rättigheter: Lag (9:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (hädanefter kallad minoritetslagen). Detta innebär att Sveriges regering förbundit sig att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer så att de kan finnas kvar, och att personer som tillhör de nationella minoriteterna ska kunna använda, utveckla eller lära sig sina språk. Barns tillgång till språk och kultur är särskilt prioriterat. Även språklagen (9:) som kom 9 innehåller bestämmelser som säger att samhället ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken och se till att den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Sedan finns det särskilda förvaltningsområden i Sverige: geografiska områden där tre av minoriteternas (sverigefinnar, samer och tornedalingar) språk och kulturer har ett särskilt starkt skydd från samhällets sida. Sedan 11 kan kommuner själva ansöka om att få ingå i förvaltningsområdena för en eller flera av dessa minoriteter. Kommuner och landsting (eller regioner) i förvaltningsområdena får ekonomiskt stöd från staten för att genomföra insatser som ska främja dessa minoriteters språk och kulturer. 4

6 I förvaltningsområden har enskilda rätt att använda samiska, finska respektive meänkieli i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter, samt få tillgång till äldreomsorg och förskola på dessa språk. För jiddisch och romska finns inga särskilda förvaltningsområden eftersom de inte är historiskt knutna till särskilda geografiska platser i Sverige. Men enligt minoritetslagen har samtliga myndigheter ett ansvar att skydda och främja alla fem minoriteternas språk och kulturer i hela landet. Myndigheterna ska t.ex. samråda med de nationella minoriteterna innan de fattar beslut i frågor som rör dem, och de ska också upplysa minoriteterna om vilka rättigheter de har enligt minoritetslagen. 5

7 Undersökningens resultat De huvudsakliga resultaten från undersökningen redovisas nedan i form av diagram och kommentarer till dem. I vissa fall redovisas både resultaten från 15 och från den tidigare mätningen 1. Resultaten delas in i två kapitel. I kapitel ett redovisas svaren på kunskapsfrågorna (dvs. fråga 1 och 2 på s.4) som handlar om hur stor del av Sveriges befolkning som känner till de nationella minoriteterna respektive de nationella minoritetsspråken. I kapitel två redovisas svaren på attitydfrågan (dvs. fråga 3 på s.4) som handlar om hur viktigt befolkningen tycker att det är att samhället ger stöd för bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer. 1. Befolkningens kunskap om de nationella minoriteterna Undersökningen innehöll alltså två kunskapsfrågor. Den första frågan gällde minoritetsgrupperna: 1999 erkände Sverige fem nationella minoriteter ( ) Känner du till någon eller några av dessa minoritetsgrupper? Den andra frågan gällde språken: Känner du till något eller några av de fem nationella minoritetsspråken? Var tredje person i Sverige känner inte till någon av de nationella minoriteterna Under telefonintervjuerna fick de tillfrågade räkna upp alla de nationella minoriteter de kände till. Resultatet blev att 66 procent av de tillfrågade kunde nämna minst en av de nationella minoriteterna. Det innebär samtidigt att en tredjedel av Sveriges befolkning inte känner till någon av de fem nationella minoriteterna. 3 När det gäller de nationella minoritetsspråken blev resultatet ungefär detsamma: 65 procent kunde nämna minst ett av språken. I en jämförelse med den tidigare mätningen är det en minskning: 1 kunde 71 procent kunde nämna minst ett minoritetsspråk (se fig.1). Många känner fortfarande inte till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det krävs mer från majoritetssamhället för att ge de nationella minoritetsspråken plats och inflytande, konstaterar Katarina Popovic på Länsstyrelsen i Stockholms län. 3 Eftersom ingen fråga om minoritetsgrupperna ställdes i undersökningen 1, utan bara frågan om minoritetsspråken, finns det inget resultat från 1 att jämföra med. 6

8 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? Figur 1. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Tittar man närmare på hur de olika åldersgrupperna svarar kan man se att den andel som kan nämna minst ett av språken minskar i alla åldersgrupper jämfört med den tidigare mätningen 1, utom i den yngsta (15 29 år). I den yngre åldersgruppen ökar i stället kunskapen något, om än bara med två procentenheter (se fig. 2). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? år 3-49 år 5-64 år Figur 2. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på ålderskategori. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Samer mest kända bland nationella minoriteter Sex av tio personer, eller procent, vet att samer är en nationell minoritet. Samer är därmed den överlägset mest kända av de fem nationella minoriteterna. Därefter kommer romer, som nästan fyra av tio känner till. 7

9 Samer har ju en särställning bland de nationella minoriteterna i och med att samer är ett urfolk, vilket betyder att samer har levt i Sápmi sedan urminnes tider. Samer har också sin utpräglade kultur och koppling till rennäringen, det känner nog de flesta till. Men det är viktigt att allmänheten också vet att samer har särskilda språkliga och kulturella rättigheter som nationell minoritet och urfolk, och att samiskan är ett nationellt minoritetsspråk. Det borde alla i Sverige känna till, säger Aina Negga, enhetschef på Sametinget. Den tredje mest kända minoritetsgruppen är sverigefinnar: men bara en fjärdedel av Sveriges befolkning vet att sverigefinnar tillhör de nationella minoriteterna. Judar och tornedalingar är de minst kända grupperna bara 14 respektive 13 procent av Sveriges befolkning vet att de är nationella minoriteter (se fig.3). Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Samer Sverigefinnar Tornedalingar Romer Judar Figur 3. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive minoritetsgrupp (eftersom denna fråga inte ställdes 1 kan ingen jämförelse mellan mätningarna göras). Från mätningen 15. Bara var tredje person i Sverige vet att finska är ett nationellt minoritetsspråk Samiska är det nationella minoritetsspråk som flest känner till, precis som 1, men kunskapen har minskat något mellan mätningarna. I årets undersökning visste strax över hälften, 58 procent av befolkningen, att samiska är ett av fem minoritetsspråk. I mätningen 1 var motsvarande siffra 62 procent. Detsamma gäller för finskan som 1 var det näst mest kända av språken. Då visste 39 procent av befolkningen att finska tillhör minoritetsspråken. Motsvarande siffra i 15 års undersökning var 28 procent en nedgång med 11 procentenheter. Det innebär att inte ens var tredje person i Sverige vet att finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk (se fig.4). 8

10 En möjlig förklaring till att fler kunde nämna finska som nationellt minoritetspåk för fem år sedan skulle kunna vara att lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk kom just 1, när den förra undersökningen gjordes. Förvaltningsområdet för finska utvidgades då också, med hela 18 kommuner. Det kan ha lett till att de nationella minoriteterna och finskan, som är det största nationella minoritetsspråket i Sverige sett till antalet talare, vid den tidpunkten fick extra uppmärksamhet i medier, säger Riina Heikkilä, språkvårdare i finska på Språkrådet. För romska och jiddisch gäller det omvända. Fler personer känner 15 till att meänkieli, romska och jiddisch tillhör de nationella minoritetsspråken. Särskilt stor är förändringen när det gäller jiddisch: Tre gånger fler vet 15 att jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk jämfört med 1. När svaren delas in i åldersgrupper kan man se att det främst är bland de unga (15 29 år) som kunskapen ökat mest (se fig.9). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch 1 15 Figur 4. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive minoritetsspråk. Från mätningarna 1 och 15. För två minoriteter gäller att de är mindre kända än de språk de kopplas samman med: Fler vet att finska och meänkieli tillhör de nationella minoritetsspråken än att sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter. För tre av minoriteterna: samer, romer och judar, gäller det omvända nämligen att allmänheten känner till grupperna i högre grad än språken. Mellan romer och romska är skillnaden särskilt stor. Medan 28 procent känner till att romska är ett nationellt minoritetsspråk, är motsvarande siffra för romer hela 36 procent (se fig.5). Romer som grupp har under de senaste åren varit i fokus på olika sätt, i nyhetsrapportering och samhällsdebatt. Romsk kultur har också blivit alltmer synlig i olika sammanhang, t.ex. i konstutställningar som turnerar runt i landet. Men det är 9

11 tydligt att många i Sverige inte är lika medvetna om att romer talar ett eget språk som har status som nationellt minoritetsspråk, säger Baki Hasan, språkvårdare i romska på Språkrådet. Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter/nationella minoritetsspråk? (15) Figur 5. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna respektive nationell minoritet och/eller nationellt minoritetsspråk. Från mätningen 15. Kunskapen om minoriteterna något större i förvaltningsområdena När svaren från personer som bor i ett förvaltningsområde jämförs med svaren från personer som bor i övriga delar av landet, skiljer sig resultaten inte åt så mycket mellan de både grupperna. Man kan dock konstatera att de som bor inom ett förvaltningsområde har större kännedom om samtliga minoriteter, dvs. det är fler respondenter bland dem som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde som kan nämna någon eller några av de nationella minoriteterna, jämfört med övriga. Skillnaden ligger mellan 5 och 1 procentenheter (se fig.6). Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Inom förvaltningsområdena Övriga landet Finnar Samer Tornedalingar Romer Judar Figur 6. Andel personer (i procent) som kan nämna något eller några av de nationella minoriteterna. Jämförelse mellan de som bor i förvaltningsområden och de som bor i övriga delar av landet. Från mätningen

12 Samma mönster som för de nationella minoriteterna går igen när det gäller minoritetsspråken. Det är något fler inom förvaltningsområdena som känner till de nationella minoritetsspråken. Skillnaden ligger mellan 5 och 8 procent (se fig.7). Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Finska Samiska Meänkieli Romska Jiddisch Inom förvaltningsområdena Övriga landet Figur 7. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken. Jämförelse mellan de som bor i förvaltningsområden och de som bor i övriga delar av landet. Från mätningen 15. Unga känner fortfarande till minoriteterna sämst (men kunskapen ökar!) Precis som i undersökningen 1, är det unga personer mellan 15 och 29 år som känner till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken sämst. Men 15 års undersökning visar på ett trendbrott. Medan kunskapen minskar bland respondenter som är 3 år eller äldre, ökar den i stället något bland de yngre. 1 kunde 53 procent av personer år nämna minst ett nationellt minoritetsspråk medan siffran var 55 procent i 15 års mätning. Särskilt är det kännedomen om jiddisch som ökar bland unga. Medan bara 3 procent av åringar visste att jiddisch var ett nationellt minoritetsspråk 1, var motsvarande siffra 14 procent i 15 års mätning, vilket är en nästan femfaldig ökning (se fig. 9). Ökningen kan vara ett tecken på att skolan blivit bättre på att informera om den judiska gruppen, dess kultur och historia i och utanför Sverige. Kunskapsspridning är ett viktigt sätt att motverka antisemitism, menar Jean Hessel, språkvårdare i jiddisch på Språkrådet. För de äldre åldersgrupperna, dvs. respondenter som är 3 år eller äldre, går det inte att se något särskilt mönster mellan olika åldersgrupper och kännedom om en särskild minoritetsgrupp eller minoritetsspråk. 11

13 Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Samer Finnar Tornedalingar Romer Judar år 3-49 år 5-64 år 65+ Figur 8. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna någon eller några nationella minoriteter, fördelat på minoritet och ålder. Från mätningen Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch år 3-49 år 5-64 år 65+ Figur 9. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på minoritetsspråk och ålder. Från mätningen 15. Små skillnader mellan könen i kännedom om språken I en uppdelning av mäns och kvinnors svar kan man se att för några av språken har männen en större andel rätt svar (samiska, finska och jiddisch) medan kvinnorna har större kännedom om andra (meänkieli och romska). Mönstret var detsamma när det handlade om minoritetsgrupperna. Totalt sett har andelen män visat något större kännedom om minoriteterna och minoritetsspråken än kvinnor i båda mätningarna 1 och 15. Det handlar dock om skillnader på några procentenheter (se fig.1). 12

14 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Samiska Finska Meänkieli Romska Jiddisch Kvinna Man Figur 1. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på språk och kön. Från mätningen 15. Störst kännedom om minoriteterna bland högskoleutbildade När svaren delas in i kategorier efter utbildningsnivå kan man se ett och samma mönster för samtliga fem minoriteter och minoritetsspråk, nämligen att ju längre utbildning respondenterna har desto större kännedom om minoriteterna och minoritetsspråken har de. Bland personer med utbildning på grundskolenivå är det alltså lägst andel som kan nämna rätt minoritet och språk, medan personer med högskoleutbildning i högre grad känner till de nationella minoriteterna (Se fig. 11 och 12). Mönstret var detsamma i mätningen 1. Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Grundskolan Gymnasium Högskola Figur 11. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på utbildningsnivå. Från mätningen

15 Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? (15) Finska Jiddisch Meänkieli Romska Samiska Grundskola Gymnasium Högskola Figur 12. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna något eller några av de nationella minoritetsspråken, fördelat på språk och utbildningsnivå. Från mätningen 15. Små kunskapsskillnader över landet När det gäller kännedomen om de nationella minoriteterna i olika delar av landet är variationerna ganska små. Några procentenheters skillnad kan man dock se i norra Sverige och i storstadsregionerna (dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö). Lite fler bland dem som bor i storstadsregionerna eller i norra Sverige kan alltså nämna någon nationell minoritet, men skillnaderna rör sig om en eller ett par procentenheter (se fig. 13) Känner du till några av Sveriges nationella minoriteter? (15) Figur 13. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst en av de nationella minoriteterna, fördelat på region. (Eftersom denna fråga inte ställdes 1 kan ingen jämförelse mellan mätningarna göras). Från undersökningen 15. I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 kan man se att andelen personer som 15 kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken har minskat i alla regioner utom i en 14

16 (norra mellansverige). Störst har minskningen varit i södra Sverige och i Göteborgsområdet (se fig.14) Känner du till några av Sveriges nationella minoritetsspråk? Figur 14. Andel personer (i procent) av de tillfrågade som kan nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken, fördelat på region. Jämförelse mellan mätningarna 1 och Attityd till bevarandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer De nationella minoriteternas språk och kulturer behöver olika former av stöd från samhället för att kunna överleva i Sverige. I vår undersökning ville vi veta hur befolkningens attityd till samhällets bevarande av de nationella minoriteternas språk och kulturer ser ut. Frågan löd: Enligt din uppfattning hur viktigt är det att fortsätta stödja dessa gruppers språk och kultur så att de kan överleva i Sverige? Tycker du att det är mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt? Resultaten visas och kommenteras i diagrammen nedan. Alltmer positiv attityd gentemot minoriteternas språk och kulturer I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 visar årets undersökning att betydligt fler i befolkningen nu anser att det är viktigt att samhället stödjer minoriteternas språk och kulturer. Den andel som svarade mycket viktigt på frågan ökade från 27 procent i 1 års mätning till procent 15 en ökning på hela 11 procentenheter. Befolkningen har alltså blivit mer positiv till bevarandet av minoriteternas språk och kulturer (se fig. 15). 15

17 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 1 15 Figur 15. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Jämförelse mellan mätningarna 1 och 15. Unga alltmer positiva till att bevara minoriteternas språk och kulturer I en jämförelse mellan mätningarna 1 och 15 framgår att det är i den yngsta åldersgruppen (15 29 år) som den positiva attityden ökat mest mellan mättillfällena. I vår undersökning 1 var det 26 procent av de unga som tyckte att det var mycket viktigt att samhället ger stöd för att bevara språken. I 15 års mätning hade den andelen ökat till 49 procent, en ökning med hela 23 procentenheter. Nästan hälften av Sveriges unga tycker i dag alltså att det är mycket viktigt att samhället skyddar och bevarar de nationella minoritetsspråken. Samtidigt minskar den andel av de unga som svarat inte särskilt viktigt med lika mycket, från 31 till 8 procent 15 (dvs. en minskning med 23 procentenheter). Att tala ett nationellt minoritetsspråk har fått högre status bland unga. Eftersom barn och ungdomar är den viktigaste gruppen för språkens överlevnad är resultatet glädjande, säger Christian Mattsson, tillförordnad chef vid Språkrådet. Även om ökningen av den andel som är mycket positiv inte är lika stor bland dem som är 3 år och äldre, återfinns samma mönster i dessa åldersgrupper. Även bland de äldre tycker fler att det är mycket viktigt att bevara språken 15 jämfört med 1. Precis som bland de yngre sjunker samtidigt den andel som anser att det inte alls är viktigt att bevara minoriteternas språk och kulturer (se fig. 16 och 17). 16

18 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (1) år 3-49 år 5-64 år Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 16. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på ålderskategori. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 1. Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) år 3-49 år 5-64 år Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 17. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på ålderskategori. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Attityder till minoriteternas språk och kultur lika oavsett förvaltningsområde Skillnaden i inställningen till samhällets bevarande av minoriteternas språk och kulturer mellan personer som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde och de som bor i övriga delar av landet visade sig vara mycket små. Om man slår ihop grupperna positiva (dvs. de som svarat att de tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att samhället stödjer minoriteternas språk och kultur) var det exakt lika många i de två grupperna (se fig.18). 17

19 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Inom förvaltningsområdena Övriga landet Figur 18. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer. Resultatet delas in i de som bor i ett förvaltningsområde och de som bor i övriga delar av landet. Varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Norra Sverige och storstadsregioner något mer positiva Tidigare i rapporten redovisades de regionala skillnaderna vad gäller allmänhetens kännedom om de nationella minoriteterna. Resultatet var att något fler personer i norra Sverige och storstadsregionerna (dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö) kände till de nationella minoriteterna och minoritetsspråken än i övriga delar av landet, men skillnaderna var mycket små (se fig.13). När det gäller allmänhetens attityd till samhällets stöd till minoriteternas språk och kulturer är de regionala skillnaderna ännu mindre. Mest positiva är dock personer som bor i norra Sverige, där de som svarat att de tycker att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att bevara minoriteternas språk och kulturer är några procentenheter fler än i övriga delar av landet (se fig.19). Mönstret var liknande i mätningen 1. 18

20 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Figur 19. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på region. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15. Kvinnor mer positiva till samhällets stöd för minoriteterna än män När mäns och kvinnors kännedom om de nationella minoriteterna jämfördes (se fig.1) kunde man konstatera att något fler män än kvinnor kunde nämna rätt minoritetsgrupp och språk. När det gäller attityden till samhällets stöd för bevarandet av minoriteternas språk och kulturer är mönstret det omvända kvinnor har en mer positiv attityd till bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Fler kvinnor än män tycker att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att besvara minoriteternas språk och kulturer, och färre kvinnor än män är negativa (dvs. angett svarsalternativet inte särskilt viktigt eller inte alls viktigt ). Män som grupp har dock också blivit mer positiva sedan den förra mätningen 1. Den andel som tycker att det är mycket viktigt att bevara språken har ökat med tio procentenheter mellan mätningarna 1 och 15 från 23 till 33 procent. Samtidigt har andelen negativa minskat, precis som bland kvinnorna (se fig. 21). 19

21 Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (1) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Kvinna Man Figur. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på kön. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen Hur viktigt tycker du att det är att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer? (15) Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Kvinna Man Figur 21. Respondenternas gradering av hur viktigt de tycker att det är att samhället ger stöd för att bevara de nationella minoriteternas språk och kulturer, fördelat på kön. Resultatet för varje svarsalternativ återges i procent. Från mätningen 15.

22 Sammanfattning Språkrådets, Länsstyrelsen i Stockholms och Sametingets undersökning om nationella minoriteter 15 visar att en stor del av befolkningen i Sverige fortfarande inte känner till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken. Bara 66 procent kan nämna någon av de fem minoriteterna, och 65 procent något av de nationella minoritetsspråken. Det innebär att var tredje person i Sverige inte kan nämna någon nationell minoritet eller nationellt minoritetsspråk. Inte ens var tredje person i Sverige vet t.ex. att finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Kännedomen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken har minskat något i alla åldersgrupper sedan den förra mätningen 1, med undantag för den yngsta gruppen (15 29 år) där kännedomen ökar något. Samer och samiska är den minoritet och det språk flest känner till, runt procent. Därefter kommer romer/romska och sverigefinnar/finska. De minst kända minoriteterna och språken är tornedalingar/meänkieli och judar/jiddisch som bara runt procent av befolkningen kan nämna. Unga personer har alltså sämre kunskap om minoriteterna än äldre, men har samtidigt ökat sin kunskap något sedan den förra mätningen 1. När det gäller jiddisch var det fler bland dem som är yngre än 3 år än i de äldre åldersgrupperna som visste att språket är ett nationellt minoritetsspråk. Inga större regionala skillnader gick att se när det gäller kännedomen om minoriteterna. I förvaltningsområdena för finska, meänkieli eller samiska var det dock något fler personer som kände till minoriteterna än i övriga delar av landet. Medan kännedomen om minoriteterna minskat hos allmänheten överlag, har inställningen blivit mer positiv till bevarandet av minoritetsspråken och kulturerna sedan mätningen 1. I mätningen 15 tyckte hela procent att det är mycket viktigt att samhället ger stöd åt de nationella minoriteternas språk och kulturer att jämföra med 27 procent i mätningen 1. Särskilt stor är ökningen av positiva bland de unga, där nästan hälften (49 procent) menar att samhällets stöd till minoriteterna är mycket viktigt. Kvinnor är fortfarande mer positiva än män, men även männen har blivit mer positiva sedan mätningen 1. När det gäller olika delar av landet kan man inte se några större skillnader i attityd till de nationella minoriteternas språk och kulturer. Personer som bor i norra Sverige är något mer positiva, men skillnaderna är små. Sammanfattningsvis visar resultaten att trots att de fem nationella minoritetsspråken utgör en del av vårt kulturarv är de fortfarande okända för en stor del av befolkningen. Det innebär att det krävs fler insatser från majoritetssamhället, inte minst från skolan, för att synliggöra de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken. 21