Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 22 april 2015

Transkript

1 3/2015 Sida 1 (13) fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 22 april 2015 Tidpunkt: Kl. 14 Plats: Stora Kollegiesalen, Stadshuset, Stockholm Närvarande: Se sid. 4 6, 7 och 8 Justerat 22 april Erik Malm (MP) Ordförande Lena Huss (HSO/ÅSS) Vice ordförande Kommunstyrelsen Stockholm stockholm.se

2 Sida 2 (13)

3 Sida 3 (13) fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 22 april 2015 Tidpunkt: Kl. 14 Plats: Stora Kollegiesalen, Stadshuset, Stockholm Närvarande: Se sid , Justerat 29 april Erik Malm (MP) Ordförande Lena Huss (HSO/ÅSS) Vice ordförande

4 Sida 4 (13) Närvarande Ordförande Vice ordförande Erik Malm (MP) Lena Huss (HSO/ÅSS) Rana Carlstedt (S) Birgitta Söderfeldt (V) Ewa-Marie Ås (KD) Robert Bengtsson (Fi) Lillemor Högselius (HSO/SRF) Ellinor Baurne (HSO/Attention) Britt Marie Färm (HSO/Mag- och tarmföreningen i Stockholms län) Lars Persson (HSO/Neuroförbundet Stockholm) Tjänstgörande ersättare Ola Lundström (HSO/SDF) Tjänstgörande ersättare Jan Delvert (HSO/Personskadeförbundet RTP) Tjänstemän Riitta-Leena Karlsson, Stockholms stads funktionshinderombudsman Ann-Kristin Sandebjer, Funktionshinderinspektör, t.o.m. 4 Isabelle Vas, sekreterare, socialförvaltningen Anmält förhinder Ersättare Ersättare Isabella Hagnell (S) Naémi Karlsson (M) Ole-Jörgen Persson (M) Nils Duwähl (DHR Stockholm) Håkan Jarmar (HSO/RSMH Stockholms läns distrikt) Lars Lindberg (HSO/HRF) Amir Amirriazi (DHR Stockholm) Viviann Emanuelsson (HSO/SRF)

5 Sida 5 (13) 1 Sammanträdets öppnande, närvarande ledamöter och ersättare samt godkännande av föredragningslista Ordföranden Erik Malm (MP) öppnade sammanträdet och hälsade alla välkomna. Närvarande ledamöter och ersättare presenterar sig och noteras. Rådet godkänner föredragningslistan. Rådet beslutar att föredragningslistan ska kompletteras med Närvarande ledamöter och ersättare. 2 Val av protokolljusterare och tid för justering av protokollet Ordföranden Erik Malm (MP) och vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. et ska justeras den 29 april Anmälan av protokollsjustering Anmäldes att kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors protokoll från sammanträdet den 23 mars 2015 justerades den 30 mars Information om Funktionshinderinspektörers uppdrag Funktionshinderinspektör Ann-Kristin Sandebjer berättade om sitt uppdrag. Funktionshinderinspektörer inrättades i Stockholms stad år Funktionen är placerad vid socialförvaltningen och är ett komplement till annan tillsyn. Inspektörerna granskar och inspekterar verksamheter inom funktionshinderområdet i Stockholms stad, som utför insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för personer i alla åldersgrupper med såväl psykiska som fysiska funktionsnedsättningar. Granskningarna och inspektionerna inriktas på en specifik verksamhetsform och omfattar både kommunala och privata verksamheter.

6 Sida 6 (13) Inspektörernas uppdrag har tre syften. Det första syftet är att säkerställa kvaliteten och uppmärksamma brister i stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det andra syftet är att bevaka likställigheten. Likställigheten omfattar dels att alla i målgruppen som ansöker om insats/stöd i Stockholms stad får en likvärdig bedömning i alla stadsdelsförvaltningar, dels att den beviljade insatsen är av god och jämn kvalitet utifrån en helhetssyn på brukarens situation, oavsett om insatsen/stödet utförs i stadens eller i enskild regis verksamheter. Nu när Stockholms stad övertar ansvaret för hälso- och sjukvård inom vissa LSS-insatser under hösten år 2015 ska den enskilde få en god vård och omsorg inom dessa insatser. Det tredje syftet är att notera och sprida goda exempel hämtade från granskade verksamheter. Inspektörerna har kontakt med berörda verksamheter, brukare, stadsdelsförvaltningar, brukar- och intresseorganisationer samt med de lokala funktionshinderråden. Efter varje granskning återkopplar inspektörerna sitt resultat i en muntlig genomgång med brukarna och berörd personal inom den aktuella verksamheten. Resultatet och information om goda exempel sammaställs i en rapport som lämnas till ansvarig stadsdelsnämnd och till socialnämnden för kännedom och godkännande. En årsrapport med analys redovisas till kommunstyrelsen och dess råd för funktionshinderfrågor. Nästa årsrapport överlämnas i februari år Den granskning som pågår nu omfattar insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Sedan år 2007 har ca hälften av alla bostäder med särskild service granskats. I insatsen finns bland annat ett krav på hemlika förhållanden i boendet. Ann-Kristin Sandebjer ser att inspektionerna i kombination med inspektörernas information om goda exempel från andra granskade boenden med särskild service har bidragit till en kvalitetsutveckling i uppfyllandet av detta krav, samt i stödet och servicen för de boende. Nästa granskning handlar om tillgänglighet, kontaktvägar och bemötande inom neuropsykiatrin. Fem stadsdelsförvaltningars verksamheter ingår i granskningen som startar hösten år Ann-Kristin Sandebjer berättar att inspektörernas arbetsmetodik utvärderas efter varje granskningsomgång och anpassas kontinuerligt utifrån vunna erfarenheter från varje granskningsomgång. I starten tog inspektörerna exempelvis på sig för stora uppdrag, som drog ut på tiden. Idag väljs verksamhetsform

7 Sida 7 (13) enligt devisen Var gör vi mest nytta?. Det är också viktigt att alla stadsdelsnämnder ingår i granskningarna någon gång inom loppet av ett par år. Ordföranden Erik Malm (MP) tackade funktionshinderinspektör Ann-Kristin Sandebjer för den intressanta redovisningen. 5 Information från Stockholms stads funktionshindersombudsman Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsmannen (FO) Riitta-Leena Karlsson presenterade Funktionshinderombudsmannens årsrapport från verksamhetsåret Årsrapporten är upplagd på de funktionshinderpolitiska målen, som är fastställda i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I årsrapporten presenteras förslag på möjliga förbättringar i stadens program för delaktighet. FO ser ett stort värde i att programmet utvärderas av en extern part, med en analys om vilka delar i programmet som fungerar. I årsrapporten finns FOs synpunkter och föreslag redovisade i textrutor. Som ett exempel nämns framtagandet av en metod för att mäta hur stockholmare med funktionsnedsättning uppfattar att Stockholms stad är tillgänglig. I rådet lyftes att återtagande av verksamheter som drivs på entreprenad till kommunal regi kan medföra att kompetent och kunnig personal slutar därför att/när verksamheten tas över i kommunal regi. Det finns dock exempel där personalen valt att följa med verksamheten till staden. Ordföranden Erik Malm (MP) uppmärksammar rådet på att FOs årsrapport ger rådet en möjlighet att involvera sig i kommunstyrelsens kommande budgetarbete. Som budgetinspel föreslås följande. På maj-sammanträdet diskutera innehållet i FOs årsrapport och ta fram ett förslag på frågor med funktionshinderperspektiv som ska prioriteras. På juni-sammanträdet fatta beslut om prioriterade frågor. Mellan rådets möten får organisationerna respektive den politiska majoriteten tillfälle att diskutera innehållet i framlagt förslag. Rådets beslut om prioriterade frågor med funktionshinderperspektiv, som rådet anser att kommunstyrelsen behöver främja i budgeten för år 2016, sammanställs i en skrivelse till kommunstyrelsen.

8 Sida 8 (13) 6 Bordlagt ärende. Våld i nära relationer hos personer med funktionsnedsättning Svar på remiss från kommunstyrelsen Skrivelse från HSO av den 8 mars 2015 KS dnr /2015 Rådets beslut 1. Kommunstyrelsens funktionshinderråd godkänner förslaget till remissvar 2. Kommunstyrelsens funktionshinderråd lämnar utlåtandet till kommunstyrelsen 3. Paragrafen justeras omedelbart Kommunstyrelsens funktionshinderråds synpunkter Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor stödjer och ställer sig bakom HSO:s skrivelse. Särskilt angeläget och anmärkningsvärt är att se över den kritik som FN:s övervakningskommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har riktat mot Sverige för den låga andelen skyddade boenden för personer med funktionsnedsättning. I mätningen Trygghet Stockholm år 2014 framkommer att personer med funktionsnedsättning i högre grad än andra är utsatta för våld i nära relationer. Kvinnor med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp. Stor andel anger att de är oroliga för att gå ut eller att de inte går ut efter mörkrets inbrott av rädsla att bli utsatta för brott. I stadens återkommande trygghetsmätning framkommer exempelvis att personer med funktionsnedsättning uppger i mycket större utsträckning än andra att de är oroliga för att utsättas för rån. Personer med funktionsnedsättning kan ha ett omfattande beroende av närstående för daglig vård och omsorg, vilket medför en särskild sårbarhet för fysiskt våld men också andra former av våld och trakasserier i alla dess former i nära relationer. Funktionsnedsättningen kan innebära svårigheter att larma eller berätta för omgivningen om att vad som hänt. Fysiska funktionsnedsättningar kan göra att det är svårt att värja sig för våld. Personer med stora stöd- och omvårdnadsbehov kan utsättas för medveten försummelse utan att kunna förmedla det vidare

9 Sida 9 (13) Personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas vid trygghetsskapande åtgärder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antog ett s.k. positionspapper i november 2013 som lyfter fram samhällets ansvar för målgrupperna våldutsatta och våldsutövare. HSO:s skrivelse Angående våld i nära relationer hos personer med funktionsnedsättning föreslår åtgärder för att staden ska inkludera funktionshindersaspekter i brottsförebyggande- och i kvinnofridsarbete. Stadens program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer och stadens handläggarstöd berör bland annat personer med funktionsnedsättning som en utsatt grupp. Stadens personal behöver kontinuerlig utbildning för att få kompetens i att se, uppmärksamma och agera när det gäller våld och kränkningar mot personer med funktionsnedsättning. Beslutsgång Ordföranden Erik Malm (MP) konstaterar att rådet har ett förslag till beslut. Ordföranden finner att rådet beslutar enligt sitt förslag. 7 Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Svar på remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2015 Rådets beslut 1. Kommunstyrelsens funktionshinderråd godkänner förslaget till remissvar 2. Kommunstyrelsens funktionshinderråd lämnar utlåtandet till kommunstyrelsen 3. Paragrafen justeras omedelbart Kommunstyrelsens funktionshinderråds synpunkter Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor ställer sig positivt till förslaget om införande av krav på privata aktörer i välfärden. Utredningen lyfter fram en rad väsentliga punkter i syfte att säkra kvaliteten gentemot huvudman respektive brukare. Utökad tillståndsplikt och särskild prövning kan vara medel i detta.

10 Sida 10 (13) Utredningen innehåller en rad begrepp som rådet tycker bör preciseras, exempelvis insikt, erfarenhet och lämplighet. Även formuleringar som personaltäthet och kompetens bör belysas vidare. Det är av största vikt att all stöd och service till personer med funktionsnedsättning håller lika hög kvalitet. Personal och ledning bör vara väl kvalificerade för uppdraget. Därför bör lika höga krav ställas på alla utförare av dessa verksamheter, oavsett huvudmannaskap eller driftsform. Rådet anser att ett funktionshinderperspektiv ska finnas med i kraven på aktörer inom välfärden, t.ex. att tillgänglighetskrav ställs på de aktörer som anlitas så att levererade varor och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta är inte minst viktigt i och med den utvidgade diskrimineringslagstiftningen där tillgänglighet inkluderas. Vidare är det viktigt med en aktiv strategi för att samtliga utförare ska anställa personer med funktionsnedsättning. Leverantörerna bör arbeta för att aktivt motverka diskriminering vid anställning och utövande av verksamheten. Den som staden anlitar bör ha en antidiskrimineringsplan utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Rådet vill påminna om att FN:s övervakningskommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning särskilt har rekommenderat Sverige att ställa krav på att tillgänglighet systematiskt ska inkluderas i alla avtal om offentliga upphandlingar. Slutligen bör all service och stöd till att personer med funktionsnedsättning präglas av stabilitet och kontinuitet. Detta gäller såväl huvudman som enskilda medarbetare. Det är av största vikt för den enskildes trygghet och livskvalitet. Förslag till beslut Vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS) yrkade att rådet skulle godkänna ett vid sammanträdet reviderat förslag till remissvar. en Ola Lundström (HSO/SDF) yrkade att rådet skulle godkänna det reviderade förslaget men att meningen sist i 4 stycket kvarstår - För den enskilde brukaren är det innehållet och kvalitén på de utförda åtgärderna som är av betydelse, inte vilken leverantör som står bakom dessa.

11 Sida 11 (13) Beslutsgång Ordföranden Erik Malm (MP) ställde det två förslagen mot varandra. Rådet beslutade att som sitt remissvar godkänna framlagt förslag av vice ordföranden Lena Huss (HSO/ÅSS). Reservation en Ola Lundström (HSO/SDF) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag. 8 Överföring av funktionshinderombudsmannen till kommunstyrelsen Svar på remiss från kommunstyrelsen KS dnr 471/2015 Rådets beslut 1. Kommunstyrelsens funktionshinderråd godkänner förslaget till remissvar 2. Kommunstyrelsens funktionshinderråd lämnar utlåtandet till kommunstyrelsen 3. Paragrafen justeras omedelbart Kommunstyrelsens funktionshinderråds synpunkter Ärendet rör både Funktionshindersombudsmannens (FO) placering, samt den organisatoriska tillhörigheten för Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor (här också kallat funktionshinderrådet). Funktionshinderrådet har därtill inget att anmärka gällande den organisatoriska flytten och förslaget om rådets administrativa tillhörighet. Det finns dessutom bra argument för att knyta funktionshinderrådet till kansliet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. FN-konventionen om rättigheten för personer med funktionsnedsättning gäller i Sverige från år 2009 och lyfter mänskliga rättigheter för den aktuella målgruppen. Vidare säger också de nationella målen och strategin för funktionshinderspolitiken i Sverige att det funktionshinderspolitiska arbetet i Sverige ska utgå ifrån mänskliga rättigheter och betonar att alla samhällssektorer har ett ansvar för att skapa ett tillgängligt samhälle. Diskrimineringslagen har skärpts från år 2015 gällande otillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

12 Sida 12 (13) Samtidigt är det viktigt att understryka behovet av ett fungerande handläggarstöd för kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor. Funktionshinderrådet saknade i början av år 2015 administrativt stöd vilket försenade och försvårade arbetet. Funktionshinderrådet ser nu med tillförsikt på att den här situationen utvecklas i rätt riktning och att tillräckliga resurser säkerställs för det fortsatta arbetet. Det är i det här sammanhanget viktigt att påpeka att rollen som funktionshindersombudsmannen har, inte inkluderar att agera vare sig som handläggarstöd eller administrativt stöd för funktionshinderrådet. Även om det ska betonas att FO såklart är en tillgång för funktionshinderrådet, finns det också ett reellt behov av kanslistöd som följer med rådets placering i stadens organisation. Tidigare har kompetens- och utvecklingspengar anslagits för funktionshinderråden i staden. I år saknar funktionshinderrådet resurser för den typen av arbete, och medel för verksamhet överlag. Funktionshinderrådet föreslår därför att i samband med beslutet om rådets placering också anslå medel för rådets verksamhet och kompetensutveckling, även om detta i sig kan anses ligga utanför ramen av medel för FO, så berör beslutet om rådets placering i så hög grad också rådets framtida verksamhet att det är lämpligt att också den här frågan hanteras. Beslutsgång Ordföranden Erik Malm (MP) konstaterar att rådet har ett förslag till beslut. Ordföranden finner att rådet beslutar enligt sitt förslag. 9 Anmälningsärenden Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor beslutade att lägga följande till handlingarna. - Kommunstyrelsens dagordning av den 1 och av den 15 april Rådet önskar där så är möjligt att få dagordning till ett kommande sammanträde. - från rådets sammanträde den 23 mars 2015 som justerats 30 mars Balanslista. Gällande stadens mål om att 5 % bostäder med särskild service vill rådet att en representant från stadens

13 Sida 13 (13) referensgrupp kommer till rådet. Ny punkt införs gällande upphandling av taltidningen. Rådet beslutade att bjuda in berörd tjänsteman till rådet för en information om upphandlingen. 10 Övriga frågor Rådets aktivitet den 6 maj 2015 med extrainsatt sammanträde mellan kl Hela aktiviteten och sammanträde sker i HSO Stockholms lokaler på adressen St Göransgatan 82, Fridhemsplan. 11 Sammanträdet avslutas Ordföranden Erik Malm (MP) avslutade sammanträdet. Sammanträdet avslutas kl Vid protokollet Isabelle Vas