Fördjupad översiktsplan del Åryd
|
|
- Mikael Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Styrande dokument Senast ändrad Fördjupad översiktsplan del Åryd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Fördjupad översiktsplan del Åryd Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige Reviderad Senast ändrad Dnr KS/2013:167: Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation
2 Växjö kommuns översiktsplan del Åryd Antagen av kommunfullmäktige , 85
3 Innehållsförteckning Om översiktlig planering...3 Målbild...4 Utvecklingsprinciper övergripande struktur...5 Användning av mark- och vattenområden...7 Tätortsbebyggelse...8 Verksamhetsområden Park, naturmark och områden för rekreation och friluftsaktiviteter Tätortsnära landsbygden Transportinfrastruktur Områden med särskild hänsyn Riksintresse och miljökvalitetsnormer Granskningsyttrande
4 Om översiktlig planering Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. För att ta tillvara de olika intressena som finns i tätorterna, gör kommunen ofta fördjupningar av översiktsplanen för dessa. Syftet med en översiktsplan är att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Den ger på så sätt vägledning för detaljplanering och bygglov. Den ska också redovisa hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer. Processen Planeringskontoret tog under tidig höst 2011 fram underlagsmaterial i form av en enkel ortsanalys som diskuterades med representanter från Åryds föreningsråd. Den 17 oktober 2011 anordnades ett öppet möte i skolans matsal dit alla boende i Åryd blev inbjudna. Vid mötet presenterades en analys över orten och idéer för ortens utveckling. Syftet var att i ett tidigt skede få in synpunkter, tankar och idéer från invånarna i Åryd. Det öppna mötet lockade ca 35 personer. Synpunkterna som kom in bildade underlag för ett samrådsförslag. Under samrådet fick myndigheter, organisationer och enskilda medborgare lämna sina synpunkter på förslaget. Synpunkterna sammanställdes sedan i en samrådsredogörelse. Efter samrådet arbetades förslaget om till en utställningshandling. Under utställningstiden fick myndigheter, organisationer och medborgare en ny chans att lämna sina synpunkter på förslaget. Den 24 maj 2012 genomfördes ett så kallat Öppet Hus i skolmatsalen i Åryd. Tjänstemän från planeringskontoret fanns på plats för att ta emot synpunkter och svara på frågor. De synpunkter som kom in under utställningen har därefter sammanställts i ett utlåtande och en antagandehandling har tagits fram. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande kan den inte överklagas i sitt innehåll. Översiktsplan Åryd, en del av hela översiktsplanen Åryd behandlas kort i Växjö kommun, översiktsplan, antagen Gällande översiktsplan avses att ersättas av denna Växjö kommuns översiktsplan, del Åryd. Den som vill sätta sig in i översiktsplanens innehåll rekommenderas förutom denna skrift att studera den digitala varianten av översiktsplanen som finns på kommunens webbplats Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 3
5 Målbild Åryd Målbilden är det framtida tillstånd som vi strävar emot. Målbilden ger en bild av hur vi önskar att Åryd kan utvecklas som samhälle på lång sikt. Målbilden är vägledande i samhällsplanering och samhällsbyggande och skapar underlag för förslaget till mark-och vattenanvändningen. Den attraktiva pendlarorten Åryd är ett bra alternativ till Växjö med en småskalig blandad bebyggelse. Det är enkelt att bo och leva i Åryd. Med buss, cykel och bil tar man sig snabbt inom, till och från orten. Här finns fina boendemiljöer för alla åldersgrupper med både villor och hyresrätter. Bruksområdet är ett unikt område i samhället där natur- och kulturmiljön ger en speciell karaktär i boendemiljön. Den grönskande orten med en närvarande kulturhistoria I Åryd är det alltid nära till natur och vatten. Promenadstråket längs Årydsjön, från Udden och ner till banvallen binder samman samhället. Den vackra Årydsjön är en tydlig del av orten. Här finns trygga och säkra grönstråk med grillplatser och lekytor. Förutom Udden är fritidsområdet med fotbollsplaner, motionsspår och pulkabacke en tydlig samlingspunkt för både gammal som ung. Den företagsamma orten I Åryd finns både affär och kiosk. Närheten till bruksmijlön skapar karaktär och trivsel. Företagsbyn sjuder av liv och längs Klackevägen har nya företag etablerats. I Åryd finns möjlighet för både det lilla och större företaget att verka och utvecklas. 4
6 Utvecklingsprinciper övergripande struktur Den attraktiva pendlingsorten Ny bebyggelse möjliggörs i attraktiva sjönära lägen och kulturmiljöer. Flerfamiljshus planeras i de mer centrala lägena så som på Udden men även som inslag i andra områden. Kommunen ska på lång sikt bevaka möjligheten för tågstopp. Den grönskande orten med en närvarande kulturhistoria I Åryd satsas på att utveckla två större fritidsområde, ett vid motionsspåret och ett vid Udden i Årydssjön. Kopplingar, gröna gång- och cykelvägar, mellan bruksområdet, Herrgårdsparken och företagsbyn föreslås. Stränderna ska vara allmänt tillgängliga. Värna och utveckla bruksområdet som besöksmål och boendekvalitet. Den företagsamma orten Företagsbyn utvecklas för att skapa attraktiva miljöer för nya företagsetableringar. UTVECKLINGSPRINCIPER ÖVERGRIPANDE STRUKTUR Möjligheter Närheten till Växjö och attraktiva bostadslägen gör Åryd till ett attraktivt boendealternativ. Fler invånare stärker servicen på orten t.ex. skola, affär och kollektivtrafik. Fler arbetstillfällen skapas i Åryd med fler företag i företagsbyn och en utvecklad turism på udden. Närheten till sjö och skog leder till ett aktivt friluftsliv och en god folkhälsa. Risker Att den privata marken inte tillgängliggörs för utvecklande av nya bostäder och företag och därmed hämmar utvecklingen. Att företagsbyn får fler störande verksamheter som påverkar sin omgivning och att området inte öppnas upp för allmänheten. Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 5
7 Klackevägen Växjövägen Mark- och vattenanvändning Användning av mark- och vattenområden Tätortsbebyggelse Tätortsbebyggelse, förtätningsområde Tätortbebyggelse, LIS-område Tätortsbebyggelse, område med oförändrad använding Verksamhetsområden Verksamhet,omvandling/förtätning Verksamhet, nyexploateringsområde Parker, naturmark och områden för rekreation och friluftsliv Natur och rekreation Natur och rekreation, LIS-område Tätortsnära landsbygden Pågående markanvändning Transportinfrastruktur Järnväg Viktig väg på landsbygden Huvudgata, består Lokalgata infart, nybyggnad Övergripande gång- och cykelväg, nybyggnad Särskild hänsyn Hälsa och säkerhet Översvämningsrisk Bevarandeintresse Kulturmiljö Samhällsviktiga funktioner Inre skyddszon vattentäkt Yttre skyddszon vattentäkt Riksintresse Järnväg Åryds motionsspår Udden Fridhem Masugnsvägen Bruksområdet Företagsbyn Gamla banvallen 6
8 Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i grova drag anser att Åryds mark- och vattenområden långsiktigt ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra åtgärder. Gränserna mellan områdestyperna är ungefärliga, den exakta avgränsningen görs vid detaljplaneringen eller bygglovsprövningen. Tätortsbebyggelse Tätortsbebyggelse används i huvudsak för bostäder med inslag av handel, kontor eller annan verksamhet som är förenligt med bostäder i närheten. Trafikoch parkeringsytor, fritidsanläggningar och mindre grönytor ingår. Riktlinjer för alla tätortsbebyggelse: Sträva mot blandade boendeformer, d.v.s. småhus och flerfamiljshus, av olika storlek och ägande form. Alla tätortens invånare ska ha tillgång till ett lätt tillgängligt grön- eller naturområde inom 300 meter från sin bostad. Placera och utforma bostäder så att de boende får en god ljudmiljö avseende trafikbuller, god luftkvalitet och ingen påverkan från markradon. Gemensamma lösningar för att hantera dagvatten från befintliga och nya områden ska studeras. För en tidig dialog med boende och verksamma vid förtätning och nyexploatering. Tätortsbebyggelse förtätning Förtätning inom det som 2013 är Åryds tätort. ALL TÄTORTSBEBYGGELSE INKLUSIVE FÖRTÄTNINGSOMRÅDE Möjligheter Blandning av boendeformer skapar förutsättningar för en socialt sammanhållen ort. Invånare i olika skeden i livet och med olika bakgrund bor i Åryd. Närhet till sjö och skog stärker ortens attraktivitet och invånarnas folkhälsa. Risker Att ny bebyggelse kring bruksområdet inte anpassas till den värdefulla kulturmiljön och därmed påverkar den negativt. Att skolan utvecklas inom befintligt område utan att ta hänsyn till framtida översvämningsrisker inom skolområdet. Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 7
9 Skolans utbyggnad En utbyggnad av lokaler för förskolan norr om Billavägen kan frigör yta inom befintlig skola som kan användas för grundskoleverksamhet. Området är detaljplanelagt och ägs av kommunen. Masugnsvägen Området består av öppen ängsmark centralt i Åryds bruksområde. Det har tidigare legat ett hus på denna plats. Området ligger inom detaljplan och ägs av Växjö kommun. Detaljplanen möjliggör för flerbostadshus i två våningar. Att bygga upp ett flerfamiljshus här skulle innebära att man återställer bebyggelsen inom bruksområdet. Bebyggelsens placering och utformning ska stärka Åryds bruksområdeskaraktär. Fridhem Området består av öppen mark i anslutning både till skog och till befintlig bebyggelse. Området omfattas av en detaljplan som ger möjlighet till ca 12 lägenheter. Marken ägs av Växjö kommun. Bebyggelsens placering och utformning ska bidra till att stärka Åryds bruksområde. Tätortsbebyggelse LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) Ett attraktivt och sjönära läge är viktigt för att ny bebyggelse ska kunna realiseras i en ort som Åryd. Dessa områden uppfyller de kriterier som Växjö kommun satt upp för så kallad landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Huvudsyftet är att bebyggelsen kan stärka orten Åryd, bl.a upprätthålla serviceunderlaget. Att särskilt peka ut LIS-områden kan ge förutsättningar för lättnader i strandskyddet. Udden Området består av en aspdunge och åkermark. Området ligger med utsikt över Årydsjön i anslutning till bruksområdet. Väster om området går en skogsväg som anslutningsväg till området. Marken ägs av Skogssällskapet. Riktlinjer: Området lämpar sig för några mindre flerfamiljshus. Bebyggelsens placering och utformning ska bidra till att stärka Åryds bruksområde. En fördjupad kulturmiljöutredning bör tas fram i samband med detaljplan. Detaljplanearbetet bör föranledas av en natur inventering. Strandskyddsdispens ska sökas i samband med detaljplanen. En vegetationsridå bör sparas mellan den nya bebyggelsen och herrgårdsområdet. Gamla banvallen Området utmed gamla banvallen består av skogsmark och ligger i anslutning till Årydsjön. Genom området går den gamla banvallen som används som promenadväg. Strandlinjen är idag sluten med enstaka utblickar från banvallen. Längs sjön finns en mindre bebyggd fastighet. Marken är privatägd. 8
10 Nyexploateringsområden Möjligheter Lis-områden, vid Årydssjön, kan bli attraktiva områden som lockar nya invånare. Nya invånare skapar ett befolkningsunderlag som ger förutsättningar för en god service, bl.a. en effektiv och god busstrafik och så småningom ev. tågtrafik. Utveckling av fler gång- och cykel stråk längs sjön skapar förutsättningar för att fler ger sig ut och rör på sig. En idéskiss över hur området vid gamla banvallen kan se ut Riktlinjer: Området är lämpligt för huvudsakligen villabebyggelse ev. med något inslag av mindre flerfamiljshus eller grupphus. Området kan omfatta ca 40 bostäder. Bebyggelse bör främst lokaliseras söder om den gamla banvallen. Bebyggelse norr om banvallen kan prövas vid någon enstaka plats. Banvallen bör användas som allmän gångoch cykelväg. Bergknallen bör vara allmänt tillgänglig och användas som en utsiktsplats i området. Ny väg och gång- och cykelväg till området anläggs mellan järnvägen och Åryds industriby. Hänsyn ska tas till katastrofluckan, som finns väster om området, så den är lättillgänglig vid eventuell översvämningsrisk. Vid detaljplaneläggning bör buller och risker från järnvägen studeras. Vid detaljplaneläggning bör risker med luft ledningen studeras. Detaljplanearbetet bör föranledas av en naturinventering. Strandskyddsdispens ska sökas i samband med detaljplanen. Förorenad mark i naturområdet mellan verksamhetsbyn och området bör studeras vid arbete med detaljplan Tätortsbebyggelse område med oförändrad användning Befintlig bebyggelse som ligger inom område med översvämningsrisk samt järnvägsområde som på lång sikt är lämpligt som stationsområde. Bebyggelse längs vattendraget mellan Tegnabysjön och Årydssjön i centrala Åryd kan komma att påverkas av höga vattenflöden. Riktlinjer: Nybyggnad av bostadshus ska undvikas alternativt föregås av en riskanalys. Om- och tillbyggnader av befintliga bostäder är tillåtet. Hänsyn ska dock tas till översvämningsriskerna. Risker Att de privata markägarna inte är intresserade av att exploatera sin mark vilket hindrar samhällets utveckling. Att strandlinjen i anslutning till de nya bostadsområdena upplevs för privat och påverkar det allmänna friluftslivet. Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 9
11 Verksamhetsområden Möjligheter Att företagsbyn utvecklas med fler företag och samtidigt blir ett attraktivt område att röra sig igenom för Årydsborna. Fler arbetstillfällen i ett järnvägsnära läge kan stötta ett framtida tågstopp. Risker Att företagsbyn trots inriktning och läge utvecklas med fler störande verksamheter som påverkar sin omgivning och att en satsning på god gestaltning av byggnader och allmänna platser uteblir. Att de mer störande verksamheterna vid Växjövägen-Klackevägen påverkar Verksamhetsområden Verksamhetsområdet är avsett för verksamheter som kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller som genererar tung eller stor mängd övrig trafik Verksamhetsmark - omvandling/förtätning Åryds företagsby Området består av ett antal aktiva industrier och verksamheter. Det är ett bra område för att skapa attraktiva miljöer för befintliga och nya verksamheter. Området ligger centralt i Åryd invid Årydssjöns strand. Området är privatägt. Riktlinjer: Befintliga verksamheter ska ges möjlighet att utvecklas på platsen. Nya tillkommande verksamheter bör inte vara störande för boende. Området ska vara allmänt tillgängligt, gator och parker i området bör utformas med god gestaltning så att det blir attraktivt att röra sig igenom området. Gång- och cykelväg anläggs ut med strandkanten för att binda ihop områdena med bruksområdet. Dagvatten ska omhändertas inom fastigheten. Hänsyn ska tas till katastrofluckan som finns öster om området, så den är lättillgänglig vid eventuell översvämningsrisk. Vid byggnation ska förorenad mark studeras. Verksamhetsmark nyexploatering Klackevägens verksamhetsområde Området är beläget väster om befintliga verksamheter vid Växjövägen. Området består av skogsmark. Området avvattnas mot väster, d.v.s inte mot vattentäkten. Marken ägs av Skogssällskapet. Riktlinjer: Området lämpar sig för störande verksamheter. Bostäder är inte lämpligt i området. Verksamheter ska ta hänsyn till skyddsområdet för Åryds vattentäkt. Vid exempelvis brand eller andra olyckstillbud ska man kunna ta hand om utsläpp av kemikalier och extrema flöden så att inte den omgivande marken och vattnet skadas. Dagvattnet ska tas omhand inom respektive fastighet. Verksamhetsområde - Växjövägen Verksamheten består av störande, miljöpåverkande och ytkrävande verksamheter. Marken är privatägd och ligger inom yttre skyddsområdet för Åryds vattentäkt. Riktlinjer: Området ska ta hänsyn till skyddsområdet för Åryds vattentäkt. Icke miljöpåverkande verksamheter får tillkomma inom området. 10
12 Park, naturmark och områden för rekreation och friluftsaktiviteter Grönområden, sjöar och vattendrag som har stor betydelse för alla tätortens eller kommunens invånare. Det är ett besöksmål, dit man tar sig genom hela tätorten eller kommunen för att få just den specifika naturupplevelsen. Det kan också var ett område som lockar turister. Det handlar inte om mindre lekplatser eller kvartersparker som finns inom tätortsbebyggelsen. Park, naturmark och områden för rekreation och friluftsliv - vidareutveckling Natur- och grönområden, Årydsjön och vattendragen har stor betydelse för boendemiljön i Åryd. Här finns kvaliteter som kan locka människor att bo i och besöka samhället. Norra Udden Ut i Årydsjön finns en udde med höga rekreations-, kultur-, och naturvärden. I den norra delen finns en badplats. Område har både lövskog och öppet odlingsplanskap. Området ägs av Skogssällskapet och Växjö kommun. Riktlinjer: En utökning av badplatsen kan prövas. Möjlighet för båtplatser kan prövas. Allmänna och tillgängliga promenadstråk längs stranden bör vidareutvecklas. Grillplatser och ytor för spontanlek föreslås. Åryds motionsspår Väster om samhället finns ett skogsområde med motionsspår. Norr om skolan finns fotbollsplaner m.m. Området ägs av främst av skogssällskapet men också av Åryds idrottsklubb och Växjö kommun. Park, naturmark och områden för rekreation och friluftsaktiviteter - LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) Områden för strandnära verksamheter som kan ge långsiktiga och positiva sysselsättningseffekter. Att särskilt utveckla ett område för turistisk verksamhet i anslutning till Årydsjön kan bidra till sysselsättning, stärka service samt Åryds attraktivitet. Området omfattas av strandskydd. LIS-områden för turistverksamhet kan pekas ut i översiktsplanen vilket kan ge förutsättningar för lättnader i strandskyddet. Södra udden bruksområdet Här finns bruksområdet med masugn och herrgården med tillhörande herrgårdspark. Området består till stor del av ädellövskog. Inom området finns stigar som används flitigt samt en bro över till Ugnsholmen. Området ägs av Skogssällskapet och andra privata fastighetsägare. Riktlinjer: Den industrihistoriskt värdefulla bebyggelsen och anläggningarna ska vårdas och bevaras. Ny bebyggelse bör lokaliseras så att inte de kulturhistoriska värdena försämras. Byggnader för främst besöksnäringen kan prövas. Bryggor får prövas och bör byggas av trä. Träbro mellan Herrgårdsparken och området Gamla banvallen föreslås. Fler anläggningar för friluftslivet föreslås, t.ex. grillplatser. Strandskyddsdispens ska sökas i samband med byggande. Vid byggnation ska förorenad mark studeras. Park, naturmark och område för rekreation och friluftsliv Möjligheter En utveckling av natur- och rekreationsvärden runt Årydssjön, Udden och motionsspåret stärker Åryds attraktivitet och invånarnas folkhälsa. Att utveckla udden och bruks området-herrgården för turism kan stimulera turism med fler besökare och arbetstillfällen på orten. Risker Att bruksområdets höga kulturvärden och Uddens naturvärden påverkas negativt av fler besökare, t.ex. genom mer slitage och ovilja att ta hänsyn till natur- och kulturvärden. Att en bro från Ugnsholmen till det nya bostadsområdet Gamla banvallen påverkar Sågvikens vattenkvalitet. Riktlinjer: Området föreslås utvecklas med fler anläggningar för motion och friluftsliv, t.ex pulkabacke och grillplats. Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 11
13 Tätortsnära landsbygden Land- och vattenområden utanför nuvarande och tillkommande tätort kallas tätortsnära landsbygd. Den tätortsnära landsbygden är avsedd för areella näringar, rekreation och friluftsliv. Mark och vatten fortsätter att används på samma sätt som tidigare. 12
14 Transportinfrastruktur Transportinfrastruktur Järnväg Viktig väg på landsbygden Huvudgata, består Lokalgata infart, nybyggnad Övergripande gång- och cykelväg, nybyggnad Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 13
15 TRANSPORTINFRASTRUKTUR Möjligheter Ny cykelväg längs Växjövägen leder till att fler cyklar för att besöka vänner eller för att komma till skola och arbete. Risker Att inga åtgärder vidtas längs Växjövägen och Billavägen vilket ger en sämre trafiksäkerhet. Transportinfrastruktur Strukturer för den långsiktiga och mest övergripande transportinfrastrukturen redovisas här. Mindre vägar och stigar för gång- och cykeltrafik inom samhället kan finnas men redovisas inte med sitt geografiska läge i översiktsplanen. Viktiga vägar på landsbygden Växjövägen, väg 853, är en viktig väg som förbinder Åryd med riksväg 25 (Växjö-Kalmar). Väster om samhället börjar väg 850 som förbinder Åryd med riksväg 27 (Växjö-Tingsryd). Huvudgata Billavägen är samhällets huvudgata. Övrigt gator tillhör lokalnätet. Järnväg Kust till kustbanan passerar söder om Åryds samhälle. Mötesspår finns söder om samhället för att öka kapaciteten på banan som går mellan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. Ett tågstopp i Åryd vore önskvärt och innebära ökad pendlingsmöjlighet in mot Växjö/ Alvesta och Kalmar/Karlskrona. Se riktlinjer för järnvägen under riksintresse. Riktlinjer Trafiksäkerheten på Billavägen och Växjövägen föreslås ses över och åtgärder vidtas. Ny lokalgata Ny lokalgata föreslås längs järnvägen söder om Åryds företagsby till nyexploateringsområdet Gamla banvallen. Huvudcykelväg Huvudcykelvägar föreslås utvecklas längs med Växjövägen och längs den gamla banvallen. 14
16 Särskild hänsyn och riksintressen Särskild hänsyn Hälsa och säkerhet Översvämningsrisk Bevarandeintresse Kulturmiljö Samhällsviktiga funktioner Inre skyddszon vattentäkt Yttre skyddszon vattentäkt Riksintresse Järnväg Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 15
17 OMRÅDEN MED SÄRSKILD HÄNSYN Möjligheter Att materiella skador från framtida översvämningar minimeras. Genom att värna och ta hänsyn men samtidigt utveckla bruksområden kan det fortsatt stärka Åryds attraktivitet för såväl boende som besökare. Vattentäktens kvalitet kan garanteras för framtiden. Områden med särskild hänsyn Här redovisas några särskilda hänsyn som är viktiga underlag vid planering och byggande. Inom områden med särskild hänsyn kan det vara lämpligt för byggande men särskild hänsyn måste beaktas. Andra planeringsförutsättningar redovisad främst i det digitala planeringsunderlaget. Hälsa och säkerhet Översvämningsrisk På grund av det väder som vi ser idag, med riklig nederbörd eller snabb avsmältning, kan vattennivån höjas väsentligt i våra sjöar och vattendrag. Eftersom bebyggelsen står under många år gäller det att hålla god marginal. Eftersom Åryd ligger i anslutning till Årydsjön ska man ta hänsyn till det vid detaljplaneläggning. Bebyggelsen ska inte lokaliseras inom områden som hotas av BHF, beräknat högsta flöde. Vid bristfällig reglering kan vattenytan komma upp till denna nivå betydligt oftare. I Årydsjön beräknas BHF kunna uppnå 168,4 meter över havet, vilket är ca 70 centimeter över dämningsgränsen. Vattendraget mellan Årydsjön och Tegnabysjön har stor risk att svämma över. Riktlinjer: Bebyggelse bör inte lokaliseras inom områden som hotas av BHF, beräknat högsta flöde. Ny bebyggelse utmed vattendraget mellan Årydsjön och Tegnabysjön rekommenderas inte. Om bebyggelse ändå ska prövas i dessa områden, ska en riskanalys göras. MIFO områden (förorenade områden) inom risk för översvämningar bör studeras. Bevarandeintresse Kulturmiljö Åryds bruk Åryds gamla bruksområde är en av de största kvalitéerna i Åryd och en ovanlig miljö för hela kommunen. Området består av en välbevarad masugn, en rostugn och en herrgård med tydliga spår efter en herrgårdspark. Åryds bruksområde uppkom i början av 1500-talet då det ägdes av en skattebonde och omkring 1570 blev det säteri. Med sina tillgångar till järnmalm i sjöar och myrar, och tillgången till vattenkraft och skogen runt omkring var Åryd ett bra ställe för ett järnbruk. I mitten av 1600-talet grundades Åryds järnbruk av holländaren Arnold De Rees. Bruket hade sin storhetsperiod under senare hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. På 1900-talet togs produktionen upp igen, då man började tillverka spånskivor. Kring masugnen grupperades en mängd byggnader, t.ex. smedjor och bostäder. De röda stugorna utmed Masungsvägen är rester av denna bebyggelse, dock är ingen äldre än 150 år. Masugnen har vid upprepade tillfällen byggts om. Den östra ugnen så sent som 1850-talet och 16
18 den västra s.k. rostugnen nybyggdes Herrgården uppfördes av Johan Lorenz Aschan. Trots att några byggnader har rivits ger Åryd en god bild av brukssamhällenas uppbyggnad under järnhanteringens glansperiod. År 1997 blev Åryds bruk byggnadsminne. Riktlinjer: Byggnadsminnet ska vårdas enligt gällande skyddsföreskrifter. Den industrihistoriskt värdefulla bebyggelsen och anläggningarna ska vårdas och bevaras. Ny bebyggelse bör lokaliseras så att inte de kulturhistoriska värdena försämras. Samhällviktiga funktioner Skyddsområde för vattentäkt Norr om Åryds samhälle ligger Åryds vattentäkt som producerar dricksvatten till Åryd. Eftersom detta är ett grundvattenverk är kvalitén hög redan när vattnet tas in i vattenverket och kräver därför inte samma avancerade reningsprocess som ett ytvatten gör.särskilda skyddsföreskrifter finnas kopplade till skyddsområdena. Riktlinjer: Ny bebyggelse rekommenderas inte tillkomma inom inre eller yttre skyddsområde. Skulle bebyggelse ändå prövas, ska särskild utredning göras. Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 17
19 Riksintresse och miljökvalitetsnormer Riksintresse Ett riksintresse är ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddande och anses som viktiga ur en nationell synvinkel. Det är kommunens ansvar att i sin översiktsplan redovisa hur riksintressena ska skyddas. Riksintresse för järnvägen Kust till kustbanan har interregional betydelse. Riktlinjer: Bullerutredning bör tas fram i samband med nya detaljplaner och bygglov inom befintliga detaljplaner längs järnvägen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger en föreningshalt som inte får överskridas. Gränsvärdena baserar sig på den grad av påverkan som människor och naturen tål. Miljökvalitetsnormerna är bindande och fastställda av riksdagen och de används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnormer enl. 5 kap miljöbalken överskrids. ekologisk status Vattendragets kemiska status (exklusive kvicksilver) är klassad inom kategorin god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Luft Det har gjorts en bedömning att Åryds luftvärden ligger långt under gällande gränsvärden så därför har ingen mätning gjorts. Bedömning Enligt förslaget kommer andelen hårdytor att öka, vilket kan bidra till att orenat dagvatten når sjön vilket kan påverka vattenkvalitén negativt. Därför är det viktigt att lokalt omhändertagande av dagvatten finns inom varje fastighet eller område, så att dagvattnet renas innan det når sjön. Gemensamma lösningar för att hantera dagvattnet från befintliga och nya områden ska studeras. I Åryds fall kommer gränsvärdena för luft inte att påverkas av förslaget. Vatten Vattenmyndigheterna har enligt vattendirektiven fastställt miljökvalitetsnormer för Sveriges vattenförekomster. Där har man bedömt ekologiskoch kemiskstatus samt om dessa normer kan uppnås eller inte. Årydsjön har god ekologisk status. I sjön fastställs miljökvalitetsnormen god ekologisk status När det gäller sjöns kemiska status (exklusive kvicksilver) så är den klassad inom kategorin god kemisk ytvattenstatus år Sjöns fastställda miljökvalitetsnormer har god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Vattendraget mellan Tegnabysjön och Årydsjön har en måttlig ekologisk status, en bedömning som grundas på fiskbedömningen. I detta vattendrag fastställs miljökvalitetsnormen god 18
20 Klackevägen Växjövägen Användning av mark- och vattenområden Tätortsbebyggelse Tätortsbebyggelse, förtätningsområde Tätortbebyggelse, LIS-område Tätortsbebyggelse, område med oförändrad använding Verksamhetsområden Verksamhet,omvandling/förtätning Verksamhet, nyexploateringsområde Transportinfrastruktur Järnväg Viktig väg på landsbygden Huvudgata, består Lokalgata infart, nybyggnad Övergripande gång- och cykelväg, nybyggnad Särskild hänsyn Hälsa och säkerhet Översvämningsrisk Bevarandeintresse Kulturmiljö Samhällsviktiga funktioner Inre skyddszon vattentäkt Parker, naturmark och områden för rekreation och friluftsliv Natur och rekreation Natur och rekreation, LIS-område Yttre skyddszon vattentäkt Riksintresse Järnväg Tätortsnära landsbygden Pågående markanvändning Åryds motionsspår Udden Fridhem Masugnsvägen Bruksområdet Företagsbyn Gamla banvallen Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 19
21 20
22 Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 21
23 22
24 Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 23
25 24
26 Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 25
27 PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR 26
28 Växjö kommuns översiktsplan - del Åryd 27
29 Planeringskontoret Box Växjö tel Foton: Rebecca Martinsson, Frida Håkansson, Maria Arvidsson Illustrationer: Fru Berg Form: Kristina Gustafsson, komunikationsenheten Växjö kommun
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning
1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Ingelstad Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad
Ingelstad Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad SAMRÅDSFÖRSLAG Samråd: 15 november 2014 28 februari 2015 Planeringskontoret november 2014 1 Innehåll Målbild Ingelstad 2030 4 Användning av mark- och
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen
Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut
Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN
B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av S K E D A L A 4 : 1 Skedala, HALMSTADS KOMMUN Standardförfarande, KS2015/00549 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014
A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut
översiktsplan Växjö kommun, del Åryd
Samrådsredogörelse tillhörande översiktsplan Växjö kommun, del Åryd Samrådsredogörelse Resultatet av samrådet redovisar kommunen i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar och visar kommunen
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande
Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN
Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07
LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
SAMRÅDSTID 15 JUNI TILL 27 JULI
SAMRÅDSHANDLING 1(6) Planprogram för Sandika Norra (Gällande fastigheterna Sandika 6:2, Östhammar 5:58 m.fl) Östhammars kommun, Uppsala län SAMRÅDSTID 15 JUNI TILL 27 JULI 2009 Ytterligare information
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)
CHECKLISTA-UNDERSÖKNING Detaljplan för del av DANSKBO 2:2 Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) En undersökning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas
Vårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg
2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Breared 1:105 M FL Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret 2015-01-09
Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län
1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för
1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk
LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Landvetter. 18 december 2018
Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB. Antagandehandling Dnr 2013/0357 KS.203
DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB Antagandehandling 2014-05-15 Dnr 2013/0357 KS.203 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 3 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63
Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg, behovsbedömningen, ska avgöra om detaljplanen,
Landsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.
Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen
Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län
2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING
Härryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret
Vårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen
1 (7) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Samt upphävande av del av Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda Samrådshandling 2 (7) Plan- och genomförandebeskrivning
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Hällingsjö. 29 november 2018
Hällingsjö 29 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Del av STUVERUM 1:6, Lofta
Del av STUVERUM 1:6, Lofta Ekhagens golfbana Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Västerviks kommun Kommunledningskontoret 2007-11-05, reviderad 2011-05-17
Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län
Upphävande av Detaljplan Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KS 2015-10-12 LAGA KRAFT 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-09-30
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/00170 Datum: 2018-01-15 Handläggare: Clara Persson Harlin för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G