Fördel. Ovanåker EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN Jubileumsextra

Transkript

1 Fördel Ovanåker EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN Vi gläds åt våren men bävar också inför den! Maritha Sedvallson berättar. Sidan 10 Jubileumsextra Silverbröllop Alfta & Ovanåker sid 3 Guldbröllop Voxna & Ovanåker sid 4 Närradion 20 år sid 4 Järnvägen 100 år sid 5 Foto Rune Brolin

2 2 Om du flyttar Förutom till alla hushåll i Ovanåkers kommun, skickas Fördel Ovanåker ut till ca 1700 personer runt om i landet. Om du flyttar och vill läsa tidningen i fortsättningen, måste du meddela din nya adress till oss. Eller du kanske vet någon annan som skulle vilja ha tidningen. Hör i så fall av dig till: Ovanåkers kommun Britt-Marie Johansson Edsbyn Tfn E-post: britt-marie.johansson@ovanaker.se Fördel Ovanåker Informationstidning som utges av Ovanåkers kommun, Edsbyn Tfn Fax E-post: kommun@ovanaker.se Ansvarig utgivare: Björn Mårtensson Redaktör: Rune Brolin, tfn E-post: rune.brolin@spray.se Redaktionsgrupp: Kjelll Gyllenswärd, Åsa Törngren, Leif Svensson, Björn Ingesson, Britt- Marie Johansson, Jerker Persson. Produktion och tryck: Informatic & Woxnadalens Reklam April 2002 Fördel Ovanåker delas ut till samtliga hushåll i Ovanåkers kommun samt till ca 1700 hushåll i övriga landet som har intresse av kommunen. Nästa nummer delas ut den 25 november. Temat blir INNEAKTIVITET i OVANÅKER. Vi kommer att berätta om vad som finns att göra när mörkret och kylan smyger sig på. Tidigare nummer av Fördel Ovanåker finns att läsa på vår hemsida: Hurra, hurra, hurra, hurra... År 2002 är ett verkligt jubileumsår i Ovanåkers kommun! I år är det 25 år sedan Alfta socken blev en del av Ovanåkers kommun. Alfta kommun blev först sammanförd med Bollnäs 1974, för att sedan 1977 bilda gemensam kommun med Ovanåker. Det är också hela 50 år sedan Voxna upphörde att vara egen kommun och gick samman med Ovanåker. Dessutom är det 100 år sedan järnvägen Bollnäs- Alfta-Edsbyn-Orsa byggdes och som band ihop de tre socknarna Alfta, Ovanåker och Voxna. Det innebar att jämsides med att järnvägen byggdes så startade också industrialiseringen i Voxnans dalgång. Då lades grunden till de framgångsrika företag och den unika företagaranda som vi har idag. Om detta och mycket annat kan du läsa i det här numret av Fördel Ovanåker. Sommaren! Vi har alla på vårt eget sätt förväntningar på sommaren. Det viktiga tror jag är att vi försöker att njuta av sommaren på vårt eget sätt och få energi inför hösten och vintern. Som vanligt så bjuds det på en hel del trevliga arrangemang i vår kommun under sommarmånaderna. Jag tänker för min egen del inte missa spelmansstämman i Svabensverk och få uppleva Sven-Ingvars på Persmässan! Läsarna är välkomna att läsa mina veckobrev på vår hemsida Ha en riktigt härlig sommar! Bästa sommarhälsningar Björn Mårtensson, Kommunalråd E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn växel bostad mobil Ovanåker den friska kommunen Nu vet vi säkert att vi är den friskaste kommunen i länet. Mätt i ohälsotal så har vi 43,9 sjukdagar/invånare, vilket är lägst i länet. För hela landet är siffran 50,7 sjukdagar/invånare i genomsnitt. Ovanåker den trygga kommunen I vår kommun är alla barn och ungdomar upp till och med 18 år automatiskt försäkrade på heltid genom kommunens kollektiva olycksfallsförsäkring. Ovanåker den obrottsliga kommunen Enligt brottsstatistiken är vår kommun en av de minst brottsdrabbade i landet. Vi ligger på fjärde plats i landet.

3 Alfta-Ovanåker 25 år = sant Jubileumsextra Dags för silverbröllop Alfta och Edsbyn firar i år silverbröllop under det gemensamma namnet Ovanåkers kommun. Som i alla äktenskap, så har även det här gått både upp och ner och jag skulle vilja komma med lite skvaller om vad som hänt. Det kan ju vara roligt att få reda på lite detaljer. I över 400 år har människorna i vår kommun levt tillsammans i gamla Alfta socken innan ovanåkersbönderna drog sej ur äktenskapet. Skrifterna visar att en av de viktigaste frågorna var hur ska det gå ihop när tiondet från dessa ovanåkersbönder försvinner (dåvarande kyrkoherden i Alfta). Gnabb uppstod också runt vårdnaden av Grängsbo gruva, men här drog herden i Alfta den längsta stickan och man fick behålla gruvan och de inkomster den förde med sig. Sedan levde Alfta och Edsbyn sida vid sida under 300 år tills regeringen under slutet av 1960-talet ville skapa ett blandäktenskap med Bollnäs och flera socknar i dess omgivning. Alfta skulle då giftas bort med Bollnäs. Protesterna blev skyhöga med demonstrationer både här och där, men inget hjälpte. Varför Alfta skulle tvångsgiftas kunde man inte förstå när man hade en sådan tillväxt i kommunen. Mellan 1960 och 1972 ökade invånarantalet i Alfta tätort med 84%! De första villorna byggdes och bostadsstiftelsen Alfta Hem byggde sina första hyreshus. Samhället förvandlades under dessa 12 år till ett modernt industrisamhälle. Text Tomas Larsson Skogsmaskinföretaget ÖSA hade sex anställda 1950 och 500 anställda Med dessa siffror som bakgrund kan man förstå att viljan att stå upp för sin egen kommun var stor. Men tvångsäktenskapet genomfördes och efter en tid i Bollnäs gjordes en folkomröstning, där 94% av befolkningen i Alfta ville att äktenskapet Alfta-Edsbyn skulle återuppstå. Regeringen gav till slut med sig och 1977 bildade de båda socknarna på nytt en enhet. Som i alla förhållanden och som den gamle kyrkoherden antydde har man ibland varit rädd att inte få sin del av kakan. Under dessa 25 år har strukturrationaliseringar inneburit stora förändringar för vår kommun, men trots detta har vi utvecklats mot en mer och mer given enhet. Här har den nya gymnasieskolan varit en mycket viktigt plats för våra ungdomar att skapa samhörighet och vikänsla. Ur Ljusnan 18 oktober

4 WOXNA OVANÅKER 50 ÅR I NÖD OCH LUST Jubileumsextra Text Ingrid Lundin. Bild Rune Brolin 4 Den 9 december 1951 slog kommunfullmäktiges ordförande Otto Mattsson klubban i bordet för sista gången i Woxna kommun. Otto Mattsson hade då varit ordförande sedan 1926 och man kan säga att när han slutade så upphörde Woxna som egen kommun. Vid årsskiftet blev Woxna en del av Ovanåker. Woxna hade då som nu ett mycket rikt föreningsliv: Woxna (W) Hembygdsförening, WIF, WRLF, W Hemvärnsförening, W Folkets Husförening, W Folkpartiavdelning, W Fiskevårdsförening, W Skytteförening, W Godtemlarungdom, W Röda Korskrets, W Blåbandsförening, WSDUK (nuvarande SSU), W Badhusförening, W Föreläsningsförening, W Pensionärsförening för att nämna några. Flera är fortfarande aktiva. I det fanstastiska klipparkiv som finns på Woxna Hembygdsgård kan man läsa bl.a. följande rubriker: Kraftigt kvinnounderskott: Det går 17 giftaslystna ungkarlar på 2 ungmör. Befolkningssiffror: (Födda 9, döda 18, inflyttade 49, utflyttade 94 Voxnaättling blir lektor i Dublin. Släktboken klar: Otto Mattsson har sammanställt mer än 3000 familjer. 60 husmödrar semestrade på Woxna Herrgård. Svartsjuk Woxnabo bet av rivalen ena örat. Knutterazzia i Woxna. Åkare i Woxna sålde stulet timmer. Kravet på en bro mellan Räka och Överbo väcktes: Det skulle ta ytterligare några år innan kvinnorna i de två byarna tog saken i egna händer och syddde ihop den bro som finns där idag. Centralisering av skolorna i Woxna diskuterades. Byggnadslov klart för pensionärshemmet i Nybro. Woxna tog rubb och stubb i SSU s DM: Storfavoriten Bror Eklund vann 20 km, 11 minuter före nästa man. Lillebror Yngve vann juniorklassen. Hemvärnsgården invigdes den 10 juni: Landshövdingen deltog. Man kunde konstatera att det gått åt timmar av frivilligt arbete för att iordningställa lokalen. Femtio år har gått sedan Woxna slogs ihop med Ovanåker. Femtio år sedan kronan i kommunvapnet tillfördes. Det är en lång tid, men när man går igenom tidningsklippen för 1951 så ler man lite igenkännande. Rubrikerna är ungefär desamma som idag. Utflyttningen är inget nytt problem, arbetstillfällen för kvinnor saknades även då, elevunderlaget sviktade i de små skolorna... Woxnas befolkning har halverats under de 50 åren och utgör idag endast en liten del av Ovanåkers kommun, men i mitt hjärta kommer Woxna alltid att ha den största biten. Föreningens andre ordförande var Robert Jeraeus. Här lämnar han över ordförandeklubban till Bo Egnell vid ett årsmöte i början av 1990-talet. Edsbyns närradio 20 år Text Bertil Eriksson, ordförande i Edsbyns närradioförening En annan jubilar detta år är Edsbyns närradio som den 12 november 1982 för första gången hördes i etern. Då höll man till i den numer rivna RIA-Arken, där nu Blåklinten och Arbetsförmedlingen finns i nya lokaler. Sändaren var då på 10 watt och hördes lite knastrigt över Edsbyns tätort. Pionjärer var Summertime Cruisers med Robert Jeraeus samt kyrkorna. Den första kommunala informationen som sändes var konsumentrådgivning med Birgitta Ohlsson och efter ett par år började man också sända kommunfullmäktigesammanträden, vilket görs än i dag. Sommarradion startade 1984 och blev genombrottet för att nå den stora allmänheten. De som finansierar närradion på olika sätt är kommunen, kyrkorna och arbetsförmedlingen. Dessutom görs stora ideella insatser från ett tiotal personer. Ett hedersomnämnande vill jag ge till Harley Sarne som lägger ned mycket tid och energi på närradion.

5 Jubileumsextra För 100 år sedan började tågen rulla Edsbyns station vid den officiella invigningen den 23 augusti I förgrunden vajar unionsflaggorna och längst till höger syns Edsbyns Hotell. Bilden kommer från Edsbyns museum. Med järnvägen kom tillväxten Dala-Hälsinglands Järnväg mellan Bollnäs och Orsa passerar, som vi vet Alfta, Edsbyn och Voxna på sin väg västerut. Den är 119 km lång och på 80-talet var det snubblande nära att den förvandlats till ton stålskrot. Persontrafiken upphörde 1971 och godstrafiken gick allt sämre. Man kan nog säga att det var tack vare kommunen som banan inte revs. År 1985 började nämligen uthyrning av trampdressiner, och detta sköt upp rivningsplanerna några år. Precis dom år som behövdes innan järnvägstrafik blev intressant igen, och man bildade Woxna Express AB 1994, som ett lokalt matarbolag. Fem år senare, 1999, återtog Banverket underhållsansvaret för banan, som alltså nu inte är omedelbart hotad. Från början betydde järnvägen enormt mycket för utvecklingen av kommunens handel och industrier. Tittar man på gamla bilder är Edsbyn nästan ingenting på 1800-talet. Efter järnvägens ankomst växte samhället fort! Idag är det huvudsakligen timmer och massaved som transporteras, och vi slipper därmed cirka 60 timmerbilar i veckan på vägen mot Bollnäs. Egentligen borde lastningen av timmervagnarna ske i Voxna och inte som idag i Edsbyn. Då skulle man vinna ytterligare massor av timmerbilsmil. Vi får se om någon tar upp den tråden Den 23 augusti fyller järnvägen 100 år och detta ska naturligtvis firas! Helgen augusti kommer därför jubiléumståg med ånglok att köras. Välkommen med på något av tågen då! Text Gunnar Eriksson

6 Här finns rötterna Varje år kommer omkring 1000 personer, varav 100 från USA, till Migranternas Hus i Alfta, för att söka sina rötter, få tag på gamla släktingar eller för att forska om t.ex. utvandringen till Amerika. Ledare för projektet Migranternas Hus är Maude Nyberg-Jonsson (bilden). Migranternas Hus Text Maude Nyberg-Jonsson. Bild Rune Brolin Våra svenska besökare är oftast intresserade av att söka sina rötter i bygden. Vi har möjlighet att söka på mikrokort av kyrkböcker från hela vårt län och även från Västerbottens län. Tidsperioden omfattar Har besökaren uppgifter om namn, ungefär när personen levde och gärna i vilken by, så brukar vi hitta uppgifter om personen. Andra svenska besökare vill ha hjälp att spåra utvandrade förfäder. Gäller det emigranter (eller immigranter d.v.s. de som återvänt) från vårt län kan vi söka i den databas vi själva har byggt och som innehåller detaljinformation. Där får man veta bl.a. när personen lämnade församlingen. Motsvarande uppgifter har vi också på en samlad CD över så gott som hela landet, sammanställd av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Vi kan också söka i passagerarlistor där alla som gått ombord på en båt från Sverige till något annat land finns registrerade. Avresedatum och destination på biljetten anges liksom ressällskap. Vill man veta vad som hände med emigranterna i USA, kan vi ge tips om hur man söker vidare själv. De amerikanska besökarna vill söka sina rötter och helst finna nu levande släktingar. Med hjälp av ovan angivna källor kan vi oftast finna uppgifter om deras emigrerade förfäder. Gäller det vårt län hittar vi också i de flesta fall var de bodde, och ibland finns byggnaden kvar. Med hjälp av personer med lokalkännedom kan vi då erbjuda ett besök på fädernesgården. Det är mycket känslor i sådana besök. Kan vi dessutom finna en levande släkting så är lyckan fullkomlig. Jag minns särskilt två amerikanska systrar som kom in till oss en sommardag. De ville ha hjälp att söka varifrån deras förfäder utvandrat. De hade lämnat Forsa församling och vi kunde finna byn och namnet på gården. Byn fanns också med på en karta från slutet av 1700-talet. Jag ringde en hembygdsforskare i Forsa som mycket väl kände igen den aktuella gården och familjen samt en släkting som bodde några kilometer därifrån. Vi ordnade träff med systrarna och släktingen dagen därpå. Jag fick också tag på en likadan karta på ett antikvariat som systrarna fick köpa. Det var ett par mycket nöjda systrar som lämnade oss den dagen för vidare resa mot rötterna dagen därpå. Vi har också fått hjälp av besökare t.ex. det amerikanska par som kom in till oss och såg en bild på Peter Wickbom, en man som lämnade alftatrakten som barn och bosatte sig i Bishop Hill. Han finns inspelad på vaxrulle från början av 1900-talet där han berättade om den strapatsrika överfärden till USA. (lyssna gärna via länken på vår hemsida). Mannen som besökte oss sa direkt: Det där är min förfader. Det visade sig att han och hans fru som också bodde i Bishop Hill, fanns med i vår speciella databas över Bihop Hill Settlers, liksom deras dotter, som numera var gift och hade flera barn, så de kunde hjälpa oss att komplettera uppgifterna i vår databas. MIGRANTERNAS HUS Runemovägen 8, Alfta Tel: Fax: E-Post: alfta@migranternas-hus.x.se Hemsida: Öppettider: Mellan 17/6 och 25/8 har vi öppet med Museum och Café dagligen. Forskarhjälp enbart vardagar. 6

7 Voxmusik bjuder på NATIONAL- TEATERN Forsparken, Alfta, 6 juli Woxstockfestivalen 6 juli i Forsparken, Alfta får i år ett riktigt dragplåster genom att proggruppen Nationalteatern kommer på besök. Föreningen Voxmusik startades i November Ett antal aktiva hade fram till dess arrangerat två WOXSTOCK-festivaler i Forsparken, Alfta utan att föreningen bildats. Efter föreningsbildandet har man haft som målsättning att arrangera olika musikevenemang under hela året. En invigning ägde rum i ett fullsatt Hotell Edsbyn i februari, Per Persson, Mainroad 301, The Curtains, Blasé och The Coombs stod för underhållningen under kvällen och 160 nya medlemmar löste medlemskap i föreningen. Ett lyckat arrangemang som gav mersmak för föreningen. En singersongwriter kväll på Café Centrum med 3 st olika uppträdanden har också genomförts. Under våren och sommaren kommer Rockabilly och hårdrocksspelningar att arrangeras innan föreningens riktigt stora grej WOX- STOCKFESTIVALEN den 6 juli i Forsparken Alfta skall genomföras. I år har man höjt ribban rejält och dragplåstret är proggruppen NATIO- NALTEATERN. Genom deras närvaro räknar man med att få en mycket bred publik under festivalen. Man jobbar nu som mest med att lyssna på demos som spelsugna band har skickat in för att få spela på festivalen. Det flesta band som kommer att uppträda på festivalen har lokalanknytning och det är också föreningens målsättning. Boka in 6 juli för årets musikhändelse för alla åldrar i Forsparken, Alfta. Björn Ingesson Voxmusik är en musik- och evenemangsförening som skall sträva efter att musikintresserad ungdom i Ovanåkers kommun skall ges möjlighet att uppträda och uppleva bl a lokalt producerad musik (utdrag ur föreningens stadgar). Emigrationsutställning i Migranternas Hus Under sommaren kommer en utställning om emigrationen att visas i Migranternas Hus i Alfta. Besökaren kommer att få uppleva både hemmiljön vid tiden för den stora utvandringen från Hälsingland, resan över till USA och mötet med det nya hemlandet. Till det ändamålet bygger Leif Svensson och Barbro Ager, som gör utställningen, ett tidstypiskt 1800-tals timmerhus så som det såg ut när utvandringen tog fart i våra trakter, liksom en båt där man kan gå ombord och få en glimt av de förhållanden som gällde under överresan. En del av utställningen fokuserar på Erik Jansson som låg bakom den speciella utvandring som framför allt drabbade Alfta med omnejd. Utställningsansvariga Leif Svensson och Barbro Ager arbetar under hela våren med utställningen för att få den färdig lagom till turistsäsongen. På bilden tar Barbro Ager och Leif Svensson en paus sittande på den kista som Erik Jansson en gång gömde sig i för att komma undan förföljarna. I bakgrunden det timrade 1800-talshus som håller på att sättas upp och som blir det första som möter besökarna. Text & bild Rune Brolin 7

8 Från lerig byväg till Långgatan i Byn Text Göran Norin. Bilden ovan är lånad från Edsbyns museum. Långgatan norr om Bärstabron, uppskattningsvis i slutet av 20-talet. På vänster sida Edsbyns fruktaffär, Williams, Söderlunds, Bergstrands järnhandel och Folkets Hem. På höger sida Ullspinneriet, Norins, Marcussons, Linds och EFS. Epoker börjar och drar förbi. Då vi kom uppflyttandes till Edsbyn i början av 20- talet, landade vi mitt i byn, som ännu stavades med litet b. Det självmedvetna versala B kom först senare i takt med framgångarna för industrin och bandylaget. Ej heller talade någon då om Kineskvarteret. Långgatan, byns pulsåder, kantades inte här av så värst många hus och blev precis lika lerig som andra gatstumpar vid varje regnväder. Karaktären av byväg förstärktes av Prims korna, som allt emellan drevs till färska beten på ägorna söder om ån. Norrändan av kvarteret markerades av Petters, där Petters mor residerade med herre och man, dottern Elin och Per Åkerlund. Hon var snäll mot oss barn och rökte järnpipa utom då Eric Johnsons köttåka anlände. Då vankades en Havanna 2 som tack för köpet. Ett drag av exotism svepte kring huset, eftersom ett rum hyrdes av en långväga affärsman vid namn Drapkin. Detta namn återfann jag senare i livet längre söderöver på jättestora plakat invid färdvägarna som reklam för jag vet inte vad. På den andra sidan Långgatan fanns Lindhs, där fader Johan som var skräddare sydde kläder i källarvåningen med hjälp av Johan Söderlund. I gatuplanet öppnade så småningom fru Inga kafé. I grannhuset fanns Olle Marcussons klockaffär och hade som gran- Förra våren fick vi en artikel av Göran Norin om gamla tider i Edsbyn. Tyvärr kunde vi av utrymmesskäl inte publicera artikeln då. Nu är Göran Norin borta men hans beskrivning av livet längs Långgatan lever. Läs och minns. 8

9 Kineskvarteret i april På vänster sida Edsbyns Tobak, Söderlunds, Nära dig, Folkets Hem. På höger sida Hårfint, Edsbyns glasmästeri, Smyrnakyrkan och Pelles gatukök. Foto Rune Brolin ne Leo Carlsson med allsköns fynd, bland annat leksaker. Efter några år lämnade han över lokalerna till modisten Nanny Lindqvist och övergick till det mer komplicerade jobbet som kommunens ledande man. Även här fanns en källarbutik i vilken Augusta Fredriksson sålde Pellerins margarin och andra livsmedel. Källarbutiken bytte ägare flera gånger och förvärvades till sist av Stig Persson, en ung man som efter läroår hos Bror Olsson utvecklade en mindre vanlig energi och affärsbegåvning. Marcussons källarvåning blev snart för liten. Han köpte Lindhs fastighet, byggde på och byggde ut i en expansionslust som kulminerade då han resolut gick över ån och uppförde den väldiga livsmedelshall som tydligen inte riktigt har vuxit färdigt än i denna dag. I kvarterets sydligaste del, nära Voxnan, låg ullspinneriet. Ägaren Olle August Larsson vilken lika gärna sjöng kupletter och läste vers som han spann, avyttrade snart verksamheten till familjen Pettersson nerifrån Småland. Nu är spinneriet borta och huset domineras av Elektra. Detta var egentligen hela bebyggelsen, men det skulle bli mer. Svante Säll byggde ett oväntat innehållsrikt hus mitt emot spinneriet med frukt, grönsaker och andra livsmedel plus begravningsbyrå. Telefonstation etablerades i huset, liksom frisering och till och med skola. Det var handlingskraftiga Gudrun Nilsson som under några år drev en privatskola på lägre realskolenivå. Sälls afffär blev tillika ett slags finansieringsinstitut eftersom han gått i kompanjonskap med L Ivar Pettersson, som under depressionsåren kunde hålla industrin igång genom att delar av lönerna delades ut som matlappar till affären. En genial lösning, sanktionerad av alla parter. Mellan Petters och fruktaffären byggdes nya hus. Per Carlsson och Ejnar Söderlund uppförde måleriverkstad och affär för bosättning och färger. Bruno Stenberg byggde ett ståtligt hus, vilket till en början innehöll en liten skomakarverkstad åt honom själv i källaren men också affärslokaler för Partilagret och Elektra i gatuplanet. Mitt emot startade Albin Norin sin Herrekipering och mitt emot Petters byggde De ungas förbund Betlehemskyrkan, vilken i åtskilliga år fick bli sockenkyrkans edsbyfilial, om uttrycket tillåtes. Numera sköts ju den uppgiften av S:t Olofs kapell. Smyrna har övertagit Betlehemskyrkan och tjänar samma Herre får man tro och hoppas. Nå, förändringens vindar blåste över kvarteret också i fortsättningen. Kineskvarteret hade lanserats som namn ganska tidigt och driftiga afffärsmän höll stillaståendet borta. Forts nästa sida 9

10 10 forts från föregående sida Petters försvann och blev Bergstrands järnhandel, som blev kioskoch tidningsrörelse i storformat. Herrekiperingen blev damfrisering som tog några kliv över från Lindhs, där den samsats med ett glasmästeri i de utbyggda lokaler som Stig Persson lämnat. Det som var Marcussons hus står nu tomt. (Kan ni följa med?) Och hos Bruno Stenbergs ges tillfällen till tidningsläsning, spel och dobbel liksom hos Petters. Fruktaffären har lämnat plats åt en parkeringsplats, avpassad för konsumenter av de andliga frukter som bjuds i det fina biblioteket. De många brobyggnationerna över ån tyder också på både fantasiflykt och verksamhetslust hos de ansvariga, men det är en helt annan redovisning. Den förra insamlingen av skrotbilar i vår kommun gjordes för ganska många år sedan och resulterade i ett berg av gamla bilar. Foto Rune Brolin. Skrotbilsinsamling på gång! En ny skrotbilsinsamling i vår kommun planeras att starta i september 2002 och pågå ca ett år. Kampanjen genomförs i samarbete med Håll Sverige Rent. Information om när insamlingen kommer i gång och hur man kan anmäla bilar kommer att finnas i lokala tidningar, radio och TV. Stick du stygga spöke för du finns ju inte Tänk om man hade det som Alfons Åberg. Ja, så det räckte med att läsa ramsan för att det otäcka skulle försvinna. Som allergibarnförälder har man en rad spöken att rädas. Saker och företeelser som är naturliga och finns överallt, t ex att någon har ställt hyacinter i närheten av godiset på ICA, att fel skolmat serveras, att bästa kompisen ska skaffa katt eller hund, att hamna bakom någon som kommer från ridhuset i kön på Statoil, att man ska arbeta med marsipan, äggkartonger eller fjädrar i förskolan till påsk, att fritidshemmet tar in björkris eller vide, att någon ska öppna en påse jordnötsringar i bussen, att hamna bredvid någon starkt parfymerad eller nyrökt på biografen o s v. Att vara förälder till barn med allergier är en smula spöklikt. Man går en balansgång mellan att vara hönsmamma och realist. Det gäller att ha fingertoppskänsla för när man bör rycka in som stöd till barnet för att allvarliga konsekvenser kan inträffa, och när det är pedagogiskt och utvecklande att låta barnet få klara ut saker själv. Men, jag tycker nog att man lär sig och blir rätt trygg med tiden... Nej förresten, nu har jag hämtat allergi- och astmamedicin på apoteket, satt in behandlingen mot pollenallergi i god tid, läst innehållsdeklarationen på det jag handlat hem, fyllt i specialkost till skolmaten, skrivit hälsodeklaration och akutplan till skolan, sett till att skolresan blir så riskfri som möjligt, fixat så det blir nötfritt på discot, lagat mat till lägret, kollat så den som skjutsar har en pälsdjurfri bil, skickat fikabröd till kalaset... men jag tror jag läser ramsan också, för säkerhets skull: Stick du stygga spöke, för du finns ju inte! Pollenallergi är en av våra vanligast allergier, och nu är det högsäsong. Man kan tro att det här med pollenallergi är något rätt nytt, men det är i så fall namnet som tidigare inte var så bekant. Man tror att det som tidigare kallades vårsnuva ofta var en pollenallergi. Allergin yttrar sig ofta som kliande, ibland röda och rinnande ögon, klåda i näsan, nästäppa, många nysningar i rad och/eller slemmig natthosta. Att utsättas för tobaksrök, passivt eller aktivt, förvärrar symtomen. Många med pollenallergi besväras också under pollensäsongen av stor trötthet och svårigheter att koncentrera sig. Man bör vara observant på att man under pollenperioden kan börja korsreagera och få symtom på en del födoämnen, som t ex nötter, äpplen, stenfrukter, selleri, morötter, paprika och persilja. Att helt undvika pollen är svårt, om man vill ha en någorlunda normal tillvaro, men till viss del hjälper det att hålla fönster och dörrar stängda, undvika att hänga tvätt utomhus och duscha och skölja ur håret innan man lägger sig. Då kan man åtminstone ha en hyfsat pollenfri zon inomhus, speciellt där man sover. Glädjande nog har det varit en gynnsam utveckling för läkemedel mot pollenallergi, och att sätta in medicineringen i god tid är effektivare än att invänta besvären. Text Maritha Sedwallson Maritha Sedwallson, Astma- och allergiföreningen, på vårlig skogspromenad med Linda Söder. Foto Rune Brolin

11 Lobonäs ligger egentligen centralt. Åtminstone en gång varje år. Vid byns årliga veteranmarknad i september brukar befolkningen hundrafaldigas. Lobonäs centralort en gång om året Många Volvo- och Saabdelar men mitt ibland detta en rostig men mycket sällsynt sidovagn till en motorcykel. En veteranmarknad kan roa hela familjen. Gillar man inte sidovagnschassin hittar man ändå något kul i någon dammig låda. Text & bild Ola Svärdhagen Flera tusen besökare anlände till den, vågar vi nog påstå, lilla, lilla byn Lobonäs. Varför just Lobonäs? En ort utan det mesta förutom några få bofasta, vacker orörd natur och frisk luft. Jo, med omvänt synsätt kan man faktiskt säga att Lobonäs ligger nära. Lika nära till Gävle, Sundsvall, Falun och Östersund. En man från Ånge har veteranmarknader som hobby. Han åker många hundra mil varje sommar för att hitta små delar och tidningar han behöver eller möjligen tror att han behöver: Man kan faktiskt ha större chans att hitta något roligt fynd på en liten marknad, som den här, säger han. Vi tar ut vår folkvagn på en tur bara, vi letar inget speciellt, sa Sture Olsson och Britt Fredriksson, som åkte VW 1964 från Rättvik, bara en bit bort i skogen. Fordon och delar till fordon, kuriosasaker utan namn, gamla husgeråd, videoband, ja, det mesta som (kanske) kan gå att sälja brukar dyka upp. I flera år har en säljare åkt ända från Lycksele för att han tycker att Många provade, men ingen köpte Viksjöforsparet Jimmy och Marlene Jönsegårds hopfällbara cykel. marknaden är mysig, säger Bengt Tjäder från Alfta, initiativtagare till marknaden. Lobonäs bygdegårdsförening höll en vanlig marknad som Bengt Tjäder besökte. Jag frågade om vi bilmänniskor kunde samordna med en veteranmarknad. Och sedan dess har det bara växt och växt. Nu är veteranmarknaden så stor att lobonäsarna inte bryr sig om att driva den övriga marknaden. Några vanliga knallar fanns ändå på plats, som sålde torkat renkött och koost, bland annat. Föreningen säljer korv, gräddar kolbullar och tar hyra av säljarna och finansierar på den här dagen nästan hela årets uppvärmning av bylokalen, den gamla skolan. På kvällen firade lobonäsarna med dans, i år till Nickes orkester. Det är sällan dans i Lobonäs. -Jag är ingen lobonäsare, jag har hämtats från Lövriset, troligen för att jag är så duktig att grädda kolbullar, sa Rolf Ahlström från Lövriset. Säljarna, oftast helt vanligt folk som passar på att rensa i garage och skrymslen för att bli av med saker som ändå bara samlar damm. En stor hög med plåt till Volvo P 1800 såldes av en edsbybo precis när han lastade ut sakerna ur bilen. En dalmas bar iväg med skräpet. En äkta österländsk spådam hade köpt en plats bland alla bildelar. Hon ville inte bli fotograferad. Nej, du får inte ta bild på mig, men jag kan gärna spå dig. Här finns LP-skivor för fem kronor stycket, Flamingokvintetten och Rankarna med Mats Rådberg. Jag lyckas hålla mig. På en veteranmarknad ska det prutas. Det liksom hör till spelet att här ska affärer helst ske på österländskt sätt, medelst ivrig prutning. Men fem kronor för en LPskiva är ett knepigt belopp. Hur prutar man på det? 11

12 12 Anders har 600 båtmotorer men hinner aldrig ut på sjön Anders poserar med några motorer ur sin digra samling. fr. v. Trim 40-tal, Archimedes 40-tal, Husqvarna 1954, Martin 1947, Johnson 1956, Johnson 1953 och Scott Attwater 50-tal Anders Forsström i Homna är inte så ofta ute på sjön trots att han har över 600 båtmotorer att välja mellan. Anders samlar båtmotorer men hinner inte använda dem. Ett lite udda samlarområde som förutom intresset också kräver ett ganska stort utrymme. Varför just båtmotorer? Jag har alltid tyckt om att skruva med motorer, men avskyr att hålla på med bilar. Att ligga under en bil och meka är obehagligt. Båtmotorer däremot har man ju på bekväm höjd och närhet så att man kan sitta och jobba. Anders kommer från Stockholm där han var delägare i Kungsholmens Marin. Där föddes intresset för båtmotorerna. Så träffade Anders en tjej från Edsbyn, lämnade Stockholm, gifte sig och flyttade till Homna där paret fick tag på en gård med stor loge. Sedan blev det skilsmässa men Anders bor kvar i gården och logen är inte längre tom. För närvarande jobbar Anders på Georgs marinservice i Söderhamn men målet är att så småningom starta egen verksamhet med försäljning och reparation av båtmotorer. Hur får man tag på så många båtmotorer? Ja, det kostar ganska mycket pengar. Men jag lever billigt, köper inga dyra kläder, reser inte så ofta, har inga dyra bilar. Nöjeskontot är mycket lågt. Pengarna går till båtmotorer i stället. Det händer också ganska ofta att jag får motorer som annars skulle kastas bort. Jag åker dessutom på veteranmarknader där det ibland går att göra fynd. Bland de 600 motorerna finns ca 150 veteranmotorer, d v s riktigt gamla och självklart sällsynta. Vilken är den äldsta motorn i samlingen? Det är en Archimedes balansmotor från En av de mest o- vanliga är en König påhängsmotor för kanotfärder. Den tillverkades på 30-talet. Den största jag har är en Homelight på 50 hästkrafter från Den väger 120 kg. Är det någon som har en gammal båtmoter som ni vill bli av med så hör av er till Anders Forssström tfn Han tar gärna hand om den. Text och bild Rune Brolin Färdtjänst i sommar Du som är färdtjänstberättigad och som planerar resa med riks- och länsfärdtjänst under perioden fr o m vecka 26 t o m vecka 32 måste anmäla detta till kommunens färdtjänsthandläggare Mats Martinsson, tfn , senast den 14 juni. Länsfärdtjänsten kan även beställas vecka 29. Har du provat linje 100? Visste Du att linje 100 kör 54 turer om dagen på sträckan Edsbyn-Bollnäs- Söderhamn? När den nya turlistan börjar gälla den 16 juni kommer alla turer att också gå via Runemo. Linje 100 ger dig möjlighet att arbetspendla i hela södra Hälsingland. Ett bekvämt och ekonomiskt sätt att resa istället för att ta bilen. Allt fler åker tåg och buss med X- trafik. Under 2001 gjordes resor med X-trafiks bussar och tåg. Antalet registrerade resor har ökat med 1% jämfört med år Fler och fler ser södra Hälsingland och även Ljusdal, och Gävle som ett pendelbart område med en gemensam arbetsmarknad. Bredbandsutbyggnaden fortsätter Ovanåkers kommun planerar för en stor utbyggnad av bredband under åren Totalt handlar det om ca 20 miljoner kronor, mest i form av statsbidrag och EU-bidrag. Utbyggnaden kommer främst att beröra orterna Alfta, Edsbyn, Runemo, Viksjöfors, Långhed, Ovanåker, Knåda, Roteberg och Voxnabruk. Det är alltså en stor och kostsam infrastruktursatsning som handlar om kommunens möjligheter och framtid. Tyvärr är det inte ekonomiskt möjligt att bygga ut bredband till alla delar av kommunen eftersom det måste finnas ett rimligt kundunderlag där investeringarna görs. Vägarna mot Svabensverk, Öjung, Ryggesbo och Galven ingår därför inte i den planerade utbyggnaden. Samtidigt sker ständig utveckling av tekniken som på sikt bör öka möjligheterna även för glest bebyggda områden. Vi återkommer i kommande nummer med mer information. På vår hemsida kan du följa bredbandsutbyggnaden.

13 Bo06 en annorlunda bomässa! Bomässor har vanligtvis varit spektakulära tillställningar där man visat exklusiva bostäder i städer, nu senast i Malmö. År 2006 vill vi göra en annorlunda bomässa som visar på kvaliteterna och möjligheterna att bo utanför storstäderna. En bomässa om det nya seklets boende på landsbygden med fokus på livskvalitet, nya kommunikationer, kulturarv, studier på distans, närhet till djur och natur, lägre boendekostnader och nytänkande inom bostadsbyggande. I planeringen finns också med en projektidé om att länets alla tio kommuner tar fram tio tomter vardera för att visa de unika möjligheter vi har att erbjuda för bostadsbyggande, t ex strandnära lägen, utsikter, hästgårdar, kulturbygd, orörd natur. Mässcentrum planeras ligga vid Wij herrgård utanför Ockelbo, där Lars Krantz nu håller på att skapa en unik trädgårdsanläggning - Hela Sveriges Trädgårdscenter. Lars är bl a känd för att ha byggt upp Rosendals trädgårdar på Djurgården i Stockholm. Genom multimediapresentationer och utställningar kan länets kommuner presentera sina visningsobjekt vid Wij herrgård för att sedan locka besökarna att åka ut och titta på husen och tomterna i verkligheten. Allt det här är ännu på idéstadiet, men intresset är stort och vi håller tummarna för en annorlunda bomässa i Gävleborgs län Kjell Gyllenswärd Hur står det till med kommunens ekonomi Vi frågar kommunens ekonomichef Bengt Segander. Ovanåkers kommun är en relativt liten kommun som i dagsläget har en acceptabel ekonomi. På några års sikt ser det däremot lite värre ut eftersom fler människor flyttar ut från kommunen än som flyttar in. Dessutom föds det färre människor än det dör. Genom detta minskar skatteintäkterna och därmed kommunens möjligheter att erbjuda en bra kommunal service. För att undvika att kommunens ekonomi urholkas behöver antalet arbetstillfällen inom kommunens gränser öka. Av den anledningen arbetar kommunen aktivt för att vara attraktiv, så att befintliga företag stannar kvar och utvecklas och nya flyttar hit. Om inte arbeten kan erbjudas i Ovanåker och det därigenom sker en nettoutflyttning, så är vi inne i en ond spiral som kan vara svår att bryta. Ovanåkers kommun arbetar konkret på flera sätt med att få människor att flytta in eller att flytta tillbaka. Bl a håller kommunen kontakt med utflyttare genom ett utflyttarregister, som används för att skicka ut information om vad som händer i kommunen och om lediga arbeten som finns här. Trots att den trend vi just nu befinner oss i ger anledning till en viss pessimism, så kan man ändå konstatera att det jobbas på att vända utvecklingen. Politikerna har också satt upp som mål att befolkningen ska öka på sikt. För det här året är målet att flera barnfamiljer ska flytta in till kommunen än som flyttar ut. Lena Lindberg, praktikant från Medieprogrammet på Torsbergsskolan Vad händer med träkyrkan? Vad händer nere på Ön? Frågorna är många och svar på alla kanske inte finns i nuläget, men ett är säkert... Det händer saker hela tiden!! I skrivande stund jobbas det febrilt med anbuden. Det handlar om två delar, isanläggningen för konstfrysta banan som kommunen ansvarar för, samt själva bygget (väggar & tak) som Edsbyn Arena AB står för. Den konstfrysta banan med betongplatta och grund för bygget är klart till 1 oktober, stomme, väggar och tak planeras färdigställas under Intresset för aktieteckningen är stort även från många som inte bor inom kommunen. Sponsorer tecknar sig kontinuerligt för bygget och Arenabolaget har som målsättning att skriva ett avtal med en huvudsponsor som också kan komma att ha sitt namn på arenan. FSO, Förening Samverkan i Ovanåker, har ett 20-tal medlemmar. Tanken är att man skall kunna hjälpa varandra att arrangera olika evenemang i arenan, och för att visa det breda engagemang som finns i bygden. Arenan kommer också att hyras ut till arrangörer utifrån. Om man tittar långsiktigt på arenaprojektet så kommer de evenemang som arrangeras där att öka antalet gästnätter i kommunen och effekten blir att samtliga innevånare och företagare gynnas av detta. De senaste månaderna har det varit mycket fokusering på projektet utifrån. Media av olika slag har visat stort intresse. Arenabolaget och FSO är inbjudna av Stor-stockholms fritidsförvaltningar till ett seminarium om alternativa lösningar för idrottsanläggningar. Björn Ingesson, Ordförande i FSO 13

14 Rymlig etta med vackert läge i lugnt område... Britt-Marie Johansson visar ett exempel på en färdig bostad för en bevingad familj med flera barn. Kan en fågelholk se ut hur som helst? Ja, går man på holkutställning kan man lätt få den uppfattningen, men frågar man fåglarna är det kinkigare. Då är storleken avgörande. Det gäller dels storleken på ingångshålet och dels på holken som sådan. Det viktigaste är att inga objudna gäster ska kunna ta sig in. Därför väljer fåglarna själva den storlek på ingångshålet som passar just dem. Har sedan holken i övrigt mått som harmoniserar med hålets storlek, så är chansen stor att man får en trevlig hyresgäst under sommaren. I Edsbyn fanns tidigare en professionell fågelholkbyggare, Rudolf Putte Öhman. Han hade sin verkstad på Fallrisgatan och tillverkade holkar för många olika arter. Putte Öhman lever inte längre men vi fick tillsammans med hans dotter Britt-Marie Johansson göra ett besök i hans verkstad innan den städades ut. Där fanns fortfarande holkar, halvfabrikat och byggnadsmaterial kvar. Vi fick också en beskrivning av måtten som holkarna ska ha för att passa varje fågelart. Putte Öhman producerade bostäder för fåglar i nästan alla storlekar. Allt från de minsta småfåglarna till knipa och skrakar som kräver meterhöga holkar. Måtten är det viktigaste för att fåglarna ska acceptera bostaden. En hel vetenskap verkar det som när man börjar detaljgranska ritningar och instruktioner för byggandet och uppsättandet. Men inredningen får hyresgästerna själva ordna. I gengäld så slipper de betala hyra. Storlek på ingångshålen för några av våra fåglar Småfåglar Större fåglar Stare Göktyta Rödstjärt, Blåmes, Talltita, Tofsmes, Svartmes 5 cm 3,5-4 cm 2,5 cm Knipa, Kattuggla Pärluggla Sparvuggla Skogsduva cm 8,5-9 cm 4,5-5 cm 8-10 cm Putte Öhman gav gärna goda råd till de som byggde eller skaffade holkar: Sätt inte upp dem för högt eller för tätt. Fåglarna har revir och gillar inte alltför närgångna grannar. Det är viktigt att ingångshålen och holkens storlek i övrigt harmoniserar. Hotet mot fågelfamiljen kommer oftast från större fåglar eller ekorrar som tar varje chans att ta sig in i holkarna för att skövla och döda bland ägg och ungar. En hård tillvaro som för all del är vanlig också bland oss människor på många håll i världen... Text & bild Rune Brolin HOLKUTSTÄLLNING PÅ BIBLIOTEKEN Under maj månad pågår en fågelholkutställning på biblioteken i Edsbyn och Alfta. Gör ett besök och låt er inspireras till att bygga nya fantasifulla och vackra bostäder åt fåglarna. 14

15 Brott kan aldrig accepteras! I vår kommun har det bildats ett brottsförebyggande råd (Brå). Kommunens Brå-samordnare Kay Nyström berättar här om rådets syfte och arbete. Ska det vara nödvändigt när Ovanåkers kommun har så låg brottslighet? Det var den första fråga som journalisterna ställde när kommunen hade beslutat att inrätta ett brottsförebyggande råd. Samtidigt hade polisen presenterat resultatet från medborgarundersökningen som genomfördes under förra hösten. Den visade att Ovanåkers kommun låg på fjärde bästa plats i antalet brott per invånare. Frågan innehöll dock en rejäl tankevurpa, eftersom den utgår från att det finns acceptabla nivåer av kriminalitet. Men ett samhälle kan aldrig acceptera kriminalitet. Gör vi det så har vi givit upp. Givetvis finns det många skäl för att starta ett lokalt brottsförebyggande råd i Ovanåkers kommun. I samma stund som ett brott begås skapas brottsoffer. Det kan vara människor som får sin egendom stulen, förstörd eller att de själva blir utsatta för våld. Vi behöver inte så stor fantasi för att föreställa oss hur det skulle kännas att bli utsatt för ett brott. Det kan vara familjen som kommer hem efter en semesterresa och upptäcker att någon tagit sig in i deras bostad och sökt igenom allt de äger och har. Kan de någonsin känna sig trygga i sin bostad igen? Känslan av att vara kränkt och skändad är något som påverkar livskvaliteten i allra högsta grad. Tilliten till andra människor får sig en rejäl törn, något som kommer att följa dem kanske för resten av livet. När det talas om att förebygga brott tänker man i de flesta fall att det är polisens uppgift. Men det brottsförebyggande arbetet är allas angelägenhet, något vi bör engagera oss i, för det är ju trots allt våra liv det gäller. Brottsförebyggande råd är ingen ny företeelse. Modellen började i Portland,Oregon i USA på 1960-talet och kom till Sverige på 1970-talet. I dag finns 252 brottsförebyggande råd i landet. Syftet med arbetet är i första hand att minska nyrekryteringen till den kriminella banan. Men också att minska möjligheterna till brott, att förhindra återfallsbrottsligheten och att hjälpa brottsoffren. Det rådet kan göra är att påverka alla goda krafter i kommunen att arbeta brottsförebyggande och att samordna de resurser som finns. Vad kan då vi vanliga medborgare göra för att förebygga brott? Ja, vi kan se över våra lås till bostad och förråd. Vi kan tala med våra grannar och be dem titta till huset eller lägenheten när vi är borta. Vi kan ta in bilstereon eller annan dyrbar utrustning nattetid när bilen står på parkeringen. Vi kan kanske starta grannsamverkan. Har ni tankar på det så hör gärna av er till mig på tfn I kommunen finns sedan flera år tillbaka goda exempel på brottsförebyggande arbete. I första hand tänker jag på OBS-gruppen i Edsbyn och Bya-vakten i Alfta, som gör fina insatser. Grupperna, som består av frivilliga från alla delar av samhället, behöver ytterligare förstärkning. Vill ni dra ert strå till stacken, så kontakta närpolisen, Helena Sundberg på tfn eller på mobiltfn , så introducerar hon er i uppgiften. Detta händer Några större evenemang Dansforum i Viksjöfors 1 juni Herrens lov i Svaben Kyrkornas musik Svabensverk 15 juni Gamla Målartinget i Långhed juni Folk och dans i Svaben med Bengan Jansson och Kalle Moreus Svabensverk 1 juli Woxstock med Nationalteatern Alfta 6 juli Voxnadagen Voxna 20 juli Persmässvecka med Volasdag och Sven-Ingvars Edsbyn 24 till 28 juli Stormässa i Alfta 10 och 17 augusti Medeltida i Svaben Svabensverk 17 augusti Karnevalståg i Alfta 18 augusti Jazz i Svaben Svabensverk augusti Veteranmarknad Lobonäs 14 september Läs mer i evenemangskalendern TURISTBYRÅERNA Alfta Turistbyrån är flyttad till Olandersgården i anslutning till Migranternas hus. Edsbyn Panesgården, Centralgatan Öppet 15 juni - 18 augusti 15

16 B Gruppförsändelse Avsändare Ovanåkers kommun Edsbyn Vår vision är... En öppen levande landsbygd där människor har arbete, vill bosätta sig, trivs och dit människor gärna åker på besök. En Attraktiv livsmiljö Med Eu-programmet En Attraktiv Livsmiljö vill vi ge ett vidare perspektiv och en helhetssyn på det vi annars kallar turism- och landsbygdsutveckling. Vår filosofi och strategi är att bidra till att utveckla Ovanåkers kommun i syfte att öka vår attraktivitet som bostadsort, inflyttningsort och besöks-/turistmål. Ovanåkers kommun har det formella ansvaret för programmets genomförande. Programmet pågår Samarbetspartner är det lokala näringslivet och dess organisationer, utvecklingsgrupper, bygdegårdsföreningar, byalag, kultur- och idrottsföreningar, fiske- och naturvårdsorganisationer, studieförbund, LRF, Hälsinge Tur, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Arbetsförmedlingen i Bollnäs/Ovanåker, Kooperativ utveckling i Gävleborg samt övriga aktörer med intresse för turism och landsbygdsutveckling i Ovanåkers kommun. Fyra insatsområden ingår i programmet: 1. Social ekonomi & lokal utveckling 2. Småskalig turismutveckling 3. Lokal service 4. Ungdomars livsmiljö Varav de två första prioriteras särskilt! Sommaren juni 8 augusti kör vi guidade kvällsturer alla torsdagar bland våra vackra Hälsingegårdar. Turerna går varannan torsdag från Panesgården i Edsbyn respektive Olandersgården i Alfta. Turerna har olika sträckning så den verkligt intresserade bör åka bägge turerna! Extratur lördag den 27 juli och lördag 8 augusti kl under Persmässan & Stormässan. Edsbyturen 27 juni, 11 juli, 27 juli (lörd), 8 aug Alftaturen 4 juli, 18 juli, 1 aug (lörd) Priset är 150:-/person Boka plats och köp biljett på turistbyrån! Tfn (15 juni - 18 aug även ) Kontakta gärna oss så får Du veta mer om vårt arbete. Glada sommarhälsningar och välkomna till Ovanåkers kommun! Lars Norin lars.norin@ovanaker.se Tfn Det ska va gött att leva! Maria Owén maria.owen@ovanaker.se Tfn EN ATTRAKTIV LIVSMILJÖ!