Levererar maskiner och förnödenheter till stålverk och smedjor, bl.a:

Transkript

1 Levererar maskiner och förnödenheter till stålverk och smedjor, bl.a: SMS-MEER smidesutrustningar (tidigare Eumuco- Hasenclever SMS-Elotherm induktionsvärmning Capilla tillsatsmaterial för reparations- och påläggssvetsning av smidesverktyg

2 Hur nöts verktyg Svetsmetoder Hur gör man Hur lyckas man Tillsatsmaterial Vad är Capilla

3 Reparation Slitage Sprickor Konstruktionsändringar Bearbetningsfel Slitageförbättring Förbättra: Nötningsmotstånd Deformation Anlöpningsbeständighet Sprickmotsånd Termisk utmattning

4 1. Nötning, termisk utmattning 2. Nötning 3. Termisk utmattning, deformation 4. Nötning 5. Sprickor (utmattning) 6. Nötning 7. Nötning Olika ytor kan kräva olika egenskaper)

5 Gravyrer förslag och färdigslag Skäggverktyg Håldornar Stukverktyg Friformssmidesverktyg

6 -Nödlösning -Spricker -Håller inte

7 Material: 36 CrNiMo 6 Tillverkad i en helautomatisk Smideslinje (Tyskland) 8

8 Förslag ca Färdigslag ca Osvetsat Prototypverktyg ca

9 MMA Belagda elektroder MIG Rörtråd Homogentråd Skyddsgas TIG Tig-pinnar gas

10 Arbetsplatsen Förvärmningutrustning Ugn Elektrisk värmebox Torkskåp för elektroder Lägesställare Isoleringsmattor Värmemattor

11

12 Arbetsplatsen Förvärmningutrustning Ugn Elektrisk värmebox Torkskåp för elektroder Lägesställare Isoleringsmattor Värmemattor

13 Torkskåp för elektroder Fukt i elektrodhöljet kan orsaka porer och sprickor

14 Arbetsplatsen Förvärmningutrustning Ugn Elektrisk värmebox Torkskåp för elektroder Lägesställare Isoleringsmattor Värmemattor

15

16 Processkedja där alla länkar måste hålla Materialval Förvärmning Svetsning Efterbehandling

17 Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk

18 Varför förvärmning? Förvärmningen utgör ofta det största praktiska problemet att lösa DESSUTOM: Är samtidigt den felkälla som kan orsaka störst problem

19

20 Del av den värmepåverkade zonen genomgår ett härdningsföropp Uppvärmning (Austenitisering) Avkylning (martensitbildning) Martensit är hård och spröd

21 Martensitbildning innebär volymförändring

22 Martenistbildning styrs av huvudskligen av: Avkylningshastigheten Legeringsinnehåll (Kol, Krom, Mangan, Molybden) Legeringsinnehållet styr den kritiska avkylningshastigheten för martensitbildning

23 TTT-diagram

24 Genom att förvärma grundmaterialet till över den sk Ms, starttemperaturen för martensitbildning, undviker man omvandling i värmepåverkade zonen Förvärmning behövs för grundmaterialet, oftast inte för tillsatsmaterialet

25

26

27 - Varje kombination av verktyg/smidesaggregat/detalj är unik - Det som fungerar i ett system behöver nödvändigvis inte fungera i ett annat - Generellt gäller dock att påläggssvetsning korrekt utförd ger betydande livslängdsförbättringar 28

28 Exempel på resultat Med olika tillsatsmaterial Capilla 732. Totalt kört 3000 detaljer per gravyr 1600 T exenterpress Capilla 563. Totalt kört 3500 detaljer per gravyr

29 Val av tillsatsmaterial görs i början bäst från fall till fall i samråd med Capilla efter analys av aktuellt slitage Det finns ingen universal-lösning

30 Rutin för svetsning av verktyg Vid nytillverkning fräses gravyren ur med färdigmått + 5 till 6mm, gamla fräses eller Capilla 50 B. 1. Värm verktygshalvorna till 450 C. 2. Svetsa. Avbryt svetsningen och värm upp igen om temperaturen går under 320 C. 3. Svalning: Långsam svalning ner till under 120 grader. Värm upp till 540 C och hålltid 6-8 timmar, beroende på verktygsstorlek. Långsam svalning till rumstemperatur. Med långsam svalning menas svalning på dragfri plats i rumstemperatur och om möjligt, övertäckt med värmetålig matta. Vid omsvetsning av gravyr med normalt slitage: Svetsa ett lager direkt på föregående yta. Vid omsvetsning av gravyr med få djupa sprickor: 1. Slipa ur sprickorna med roterande fil 2. Svetsa ett lager direkt på föregående yta Vid omsvetsning av gravyr med stort antal djupa sprickor eller porer: 1. Fräs ur gravyren 2 5 mm beroende på hur dåligt det är. 2. Svetsa

31 För att möta olika betingelser har olika av tillsatsmaterial utvecklats Dessa indelas i tre huvudtyper Fe-bas legeringar (stål) Co-bas legeringar Ni-bas legeringar

32 Fe-Bas legeringar (Stål) Legerade med: C, Cr, Mo, Mn, Ni, W, V, Co, (Ti) Ofta varianter på grundmaterial men med reducerad kolhalt. Beroende på sammansättning ges egenskaper mot: tryck, slag, termochock, hårdhet: HRc Tål inte värme över respektive anlöpningstemperatur 33

33 Fe-Bas legeringar Capilla Produkt Applikation Hårdhet/Sträckgräns 64 KB Spricklagning, buffert ( MPa) 64 KBS Spricklagning, gravyrändringar 65 Gravyrändring reparation slagytor 66 alt 563 RLD Skäggbanor, grunda gravyrer ( MPa) HRc HRc 6500 Gravyrer HRc) 93 Hårdpålägg nya verktyg HRc (första lagret) 34

34 Co-bas legeringar Legerade med: C, Cr, Mo, Ni, W, Fe, (Nb, V) - Austenitisk struktur - Deformationshårdnande - Vissa synnerligen hårda/spröda (Karbider) Morstår tryck, slag, temperaturväxlingar, tål högre värme än stål, Framför allt glidning metall-metall Hårdhetsintervall: HRc 35

35 Co-Bas legeringar Capilla Produkt Applikation Hårdhet 521 EHL; 506 EHL; tunnskiktssvetsning; Skäggbanor Skäggverktyg, varmsaxknivar 521 EHL: HRc (deformationshårdnar) 506 EHL: 42 HRc (karbidandel) 516 EHL tunnskiktssvetsning HRc (deformationshårdnar) 36

36 Ni-bas ligeringar Legerade med: Cr, Mo, Nb, Mn, W, V, Fe, Co; (C) - Austenitisk struktur - Deformationshårdnande - Vissa utskiljningshärdande Förutom motstånd mot slag, tryck etc anlöpningsbeständig över 750 grader C Hårdhet: 20 HRc (som svetsat); 42 HRc (efter deformationshårdnande eller vbh); 37

37 Ni-Bas legeringar Capilla Produkt Applikation Brottgräns 5200 S Skäggbanor, håldornar, skärkanter 838 Städ för friformssmide; Dragmatriser och dornar, höga temperaturer 533 Städ för friformssmide Dragmatriser och dornar, Höga temperaturer 750 MPa (20 C) (deformationshårdnar) 630 MPa (400 C) 850 MPa (20 C) (deformationshårdnar) 660 MPa (450 C) MPa (deformationshårdnar) utskiljningshärdbar 550 MPa (450 C) 360 MPa (750 C) 38

38 Reparation Bärarmsverktyg Grundmaterial: (NiCrMoV-ståll) Buffert/botten: Capilla 64 KBS (CrMo-ståll) Gravyr: Capilla 65 (CrMoWV); Capilla 93 (CrCoMo-stål) Skäggbanor: 521 EHL (Co-bas) 39

39

40

41

42

43 Svetsad med Capilla 521 EHL

44 Grundmaterial: Detalj: Slitage: Tillsatsmaterial: (Orvar) Styrspindel (VW Golf III) Djupa sprickor, termisk utmattning Capilla 65 (WCrWV-Ståll) eller Capilla 733 (CrMoTistål) 45

45 Detalj: Generatoraxel kraftverk Material: 17 CrNiMo 6 Vikt: 350 to (rå) 46

46 Reparation av friformsstäd Grundmaterial: Orsak till rep: Tillsatsmtrl: 36 CrNiMo 6 or 55 NiCrMoV 7 ; Ni-bas tillsats Deformation och sprickor Capilla 734 MAG (Buffert) Capilla 838 MIG eller Capilla 533 MIG (Ni-Bas legeringar) (Källa: Sandvik SA) 47

47 Slitage: Konisk axialvals (Källa: Kind & Co) 48

48 Material: Tillsats: MAG Capilla 732 MAG (Buffert; vkt stål) Capilla 410 NiMo eller Capilla 4115 MAG (martensitiskt stål) 49

49 -Nödlösning -Spricker -Håller inte Fungerar som nödlösning Går att laga sprickor Håller bättre korrekt utfört

50 Tack för mig Tack för mig!