Redovisning av uppdrag att återkomma med en uppdaterad för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinje för avhopparverksamhetens genomförande

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0952/18 Handläggare: Daniel Gustafsson Telefon: E-post: Redovisning av uppdrag att återkomma med en uppdaterad för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinje för avhopparverksamhetens genomförande Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån utvärderingsrapporten från 2013 förklaras fullgjort. 2. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer förklaras fullgjort. 3. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att i samråd med polisen och andra relevanta aktörer arbeta fram konkreta förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas förklaras fullgjort. 4. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att återkomma med en uppdaterad för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinjer för avhopparverksamhetens genomförande för beslut i kommunfullmäktige förklaras fullgjort. 5. Förslag till policy och riktlinje för Göteborg Stads arbete med avhoppare remitteras till stadsdelsnämnderna och social resursnämnd för yttrande. Sammanfattning Stadsledningskontoret har arbetat fram förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas. Det övergripande syftet är att skapa en bredare samsyn och ökad samordning mellan stadsdelarna, Social resursnämnd och stadsledningskontoret, med fokus på att förtydliga ärende- och uppföljningsansvaret. Dels föreslås en policy för Göteborgs Stads arbete med avhoppare, dels föreslås en reviderad riktlinje för arbetet med avhoppare. I förslag till policy slås övergripande principer för avhoppsarbetet fast liksom förslag till uppföljningsbara mål. I den reviderade riktlinjen föreslås ett antal förändringar, bland andra: - Definitionen av avhoppare breddas. Åldersgränsen på minst 18 år tas bort och med avhopp menas avhopp från kriminellt gäng, organiserad brottslighet, miljö präglad av våldsbejakande extremism och kriminella parallella samhällsstrukturer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (18)

2 - Bemanningen av avhoppartelefonen och ansvaret för att omlokalisera avhoppare inom och utom Göteborg ska ligga på social resursnämnd, som har bättre lagstöd att sekretessbelägga uppgifter om individer. - Bedömningen av avhopparens motivation ska i normalfallet göras av den handläggande socialnämnden, även om särskild hänsyn måste tas till samverkande myndigheters rekommendationer och bedömningar. - Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet på stadsledningskontoret ska - utöver stadenövergripande ledning, uppföljning och utveckling kring avhoppsarbetet involveras i arbetet med särskilda avhoppsärenden. Med särskilda avhoppsärenden menas i huvudsak de avhoppare som måste lämna Göteborg på grund av en stark hotbild och där det som regel krävs samverkan med de övriga myndigheter som ingår i nätverket Kunskapscentrum. Uppföljningsrapportering kring avhopparverksamheten ska ske månadsvis och redovisas årsvis till kommunstyrelsen. Ekonomiska konsekvenser Av rapporten "Vänd dem inte ryggen - en socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer" (Eva Lundmark-Nilsson och Ingvar Nilsson, Fryshuset 2012) framgår bland annat att en enda gängmedlem som är kriminell i 15 års tid kostar samhället cirka 23 miljoner kronor och att en vit makt-anhängare under samma tidsperiod kan skapa kostnader på cirka 30 miljoner kronor. Vidare beräknas den totala notan för ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer under en 20 års period skapa samhällskostnader på omkring 530 miljoner kronor. Samhällskostnaden för en gängkriminell person uppgår således till cirka 1,5 miljoner kronor per år och samma kostnad för en vitmakt-anhängare till 2 miljoner kronor. Dessa kostnader, som är löpande, kan jämföras med kostnaden för den dyraste och mest omfattande insatsen som Göteborgs Stad gör i de allra svåraste avhopparärenden. En sådan insats kostar cirka 1,2 miljoner kronor första året och cirka hälften det andra året. Ett problem är emellertid att de löpande samhällskostnaderna tas av olika delar av det svenska samhället i stort, medan kostnaden för en avhoppare i Göteborg belastar en enskild stadsdelsförvaltning. Föreslagen policy och riktlinje innebär inte några ökande kostnader för staden, utan en mer effektiv användning av redan befintliga medel. Dessutom innebär förslagen, genom tydligare ansvarsfördelning och förbättrad uppföljningsstruktur, ökade möjligheter till än mer effektivt arbete i framtiden. Barnperspektivet Barn och unga drabbas på flera olika sätt av kriminella gäng, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. I främst utsatta områden riskerar barn och unga att själva rekryteras och i unga år börja begå brott och hamna i en kriminell livsstil eller i en våldsbejakande extrem miljö. Barn och unga drabbas också negativt av att föräldrar, vårdnadshavare och släktingar lever i kriminella och/eller våldsbejakande miljöer med droger och brott. Barnen riskerar att få en sämre start i livet, bland annat med brist på goda förebilder, oro, rädsla, utanförskap och svårigheter att följa skolarbetet. Barn och unga riskerar vidare att själva bli offer för våldsbrott som riktas mot anhöriga eller andra personer i sin omgivning och därigenom få bestående men, såväl psykiska och fysiska. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (18)

3 Barn har dött i Göteborg i samband med kriminella attacker mot vuxna i deras omgivning. Åtgärder som stärker Göteborgs Stads arbete med avhoppare gynnar barnen. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet är aktuellt ur flera aspekter. Nästan uteslutande är det pojkar och unga män som rekryteras till kriminella gäng och därvidlag är pojkar och män mer utsatta. Inom gäng, såväl som inom våldsbejakande extremistiska miljöer, råder ofta en machokultur med stereotypa könsroller där ett våldsamt beteende uppmuntras. Kvinnor och flickor i dessa typer av miljöer riskerar att fara illa och själva påtvingas en stereotyp könsroll. Olikheter uppmuntras inte och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck och annan sexuell läggning har det sannolikt svårt. Socioekonomiska förhållanden spelar stor roll. Territoriella gäng, liksom viss våldsbejakande extremism, har sin livsluft i utsatta områden, där förutsättningarna för befolkningen är sämre inom nästan alla områden som vanligtvis förknippas med ett gott liv - bland annat möjligheten till utbildning, jobb, hälsa och livslängd. Utanförskap föder ett behov av att hitta sammanhang och tillhörighet och där fyller gängen eller de extremistiska miljöerna, åtminstone temporärt, ett tomrum. Kriminella gäng, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism skapar otrygghet och rädsla i samhället, vilket riskerarar att drabba samtliga invånare, inklusive alla de skötsamma personer och familjer som utgör den överväldigande majoriteten av de som lever i de utsatta områdena. Åtgärder som stärker Göteborgs Stads arbete med avhoppare gynnar jämställdhet och mångfald. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Att bekämpa kriminella gäng och organiserad brottslighet är en angelägen fråga på flera olika nivåer, såväl nationellt som internationellt. Även om problematiken i större utsträckning finns i de större städerna i Sverige, så berörs kommunerna i hela landet på olika sätt. Gängen har förgreningar även i mindre kommuner. För en framgångsrik avhopparverksamhet krävs samordning och erfarenhetsutbyte mellan stadsdelar i Göteborg, mellan kommuner, mellan olika myndigheter och även andra aktörer. Avhopparverksamheterna i Göteborgs Stad, Stockholms stad och Malmö stad har sedan några år tillbaka ett pågående utbyte. En konferens ägde rum i februari 2018 i Göteborg och där deltog, utöver Stockholm stad och Malmö stad, även ett antal polisregioner. Göteborg Stad avser att stå som värd även för en konferens Deltagarna betonade vikten av att utbyta erfarenheter för att hitta lyckosamma arbetsmodeller och betonade att det är viktigt att utvärdera de olika insatser som görs för avhoppare. Många avhoppare behöver exempelvis flyttas till en annan kommun till följd av en hotbild. Några regelrätta rutiner för hur kommunerna i Sverige samarbetar kring dessa frågor finns ännu inte. Avhopparna behöver en bostad, någon form av sysselsättning och kontakt med den nya kommunens socialtjänst med mera. En ökad samordning med polisen är ett annat område som kan utvecklas, så att avhoppare från rivaliserande gäng inte placeras i samma kommun eller i grannkommuner. Under våren 2018 inleddes ett samarbete med GR- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (18)

4 kommunerna kring arbetet mot organiserad brottslighet och där ingår avhoppsarbetet som en del. Göteborgs Stad leder det arbetet. Bilagor 1. Protokollsutdrag KS Yrkanden från S, MP och V samt från M, L och KD 2. Protokollsutdrag KS Yrkanden från S, MP och V samt från M, L och KD 3. Utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (Professional Management, ) 4. Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg, 2013 (0396/13) 5. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (1181/17) 6. Förslag: Policy för Göteborgs Stads arbete med avhoppare 7. Förslag: Riktlinje för Göteborgs Stads arbete med avhoppare Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (18)

5 Ärendet I det här ärendet föreslår stadsledningskontoret en policy för Göteborgs Stads arbete med avhoppare och en reviderad riktlinje för Göteborgs Stads arbete med avhoppare. Innehållet i policy och riktlinjen innebär ett antal förändringar i arbetssätt och uppföljningsrutiner, vilka syftar till att stärka och utveckla stadens arbete med avhoppare. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade bl.a. att ge stadsledningskontoret i uppdrag att vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer och följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån utvärderingsrapporten från beslutade kommunstyrelsen att förklara övriga då givna uppdrag fullgjorda (uppdraget att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet samt att jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö). Kommunstyrelsen fattade samtidigt beslut om att ge stadsledningskontoret nya uppdrag att i samråd med Polisen och andra relevanta aktörer, arbeta fram konkreta förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas samt att återkomma med en uppdaterad för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinjer för avhopparverksamhetens genomförande för beslut i kommunfullmäktige. Bakgrund Göteborgs Stad har sedan flera år en aktiv samverkan med Polisen och flera andra myndigheter i syfte att motverka organiserad brottslighet och brottslighet i stort. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, Kunskapscentrum eller KC, vid nuvarande stadsledningskontoret, startade sitt arbete efter beslut av kommunstyrelsen i juni Arbetet mot organiserad brottslighet sker inom fyra huvudområden; demokrati, otillåten påverkan, ekonomi och brottsoffer/avhopp. Med avhopp menas olika former av insatser i syfte att möjliggöra för personer att lämna kriminella grupperingar och frågan om hur Göteborgs Stad skulle kunna ge stöd åt personer som vill lämna gängkriminalitet aktualiserades en kort tid efter starten av Kunskapscentrum. Arbetet med att stödja avhoppare inriktades först på att ge avhoppare snabb tillgång till sjukvård och avgiftning och en avsiktsförklaring med Västra Götalandsregionen undertecknades. Under 2011 systematiserades arbetet med avhoppare än mer och ett avgiftsfritt 020-nummer ( ) öppnades. Dit kan avhoppare eller personer i avhopparens närhet - föräldrar, flickvänner, kamrater och olika myndighetsföreträdare - ringa för att få råd och stöd i dessa frågor antog kommunstyrelsen en riktlinje (dnr 0396/13) för avhopparverksamheten. Målgruppen för Kunskapscentrum och socialtjänsten anges i riktlinjen och omfattar personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet. I riktlinjen från 2013 anges vidare ett antal förutsättningar för verksamheten. Bland annat att personen som vill hoppa av ska ge sitt samtycke till att relevanta myndigheter samarbetar och att personen ska vara beredd att genomgå behandling mot drogberoende. Att bedöma om personen har förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär ska göras i samarbete med polisens underrättelseenhet i Polisregion Väst. Överföring av avhopparärende till socialtjänsten ska inte ske för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (18)

6 personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet och som kan leda till ett längre frihetsberövande Riktlinjen beskriver också hur uppdragen till socialtjänsten respektive Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet ser ut inom avhopparverksamheten. För socialtjänsten handlar det bland annat om att agera utan dröjsmål och att socialtjänsten i respektive stadsdel blir ägare till avhopparärendet, men att nödvändiga beslut om insatser bör samordnas med övriga åtgärder inom de samverkande myndigheterna och inom andra enheter i Göteborgs Stad. För Kunskapscentrum handlar det bland annat om att initiera och leda arbetet, samordna avhopparprocessen och bidra med enkla kommunikationsvägar till bland annat Polismyndigheten, Kriminalvården och beroendevården inom Västra Götalandsregionen, ge kompetenspåfyllnad och att följa upp de aktuella ärendena tillsammans med de samverkande myndigheterna. Myndighetsnätverket Göteborgs Stads agerande när det avser arbete med avhoppare i enlighet med riktlinjen samordnas av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Kunskapscentrum ingår sedan i maj 2017 i stadsledningskontorets avdelning Samhällsskydd och beredskap, SoB. Det samverkande myndighetsnätverket Kunskapscentrum mot organiserad brottlighet, dess avsikt och uppdrag kvarstår dock, där elva myndigheter samverkar mot den organiserade brottligheten på olika sätt, inklusive arbete med avhoppare. Inom ramen för brottsofferperspektivet och vid sidan av arbetet med avhoppare kan också särskilda insatser göras för personer utsatta för organiserad brottslighet. De elva myndigheterna är: 1. Arbetsförmedlingen 2. Ekobrottsmyndigheten 3. Försäkringskassan 4. Kronofogden 5. Kriminalvården 6. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7. Polismyndigheten (Polisregion Väst) 8. Skatteverket 9. Säkerhetspolisen 10. Tullverket 11. Åklagarmyndigheten Tidigare uppdrag från kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet utifrån de gällande riktlinjerna samt att vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer. Stadsledningskontoret fick även i uppdrag att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån utvärderingsrapporten från 2013 samt jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö beslutade kommunstyrelsen att förklara två av uppdragen fullgjorda - att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet samt att jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (18)

7 Utvärderingen av avhopparverksamheten Utvärderingen (bilaga 5) av avhopparverksamheten vid Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet vid stadsledningskontoret som gjordes under åren visade att 94 personer (samtliga män) under perioden vände sig till Göteborgs Stads avhopparverksamhet och bad om hjälp. Av dessa genomgick 73 personer någon form av avhopparprocess. Målgruppen är personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet, det vill säga kriminella mc-gäng, fängelsegäng eller territoriella gängkonstellationer. Personerna hade vanligtvis ägnat sig åt grov brottslighet, som ger långa fängelsestraff. Det är Polisregion Väst som bedömer om personerna tillhör målgruppen och är tillräckligt motiverade för att delta. Totalt hade 41 procent 30 personer av de 73 personer som fullföljt processen vid tidpunkten för kontroll ( ) inte dömts för nya brott eller förseelser. 66 procent 48 personer hade inte längre någon av polisen dokumenterad anknytning till något kriminellt gäng eller nätverk (kontroll ). I utvärderingen konstateras att det emellertid är vanskligt att dra några säkra slutsatser för dem som genomgått processen de senaste åren. Det krävs som regel en tidsperiod om fem år för att med större säkerhet bedöma om livsstilen varaktigt förändrats. Ett avhopparärende, enligt riktlinjen, kan aktualiseras på olika sätt och till olika aktörer i nätverket. Inte sällan sker detta gradvis och parallellt, vilket i sig kräver samverkan och samordning. De mest förekommande ingångarna till Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är via Kriminalvården (inklusive Frivården), socialtjänsten, Polisen och den så kallade avhoppartelefonen som bemannas av SoB vardagar kl Det kan börja som generell rådgivning eller allmänt informationsutbyte aktörerna emellan och därefter komma att anhängiggöras som ett faktiskt ärende hos socialtjänsten. Det kan också komma från anhöriga till avhopparen, alternativt direkt från avhopparen själv. När ärendet börjar anta formen av ett egentligt ärende överlämnas ansvaret som huvudregel till socialtjänsten i den stadsdel som avhopparen tillhör. Det sker dock inte då avhopparen är misstänkt för allvarlig brottslighet som kan leda till ett längre frihetsberövande eller då dennes hotbild är synnerligen hög eller överhängande. I sådana fall blir ärendet Polisens ansvar och bedömningen görs av Polisen, men i samråd med övriga aktörer Det bedrivs också andra verksamheter inom Göteborgs Stad, som i vissa delar kan benämnas som avhopparverksamhet, separat från och under andra förutsättningar än nyss nämnd riktlinje. Övrigt arbete med avhoppare i Göteborgs Stad Sedan 2013 finns Sociala insatsgrupper, SIG, i Göteborgs Stad. Målgruppen för sociala insatsgrupper är personer i åldern år och arbetet syftar till att få unga vuxna att lämna en kriminell livsstil. SIG är en samverkansform mellan flera myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen, psykiatrin och vuxenutbildningen. Socialtjänsten ansvarar för samarbetet och kontaktar de som behöver vara med. Fem stadsdelar i Göteborg har SIG-grupper: Angered, Östra Göteborg, Västra Hisingen, Norra Hisingen och Västra Göteborg. Arbetet samordnas från Social resursförvaltning. Under 2017 har SIG arbetat med ett 40-tal individer inom de fem stadsdelarna. SSPF är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektorn med syfte att upptäcka och hjälpa unga med problem och som kan riskera att rekryteras till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (18)

8 kriminella nätverk. Målet är att ungdomar i stadsdelen ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från kriminalitet och droger. SSPF finns i samtliga stadsdelar och målgruppen är ungdomar mellan 12 och 18 år. Därutöver arbetar respektive stadsdelsförvaltning på olika sätt med att hjälpa kriminellt belastade personer med kriminella värderingar inom ramen för det ordinarie sociala arbetet. Delar av det arbetet kan också benämnas avhopparverksamhet. Vid sidan därav och i samverkan med stadsledningskontorets avdelning Samhällsskydd och beredskap (SoB), bedriver Social resursförvaltning samordnande arbete mot våldsbejakande extremism, som i vissa fall kan ta formen av avhopparärenden. Stadsdelarnas redogörelse för åren Samhällsskydd och beredskap bad stadsdelarna redogöra för sina respektive avhopparverksamheter. Frågan gällde antalet avhoppare (från 18 års ålder och som vill lämna en kriminell livsstil) som varit aktuella i stadsdelarna under åren och som kommit in som ärende på annan väg än via Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det var dock svårt att få en samlad bild. Flera stadsdelar hänvisade till att det är omöjligt att söka i verksamhetssystemet Treserva, som är det stödsystem som används inom den kommunala hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten. Svar inkom endast från sju av tio stadsdelar och flera av svaren grundar sig enbart på en uppskattning som handläggare och chefer kunnat bidra med. SDF Angered har sedan mitten av 2016 en egen avhopparverksamhet inom ramen för SIG-arbetet. Cirka 40 personer har fram till och med 2017 varit aktuella för någon typ av insats eller arbete. Kunskapscentrums resultatuppföljning sedan 2013 En återstående del av tidigare uppdrag var att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån rapporten från utvärdering Den rapport som avses är en extern utvärdering av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som utfördes av Professional Management 2013 (bilaga 3). Sammanfattningsvis konstaterades i rapporten att samverkan inom myndighetsnätverket fungerade bra, att Kunskapscentrum ansågs som en väl fungerande arena och att resultatet mycket väl överensstämmer med intentionerna bakom skapandet av Kunskapscentrum. Emellertid identifierades utvecklingspotential inom olika områden, varav ett rörde utveckling av resultatramverk med preciserade resultat, indikatorer och målvärden. I ljuset av bland annat arbetet med års utvärdering av avhopparverksamheten, enligt ovan, måste konstateras att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet formellt inte har utvecklat några målbilder, precisering av resultat eller resultatuppföljning sedan utvärderingen Naturligtvis har respektive ärende följts upp individuellt, men något övergripande formellt resultatramverk har inte tagits fram. I samband med års utvärdering av avhopparverksamheten och med anledning av att ramar för resultatuppföljning saknades, påbörjades emellertid ett arbete att på övergripande nivå strukturera ett resultatramverk med uppföljning i vart fall inom arbetet med avhoppare. Detta arbete har, åtminstone delvis, mynnat ut i bilagt förslag till policy och riktlinjer för arbete med avhoppare, där mätbara mål definieras och uppföljningsansvaret förtydligas och fördelas. Emellertid kvarstår en del arbete för att på mer detaljerad nivå skapa ett stadenövergripande resultatramverk för arbetet med avhoppare. Likaså för Kunskapscentrums övriga perspektiv och områden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (18)

9 Kommunstyrelsens nya uppdrag Mot bakgrund av utvärderingen av avhopparverksamheten fattade kommunstyrelsen beslut om att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med Polisen och andra relevanta aktörer, arbeta fram konkreta förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas samt att återkomma med en uppdaterad för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinjer för avhopparverksamhetens genomförande för beslut i kommunfullmäktige. Arbetet påbörjades emellertid redan under hösten 2017 med anledning av uppdraget att vid behov återkomma med reviderade riktlinjer, men intensifierades under våren Kunskapscentrum vid avdelningen Samhällsskydd och beredskap har bland annat genomfört workshopar vid flera tillfällen. En workshop angående den generella utvecklingen av Kunskapscentrums olika verksamhetsdelar och två workshopar särskilt kring frågan om hur arbetet med avhoppare kan stärkas och hur riktlinjen bör uppdateras. Inbjudna till de senare workshoparna var representanter från samtliga stadsdelar, Social resursförvaltning, Välfärd och utbildning vid stadsledningskontoret samt från olika delar av Polismyndigheten. En samsyn om de stora dragen infann sig relativt snabbt. Dessa kan sammanfattas enligt följande: - En bredare definition av begreppet avhoppare behövs. - En kontaktperson behöver utses i varje stadsdel, som hittar arbetsformer för snabba myndighetsbeslut. - Ökad samordning inom staden behövs när det gäller att omplacera avhoppare mellan stadsdelarna. - Ökad samordning mellan kommuner och mellan olika polisregioner i Sverige behövs när det gäller att omplacera avhoppare inom landet. - Behov av att utveckla metoder för kontinuerlig uppföljning. - Behov av att utveckla metoder för kontinuerlig utvärdering av avhopparinsatser. - Behov av en stadenövergripande riktlinje for Göteborgs Stads olika avhopparverksamheter. En återkommande diskussionspunkt under vårens arbetsmöten handlade om att en framgångsrik avhopparverksamhet, som bidrar till att slå undan benen på den grova organiserade brottsligheten, belastar stadsdelsförvaltningarnas enskilda budgetar hårt. Det riskerar att viktiga insatser till olika grupper ställs mot varandra. Vissa förespråkar därför en för Göteborgs Stad central pott avsedd för att finansiera avhopparinsatser. Andra efterlyser istället ett tydligt budskap om att kostnader för avhoppare ska accepteras. Finansieringsformerna är emellertid en fråga som kräver en vidare beredning och som ligger utanför uppdraget i detta tjänsteutlåtande. Utöver att arrangera workshopar vid två tillfällen har stadsledningskontoret haft flertalet möten, samtal och korrespondens med relevanta personer på Social resursförvaltning liksom på stadsledningskontorets avdelning Välfärd och utbildning. Kontinuerliga avstämningar har också skett med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt med polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, med polisens Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten, BOPS och med personal från polisens underrättelsetjänst. Även Kriminalvården/Frivården har lämnat synpunkter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (18)

10 Förslag till policy (bilaga 6) och reviderad riktlinje (bilaga 7) för Göteborg Stads arbete med avhoppare bifogas detta tjänsteutlåtande. Förslagen till ny policy och reviderad riktlinje De större förändringarna och relevanta nyheterna i förslagen förklaras enligt följande, liksom motiven bakom. Sammanfattande inledning Utgångspunkt i arbetet med ny policy och uppdaterad riktlinje har tagits i befintlig och alltjämt gällande riktlinje ( Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg, Kommunstyrelsens beslut, , Dnr; 0396/13) som riktar sig till Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet och socialtjänsten. Den riktlinjen har kommit att anses daterad i förhållande till brottsutvecklingen och till Göteborgs Stads organisatoriska utveckling. Vissa väsentliga verksamheter som arbetar med avhoppare är till exempel inte inkluderande och inte heller somliga kategorier av avhoppare. Vissa övriga konkretiseringar har också ansetts nödvändiga. Det grundläggande syftet med nu föreslagen policy och riktlinje är att skapa en bredare samsyn och större klarhet i Göteborgs Stads arbete med avhoppare. Policyn och riktlinjen ska lämpligen läsas tillsammans och nedan kommentarer behandlar endast det som bedöms som nya eller avgörande delar samt väsentliga skillnader från nu gällande riktlinje. Mottagarna för dokumenten är stadsledningskontoret och socialtjänsten genom de nämnder som lyder under socialtjänstlagen (2001:543). Enligt uppdraget från kommunstyrelsen ska beslut om ny policy och reviderad riktlinje fattas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut riktar sig i normalfallet mot nämnder och därför omnämns Social resursnämnd och socialnämnder istället för respektive förvaltning. Anledningen till att socialnämnder används som begrepp istället för stadsdelsnämnder är att stadsdelsnämnderna kan komma att förändra namn och förändras över tid på ett annat sätt än socialnämnder som sådana. Med socialnämnd avses nämnd som svarar för verksamhet enligt socialtjänstlagen. Att stadsledningskontoret, som inte är en nämnd utan en förvaltning, är en rubricerad mottagare förklaras med att stadsledningskontorets nämnd, kommunstyrelsen, också är den nämnd som bereder ärendet. Sammantaget innebär förslagen om ny policy och riktlinje följande. Särskilt fokus ligger på förtydligande och fördelning av ärende- och uppföljningsansvar. Definitionen av avhoppare har också breddats. De operativa socialnämndernas (eg. stadsdelsnämndernas) ärendeansvar och självständighet förstärks något och förtydligas medan stöd-, samordnings- och uppföljningsansvaret omfördelas något mellan Social resursnämnd och stadsledningskontoret. Den sistnämnda fördelningen innebär i korthet att Social resursnämnd ska ansvara för att stödja och samordna socialnämnderna samt aggregera deras individuppföljning och vidarerapportera avidentifierat till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret ska fortsättningsvis stödja socialnämnderna, men framöver även Social resursnämnd, i ärenden av svårare karaktär (motsvarande organiserad brottslighet) som kräver kvalificerad koordinering inom myndighetsnätverket Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret ska även leda utveckling och uppföljning av arbetet på strategisk nivå genom regional och nationell samverkan. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (18)

11 Sammanfattningsvis är avsikten att respektive organisatorisk del av staden ska arbeta med för den delen lämpliga delar av arbetet med avhoppare. Ärenden som kan hanteras lokalt ska rimligen hanteras lokalt, medan ärenden som kräver stadenövergripande samordning bör involvera Social resursnämnd och ärenden som kräver regional eller nationell samordning även bör involvera stadsledningskontoret. Likaså ska uppföljning på individnivå ske lokalt, samordningsvis av Social resursnämnd och aggregerat, avidentifierat av stadsledningskontoret. Nedan bild illustrerar nivåer och funktioner. Vägledning och avsteg Stadsledningskontorets allmänna uppdrag att bland annat leda och styra staden förtydligas och avser även uppgiften att lämna vägledning avseende riktlinjens innehåll, tolkning och tillämpning. Avsteg från riktlinjen måste i vissa fall kunna göras, men endast om det finns särskilda skäl för det. Som ett exempel på särskilda skäl nämns akut tidsbrist (motsvarande fara i dröjsmål). Det lämnas medvetet tolkningsutrymme för andra omständigheter än bara tid, men vanligen är tidsförhållanden sådana omständigheter som påverkar arbetet med avhoppare mest. Då avses den tid det tar att komma i kontakt med personer eller funktioner för att kunna få nödvändiga råd, bedömningar eller beslut. Eftersom avhopparärenden ibland kan vara av ytterst tidsakut slag, måste snabba insatser kunna komma till helt i enlighet med föreslagen policy och riktlinje. Emellertid kan det uppstå tillfällen då tiden ändå inte räcker till, varpå avsteg i sådana fall vore skäligt. Att respektive nämnd genom sin förvaltning själv måste ges mandat att fatta beslut om avsteg, blir mot den bakgrunden också naturligt. Alternativet vore att endast stadsledningskontoret fick mandat att fatta beslut om avsteg, men då har hela syftet med att vinna tid direkt motverkats. Däremot måste respektive nämnd som fattar ett beslut om avsteg rimligen dokumentera och rapportera det till stadsledningskontoret, så att stadsledningskontoret kan följa upp anledningarna bakom. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (18)

12 Offentlighet och sekretess En oundviklig och grundläggande faktor i arbetet med avhoppare är sekretesslagstiftningen (Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, OSL). Eftersom bibehållen sekretess i realiteten kan vara livsavgörande för en avhoppare med påtaglig hotbild mot sig, måste sekretessen vara hög, klar och tydlig och inte kunna bli föremål för tolkning. Socialtjänsten hanterar av naturliga skäl redan känslig individinformation och kan skydda den väl, genom uttryckligt stöd i 26 kapitlet OSL, som är av lagstiftaren avsedd för just socialtjänsten. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet vid stadsledningskontoret hanterar också viss känslig individinformation, men kan inte använda sig av 26 kapitlet OSL, eftersom stadsledningskontoret inte i lagens mening är att anse som socialtjänst. Stadsledningskontoret och/eller KC är heller inte sådana brottsbekämpande eller brottsförebyggande myndigheter som avses i 35 kapitlet OSL och kan därför inte heller få generellt stöd för sekretess i portalparagrafen 35:1 p 2 OSL annan verksamhet för att förebygga brott. KC har dock kunnat skydda känslig information med annat lagstöd, men det höga skyddet gäller endast arbetet med den specifika målgrupp av avhoppare som KC arbetar med. Den målgruppen har nämligen regelmässigt en påtaglig hotbild och av den anledningen arbetar KC regelbundet tillsammans med Polismyndighetens underrättelse- och personsskyddsdelar. I det arbetet både kan och måste KC använda sig av särskilda sekretessregler nämligen OSL 18:7 och 35:11 vilket innebär en mycket hög grad av sekretess. Emellertid ska, enligt förevarande förslag, begreppet avhoppare utvidgas och målgruppen bli större. En sådan i sig nödvändig utvidgning skulle dock innebära en väsentlig risk för att KC inte längre skulle ha tillräckligt lagstöd att sekretessbelägga uppgifter om de individer man arbetar med. Särskilt mot den bakgrunden, så måste all individinformation hanteras inom ramen för 26 kapitlet OSL, det vill säga utav socialtjänsten. Det är ju också socialtjänsten som är den som lagstiftaren har avsett att hantera sådana uppgifter och därför har fått explicit lagstöd för det. Som jämförelse kan i detta sammanhang nämnas de olika avhopparverksamheter som bedrivs av Stockholms Stad och Malmö Stad. Där hanteras kommunernas individärenden av socialtjänsten. Nedan bild illustrerar sekretessavgränsningen i Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (18)

13 Det är i ljuset av det nu nämnda som föreslagen riktlinje bland annat innebär att all individinformation (t.ex. avhoppartelefonen och individuppföljning) flyttas från stadsledningskontoret till Social resursnämnd och socialnämnderna. Dessa, liksom andra juridiska överväganden, har löpande säkrats hos juridiska avdelningen på stadsledningskontoret, som också ställer sig bakom nyss nämnda slutsats. Policyn Uttalade principer för och övergripande mål med Göteborgs Stads samlade arbete med avhoppare har tidigare saknats. Således inleds förslaget till policy med att först fastställa allmänt vedertagna förvaltningsrättsliga principer om i samtliga bemärkelser likabehandling, rättssäkerhet, effektivitet och kvalitet. Snabbhet och samverkan, liksom hänsyn till varje individs enskilda behov och förutsättningar nämns också. Därefter och redan i policyn berörs andra myndigheters bedömningar. Enligt gällande riktlinje ska avhopparens förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär (motivation) avgöras av Polisen. Det kan tyckas anmärkningsvärt att en annan myndighets bedömningar direkt kan styra förutsättningarna för Göteborgs Stads arbete i enskilda ärenden (eg. socialtjänstens oberoende) och rimlig kritik har därför framförts mot detta. Mot den bakgrunden föreslås istället att särskild hänsyn måste tas till andra myndigheters rekommendationer och bedömningar, men att det är den handläggande socialnämnden som ska äga ärendet i sin helhet, liksom - i normalfallet bedömningen av avhopparens motivation. Oavsett ska den bedömningen göras av Göteborgs Stad. Det alltjämt betydande värdet av andra myndigheters (t.ex. Polisens och Kriminalvårdens) perspektiv och bedömningar måste emellertid understrykas och alltid tas i beaktande. Uttalade och uppföljningsbara mål med arbetet med avhoppare har tidigare inte funnits, men det framstår som både rimligt och nödvändigt. De föreslagna målen är succesiva, där varje steg ska ses som måluppfyllnad i sig. Att hjälpa en gängkriminell person att lämna gänget och minska sin kriminalitet, måste anses som ett rimligt mål. Att nå hela vägen fram till allmän laglydnad, eget boende och självförsörjning, kan med hänsyn till den heterogena och svåra målgruppen inte rimligen krävas, men torde ändå eftersträvas och i somliga fall också vara möjligt. Att följa upp och mäta dessa delar, är också möjligt och relativt lätt med stöd av samverkande myndigheter. Svårare att följa upp, men Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (18)

14 eftersträvansvärda effekter, är de mer allmänt hållna målen om minskad brottslighet och ökad trygghet. Riktlinjen Definitioner: I syfte att förtydliga och avgränsa arbetet med avhoppare har vissa tidigare odefinierade begrepp i och med nu föreslagen riktlinje definierats. Den kanske mest väsentliga förändringen är definitionen av avhoppare. Nu gällande riktlinje omfattar personer över 18 år, som vill avsluta en kriminell livsstil och har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och organiserad brottslighet. Den definitionen skiljer sig från den som framgår av Polisens riktlinjer för avhopparverksamheten (PM 2016:35) och skiljer sig också från övriga samhällsaktörers i den mån de använder någon definition överhuvudtaget. Det finns nämligen inte någon allmänt vedertagen definition av vad en avhoppare är. Vidare och delvis på grund av att olika aktörer har olika definitioner, har den gällande riktlinjens definition också visat sig exkludera vissa målgrupper. Även om de allra flesta som vill lämna gängen, enligt erfarenheten är över 18 år gamla, är till exempel inte alla gängkriminella dokumenterade av Polisen. Mot bakgrund av det fortsatta och essentiella samverkansbehovet med framförallt Polisen och behovet av att inkludera fler personer i begreppet föreslås en något vidare definition än nuvarande. Då med utgångspunkt i Polisens vid var tid gällande definition, enligt Polisens riktlinjer. På detta sätt synkroniseras Göteborgs Stads språk automatiskt med Polisens och förutsättningarna för en mer effektiv samverkan ökar. I korthet innebär detta att åldersgränsen på minst 18 år och kravet på dokumenterad gängtillhörighet försvinner. Diskussioner har förts om att därutöver uttryckligt nämna andra målgrupper, till exempel personer som vill lämna våldsbejakande extrema miljöer, andra kriminella parallella samhällsstrukturer än mer eller mindre namngivna gäng och till och med heders- eller relationsvåldsutsatta personer, som av den anledningen har en hotbild mot sig. Föreliggande förslag begränsar sig dock till att innefatta personer som vill lämna även våldsbejakande extrema miljöer och kriminella parallella samhällsstrukturer och som av den anledningen har en hotbild mot sig. För dessa personer finns det få eller inga formella strukturer inom staden och de kan behöva en typ av stöd som i relevanta delar liknar den typ av stöd som avhoppare från kriminalitet kan behöva. Heders- eller relationsvåldsutsatta personer är däremot en målgrupp som i stora delar redan hanteras av befintliga strukturer och delar inom Göteborgs Stad. De behöver generellt också en annan typ av stöd, eftersom de inte i samma utsträckning behöver hjälp att lämna kriminaliteten. I syfte att förtydliga begreppen avhopparverksamhet och avhopparärende betonas vidare att det måste handla om samordnade åtgärder och som inte är ordinarie socialt, motiverande eller brottsförebyggande arbete. Poängen med dessa förtydliganden är bland annat att en avhoppare rimligen bör anses som en avhoppare först då motivationen att lämna kriminaliteten och den kriminella grupperingen finns där inte dessförinnan. Om denna avgränsning råder inte sällan missförstånd aktörer emellan. Begreppet särskilt avhopparärende skapas för att särskilja de ärenden som normalt och med befintliga resurser kan hanteras av och inom Göteborgs Stad, från de ärenden som är av den karaktären att Göteborgs Stad inte själv kan hantera dem. Dessa ärenden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (18)

15 motsvarar i väsentlig mening de ärenden som i dagsläget redan hanteras av KC. I dessa ärenden är det närmast en huvudregel att avhopparen måste lämna Göteborg på grund av hotbilden mot honom och arbetet måste ske i mycket nära samarbete med åtminstone några av de elva myndigheter som ingår i nätverket Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet främst Polisen och Kriminalvården/Frivården. Särskilda förutsättningar Formuleringen om samtycke ändras till viss del i förhållande till gällande riktlinje. Detta för att uppdatera förhållandet till ny lagstiftning (dataskyddsförordningen) och för att underlätta faktisk efterföljning. Det förstnämnda med tillägg om att samtycket även måste omfatta behandling av uppgifterna och det senare med en förändring av ska-kravet på skriftligt samtycke till ett bör-krav med krav på bevittning och dokumentation istället. Skälen bakom förslaget om förändrade skriftlighetskrav är flera. Dels att inledande kontakt med avhoppare inte sällan sker per telefon och att samtycke (muntligt) krävs redan då för att kunna påbörja arbetet tillsammans med andra myndigheter, dels för att det av olika praktiska skäl faktiskt inte alltid inhämtas ett skriftligt samtycke. Regler måste vara lätta eller i vart fall möjliga att efterfölja och det finns heller inget lagkrav på att dylika samtycken måste vara skriftliga. De krav som ställs är att den som har fått samtycket skall kunna visa på att det finns alltså bevisa det. Att visa på samtycke kan göras på fler sätt än bara genom en samtyckesblankett till exempel genom bevittning eller annan dokumentation om det inte är möjligt att få ett skriftligt samtycke. Ett börkrav om skriftlighet bör däremot finnas. När det gäller motivation och bedömningen därav införs tidigare nämnd förändring till att det i normalfallet är handläggande socialnämnd som skall göra den bedömningen och inte Polisen. I särskilda avhopparärenden ska stadsledningskontoret (KC) istället göra den bedömningen, i samråd med samverkande parter (t.ex. Polisen och Kriminalvården). Den i gällande riktlinje enskilda förutsättningen att avhopparen ska vara beredd att genomgå behandling mot sitt drogberoende, förs i förslaget istället in under avsnittet om motivation och utökas något till att även innefatta hälsa. Detta eftersom det erfarenhetsmässigt visat sig vara vanligt med olika former av psykisk ohälsa eller diagnoser (t.ex. PTSD och ADHD) bland de avhoppare som KC har hanterat. Förutsättningen kring allvarlig brottslighet har ansetts vara väl avvägd och kvarstår med endast ett förtydligande om misstankegraden. Ansvarsfördelning Stadsledningskontorets ansvar I och med införandet av begreppet särskilda avhopparärenden, så kvarstår stadsledningskontorets nuvarande uppdrag och uppgifter att bland annat leda arbetet med avhoppare från den organiserade brottsligheten, som kräver särskild och mer omfattande hantering. Ansvaret justeras dock i viss mån i förtydligande riktning med fokus på stadsledningskontorets generella uppgifter ledning, utveckling och uppföljning på strategisk, regional och nationell nivå. Den mest avgörande skillnaden från gällande riktlinje är, som omnämnts tidigare, nämligen hanteringen av individärenden och bemanningen av avhoppartelefonen. Av ovannämnda juridiska skäl, är det inte lämpligt att stadsledningskontoret hanterar individinformation. Den typen av information måste uteslutningsvis hanteras inom socialtjänsten och skyddas av 26 kapitlet OSL. Det är mot den bakgrunden som det föreslås att en central och stadenövergripande del av socialtjänsten, nämligen Social resursnämnd, övertar dessa delar. Det är av sakens natur nödvändigt att hantera avhopparindivider på stadenövergripande nivå och därför är det Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (18)

16 heller inte lämpligt att lägga detta ansvar på respektive socialnämnd. I sådant fall skulle också förutsättningarna för samsyn och likartat arbete minskas avsevärt, liksom funktionen med en så kallad single point of contact ( en väg in ), som avhoppartelefonen är tänkt att vara för avhoppare, anhöriga och tjänstemän. Social resursnämnds ansvar Det som är mest nytt med förslagen riktlinje, i förhållande till den nu gällande, är att i större utsträckning involvera Social resursnämnd i arbetet och förtydliga dess ansvar. Det huvudsakliga skälet är sekretess och behovet av att individer hanteras av Göteborgs Stad på ett samordnat sätt genom en centralt belägen och stadenövergripande socialtjänst. Social resursnämnd föreslås därför, utöver redan befintligt ansvar enligt gällande riktlinje, att även bemanna avhoppartelefonen och samordna fördelning och omlokalisering av avhoppare både inom och utanför Göteborg. Detta med konsultativt stöd av stadsledningskontoret. Social resursnämnd ska också stödja de handläggande socialnämnderna med samordning och metodutveckling samt aggregera deras individuppföljning för vidare och avidentifierad rapportering till stadsledningskontoret. En helt ny del av riktlinjerna som främst gäller Social resursnämnd och socialnämnderna är det uttalade ansvaret för lämplig omlokaliseringsplats och bedömning därav med hänsyn till bland annat avhopparens hotbild. I dagsläget finns ingen uttalad ledning eller styrning alls i denna del, vilket inte kan anses vara acceptabelt. En godtyckligt bedömd eller felaktig omlokalisering av en avhoppare kan innebära faktisk livsfara för denne eller andra personer i dennes närhet. De omlokaliseringar av avhoppare som i nuläget görs under ledning av KC vid stadsledningskontoret, sker i samtliga fall i mycket nära samråd med Polisens underrättelse- och personskyddsdelar. Detta för objektiva och metodiska bedömningar av bland annat hot och risk samt lämpliga omlokaliseringsplatser. Den processen bör i erforderliga delar erbjudas även den föreslagna utvidgade målgruppen och de övriga delar av Göteborgs Stad som arbetar med avhoppare. Ansvaret för lämplig omlokaliseringsplats ska emellertid ligga kvar hos den handläggande socialnämnden (inom ramen för hela ärendeansvaret) medan ansvaret för stöd avseende samordning (inklusive dokumentation och uppföljning) och bedömning föreslås läggas på Social resursnämnd, som i sin tur kan vända sig till stadsledningskontoret i de fallen så behövs. Socialnämndernas ansvar Socialnämndernas ansvar för respektive individärende kvarstår oförändrat som tidigare, men förtydligas något i och med att bedömningen av avhopparens motivation i normalfallen flyttas från Polisen till socialnämnderna. I särskilda avhopparärenden bör emellertid stadsledningskontoret (KC) äga tolkningsföreträde. Då i samråd med andra myndigheter, mer liknande nuvarande riktlinje, men bedömningarna bör ända rimligen göras inom och utav Göteborgs Stad, i enlighet med resonemanget ovan. Mindre förtydliganden föreslås av redan befintligt ansvar avser kontaktpersoner, handläggare och tillgängligt telefonnummer. Enligt gällande riktlinje ska en specifik enhetschef utses som kontaktperson, men den detaljstyrningen har visat sig något felriktad, utifrån hur vissa förvaltningar har organiserat sig. I somliga förvaltningar finns heller inte intresse eller kunskap om arbete med avhoppare hos den utsedda kontaktpersonen och ibland går inte den personen att nå under långa tidsperioder. Mot bakgrund av den erfarenheten föreslås att en för avhopparfrågor lämplig kontaktperson, som inte specifikt måste vara chef över vuxengruppen, men som har tillräckligt mandat, utses liksom att ett telefonnummer för avhopparfrågor hålls tillgängligt. Dessa två delar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (18)

17 behöver inte nödvändigtvis innehas av samma person (jfr. enhetschef och jourtelefon), men båda delar är nödvändiga för att inte värdefull tid i akuta ärenden ska gå till spillo. Vidare åläggs respektive socialnämnd att ansvara för löpande uppdatering till Social resursnämnd och stadsledningskontoret om dessa delar förändras. Så har inte alltid varit fallet tidigare, vilket fått som effekt att värdefull tid har gått förlorad åt onödiga administrativa efterforskningar. Socialnämnderna ska även i förväg anmäla planerad omlokaliseringsplats till Social resursnämnd, som med eventuellt stöd av stadsledningskontoret, kan göra de kontroller och bedömningar som behövs innan en omlokalisering sker. Det i enlighet med tidigare resonemang om hotbild och lämplig omlokalisering. I särskilda avhopparärenden ska socialnämnden också samråda med stadsledningskontoret innan beslut om insatser. Detta i balans mellan socialnämndens självständiga ansvar och de särskilda råd och bedömningar som stadsledningskontoret kan och ska stödja med. Ytterligare styrdokument Utöver nu föreslagen policy och riktlinje är det sannolikt nödvändigt att återkomma med ytterligare regler och anvisningar när det gäller vissa arbetsmoment för att säkra den kvalitet och rättssäkerhet som krävs i arbetet med avhoppare. Särskilt kan sådana styrdokument behövas när det gäller hantering av den så kallade avhoppartelefonen, inklusive individbemötande, samt hur uppföljning och utvärdering av arbetet med avhoppare ska gå till. Det är viktigt att samtliga nämnder mäter samma saker på samma sätt, för att nå jämförbarhet. I en sådan utvärdering bör det även rymmas uppgifter om vad olika insatser har kostat och vilket resultat de lett till. Stadsledningskontorets bedömning Med anledning av att arbete med avhoppare bedrivs på olika sätt och av olika delar av Göteborgs Stad, liksom i Sverige i stort, finns behov av att formalisera och därmed stärka samverkan, samordning, uppföljning och utveckling. Inte minst gäller detta den samordning som krävs när en avhoppare måste flyttas till annat område inom Göteborgs Stad eller till en annan ort i riket. Utan ordentlig samordning kan det vara direkt farligt för avhopparen att omlokaliseras utan att lämpliga kontroller först görs. Med en stadenövergripande policy och reviderad riktlinje kan arbetsmetoderna när det gäller stöd till personer som vill lämna kriminella gäng, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism stärkas ytterligare och utvecklas vidare. En ökad samordning leder till högre effektivitet, större rättssäkerhet och likabehandling för presumtiva avhoppare. Varje lyckat avhopparärende sparar mänskligt lidande, ökar tryggheten i samhället, minskar de samhällsekonomiska kostnaderna och bidrar till att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Inför framtiden finns flera olika behov och möjligheter för fortsatt utveckling av arbetet med avhoppare på strategisk nivå. Antalet presumtiva avhoppare kan förväntas öka något med tiden och behovet av samordning på nationell nivå för omlokalisering av avhoppare kvarstår och ökar i takt med att det samlade (historiska, pågående och kommande) antalet avhoppare ökar. Ävenså ökar riskerna vid godtyckliga eller felaktiga omlokaliseringar. För en fortsatt utveckling av arbetet med avhoppare har några nyckelområden identifierats. På statlig och nationell nivå finns utvecklingspotential hos såväl Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (18)

18 Kriminalvården/Frivården som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Regionalt finns också sådant utrymme, kanske närmast inom ramen för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) samarbete mot organiserad brottslighet. Inom Göteborgs Stad finns också fortfarande behov av kunskapshöjande åtgärder, tydligare ledning avseende främst uppföljning, liksom behov av vetenskapliga utvärderingar av de olika insatser som görs. Daniel Gustafsson Planeringsledare Magnus Ericsson Tf avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (18)

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg Bakgrund Göteborgs Stad har en aktiv samverkan med polis och en rad andra myndigheter i syfte att motverka organiserad brottslighet. Arbetet innefattar såväl strävan att förhindra rekrytering av unga människor till kriminella gäng, som att försvåra för den kriminella ekonomin samt att t.ex. möjliggöra för gängmedlemmar ur den organiserade kriminaliteten att hoppa av den kriminella livsstilen. Samarbetet kring uppdraget för att möjliggöra avhopp från den organiserade brottsligheten sker mellan socialtjänsten i stadsdelsnämnderna och Social resursförvaltning i Göteborgs Stad, Kriminalvården, beroendevården i Västra Götalandsregionen och polisens lokala personsäkerhetsenhet. Kommunens agerande samordnas av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Definition av målgruppen för denna riktlinje Denna riktlinje omfattar personer, över 18 år, som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och därmed till organiserad brottslighet. Övriga förutsättningar innebär att Kunskapscentrum samordnar avhopparprocessen genom att sammankalla ingående parter i samband med att ett nytt ärende aktualiseras. Personen som vill hoppa av ska ge sitt samtycke till att ingående myndigheter kan samarbeta kring personens behov och befrias därmed från sekretessbegränsningar inom detta samarbete, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta samtycke ska vara skriftligt. Personen ska vid behov vara beredd att genomgå behandling av drogberoende. Personens förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär görs av polisens lokala personsäkerhetsenhet i Göteborg, utifrån befintlig polisiär underrättelseinformation i samverkan med Göteborgs Stad. Överföring av ansvaret för ett avhopparärende till socialtjänsten ska inte ske för personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet som kan leda till ett längre frihetsberövande. Om personen är av polisen utsedd till skyddsvärt vittne eller lever under ett reellt hot om våld mot den egna personen kvarstår huvudansvaret på polismyndigheten. Uppdrag till socialtjänsten i Göteborg Den situation som socialtjänsten möter i samband med ett ärende om avhopp från kriminellt gäng handlar ofta om att arbetet inleds i ett akut läge. Det handlar dessutom Göteborgs Stad Besök: Köpmansgatan 20 Telefon: Stadsledningskontoret E-post: Telefax: Göteborg stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se

45 om ärenden som är sällan förekommande och där socialtjänsten oftast saknar historisk kunskap om den aktuella personen. Socialtjänsten måste kunna agera utan dröjsmål för att fånga den enskildes motivation till förändring. Socialtjänsten i respektive stadsdel blir ägare av avhopparärendet och ansvarar för att genomföra de åtgärder som beslutats i den individuella åtgärdsplanen som ska upprättas i varje ärende. Nödvändiga beslut om insatser bör samordnas med vilka åtgärder som ska vidtas inom de samverkande myndigheterna och andra enheter inom Göteborgs Stad. Socialtjänsten bör organisera mottagandet av avhopparärenden genom att utse en eller två kontaktpersoner. En av dessa kontaktpersoner ska vara enhetschefen för Vuxengruppen inom stadsdelsförvaltningen. Enhetschefen utser ansvarig socialsekreterare i ärendet. Handläggningen av ett avhopparärende bör hanteras med diskretion och hållas inom en smärre krets socialsekreterare. Enhetschefen på jourbyrån har utöver sitt ordinarie mandat att fördela ärenden utan stadsdelstillhörighet till en stadsdel, också rätten att fördela ärendeansvaret då en person som omfattas av en organiserad avhopparprocess från annan kommun flyttas till Göteborg. Stödja Kunskapscentrum i arbetet med uppföljning av avhopparärendena. Uppdrag till Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg Kunskapscentrum initierar arbetet och kallar till ett första informationsmöte kring ett avhopparärende. Kunskapscentrum bidrar med enkla kommunikationsvägar till polismyndigheten, Kriminalvården och beroendevården inom Västra Götalandsregionen. Kontaktpersonerna som utses av socialtjänsten i respektive stadsdelsförvaltning ges återkommande kompetenspåfyllnad avseende avhopparverksamheten. Följa upp, med stöd av befintlig socialtjänst, de aktuella ärendena tillsammans med de samverkande myndigheterna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Besök: Köpmansgatan 20 Telefon: Göteborg stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Telefax:

46 Stadsledningskontoret Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad Avhopparinsatserna hanterade av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet/samhällsskydd och beredskap samt av stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning Samhällsskydd och beredskap: Sören Rafstedt Daniel Gustafsson Margareta Romare Polisregion Väst: Sven Lindgren

47 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Riktlinjen och målgruppsdefinition EU:s definition av organiserad brottslighet Avhopparnas tidigare brottslighet Redogörelse för avhopparverksamheten från 2011 fram till idag Resurser Beskrivning av insatser Samverkan med Polismyndigheten Insatser Exemplet Passus Exemplet En annan sida av Sverige Exempel på individuellt anpassade lösningar Exempelklienter Övrigt avhoppsarbete i Göteborgs Stad Stadsdelarnas redogörelse för övrig avhopparverksamhet Jämförelser med avhopparverksamheter i Stockholm och Malmö Stockholm Malmö Samhällskostnader Framtida utmaningar och utvecklingsområden Bilaga Avhopparverksamheten vid Kunskapscentrum år för år Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg Bakgrund Definition av målgruppen för denna riktlinje Uppdrag till socialtjänsten i Göteborg Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

48 1 Sammanfattning Under perioden vände sig 94 personer, samtliga män, till Göteborgs Stads avhopparverksamhet vid Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet/samhällsskydd och beredskap och bad om hjälp. Av dessa har 73 personer genomgått någon form av avhopparprogram. Det är Polisregion Väst som bedömer om personerna tillhör målgruppen och är tillräckligt motiverade för att delta. Målgruppen är personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet, det vill säga mc-gäng, fängelsegäng och territoriella gängkonstellationer. Personerna har vanligtvis ägnat sig åt grov brottslighet, som ger långa fängelsestraff (se 3.2). Totalt har 41 procent av de som genomgått programmet inte dömts för nya brott. Det är emellertid vanskligt att dra några säkra slutsatser för dem som genomgått programmet de senaste åren. Det krävs som regel en längre tidsperiod för att med större säkerhet bedöma om livsstilen varaktigt förändrats. Enligt polisens och kriminalvårdens bedömning och i enlighet med aktuell forskning 1 anses risken för att begå nya brott ligga på samma nivå som för befolkningen i allmänhet först efter fem år. I bilaga 1 redogörs för avhopparverksamheten år för år, År Totalt antal kontakter Tillhörde ej målgruppen Antal deltagare Territoriella gäng MC/fängelsegäng Summa Ej dömda för nya brott Brå, Rapport 2012:15, Återfall i brott Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

49 Kunskapscentrum/Samhällsskydd och beredskap har hanterat 94 personer inom ramen för avhopparverksamheten under åren av dessa har fullföljt sina individuellt anpassade program. 21 personer föll bort av olika skäl (till exempel ej tillhört målgruppen, ej varit tillräckligt motiverad). Av de 73 personer som har fullföljt processen, tillhörde vid avhoppstillfället 24 personer MC- eller fängelsegäng och 49 personer tillhörde territoriella nätverk. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

50 Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen har 30 personer inte dömts för brott eller förseelse efter det att de hoppat av (kontroll ). Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen har 41 procent inte dömts för brott eller förseelse efter det att de hoppat av (kontroll ). Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

51 Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen, har 48 personer inte längre någon av polisen dokumenterad anknytning till något kriminellt gäng eller nätverk (kontroll ). 2 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008 att inrätta ett kunskapscentrum mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kort tid efter det att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i fortsättningen kallad Kunskapscentrum - startade aktualiserades frågan om stöd åt personer som ville lämna gängkriminaliteten. Redan dessa första kontakter visade behovet av en mycket tät samverkan med stadsdelarna med sitt befolkningsansvar samt med frivilligorganisationer, bostadssektorn och arbetsförmedlingen. Polisens information när det gäller hot-och riskbedömning avseende avhopparen visade sig mycket viktig. Arbetet med att stödja avhoppare fortsatte under Under denna tid framkom ett behov av att få snabb tillgång till sjukvård och avgiftning, då en stor andel av utövarna av organiserad brottslighet och gängkriminalitet har missbruksproblem. Detta ledde till att Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen undertecknade en avsiktsförklaring i maj I korthet innebar denna att båda organisationerna skulle stödja avhopparprocessen genom att dels snabbt ställa platser till förfogande när det gäller avgiftning, dels stödja vårdgivaren med råd och riskanalyser avseende klienterna. Avsiktsförklaringen löpte ut 2015 och har därefter inte förlängts. Viss samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad kvarstår dock och det finns fortsatt goda möjligheter till stöd och hjälp för avhoppare om behov uppstår. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

52 Arbetet systematiserades ytterligare under Ett avgiftsfritt 020-nummer öppnades, dit avhoppare, eller personer i avhopparens närhet - föräldrar, flickvänner, kamrater och olika former av myndighetsföreträdare - kan ringa för att få råd och stöd i dessa frågor. Numret har spridits vidare till Polismyndigheten, sjukvården, Kriminalvården, till socialtjänsten inom stadsdelarna och till social resursförvaltning. Numret ( ) finns även på Göteborgs Stads hemsida, goteborg.se. 3 Riktlinjen och målgruppsdefinition En riktlinje för hantering av ärenden, då någon vill ha stöd att lämna kriminella nätverk och gäng beslutades av kommunstyrelsen 2013 (bilaga 2, dnr 0396/13). Syftet med riktlinjen, som är stadenövergripande, var att underlätta arbetet för socialtjänsten i stadsdelarna, som har befolkningsansvaret men som ibland saknar bakgrundskunskaper om aktuell individ eftersom det ofta rör sig om personer som försörjt sig på brott och levt utanför det reguljära samhället. Socialtjänsten har också haft behov av stöd i metodarbetet med gruppen avhoppare och att göra riskbedömningar för personerna. Målgruppen för Kunskapscentrums avhopparverksamhet anges i riktlinjen och följer i praktiken EU:s definition av organiserad brottslighet. Personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet. I riktlinjen anges ett antal förutsättningar för verksamheten. Bland annat att Kunskapscentrum ska samordna avhopparprocessen, att personen som vill hoppa av ska ge sitt samtycke till att relevanta myndigheter samarbetar och att personen ska vara beredd att genomgå behandling mot drogberoende. Att bedöma om personen har förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär ska göras i samarbete med polisens underrättelseenhet i Polisregion Väst. Överföring av avhopparärende till socialtjänsten ska inte ske för personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet och som kan leda till ett längre frihetsberövande Riktlinjen beskriver också hur uppdragen till socialtjänsten respektive Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet ser ut inom avhopparverksamheten. För socialtjänsten handlar det bland annat om att agera utan dröjsmål och att socialtjänsten i respektive stadsdel blir ägare till avhopparärendet men att nödvändiga beslut om insatser bör samordnas med övriga åtgärder inom de samverkande myndigheterna och inom andra enheter i Göteborgs Stad. För Kunskapscentrum handlar det bland annat om att initiera Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

53 arbetet, bidra med enkla kommunikationsvägar till bland annat Polismyndigheten, Kriminalvården och beroendevården inom Västra Götalandsregionen, ge kompetenspåfyllnad och att följa upp de aktuella ärendena tillsammans med de samverkande myndigheterna. 3.1 EU:s definition av organiserad brottslighet EU:s definition av organiserad brottslighet 2 utgörs av nedanstående 11 kriterier där minst 6 kriterier ska uppfyllas (varav 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska). 1. Samarbete mellan fler än två personer - obligatoriskt kriterium 2. Egna tilldelade uppgifter till var och en 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden - obligatoriskt kriterium 4. Någon form av disciplin och kontroll 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar - obligatoriskt kriterium 6. Verksamhet på internationell nivå 7. Användande av våld eller andra metoder för hot 8. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer 9. Deltagande i penningtvätt 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin 11. Strävan efter vinning och/eller makt - obligatoriskt kriterium Med allvarliga kriminella handlingar avses brott som kan föranleda fängelse i fyra år eller mer. Organiserade våldsbrott, till exempel rasistiska angrepp mot personer eller vissa brott med politiska motiv, faller således utanför begreppet organiserad brottslighet. 3.2 Avhopparnas tidigare brottslighet Innan personerna sökte hjälp har de typiskt sett dömts för olika mindre allvarliga brott som olovlig körning, ringa narkotikabrott och misshandel, men även allvarliga kriminella handlingar, det vill säga grova brott. Till exempel: Grov misshandel: Brottsbalken (1962:700) 3 kap 6. Livsfarlig eller särskilt hänsynslös misshandel eller med svåra skador som följd. Till exempel allt från hänsynslös obeväpnad misshandel, till våld med kniv och till att skjuta någon (som inte dör). Fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Dråp: Brottsbalken (1962:700) 3 kap 2. Mord med förmildrande omständigheter. Fängelse lägst sex och högst tio år. 2 Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet, Ds 2008:6 Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

54 Grovt rån: Brottsbalken (1962:700) 8 kap 6. Stöld genom särskilt allvarligt hot, livsfarligt våld med svåra kroppskador som följd, genom synnerlig råhet eller hänsynslöshet. Till exempel rån med laddade vapen och skottlossning. Fängelse i lägst fem och högst tio år. Grovt bedrägeri: Brottsbalken (1962:700) 9 kap 3. Till exempel att lura någon på mycket pengar (mer än kr, år 2018), missbrukat allmänt förtroende, eller använt falska handlingar eller av annan särskilt farlig art. Fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Grovt vapenbrott: Vapenlagen (1996:67) 9 kap 1 a (föränderlig lagstiftning). Till exempel olovligt innehav av laddad pistol på allmän plats, ett automatvapen, eller flera vapen. Numera fängelse lägst två och högst fem år. Grovt narkotikabrott: Narkotikastrafflagen (1968:64) 3. Till exempel framställning, innehav eller försäljning av narkotika i stora mängder, särskilt farlig narkotika eller som ett led i större/yrkesmässig omfattning. Fängelse i lägst två och högst sju år. 4 Redogörelse för avhopparverksamheten från 2011 fram till idag 4.1 Resurser Arbetet inom Kunskapscentrum har förändrats över tid. För närvarande (mars 2018) arbetar en planeringsledare och en halv tjänst från polisen med den direkta avhopparverksamheten parallellt med andra frågor och uppdrag inom ramen för uppdraget kring organiserad brottslighet. Sedan är det avdelningen för Samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret som ansvarar för avhopparverksamheten. Kunskapscentrums ursprungliga uppdrag gäller emellertid fortfarande och dess enskilda funktioner existerar oförändrat, så även avhopparverksamheten. Direkttelefonlinjen in till avhopparverksamheten är en viktig ingång. Särskilt för den enskilde person som efterfrågar hjälp att hoppa av en kriminell livsstil. Kontaktcenter (stadens växel) vid konsument- och medborgarservice har god kontroll över vilka ärenden som ska kopplas till Kunskapscentrum. 4.2 Beskrivning av insatser En enkel väg in till Kunskapscentrum via avhoppartelefonen är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna etablera kontakt. Minsta svårighet att uppnå Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

55 kontakt innebär att den potentielle avhopparen lätt ger upp sina försök. Det är viktigt att gradvis bygga upp tilliten. Det är inte sällan som någon annan än avhopparen själv kontaktar Kunskapscentrun. Det kan exempelvis vara en mamma, flickvän eller tjänsteperson från till exempel socialtjänsten eller Kriminalvården som ringer. Det är inte ovanligt med paranoida föreställningar hos personer som har ett långt missbruk och kriminellt liv bakom sig. Öppenheten med information mellan myndighetspersoner måste godkännas av den enskilde, vilket sker via ett samtycke. Det fungerar inte om samverkande myndigheter såsom socialtjänst och polis inte kan utbyta nödvändig information. Kunskapscentrum spelar därvid en viktig medlande och sammanlänkande roll. Motivationsstödet kan ta sig olika uttryck, men i huvudsak måste socialtjänsten delta i den praktiska utformningen, medan Kunskapscentrum parallellt kan upprätthålla ibland daglig telefonkontakt för att överbrygga de första dagarnas svåra omställning. Efter att en avhoppare kontaktat Kunskapscentrum och vederbörande bedömts som redo och motiverad till att genomgå en avhopparprocess, kontaktar Kunskapscentrum socialtjänsten i avhopparens stadsdel liksom övriga aktörer som bedöms relevanta i sammanhanget. Socialtjänsten blir därefter ägare till ärendet och när en överenskommelse om fortsatta insatser och övrigt arbete väl har satts igång, så lämnar Kunskapscentrum över ärendet i sin helhet till socialtjänsten. Kunskapscentrum finns dock fortfarande kvar i bakgrunden, för metodstöd och om det skulle uppstå någon form av problem under det fortsatta arbetets gång. 4.3 Samverkan med Polismyndigheten Polisen har sedan starten av Kunskapscentrum placerat en polis på halvtid på stadsledningskontoret i Göteborg Stad. Den aktuelle tjänstemannen har sin organisatoriska hemvist i underrättelseenheten inom Polisregion Väst, och har en specialistkompetens när det gäller kriminella gäng och nätverk. Den aktuelle polisen har även en yrkesmässig inriktning mot organiserad brottslighet i stort, vilket underlättar ömsesidigt informationsutbyte mellan polisen och Göteborgs Stad i flera olika typer av ärenden. Samtliga ansökningar bedöms i samverkan med Polisregion Väst, i enlighet med de riktlinjer som fastställdes Bland annat handlar den initiala utredningen om att bedöma individens motivation att genomgå ett avhopparprogram. I de flesta fall har polisen tillgång till bakgrundskunskap som är angelägen att ta hänsyn till. När polisen har avstyrkt en avhopparprocess för en enskild individ kan olika skäl ligga bakom. Personen kan vara på väg att avtjäna ett längre fängelsestraff inom kort, eller uppvisar ett annat aktivt kriminellt beteende som gör det mindre troligt att ett avhopparprogram skulle få önskvärd effekt. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

56 5 Insatser Insatserna måste anpassas till varje individs förutsättningar och kan aldrig utformas som generella insatser. Den aktuella målgruppen är inte homogen, utan skiljer sig åt när det gäller upplevelse av hot, levnadshistorik, utbildningsnivå, språkkompetens, arbetslivserfarenhet, missbrukshistorik och kognitiv funktionsnivå. 5.1 Exemplet Passus Stiftelsen Fryshuset är en ideell organisation och är religiöst och politiskt oberoende. Passus är en del av Fryshuset och arbetar särskilt med avhopp från kriminella grupperingar och återanpassning till samhället. En insats via Passus/Fryshuset kan beskrivas som en helhetsinsats och är en av de mest genomgripande åtgärderna. Beroende av den enskildes behov av stöd, lämnas en offert som utgår från individens behov och hotbild. I Passus helhetsinsats ingår bland annat eget boende i lägenhet på annan ort, dygnet-runt-stöd och mentorskap samt stöd i processen att lämna kriminella tankemönster. Kostnaden kan uppgå till cirka kronor per dygn den första tiden (upptill cirka ett år) för att därefter avta i samband med att insatsen fasas ut. Behandlingsområdena är flera, bland annat missbruk, psykisk och fysisk hälsa, socialt nätverk, familj och umgänge, sysselsättning och försörjning. Först upprättas en vårdplan tillsammans med klienten. Där sätts kortsiktiga och långsiktiga mål samt konkreta åtgärder för att uppnå målen. Kortsiktiga mål kan handla om att upprätta kontakt med psykiatrin för att få stöd med upplevda trauman och att komma igång med studier för att kunna bli anställningsbar. Långsiktiga mål kan vara att bli drogfri, få en anställning, kunna försörja sig själv och bli en del av samhället med ett fungerande icke kriminellt socialt liv. Åtgärder för att nå dessa mål är bland annat: - Bryta isolering, påbörja socialisering och stabilisera ett permanent boende - Bearbeta missbruk, kriminalitet och trauma samt återfallsprevention genom att upprätta kontakt med berörda instanser såsom öppenvård, sjukvård och psykiatri - Bli en del av samhället och hitta ett sammanhang genom t ex studier, arbetsträning och att ta körkort Exempel på övriga delar som kan ingå i insatser från Passus: - Anstaltsbesök och hämtning efter villkorlig frigivning därefter hembesök - Ny bostad på säker ort (Passus har egna avtal med fastighetsägare) - Regelbundna urinprovstagningar - Motivationsarbete, bygga allians och förtroende/tillit - Programverksamhet och gruppverksamhet lektioner och aktiviteter - Stöd vid kontakt med myndigheter Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

57 - Hitta arbetsgivare som är villig att anställa (Passus har egna avtal med olika arbetsgivare) - Samtal med Kronofogden och upprättande av återbetalningsplan - Bistå vid inköp av möbler, kläder och dylikt - Borttagning av gängtatueringar - Sluta röka - Fysisk och social träning - Julfirande och fira födelsedag 5.2 Exemplet En annan sida av Sverige En annan sida av Sverige (EASAS) bedriver dagverksamhet i Göteborg där Göteborgs Stad har en överenskommelse med ett IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) med dem. Verksamheten vänder sig till personer som utvecklat en kriminell livsstil, har drogrelaterade problem och är över 18 år. Stödcentret erbjuder sex stycken platser som finns till förfogande för Göteborgs Stad, vilket innebär att avhopparen under fem månader ingår i Exit och Re-entry daglig verksamhet. Platserna är en del av avtalet med Göteborgs Stad och socialresursförvaltning. Verksamheten bedrivs individuellt med avhopparen utifrån dennes behov och bedrivs således inte i grupp. Målsättningen är att man tillsammans med avhopparen utforskar dennes situation och arbetar fram en insatsplan som hjälper att hitta de förändringar avhopparen önskar i sitt liv. Dagverksamheten lär ut grundläggande fysiska, mentala, känslomässiga och sociala färdigheter som bidrar till att lära sig nya ansvarsfulla och positiva sätt att hantera sitt liv, tillgodose behov och på sikt uppfylla sina livsmål. 5.3 Exempel på individuellt anpassade lösningar Avhopparärenden har även förekommit där exempel på insatser såsom Passus eller En annan sida av Sverige inte varit nödvändiga utan där det har räckt med en mindre omfattande åtgärd och där en extern part inte behövt kopplas in. Exempel på detta kan vara en avhopparklient som kanske redan har ett arbete och en inkomst, saknar egen missbruksproblematik och till och med har ett eget bostadskontrakt. Det som kunnat utgöra ett fullgott stöd för en sådan avhoppare kan då exempelvis ha varit att byta bostad eller vid psykiatrisk problematik få samtalsstöd inom psykiatrisk öppenvård. Här har Kunskapscentrum tillsammans med socialtjänsten kunnat vara behjälpliga med kontakter inom vården alternativt med ett bostadsföretag för att hitta en ny plats att bo på. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

58 5.4 Exempelklienter Nedan följer tre exempel på klienter som varit aktuella inom avhopparverksamheten och där två varit lyckosamma och ett fall där det slutat mindre bra, trots beslutade insatser. 1) Man, född i mitten på 1980-talet i mellanöstern. Svensk medborgare Uppvuxen i Göteborg och tillhörde ett territoriellt kriminellt nätverk. Han dömdes första gången för stöld i slutet på 1990-talet till dagsböter. Därefter följde två fängelsedomar under 2000-talet, för bland annat grov misshandel, medhjälp till rån och grovt vapenbrott. Sammanlagd fängelsetid innan insats: 4 år. Socialtjänsten i aktuell stadsdel kontaktade avhopparverksamheten för att diskutera klienten. Han hade yrkesutbildning och hade haft jobb och bostad innan han påbörjade sin kriminella livsstil. Klienten och hans familj utsattes för hot i samband med hans utträde ur gänget. Klienten uppfattades som motiverad och förmögen att klara ett eget boende. Eftersom han stod under övervakning var även Frivården involverad i processen. Samverkan med Arbetsförmedlingen inleddes, vilket sedermera ledde till ett arbete med intensifierat stöd från KRAMI (samverkan mellan Arbetsförmedling, Kriminalvård och berörd kommun). Aktuell stadsdel och socialjouren lyckades med gemensamma krafter åstadkomma ett boende för klienten ett halvår efter den initiala kontakten. Efter ytterligare ett halvår fick han arbete där han trivdes och kände tillhörighet och sammanhang. Klienten fick också hjälp med att få kontakt med Kronofogden gällande en avbetalningsplan för sina skulder. Han är inte dömd för några nya brott. 2) Man, född i slutet på 1970-talet. Uppvuxen i Göteborg och tillhörde ett MC-gäng/fängelsegäng. Han dömdes första gången i mitten på 1990-talet för narkotikabrott och brott mot vapenlagen till skyddstillsyn. Därefter följde ett flertal fängelsedomar för bland annat grov misshandel, olaga hot, försök till utpressning, vapenbrott med mera. Sammanlagd fängelsetid innan insats: 5 år och 8 månader. Kriminalvården på en anstalt kontaktade avhopparverksamheten. Klienthandläggaren på anstalten önskade samverka kring en klient från Göteborg. Avhopparverksamheten samrådde med polis, som bedömde att klienten ingick i målgruppen, varpå samverkan även inleddes med berörd stadsdelsförvaltning. Gemensamt bedömdes att klienten borde flyttas från Göteborg till en annan stad, tillsammans med sin familj för att ha störst möjlighet att lyckas i avhopparprocessen. Klienten Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

59 hämtades upp i samband med frigivningen från anstalten och fördes till sin nya bostad. Insatsen beslutades av stadsdelsförvaltningen, men utfördes av Passus/Fryshuset. Klienten är sedan drygt fem år tillbaka självförsörjande, har egen bostad tillsammans med sin familj och är inte dömd för några nya brott. 3) Man, född i början på 1970-talet och delvis uppvuxen i Göteborg. Han tillhörde ett MC-gäng/fängelsegäng. Han dömdes första gången i slutet på 1990-talet för olaga hot och olovlig körning till fängelse i 4 månader. Därefter följde ett antal fängelsedomar för bland annat dråp, narkotikabrott, vapenbrott m.m. Sammanlagd fängelsetid innan insats: 8 år och 6 månader. Passus/Fryshuset, som även har uppsökande verksamhet, kontaktade avhopparverksamheten angående stöd till klienten i samband med villkorlig frigivning. Under anstaltstiden hade klienten kompletterat sin utbildning. Avhopparverksamheten tog kontakt både med Frivården och socialtjänsten i berörd stadsdel så att ärendet kunde förberedas och ett samverkansmöte planerades efter villkorlig frigivning. Stadsdelsförvaltningen beslutade om insatser via Passus/Fryshuset vilket bland annat innebar boende, tillgång till mentorskap dygnet runt, samtalskontakt, kontakt med läkare, kontakter med Arbetsförmedlingen, Kronofogden med flera aktörer. Ärendet överfördes därefter till Frivården i Stockholm och sedermera även till socialtjänsten i Stockholms stad. Mannen dömdes 2017 för nytt brott. Dock ej fängelse. 6 Övrigt avhoppsarbete i Göteborgs Stad Sedan 2013 finns Sociala insatsgrupper, SIG, i Göteborgs Stad. Målgruppen för sociala insatsgrupper är personer i åldern år och arbetet syftar till att få unga vuxna att lämna en kriminell livsstil. SIG är en samverkansform mellan flera myndigheter, till exempel arbetsförmedlingen, psykiatrin och vuxenutbildningen. Socialtjänsten ansvarar för samarbetet och kontaktar dem som behöver vara med. Fem stadsdelar i Göteborg har SIG-grupper - Angered, Östra Göteborg, Västra Hisningen, Norra Hisingen, Västra Göteborg. Arbetet samordnas från social Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

60 resursförvaltning. Under 2017 har SIG arbetat med ett 40-tal individer inom de fem stadsdelarna. SSPF är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektorn med syfte att upptäcka och hjälpa unga med problem och som kan riskera att rekryteras till kriminella nätverk. Målet är att ungdomar i stadsdelen ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från kriminalitet och droger. SSPF finns i samtliga stadsdelar och målgruppen är ungdomar mellan 12 och 18 år. 6.1 Stadsdelarnas redogörelse för övrig avhopparverksamhet Avhopparverksamheten inom ramen för Kunskapscentrum på avdelningen Samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret utgår från riktlinjen som antogs 2013, Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg, dnr 0396/13. Utöver den verksamheten arbetar stadsdelarna och socialresursförvaltning i Göteborgs Stad också med olika typer av avhopparverksamheter. Som beskrivits ovan sker det arbetet inom ramen för SIG-arbetet (sociala insatsgrupper) och SSPF-arbetet (samverkan skola, socialtjänst och polis), men även inom arbetet mot våldsbejakande extremism samt inom socialtjänstens ordinarie arbete. För att få en bild av hur hela Göteborgs Stad arbetar med personer som vill hoppa av en kriminell bana och livsstil ombads stadsdelarna och social resursförvaltning att redogöra för sina respektive verksamheter. Frågan, som Samhällsskydd och beredskap ställde, gällde antalet avhoppare (från 18 års ålder och som vill lämna en kriminell livsstil) som varit aktuella i stadsdelarna under åren och som kommit in som ärende på annan väg än via Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Sju stadsdelar har svarat - Angered, Västra Hisingen, Norra Hisingen, Östra Göteborg, Örgryte-Härlanda, Lundby och Askim-Frölunda-Högsbo. Flera hänvisar i sina svar till att det är omöjligt att söka i verksamhetssystemet Treserva, som är det it-stöd som används inom den kommunala hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten. Ett antal stadsdelar gör ändå en uppskattning, som grundar sig på kunskap som handläggare och chefer kunnat bidra med. Ingen stadsdel har information om personerna dömts för nya brott efter avslutad process. SDF Angered: Har sedan mitten av 2016 en egen avhopparverksamhet. Cirka 40 personer har fram till och med 2017 varit aktuella för någon typ av insats eller arbete. Uppgifter för enbart 2016 finns inte att tillgå, enligt stadsdelen. Tidigare år går inte att följa upp i Treserva. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

61 Kriterier för beslut om avhoppare : Kriminell livsstil i territoriell gängmiljö Flickor i gängmiljö (behöver ej vara kriminellt belastade) år (eller haft insatser tidigare eller har stor påverkan på lokalsamhället) Våldsbejakande extremism SDF Östra Göteborg: Det förs ingen systematisk dokumentation kring dessa frågor. Fem ärenden har kommit in under andra halvåret SDF Västra Hisingen: Har under perioden hanterat 14 avhoppsärenden. Två av dessa faller under den kategori avhoppare som Kunskapscentrum arbetar med. SIG-koordinatorn fick ett ärende till sig via häktet och ett via eget uppsökande arbete. Inom ramen för övrigt SIG-arbete har verksamheten Unga Vuxna hanterat 12 unga män som valt att lämna en kriminell livsstil. Om de kan anses tillhöra ett gäng eller tillhöra mer löst sammansatta nätverk och kompisgrupper är svårt att avgöra, skriver stadsdelen i sitt svar. Av de 14 personer som varit aktuella är det sju som tydligt har tillhört ett kriminellt nätverk. Dessutom har SIG-koordinatorn under perioden jobbat med processer kring ytterligare cirka 20 personer i ålder 16+ och som önskar lämna en kriminell livsstil. SDF Norra Hisingen: Vuxenenheten har hanterat tre avhoppare under åren SDF Lundby: Vuxenenheten har kännedom om två personer som kom in som ärenden på andra vägar än via Kunskapscenter. Dessa kom in under SDF Örgryte-Härlanda: Vuxenenheten i Örgryte-Härlanda uppskattar att stadsdelen varje år under tidsperioden haft kontakt med två fyra personer som vill hoppa av kriminell livsstil. Hälften har kommit in som ärenden via Kunskapscentrum och hälften har kommit in på annat sätt, framförallt via egna initiativ. SDF Askim-Frölunda-Högsbo: Förvaltningens socialtjänst har inga uppgifter om avhoppare som varit aktuella annat än de som förvaltningen fått kännedom om genom Kunskapscentrum, alternativt att förvaltningen i något fall har kontaktat Kunskapscentrum. Stadsdelen svarar att det inte är möjlighet att söka ärenden av detta slag i verksamhetssystemet Treserva. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

62 7 Jämförelser med avhopparverksamheter i Stockholm och Malmö Avhopparverksamheterna i Göteborgs Stad, Stockholms stad och Malmö stad har sedan några år tillbaka ett pågående utbyte. En konferens ägde rum i februari 2018 i Göteborg och där deltog, utöver de tre städerna, även Polisregion Väst, Polisregion Stockholm, Polisregion Syd, Polisregion Öst och Polisregion Bergslagen med i huvudsak representanter från respektive brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, BOPS. Även Polisens nationella operativa avdelning, NOA, deltog. Behovet av att utbyta erfarenheter för att hitta lyckosamma arbetsmodeller inom och mellan myndigheter är stort liksom att utvärdera olika insatser riktade till avhoppare. 7.1 Stockholm Avhopparverksamheten i Stockholms stad handläggs av socialförvaltningens enhet för hemlösa, EFH. Uppdraget startade 2016 efter önskemål från polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, BOPS. BOPS önskade en centralisering av ärendena och en enhetlig väg in till Stockholms stads socialtjänst. Målgruppen för avhopparverksamheten i Stockholms stad omfattade vid starten 2016 avhoppare från kriminella gäng och nätverk. Stockholms stad följer Brottsförebyggande rådets (Brå) definition av avhoppare, som avser en person som har ingått i, eller haft koppling till en kriminell gruppering på ett sådant sätt att det blir svårt att lämna grupperingen. Åldersgränsen i Stockholm är dock satt till 20 år. Yngre personer som vill hoppa av en kriminell livsstil i Stockholm tas om hand av socialtjänsten inom respektive stadsdelsförvaltning. Sedan 2017 ingår även avhoppare från våldsbejakande extremism - våldsbejakande vänsterextremism, våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamistisk extremism i avhopparverksamheten vid Enheten för hemlösa. Enligt verksamhetschefen återstår det att utveckla arbetsmetoder för denna målgrupp. I Stockholm initieras alltid ett ärende av polisens avhopparverksamhet, BOPS. Ärendet når Enheten för hemlösa via polisen, som ansvarar för avhoppartelefonen. Enheten kontrollerar att personen tillhör socialtjänsten i Stockholms stad och har en första kontakt med individen. Socialtjänsten kopplas därefter in och erbjuder olika stödinsatser utifrån individens behov. Polisen står för kostnader som handlar om exempelvis akuta förflyttningar, akuta placeringar och nätverksbyggande resor. Ett ärende är aktuellt på Enheten för hemlösa så länge personen har behov av stödinsatser från socialtjänsten, har kontakt med avhopparverksamheten via Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

63 BOPS och betraktas som ett personskyddsärende. Målsättningen är att individerna ska kunna leva ett självständigt och tryggt liv utan polis och socialtjänst. Under 2016 och under 2017 hade Enheten för hemlösa, EFH, kontakt med sammanlagt åtta individer, varav sex var fortsatt aktuella i februari De två som inte var aktuella saknade behov av stöd från socialtjänsten. Majoriteten av ärendena kom in under senare delen av 2016 samt under första halvåret I ett PM om avhopparverksamheten, som Enheten för hemlösa skrev i september 2017, står det att polisen i Stockholm har noterat att antalet kontakter till avhoppartelefonen minskat som en följd av ett ökat antal gängrelaterade skjutningar. Rädslan att uppfattas som angivare och att därmed utsätta sig för livsfara är stor. Enligt verksamhetschefen kom inga nya ärenden in till EFH under september december 2017, vilket kan innebära att polisens farhågor om att färre vågar kontakta avhoppartelefonen har besannats. Ett ärende som rörde avhoppare från extremism kom in till Enheten för hemlösa under Det handlade om en familj som av skyddsskäl behövde boende på annan ort. Enheten för hemlösa länkade ihop familjens kontakt på Säpo med socialtjänsten i den kommun där familjen hade anknytning och var trygga. En resultatuppföljning av Stockholms stad avhopparverksamhet i februari 2018 visar att av de sex ärendena är flera personer självförsörjande eller på väg att få jobb. Flera är på väg mot eget boende och ett par har redan eget boende. Eftersom Stockholms stads avhopparverksamhet är nystartad och har arbetat med få ärenden, är det svårt att göra en jämförelse mellan Stockholm och Göteborg. En tydlig skillnad är att det är Göteborgs Stad som ansvarar för och bemannar avhoppartelefonen i Göteborg, medan det är polisen som sköter avhoppartelefonen i Stockholms län. Stockholmsregionen består av 26 kommuner och 14 stadsdelar inom Stockholms stad. Många kriminella, liksom avhopparna, är skrivna i kranskommuner runt Stockholm stad och det kan eventuellt förklara varför antalet avhoppare i just Stockholm Stad är relativt få. 7.2 Malmö Ett myndighetsgemensamt Konsultationsteam startade som ett projekt i Malmö stad 2011, inom social resursförvaltning. I Konsultationsteamet ingick ursprungligen representanter från Malmö stad, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och Polisområde Malmö. Malmö stad tillsatte initialt en samordnare. Efter flera dödsskjutningar 2012 blev Konsultationsteamet en permanent verksamhet från och med I dag arbetar tre samordnare på Konsultationsteamet och nu ingår också Arbetsförmedlingen som en samverkanspartner i Konsultationsteamet. Samverkan sker även med bland annat socialtjänstens myndighetsfunktioner, frivården, Skatteverket och sjukvården. Sedan 2017 hör Konsultationsteamet till den nystartade arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

64 Konsultationsteamet i Malmö har en bredare målgrupp än Göteborgs Stads avhopparverksamhet, vilket gör att de båda verksamheterna är svåra att jämföra rakt av. I en utvärdering som gjorts av Malmö högskola, institutionen för kriminologi, framgår det att Konsultationsteamet har fyra målgrupper; de som lever under press och hot från kriminella, avhoppare från kriminella nätverk, kriminella som önskar förändra sin egen situation samt anhöriga. Konsultationsteamet i Malmö arbetar, till skillnad från Göteborgs Stads avhopparverksamhet, alltså även med människor som saknar egen kriminell bakgrund. Vägledande för Konsultationsteamets verksamhet är att teamet jobbar med människor som lever under hot knöts arbetet mot våldsbejakande extremism till Konsultationsteamet och avhoppare eller återvändare från utlandet från dessa miljöer ingår också som en målgrupp. I Malmö finns inte ett enskilt avhoppartelefonnummer, utan avhoppare hänvisas såväl till ett kommunalt receptionsnummer som till ett telefonnummer hos polisen. För att ett ärende inom Konsultationsteamet i Malmö ska aktualiseras krävs det att händelsen - den hotbild som klienten/avhopparen upplever inte är polisanmäld eller att polisutredningen är nedlagd. Det är polisens hotbildsbedömning som ligger till grund för stöd och insatser via socialtjänsten. Polisen organiserar stödet när det gäller personer som lever med en hotbild och som ska medverka i rättsprocessen. Ett ärende avslutas om individen återgått i missbruk eller kriminalitet. För övriga avvecklas kontakten successivt när situationen för den enskilda individen stabiliserats. Malmö högskolas utvärdering 3 av Konsultationsteamet i Malmö omfattar åren Under verksamhetens första år initierades 47 ärenden. Under 2013 påbörjades 45 ärenden och under 2014 inkom 42 ärenden. Totalt fick därmed 134 personer hjälp under den aktuella perioden, varav 123 män och 11 kvinnor. Den största gruppen, 86 personer (64 procent), bestod av gruppen som lever under press och hot från kriminella. Den näst största gruppen var avhoppare från kriminella nätverk, 38 personer (29 procent). Kriminella som önskar ändra sin egen situation utgjorde 7 personer (5 procent). Gruppen anhöriga bestod av 3 personer (2 procent). Utvärderingen vid Malmö högskola visar att av de individer som Konsultationsteamet haft kontakt med (som alltså inte enbart omfattar kriminella personer) sedan verksamhetens start och fram till och med 2014 hade drygt 60 procent inte dömts till nya påföljder samt att 56 procent varken förekommer i polisens påföljds- eller misstankeregister. Forskaren Claes Andersson skriver att det varit svårt att värdera verksamhetens resultat relativt verksamhetens mål på grund av en diffus skrivning avseende vad det stöd verksamheten ska erbjuda till målgruppen egentligen har för avsikt och hur detta kan överföras till mätbara resultat. 3 Utvärdering av Konsultationsteamet i Malmö, Claes Andersson, Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Institutionen för kriminologi Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

65 Under 2015 initierades 42 ärenden inom Konsultationsteamets ram tillkom 30 nya ärenden och under år 2017 inkom 50 ärenden. Konsultationsteamet i Malmö införde 2016 samtyckesblanketter för uppföljning i brotts- och misstankeregistret. Klienterna kommer att följas upp under tre år framåt, en gång per år. 8 Samhällskostnader Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i mer än 30 års tid forskat kring ekonomiska kostnader av sociala problem. Tillsammans med Eva Nilsson Lundmark har han skrivit rapporten Vänd dem inte ryggen en socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer 4. Av rapporten framgår det bland annat att en enda gängmedlem som är kriminell i 15 års tid kostar samhället cirka 23 miljoner kronor och att en vit makt-anhängare under samma tidsperiod kan skapa kostnader på cirka 30 miljoner kronor. Vidare beräknas den totala notan för ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer under en 20-års period skapa samhällskostnader på omkring 530 miljoner kronor. Om man slår ut samhällskostnaden för en gängkriminell person på årsbasis, så kostar han samhället cirka 1,5 miljoner kronor per år under 15 års tid. Den kostnaden, som är löpande, kan jämföras med kostnaden för den dyraste och mest omfattande insatsen som Göteborgs Stad gör i de allra svåraste avhopparärendena cirka 1,2 miljoner kronor första året och cirka hälften det andra året. Ett pedagogiskt och ekonomiskt problem är emellertid att den löpande samhällskostnaden för en gängkriminell person tas av olika delar av det svenska samhället i stort, medan kostnaden för en avhoppare i Göteborg belastar en enskild stadsdelsförvaltning i Göteborg. 9 Framtida utmaningar och utvecklingsområden Kunskapscentrums avhopparverksamhet har under de verksamma åren gjort en del erfarenheter som skulle kunna förbättra och förenkla arbetet med avhoppare från kriminella gäng och nätverk. Detta gäller på såväl kommunal som nationell nivå. 4 Eva Lundmark-Nilsson och Ingvar Nilsson, Fryshuset 2012 Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

66 Nationella samarbetsformer. En av de största utmaningarna som en avhoppare kan ställas inför är att hitta en ny stad eller ort att bygga upp ett nytt liv på. Avhopparna behöver bland annat en bostad, någon form av sysselsättning och kontakt med den nya kommunens socialtjänst. Några strukturerade och förankrade samarbetsformer mellan svenska kommuner finns i dagsläget inte, utan måste lösas vid varje enskilt fall. Det kommer an på den nya kommunen om det finns samarbetsvilja och resurser att ta emot och stötta den nye individen. En ökad samordning med polisen och mellan polisregioner är ett annat område som kan utvecklas, så att avhoppare från rivaliserande gäng inte placeras för nära varandra. Det finns också ett behov av att kontinuerligt utvärdera olika insatser för avhoppare. Ny bostad vid behov av flytt. En annan problematik är den rådande bostadsbristen i Sverige och det faktum att det ofta uppstår svåra hinder och svårigheter att hitta en annan ledig lägenhet, såväl i som utanför Göteborg när någon bedöms inte kunna bo kvar i samma bostad. En dialog och ett samarbete mellan Kunskapscentrum och fastighetskontoret i Göteborgs Stad pågår kring dessa frågor. Sysselsättning och mentorskap. Om avhopparen saknar arbete eller yrkesutbildning, kan det vara svårt för vederbörande att hitta en meningsfull tillvaro och ett arbete att försörja sig själv på. För att hitta en relevant sysselsättning och stifta nya bekantskaper när man lämnat sitt gamla liv kan ett mentorskap genom någon förtroendefull person vara en förutsättning att lyckas. Goda mentorer kan många gånger vara svårt att hitta utan att köpa en extern tjänst. Frigivningsförberedelser vid villkorlig frigivning. Under en fängelsevistelse uppstår ofta tankar om att starta ett lytt liv och lämna ett kriminellt leverne. Som verkligheten ser ut idag så riskerar enskilda avhoppare att tappas bort på grund av bristen på information och kommunikation mellan myndigheterna. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

67 Stadsledningskontoret Bilaga 1 Avhopparverksamheten vid Kunskapscentrum år för år Fakta 2011: Antal personer som sökte hjälp: 11 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 8 Ålder och kön: män mellan 20 och 37 år Medelålder: 29 år och tre månader Grupptillhörighet: 5 personer från territoriella nätverk, 3 från MC/fängelsegäng Antal personer ej dömda för nya brott: 2 Fakta 2012: Antal personer som sökte hjälp: 17 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 11 Ålder och kön: män mellan 19 och 35 år Medelålder: 26 år och åtta månader Grupptillhörighet: 8 personer från territoriella nätverk och 3 från MC/fängelsegäng Antal ej dömda för nya brott: 3 Fakta 2013: Antal personer som sökte hjälp: 13 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 10 Ålder och kön: män mellan 20 och 56 år Medelålder: 35 år och tio månader Grupptillhörighet: 2 personer från territoriella nätverk och 8 från MC/fängelsegäng Antal ej dömda för nya brott: 6 Fakta 2014: Antal personer som sökte hjälp: 21 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 13 Ålder och kön: män mellan 21 och 47 år Medelålder: 28 år och sju månader Grupptillhörighet: 11 personer från territoriella nätverk och 2 från MC/fängelsegäng Antal ej dömda för nya brott: 4 Fakta 2015: Antal personer som sökte hjälp: 20 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 19 Ålder och kön: män mellan 22 och 44 år

68 Medelålder: 34 år och en månad Grupptillhörighet: 16 personer från territoriella nätverk och 3 från MC/fängelsegäng Antal ej dömda för nya brott: 8 Avliden genom mord: en person Fakta 2016: Antal personer som sökte hjälp: 12 Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 12 Ålder och kön: män mellan 21 och 41 år Medelålder: 26 år och tio månader Grupptillhörighet: 7 personer från territoriella nätverk och 5 från MC/fängelsegäng Antal ej dömda för nya brott: 7 Fakta : Antal som tillhörde målgruppen och fick hjälp: 73 Ålder och kön: män mellan 19 och 56 år Grupptillhörighet: 49 personer från territoriella nätverk och 24 från MC/fängelsegäng Tidigare dömda för: bland annat dråp, grovt rån, grovt narkotikabrott, grov misshandel, grovt bedrägeri vapenbrott, utpressning Antal ej dömda för nya brott: 30 (41%) Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

69 Bilaga 2 Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg Bakgrund Göteborgs Stad har en aktiv samverkan med polis och en rad andra myndigheter i syfte att motverka organiserad brottslighet. Arbetet innefattar såväl strävan att förhindra rekrytering av unga människor till kriminella gäng, som att försvåra för den kriminella ekonomin samt att t.ex. möjliggöra för gängmedlemmar ur den organiserade kriminaliteten att hoppa av den kriminella livsstilen. Samarbetet kring uppdraget för att möjliggöra avhopp från den organiserade brottsligheten sker mellan socialtjänsten i stadsdelsnämnderna och Social resursförvaltning i Göteborgs Stad, Kriminalvården, beroendevården i Västra Götalandsregionen och polisens lokala personsäkerhetsenhet. Kommunens agerande samordnas av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Definition av målgruppen för denna riktlinje Denna riktlinje omfattar personer, över 18 år, som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och därmed till organiserad brottslighet. Övriga förutsättningar innebär att Kunskapscentrum samordnar avhopparprocessen genom att sammankalla ingående parter i samband med att ett nytt ärende aktualiseras. Personen som vill hoppa av ska ge sitt samtycke till att ingående myndigheter kan samarbeta kring personens behov och befrias därmed från sekretessbegränsningar inom detta samarbete, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta samtycke ska vara skriftligt. Personen ska vid behov vara beredd att genomgå behandling av drogberoende. Personens förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär görs av polisens lokala personsäkerhetsenhet i Göteborg, utifrån befintlig polisiär underrättelseinformation i samverkan med Göteborgs Stad. Överföring av ansvaret för ett avhopparärende till socialtjänsten ska inte ske för personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet som kan leda till ett längre frihetsberövande. Om personen är av polisen utsedd Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

70 till skyddsvärt vittne eller lever under ett reellt hot om våld mot den egna personen kvarstår huvudansvaret på polismyndigheten. Uppdrag till socialtjänsten i Göteborg Den situation som socialtjänsten möter i samband med ett ärende om avhopp från kriminellt gäng handlar ofta om att arbetet inleds i ett akut läge. Det handlar dessutom om ärenden som är sällan förekommande och där socialtjänsten oftast saknar historisk kunskap om den aktuella personen. Socialtjänsten måste kunna agera utan dröjsmål för att fånga den enskildes motivation till förändring. Socialtjänsten i respektive stadsdel blir ägare av avhopparärendet och ansvarar för att genomföra de åtgärder som beslutats i den individuella åtgärdsplanen som ska upprättas i varje ärende. Nödvändiga beslut om insatser bör samordnas med vilka åtgärder som ska vidtas inom de samverkande myndigheterna och andra enheter inom Göteborgs Stad. Socialtjänsten bör organisera mottagandet av avhopparärenden genom att utse en eller två kontaktpersoner. En av dessa kontaktpersoner ska vara enhetschefen för Vuxengruppen inom stadsdelsförvaltningen. Enhetschefen utser ansvarig socialsekreterare i ärendet. Handläggningen av ett avhopparärende bör hanteras med diskretion och hållas inom en smärre krets socialsekreterare. Enhetschefen på jourbyrån har utöver sitt ordinarie mandat att fördela ärenden utan stadsdelstillhörighet till en stadsdel, också rätten att fördela ärendeansvaret då en person som omfattas av en organiserad avhopparprocess från annan kommun flyttas till Göteborg. Stödja Kunskapscentrum i arbetet med uppföljning av avhopparärendena. Uppdrag till Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg Kunskapscentrum initierar arbetet och kallar till ett första informationsmöte kring ett avhopparärende. Kunskapscentrum bidrar med enkla kommunikationsvägar till polismyndigheten, Kriminalvården och beroendevården inom Västra Götalandsregionen. Kontaktpersonerna som utses av socialtjänsten i respektive stadsdelsförvaltning ges återkommande kompetenspåfyllnad avseende avhopparverksamheten. Följa upp, med stöd av befintlig socialtjänst, de aktuella ärendena tillsammans med de samverkande myndigheterna. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25) Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret

71 Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare

72 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare 1 (4)

73 Dokumentnamn: Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: [Dokumentsort] [Giltighetstid] [Datum] [Funktion] Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna policy... 3 Vem omfattas av policyn... 3 Bakgrund... 3 Stödjande dokument... 3 Policy... 4 Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare 2 (4)

74 Inledning Syftet med denna policy Denna policy syftar till att fastställa de övergripande målen och principerna för Göteborgs Stads arbete med avhoppare och därmed skapa en stadenövergripande samsyn. Vem omfattas av policyn Denna policy gäller samtliga stadens verksamheter (nämnder och förvaltningar) som bedriver avhopparverksamhet, som sådan definieras i underliggande riktlinje. Policyn riktas främst mot stadsledningskontoret och socialtjänsten genom Social resursnämnd och övriga socialnämnder. Tillämpning för aktörer som kommunen har avtal med regleras i respektive avtal. Bakgrund Arbete med avhoppare från kriminalitet, kriminella grupperingar och organiserad brottslighet har på olika sätt bedrivits inom Göteborgs Stad i samverkan med Polismyndigheten och andra myndigheter sedan en längre tid och delvis med stöd av riktlinjer. Det har emellertid funnits behov av samsyn på och formell konkretisering av hela Stadens arbete med avhoppare. Mot den bakgrunden har kommunstyrelsen den 28 mars 2018 uppdragit åt stadsledningskontoret att ta fram en för Göteborgs Stad gemensam policy och riktlinje för avhopparverksamhetens genomförande för beslut i kommunfullmäktige. Stödjande dokument Policyn konkretiseras i underliggande riktlinjer. Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare 3 (4)

75 Policy Policyn innebär att: Arbete med avhoppare ska bedrivas på ett likartat sätt över hela staden. Göteborgs Stad ska kunna agera utan dröjsmål och samverka med andra aktörer för att hjälpa avhoppare. Arbetet ska vara effektivt, rättssäkert och med kvalitet samt säkra en likvärdig och icke-diskriminerande behandling. Arbetet ska kunna ske med såväl omedelbara beslut och insatser som med långsiktig uthållighet och kontinuitet. Hänsyn ska tas till individens enskilda behov och förutsättningar. Särskild hänsyn ska tas till andra myndigheters rekommendationer och bedömningar avseende individens hotbild och motivation. Avhopparärenden ska handläggas av personer med särskild lämplighet och med särskild hänsyn till sekretess och informationssäkerhet. De successiva målen med Göteborgs Stads arbete med avhoppare är; o o o att ge stöd åt personer som vill lämna kriminella, våldsbejakande eller parallella grupperingar; att hjälpa dem att minska eller helt upphöra med kriminella handlingar; att ge stöd till eget boende och självförsörjning och därmed o o o o försvåra för den organiserade brottsligheten, minska brottsligheten i stort, öka tryggheten i Göteborg och samtidigt minska Göteborgs Stads kostnader och negativa effekter som uppstår med anledning av den organiserad brottsligheten. Policyn träder i kraft den 1 januari Göteborgs Stads policy för arbete med avhoppare 4 (4)

76 Göteborgs Stads riktlinje för arbete med avhoppare