Kompensationsplan tillhörande ansökan om artskyddsdispens för detaljplan vid Halvorsäng

Transkript

1 Kompensationsplan tillhörande ansökan om artskyddsdispens för detaljplan vid Halvorsäng

2 Rapporten bör citeras som: Askling J, Stahre M & Sörensen J Kompensationsplan tillhörande ansökan om art- och biotopskyddsdispens för detaljplan vid Halvorsäng Calluna AB, Göteborg. I löpande text: (Askling m.fl. 2013) Callunas interna projektkod: Halvorsäng del II, Projektets organisation: John Askling (Projektledare, rapport), Christoph Kircher (analys, GIS), Mattias Stahre (inventering hasselsnoksbiotoper, rapport), Jakob Sörensen (Projektledare, inventering mindre hackspettbiotoper, rapport). Kontakt för denna rapport: John Askling, john.askling@calluna.se eller Fotografier: Om inget annat anges John Askling, Calluna AB. Framsidan: Mindre hackspett, (foto: Uno Unger, med tillåtelse från Göteborg stad), hasselsnok (foto: Mattias Stahre). 1

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund Inledning Detaljplanens syfte Tidigare utredningar Arbetsprocess och tidsplan Processen hittills Artskyddsförordningen 6 2. Avgränsning av och kunskap om arterna 7 3. Sammanfattande resultat av tidigare inventeringar Mindre hackspett Hasselsnok Slutsatser om gynnsam beverandestatus Vad ska kompenseras? Allmänt om kompensationer Kompensationsberäkning Kompensationsplan Övergripande syfte och mål Kompensationsområden Kompensationsplanen i sammanfattning Beskrivning av kompensation i delområden Svartemosse Planområdet med omgivningar Beskrivning av generella åtgärder Uppföljningsprogram Referenser 30 Skriftliga referenser 30 Bilaga 1. Metodik 34 Inventering av miljöer för mindre hackspett 34 Inventering av häckningsförekomst av mindre hackspett 35 Inventering av miljöer för hasselsnok 36 Biologisk infrastruktur 36 2

4 1. Uppdrag och bakgrund 1.1 Inledning Calluna har av Scandinavian Distripoint AB (SDAB), dotterbolag till Göteborgs Hamn AB, fått i uppdrag att utföra utredningar om arter som omfattas av artskyddsförordningen i ett område som är under detaljplaneläggning för ett logistikområde vid Halvorsäng på Hisingen, Göteborg stad. I uppdraget har ingått att utreda bevarandetillståndet för mindre hackspett och hasselsnok, både inom planområdet och lokalt på Hisingen och Göteborg, samt att ta fram en kompensationsplan för arterna. Detaljplaneområdet Halvorsäng är 53 ha och ingår som en del av programområdet Halvorsäng och Vikan som totalt omfattar en areal på runt 140 ha (figur 1). Halvorsäng är ett kuperat skogs- och hällmarksområde. Åt både norr och söder omges Halvorsäng av större trafikleder och åt väster finns Vikans kross. Hela planområdet har pekats ut som riksintresse för logistikverksamhet knuten till Göteborgs hamn och liknande verk- Kompensationsplan för Halvorsängs detaljplan Hisingen Halvorsäng inventeringscirkel km km Planområde Halvorsäng Figur 1. Planområdet Halvorsäng ligger på Hisingen, Göteborg. Söder om planområdet syns Göta älvs mynning. 3

5 samheter. Marken ägs idag till huvuddelen av SDAB, som förvaltar mark för logistikbehov för hamnens räkning. Området har också tidigare pekats ut som riksintresse för kommunikation; sjöfart och hamn enligt MB 3 kap. Nordvästra delen av planområdet ska inledningsvis användas för täktverksamhet och denna verksamhet drivs av Skanska. Både i omgivningen och inom detaljplaneområdet finns dokumenterade naturmiljövärden med värdefull natur och förekomst av hotade-/rödlistade arter. Området användes delvis till jordbruk fram till mitten av 1970-talet och har därefter fungerat som icke planlagd naturmark. I nuläget pågår flera olika verksamheter bl.a. en bergkross och anläggning av lokalgator, leder och ett vägmot i Trafikverkets regi. Delar av naturmarken planeras att sparas med hänsyn till naturvärden och landskapsbild. Miljöförvaltningen samt Park- och naturförvaltningen i Göteborg har uppmärksammat att arter listade i artskyddsförordningen kan komma att påverkas av det nya logistikområdets verksamhet och att effekterna på arterna därför måste utredas. I Callunas utredningsuppdrag ingår att utreda möjliga effekter av den planerade verksamheten på den lokala populationen av två förekommande arter i närområdet; mindre hackspett (Dendrocopos minor) och hasselsnok (Coronella austriaca). I uppdraget ingår även att föreslå några generella kompensationsåtgärder i planområdets närmaste omgivningar för att motverka eventuella negativa konsekvenser för dessa båda arter. 1.2 Detaljplanens syfte Syftet med planen är att tillskapa ny mark för verksamheter inom logistikområdet (lagring, omlastning och distribution av olika slags gods). Den avsedda verksamheten kommer att kräva stora plana, hårdgjorda ytor och stora hallar. Planförslaget omfattar därför över kvadratmeter yta som skall användas för bl.a logistikverksamhet och bensinstationer (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret 2011b och Göteborgs Stad, Fastighetskontoret 2011). Områdets läge i förhållande till infrastruktur samt dess närhet till hamnen gör det till ett viktigt tillskott och komplement till nuvarande verksamhetsområden. Ytterligare ett syfte med planeringen är att ersätta den bergtäkt som går förlorad vid Vikan, med ett nytt täktområde öster om Vikan. Då området är delvis mycket kuperat måste omfattande schaktning och utfyllnad genomföras för att få fram stora plana ytor. Det är nödvändigt att anpassa planområdets höjdsättning till det omkringliggande landskapets nivåer. Planen bedöms därav medföra en betydande miljöpåverkan såsom avses i Miljöbalken 6 kap 11 varför en miljöbedömning krävs. Miljöbedömningen innebär bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har upprättats i samband med planarbetet (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret 2011a). 1.3 Tidigare utredningar I samband med detaljplanens upprättande har flera olika utredningar av områdets mark och vegetation m.m. tagits fram. Bland annat har flera arkeologiska undersökningar utförts mellan åren (von der Luft 2004, Nordin 2008, Wennstedt Edvinger & Olofsson 2008, Nordin 2009 och Gustafsson 2010). I tillägg har frågor som rör 4

6 bullernivåer (Wigholm & Wigström 2011) samt dagvatten (Ekström 2011) och geologi (Nieminen 2009 och 2011) utretts för området. En trafikanalys (Rudhag & Hermansson 2011) har tagits fram för projektområdet liksom en riskanalys för transport av farligt gods (Thorwaldsdotter 2011). Fem naturorienterade inventeringar har företagits inom planområdet mellan Dels utfördes en inventering av områdets natur- och grönstruktur av GF-konsult (Rydbeck & Bergil 2007) på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret under Under 2008 företogs bl.a. en inventering av hasselsnok av Göteborgs Naturhistoriska museum (Lithander & Nilsson 2008) på uppdrag av miljöförvaltningen samt en inventering av mindre hackspett (Ström 2008) på uppdag av Stadsbyggnadskontoret och Park- och Naturförvaltningen. Under 2010 och 2011 studerade och värderade COWI biotopskyddade objekt i området (Rhode 2010) och genomförde en naturinventering (Rhode 2011). 1.4 Arbetsprocess och tidsplan Samråd för detaljplanen hölls under hösten Detaljplanen planeras att ställas ut under våren 2014 och antas efter sommaren Byggstart är planerad till 2014/2015. Fem olika naturinventeringar har företagits inom planområdet mellan Dels utfördes en inventering av områdets natur- och grönstruktur av GF-konsult (Rydbeck & Bergil 2007) på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret under Under 2008 företogs bl.a. en inventering av hasselsnok av Göteborgs Naturhistoriska museum (Lithander & Nilsson 2008) på uppdrag av miljöförvaltningen samt en inventering av mindre hackspett (Ström 2008) på uppdag av Stadsbyggnadskontoret och Park- och Naturförvaltningen. Under 2010 och 2011 studerade och värderade COWI biotopskyddade objekt i området (Rhode 2010) och genomförde en naturinventering (Rhode 2011). Calluna genomförde under ett utredningsarbete med syftet att undersöka vilka ekologiska följder som detaljplanen i Halvorsäng kommer att få på områdets delpopulationer av mindre hackspett och hasselsnok (Nitterus 2012). Denna utredning ligger till grund för denna kompensationsplan. 1.5 Processen hittills Hösten 2007 inleddes en diskussion om dispensansökan för borttagande av biotopskydd och artskydd. Länsstyrelsen har senare meddelat att en ansökan om biotopskydd inte är nödvändigt eftersom området inte längre kan anses vara jordbruksmark. Under har fyra dialogmöten hållits med länsstyrelsen för att klargöra hur dispensansökningarna ska hanteras. Ett antal möten mellan SDAB, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen och Park- och naturförvaltningen vid Göteborg Stad har ägt rum. Även fältbesök där Calluna och biologer från Park- och naturförvaltningen medverkat har ägt rum. Dessa har syftat till att på plats studera möjligheter för kompensationsåtgärder. De olika möten som genomförts har starkt bidragit till den slutliga plan som presenteras i denna rapport. 5

7 1.6 Artskyddsförordningen Genom miljöbalkens åttonde kapitel har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att utfärda regler till skydd för hotade djur- och växtarter utöver vad jakt- och fiskelagstiftningen innebär. De reglerna finns i artskyddsförordningen som reglerar skydd av djur och växter, deras livsmiljöer och olika verksamheter som hanterar hotade djur och växter. Förordningen går tillbaka på EU:s fågeldirektiv samt artoch habitatdirektivet. Enligt 4 4 punkten i artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser, oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt. De arter som artskyddsförordningen gäller listas i bilaga 1 och 2 till förordningen. Som fortplantningsområde och viloplats bör räknas den lokala populationens hemområde enligt Naturvårdsverkets riktlinjer (Naturvårdsverket 2009). Enligt 14 artskyddsförordningen får länsstyrelsen i det enskilda fallet bevilja dispens från förbuden i 4 om: 1. det inte finns någon annan lämplig lösning, 2. dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och 3. dispensen behövs enligt någon av punkterna a) f). Vad gäller punkten 1 och 3 har länsstyrelsen meddelat att det finns tillräckligt underlag för beslut. I korthet är motivet att att logistiklösningar till hamnen måste ligga nära hamnen (pkt 1) samt att hamnen utgör riksintresse och därmed har ett starkt allmänintresse (pkt 3). Denna rapport koncentreras därför till en utredning av punkt 2, d.v.s dispens får ges om detaljplanen/verksamheten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Först bör bästa tillgängliga kunskap om artens bevarandestatus i dess svenska utbredningsområde inhämtas. Därefter bör effekten av åtgärden på den lokala populationen bedömas. Här har länsstyrelsen fastslagit att den lokala populationen av mindre hackspett ska begränsas till Stor-Göteborg (Göteborgs Stad och närmast omkringliggande kommuner) medan populationen av hasselsnok har begränsats till Hisingen. Om dispens ska kunna ges måste utredningen visa att gynnsam bevarandestatus inte försämras för någon av nivåerna lokal population eller artens förutsättningar i hela utbredningsområdet. Detta gäller oavsett kompensation eller inte. För att medge en dispens för artskyddsförordningen kan länsstyrelsen kräva att verksamhetsutövaren ska ta fram en kompensationsplan med kompensations- och uppföljningsåtgärder. Kompensationen gäller för den negativa åtgärdens effekt. Här spelar kompensatoriska åtgärder en viktig roll. Det är också rekommenderat i EU Kommissionens vägledning att kompensationen ska finnas på plats innan den negativa effekten inträffar. Kompensationsåtgärder bör följas upp för att säkra att åtgärder inte får en negativ effekt eller att metoder för kompensation är tillräckligt effektiva. Uppföljning görs lämpligen genom kontrollprogram eller återinventeringar. 6

8 2. Avgränsning av och kunskap om arterna Efter ett första inledande dialogmöte med länsstyrelsen, beslutades om ett antal avgränsningar för Callunas utredningsarbete. Detta gällde bl.a. valet av utredningsområde för de båda arterna på lokal nivå och regional nivå samt vilka analyser som behövdes för att få fram ett beslutsunderlag i ärendet. Effekter på delpopulationen - lokalt Mindre hackspett: Det är svårt att avgränsa en lokal population för mindre hackspett. Den förekommer i västra Sverige med närmast kontinuerlig utbredning. Istället får avgränsningen göras så att ett tillräckligt stort område kan fångas för att kunna svara på frågan om den lokala populationens bevarandestatus kan förändras. Som avgränsning har därför Storgöteborg använts. Effekten av detaljplanen kan i värsta fall bli att en häckningslokal försvinner för den lokala populationen och den skulle då teoretiskt gå från gynnsam till icke gynnsam bevarandestatus med följden att dispens inte kan ges. Häckningsmiljöerna har karterats med olika noggrannhet. För Storgöteborg har data från Artportalen använts i kombination med regionala lövskogsinventeringar samt Atlasinventeringen av fåglar (Aronsson 2009). Utifrån detta har förutsättningar för den lokala populationen i stort kunnat hanteras. För att utreda kvalitet och mängd livsmiljöer, och därmed förutsättningarna för häckning av mindre hackspett, skapades ett inventeringsområde i form av en cirkel med radien 2 km kring planområdets mittpunkt (motsvarande totalt 1257 ha). Om det finns tillräcklig areal med lämpliga livsmiljöer inom en sådan cirkel är det stor sannolikhet att häckning av mindre hackspett kan fortgå även i framtiden men om arealen understiger en viss nivå och kvalitet är risken stor att häckning inte längre är möjlig. Liknande angreppssätt har tidigare prövats med framgång vid inventeringar av mindre hackspett i Göteborgs centralort (Åhlund och Ahlén 2011 och 2012). Inventeringsområdet täcker också in naturreservatet Rya Skog som med stor sannolikhet också utgör ett kärnområde för mindre hackspett i närområdet till Halvorsäng. Vissa justeringar av cirkeln har gjorts för att fånga de mest intressanta områdena i närheten samt för att ta bort helt ointressanta delar. Inventeringsområdet har sedan fältinventerats varvid ekologiskt relevanta hackspettsmiljöer avgränsdats och klassificerats. Det inventerade området, inventeringsytan som ingår i cirkeln, motsvarar drygt 1080 ha. Inom planområdet har också en häckfågeltaxering genomförts för att se om mindre hackspett häckar i området. Hasselsnok: Hasselsnok har hanterats på ett liknande sätt som mindre hackspett, d.v.s för den lokala populationen på Hisingen har kända förekomster och fjärranalys av livsmiljöer varit underlaget. Att den lokala populationen avgränsats till Hisingen beror på att Göta älv och Nordre älv utgör en naturlig barriär för artens spridning i området. Hisingen är också tillräckligt stort för att hysa en livskraftig och sammanhängande lokal population. Någon fjärranalys har inte gjorts i detta projekt utan data från Hisingens logistikcentrum utnyttjades (Askling et al. 2010). För att utvärdera lokala effekter på delpopulationen av hasselsnok vid Halvorsäng genomfördes klassificering av livsmiljöer i en fältinventering som omfattade hela detaljplaneområdet (53 ha). 7

9 Gynnsam bevarandestatus Ett centralt begrepp för att bedöma påverkan på en art som omfattas av artskyddsförordningen är begreppet gynnsam bevarandestatus (se faktarutan). De viktigaste negativa effekterna av vägar och bebyggelse som kan påverka gynnsam bevarandestatus är direkt habitatförlust, kvalitetsförsämring av habitat samt barriäreffekter. Tillsammans bidrar dessa till fragmentering av befintliga populationer vilket ökar risken för lokala utdöenden. Vad gäller konsekvenser av vägar och bebyggelse finns det en skalproblematik att ta hänsyn till. För de enskilda individerna och den lokala populationen är det viktigt vad som sker med livsmiljön i den omedelbara närheten till exempel om habitatet minskar i areal eller om kvaliteten försämras. För långsiktig överlevnad är dock den lokala populationen beroende av invandring av nya individer och då är landskapsskalan relevant. Ett annat viktigt perspektiv för att bedöma konsekvenser är tidsfaktorn. Vissa effekter märks snabbt såsom ökad trafikdödlighet, men de allvarligaste effekterna är ofta de som äger rum på sikt. En arealminskning eller kvalitetsförsämring av ett habitat kan med tiden ge utdöenden för en hel population. Därför bör hänsyn till både skalan och tidsperspektivet tas vid en konsekvensbedömning. FAKTARUTA Gynnsam bevarandestatus En arts bevarandestatus anses gynnsam när: 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt (16 förordning (1998:1252) områdesskydd). 8

10 3. Sammanfattande resultat av tidigare inventeringar 3.1 Mindre hackspett Förekomst och häckning Detaljplaneområdet besöktes vid sammanlagt fem tillfällen, nämligen 4/4, 17/4, 28/5, 7/6 och 9/6 av ornitologen Uno Unger. Som mest identifierades 3-4 individer (en-två hannar och två honor) samtidigt inom detaljplaneområdet och vid samtliga besök noterades arten. Slutsatsen är att häckning sker i planområdet även om häckningsplatsen inte kunde hittas. Det är dock en svår art att finna häckningsplatsen för. Ropande individer under hela säsongen (även i juni) gör att lokalen får anses vara en säker häckningsplats. Analys av mängd och kvalitet på livsmiljöer Vid fältkarteringen inventerades samtliga passande livsmiljöer inom inventeringsområdet ( cirkeln ). Inom detta område kan både planens konsekvenser samt kumulativa effekter av annan planering bedömas. Varje avgränsat område klassades i en tregradig skala efter lämplighet som livsmiljö för mindre hackspett. Analys har gjorts för perioden före, under och efter exploatering. Som utgångsläge valdes hur mycket habitat som fanns före Året valdes p.g.a att det från 2008 har gjorts en mängd exploateringar och andra förändringar i både planområdet och i dess omgivningar. Förekomsten av mindre hackspett kan därför vara knuten till en situation som rådde innan 2008 och att dess fortsatta existens är osäker, d.v.s förlusten av habitat som skett sedan 2008 kan ha blivit för stor. Utöver utgångsläget innan 2008 har mängden habitat i nuläget analyserats samt för ett framtidsscenario (vad som antas bli kvar efter att alla befintliga eller pågående planer genomförts). Med nuläget avses åren Framtid har angivits till vad som händer efter Att året använts som gräns för framtid har att göra med att alla utredningar och analyser hänför sig till det året. Arealberäkningarna har gjorts enligt försiktighetsprincipen med vilket menas att förlusten av livsmiljöer snarare överskattats än underskattats. Totalt klassades 71 objekt inom hela inventeringscirkeln, varav 8 delobjekt låg inom detaljplaneområdet (Tabell 1). Av de 71 klassade objekten var 13% (9 st) mycket lämpliga livsmiljöer för mindre hackspett (högst värde), 54% (38 st) lämpliga livsmiljöer och 34% (24 st) mindre lämpliga/framtidspotential som habitat. I planeområdet var hälften av objekten mycket lämpliga livsmiljöer (4 st), 38% (3 st) var lämpliga livsmiljöer och drygt 13% (1 st) klassade som mindre lämpliga (Tabell 1). Tabell 1. Antalet klassade livsmiljöer för mindre hackspett inom inventeringscirkeln och detaljplaneområdet. Kvalitet på livsmiljö Inventeringscirkeln Antal klassade objekt Detaljplaneområdet Mycket lämpligt 9 4 Lämpligt 38 3 Mindre lämpligt/framtidspotential 24 1 Totalt:

11 Mindre hackspett klassad areal (total) Utgångsläge (före 2008) 250 ha Nuläge ( ) 214,5 ha Framtid (efter 2012) 139 ha Planområde Halvorsäng Inventeringsområde Inventeringscirkel 2km Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential Planområde Halvorsäng Inventeringsområde Inventeringscirkel 2km Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential Planområde Halvorsäng Inventeringsområde Inventeringscirkel 2km Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential km Figur 2. Totala mängden lämpligt habitat inom inventeringscirkeln för mindre hackspett vid utgångsläget (före 2008), nutid (mellan ) och i framtiden. Mindre hackspett klassad areal (total) Utgångsläge (före 2008) 41 ha Nuläge ( ) 16 ha Framtid (efter 2012) 4,2 ha Planområde Halvorsäng Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö Ü 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential Planområde Halvorsäng Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö Ü 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential Planområde Halvorsäng Miljöer för mindre hackspett Klass 1. Mycket lämplig livsmiljö 2. Lämplig livsmiljö Ü 3. Mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential m Figur 3. Totala mängden lämpligt habitat inom planområdet för mindre hackspett vid utgångsläget (före 2008), nutid (mellan ) och i framtiden. 10

12 Arealer med lämpliga hackspettsmiljöer redovisas klassvis per kvalitetsklass för inventeringscirkeln (till vänster, Tabell 2) och för detaljplaneområdet (till höger, Tabell 2). Tabell 2. All klassad areal med lämpliga livsmiljöer för mindre hackspett för utgångsläget (före 2008), nutid ( ) och framtidsscenario inom inventeringscirkeln (till vänster i tabellen) och inom detaljplaneområdet (till höger i tabellen). Kvalitet på livsmiljö (habitatkvalitet) Inventeringscirkeln (area i ha) Utgångsläge (före 2008) Nutid ( ) Framtid Detaljplaneområdet (area i ha) Utgångsläge (före 2008) Nutid ( ) Framtid Mycket lämpligt Lämpligt Mindre lämpligt/framtidspotential 69 37, ,2 0 Totalt: , ,2 4 Resultatet av analyserna inom inventeringscirkeln visar att 111 ha av alla livsmiljöer för mindre hackspett kommer att exploateras och försvinna mellan utgångsläget (före 2008) och i framtiden (Tabell 2). Detta motsvarar knappt hälften av allt habitat (44%). Fördelningen per kvalitetsklass på den areal som riskerar att försvinna är 11 ha mycket lämplig livsmiljö, vilket motsvarar 22% av all befintlig areal. Motsvarande för klassen lämplig livsmiljö är 62 ha eller 47% av alla areal. För mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential riskerar 38 ha eller 55% av arealen att försvinna (Figur 2). Resultatet av analyserna för enbart planområdet Halvorsäng visar att 90% eller 37 ha av alla livsmiljöer för mindre hackspett kommer att exploateras och försvinna mellan utgångsläget (före 2008) och i framtiden (Tabell 2). Fördelat på de olika kvalitetsklasserna så försvinner 8 ha mycket lämplig livsmiljö (67% av all areal), 6 ha lämplig livsmiljö (100%) och 23 ha mindre lämpligt habitat/framtidspotential (100%) (Figur 3). 3.2 Hasselsnok Samma tidpunkter har analyserats även för hasselsnok, d.v.s innan 2008, nuläget ( ) och efter exploatering (framtid). Redovisning av lämpliga livsmiljöer för hasselsnok inom detaljplaneområdet framgår av Tabell 3. Tabell 3. Förändringar i areal livsmiljö för hasselsnok inom planområdet Halvorsäng p.g.a pågående och planerad exploatering. Arealerna redovisas per klass (mycket lämpligt habitat samt lämpligt habitat) och totalt. Kvalitet på livsmiljö (habitatkvalitet) Detaljplaneområdet (area i ha) Utgångsläge (före 2008) Nutid ( ) Framtid (efter 2012) mycket lämpligt habitat 23 6,4 1,5 lämpligt habitat 5,1 4 0,1 Totalt: 28,1 10,4 1,6 Resultatet av analyserna för planområdet Halvorsäng visar att 26,5 ha (94%) av allt habitat kommer att exploateras och försvinna mellan utgångsläget (före 2008) och i fram- 11

13 Hasselsnok klassad areal (total) Utgångsläge (före 2008) 28,1 ha Nuläge ( ) 10,4 ha Framtid (efter 2012) 1,59 ha Planområde Halvorsäng Naturinventering hasselsnok Lämplig livsmiljö Mycket lämplig livsmiljö Ü Planområde Halvorsäng Naturinventering hasselsnok Lämplig livsmiljö Mycket lämplig livsmiljö Ü Planområde Halvorsäng Naturinventering hasselsnok Lämplig livsmiljö Mycket lämplig livsmiljö Ü m Figur 4. Totala mängden klassad areal inom planområdet Halvorsäng för hasselsnok (mycket lämpligt habitat i rött samt lämpligt habitat i gult) vid utgångsläget (före 2008), nutid (mellan ) och i framtiden. tiden (Figur 4 och Tabell 3). Av den exploaterade arealen försvinner 21,5 ha (93%) av mycket lämpligt habitat och 5 ha (98%) av lämpligt habitat. 3.3 Slutsatser om gynnsam beverandestatus Mindre hackspett Om man betraktar resultaten för hela utbredningsområdet (Stor-Göteborg) så tyder dessa på att populationen av mindre hackspett har en gynnsam bevarandestatus på regional nivå, d.v.s att gynnsam bevarandestatus råder för den lokala populationen. Resultaten baserar sig dels på mängden förekommande lövskogsmiljöer i närområdet (inom en 10 km-radie från inventeringscirkeln och i hela Stor-Göteborg), Atlasinventeringen (Aronsson 2009) och på antalet noterade fynd av mindre hackspett under häckningssäsong. Detta innebär att populationen av mindre hackspett i Stor-Göteborg inte kommer att påverkas negativt av detaljplanens genomförande. Förekomsten av habitat och kända häckningar tyder på att populationen av mindre hackspett har gynnsam bevarandestatus i Stor-Göteborg. Vid planens genomförande riskerar en häckning att slås ut men detta innebär inte att gynnsam bevarandestatus förändras. 12

14 Hasselsnok Kompensationsplan tillhörande ansökan om artskyddsdispens för detaljplan vid Halvorsäng Hisingen har totalt ha potentiella livsmiljöer som är tillräckligt stora (> ha). Dessa miljöer är av nationellt intresse eftersom den svenska utbredningen är som starkast längs Västkusten (Nilson m.fl. (2009a-b). I Sverige uppskattas populationen till cirka reproducerande individer (Gärdenfors 2010). En grov uppskattning är att populationen på Hisingen skulle kunna bestå av reproducerande individer som då utgör en ansenlig del av den svenska populationen. Planområdet i sig är alltför isolerat och alltför litet för att längre kunna hysa en bärkraftig delpopulation varför slutsatsen blir att förlusten av hasselsnok inom planområdet för Halvorsäng kommer att ha ringa betydelse för hur Hisingspopulationen utvecklar sig på sikt. Det är sannolikt att den återstående populationen på Hisingen är tillräckligt livskraftig även utan förekomsten i planområdet. Den förväntade minskningen i antalet individer som uppstår till följd av genomförandet av detaljplanen och förlusten av Halvorsäng försvårar därmed inte möjligheten till att nå gynnsam bevarandestatus för Hasselsnok på Hisingen. Planområdet är isolerat av stora trafikleder och dessutom för litet för att kunna hysa en livskraftig population. Förlusten av habitatet inom planområdet har därför ringa betydelse för Hisingspopulationens utveckling på lång sikt. Det är dessutom sannolikt att den återstående populationen på Hisingen är livskraftig även efter förlusten av Halvorsäng och därmed skulle genomförandet av planen inte påverka gynnsam bevarandestatus negativt. 13

15 4. Vad ska kompenseras? Om planen genomförs kan länsstyrelsen kräva kompensationsåtgärder i samband med att dispens ges. SDAB och Göteborgs Stad har därför i förebyggande syfte arbetat med ett förslag till kompensationsplan. I denna plan ingår även vissa frivilliga åtaganden. I detta kapitel behandlas vad det är som ska kompenseras. 4.1 Allmänt om kompensationer Begreppet kompensationsåtgärder eller ekologisk kompensation har fått en ökad användning, både i Sverige och internationellt. Uppfattningen om vad som omfattas av begreppet och hur en kompensationsåtgärd ska hanteras vid prövning varierar dock. Även om miljöhänsyn tas vid exploateringar kan negativa konsekvenser uppstå för naturmiljön. Ibland kan påverkan uppvägas genom olika åtgärder. Om till exempel en sumpskog som fungerar som häckningsplats för en fågelart skadas kan detta i vissa fall kompenseras genom att en sumpskog i närheten restaureras. Ekologisk kompensation kan ske genom skötselåtgärder, restaurering av skadade miljöer, skapande av nya livsmiljöer eller genom att långsiktigt skydda naturområden som tidigare saknat skydd. Kompensationsåtgärder ska vara långsiktiga och det ska finnas förutsättningar för miljön eller arten att fortleva i området under en lång tid framöver. Kompensationen bör genomföras nära skadan, men kan göras på annan plats om det ger större miljönytta. Det förlorade värdet eller strukturen bör ersättas, men i enstaka fall kan området vinna på en annan typ av kompensation. Detta gäller i synnerhet för strukturer och värden som är svåra att ersätta, t.ex flerhundraåriga ekar. En kompensationsåtgärd ska så långt som möjligt uppfylla närhetsprincipen : Nära i tid, nära i plats och nära i värde. Det innebär att kompensationsåtgärden ska ske så snart som möjligt, i närområdet och ersätta ett värde som minst motsvarar det som ha försvunnit. Det finns några goda skäl till detta. Dels är syftet med kompensationen att funktionen och det värde som försvinner vid en exploatering även i fortsättningen ska kunna finnas kvar i området. Dels innebär stora avsteg i tid, plats och värde att det blir allt svårare att avgöra om kompensationen är rimlig i förhållande till ingreppet. Olika åtgärder kommer att uppfylla närhetsprincipen i varierande grad. I vissa fall kan det vara lätt att tillämpa den fullt ut, men andra gånger kommer man att behöva göra avsteg. Det är möjligt att göra även stora avsteg så länge alla inblandade parter är överens. Om de föreslagna åtgärderna inte uppfyller närhetsprincipen ska detta redovisas och motiveras i underlaget så att man tydliggör vilka funktioner och värden som försvinner och konsekvenserna av detta. För närhetsprincipens nära i tid och nära i plats är tillvägagångssättet lätt att konkretisera medan närhet i värde är svårare. Att dela upp naturvärdet i följande fyra punkter/ frågor kan därför vara till hjälp: 1. Hur stor ska den kvantitativa kompensationen vara (area, antal osv)? 2. Vilka kvalitativa komponenter ska kompenseras för på kort sikt? 3. Vilka kvalitativa komponenter ska kompenseras för på lång sikt? 4. Vilka ekologiska funktioner (samband) ska kompenseras? 14

16 Att det görs en distinktion mellan kort och lång sikt är viktigt eftersom det vissa naturvärden tar tid att utvecklas och att man i väntan att den långsiktiga kompensationen ska levereras kan göra vissa engångsinsatser för att tillfälligt höja kvaliteten i habitatet. En typisk sådan insats kan vara att aktivt skapa död ved med högstubbar och ringbarkning medan den långsiktiga insatsen kan vara att avsätta eller plantera skog som får åldras och med tiden naturligt bilda död ved. 4.2 Kompensationsberäkning Mindre hackspett De viktigaste slutsatserna från utredningen kring mindre hackspett och som har bäring på kompensation är: I planområdet förekommer mindre hackspett i nuvarande alsumpskog. Högst troligt har mindre hackspett häckat här under 2012 och vid fler andra tillfällen. Skogsmiljön håller hög klass vad gäller både häckningsmöjligheter och födotillgång. Födosöksområdena ligger ganska fragmenterat idag kring kärnområdena Halvorsäng och Rya skog. Exploateringen i planområdet och även buller från ökad trafikmängd kommer att påverka chanserna för framtida häckning av mindre hackspett i Halvorsäng. Det är inte troligt att häckning blir av i framtiden. I kompensationsområdena förekommer inga områden med lika hög kvalitet på habitat som i planområdet (Rya skog undantaget). Det är därför viktigt att öka kvaliteten i kompensationsområdena. Figur 5. Mindre hackspett, foto Uno Unger. 15

17 Inom detaljplaneområdet försvinner 90% (37 ha) av habitatet (livsmiljön) för mindre hackspett. Den kvarvarande arealen kommer endast att utgöra ca. 4 ha. Detta är en sådan kraftig reduktion att risken är överhängande att området inte längre passar som häckningsmiljö. Områdets habitatmässiga kvaliteter är dock dokumenterat mycket stora varför de återstående 4 hektaren definitivt bör lämnas kvar. Även om häckning uteblir i Halvorsäng kommer området att fungera som födosöksområde och en grön korridor/förbindelselänk ( stepping-stone ) i landskapet. En viktig fråga är hur möjligheterna för häckning ser ut i omgivningen? För att kunna fungera som ett häckningsområde behöver ett par ha tillgång till ha lämplig miljö inom ett område på 200 ha. Inom inventeringscirkeln kommer ca. 56% (139 ha) lämplig livsmiljö för mindre hackspett att finnas kvar efter att alla kända planer genomförts medan 44% (111 ha) försvinner. Av de kvarstående habitaten utgör 39 ha mycket lämplig livsmiljö. Ett problem med de kvarvarande habitaten är att de inte är samlade utan ligger spridda inom cirkeln och därmed i praktiken inte kommer att fungera som ett häckningsområde på ha inom 200 ha (Wiktander et al. 2001). En viktig faktor är därför att åtgärderna som ska kompensera för förlusten av Halvorsäng syftar till att återskapa större sammanhängande miljöer av hög kvalitet inom en relativt begränsad yta i närområdet. Kvantitativ kompensation: Den areal och klass som försvinner från planområdet för mindre hackspett bör återskapas i närområdet med minst motsvarande areal och kvalitet vilket innebär en kompensation till ett minimum av 37 ha (varav minst 8 ha skall utgöras av mycket lämpligt habitat, 6 ha av av lämpligt och 23 ha av mindre lämplig livsmiljö/framtidspotential. Kvalitativ kompensation: De största kvaliteter som försvinner vid en exploatering av Halvorsäng är en stor mängd död ved och delar av en unik alsumpskog. Gamla alsumpskogar producerar kontinuerligt ny död ved och är viktiga för mindre hackspett. Kompensation av ekologisk funktion: Halvorsäng ligger centralt i ett revir och förlusten av habitat riskerar att slå sönder möjligheterna för ett revir, d.v.s konnektiviteten minskar i landskapet. En annan funktion som bör kompenseras är förlusten av en häckningsmiljö. Hasselsnok De viktigaste slutsatserna från utredningen kring hasselsnok och som har bäring på kompensationen är: Planområdet hyser troligen inte hasselsnok längre. Skulle den förekomma är denna delpopulation redan hotad innan exploateringen eftersom området inte är tillräckligt stort för att garantera långsiktig överlevnad. Möjligheterna till att göra biotopförbättrande åtgärder i eller i direkt anslutning till planområdet är begränsade. 16

18 Öster om planområdet ligger ett större grönområde vid Svartemosse och som är ett av fyra områden utanför de två stora kärnområdena som har förutsättningar för en livskraftig delpopulation. I området finns potential både vad gäller sommarhabitat och övervintringsplatser. Hasselsnok har här observerats sommaren I andra delar av Svartemosse görs kompensationsåtgärder för hasselsnok som en del av Hisingsledens logistikcentrum. Miljöerna vid Svartemosse lider av igenväxning. I en mindre del finns det idag passande habitat. Det förekommer ett underskott av övervintringsplatser i området. Detaljplanen i kombination med täktverksamheten i Halvorsäng kommer att innebära att merparten av området förvandlas från ett naturlandskap till ett logistiklandskap. 94% (26,5 ha) av lämpligt hasselsnokshabitat inom planområdet försvinner. Den kvarvarande arealen beräknas utgöra endast 1,6 ha efter exploateringen vilket i praktiken innebär att habitatet försvinner. Av den anledningen är det högst sannolikt att hasselsnoken kommer att försvinna från Halvorsäng. Eftersom det heller inte är möjligt att skapa nytt habitat inom planområdet är det endast möjligt att kompensera arten utanför Halvorsäng. Kvantitativ kompensation: Den areal och habitatkvalitet som försvinner från planområdet för hasselsnok bör återskapas i närområdet med motsvarande areal och habitatkvalitet. Detta innebär en kompensation om minst 26,5 ha (varav minst 21,5 ha skall utgöras av mycket lämpligt habitat och minst 5 ha av lämpligt habitat). Kvalitativ kompensation: De viktigaste kvaliteter som försvinner från Halvorsäng är öppna, solbelysta hällmarksmiljöer med gott om sprickor och block som fungerar som skydd och övervintringsplatser (s.k. hibernacler). Kompensation av ekologisk funktion: De funktioner som bör kompenseras är förlusten av övervintringsplatser (1-2 st) samt födosöksområden. 17

19 5. Kompensationsplan 5.1 Övergripande syfte och mål Kompensationslösningar åstadkoms bäst som helhetslösningar som arbetas fram i en öppen dialog mellan berörda parter. Så har också skett när det gäller Halvorsäng. Både länsstyrelse, Göteborgs Stad och SDAB har varit engagerade och arbetet har bedrivits som en iterativ process fram till den slutliga kompensationsplanen. Det har varit viktigt att fokusera arbetet på kompensationslösningar där de gör störst och mest varaktig nytta för arterna. Kompensationen ska också vara ekologiskt relevant och bygga på arternas behov av kvalitet inom sina levnadsmiljöer. Generella utgångspunkter Kompensationens huvudsyfte är att bibehålla livskraftiga populationer och gynnsam bevarandestatus för mindre hackspett och hasselsnok kring Stor-Göteborg respektive Hisingen. Arealen som återskapas ska vara tillräckligt stor och av tillräcklig kvalitet för att arterna ska kunna finnas kvar i livskraftiga populationer i närområdet, d.v.s kring Halvorsäng-Svartemosse och Rya skog. Kompensationen ska kvalitativt och kvantitativt med god marginal ersätta förlusten av habitat på både kort och lång sikt. Detta innebär att den areal som försvinner ska ersättas med minst motsvarande areal på lämplig plats. Kompensationsåtgärden ska förstärka de livsmiljöer som blir kvar i detaljplaneområdet. Kompensationsåtgärden ska öka konnektiviteten i närområdet och därmed motverka såväl effekter av exploateringen av Halvorsäng som kumulativa effekter. Kompensation ska möjliggöra att genetiskt utbyte kan ske med andra populationer i utbredningsområdet, d.v.s ska förstärka population kring Stor-Göteborg. Planering och genomförande ska ske i nära dialog mellan exploatör, länsstyrelse och berörda kommunala förvaltningar. Genomförandet och påföljande skötsel och uppföljning hanteras i en separat skötselplan. En nyckelpart att involvera är Park- och naturförvaltningen vid Göteborgs stad som har förvaltningen av exempelvis Svartemosse idag. För att garantera rådighet och långsiktighet för kompensationen föreslås kompensationsåtgärder på mark som ägs av antingen SDAB eller Göteborgs stad genom Fastighetskontoret. Kompensationsåtgärden ska följas upp gentemot målen i skötselplanen. Om målen inte uppfylls ska åtgärder för att nå dem vidtas. 18

20 5.2 Kompensationsområden Kompensationen förläggs till Svartemosse för både hasselsnok och mindre hackspett. För mindre hackspett avsätts kompensationsområden också i och i direkt anslutning till planområdet (Figur 6 och 7). I dessa områden finns idag medelgoda förutsättningar för mindre hackspett, men med utförandet av kompensationsåtgärder kan kvaliteten höjas. Under processen har även andra områden undersökts, t.ex vid Bräcke diakoni och ST1. Dessa har dock fallit ifrån på grund av att rådighet inte kunnat erhållas eller av att det funnits andra intressen i området som varit svåra att kombinera med kompensationsåtgärder. Totalt omfattar kompensationsområdet drygt 120 ha. Av dessa utgör Svartemosse 113 ha och området i och kring Halvorsäng 7,5 ha. I Halvorsäng blir också knappt 7 ha kvar i en grön korridor i planområdet. Eftersom det ännu är osäkert hur nya Hisingsleden ska dras så är 8 ha osäkra områden i Svartemosse (ligger inom områden som eventuellt kommer att användas av Trafikverket). Delas kompensationen upp mellan de två arterna så består den av 57,5 ha för mindre hackspett. Eventuellt tillkommer max 8 ha om Hisingsleden dras i en mer västlig sträckning. Detta ska jämföras med de 37 ha som försvinner inom planområdet. Totalt sett är det en överkompensation för att vara på den säkra sidan men det är också så att arealerna inte är direkt jämförbara pga kvalitetsskillnader. För mindre hackspett är det inte möjligt att nå lika höga habitatkvaliteter i Svartemosse som i Halvorsäng och det är en förklaring till att den kompenserade arealen är större i Svartemosse. Motsvarande för hasselsnok är att 45 ha kommer att avsättas i Svartemosse vilket ska jämföras med de 26,5 ha som försvinner i Halvorsäng. I minnet ska man dock ha att det i Svartemosse redan finns optimala miljöer för hasselsnok och dessa ska inte tillgodoräknas en kompensation. Den totala kompensationen blir ändå ett nytillskott av habitat för hasselsnok. Kompensationsplanen tar också hänsyn till kumulativa effekter. Utöver exploateringen vid Halvorsäng förvinner ytterligare habitat för mindre hackspett i närområdet. Kompensationsplanen är utformad så att det även med de kumulativa effekterna inräknade ska det finnas möjligheter för mindre hackspett att häcka i området. Stora delar av kompensationen för mindre hackspett inriktas på att skapa nya häcknings- och födosöksmiljöer samt bibehålla eller öka konnektiviteten till Svartemosse/ Rya skog och planområdet. Den största insatsen riktas till att skapa död ved i olika generationer och kvaliteter. Som nämnts tidigare så förläggs kompensationen för hasselsnok enbart till Svartemosse. Förutom att Svartemosse har god potential vad gäller habitat så är det ett viktigt tätortsnära område och egentligen det enda större område som sträcker sig inåt de urbana delarna av Hisingen idag. Det har alltså betydelse för fler arter (och människor) än bara hasselsnok. Den största insatsen vad gäller hasselsnok riktas till att avverka och röja i igenväxta områden. Detta gäller både födosöksområden och övervintringsplatser. En annan stor insats gäller biotopförbättrande åtgärder i form av att skapa rösen och övervintringsplatser. 19

21 Teckenförklaring Kompensationsområde Hissingledens logistikcentrum Planområde Halvorsäng K o m p e n s a t i o n s p l a n f ö r H a l v o r s ä n g s d e t a l j p l a n Kompensationsområden för hasselsnok Område för samordning med Trafikverket Kompensationsområden för mindre hackspett Ü 2,6 0,4 2 7,1 0,5 5 5,5 24,7 10 1,7 Svarte Mosse 4 7, , ,5 4,2 0,9 9 2,6 3 2,8 12 5,1 4,2 8 4,2 1 4,2 m Figur 6. Kompensationsområdet vid Svartemosse. De ljusblåa områdena är kompensationsområden för hasselsnok medan de röda gäller mindre hackspett. Det orangestreckade området omfattas redan av en kompensationsplan för Hisingsledens logistikcentrum och ingår inte i denna plan. Det streckade områdena kräver samordning med Trafikverket. m Kompensationsplan för Halvorsängs detaljplan Planområde Halvorsäng Kompensationsområden för mindre hackspett Figur 7. Kompensationsområdet vid Svartemosse. Karta och tabell med sammanfattning av planerade kompensationsåtgärder i olika Kvarlämnad livsmiljö för mindre hackspett delområden. 2,6 2,6 2,4 13 1,6 1, ,7 15 Figur 7. Kompensationsområdet vid detaljplanerområdet Halvorsäng. Utöver planområdet är kompensationsåtgärder planerade i direkt anslutning, d.v.s Vikanskogen väster om planområdet och söder om planområdet där en yta avsatts för dagvattenhantering. 20

22 Inom planområdet har fokus lagts på att bevara den värdefulla alsumpskogen. Bland annat har anpassningar gjorts av den genomgående lokalvägen i planområdet. Utöver detta så ska minst 2 ha lövträd planteras inom planområdet. Strax söder om planområdet planeras för ett område för dagvattenhantering. Detta avses utformas som en sumpskog. Mot Vikan äger SDAB ett område om knappt 4 ha med lövskog och även detta ingår i kompensationen. En viktig aspekt för kompensationen är tidsaspekten. Leveranstiden för en funktionell sumpskog kommer att vara mer än 50 år medan död ved kan skapas på kort tid. Kompensationen har därför delats in i kort och lång sikt. 5.3 Kompensationsplanen i sammanfattning Vad som ska kompenseras Kvantitativ kompensation: 37 ha habitat för mindre hackspett Kompensation Totalt 57,5-65,5 ha fördelat på: ha i Svartemosse 7,5 ha i och kring Halvorsäng, varav 2 ha gäller nyplantering av lövskog inom planområdet 26 ha hasselsnokshabitat Totalt omfattas 45 ha inom Svartemosse Kvalitativ kompensation: Unik alsumpskog för mindre hackspett Död ved för mindre hackspett Solvarma födosöksmiljöer för hasselsnok Övervintringsplatser för hasselsnok Lång sikt: Dämme i Svartemosse, Ädellövplanteringar, al/ädellöv vid område för dagvattenhantering Kort sikt: Skapa död ved genom högstubbar och ringbarkning (>25 st/ha), svämning enl ovan, om inte tillräckligt finns binda upp död ved mot stammar Lång sikt: Självgallring, naturlig utveckling Kort sikt: Varma och solexponerade ljunghedsmiljöer skapas. Utfomningen är central för att erhålla optimala miljöer Kort sikt: Skapa minst 2 övervintringsplatser (hibernacler) antingen genom sprängning eller anläggning av konstgjorda Ekologisk funktion Häckningsmiljö Konnektivitet minskar Lång sikt: 1) Förstärka närområdet: plantering 2 ha inom Dp, ny lövskog vid område för dagvattenhantering 2) Ny sumpskog/ar i Svartemosse, ädellövplantering Insatserna lokaliseras till att vara i närheten av planområdet samt för att förstärka länken över till Svartemosse 21

23 6. Beskrivning av kompensation i delområden 6.1 Svartemosse Nedan följer en kort presentation av kompensationen i olika delområden, den finns sammanfattad i Figur 8. I skötselplanen kommer åtgärderna att styras mer i detalj. Teckenförklaring Kompensationsområde Hissingledens logistikcentrum Planområde Halvorsäng K o m p e n s a t i o n s p l a n f ö r H a l v o r s ä n g s d e t a l j p l a n Kompensationsområden för hasselsnok Område för samordning med Trafikverket Kompensationsområden för mindre hackspett Ü 2,6 0,4 2 7,1 0,5 5 5,5 24,7 10 1,7 Svarte Mosse 4 7, , ,5 4,2 0,9 9 2,6 3 2,8 12 5,1 4,2 8 4,2 1 4,2 m Figur 8. Kompensationsområdet vid Svartemosse. Karta med sammanfattning av planerade kompensationsåtgärder i olika numrerade delområden. Delområde 1. Lövskog Bitvis väl uppväxta trädmiljöer som lämpar sig för att skapa död ved och högstubbar. 22

24 Delområde 2. Björksumpskog. Befintlig björksumpskog vars kvaliteter ytterligare kan höjas genom att skapa större översilningsytor med hjälp av terasserade fördämningar i den bäck som kommer österifrån. Plantering av al kan också bli aktuellt. Kommunikation med Trafikverket har ägt rum om betydelsen av detta habitat inför ombyggnationen av Hisingsleden. Delområde 3. Bäckravin med lövskog Består av en bäckravin som sedan fortsätter under Hisingsleden och in i planområdet. Utgör en viktig länk mellan planområdets alsumpskog och Svartemosse. Den åtgärd som föreslås är att hugga ut barrträd och att spara dem som högstubbar. Eventuellt görs stödplantering av ädellöv men uppslaget av t.ex ek är gott så det är sannolikt inte nödvändigt. Delområde 4 och 6. Lövskog Är två delområden med lite yngre lövskog, dominerad av triviallöv (björk, asp, sälg m.m). Insatsen består av att skapa mer död ved och högstubbar. Eventuellt kan man försöka skapa någon våtare miljö i område 6 genom ett enkelt dämme med jordvall. Detta ger då förutsättningar för björksumpskog (ej alkärr). 23

25 Delområde 5. Lövskog Detta är en ung lövskog mot Hisingsleden. I dagsläget osäkert om den ska exploateras eller ej pga breddningen av Hisingsleden. Klart är att den påverkas på något sätt. Lämpar sig för fri utveckling i de delar den blir kvar och kan därmed fungera som buffertzon mot Hisingsleden. Delområde 7. Blandskog Ett område som redan idag har relativt goda kvaliteter. Skapande av död ved, högstubbar och eventuellt ett dämme för att skapa en mindre sumpskog är de aktuella åtgärderna. Delområde 8-9. Lövdominerad skog med ädellövinslag Utgörs av sluttningarna mot Biskopsgården. Området är rikt på ädellövträd och har kvaliteter idag. De åtgärder som föreslås är skapande av död ved och högstubbar fast i betydligt mindre omfattning än i andra områden. Detta beror på närheten till bebyggelse och skolor. Delområde Hällmarker Dessa områden är kompensationsområden för hasselsnok. Åtgärderna består främst av röjning samt att forma högar med ris och död ved som kan fungera som jakt- och skyddsmiljöer. I sydligaste delen av delområde 12 kan gärna en övervintringsplats, ett s.k hibernaculum skapas, t.ex genom sprängning i brant eller att sten tillförs. Det går också att bygga på konstgjord väg, vilket metoder för redovisas stycke

26 6.2 Planområdet med omgivningar I planområdet och dess omgivningar redovisas kompensationsåtgärder i Figur 9. De åtgärder som planerats är att inom planområdet plantera 2 ha lövskog. I dagsläget är det inte klart var men det är en utfästelse som SDAB är beredda att göra. Det är också möjligt att designa en dagvattendamm i området som en mindre sumpskog. Strax söder om planområdet planeras för ett område för dagvattenhantering och dessa kan utformas för att utgöra en bra miljö för mindre hackspett. Som en krans kring området för dagvattenhantering skulle ek kunna planteras vilket på sikt skulle ge en både vacker och värdefull miljö. Vikanskogen är en mindre skog som blir kvar efter att den nya leden Halvorslänk dragits fram. Här planeras främst skapande av död ved. m Kompensationsplan för Halvorsängs detaljplan Dagvattendamm, plantering 2ha inom planområdet Planområde Halvorsäng Kompensationsområden för mindre hackspett Kvarlämnad livsmiljö för mindre hackspett Vikanskogen, ca 4ha som ägs av SDAB 2,6 2,6 2,4 13 1,4 14 1,6 1 0,7 15 Dagvattenhantering, knappt 2ha kan planteras Figur 9. Kompensationsområdet vid planområdet. Kartan ger en sammanfattning av planerade kompensationsåtgärder i och utanför planområdet. 6.3 Beskrivning av generella åtgärder I följande stycken beskrivs de generella åtgärder som planeras. Mindre hackspett Död ved: När man i skötselsammanhang pratar om att skapa död ved är variation ett nyckelbegrepp. Variationen ligger i såväl metoder, val av trädslag, antal dödade träd per ytenhet, och hur träden fördelas. Ökar man denna variation så skapas möjligheter för etablering av fler arter än vid en mer likformig skötsel. De träd som kommer ifråga för att skapa död lövved är främst björk, sälg, asp och al, men även gran och tall kan bli aktuellt. 25