Kommunbeskrivning
|
|
- Jonas Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 213 Kommunbeskrivning
2 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 4 Utbildning - nivå och studieresultat... 8 Sysselsättning Antal sysselsatta Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Näringsliv Kommunikationer Kommunikationsstruktur Bilanvändning Pendling Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Serviceutbud... 3 Utbildningsutbud... 3 Kultur- och fritidsutbud Omgivande lokalmiljö... 32
3 Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation om aktuella förhållanden i kommunen. Tanken är att beskrivningen ska kunna utgöra ett samlat underlag för analys, planering och utveckling. En kontinuerlig uppdatering av materialet sker. En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. I rapporten presenteras faktainformation om befolkning och näringsliv i kommunen. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna (lokalt såväl som regionalt). Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektivitetsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och urtveckling på fler nivåer än den lokala. Regionförbundet Östsam har tagit fram ett gemensamt system för uppdatering av statistiken i kommunbeskrivningarna, så att det alltid ska vara enkelt att uppdatera detta dokument. Det är ur detta system föreliggande uppgifter hämtats. 2
4 Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering allra mest. Budgetförutsättningarna för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens åldersammansättning utvecklas, hur många barn det finns i olika åldrar och hur många äldre som är i behov av omsorg etc. En positiv befolkningsutveckling är också en viktig del i kommunens framtidsbild. Befolkningspyramid, 212 Diagram 1: Åldersstrukturen i Valdemarsvik 212 Diagrammet visar kommunens befolkning 212 i åldersklasser, ettårsklasser fördelat på män och kvinnor, en s k befolkningspyramid. Valdemarsvik har, som alla utflyttningskommuner, en getingmidja i åldersgruppen 2-3 år, då färdiga gymnasieelever flyttar ut för studier och arbete på annan ort. Det som är specifikt för Valdemarsvik är den kraftiga överrepresentationen i åldrarna år. Den beror inte bara på en åldrande befolkning utan även inflyttning av
5 Befolkningspyramid relativa tal, 212 Diagram 2: Åldersstrukturen i Valdemarsvik jämfört med Östergötlands län och riket Jämfört med länet och riket blir getingmidjan och överrepresentationen i åldergrupperna år väldigt tydlig. Även de låga födelsetalen syns här, som är naturligt med hänsyn till befolkningens ålderssammansättning. Befolkning efter etnisk bakgrund, 212 Diagram 3: Befolkningen i Valdemarsvik efter födelsebakgrund Andelen personer med utländsk bakgrund är ca 8 % i Valdemarsvik. Här ingår inte Migrationsverkets asylboenden som inte är skrivna i kommunen. De mindre kommunerna har en lägre andel än de större. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Som så många andra kommuner i Valdemarsviks storlek har kommunens befolkning minskat, här redovisat sedan 198 då kommunen hade över 9 invånare. Vid ingången till 213 är befolkningstalet Minskningen beror både på lågt barnafödande och ett 4
6 negativt flyttningsnetto. Befolkning i 1-årsklasser i kommunen Totalt Tabell 1: Befolkningen i tioårsklasser Åldersgruppen upp till 4 år har kontinuerligt minskat under den senaste tioårsperioden. Notabelt är den kraftiga ökningen i åldersgruppen 6-69 år, som både beror på åldrande befolkning och inflyttning. Åldersgrupperna över 7 år minskade sammantaget fram till och med 26 varefter de har börjat stiga. Befolkningsutveckling och framskrivning Diagram 4: Befolkningsutveckling samt framskrivning till 22 Framskrivningen från SCB baseras på hur befolkningsstrukturen ser ut idag, förväntade döds- och födelsetal, samt hur flyttmönstren har sett ut för de senaste åren. Av dessa är de förväntade döds- och födelsetalen en ganska säker framskrivning, medan framskrivningen av flyttningarna är betydligt med osäker. SCB:s framskrivning visar utvecklingen om allting fortsätter på samma sätt som det gjort de senaste åren fram till idag. 5
7 Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkningen i olika åldersklasser samt framskrivning till 22 Diagrammet visar befolkningsutvecklingen från 198 samt en framskrivning av befolkningen till 22 enligt SCB, fördelat på olika åldersklasser. Diagrammet visar att gruppen över 65 år kommer att öka alltmer medan antalet barn och skolungdomar sjunker. Den samlade skaran av förvärvsarbetande minskar. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: Befolkningsutveckling efter födelseunderskott och flyttning Diagrammet är för Valdemarsviks del missvisande när det gäller flyttningsströmmarna. Det stora immigrationsöverskottet beror på Migrationsverkets asylboenden. När de asylsökande beviljas uppehållstillstånd skrivs de i Valdemarsvik i avvaktan på kommunplacering. När den sker registreras det som inrikes utflyttad från Valdemarsvik. I diagrammet syns tydligt denna samvariation, stort immigrationsöverskott ger stort inrikes flyttningsunderskott samma år. Befolkningsminskningen beror både på totalt flyttningsunderskott och födelseunderskott. 6
8 In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 212 Diagram 7: Genomsnittligt antal flyttare i olika åldersgrupper Kommunen har ett stort negativt flyttningsnetto i åldergruppen 2-24 år. Det är naturligt att många i den åldern flyttar till studier eller arbete och för att uppleva andra miljöer. Flyttningsrörelserna, både in- och ut, är också naturligt störst upp till 3 år. Valdemarsvik har en positiv nettoinflyttning i de flesta åldersgrupper från 25 till 69 år, undantag år. Befolkningspyramid, framskrivning till 22 Diagram 8: Åldersstrukturen i Valdemarsvik, framskrivning för 22 Framskrivningen från SCB för befolkningen i Valdemarsvik år 22 redovisas i ovanstående diagram. Befolkningpyramiden antar allt tydligare formen av en upp- och nervänd pyramid. Fyrtiotalisterna har nu nått fram till sjuttioårsåldern eller mer, som ger ett brett axelparti. 7
9 Midjan kvarstår och barnafödandet ligger kvar på ca 5 om året. Utbildning - nivå och studieresultat Kunskap och utbildning blir allt viktigare för ett land som Sverige för att kunna konkurrera på en global marknad. Forskning visar att utbildningsnivån är en viktig variabel för ett differentierat näringsliv. Det finns också samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns studieresultat i skolan. Studietraditioner och rekryteringen till högskolan är därför viktiga frågor att försöka påverka långsiktigt. Utbildningsnivå i kommunen En stor del av Valdemarsviks kommun har präglats av en brukstradition där högre utbildning inte har varit vanligt förekommande. Stora näringsgrenar även idag är tillverknings- och byggindustri samt jord och skogsbruk. Utbildningsnivå, befolkning 2-64 år, 212 Diagram 9: Utbildningsnivån för befolkningen i Valdemarsvik 2-64 år Över hälften av befolkningen 2-64 år har gymnasial utbildning. Endast 21 % har eftergymnasial utbildning, vilket är en väsentligt lägre nivå än för både länet och riket som ligger på ca 35 %. 8
10 Utbildningsnivå efter kön, befolkning 2-64 år, 212 Diagram 1: Utbildningsnivån för män 2-64 år Utbildningsnivån för kvinnor 2-64 år Utbildningsnivån skiljer sig mellan könen. Det är vanligare med eftergymnasial utbildning hos kvinnor än hos män. Det här är en utveckling som gällt sedan decennier och som också gäller för hela riket. Andelen som saknar gymnasial utbildning är också högre hos män än hos kvinnor. Att höja utbildningsnivån och få en bättre matchning mot den lokala arbetsmarknadens behov är ett viktigt strategiskt område för kommunen. Sysselsättningen i den arbetsintensiva delen av industrin minskar och ersätts delvis av en mer kunskapsintensiv industri. Det ställer andra krav på högre utbildning. Kvinnor som är mer representerade i offentlig sektor har generellt högre utbildningsnivå än männen. I yrken där kvinnor dominerar såsom lärare och sjuksköterskor finns krav på eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen 2-64 år, 212 Diagram 11: Utbildningsnivån för personer med svensk respektive utländsk bakgrund 2-64 år En större del av personerna med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning. 9
11 Resultat från grundskola och gymnasieskola Alla uppgifter i avsnittet gäller elever folkbokförda i kommunen, oavsett studieort. Det är alltså inte ett direkt mått på den egna skolans resultat. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 212 Diagram 12: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun. Både andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan och övergångsfrekvens (exkl IV) var lägre i Valdemarsvik 212 än både länet och riket. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Diagram 13: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Resultatet från grundskolan har varierat över tiden och det är svårt att urskilja någon särskild trend. 1
12 Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 212 Diagram 14: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Andelen som slutförde sina studier i gymnasiskolan inom 4 år (exkl IV) ligger något lägre än länet och riket. Det är även en lägre andel som påbörjar höskolestudier inom tre år efter gymnasieutbildningen. Detta har säkert samband med den lägre utbildningsnivån hos hela befolkningen med därmed mindre studietraditioner. Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Diagram 15: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier ligger sedan 26 på omkring 8 %. Andelen som påbörjar högskolestudier har gått upp 212 från en mycket låg nivå de närmast tidigare åren. 11
13 Sysselsättning Antal sysselsatta Diagrammet nedan visar sysselsatta i kommunen, uppdelat på s k dag- och nattbefolkning. Dagbefolkningen är de personer som arbetar i kommunen och som kan bo antingen i eller utanför kommunen. Nattbefolkningen är sysselsatta personer som är folkbokförda i kommunen, oavsett var dessa arbetar. Skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen visar vilken nettopendling av sysselsatta kommunen har. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 16: Utveckling av sysselsatt befolkning 2-64 år Nattbefolkningen är större än dagbefolkningen i Valdemarsvik, vilket innebär att pendlingen till arbete utanför kommunen är betydligt större än inpendlingen. Inpendlingen till kommunen ökade fram till 26, för att därefter sjunka i tre år. Eftersom nattbefolkningen inte har ökat (de som pendlat har bosatt sig i kommunen) beror den minskade inpendlingen på att sysselsättningstillfällena i kommunen har minskat. Från 29 har dock både dag- och nattbefolkningen ökat något. 12
14 Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 211 Diagram 17: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder 211 Diagrammet visar sysselsättningsgraden för olika åldersgrupper mellan 2-64 år. Högst sysselsättningsgrad återfinns i åldersgrupperna år. Personer 2-24 år har en lägre sysselsättningsgrad, vilket delvis förklaras av en högre andel studerande. Den lägre sysselsättningsgraden i åldersgruppen 6-64 år tyder på att den faktiska pensionsåldern är lägre än 65 år. Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor i alla åldersgrupper. Sysselsättningsgrad Diagram 18: Utvecklingen av sysselsättningsgraden Diagrammet visar samma uppgift som föregående men över en tioårsperiod och jämfört med länet och riket. Östergötlands län har en låg sysselsättningsgrad och tappade mycket vid lågkonjunkturen 29. Valdemarsvik hade mellan 26 och 28 en sysselsättningsgrad i paritet med riket, men tappade liksom Östergötland stort 29. Sysselsättningsgraden i Valdemarsvik har till skillnad mot länet och riket inte ökat
15 Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetslöshet i kommunen Diagram 19: Arbetslösheten bland olika grupper i kommunen Den kraftiga ökningen av arbetslösheten för utrikes födda beror på den ökade flyktingmottagningen på senare år. Ungdomsarbetslösheten har, i likhet med många andra kommuner, varit ett problem under många år, och har accentuerats de senaste åren. Ohälsotalet i kommunen, personer 2-64 år Diagram 2: Ohälsotalets utveckling bland kvinnor och män under Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen år. Skalan till vänster anger antalet ohälsodagar. Ohälsotalet för både kvinnor och män är klart högre i Valdemarsvik än i riket och Östergötland. Regelförändringar inom försäkringskassan under perioden är en förklaring till de minskande ohälsotalen de senaste åren. 14
16 Andel av befolkningen 2-64 år som är förtidspensionerade Diagram 21: Andel med sjuk- och aktivitetsersättning (f d förtidspension) , procent av 2-64 år År 23 ersattes de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag med nya regler om sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukersättning kan beviljas den som är i åldern 3-64 år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. För personer mellan 19 och 29 år beviljas i stället aktivitetsersättning. Andelen av befolkningen 2-64 år med sjuk- eller aktivitetsersättning är högre i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. En tänkbar, åtminstone delförklaring, kan vara det stora antalet fritidshus med permanentboendestandard som finns i kommunen. När man ser att man på längre sikt inte kommer att kunna arbeta har man möjlighet att välja den goda boendemiljön som tidigare bara utnyttjades under sommaren, samtidigt som försämrad ekonomi inte tillåter både sommarstuga och annat boende. Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 22: Utvecklingen av antalet personer och hushåll med ekonomiskt bistånd Under första halvan av 2-talet var nivån på antalet hushåll och personer som fick ekonomiskt bistånd högre än idag. Sedan 29 har antalet hushåll/personer sjunkit något. 15
17 Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 23: Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd Andelen av befolkningen som någon gång fått ekonomiskt bistånd ligger idag på under 3 procent mot det dubbla i Östergötland. Under perioden hade vi en uppgång till rikssiffror, framförallt antalet barn med ekonomiskt bistånd ökade. I statistiken för försörjningsstödskostnader är det viktigt att notera att storstädernas uppgifter får stort genomslag. Norrköpings och Linköpings siffror ger genomslag i siffrorna för Östergötland. 16
18 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Näringslivet i Valdemarsvik har genomgått stora omställningsprocesser. Från att tidigare ha dominerats av två stora företag, Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik och Gusums Bruk, är nu näringslivet mer differentierat med många småföretag. Arbetsmarknad Arbetsmarknadens två största delar i Valdemarsvik är tillverkningsindustri och inom vård och omsorg. I jämförelse med riket är en stor andel av befolkningen sysselsatta inom jordoch skogsbruk, tillverknings- samt byggindustri. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 211 Diagram 24: Antalet sysselsatta i olika branscher 211 Noterbart är att handeln sysselsätter många i Valdemarsvik, det brukar vara mycket underrepresenterat i små kommuner. Det beror på turismen och de många fritidshusen som finns i kommunen. Det sistnämnda utgör också ett bra underlag för byggindustrin. Diagrammet visar också på tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Männen är huvudsakligen sysselsatta inom tillverknings- och byggindustri samt jord/skogsbruk. Vård och omsorg samt utbildningsväsendet domineras av kvinnor. Det är även ett mönster som gäller för landet i stort. 17
19 Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 1 åren efter näringsgren, 211 Diagram 25: Förändringar i andelen sysselsatta i olika branscher de senaste 1 åren Diagrammet visar förändringen i procent av sysselsatt dagbefolkning under en tioårsperiod. Det ger en bild över den strukturomvandling som pågått i näringslivet under decenniet. Tillverkningsindustrin minskar i hela riket, och minskningen har varit något större i Valdemarsvik. Där sysselsättningen minskar i Valdemarsvik i motsats till ökning i landet är energi och miljö, informations- och kommunikationsföretag, kreditinstitut/försäkringsbolag samt utbildningsväsendet. Det är en stor procentuell förändring men kan röra väldigt få personer, se föregående diagram. Utbildningsväsendets minskning beror på kommunens egna neddragningar på grund av de minskande elevkullarna. Byggindustri, hotell och restauranger, fastighetsbolag samt personliga och kulturella tjänster är de branscher som ökar mer i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. Mycket av detta är utslag av satsningarna inom den ökande turist- och besöksnäringen. 18
20 Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 211 Diagram 26: Andelen sysselsatta kvinnor och män i Valdemarsvik efter olika sektorer 211 Valdemarsviks sysselsatta är i huvudsak privatanställda, men det finns stora skillnader mellan män och kvinnors arbetsgivare. Män är i huvudsak privatanställda och kvinnor i offentlig sektor. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 27: Utvecklingen av antalet sysselsatta i näringssektorerna En tydlig trend i Valdemarsvik är minskningen inom den offentliga förvaltningen. Det beror på minskningar inom skolväsendet på grund av de minskande elevkullarna samt för 21 Geriacare AB:s övertagande av Vammarhöjdens särskilda boende. Under andra halvan av 2-talet har det varit en nedgång av sysselsatta inom de privata aktiebolagen. De två sista åren visar dock en ökning inom privata företag. 19
21 Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, andel av de sysselsatt i respektive näringsgren som går i pension, 211 Diagram 28: Kommande pensionsavgångar, andel av de sysselsatta i olika branscher Diagrammet ger en bild av de kommande demografiska förutsättningarna för sysselsatta på den lokala arbetsmarknaden. Det visar förväntade pensionsavgångar hos dagbefolkningen i Valdemarsviks kommun, det vill säga de som har sin sysselsättning i kommunen. Andelen äldre i arbetskraften fördelat på olika branscher pekar på utmaningar för såväl det lokala näringslivet som för offentlig förvaltning. Totalt är mer än var femte person av arbetskraften i Valdemarsvik över 6 år, och var tredje är över 55 år, vilket medför en stor omställning när arbetskraften ska ersättas över de kommande tio åren. På grund av rationaliseringar inom både offentlig och privat sektor är det inte troligt att varje tjänst kommer att återbesättas, men det ger ändå en bild av de utmaningar sektorerna står inför. Valdemarsvik har en åldrande befolkning och även andelen äldre i arbetskraften är högre än i länet och riket. 2
22 Pensionsavgångar i kommunen inon 5 och 1 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 211 Antal över 6 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverknings- och utvinningsindustri Energi och miljö Byggindustri Handel Transportföretag Hotell och restauranger Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildningsväsendet Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m Okänt Totalt Tabell 2: Pensionsavgångar inom 5 och 1 år Tabellen visar samma uppgifter som i föregående diagram, men i antal personer. Ca 1 personer kommer att lämna arbetsmarknaden i Valdemarsvik på grund av pensionsavgång inom de närmaste tio åren. Av dessa finns ca 18 inom tillverkningsindustrin, nära 15 inom vård och omsorg samt 14 inom jord/skog och fiske. Näringsliv Statistiken som redovisas i detta kapitel visar en bild av det lokala näringslivet, hur många företag som finns och hur många som är sysselsatta i dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer, men exklusive offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag, men det valigaste är att ett företag har ett arbetsställe. De arbetsställen som ingår i statistiken är de med minst en sysselsatt person i företaget. Det innebär att enmansföretag ingår, men företag där ingen person får sin huvudsakliga inkomst från företag har exkluderats. Detta innebär att det endast är levebrödsföretag som ingår i denna statistik. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 24, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. 21
23 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 29: Antalet nystartade resp befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem Diagrammet visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa fördelat på om företagen är nystartade för året eller inte. Ett företag eller arbetsställe som är nystartat kan antingen vara helt nystartat från grunden eller vara en avknoppning från ett annat arbetsställe. Antalet arbetsställen är relativt stabilt medan antalet sysselsatta har minskat under andra halvan av 2-talet. Antalet sysselsatta i företag beror framförallt på förändring av antalet anställda i redan existerande företag. Nystartade företag står för en mindre del av förändringen av antalet sysselsatta. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 3: Antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem Även dessa diagram visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa men fördelat på branscher. Antal varuproducerande företag/arbetsställen har varit relativt intakt, medan antalet sysselsatta i branschen har minskat. Liksom i tidigare diagram syns Geriacare AB:s etablering, övergång från offentlig till privat anställning, som ingår i posten övriga tjänster 22
24 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 31: Antal arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem Diagrammet visar antal arbetsställen och antalet sysselsatta fördelat efter storlek. Det dominerande antalet arbetsställen finns i den minsta storleksklassen, 1-4 sysselsatta. Valdemarsvik har idag en ganska varierad sammansättning av antalet sysselsatta på både stora och små arbetsställen. Det här varierar stort mellan olika kommuner i Östergötland, En stor andel sysselsatta på ett fåtal större arbetsställen kan innebära en mer utsatthet och beroende till enskilda större företag. I diagrammet syns också att det är på de större arbetsställena/företagen som neddragningen i sysselsättningen har skett. Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 32: Nystartade och nedlagda arbetsställen samt antalet sysselsatta i dem I diagrammen ovan framgår hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned under perioden 22-21, samt antalet sysselsatta i dessa. Ett företag som startas kan antingen vara helt nystartat eller ett som flyttats till kommunen, och på samma sätt kan ett företag som lagts ner antingen vara ett som lades ner för gott eller som flyttat från kommunen. Ett arbetsställe som flyttas från ett företag till ett annat exempelvis genom uppköp klassas inte som nystartat och finns alltså inte med i statistiken. Diagrammen visar på dynamiken i det lokala näringslivet. Det är oftast över åren ingen 23
25 större skillnad mellan sysselsatta i nystartade respektive nedlagda arbetsställen. Neddragningen i sysselsättningen sker ofta i befintliga företag som minskar arbetsstyrkan. Det stora antalet sysselsatta i nystartade företag 23 beror på etablering av telecomföretag i Sjöhuset. 24
26 Kommunikationer Kommunikationsstruktur Vägnät Europaväg E22 passerar genom kommunen vilket innebär mycket goda kommunikationer norrut och söderut. Vintertid passerar 2-3 fordon/dygn och sommartid 4-6 fordon/dygn. Vägen är utbyggd till två plus en fil-standard. Förbifart Söderköping är av vital betydelse för Valdemarsviks kommuns utveckling, då passeringen av Söderköping idag innebär långa köbildningar, särskilt sommartid. I riktningarna västerut och österut är vägarna mindre och kurvigare. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykellederna byggs ut kontinuerligt i tätorterna Valdemarsvik, Gryt/Fyrudden och Gusum. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken består av busslinjenät, expressbussar och länsbusstrafik. Utefter stråket Valdemarsvik - Gusum - Ringarum och vidare mot Söderköping och Norrköping är trafiken väl utbyggd och i första hand anpassad för arbets- och studiependling. Glesare trafik går ut mot Gryt/Fyrudden samt mot Åtvidaberg. Kollektivtrafik finns även till öarna i skärgården. Bilanvändning Valdemarsvik är en landsbygdskommun med stort bilberoende. Befolkningen kör i genomsnitt ca 8 mil per år och person. Detta är betydligt mer än genomsnittet för Östergötland och riket. 25
27 Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 33: Antal körda mil per år och invånare I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under olika år dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilskörning, ej trafik med bussar eller lastbilar. Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Diagram 34: Förbrukning av bensin och diesel i persontrafik per invånare och år Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken. Enligt denna beräkning förbrukar varje invånare i Valdemarsvik mer än 5 liter bensin och 12 liter diesel. Framförallt bensinförbrukningen är högre än riket och Östergötland. Pendling Valdemarsvik är en boendekommun med stor utpendling till arbetsplatser i främst Norrköping, men har även en betydande inpendling till arbetsplatser. 26
28 In- och utpendling Diagram 35: Utvecklingen av in- och utpendling Efter en ökning av utpendlingen fram till 28 håller den sig ganska intakt. Det är ca 5 fler personer som pendlar ut än som pendlar in till kommunen. In- och utpendling, könsfördelad Diagram 36: Utvecklingen av in- och utpendling för män resp kvinnor Män pendlar i större utsträckning än kvinnor. 27
29 In- och utpendling efter näringsgren, 211 Diagram 37: In- och utpendling efter näringsgren 211 Tillverkningsindustrin har en stor del av både in- och utpendlingen. Många pendlar också ut från kommunen för arbete inom handel samt vård och omsorg. Så gott som samtliga näringsgrenar har en större utpendling än inpendling. In- och utpendling efter ålder, 211 Diagram 38: In- och utpendling efter ålder 211 Även i pendlingsstatistiken syns kommunens åldersstruktur och näringslivets kommande problem med äldre arbetskraft och pensionsavgångar. 28
30 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Valdemarsviks kommun bjuder på många fina boendemiljöer. Att skapa fortsatt attraktiva förutsättningar för boende och verksamheter är viktigt för att befästa och förstärka kommunens roll i Östergötland. Vår planering syftar till att kunna erbjuda ett brett urval av boendeformer med olika geografiska lägen samt goda möjligheter för etablering av verksamheter. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Totalt antal lägenheter Tabell 3: Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus Bostadsmarknaden i Valdemarsvik domineras av småhus. Prisutveckling för småhus Diagram 39: Prisutveckling för småhus Till skillnad från många andra kommuner är det fritidshusen (ofta med permanentstandard) som har de högsta priserna. Det är stor skillnad på prisnivåerna, där havsnära läge har en mycket stor betydelse. Prisnivån varierar över tiden, delvis beroende på ett mindre antal försäljningar med enstaka toppriser, men visar en stigande trend. 29
31 Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 4: Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Av Valdemarsviks småhus är 48 procent taxerade som fritidshus, vilket är en av de största andelarna i Sverige. Detta gör att kommunen lever upp och fördubblar sin befolkning under sommarmånaderna. Serviceutbud Översiktlig beskrivning av serviceutbudet enligt nedan. Syftet med beskrivningen är inte att ge en exakt bild av orternas serviceutbud, utan att ge en någorlunda god bild av vilken typ av servicefunktioner som är tillgängliga för medborgaren. Kommunens huvudort Handel och restauranger har ett stort utbud i förhållande till centralortens storlek. Detaljhandeln är koncentrerad till Storgatan och Vammarområdet. Valdemarsvik har också ett brett utbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer samt de delar som landsting och stat står för. Räddningstjänst, bibliotek, musik- och dansskola, vårdcentral, äldreboende, arbetsförmedling med mera. Förskola och grundskola finns på orten, medan möjlighet till gymnasie- och universitetsutbildning finns bl a i Norrköping och Linköping. Närmaste lasarett finns i Norrköping. Övriga orter i kommunen I Gusum, Ringarum och Fyrudden finns dagligvaruhandel. I Gusum, Ringarum och Gryt finns bra utbud av offentlig samhällsservice med förskola, grundskola (t o m mellanstadium), äldreboenden och bibliotek. I Gryt sköts biblioteket av en ideell förening. Utbildningsutbud I tätorterna Valdemarsvik, Gusum, Ringarum och Gryt finns kommunal grundskola upp till och med åk 6, samt i Tryserum motsvarande i friskoleform. Grundskolans högstadium är koncentrerad till centralorten. Elevprognoserna i grundskolan visar på sjunkande 3
32 elevunderlag. Gymnasieskola Gymnasieskola erbjuds genom samverkansavtal i främst Norrköping och Söderköping. Nyströmska skolan i Söderköping bedriver lärlingsutbildning i lokaler i centrala Valdemarsvik. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Diagram 41: Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Från och med hösten 212 bedriver Valdemarsvik ingen egen gymnasieskola. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen bedrivs grundläggande och gymnasial utbildning samt uppdragsutbildning med satsning mot näringslivets och kommunens anställda. 31
33 Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 211 Högskoleort Studerande på campus Distansstudier och nätuniversitet Totalt Linköping Norrköping Motala Övriga Östergötland Jönköping 1 1 Kalmar Örebro Stor-Stockholm Uppsala Malmö-Lund 3 3 Göteborg Övriga landet Utlandet Okänd högskoleort 2 2 Totalt Tabell 4: Högskolestuderande boende i kommunen Tabellen visar antalet Valdemarsviksbor som studerar på universitet och högskola 211 efter studieort. Universitetet i Linköping med Campus Norrköping är naturligt de studieorter där den studerande fortfarande bor och är skriven i Valdemarsvik. Hälften av högskolestudierna sker på distans. Kultur- och fritidsutbud Valdemarsvik erbjuder ett brett utbud av olika typer av kultur och rekreationsmöjligheter. I detta inkluderas såväl möjligheter till eget kultur- fritids- idrotts- och övrigt engagemang/utövande som möjlighet till åskådande/konsumerande av kultur och rekreationsupplevelser i vid bemärkelse. Fysiska strukturer för åskådande utövande På fritidssidan finns inom kommunen tillgång till simhall, sporthallar, ishall, ridstall, tennisplaner och ett flertal fotbollsplaner. Vidare finns elljusspår, golfbana samt många etapper av vandringsleden Östgötaleden. Organisatoriska strukturer för utövande Det finns ett stort antal aktiva föreningar inom kommunen, såväl idrotts- som kulturföreningar. Omgivande lokalmiljö Hela kustområdet är av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden och betydelse för det rörliga friluftslivet och inom kommunen finns fastställda Natura 2-områden. 32
34 Yxningen är av riksintresse med hänsyn till naturvärdet. Byggd miljö - kulturhistorisk och funktionell Ser man på utvecklingen i kronologiskt perspektiv så sträcker sig kulturlämningarna ända från stenåldern och fram till idag. Förutom bondebygd finns även bruksbygd med flera industrihistoriskt intressanta platser. Ringarums kyrkomiljö med kyrka, prästgård och skola ligger på en flack höjd i öppen odlingsmark. Kyrkan från slutet av 17-talet är i gustaviansk stil. Natur och kulturmiljön i Gusum omfattar miljön kring bruksherrgården och kyrkan vid Gusumsån. Herrgårdens huvudbyggnad är numera brunnen men flyglarna från 173-talet finns kvar. Kyrkan, byggd som brukskyrka. är från samma tid. Ett flertal tidstypiska arbetarbostäder ingår också i miljön. Gryts kyrkby är av intresse för kulturminnesvården. Kyrkan från 184, tre skolor från 1847, 186-tal resp 1929 och ett tidstypiskt kommunalhus från 1936 ingår i kulturmiljön. Inom miljön ligger också en av Gryts äldsta byggnader: Jungfru Lovisas stuga. Åbäcksnäs med timrad herrgårdsbyggnad från 177-talet och en lång ladugård med loge från 1892 är också av kulturhistoriskt intresse. Naturmiljö Valdemarsviks kommun tillhör naturgeografiskt två regioner, den södra skogsbygden och skärgården. Den södra skogsbygden är en utlöpare av det sydsvenska höglandet. Landskapet präglas av de i NV - SO riktning genomkorsande sprickdalarna. I dessa finns långsträckta havsvikar i skärgården och flera sjöar i inlandet. I dalgångarna ligger också den odlade jorden, framförallt i den västra delen av kommunen. Söder om Ringarum finns ett mindre slättområde som utvecklats till kommunens största sammanhängande jordbruksområde. Varje skärgård har sin egen karaktär. Valdemarsviks kommuns skärgård benämnda Gryts och Tjusts skärgård, utmärks av barrskogsbevuxna öar och holmar. Men vi finner även hagmarker med ädellövträd och kala skär ut mot det öppna havet. Kommunen har 14 naturreservat som i huvudsak är lokaliserade till skärgårdsområdet. Social och kulturell värdemiljö Kommunens nutidshistoria är intimt förknippad med industrialismen, med Gusums Bruk och i slutet av 18-talet Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik. Valdemarsvik utvecklades till en handelshamn och vid hamnen uppstod en marknadsplats redan under 16-talet. Besöksmål av betydelse Kommunens största besöksmål och sevärdheter är skärgården med bl a Harstena samt Bokö, Kvädöfjärdens, Torrö, Ämtö och Eköns naturreservat. 33
35 I Gusum finns bruksmuséet som visar brukets historia med utrustning, produkter och dokument från gångna tider. 34
Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning
Läs merSeptember Kommunbeskrivning för Hallstahammars kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Hallstahammars kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 4 Utbildning
Läs merKommunbeskrivning. befolkning och arbetsmarknad
Kommunbeskrivning 2012 befolkning och arbetsmarknad 2012-06-29 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Befolkning...4 Storlek och sammansättning...4 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning...6
Läs merFebruari Kommunbeskrivning för Motala kommun Översiktlig planering 2012
Kommunbeskrivning för Motala kommun Översiktlig planering 2012 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 6 Utbildning
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merJanuari Kommunbeskrivning för Mjölby kommun Översiktlig planering 2012
Kommunbeskrivning för Mjölby kommun Översiktlig planering 2012 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merStatistikinfo 2014:11
Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin
Läs merKOMMUNBESKRIVNING FÖR YDRE KOMMUN
YDRE KOMMUN Översiktlig Planering 29 KOMMUNBESKRIVNING FÖR YDRE KOMMUN Mars 21 mars 21 Innehållsförteckning INLEDNING...1 BEFOLKNING...2 STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING...2 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING...4 UTBILDNING
Läs merStatistikinfo 2013:13
Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2014
Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den
Läs merAntalet förvärvsarbetande ökade även 2008
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merStatistikinfo 2018:06
Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merStatistikinfo 2017:06
Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merHur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt
Läs merStatistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun
Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning
Läs merStatistikinfo 2016:06
Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin
Läs merHur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
Läs merLandareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merHur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merLandareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merFöretagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014
2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merFigur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år
Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merLandareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merLandareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År
Läs merLandareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merTabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess
Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merArbetsmarknadsutsikter Skaraborg, våren Sandra Offesson och Sarah Nilsson
Arbetsmarknadsutsikter Skaraborg, våren 2018 2018-06-13 Sandra Offesson och Sarah Nilsson Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator för det privata näringslivet i Skaraborg Enligt efterfrågeindikatorn är
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,
Landareal: 17 735 kvkm Invånare per kvkm: 0,3 Folkmängd 31 december 2003 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2015
Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merLandareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:
Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 113 Folkmängd 31 december 2002 Ålder Män - 90 - Kvinnor - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merLandareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
Läs merLandareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merLandareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 109 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1 092 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merLandareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring
2010 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 039 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merLandareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 151 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merNorrköping. Kommunfakta Riket Antal Män
Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 3 190 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,
Läs merLandareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1 125 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 043 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 201 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 201 Befolkningsförändring 200 201 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 176 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 123. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 123 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring
2015 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 314 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 100. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 100 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring
2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring
2012 Landareal: 6 3 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 401. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 401 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merLandareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 269 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 50. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring
2011 Landareal: 2 331 kvkm Invånare per kvkm: 50 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 96. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 2 182 kvkm Invånare per kvkm: 96 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016
Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män
Läs merLandareal: kvkm Invånare per kvkm: 98. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Uppsala Landareal: 2 182 kvkm Invånare per kvkm: 98 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp
Läs merLandareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 119. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 910 kvkm Invånare per kvkm: 119 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning
Läs mer