Skyddsvärda ekar i Trollhättans kommun. Jannie Gray

Transkript

1 Skyddsvärda ekar i Trollhättans kommun Jannie Gray Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi - och miljövetenskap Göteborgs universitet Juni 2012

2 1

3 Abstract Veteran trees host a large variety of species. Naturvårdsverket predicts that over 400 red listed species can be saved by protecting these old veteran trees. Trollhättans council has for the last few years created inventories over veteran trees in the commune. The report includes comparative studies of the existing data from the inventories between different variables. Chisquare-tests have been done to see if there are any significant differences. This report has also got a management plan for chosen areas where there are veteran trees. One notable result in this report is that trees are vital in environments that are open and were maintenance to the trees or the area around it is being carried out. Another outcome in the report is that the documented trees in Trollhättan that has one or more holes are less vital than the trees without a hole and the different sizes on the holes affect the vitality of the tree. The results show that veteran trees benefit from an environment that has open areas and where work to keep it open is carried out. This kind of environment is also from a human prospective desirable and the council can meet the needs of the trees and the need of green areas for the citizen at the same time. In the management of the trees it is good to bear in mind that hole in trees gives low vitality. It is therefore important to be careful not to damage the trees when management is being carried out. 2

4 Sammanfattning Gamla, mycket grova träd och träd med stora håligheter hyser en stor artrikedom. Naturvårdsverket uppskattar att uppemot 400 rödlistade arter kan skyddas genom att man sparar och skyddar dessa träd. Under ett flertal år har Trollhättans kommun gjort inventeringar av kommunens skyddsvärda träd. I rapporten finns jämförande studier mellan olika variabler där den redan inventerade data har legat till grund. Chi-två-tester har utförts för att se om det finns signifikanta skillnader. Arbetet har även inkluderat skötselplaner för utvalda områden i kommunen där det finns inventerade grova träd. Ett utav resultaten i rapporten visar att träd som står i öppna miljöer där aktiv skötsel sker har flest träd som är friska. Ytterligare jämförelser av träden i Trollhättans kommun var om träd med hålighet och utan hålighet har olika vitalitet. Analys av data visade att träd som innehar håligheter har nedsatt vitalitet och det är även skillnad på vilken hålighetens storlek är och vitaliteten. De miljöer som gynnar träden är även miljöer som människor trivs i. Kommunen kan arbeta mot miljömålen god bebyggd miljö och biologisk mångfald på samma gång. I skötselvård där man vill förlänga trädens liv bör man uppmärksamma att träd med håligheter har sänkt vitalitet. Det medför att man bör beskära på rätt sätt och att skötsel så som röjningsarbeten eller gräsklippning sker med försiktighet så man inte skadar träden. 3

5 Innehåll Abstract... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Resultat Trädens vitalitet och miljön Rödlistade arter och signalarter Träd med håligheter Trädens omkrets och vitalitet Skötsel råd Diskussion Slutsatser Tackord Referenser Bilaga Skötselplan Överby, Trollhättans vattenverk Sjuntorp, Rönnvägen och Danska vägen Strömslund Skälsbo Bilaga Skötsel råd Igenväxning Beskärning av träd Övriga åtgärder Bilaga Statistiska beräkningar Har träd med hålighet nedsatt vitalitet? Är det lika stor sannolikhet att hitta signalarter på träd oberoende av miljön de står i?. 48 Är det lika stor sannolikhet att hitta rödlistade arter oberoende av miljön träden står i? 50 4

6 Trädens vitalitet kontra omkrets Finns det något samband på hålighetens storlek och vitalitet? Olika träd omkrets och sannolikheten att de har olika storlek på hålighet Bilaga Bilaga

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ett gammalt träd är ett historiskt arv som har sett generationer komma och gå. Det sägs att en ek växer 300 år, har sin krafts dagar i 300 år och dör i 300 år. De riktigt grova ekarna vittnar om en spännande historia och en del av dessa träd började sitt liv redan på 1300-talet Hultengren, Pleijel, 1997). Utöver den visuella och historiska aspekten så är träden framförallt en tillflykt för en mängd arter. En ek kan bland annat hysa en mängd mossor, lavar, svampar och insekter. Det kan vara upp emot 1500 arter varav en del av dessa är helt eller delvis beroende av den gamla eken. De kan ses som ett stort hyreshus som för olika arter ger ett mikroklimat som passar dem Hultengren, Pleijel, 1997). En del arter lever hela sitt liv inne i eken, generation efter generation. Många utav arterna som är helt eller delvis beroende av dessa träd finns på den nationella rödlistan. Naturvårdsverket räknar med att om man skyddar dessa träd kommer det att ge en positiv effekt för över 400 rödlistade arter Höjer, 2004). En del arter ur Eu art- och habitatsdirektiv är helt eller delvis beroende av mycket gamla eller grova träd så som de flesta fladdermössarter, läderbagge, större ekbock och cinnoberbagge Miljödepartementet, 2008). Idag finns det inte så många av dessa träd kvar. I Europa finns det generellt en brist på mycket gamla träd Carlsson, Quinth, 2009). Detta medför ett ansvar att bevara och vårda dessa träd. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd som är en del utav arbetet med att bevara biologisk mångfald i Sverige. Vad som klassas som ett särskilt skyddsvärt träd är enligt Naturvårdsverkets kriterier: Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. Mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140år. Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen. Höjer, Hultengren, 2004) Hotbilden för dessa träd är många som exempelvis: Många träd avverkas ved och timmer, säkerhetsskäl, ändrad markanvändning, estetiska orsaker.) De konkurreras ut av yngre träd och granplanteringar Fel skötselåtgärder kan skada träden hålrum fylls igen av cement, fel beskärning, dräneringsrör osv.) Markanvändning runt träden som skadar rötter eller bark plöjning, maskiner osv.) Förändring i vattennivån. dränering, konkurrens av nya träd, grävarbeten osv.) Föroreningar industri, luftföroreningar, trafik, olja och kemikalier, vägsalt, kväve gödsling som rubbar det naturliga samarbetet med mykorrhizasvampar) Marken blir för kompakt på grund av ex maskiner, människor eller djur. Sjukdomar parasitangrepp, svampangrepp) Förutom själva hoten för trädens överlevnad så finns det hot mot populationerna som är beroende av träden genom fragmentering och isolering. Det är långt avstånd mellan träden 6

8 och generations träd saknas ofta. Ytterligare problem är att det inte finns många döda träd eller död ved som får ligga kvar på markerna vilket försvårar överlevnaden av många arter Read, 2000). 1.2 Syfte I Trollhättans kommun har länsstyrelsen samt biologen Johan Svedholm utfört inventering av kommunens skyddsvärda träd. I inventeringarna är särskilt skyddsvärda träd medtagna men även träd som inte instämmer på ovan nämnda kriterier för särskilt skyddsvärda träd. Länsstyrelsens inventering dokumenterade art, datum, skyddsvärde, omkrets och trädstatus Naturvårdsverket, 2008) Johan Svedholms inventering dokumenterade trädslag, position, generell beskrivning av omgivning, omkrets, vitalitet, håltyp, hamling, artfynd och frihuggningsbehov Svedholm, 2010). Länsstyrelsens inventering saknas en beskrivning av miljön och i Johan Svedholms inventering är miljön beskriven väldigt generellt. Jag kommer i arbetet enbart att undersöka ekträd Quercus robur). De olika frågeställningarna jag har valt att arbeta med är: Finns det skillnader på trädens vitalitet beroende på omgivande miljö? Finns det någon skillnad på vitalitet mellan träd som står i tätort eller i områden med mer orörd natur? I vilken miljö finns flest rödlistade arter och flest signalarter? Har träd med håligheter i högre utsträckning nedsatt vitalitet än träd utan håligheter? Finns det skillnader i vitalitet beroende på hålets storlek? I vilken miljö finns det flest träd med håligheter? Finns det något samband mellan trädets omkrets och storlek på hålighet, har större träd större håligheter? Har träd med hålighet procentuellt fler rödlistade arter och signalarter än träd utan hålighet? Finns det något samband på trädens storlek och vitalitet, har äldre och större träd lägre vitalitet än yngre? För kommunen är det svårt att kunna skydda samtliga träd de har inventerat. De måste prioritera var och hur de ska göra åtgärder. I rapporten undersöks frågor som skulle kunna ge kommunen en viss vägledning vilka träd eller områden som kan prioriteras. Utöver mina frågeställningar kan nämnas att ett flertal kriterier behövs för att kunna göra en prioriteringslista. Man måste till exempel titta på träden ur ett landskapsekologiskt perspektiv, ekonomiskt, tidsmässigt m.m. Arbetet har även inkluderat skötselplaner för en del utvalda områden där det finns skyddsvärda träd som har akut behov av åtgärder. Dessa finns att läsa i sin helhet i bilaga 1. Vid dessa områden har jag fotograferat de inventerade träden och samlat information om vilka åtgärder som behövs göras. Jag har även tittat på ett större geografiskt område runt träden för att se hur generations träd kan gynnas samt försökt väga in andra aspekter så som bevarande av bärande träd och buskar för fåglar och insekter. Arbetet inkluderar även skötselråd som finns beskrivna i bilaga 2. 7

9 2. Metod Inventering och informations insamling av Trollhättans skyddsvärda träd har utförts under åren 2005 till 2009 av länsstyrelsen och Johan Svedholm. Det är deras data som studierna i denna rapport bygger på. Länsstyrelsen har använt sig av fältblankett som är framtagen av Naturvårdsverket se bilaga 4) och träden är införda i trädportalen Naturvårdsverket, 2008). Länsstyrelsens inventering inkluderar framförallt naturreservaten Åkerstöm, Häggsjöryr och Hunneberg samt enstaka träd som är skyddade som naturminne. Johan Svedholm har använt en av Länsstyrelsen i Västra Götaland utvecklad inventeringsblankett se bilaga 5). För att hitta träden har han studerat naturvårdsplaner, lövskogsinventeringar och andra typer av naturinventeringar. Han studerade flygbilder och kartmaterial samt tagit tillvara på kunskap som finns hos personalen på miljökontoret. Han har även systematiskt besökt kyrkogårdar, alléer och äldre gårdsmiljöer då de miljöerna ofta innehar äldre skyddsvärda träd. Slutligen har han utfört sökning efter träd manuellt från bil. Han har inte tagit med så många träd i privata trädgårdar i exempelvis villaområden då det är en dryg process att kontakta alla fastighetsägare för att få tillgång till marken Svedholm, 2010). Kommunen har inventerat 533 träd, varav 495 träd har använts som underlag i rapporten. Alla dokumenterade träd finns tillgängliga på Trollhättans kommun samt de träd som länsstyrelsen har inventerat finns tillgängliga på trädportalen. De träd jag valt att inte ta med i de olika jämförelsestudierna är de träd som är döda. Dessa har jag inte haft med därför att många av mina jämförelser bygger på hur vitala träden är. För att besvara de frågor jag ställt upp använde jag det befintliga datamaterialet samt samlade in ytterligare information genom att besöka en del träd och där skriva ned de uppgifter jag behövde. Det materialet använde jag sedan till att göra jämförelse studier mellan valda faktorer. För att undersöka om mina jämförelser varit statistiskt signifikanta har ett chi-tvåtest utförts se bilaga 3). Samtliga chi-två-tester som utförts finns med i kapitel 3. Vid de statistiska analyserna har tillgänglig data bearbetats, insamlingen av data har ej skett slumpmässigt och generella slutsatser kan härmed ej dras. Resultaten av jämförelse studierna har sedan analyserats. Fältstudier genomfördes där jag fotograferade träden och dokumenterade med hänseende på omgivningen, skötsel behov och praktiska instruktioner för arbetslag samt undersökt och dokumenterat om det finns generationsträd i närheten och hur de skulle kunna gynnas. I skötselplanen var fokus både på det individuella trädet och på ett större geografiskt område. 8

10 3. Resultat 3.1 Trädens vitalitet och miljön Under detta kapitel undersöks om det finns någon skillnad på trädens vitalitet i förhållande till vilken miljö de står i. Träden som ligger till grund till denna jämförelse studie är 331 stycken. I Johan Svedholms inventering finns uppgifter om miljö men inte från länsstyrelsens inventering. Den miljö beskrivning som finns tillgänglig är väldigt generell vilket gör det svårt att veta om ett träd t.ex. stod i dungen eller ute på öppet fält om beskrivningen löd dungar med öppna fält. Vissa träd har jag besökt för att samla in information om trädens miljö. I en del miljöer är antalet träd för få för att kunna dra några slutsatser. Resultatet av studien visar på att träd som står i öppna ytor med inslag av träddungar har många vitala träd. I de miljöer där viss skötsel sker så som naturreservat och golfbanor är träden friskast. De träd som har lägst vitalitet står i skog se tabell 1). Det finns inte någon markant skillnad på vitaliteten mellan träd som står i tätort eller på landsbygden. Tabell 1. Antal träd och deras vitalitet i olika miljöer. Procent Friskt Försämrad låg Tätort, utkant skog Solitär ek, villabebyggelse, utkant naturreservat 1 Ravin, nära tätort 6 Kyrka, bostadsområde 3 Hunneberg naturreservat, Bergskant, gles bebyggelse, blandskog Utkant skog, gles bebyggelse 1 Gårdsmiljö12) 9 3 Golfbana, delvis igenvuxna ekhagar, öppna fält 17) 17 Slottspark, park, skogsdungar 30) Park, inslag av grova träd 17) 16 1 Välbetade hagar och ekhagar 30) Delvis betad och Igenvuxen hagmark 7) 7 Igenvuxna ekhagar och hagmarker 13) 12 1 Skog, igenvuxen hagmark, inslag av grova ekar 6) 5 1 landsbygd, vägkant, skog och öppna fält, gles bebyggelse 2) 2 Åkerkant, landsbygd 2) 2 Hyggeskant 1) 2 Solitär ek i skogsglänta 1) 1 Solitär ek på åkerholme 1) 1 Landsbygd, skog på åkerholmar 3) 3 Tallskogsbevuxen bergskant 6)

11 Landsbygd, blandskog 9) 8 1 Utkant skog 1) 1 Lövskog 6) 2 4 Skog, bäckravin 3) 2 1 Rasbrant 5) 3 2 Åkerströms naturreservat, landsbygd, öppet landskap med skogsdungar och raviner 24) Rödlistade arter och signalarter Den största anledningen till att dessa träd bör skyddas är för att man genom att spara dem gynnar ett antal rödlistade arter. Den växtplats som innehar flest rödlistade arter är på Hunnebergs naturreservat se tabell 2) där träden står på bergskant invid gles bebyggelse där hela 64 träd noterades som hyser rödlistade arter. På detta område har mycket artinventering genomförts i jämförelse med de andra lokalerna vilket kan ge en sned fördelning i denna studie. Två chi-två-tester utfördes med och utan Hunneberg då jag ansåg att Hunnebergs naturreservat vara överrepresenterat. Testet med Hunneberg visar på att det finns en signifikant skillnad var det är störst sannolikhet att hitta träd som hyser rödlistade arter P<0,05) medan testet utan Hunneberg visar på att det inte finns någon skillnad på miljön och störst sannolikhet var man kan hitta rödlistade arter P<0,05) se bilaga 3 för detaljer). Tabell 2. Träd med rödlistade arter och dess växtmiljö. med i denna jämförelse är även ett dött träd med som återfinns i Naturreservat, Bergskant, gles bebyggelse, blandskog.) Träd miljö antal träd Naturreservat, Bergskant, gles bebyggelse, blandskog 64 Naturreservat, landsbygd, flera grova ekar, öppet lanskap med skogsdungar. 1 Igenvuxen hagmark, inslag av grova och medelgrova ekar 2 Välbetade ekhagar, inslag av grova och medel grova ekar 3 Skog, igenvuxen hagmark, inslag av grova ekar 1 Välbetade ekhagar, park 2 Landsbygd, skog på åkerholmar 2 Kyrka, bostadsområde, inslag av grova ekar 1 Slottspark, park, skog 2 Hyggeskant 1 Signalarter är arter som indikerar höga naturvärden i olika biotoper. Vid inventering av träden har viss inventering även skett av signalarter. Den miljön där flest träd hyser signalarter 10

12 hittades på Hunneberg men också vid en golfbana och vid välbetade ekhagarse tabell 3). Även här utfördes två tester ett med Hunneberg och ett utan. Testet med Hunneberg visade på att det finns skillnad på vilken miljö man har störst sannolikhet att hitta signalarter P<0,05). I testet utan Hunneberg blev resultatet att det inte är mer sannolikt att hitta träd med signalarter i en miljö än en annan. Tabell 3. Signalarter och miljön träden står i. Naturreservat, Bergskant, gles bebyggelse, blandskog 97 Naturreservat, landsbygd, flera grova ekar, öppet lanskap med skogsdungar. 6 Skogsdunge i odlingslandskap 3 Igenvuxna ekhagar och hagmark 6 Åkerkant, landsbygd 1 Välbetade ekhagar, inslag av grova ekar 12 Gårdsmiljö 4 Landsbygd, skog på åkerholmar 2 utkant av skog, villaområde 2 Slottspark, park, skog 4 Rasbrant, inslag av grova träd 1 Golfbana, igenvuxna ekhagar, öppna fält Träd med håligheter Träd med hålighet är ur naturvärde mycket värdefulla då de skapar en livsmiljö för en rad olika arter. En frågeställning som undersöks i detta kapitel är om dessa träd med hålighet har nedsatt vitalitet. Bland de träd som har en hålighet som är 30 cm eller större är det 58 % som är friskase figur 1) medan det är 95 % som är friska bland de träd som inte har någon hålighetse figur 2). Träd som har hålighet oavsett storlek på hålighet är 67 % friskase figur 3). Detta är en signifikant skillnad att träd med och utan hålighet skiljer sig i vitalitetp<0,05). Se bilaga 3 för detaljer). 11

13 Antal träd Frisk Försämrad Låg Träd med en hålighet på 30 cm Trädens vitalitet Figur 1. Träd som har ett hål som är 30 cm eller större och dess vitalitet. Antal träd Träd utan hålighet 50 0 Frisk Försämrad Låg Figur 2. Ingen hålighet kontra vitalitet Trädens vitalitet Antal träd Träd med samtliga storlekar på hålighet 50 Trädens vitalitet 0 Frisk Försämrad Låg Figur 3. Alla träd i inventeringen som har håligheter 5 cm, 15 cm, 30 cm samt hål vid marken och deras vitalitet fördelning. 12

14 En följdfråga på ovan nämnda resultat är om det är skillnad på vitaliteten beroende på hur stor håligheten är. Chi-två-test visar på att det är en markant skillnad på hålighetens storlek och vitalitetenp<0,05). Det är träd som har mark hål eller hål som är 30 cm eller större som har flest träd med försämrad eller låg vitalitet se figur 4 och tabell 4). Antal träd mark 5cm 15 cm 30 cm Figur 4. Vitalitet kontra hålighets storlek. Frisk Försämrad Låg Hålighet Tabell 4. Den procentuella fördelningen av trädens storlek på hålighet och vitalitet i parentesen står hur många träd i varje kategori. Frisk Försämrad Låg Mark 47 % 23) 39 % 19) 14 % 7) 5 cm 85 % 62) 11 % 8) 4 % 3) 15 cm 71 % 51) 21 % 15) 8 % 6) 30 cm 58 % 36) 26 % 16) 16 % 10) Kan det då vara så att åldern på träden har betydelse för hur stor håligheten är. För att studera frågan jämförde jag håligheter och trädens storlek men det är inte de grövsta träden som har flest mark håligheter eller håligheter som är 30 cm eller större se figur 5). Det är inte heller de grövsta träden som har procentuellt flest stor hålighet se figur 6). I inventeringen har träd som inte är så grova men som har en stor hålighet tagits med på grund utav sin hålighet och ger ett missvisande resultat. 13

15 Antal träd cm cm cm uppåt 10 5 Hål ighet 0 30 cm 15cm 5cm mark Figur 5. Hålträdens omkrets uppdelat på olika kategorier av hålighet som dokumenterats. Antal träd Ingen hålighet Stor hålighet Trädomkrets i cm Figur 6. Träd indelat i olika omkrets med och utan stor hålighet. I kommunen hittar man de flesta träd som innehar hålighet i Hunnebergs naturreservat se figur 7). Det är dock många hålträd som inte har någon dokumenterad miljöbeskrivning så man kan inte dra några slutsatser att det nästan enbart finns hålträd på Hunneberg. Naturreservat, Bergskant, bland skog Naturreservat, landsbygd, öppet landskap med skogsdungar Landsbygd, vägkant, skog och öppna fält Landsbygd, blandskog Figur 7. Träd med hålighet och den miljö där dessa träd står i. 14

16 Utav de träd som har hålighet har 15 % rödlistade arter på sig. Det är 45 % utav dessa träd som har signalarterse figur 8 och 9). De rödlistade arter och signalarter som är inventerade är enbart mossor, svampar och lavar. Den kategori arter som här skulle vara intressant är framförallt insekter men några sådana arter är inte inventerade. Hålighet och rödlistad art Hålighet ej rödlistad art Figur 8. Hålträd med och utan rödlistade arter. Hålighet och signalart Hålighet utan signalart Figur 9. Hålträd med och utan signalarter. 3.4 Trädens omkrets och vitalitet En annan fråga jag ville studera var om äldre och större träd har lägre vitalitet. Av de 495 stycken träd som varit med i inventeringen är det träd som har en omkrets på 314 cm eller mer som är procentuellt sätt den friskaste kategorin se figur 10 och tabell 5). Det är en signifikant skillnad och det är större sannolikhet att olika omkrets på de inventerade träden skiljer sig i vitalitet P<0,05). 15

17 120Antal träd Figur 10. Trädomkrets och vitalitet. Friskt Försämrad låg Trädens omkrets i cm Tabell 5. Procentuell fördelning av trädens vitalitet kontra storlek. Frisk Försämrad Låg cm 58% 44) 26% 20) 16% 12) cm 59% 46) 28% 22) 13% 10) 314 cm - 80% 113) 17% 25) 3% 5) Varför är det då så att träden har olika vitalitet? Som undersökts tidigare så har träd med hålighet nedsatt vitalitet. I den här jämförelsen vill jag titta på de smalare träden och de medelgrova träden. Det finns en signifikant skillnad bland de inventerade trädens omkrets och sannolikheten att de har hålighetp<0,05). För de träden med minst omkrets är det 52 träd utav 88 vilket är 59 % som har en hålighet vilket kan vara en bidragande orsak till nedsatt vitalitet. Men de är inte en överrepresentation av mark hål eller hål som är 30 cm eller större hos de smalaste träden. Däremot för de medelgrova träden var det 73 % utav träden som är inventerade som har en hålighet. De har även högst antal träd med markhål samt hål som är 30 cm eller större. Hål som är 30 cm eller större samt mark hål visade sig vara den hålgruppen som hade flest träd med försämrad eller låg vitalitet. För att titta vidare på frågan kring de yngsta träden undersökte jag i vilken miljö träden står i. Träden delades upp i omkrets och miljö se tabell 6). De träd som är 85 till 200 cm i omkrets återfinns 98 % på Hunnebergs naturreservat. Det var i den miljön som flest träd hade nedsatt vitalitet. Det kan vara orsaken till att dessa träd har lägre vitalitet än de andra kategorierna. Det har i det här fallet inte att göra med omkretsen utan att göra med miljön som de står i. I fallet med så står 33 % utav träden i samma miljö och resten står i spridda miljöer där de borde ha hög vitalitet så som välbetade ekhagar. I denna jämförelse är inte alla träd med utan enbart 337 utav de 495 träden då alla träd inte hade en beskrivning på miljön de står i. 16

18 Tabell 6. Träd uppdelade i omkrets och miljö. Miljö Bergskant, gles bebyggelse, nära väg Hunneberg) Välbetad ekhagar Bäckravin 1 1 Enstaka bebyggelse, landsbygd, åker vägkant 2 9 Golfbana, parkmiljö 6 70 Igenvuxen hagmark, inslag av medelgrova ekar, 5 14 Skogs miljö 9 20 Naturreservat, landsbygd, öppet lanskap med skogsdungar Rasbrant 1 4 Halvöppen hagmarksmiljö 2 Hyggeskant 1 Bostadsområde 3 Ravin, nära tätort 6 Solitär ek 3 Utkant skog 3 Tätort utkant skog 10 Nästa jämförelse var att se omkretsen på träden kontra rödlistade arter och signalarter. Vilket visar att utav de träd som har minst omkrets har 59 % rödlistade arter och 83 % har signalarter. Det är troligen därför de är medtagna i inventeringen. Träden i den minsta kategorin utgör 72 % utav alla träd som är inventerade på Hunneberg naturreservat. Omkrets är det 21 % utav träden som återfinns i Hunnebergs naturreservat. Utav dessa träd är det 13 % som har rödlistade arter och 49 % som har signalarter. För de grövsta träden är det 6 % som har rödlistade arter på sig och 23 % som har signalarterse tabell 7 och 8). Detta resultat är intressant då det inte är de grövsta träden som hyser flest rödlistade arter och signalarter utan att det är de smalaste träden som står i en miljö som gynnar dessa arter. Tabell 7. Procentuell fördelning av de träd uppdelade i olika omkrets som har rödlistade arter. I parentesen står antalet träd. Ja Nej % 52) 41% 36) % 16) 87% 104) 314-6% 16) 94% 274) Tabell 8. Procentuell fördelning av träd med signalart och omkrets. Ja Nej % 73) 17% 15) % 59) 51% 61) % 67) 77% 223) 17

19 3.5 Skötsel råd Generellt kan man säga att skötseln av träden i Trollhättans kommun handlar om att friställa de grova träden så att de får mer sol och mindre konkurrans. Igenväxning är det största hotet för ekarna. Trollhättan har vissa begränsningar av både ekonomisk och tidsmässig karaktär när det handlar om skötseln. De har inte råd med exempelvis arborister för beskärning av träden. Inte heller har de möjlighet att göra högstubbar eller hamling av träd som står nära de skyddsvärda träden. Detta gör att träd som står för nära får tas ned eller ringbarkas. De träd som tas ned bör om möjligen få ligga kvar på plats. De utgör en viktig miljö för en mängd arter. Om träden befinner sig i lövdominerande skogar är det gynnsamt för lövträden att ta bort invandrande gran. Se bilaga 1 och 2) 18

20 4. Diskussion I den första jämförelsestudien var frågeställningen om det utifrån miljön som träden står i går att utröna om vissa miljötyper är gynnsammare för de gamla ekarna än andra. Mina slutsatser är att träd som står i öppna marker med inslag av andra grova träd och träd dungar är en god miljö för träden. I de miljöer där aktiv skötsel äger rum så som naturreservat Åkerström som präglas av öppna marker med raviner och träddungar. Golfbanor, parker, hagar som betas eller har betats är även det miljöer där träden har bäst vitalitet. Vi människor och dessa träd tycks trivas i liknande miljöer. Kommunen kan göra en insats i bevarandet av dessa jätteträd samtidigt som de gynnar den gröna staden med dess parker och naturområden. Biologisk mångfald och god bebyggd miljö är två miljömål som man de kan arbeta för. Utifrån denna jämförelse kan jag inte se att träd har markant lägre vitalitet i tätort utan att träden gynnas av människors skötsel. I vissa miljöer är det enbart ett eller ett fåtal träd som representerat en miljö och utifrån detta har jag inte tagit med dem här i min diskussion. I den miljön där träden hade lägst vitalitet är de träd som har kategoriserats att tillhöra lövskog, naturreservat Hunneberg samt en tallbevuxen bergskant. Den gemensamma faktorn i de kategorier där flest träd hade nedsatt vitalitet är att de är omringade av skog. Nästa frågeställning som bearbetades var om det är större sannolikhet att hitta rödlistade arter och signalarter i en miljö än en annan. Platsen där flest rödlistade arter återfanns var bergkant vid gles bebyggelse, detta område kallas Hunneberg och är ett naturreservat och Natura 2000 område. Det är rasbranter som har otillgängligt läge vilket bidrar till att skogsbruk har varit omöjligt. Det medför att det har varit kontinuerlig förekomst av skog och gamla träd under lång tid. Området har varma lägen i sydbranter och skuggiga lägen, torra och fuktiga lägen vilket skapar en mängd olika livsmiljöer och bidrar till en rik mångfald av arter. Länsstyrelsen, 2007). I min jämförande studie av miljö och vitalitet var det denna plats där träden hade procentuellt lägst vitalitet tabell 1). Men det är här man har inventerat flest arter. Här är dock värt att notera att i området Hunneberg har det under lång tid varit inventeringar av arter vilket gör att det inte är jämförbart avseende inventerade arter. Kanske många fler arter hade upptäckts på andra träd om mer ingående inventeringar ägt rum även där. Enligt min statistiska analys av arter i olika miljöer var det i fallet där Hunneberg var medräknat en signifikant skillnad var man har störst sannolikhet att hitta rödlistade arter. I testet utan Hunneberg var det lika stor sannolikhet att hitta rödlistade arter på träd oberoende av var träden står. Andra områden som hyser träd med rödlistade arter är hagmarksmiljö, parkmiljö, skog på åkerholmar m.m. se tabell 3). Med hänseende på signalarter är det även naturreservatet Hunneberg som toppar listan. Välbetade ekhagar, igenvuxna ekhagar, en golfbana som innehar igenvuxna ekhagar samt Åkerströms naturreservat är miljöer där träden har signalarter. I min statistiska analys se bilaga 3) gjorde jag två tester där Hunnebergs data var med och ett där Hunnebergs data inte var med. Det förstnämnda testet gav ett resultat där det är större sannolikhet att hitta signalarter i en miljö än en annan. Medan det andra testet gav resultatet att sannolikheten att 19

21 hitta signalart är lika stor oberoende av miljön. Om det möjligen är så att det är en skillnad på miljöer och sannolikheten att träden hyser rödlistade arter och signalarter så kan det påverka kommunens planering av insatser. Det beror på vilket syfte man har med arbetet av att bevara dessa gamla träd. Träd med hålighet har höga naturvärden då de utgör boplatser och livsmiljöer för en mängd insekter och fåglar. Jag ville studera om träd som har hålighet har nedsatt vitalitet och om träd som har hålighet har en större andel av de identifierade och inventerade rödlistade arter och signalarter. Träd som har hålighet har lägre vitalitet än träd som inte har någon hålighet. Det är även skillnad på vilken storlek det är på hålet där mark hål och hål som är 30 cm eller större verkar mest missgynnsamt för träden. För kommunens del kan man ha det i åtanke vid skötsel av de skyddsvärda träden. Att man beskär grova träd som man vill hålla vid liv länge på sådant sätt att röta i träden undviks så att chansen att ett hål utvecklas undviks. Vid fällning av träd runt det skyddade trädet är det viktigt att tänka på att fallande träd inte sliter av grenar eller dylikt på det träd man vill gynna. Man kan även ha med det i sitt naturvårdsarbete att det kanske inte är omständigheterna runt trädet som sänker dess vitalitet om det har en hålighet utan att det faktiskt kan vara håligheten som sänker vitaliteten. En följdfråga här var om det inte var håligheten som bidrog till den låga vitaliteten utan den höga åldern på träden. För att ta reda på detta jämfördes trädens omkrets med hålighet. Det visade att det inte fanns någon klar koppling till storlek och hålighet, alltså är det inte åldern som i dessa fall påverkar vitaliteten. Utifrån min studie så kan man dra slutsatsen att träden som är inventerade i Trollhättans kommun med hålighet har lägre vitalitet än träd som inte har hålighet. Nästa fråga kring ihåliga träd var om dessa träd med hålighet hade merparten av de rödlistade arterna och signalarterna. Utav de träden med hålighet innehade 15 % rödlistade arter och 45 % hade signalarter. Där jag hittade beskrivning av vilka arter det rörde sig om var kategorin som inventerats mossor, svampar och lavar. Dessa är inte så hålberoende utan den kategorin som skulle vara intressant att titta närmare på här vore insekter. Frågan man då skulle kunna ställa är om det är lika stor sannolikhet att hitta fler rödlistade insektsarter eller signalarter på hålträd som på träd som inte har hål. Men utifrån den inventering av arter som fanns tillgänglig bestämde jag mig för att inte göra ett statistiskt test då det inte fanns tillräckligt dataunderlag. I rapporten jämfördes omkrets kontra vitalitet och om äldre träd har lägre vitalitet. Data på 495 träd undersöktes. Den kategori som var friskast var de med omkrets 314 cm eller grövre, så kallade jätte träd, där 79 % var friska och den kategorin hade även lägst antal träd med låg vitalitet. Med dessa data till grund gjordes ett chi-två-test där värdet på den beräknade testvariabeln var högre än tabellvärde vilket gav slutsatsen att sannolikheten är större att träd är olika vitala i olika åldrar/omkrets. För att vidare undersöka varför träden som är yngre har lägre vitalitet gjorde jag jämförelser och tittade på trädens omkrets kontra hålighet då det är större chans att träd med hålighet har nedsatt vitalitet. Även träd och miljö undersöktes och träd med arter. För de träden med minst omkrets kan en orsak till låg vitalitet bero på att alla utom två återfinns i skogsområdet på Hunnebergs naturreservat. Det är den kategori som har 20

22 flest träd med rödlistade arter och signalarter på sig och det är troligen därför de är medtagna i inventeringen. Det är även 59 % utav dessa träd som har en hålighet vilket även det kan bidra till den nedsatta vitaliteten. För de medelgrova träden är det 73 % utav dem som har en hålighet. De hade även flest träd med mark hål samt flest träd med hål som är 30 cm eller större. Det kan vara en bidragande orsak till att de har nedsatt vitalitet samt till att träden är medtagna i inventeringen. Utifrån dessa jämförelser drar jag slutsatsen att det inte generellt är så att träd som är grövre är generellt mer friska. De undersökningar jag gjort utifrån befintlig data skulle om möjligt ligga till grund eller vara en del i en prioriteringslista för kommunen. Det som jag anser vara av intresse är att i de miljöer som träden visar sig vara friska är samma miljöer som människan trivs i. Så som skötta naturreservat, parker och hagmarker som är öppna. Kommunen skulle då kunna kombinera att arbeta för miljömålen biologisk mångfald med god bebyggd miljö. Samt att träd som har hålighet kan ha en nedsatt vitalitet på grund utav håligheten och inte pågrund utav skötsel eller andra hot. Vid trädskötsel där man vill bevara träden vid liv så länge som möjligt och beskärning är oundviklig bör man undvika felaktig beskärning som på sikt kan bidra till att hålighet utvecklas och försämrar trädens vitalitet. Även att skötsel så som gräs klippning och andra åtgärder nära trädens stam utförs med försiktighet. 5. Slutsatser Jätteekar är mest vitala i öppna marker där de inte är omringade av skog. Stora ekar gynnas av människors skötsel så som i parker, golfbanor, naturreservat m.m. och de är lika vitala i tätort som på landsbygd. Det område i Trollhättans kommun som hyser flest träd med rödlistade arter och signalarter är på Hunnebergs naturreservat. Utifrån min studie på det inventerade materialet så kan man dra slutsatsen att träd med hålighet har lägre vitalitet än träd som inte har hålighet. Träden i Trollhättans kommun har olika vitalitet beroende på hålets storlek. Det är hål som är 30 cm eller större samt mark hål där det är flest träd som har försämrad eller låg vitalitet. Om det är så att träd med hålighet har nedsatt vitalitet kan det vara bra för kommunen att veta om det då de t.ex. följer upp om tidigare åtgärder och de kan även ha med det i skötsel av träden. Det största hotet för ekarna är igenväxning och för de flesta av träden så är åtgärden för att gynna träden gallring och röjning runt träden. 6. Tackord Jag vill tacka Anna Kölfeldt chef på miljökontoret för att hon lät mig komma till kontoret för att skriva min rapport hos dem. Jag vill även tacka mina handledare Jörgen Olsson och 21

23 Jeanette Wadman för att de tog sig an uppgiften att handleda mig! Även min handledare på Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson. 7. Referenser Bok: Read, H. 2000) Veteran trees A Guide to Good Management. Peterborough, English Nature. Vollbrecht, K.E. 1997) Träd deras biologi och vård. Arbor Scandia, Stockholm. Grå litteratur: Hultengren, S 1998) Träd i odlingslandskapet. Jordbruksverket. Hultengren,S. Pleijel, H. 1997) Ekjättar, historia, naturvärden och vård. Naturcentrum AB, Uddevalla. Länsstyrelsen. 2007) Skötselplan för Naturreservat Halle- och Hunnebergs rasbranter. Vänersborgs, Grästorps och Trollhättans kommuner. Länsstyrelsen Västra Götalandslän. Miljödepartementet. 2008) Artskyddsförordningen 2007:845). Riksdagen, Stockholm. Svedholm, J. 2010) Skyddsvärda träd i Trollhättans kommun. Trollhättan. Internet referenser: Bengtsson, V. Lindholm, M. 2011) Trädvårdsplan Västra Tunhems naturreservat. Carlsson, Å. Quinth, S.2009) Låt gamla träd leva, Hultengren, S. Höjer, O. 2004) Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Elektronisk publikation, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. 2008) Välkommen till Trädportalen, Muntlig referens: Jeanette Wadman, Miljöförvaltningen, Trollhättans kommun, tel

24 Bilaga 1 Skötselplan 1.Överby, Trollhättans vattenverk Datum fältbesök: Trädslag Position Omkrets Vitalitet Håltyp Hamling Artfynd Frihuggnings- Nr cm) Behov Ek 395 Friskt Akut 285 Alm Lönn Ask Alm / / / / / Friskt Snart Försämrat Stort - - Snart Försämrat Stort >30 år - Framtida Friskt - Framtida 289 Beskrivning av området Områdets storlek är cirka2 hektar och är beläget inom ett industriområde. Runt om finns byggnader och vägar. I området finns 5 träd som inventerats som Trollhättans skyddsvärda träd varav fyra står på kommunens mark och behandlas här. Förutom dessa träd finns det ett antal generationsträd av varierande arter så som ask, bok, ek mfl. som skulle kunna gynnas. I området finns död ved och mycket buskar vilket gynnar fågel livet. Arbetsinsatsen i området skattar jag som omfattande. Ek nr 285 Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Många unga träd som växer upp i kronan med en omkrets på ca 40 cm behöver fällas eller ringbarkas. Röja uppväxande sly. Spara buskskikt som finns. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly 23

25 Alm nr:286 Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Uppväxande ungträd behöver tas ned. Röja uppväxande sly. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly Ask nr: 288 Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Ta bort träd som står för nära trädet. Lämna kvar buskar om de inte skuggar stammen för mycket. Röja sly runt omkring. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly 24

26 Lönn nr: 287 Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Ta bort uppväxande träd. Dock spara körsbärsträd som står ca två meter från trädet. Röja uppväxande sly Framtida åtgärder vart 10-15de år. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly Behov av åtgärder i området: Det är mycket sly som behöver tas ned och röjas bort. Runt ett 50 tal träd som behöver tas ned med motorsåg eller som möjligen kan ringbarkas. Träden är allt ifrån 10 cm omkrets till cirka 80 cm omkrets. Det är inga problem att få ut träden men en del utav träden kan ligga kvar på plats. I området finns det en hel del lägre buskar vilket bör sparas då det gynnar fågellivet. Och en hel del blommande träd som även de bör sparas. På kartan nedan kan man se de inventerade träden som har behov av åtgärder och där åtgärder kan utföras för att gynna träd individer. Vid ett flertal av de grövre träden har grävningsarbete utförts då kabel har lagts ned i marken vilket mycket troligt kan ha skadat trädens rötter Området skulle kunna göras mer tillgänglig för allmänheten genom att sätta upp informations skyltar och bänkar inne i en öppen glänta i dungen. Då dungen uppvisar en rad olika trädarter så skulle en informationsskylt sättas upp som ger information om skyddsvärda träd samt information om de olika trädarterna. Arbetet som behöver utföras klassar jag som omfattande. 25

27 vägen 8:8 7:2 Alm 7:3 8:5, 1/3 < Gallra bort aspar. Onsjö vägen Överbyvägen 4 Lönn As k område med generatons träd. 7:1, 1/6 Alm Ek 5 Område med generations ekar 7:1, 3 2 Figur 1. Karta över Överby området. Den gröna, röda och gula prickarna är de inventerade träden. Röd stjärna betyder att trädet har akut behov av åtgärder medan gul och grön framtida. I kartan kan man läsa vilka områden där det finns ett flertal träd som kan gynnas för att utvecklas till grova träd. 26

28 2. Sjuntorp, Rönnvägen och Danska vägen Datum fältbesök: Trädslag Position Omkrets Vitalitet Håltyp Hamling Artfynd Frihuggnings- Nr cm) cm) Behov Ek 389 Friskt Akut Ek Ek Ek Ek Ek Ek Ek Ek Ek Ek Ek / / / / / / / / / / / / Försämrad Akut Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Friskt Beskrivning av området Områdets storlek är cirka 5 hektar. I mitten av skogspartiet dominerar barrträd och i utkanterna dominerar lövskog. Runtom är det villaområde samt åkrar, vägar och skog. Det finns 13 skyddsvärda träd som inventerats i området. Det finns förutom de inventerade träden även träd som skulle kunna gynnas att få växa sig grova så som ek och bok. 27

29 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år Minst 6 träd som ska tas bort som växer in i kronan. Trädens omkrets är runt 80 cm. Följa upp om tidigare åtgärder. Röja sly. Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Cirka 5 större träd som måste tas ned. Röja uppväxande sly. Följa upp om tidigare åtgärder. Röja sly 28

30 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Ta ned 6 träd med omkrets runt 70 cm som växer i kronan och för nära trädet. Eventuellt ringbarka en ek som är 160 cm i omkrets men att göra en högstubbe hade varit det bästa. Följa upp om tidigare åtgärder. Röja sly. Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Ta bort eller ringbarka 2 grova granar. Ta bort uppväxande ungträd som står för nära. Följa upp om tidigare åtgärder. Ta bort uppväxande sly. 29

31 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Inga. Röja sly. Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år Inga. Röja sly. 30

32 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart år. Inga. Röja sly Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart år. Inga. Röja uppkommande sly. 31

33 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart år. Inga åtgärder. Röja sly Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart år. Inga. Röja sly. 32

34 Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart år. Inga åtgärder. Röja sly. Ek nr: Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder Vart år. Inga. Röja sly. 33

35 Behov av åtgärder: I det område där lövträden dominerar är det lämpligt att röja bort uppväxande gran samt granar som är fullt uppväxta. Vid gränsen mellan lövområdet och barr området finns det ett antal yngre ekar som skulle kunna gynnas om man tog ned granarna runt om. Det finns även mycket uppväxande sly som man skulle kunna ta bort runt större träd och gynna dessa. I vissa delar av området är det ganska svårt att arbeta då träden står i en brant eller står uppe på branten vilket kan göra det svårt att föra ut de nedtagna träden från dungen. Dessa skulle då kunna lämnas på plats. Nedanför visas en karta på området med förslag på åtgärder. Arbetet som behöver utföras klassar jag som omfattande. :27 :30 1:28 Ek 1:83 1:31 1:84 1:85 2 1:15,½ 1:14 1:13 1: :54 1:86 1:87 Rönnvägen I branten finns det ett antal träd som skulle kunna röjas fram. 1:55 Lövträd dominerar. Röja bort gran. SKOGSBACKEN Rönnängen 2 1 Smörsjöst. Barrträd dominerar Danska vägen :90 Uppe på branten kan man röja bort gran : Stenlide 1:101 1:96 < Figur 2. Karta över området i Sjuntorp med de inventerade ekarna. 34

36 3.Strömslund Datum fältbesök: Trädslag Position Omkrets Vitalitet Håltyp Hamling Artfynd Frihuggnings- Nr cm) Behov Ek 372 Döende Akut 306 Ek / / Friskt Snart 305 Beskrivning av området Områdets storlek är ca 3 hektar och det finns 2 träd som är med i kommunens inventering av skyddsvärda träd. Det är en skogsdunge som ligger mitt inne i ett villaområde. Det är blandskog med tall och lövträd. Det finns inte så många grova träd i området men ett flertal som skulle kunna gynnas och bli grova. Ek nr: 305 Åtgärder om 3 till 5 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Ta bort sly runt trädet. Följa upp om tidigare åtgärder. Röja sly. 35

37 Ek nr: 306 Åtgärder om 3 till 5 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år. Sly röjning. I trädet finns det många döda grenar vilket möjligen borde kollas om de är säkra då dagis och villa område finns precis bredvid trädet. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly. Behov av åtgärder: Området har inte akut behov av åtgärder men det finns ett flertal träd som skulle kunna gallras ut för att gynna utvalda individer som skulle kunna växa till sig ännu mer. Nedan finns en karta på området med två träd som är utpekade som generations träd men det finns även fler kandidater på området. Arbetet som behöver utföras klassar jag som inte så omfattande men det beror på hur många träd individer som man vill gallra runt. 36

38 gatan Utmed denna skogs kant kan ett flertal träd röjas fram och gynnas till att bli grova ekar. Utvalt träd som kan gynnas som generations träd 6 5 DROTT 7 Solliden Utvalt träd som kan gynnas som generations träd. Skiftesgatan VALE vägen VERDANDI 2 EMBLA Alberts park 1 8 GLASER :7 Ek SIV 1 Ek 1 14 ls Kvarn SURT 1 vägen Figur 3. Karta över området i Strömslund där två inventerade ekar finns samt två ekar som symboliseras av de svarta stjärnorna som var lämpliga att röja sly runt för att gynnas och växa sig grova tan RUNA 5 backen ÖDHUMLA 1 4 ASK Dalslands Bohusgatan MIDGÅRD 3 6 ÅSYN

39 4.Skälsbo Datum fältbesök: Trädslag Position Omkrets Vitalitet Håltyp Hamling Artfynd Frihuggnings- Nr cm) cm) Behov Ek / Friskt - - Ja Akut Ek / Friskt blå Ek / Friskt blå Ek / Friskt Snart 368 Ek / Frisk Akut 370 Beskrivning av området Området där träden står är en del av ett stort område och hela området kommer inte hanteras i denna skötselplan. Träden står i skog där det är öppna fält på ena sidan och bland skog bakom. I närheten av träd nummer 368 och 370 finns det ett flertal träd som är cirka 300 cm i omkrets som inte är inventerade och ett antal träd som med lite röjning kan bli generations träd. Även i området där , och finns det ett flertal generations träd av ekar. Områdets arbetsinsats uppskattar jag vara mindre omfattande och kan delas upp i två områden då det är en bit emellan de båda områdena. Marken är inte kommunägd. Ek nr: Åtgärder om 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år Runt trädet finns det ett flertal träd som växer in i kronan och ett träd kan tas bort eller ringbarkas. Det finns en stor gran som bör tas ned och medelgrov ek på 170 cm som möjligen kan ringbarkas eller tas ned. Samt röja sly som växer upp. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly 38

40 Ek nr: Åtgärder om 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år Ungefär sex ungträd behöver tas ned eller ringbarkas. Röja uppväxande sly Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly Ek nr: Åtgärder om 1 till 2 år. Det finns 5-7 träd som behöver tas ned. 4 stycken växer upp i kronan. Röja sly. Buskage kan finnas kvar och bärande buskar. Framtida åtgärder vart 10-15de år Bakom trädet uppe på en bergknalle finns 3 lämpliga ekar som kan bli generations träd och för att gynna dem behövs ett tiotal träd fällas. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly 39

41 Ek nr: 370 Kunde inte identifiera exakt träd då det fanns 4 träd i området som det skulle kunna vara. Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Runt träden behövs det röjas sly. Runt alla 4 eventuella träd behövs det tas ned ungefär 5 ungträd. Framtida åtgärder vart 15de år Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly Ek nr: 368 Initiala åtgärder inom 1 till 2 år. Framtida åtgärder vart 10-15de år Ta bort uppväxande sly och enstaka ungträd. Följa upp om tidigare åtgärder Röja sly 40

42 Behov av åtgärder: Man kan dela in arbetet med dessa träd i två områden. I det ena området finns träden , samt och i det andra finns träden 368 och 370 samt 369. Träd nr 369 har jag inte besökt. I det första området finns det ungefär träd som skall tas ned eller ringbarkas. Det bästa vore att lämna kvar de nedtagna träden på platsen men om detta inte går Så är det lätt att få ut dem ur skogsbrynet. En del utav träden som behöver tas ned har ett taggtrådsstängsel som växer igenom det. Det finns även en del sly som behöver tas bort. På området finns det 4 ekar som kan bli lämplig generations träd och om man följer brynet mot syd väst så finns det även ett antal ekar som kan gynnas om man gallrar runt dem. Det andra området är lite längre från vägen. I området finns det flera grova träd som har bra förutsättningar att bli jätteträd. Vid besöket kunde jag inte identifiera det inventerade trädet nr 370 då det fanns fyra träd på ett litet område som alla var mellan 300 till 330 cm i omkrets. Runt dessa träd är det cirka 15 träd som kan tas bort för att gynna ekarna samt röja sly. Det finns även en stor bok som kan gynnas av att röjas sly runt. Träden som behöver fällas kan med fördel lämnas kvar på plats. 41