Direkt. Utbildning för livet. Nya pastors- och ledarutbildningarna presenteras, s Läxhjälp räddar barn i Brasilien från gatan s.

Transkript

1 Nr 1 Februari 2011 Direkt Utbildning för livet Nya pastors- och ledarutbildningarna presenteras, s. 4-5 Läxhjälp räddar barn i Brasilien från gatan s

2 Innehåll Att växa ett gemensamt uppdrag 3 Församlingarna viktiga i nya utbildningar 4 5 Vad har utbildning betytt för dig? 6 7 Notiser och Nytt om namn 8 Utbildning för mötet med andra världar 9 11 Läxhjälp räddar barn från gatan Notiser, kalender och Vi som reser Krönikör: Linnea Åberg 15 Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkommer med sex nummer per år. Adress Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, Örebro Tel , Fax E-post info@efk.se Webbplats Gåvor Bankgiro , Plusgiro Redaktion Elisabet Carleson, David Gelinder, Johanna Lundin. Grafisk idé Ulrika Arenius Ansvarig utgivare Anders Blåberg Tryck Tabergs tryckeri. Omslagsfoto: Simon Sjörén Tidningen skickas till de som anmält att de vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, adresser genom insända församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan ni avbeställa den på tel Evangeliska Frikyrkan (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med 309 församlingar i Sverige och cirka medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige omfattar det gemensamma arbetet församlingsplantering, församlingsutveckling och utbildning. EFK UNG finns med som självständig organisation i rörelsen. missionsdirektorn har ordet Utbildning en hjärtefråga Det här numret av Direkt handlar om utbildning, extra aktuellt då en ny gemensam utbildning med Pingst ffs och Alliansmissionen startar: Akademi för ledarskap och teologi. Vad vinner vi då på en gemensam utbildning? Frikyrkan i Sverige har gjort en resa de senaste 30 åren. När jag började min utbildning i början på 1980-talet hade varje församlingsrörelse sin egen pastorsskola, med något litet undantag. En gång per år, när rektorerna för seminarierna möttes, inbjöds också elevkårernas ordförande till en gemensam träff. Jag fanns med där, men minns inte någon självkritisk fråga om varför varje samfund hade sin egen utbildning. Det har funnits starka känslor kopplade till utbildningsplatser. Seminarier har kallats rörelsernas hjärta: Kortebo, Lidingö, Götabro med flera. Och hjärtat är man rädd om. Vad är annorlunda idag? Den stora förändringen ligger i hur församlingar och blivande elever resonerar. Jag tror det råder en större samsyn idag om att god utbildning är nödvändig, och att utbildning inte koncentreras till några år när man är ung. Församlingar frågar efter goda ledare och steget att välja någon som inte gått den egna rörelsens skola är inte långt. Elever söker sig till sammanhang som de kan identifiera sig med, samfundstillhörighet spelar mindre roll. Dessutom ställs ofta en pragmatisk fråga: Var kan jag studera utan att behöva flytta? Där här förändringen medför möjligheter. Vi kan tänka friare. Det är inte nödvändigt för sammanhållningen i ett samfund att hålla fast vid en egen utbildning. Det är ett gott förvaltarskap av begränsade resurser. En akade När Akademi för ledarskap och teologi startar i höst, byggd på erfarenheter från SALT, kommer den att ha många hjärtan, det vill säga flera studiecentrum nära elevernas bostadsort. Det blir en viktig faktor när elever framöver ska välja både utbildning och utbildningsort. Och församlingsrörelsen får fömånen att vara med, genom förbön och fortsatt offrande men också i mentorskap och genom att identifiera och utmana blivande ledare. Det gäller kyrkans framtida ledarskap en hjärtefråga om något! Omslagsbilden Bilden är från Liljeholmens folkhögskola utanför Linköping, en skola Evangeliska Frikyrkan är huvudman för. Där finns möjlighet att till exempel läsa diakoni, själavård, musik, gå bibelskola eller läsa in gymnasiekompetensen. Foto: simon gelinder Anders blåberg Missionsdirektor anders.blaberg@efk.se 2

3 Att växa ett gemensamt uppdrag Tro handlar om att växa. Efeserbrevet skriver att syftet med församlingens liv är att vi alla blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet (Ef. 4:13). Varje människa behöver fördjupa sin kunskap för att växa och bli den person Gud tänkt. Text: roland spjuth foto: efks arkiv Roland Spjuth Lärare och docent vid Örebro Teologiska Högskola och SALT-utbildningen i Malmö och medlem i arbetsgruppen för den nya utbildningen I kyrkan har det följaktligen alltid funnits speciella tjänster med ansvar för undervisning. Redan från första århundraden vet vi att lärare undervisade personer som ville bli kristna i ganska långa dopklasser (katekumenat) en tradition som idag främst kommer till uttryck i olika Alpha-kurser. Under högmedeltiden startar Europas första universitet därför att kyrkan akut behövde förbättra utbildningen av sina präster. Samma behov av fördjupad prästutbildning var en av den protestantiska kyrkans viktigaste uppgifter under reformationen på 1500-talet. Även frikyrkorörelsen i Sverige drevs av samma längtan efter fördjupning och mognad. Den blev en läsarrörelse som skulle göra slut på namnkristendom och ytlighet. Utbilda ledare nödvändigt Att utbilda och träna ledare är därför en självklar del av församlingens liv. Detta är en livsnödvändighet för att kristna ska växa och förenas med Kristus (v. 4:15). Om inte detta görs kommer vi att bli lekbollar (v. 4:14) som kastas hit och dit i en tid som ängsligt spanar efter senaste trender. Efesierbrevet betonar emellertid kraftfullt att växt och mognad bara sker tillsammans i Kristi kropp. Det är genom olika människors tjänster och gåvor som vi tillsammans växer till likhet med Kristus. Det betyder inte en inåtvänd undervisning. Kyrkans väsen är mission: att i ord och handling bli redskap för rikets växt i världen. Församlingen en miljö att växa i I höst börjar de första studenterna den nya ledarutbildningen Akademi för ledarskap och teologi, ett samarbete mellan EFK, Alliansmissionen och pingströrelsen. En bärande övertygelse med utbildningen är att den inte bara bedrivs i skolan utan också måste ha en församlingsbas för sitt lärande. Det är genom att aktivt delta i församlingens missionsuppdrag som fördjupning sker. Därmed är den nya Vi står alla utbildningen inte församlingsmedlemmar, ledare bara ett skolprojekt. Satsningen är beroende av att församrare i samma upp- studenter och lälingarna är en miljö drag. för tillväxt. Vi står alla... församlingsmedlemmar, ledare, studenter och lärare i samma uppdrag. Tillsammans kan denna satsning kanske uppmuntra oss alla att röra oss vidare mot den mognad som svarar mot Kristi fullhet. Läs mer: På kommande uppslag finns mer information om utbildningsmöjligheterna inom EFK. 3

4 Foto: David Gelinder Församlingar nyckelspelare i nya pastorsutbildningarna I höst drar två utbildningar igång. En ny utbildning, Akademi för ledarskap och teologi, tillsammans med Pingst och Alliansmissionen. En omgjord utbildning vid Örebro Teologiska Högskola. EFK Direkt träffade Ulrik Josefsson, utbildningsföreståndare för Akademi för ledarskap och teologi samt Pekka Mellergård, rektor på Örebro Missionsskola för att få veta mer. Text: elisabet carleson Likheterna mellan utbildningarna är större än skillnaderna. Båda är fyraåriga och riktar sig till de som vill bli pastorer eller andra församlingsledare. Båda ger möjlighet till en teol.kand. på 180 högskolepoäng, men på olika sätt. En bärande tanke i båda är att församling och utbildning i växelverkan ger en lärandespiral för alla, en tanke som slagit väl ut i EFKs ledarskapsutbildning SALT med nästan tjugo år på nacken. Precis som i SALT-utbildningen får varje student en utbildningsförsamling med en mentor. Ledarskapskurser finns det första och andra läsåret i båda utbildningarna. På båda finns även eftergymnasiala folkhögskolekurser de första två åren. ÖTH ansvarar för de sista två åren, på ÖTHs program även för ett tredje år. Ulrik berättar om utbildningarnas innehåll: Vi vill ge studenterna möjlighet att fördjupa den egna erfarenheten av Gud och församling. De behöver också akademiska kunskaper i teologi, kunskaper som ger en genomtänkt tro. För det tredje är färdighetsträning viktigt, det vill säga hur man är en bra ledare i praktiken. Regionalt baserat och campusbaserat Den största skillnaden mellan utbildningarna är lokaliseringen. Akademi för ledarskap är regionalt baserad i fem studiecentrum i Göteborg, Jönköping, Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala och snart även i Umeå. Studenterna är inskrivna på ett centrum, oftast knutet till en folkhögskola. Centrumen ger möjlighet att verka i sin hemförsamling. Varje centrum har några studieledare. Många av föreläsningarna är gemensamma via videolänk. ÖTHs fyraåriga program är campusbaserat i Örebro med fördelarna som närheten till lärarna och biblioteket ger. Campusbaseringen ger också fler valmöjligheter i teologisk inriktning framförallt de två sista åren. Till exempel finns möjlighet att läsa grekiska. Studenterna som går ÖTHs fyraåriga program kan även välja kurser från Akademi för ledarskap och teologi. Förutom utbildningsförsamling till studenterna är den största förändringen jämfört med ÖTHs nuvarande fyraåriga program ett nytt PastorALT ledarskapsår på halvfart, kurser som ägs av Liljeholmens folkhögskola. Det finns också fortfarande möjlighet att läsa en renodlad treårig teol.kand. utbildning vid ÖTH. Det är en stor utmaning för ÖTH i 4

5 Så här är utbildningarna uppbyggda ÖTHs fyraåriga program (3+1) Akademi för ledarskap och teologi år 4 år 4 år 3 Teologiska högskolestudier år 3 Teologiska högskolestudier (ÖTH ansvarar) år 2 år 1 Campusbaserat PastorALT ledarskapsår (folkhögskoleår) år 2 år 1 Folkhögskolestudier (samarbete med Högskolan för ledarskap och teologi i Oslo ger möjlighet till att examinera högskolepoäng) ht vt ht vt höst, berättar Pekka. En helt ny utbildning skapas som vi har ett stort ansvar i, samtidigt som vi gör om vår egen utbildning. Fördelen är att de kan korsbefrukta varandra. Många församlingar behövs Fullt utbyggda har utbildningarna kapacitet för sammanlagt 200 till 250 studenter. En betydande andel av församlingarna behöver involveras som utbildningsförsamlingar. För församlingarna innebär det möjlighet att få två extra händer och ett inflöde av nya idéer, för församlingsledarna att få växa och utbildas i mentorskap. Det finns möjlighet för församlingsmedlemmar att läsa delar av utbildningarna; många kurser är också på halvfart. Som det ser ut nu är studier ofta ett enskilt initiativ. Vi tror att det här upplägget även hjälper församlingar att identifiera potentiella ledare, träna dem och uppmuntra till utbildning, berättar Pekka. Ulrik hoppas också på att församlingarna ordnar internationella studieresor för studenterna: Tänk vilken samlad internatio- nell kunskap som finns i våra tre samfund! Tänk vilken möjlighet att få nyckelpersoner engagerade i internationell mission! Läs mer: Läs mer och ansök på www. altutbildning.se och Sista ansökningsdatum är 15 april. Beslutsunderlaget som EFKs styrelse sa ja till den 29 januari finns att ladda ner på Församlingssidorna på under inloggning. Ulrik Josefsson missionärsbarnet som blev rektor Ulrik Josefsson blir utbildningsföreståndare för Akademi för ledarskap och teologi, en uppgift han ser fram emot med stor förväntan. Ulrik Josefsson från Jönköping är ett okänt namn för många inom EFK. Han är en av pingströrelsens främsta teologer och sedan 2008 rektor för både pingströrelsens och Alliansmissionens pastorsutbildningar. Efter att ha vuxit upp i Stockholm och Filadelfiakyr- kan åkte han som fjortonårigt missionärsbarn till Bolivia för att sedan avsluta gymnasiet i Sverige. En tid som ungdomspastor och skolevangelist i Lund väckte längtan efter att få veta mer med en teol.kand. som resultat fick han frågan om att ansvara för pingströrelsens bibelskola i Jönköping och har sedan dess ägnat sig åt utbildningsfrågor. Den teologi som vi vill ska prägla utbildningen är kombinationen av tron på Bibeln med det varma Gudsmötet och den utma- nande uppgiften att sprida Guds rike. Den här utbildningen skulle jag själv ha behövt då jag var skolevangelist en gång i tiden! När jag ber honom berätta vad EFK betyder för honom nämner han rörelsens långa missionshistoria i modersamfunden och dynamiken som kom med samgåendeprocessen. Rätt hanterat är den kombinationen oerhört spännande. Men framför allt är EFK för mig de människor jag har mött, människor som jag har stor respekt för och tycker om. 5 5

6 Vad har utbildning betytt för dig? Utbildning och fortbildning hör samman med växande och fördjupning. Inom Evangeliska Frikyrkan finns många typer av utbildningar för olika skeden i livet. Vi bad några personer som har studerat eller fortbildat sig inom rörelsen berätta om sina erfarenheter. Text: David Gelinder 1 Varför valde du den utbildningen? 2 Har utbildningen fått dig att reflektera över något särskilt eller förändrat ditt sätt att se på saker? 3 Har du kunnat tillämpa de kunskaper du fått från utbildningen i vardagen? Emanuel Nielsen Landskrona Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT), Hyllie Park folkhögskola i Malmö Jag valde SALT dels för att jag hade vänner som gått där och talat mycket gott om utbildningen och dels för att SALTs upplägg med teori och praktik kändes fräscht. Jag hade bara ett års uppehåll från gymnasie- och eftergymnasiala studier och jag kände att jag ville fördjupa min tro och ledarskap men inte sitta i skolbänken hela tiden. Att få praktisera samtidigt som man lärde var fantastiskt. 2 Åren på SALT var ungefär som att få mina ögon öppnade. Jag trodde jag hade koll på vad jag trodde och tyckte. Det hade jag inte. SALT fick mig att inse att man alltid kan tänka ett steg längre, att det alltid finns ett annat sätt att se på saker och ting. Jag lärde mig att förstå att jag är färgad av mina erfarenheter och att vi behöver tolka vår samtid för att vara relevanta som kyrka. 3 Absolut. Jag jobbar som ungdomspastor idag och även om jag inte alltid pratar om plausibilitetsstrukturer och kultursociologi med ungdomarna så känner jag att mycket annat från SALT hänger med. Undervisningen vi fick om att tänka kring församling känns väldigt relevant i dag. Kurserna i systematisk teologi och Bibelns teologi har fördjupat min kunskap och tro. Det bär jag med mig varje dag. Mattias Berggren Vimmerby NOD-akademin vid Örebro Missionsskola Det var intressanta kurser och det kändes i kursbeskrivningarna som att kurserna var i samma anda som tidsskriften NOD. Jag höll på att läsa upp min kompetens som gymnasielärare och tycke att NOD-kursernas innehåll var mer relevanta, när jag ska undervisa 18-åringar, än vad mer religionshistoriskt inriktade kurser är. 2 Ja, det har breddat min syn på omvärlden, gett mig större förståelse och respekt för alltifrån ateister och nihilister till muslimer och nyandliga människor. Särskilt kursen Gud och kulturen gav mig nya perspektiv på andlighet i mötet med kultur. Har idag lättare att se och kunna analysera det andliga sökandet som finns överallt omkring oss. 3 Ja, som gymnasielärare har jag haft stor nytta av kursernas innehåll, de känns mycket mer som en spegling av det religiösa landskapet i dagens Sverige än vad många andra kurser gör, både vad gäller nya religiösa strömningar och de etiska frågor som togs upp i kursen media, marknad och moral. Har även haft nytta av kurserna i mötet med Alphadeltagare och sökare som kommit till vår församling. 6

7 Foto: Simon Sjörén Bilden är från Liljeholmens folkhögskola. Hanna Thilander Sollentuna Lärjungaskolan vid Götabro kurs- och konferensgård 2010/2011 Jakob Thoresen Rimforsa Bibel och efterföljelse med musikprofil på Liljeholmens folkhögskola 2009/2010 Linnéa Bergström Kristianstad EFK UNGs mentorsgrupp 2009/ Lärjungaskolan var faktiskt det solklara valet för mig redan från början. Dels för att min tro skulle få en stabilare grund genom de många olika ämenena vi läser här och att jag även skulle få bli utbildad till att jobba med en av de saker jag brinner för, som ledare för barn och ungdomar. Att sedan också få göra praktik i tre månader och verkligen få leva det jag lär kändes verkligen hur bra som helst. 2 Götabro förändrar mig nog mer äv vad jag själv vet. Jag har börjat inse och uppleva att ett liv som lärjunge är både spännande och utmanande och om man vågar leva det tillsammans med Gud så är allting möjligt. Jag förundras också ständigt över hur genialisk Gud är som har skapat oss så olika, för att Hans kärlek på olika sätt ska kunna nå så många som möjligt. 3 Jag har verkligen insett vikten av personlig tid med Gud så det har jag nu i allafall lite varje dag. Utbildningen har också gett mig en längtan att göra (inte bara höra) och en större kärlek för mina medmänniskor, att låta det jag lär mig om lärjungaskap bli verklighet. Därför har vi t.ex. varit ett gäng på stan och delat ut mackor för att konkret kunna hjälpa människor och även berätta om Jesus. 1 Jag var ganska inställd på att gå någon form av bibelkurs. Eftersom jag ett år tidigare gick ut estetiska musikprogrammet kände jag att Liljeholmens bibelkurs med profilinriktningar var ett bra sätt att komma igång med musiken igen. Min syster och många vänner har tidigare gått på skolan och det gjorde valet enklare att bestämma mig för just Liljeholmen. 2 Miljöombytet och nya vänner gjorde att sidor hos mig själv sattes i nya perspektiv. Det var väldigt roligt och uppmuntrande att exempelvis upptäcka att ledarskapet även fungerade bland människor jag inte kände sedan tidigare. Mitt lärjungaskap känns mer konkret nu än tidigare. Till och med att diska andras disk har ju faktiskt med efterföljelse att göra! Små saker med stor kärlek blev som ett litet efterföljelse-mantra i klassen och det speglar ganska bra hur jag försöker se på mitt fortsatta lärjungaskap. 3 Absolut! Numera jobbar jag som ungdomsledare och tillämpar mycket tankar och kunskap från bibelskoleåret (såsom efterföljelse och bibelkunskap) i mitt arbete. 1 Den största anledningen var upplägget. Lagom många träffar under ett år med en förståelse för vilka dagar som var lämpliga att träffas. Samt ett förtroende för EFK UNGs satsningar sen tidigare 2 Vi har reflekterat mycket kring olika situationer som vi står i som ungdomsledare och försökt att stötta varandra och hjälpa varandra vidare. Det är inte alltid lätt för en anställd i en församling att hitta en plats där den kan ta emot förbön, dela olika brottningar utifrån tjänsten och utifrån ens privata brottning och liv med Gud. Mina tankar har förändrats genom att vi har fått se oss själva i varandra. På det sättet har vi antingen fått se att fler brottas med samma sak, eller att någon med stor förståelse för vår situation kan se en lösning. 3 Vissa delar tar kanske alltid tag i en mer än andra, men utifrån upplägget så hade vi ett guldläge. Vi var så pass få (åtta deltagare) att vi kunde få en utbildning som var anpassad till oss, inte till en förbestämd mall. Vi har pratat mycket om oss själva, vi som ledare idag - både i tjänsten och som Guds barn oavsett om det finns en anställning i församlingsvärlden i framtiden eller ej. Detta har påverkat min vardag. Ett exempel är hur jag tänker på upplägget av en vecka, eller en termin med ledighet och vila. 7

8 Foto: privat nytt om namn Margareta Mörling, ny medarbetare vid Församlingsprogrammet, ska arbeta med diakonala frågor för församlingar. Margareta, berätta vad du ska göra? Inom EFK har man tidigare gjort en undersökning bland församlingarna för att få en bild av vilka behov av stöd som behövs inom det diakonala området. Många uttryckte att de ville ha hjälp med frågor som rörde Familjen i Kristi efterföljelse. Därför har Församlingsprogrammet bestämt att lägga fokus på det under de kommande två åren. Så det kommer att bli en av de arbetsuppgifter jag främst kommer att koncentrera mig på. Vi kommer att använda oss av några som har stor erfarenhet och erbjuda församlingarna fortbildning. Mer om detta kommer under våren. Jag vill även vara med och uppmuntra församlingsmedlemmarna till vardagsdiakoni. Alla, ung som äldre, kan tjäna på sitt sätt precis där man står mitt i vardagen vare sig man är arbetslös, går i skola, på sitt jobb, i hemmet, i församlingen osv. Din anställning inom EFK är på 30 procent, vad gör du utöver det? Jag föreläser inom om Att undervisa analfabeter och Kulturanpassning, och så skriver jag läromedel för analfabeter. Intresset för pedagogik för analfabeter lades under de 13 år som jag och min man arbetade i Egypten då flera av mina vänner var analfabeter. Jag har undervisat analfabeter i 21 år i Sverige. Jag ägnar också mycket tid med min familj med bl.a. sju barnbarn och församlingen Husbykyrkan. Margareta Mörling är anställd som handläggare (30 %) på Församlingsprogrammet, Sverigekontoret fr.o.m. 1/ Helene Niklasson har slutat som pastor i Vintrosa Baptistförsamling. Lina Skoghäll vikarierar som barn- och familjpastor (50 %) i Filadelfiakyrkan, Örebro från 1/ Lina avslutar sina studier vid Örebro Missionsskola under våren. Kjell-Göran Westerberg börjar som pastor på deltid i Korskyrkan i Byske den 1/ Christian Svahn slutar som ungdomsdirektor för EFK UNG den 1/ efter en tids tjänstledighet. Vad bär du med dig från tiden som ungdomsdirektor för EFK UNG? Det mest uppmuntrande har varit att träffa de lokala församlingarna i olika sammanhang, säger Christian. Det har varit en glädje att få dela utmaningar, besvikelser, tro, kärlek till barn och ungdomar, och att höra om vad församlingarna längtar efter i deras stad. Det sker massor bra saker ute i de lokala församlingarna, och det ger mig hopp om framtiden. David Axelsson som varit vakanspastor i Friförsamlingen i Hällestad kommer under våren att avskiljas som föreståndare i församlingen. Björn Cedersjö är tjänstledig från sin lärartjänst på Örebro Missionsskola under perioden 1/ till 31/ för tjänst vid Sveriges kristna råd. Alzira Ekström börjar som pastor på deltid i Lännäs frikyrka den 1/ Hon kommer senast från missionstjänst i Brasilien. Elin Gert fortsätter som tillförordnad Ungdomsdirektor efter Christian till och med 30/ Elin Henriksson vikarierar (100 %) som personalekonom på Sverigekontoret (AA) 1/ till 31/ under Evelina Bjurlids föräldraledighet. Niklas Holmefur är tjänstledig från sin lärartjänst på Örebro Missionsskola under perioden 1/ till 31/ Lena Isgren har tillträtt som barn- och familjepastor i Östermalmskyrkan i Kristianstad. Joel Jarbo börjar som pastor i Andreaskyrkan i Klippan. Han kommer närmast från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och är utbildad på Johannelunds teologiska högskola. Elin Westöö började den 1/ som som barn och ungdomsledare (100 %) i Lundhagskyrkan i Hovsta, Örebro. Hon avslutade sina studier på Örebro Missionsskola i somras. Ulrika Wijk avslutar sin tjänst 31/ vid second hand-butiken i Saron, Göteborg. Tobias Åberg börjar som ungdomspastor (100 %) i Ryttargårdskyrkan, Linköping från och med 1/ Tobias flyttar från Norrköping där han har varit ungdomspastor i Korskyrkan och studentpastor. Lediga tjänster Evangeliska Frikyrkan söker: Lediga tjänster EFK UNG söker: Regionledare Asien (100%) Informationssamordnare utland (75%) Insamlingsstrateg (100%) Samordnare och marknadsförare för IRIS (50%) Ungdomsdirektor (100%) Handläggare för EFK UNGs bidragsspår (30-50%) Läs mer om tjänsterna på Läs mer på 8

9 Vad ska jag svara min kompis när hon tror att hennes döda mormor vakar över henne? Är alla överlåtna muslimer emot kristna? Islam och en utbredd öppenhet för det övernaturliga är två aktuella företeelser som i alla fall har ett gemensamt: många kristna känner sig osäkra i mötet med dessa. Här behövs utbildning. EFK har gemensamma resurspersoner som vi i församlingarna får vara rädda om. På nästa uppslag får du möta två som kan hjälpa dig och din församling. Utbildning för mötet med andra världar 9 Foto: istockphoto

10 Kunskap om islam och det övernaturliga "Bibelns Gud längtar efter att få upprätta människor" Foto: istockphoto Gjohn-Marko Berisha blev kristen för arton år sedan, ett år efter att han kommit till Sverige från Kosovo. Då var Jesus för honom bara en profet, visserligen syndfri och med makt att döma levande och döda, men ställd under den störste profeten Muhammed. Text: elisabet carleson När jag frågar Gjohn-Marko vad Jesus betyder för honom idag utbrister han: Jesus betyder allt för mig! Han är anledningen till att jag finns till, min trygghet, ja själva livet! Gjohn-Marko ingår i arbetsgruppen för mångkultur och religionsmöten inom EFK. För närvarande utbildar han församlingar i islam ideellt vid sidan av ett lärarvikariat, men längtar att få tillräckligt stöd för att göra det på heltid. Han brinner för att berätta hur man möter en muslims frågor om tron på ett relevant sätt. När han själv var muslim, så var det en persons kunskap och respekt som öppnade Den största skillnaden mellan kristendom och islam är avsaknaden av nåden i islam.... Gjohn-Marko Berisha hans ögon för Jesus. Berättelsen om den förlorade sonen är ett sätt att visa på vem Gud är: Utan nåd Den största skillnaden mellan kristendom och islam är avsaknaden av nåden i islam, och därmed också frälsningsvissheten. Som muslim kan man bara göra sitt bästa och hoppas att Allah vill mig väl. En muslim tänker om Allah som sonen i liknelsen om den förlorade sonen i NT tänker om sin pappa: Jag hoppas att jag kan få arbeta av mina skulder så kanske Allah förlåter mig. Bibelns Gud däremot längtar efter att få upprätta och förlåta människor, precis som pappan i liknelsen. Att säga att Allah och Gud är samma gud är helt omöjligt om man har läst Koranen. Församlingen som familj Gjohn-Marko Berisha ingår i arbetsgruppen för mångkultur och religionsmöten. Att möta muslimer är inte bara en krock med gudsbilder, utan också en kulturkrock. Många muslimer kommer från en kultur där släkten är mycket viktig. Att alltid ställa upp är en självklarhet. När en muslim blir kristen, kanske blir totalt utfryst av sin familj, behöver han inlemmas i en ny familj, församlingen. Jag har sett flera nyomvända kristna som i besvikelse lämnar församlingen då de inte ser familjen i funktion. Istället möts de av en extrem individualism. Jag längtar efter den dag då församlingen på allvar blir en motkultur där vi ser på varandra som en familj. Det är det viktigaste vittnesbördet i mötet med muslimer! Läs mer: Läs mer under på www. efk.se. Lästips: är en kunskapsbank med många frågor och svar om islam. 10

11 Foto: istockphoto Att anlita ett medium för att driva spöken ur huset eller att tala med avlidna anhöriga är idag inte så kontroversiellt. Många sökande och kristna brottas med frågor om andevärlden. Lars Johansson är lärare vid Örebro Missionsskola och utbildar församlingar i frågor som rör trons möte med samhället. Text: elisabet carleson I mötet med människor öppna för det övernaturliga De senaste åren har allt fler berättat om erfarenheter av det övernaturliga. Lars berättar: Det här en fortsättning på intresset för New Age, men är en folkligare andlighet som knyter an till folktron. Intresset har fått extra skjuts genom tv-serier där det övernaturliga spelar en stor roll. Att låta sig styras Lars berättar hur han brukar svara människor som inte är kristna som öppnat sig för övernaturlig information, till exempel genom medium. Först så brukar jag bejaka att det finns människor med andlig kunskap. För det andra brukar jag säga: Bara för att en person har talat sanning om det som har hänt dig, är det inte säkert att han/hon kommer att göra det om din framtid. För det tredje frågan: Vill du styras i dina beslut av sådana här budskap? Vi har så lätt att leva våra liv som självuppfyllande profetior. För det fjärde så brukar jag väcka frågor om den andliga världen. Den kanske inte bara innehåller goda krafter, utan även krafter som bedrar? Var därför försiktig, fördjupa dig inte! Det kanske är en ängel från Gud? Han menar att vi ska vara försiktiga med att kalla allt osynligt för demoner eller inbillning. Vem vet, ljusgestalten din kompis såg kanske var en ängel från Gud, eller motsatsen? Om dina vänner får besök, be dem fråga: Vem har sänt dig? Den frågan är viktig i sådana här situationer. Alltför många människor som öppnat sig för andevärlden kan berätta om positiva erfarenheter i början. Efter ett tag drogs de in i skuggsidan, i en värld där bemästrandet av olika krafter genom magi och manipulation blev vardag. Till sist var Jesus den enda som kunde ge frihet från den fångenskap de upplevde. Vi kan inte tolka alla erfarenheter och det ska vi inte heller. Vår uppgift är att lyssna, be dem reflektera över sina erfarenheter och flika in berättelsen om Jesus som den som har segrat över alla krafter som skapar förvirring. Du kan erbjuda Guds Lars Johansson är lärare vid Örebro Missinsskola. frid genom Jesus. Och be! Utan förbön för de vi talar med kan vi lika gärna lägga ner. Jesus övertygar, inte våra åsikter Lars säger att när vi vågar möta människor och lita på att Jesus själv övertygar kan det vara vändpunkten för en hel församling: Det är viktigt att vara grundad i sin tro: att vi frågat vem Jesus är? Varför vi egentligen är kristna och med i en församling? Samtidigt är våra egna erfarenheter av Jesus avgörande när vi möter människor med övernaturliga erfarenheter. De församlingar som växer idag, är de som tar sina egna och andra människors erfarenheter på allvar! Läs mer: Läs mer i tidningen NOD nr Där kartan tar slut om andlighetens återkomst. Kontakta Örebro Missionsskola för ett ex., tfn

12 I EN ANNAN DEL AV VÄRLDEN Läxhjälp räddar barn från gatan Barn som kommer till fritidshem i Brasilien där de får stöd i läxläsning och får prova på att idrotta, sjunga, spela instrument. Foto:anna-maria jonsson 12