Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 1 juni 2015

Transkript

1 6/2015 Sida 1 (13) fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 1 juni 2015 Tidpunkt: Kl. 14 Plats: Bråvallasalen, Stadshuset Närvarande: Se sid Justerat 8 juni Erik Malm (MP) Ordförande Lena Huss (HSO/ÅSS) Vice ordförande Kommunstyrelsen Stockholm stockholm.se

2 Sida 2 (14) Närvarande Ordförande Erik Malm (MP) Vice ordförande Lena Huss (HSO/ÅSS) Ledamot Rana Carlstedt (S) Birgitta Söderfeldt (V) Robert Bengtsson (Fi) Ewa-Marie Ås (KD) Lars Lindberg (HSO/HRF) Lillemor Högselius (HSO/SRF) Håkan Jarmar (HSO/RSMH Stockholms läns distrikt) Lars Persson (HSO/Neuroförbundet Stockholm) Britt Marie Färm (HSO/Mag- och tarmföreningen i Stockholms län) Ellinor Baurne (HSO/Attention) Tjänstgörande ersättare Viviann Emanuelsson (HSO/SRF) Tjänstemän Övrig inbjuden Riitta-Leena Karlsson, Stockholms stads funktionshinderombudsman Wanda Scherdin, HSO Stockholms stad Kerstin Forsén, enhetschef, socialförvaltningen Isabelle Vas, sekreterare, socialförvaltningen Wanda Scherdin, kanslichef, HSO Stockholms stad Gustaf Hedman, bitr. kanslichef för MP Anmält förhinder Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ersättare Ersättare Ersättare Isabella Hagnell (S) Naémi Karlsson (M) Ole-Jörgen Persson (M) Lars Lindberg (HSO/HRF) Nils Duwähl (DHR Stockholm) Ola Lundström (HSO/SDF) Amir Amirriazi (DHR Stockholm) Jan Delvert (HSO/Personskadeförbundet RTP)

3 Sida 3 (14) 1 Sammanträdets öppnande Ordföranden Erik Malm (MP) öppnade sammanträdet och hälsade alla välkomna. 2 Närvarande Närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare presenterar sig och noteras. 3 Godkännande av föredragningslistan Rådet godkänner föredragningslistan. 4 Val av protokolljusterare och tid för justering av protokollet Ordföranden Erik Malm (MP) och vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. et ska justeras den 8 juni Anmälan av protokollsjustering Anmäldes att kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors protokoll från sammanträdet den 18 maj 2015 justerades den 25 maj Information från Stockholms stads funktionshindersombudsman Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsmannen (FO) Riitta-Leena Karlsson berättar att Myndigheten för delaktighet (MFD) publicerat resultaten från 2015 års nationella uppföljning av kommuners och regionala kollektivtrafikmyndigheters arbete med tillgänglighet, Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet och grundtanken är att utforma samhället så att alla kan delta på lika villkor oavsett funktionsförmåga. Uppföljningen visar att utvecklingen går framåt mot ett mer inkluderande och hållbart samhälle, om än långsamt. Fortfarande är

4 Sida 4 (14) det många personer med funktionsnedsättning män, kvinnor, pojkar och flickor som inte kan delta i samhället på lika villkor. MFD presenterar ett par exempel. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga står fortfarande för mer än en fjärdedel av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen. Trenden är dock positiv och fler får sysselsättning varje år. Skolorna brister i att ge elever med funktionsnedsättning det särskilda stöd som de har rätt till och en stor del av lärarna har inte möjlighet att ge det stöd som behövs. Det är också vanligare att elever med funktionsnedsättning upplever att de har för mycket skolarbete, att det är svårt och att de känner sig stressade. Den upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning som har ekonomiska svårigheter är fler jämfört med övriga befolkningen. Enkäterna har skickats till landets samtliga 290 kommuner och samtliga tillfrågade nämnder i Stockholms stad har svarat. Ca 90 kommuner har inte svarat på enkäterna. Svarsfrekvensen varierar också mellan frågorna. Stockholms stads placering. Idrott: plats 5, kultur: plats 9, tillgänglighet: plats 20, arbetsmarknad: plats 23, utbildning: plats 59. Inom transport placerade sig Stockholmsregionen på plats 4. MFD har sammanställt resultaten med analys i rapporten Hur är läget 2015? som rådets ledamöter kommer att få. Ordföranden Erik Malm (MP) önskar att ledamöterna i Kommunfullmäktige också ska få rapporten. FO informerar vidare att MFD har fått regeringens uppdrag att ta fram förslag på hur funktionshinderpolitiken kan bli mer effektiv och systematisk samt inriktningen för arbetet framöver. Det arbetet kommer ligga till grund för den nya strategin som börjar gälla år Uppdraget ska genomföras utifrån de övergripande målen och inriktningen för funktionshinderpolitiken samt utgå från FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Förslagen på inriktning och insatser ska ta hänsyn till jämställdhets- och barnrättsperspektiven, vara samhällsekonomiskt effektiva, kostnadseffektiva och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Uppdraget redovisas den 30 juni 2016 till Regeringskansliet.

5 Sida 5 (14) 7 Bordlagt ärende Enkät om råden för funktionshinderfrågor erfarenheter av mandatperioden Wanda Scherdin, kanslichef på HSO Stockholms stad, inleder med en kort bakgrund. Medlemsföreningarna nominerar kandidaterna till funktionshinderråden och HSO Stockholms stad samordnar nomineringarna. HSO Stockholms stad ville veta hur ledamöterna i stadens funktionshinderråd uppfattat arbetet i funktionshinderråden under mandatperioden Det är första gången som HSO Stockholms stad genomför undersökningen som syftar att utveckla arbetet i råden under mandatperioden Undersökningen gjordes genom en enkät med 15 frågor som kommunicerades till 125 ledamöter. Totalt har 78 ledamöter svarat men antalet respondenter varierar mellan frågorna. Ett utsnitt av resultaten. Ledamöternas bakgrund. Medelåldern hos ledmöterna är 63 år och medianen 67 år. Hälften av ledamöterna är i arbetsför ålder, hälften i pensionsålder. 16 svarade att de är ledamöter i flera råd i staden. Om rådsarbetet. 54 svarade att politikerna visar intresse för de funktionshinderpolitiska frågorna och 69 svarade att tjänstemännen visar intresse för dessa frågor. Avvikelsen kan förklaras med att det bara är i Kommunstyrelsens funktionshinderråd som det finns en politisk representation. Ledamöternas erfarenheter av att komma in tidigt i beslutsprocessen. 37 svarade att de deltagit i beredningar eller utredningar till beslut, 26 svarade att de inte varit involverade i detta arbete. Gällande upphandlingar svarade 22 att de fått ge synpunkter på förfrågningsundelag, 41 svarade att de inte varit involverade i detta arbete. HSO Stockholms stads undersökning visar att det händer mycket positivt i stadens förvaltningar och nämnder på initiativ av råden samt att stadens program för delaktighet har medfört att att arbetet i råden utvecklats i en positiv riktning. De områden som kan förbättras gäller det långsiktiga arbetet, att öka möjligheten för ledamöterna att delta i beredningar och utredningar i högre grad, samt att utveckla en samordning av

6 Sida 6 (14) stadens råd och deras arbete. Det borde till exempel vara möjligt att driva någon eller några frågor parallellt i fler råd under en viss period. Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor föreslås också få ett eget kansli med ett par tjänstemän. I den efterföljande diskussionen lyftes att enkäten inte beaktat genus hos respondenterna och att respondenten inte fått möjlighet att svara vilken/vilka nämnd(-er) som dennes FH-råd är knutet till. Det sistnämnda är en viktig information i analysen om rådens möjlighet att tidigare involveras i den nämndens beredningar med mera. Rådet lyfter också att det är önskvärt att få ett bredare åldersspann i rådens sammansättningar. HSO Stockholms stad planerar att genomföra undersökningen igen. I samband med det revideras enkäten något, bland annat införs en fråga om ledamotens kön och frågorna om ledamotens möjlighet att delta i beredningar med mera kommer att omformuleras. HSO Stockholms ordförande tillika rådets vice ordförande Lena Huss (HSO/ÅSS) framhöll att en faktor som påverkar den höga medelåldern bland ledamöterna är reglerna för förlorad arbetsförtjänst. De politiskt förtroendevalda får ersättning för inkomst som går förlorad i samband med mötena, men inte de som är utsedda från funktionshindersrörelsen. Detta leder till att yrkesverksamma har begränsad möjlighet att deltaga i rådens sammanträden om dessa är förlagda till arbetstid, exempelvis på eftermiddagar. Ordföranden Erik Malm (MP) uttryckte önskemål om att Kommunstyrelsens funktionshinderråds presidie träffar HSO Stockholms stad för en fortsatt diskussion om hur man ömsesidigt kan arbeta vidare med frågorna med funktionshinderperspektiv i samma riktning. Ordföranden Erik Malm (MP) tackar Wanda Scherdin för den intressanta presentationen av HSO Stocholm stads enkät och rådet för den givande diskussionen. 8 Information om hur staden når upp till sitt mål på 5 % bostäder med särskild service i förhållande till andelen nybyggda bostäder fram till år 2020 Stadens mål att 5 % av nybyggda planerade bostäder ska byggas för stockholmare med funktionsnedsättning, i form av bostäder med

7 Sida 7 (14) särskild service, är inskrivet i budgeten. Totalt finns i staden ca 1500 lägenheter enligt LSS och SoL. Utbyggnaden omfattar 655 bostäder i gruppbostad och servicebostad som ska vara färdigställda senast år För att nå målet krävs att 527 bostäder byggs under åren Staden har tillsatt en Genomförandegrupp - Bygg som för diskussioner med de kommunala bostadsbolagen, fastighetskontoret och Micasa för att få fram gruppbostäder och servicebostäder i snabbare takt. Stockholms stad en lägesrapport LSS SoL Lägenhet i 1059 st gruppbostad och servicebostad Grupp- och 385 st stödlägenhet Antal personer som 1326 vuxna 925 vuxna beviljats insatsen Personer som anmält intresse ( kö ) - LSS 0-6 mån 100 intresseanmälningar Personer som anmält intresse ( kö ) - LSS 0-36 mån 382 (inkl ovan 100) intresseanmälningar, varav byten 39 LSS - förmedlat år 2014: 67 lägenheter Antal bostäder som tillkommit åren 2013 och 2014: 28 lägenheter Personer som 100 vuxna anmält intresse ( kö ) - SoL socialpsykiatrin SoL förmedlat år 2014: 32 lägenheter Antal bostäder som tillkommit åren 2013 och 2014: 0 lägenheter Ej verkställda beslut kvartal st 8 st Staden har ålagts av Förvalningsrätten att betala ca 5 miljoner kr i sanktionsavgift för de ej versktällda besluten till Inspektionen för vård och omsorg. I den efterföljande diskussion lyfts problemet att matcha en enskild inom LSS personkrets (1 respektive 2) med ett erbjudet boende, att

8 Sida 8 (14) det inte finns en någon möjlighet att byta bostad, hur möter staden behov av profilboenden det vill säga att ett boende har inriktning mot Asberger och eller demens, om Kommunfullmäktiges satta mål kan leda till en överbyggnation och hur den i så fall hanteras, samt hur inventerar staden de boendes synpunkter om sitt boende. Kerstin Forsén sa att ett boende som förmedlas idag är främst en lägenhet i det befintliga beståndet. Matchningen blir ibland på tok. En ung person har andra krav på sitt boende som i vilken stadsdel som lägenheten är belägen, funktionaliteten i bostaden, ålder på de andra som bor där med mera, men det händer också att det saknas adekvat information om den sökande i det underlag som handläggarna använder i matchningen. Ca 41 % tackar nej till erbjuden boendeplats vilket visar att staden dels behöver bli bättre på säkerställa önskemål hos de som står i kön, dels förbättra informationen vid förmedlingen till exempel genom att bifoga foton på den erbjudna lägenheten. En person som tillhör LSS personkrets kan tacka nej till ett erbjudande utan att väntetiden påverkas medan en person i SoLs målgrupp får tacka nej till erbjuden plats två gånger, sedan placeras personen sist i kön. Kerstin Forsén sa att ansvaret för att utbyggnaden av bostäder med särskild service ligger på stadsdelsnämnderna och att det är den nämnden som beslutar om boendet ska ha en inriktning, profilboende. Dessutom tillfaller 50 % av de nybyggda lägenheterna stadsdelens medborgare i behov av denna boendeform vilket kan påverka nämndens beslut i frågan om boendet ska ha en profil. Funktionshinderombudsmannen bekräftar att det finns ett behov av profilboenden. Boendet är livslångt och om den boende blir till exempel dement är det tyvärr så att hen blir kvar i sitt befintliga boende med personal som kan sakna adekvat kompetens om demens. Gällande indikatorerna planerade bostäder och byggda. År 2013: LSS - Antal planerade bostäder: 41 stycken, antal byggda 10 stycken. Socialpsykiatrin inga byggda. År 2014: LSS - Antal planerade bostäder: 63 stycken, antal byggda 18. Socialpsykiatrin inga byggda. År 2015: LSS - Antal planerade bostäder 83 stycken, 30 gruppbostadslägenheter och 30 servicebostadslägenheter byggs. Socialpsykiatrin - 12 gruppbostadslägenheter planeras och byggs. Kerstin Forsén sa att utbyggnadstakten på 5 % ser ut att överstiga behovet om man tittar på antalet stockholmare som står i kön, men

9 Sida 9 (14) visst överskott i planeringen behövs då det händer att projekt inte fullföljs av olika anledningar. Alla som är intresserade står inte heller i kön och fler bostäder skulle möjliggöra att den enskilde kan byta bostad om så önskas och eller behövs. Ordföranden Erik Malm (MP) tackar Kerstin Forsén för den intressanta lägesrapporten och rådet för den givande diskussionen. 9 Remiss - Motion (2015:19) om införandet av ett program mot hedersrelaterat våld KS dnr /2015 Rådets beslut 1. Kommunstyrelsens funktionshinderråd godkänner förslaget till remissvar 2. Kommunstyrelsens funktionshinderråd lämnar utlåtandet till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens funktionshinderråds synpunkter Socialnämnden har flera egna verksamheter som arbetar både förebyggande och med direkt stöd till hedersvåldsutsatta unga personer. Sedan år 2013 driver socialförvaltningen verksamheten Origo som är ett myndighetsgemensamt resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld. Resurscentret ska fungera som ett stöd för ungdomar mellan år som lever i en hederskontext. Origo ska även vara en plattform dit yrkesverksamma, från myndigheter och frivilligorganisationer som arbetar med målgruppen, kan vända sig. Ungdomar kan kontakta Origo via telefon eller via e-post. Man kan själv välja om man vill vara anonym. Det går även att besöka resurscentret. Under ett år kontaktas Origo av ca 100 utsatta unga och ca 250 yrkesverksamma som arbetar med målgruppen. Socialnämnden driver även Kruton som är ett skyddat boende samt ett stöd- och rådgivningscenter för unga personer utsatta för hedersrelaterat våld. Det skyddade boendet tar emot flickor och pojkar i åldern år och har intag dygnet runt. Placering sker efter beslut inom en stadsdelsförvaltning. Stöd- och rådgivningscenteret är dels en öppen mottagning för målgruppen, dels en rådgivande och konsultativ verksamhet som vänder sig till professionella som i sitt arbete möter målgruppen. En jourtelefon

10 Sida 10 (14) som håller öppet dygnet runt finns kopplad till verksamheterna. Vid behov av akut hjälp finns även socialjouren tillgänglig dygnet runt, hänvisning görs bland annat från Origos hemsida. Utöver stadens egna verksamheter ger socialnämnden bidrag till Fryshuset och deras verksamhet Elektra. Elektra arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom att förändra attityder. Inom Elektra finns projekten Sharaf Hjältar och Hjältinnor och Stödverksamheten. Sharaf Hjältar för killar och Sharaf Hjältinnor för tjejer riktar sig till ungdomar år. Verksamheten syftar till att förändra attityder kring hedersförtryck hos unga med utlandsfödda föräldrar. Stödverksamheten fokuserar på att slussa tjejer och killar, som vänder sig till Elektra för hjälp, vidare till socialtjänsten och/eller andra insatser som skyddat boende. Elektras stödverksamhet erbjuder även de stödsökande rådgivande och stödjande samtal samt utbildar myndigheter i frågor som rör hedersrelaterat våld. Elektra får ekonomiskt stöd från socialnämnden och för år 2015 beviljades Elektra kronor. Även föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime får ekonomiskt stöd av socialnämnden för sin verksamhet Stöd och hjälpverksamhet för hedersutsatta och unga som riskerar eller utsätts för tvångsgifte, som syftar till att stärka unga som utsätts för hedersrelaterat förtryck, med specifikt fokus på dem som tvingas gifta sig mot sin vilja, så att de kan leva sitt eget liv. Med hänvisning till stadens arbete med de här frågorna i dagsläget avstår Kommunstyrelsens funktionshinderråd från att kommentera om nuvarande insatser är tillräckliga eller om ett särskilt program för stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver tas fram. Däremot så delar rådet åsikten att det är viktigt med bra och aktuell statistisk, inte minst när det gäller utsattheten hos personer ned funktionsnedsättning. Det finns också skäl att se över och stärka arbetet när det gäller den särskilda utsatthet som personer med funktionsnedsättning har när det gäller frågan om hedersrelaterat våld. Rådets uppfattning är att behövs mer kunskap på området och att detta är en angelägen uppgift för Stockholms stad framöver. Rådet vill betona vikten av att staden säkerställer den fysiska och kommunikativa tillgängligheten hos de befintliga insatserna mot hedersrelaterat förtryck och våld.

11 Sida 11 (14) I Uppsala verkar föreningen Tjejers rätt i samhället (TRIS) som är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. De beskriver själva att de möter unga kvinnor men även män som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. De beskriver också att de har särskild kompetens i att möta ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck och som har en intellektuell funktionsnedsättning. Att knyta kontakt med ovanstående eller liknande förening kan vara ett bra första steg för att höja kunskapsnivån inom området. 10 Rådets förslag på priorterade frågor med funktionshinderperspektiv som kommunstyrelsen behöver främja i budget och VP för år 2016 Ordföranden Erik Malm (MP) och vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS) presenterar ett förslag till rådets skrivelse till kommunstyrelsen. Stadens sju funktionshinderspolitiska mål är: 1. Fysisk tillgänglighet 2. Tillgänglig information och kommunikation 3. Kunskap/kompetens och bra bemötande 4. Utbildning för alla 5. Tillgänglig arbetsmarknad 6. Fungerande bostad 7. Tillgänglig och meningsfull fritid Utifrån dessa mål har rådet formulerat en skrivelse ställd till kommunstyrelsen inför arbetet med 2016 års verksamhetsplan och budget. Rådet hoppas att på så sätt belysa frågan om hur staden kan fortsätta arbetet med en aktiv politik för bättre tillgänglighet och delaktighet. Under hösten planerar också kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor att träffa kommunstyrelsen för att bland annat diskutera de frågeställningar som rådet tar upp i denna skrivelse. Funktionshinderombudsmannen lyfter i sin årsrapport för 2014 ett antal viktiga punkter för kommunstyrelsen att titta vidare på. Rådet vill särskilt betona frågan om att arbeta aktivt för att få ned den höga personalomsättningen bland biståndsbedömare inom området funktionshinder. Personer med funktionsnedsättning är ofta beroende av adekvata och tillräckliga insatser för att vara delaktig på samma villkor som

12 Sida 12 (14) andra stockholmare. Det är stadsdelarna som gör bedömningar i de enskilda fallen och det är därför viktigt att de gör likartade behovsbedömningar och tillämpar regler och riktlinjer på ett konsekvent sätt i hela staden. Vidare är det angeläget att handläggarna inom biståndbedömning har kompetens och erfarenhet. Om personalomsättningen är hög saknas förutsättningar för nödvändig uppföljning på individnivå. Detta kan medföra att brukarna upplever otrygghet och brist på kontinuitet i kontakt med kommunen. Trygga och säkra bedömningar kan uppnås om handläggaren har tid och möjlighet att lära känna individen, se dennes personliga behov och utforma insatserna i samråd med brukaren. Funktionshinderombudsmannen lyfter även bristen på bostäder för personer med olika typer av funktionsnedsättningar och även här vill rådet instämma. Bristen på bostäder är en av de största utmaningarna inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Utbyggnad av särskilda boendeformer med olika servicenivåer och för olika ålderskategorier behöver öka för att nuvarande och kommande behov ska kunna tillgodoses. Rådet vill också trycka särskilt på att staden ska arbeta aktivt för att fler med funktionsnedsättning ska få möjlighet att jobba för sin egen försörjning. Det handlar dels om att synliggöra hinder för personer med funktionsnedsättning för att få ett arbete (och även t.ex. befordringar), men det handlar också om att se och uppskatta det mervärde som följer med en funktionsnedsättning. Stadens trygghetsmätning har visat sig vara en viktig pusselbit i arbetet med att kartlägga otrygghet. En av de slutsatser som kan dras är att medborgare med funktionsnedsättning upplever otrygghet i större utsträckning än de som i enkäten angett att de inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt är det också ett problem att staden med nuvarande verktyg och resurser når endast en del av målgruppen. Exempelvis utesluts de som inte alls klarar av att delta i undersökningen så som den är utformad på grund av sin funktionsnedsättning. Rådet ser ett klart behov av att satsa mer resurser på det här för att få en mer tydlig bild över de utmaningar som finns inom området. Arbetet med att få bort enkelt avhjälpta hinder i utemiljön är en viktig fråga som rådet vill sätta särskilt fokus på. En hel del görs redan idag och rådets uppfattning är att det här arbetet kan bli ännu mer bättre. Exempelvis genom att lägga ytterligare vikt på

13 Sida 13 (14) uppföljningen. Med en bättre bild över vad som har gjorts och vad som ej ännu har gjorts kan arbetet bli mer effektivt. Staden ska självklart aktivt verka för att uppnå goda hälso- och levnadsvillkor för alla stockholmare, oavsett om de har funktionsnedsättning eller inte. Avslutningsvis vill vi också trycka på behovet av rättvisa och lika bedömningar över hela staden. Idag finns skillnader i såväl servicenivå som bemötande, mellan olika stadsdelar och områden. Det ska vara samma servicenivå oavsett var du är bosatt i Stockholm. Rådets beslut Kommunstyrelsens funktionshinderråd godkänner förslaget till skrivelse till kommunstyrelsen och ger ordföranden och vice ordföranden i uppdrag att formulera en skrivelse med detta innehåll till kommunstyrelsen. 11 Anmälningsärenden Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor beslutade att lägga följande till handlingarna. - från rådets sammanträde den 18 maj 2015 som justerats 25 maj Dagordningen till kommunstyrelsens sammanträde den 27 maj och den 3 juni Balanslista den 25 maj HSOs skrivelse angående revideringen av stadens upphandlingspolicy av den 13 maj KS beslut om att överföra FO till Stadsledningskontoret. 12 Övriga frågor Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor har sitt nästa sammanträde den 24 augusti Lokal: Stora Kollegiesalen.

14 Sida 14 (14) 13 Sammanträdet avslutas Ordföranden Erik Malm (MP) tackar vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS) och ledamöterna för gott samarbete under våren 2015 och önskar alla en fin sommar. Ordföranden avslutar därefter sammanträdet. Sammanträdet avslutas kl Vid protokollet Isabelle Vas