Perspektiv på förväntningsgapet

Transkript

1 Perspektiv på förväntningsgapet En kvalitativ fallstudie av små ägarledda företags och revisorers förväntningar på revisionen Anna Holmberg Eva Landmark Företagsekonomi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 FÖRORD Vi vill inleda med att tacka alla som gjort denna uppsats möjlig. Ett särskilt tack går till respondenterna som tagit sig tid att besvara våra frågor. Utan er hade det aldrig gått. Att skriva en uppsats är både roligt och utmanande, som tur är hade vi hjälp och stöd av vår handledare Amanda Curry och seminariegruppen som bidragit med nya perspektiv och konstruktiv kritik som hjälpt både oss och arbetet utvecklas. Ett stort tack! Vi vill även tacka oss själva då vi motiverat och kompletterat varandra under arbetets gång. Det har inte alltid varit helt lätt att hålla motivationen uppe när solen skiner och det är 30 grader utomhus. Men genom mutor så som choklad och fantastiska lunchpromenader har vi hållit humöret och arbetsmoralen uppe. Varma hälsningar Anna och Eva Skellefteå, 25 maj 2018

3 SAMMANFATTNING Den lagstadgade revisionen har anpassats i allt större utsträckning gentemot stora aktiebolag. Detta medför svårigheter för samarbetet mellan revisorer och små ägarledda företag då lagstiftningen inte är helt kompatibel med företagets storlek. För att underlätta samarbetet efterlyser revisorsprofessionen en ny standard som är mer anpassad mot mindre företag. Förväntningarna som företagarna har på revisorernas skyldigheter och ansvar är ofta mer långtgående än revisorns faktiska uppdrag. Skillnaden mellan de förväntningar som finns på revisorns uppdrag och deras faktiska uppdrag kallas för förväntningsgapet. Hur förväntningsgapet ter sig mellan stora företag och deras revisorer är ett väl utforskat område. Men förväntningsgapet mellan små ägarledda företag och deras revisorer är ett relativt outforskat ämne. Skillnad på förväntningarna skapar problem då revisorns trovärdighet undermineras genom att revisorn inte tillmötesgår förväntningarna. Därför är det viktigt att identifiera och eliminera skillnader i förväntningar. Syftet med denna uppsats är således att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck i små ägarledda företag. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med djupgående intervjuer med tre revisorer och tre företagare i Skellefteå. Den teoretiska referensramen och resonemanget bygger på en modell av Öhman (2007) som beskriver det kognitiva förväntningsgapet ur ett normativt och deskriptivt perspektiv. En av slutsatserna som framkommer är att revisorerna upplever ett förväntningsgap men arbetar aktivt för att sluta förväntningsgapet. De har lyckats i så hög grad att företagarna inte upplever något förväntningsgap. Förväntningsgapet tar sig dock i uttryck från revisorernas sida genom att företagarna förväntar sig mer rådgivning och stöd än den lagstadgade revisionen kräver. Nyckelord: Förväntningsgap, revision, små ägarledda företag, revisor

4 ABSTRACT The statutory audit has been increasingly adapted to large companies. This leads to difficulties for collaboration between auditors and small business owners, since the legislation is not fully compatible with the size of the company. In order to facilitate cooperation, the auditor profession calls for a new standard that is more adjusted to smaller companies. The expectations that the business owners have on the auditors' obligations and responsibilities are often more extended than the auditor's actual assignments. The difference between the expectations of the auditor's assignment and their actual assignment is called the expectation gap. How the gap between large companies and their auditors is a well-explored area. But the expectation gap between small business owners and their auditors is a relatively unexplored area. Difference in expectations creates problems when the auditor's credibility becomes undermined by the auditor's failure to meet the expectations. Therefore, it is important to identify and eliminate differences in expectations. This essay s purpose is to create an understanding of how the expectation gap is expressed in small owner led businesses. In order to answer the essay's purpose, a qualitative approach has been used with interviews with three auditors and three small business owners in Skellefteå. The theoretical framework and the reasoning is based on a model of Öhman (2007) which describes the cognitive expectation gap from a normative and descriptive perspective. One of the findings is that the auditors are experiencing an expectation gap but are actively working to close the expectation gap. They have succeeded to such an extent that the business owners do not experience any expectation gap. From the auditors point of view the business owners expect more advice and support than the statutory audit requires and that is how the expectation gap is expressed. Keywords: Expectation gap, audit, small owner led business, accountant

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Introduktion Avgränsningar Definitioner TEORI Syftet med revision Revisorns ansvarsområde Företagens förväntningar Förväntningsgapet METOD Vetenskaplig ansats Etiskt perspektiv Litteratursökning Val av respondenter Metod för insamling av empiri Analysmetod EMPIRI Revisorns perspektiv på sitt uppdrag Företagarnas perspektiv på revisorns uppdrag Det kognitiva förväntningsgapet enligt revisorerna Företagarnas perspektiv på förväntningsgapet ANALYS Revisorn beskriver sin roll Företagarna vill ha en mer rådgivande roll från revisorn Revisorerna upplever ett förväntningsgap Vilket förväntningsgap? AVSLUTNING Slutsatser Avslutande diskussion REFERENSLISTA BILAGA 1 Intervjuguide företagare BILAGA 2 Intervjuguide revisor... 27

6 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Förväntningsgapet enligt FAR (2007)... 6 Figur 2 En modell om olika förväntningsgap (Öhman 2007) TABELLFÖTECKNING TABELL 1: Kort beskrivning av företagarna TABELL 2: Kort presentation av revisorerna TABELL 3: Alternativen som företagarna fick välja mellan TABELL 4: Sammanställning av företagarnas förväntningar

7 1. INLEDNING Detta kapitel består av en introduktion till ämnet som denna uppsats behandlar. Kapitlet inleds med en bakgrund som ska skapa en förståelse för ämnet hos läsaren. Efter bakgrunden behandlas syftet med uppsatsen, avgränsningar och definitioner av de begrepp som används. 1.1 Introduktion Utvecklingen av revisorsprofessionen i Sverige har under drygt 150 år ständigt gått framåt i takt med samhällets förändring. Utvecklingsarbetet har gått från ett standardiseringsarbete och skapandet av ett svenskt regelverk, till dagens kombination av internationella och svenska regelverk samt praxis (Wallerstedt, 2009). Idag är revisorns uppdrag att kvalitetssäkra den information som härrör den ekonomiska situationen, resultat, ställning och förvaltning så att intressenterna av företaget kan lita på den information som företaget lämnat. Kravet på granskning återfinns i alla företag där ägarna har ett begränsat ansvar, det är där revisorn kliver in. Ökad trovärdighet för den finansiella informationen följer med revisorn och därmed bygger revision grunden för att näringsliv och samhället i stort ska fungera väl (FAR, 2007). Under de senaste åren har stora företags revision legat i centrum ur tillsyns- och regleringssynpunkt. Små och ägarledda företag har hamnat i skymundan på grund av att banker, publika företag och andra finansiella företag fått mer fokus. Anledningen till att intresset varit större till de stora företagen är en följd av finanskrisen 2008 och den så kallade Enron-affären 2002 (Emilsson & Engerstedt, 2016) samt andra skandaler internationellt och nationellt (Wallerstedt, 2009). Avskaffandet av revisionsplikten i Sverige 2010 för små företag kan ses som en anledning ur svensk synvinkel till att fokus mer riktats mot stora företag (Emilsson & Engerstedt, 2016). Skillnaden mellan vad intressenter förväntar sig från revisorn och vad revisorerna anser vara sin roll kallas förväntningsgapet (Ruhnke & Schmidt, 2014). Intressenterna håller revisorerna ansvariga för att upptäcka och avslöja olagliga handlingar och oegentligheter i redovisningen. Intressenterna har därmed en överdriven tilltro till revisionens tillförlitlighet gällande solvens, riktighet och företagets livskraft. Därför blir det revisorn som får stå till svars när ett företag går i konkurs och revisorn inte gett någon förvarning om företagets finansiella svårigheter (Hoh & Woo, 1998). Revisorn å andra sidan har en annan syn på sitt uppdrag, de ska säkerställa att företagets räkenskaper ger en rättvisande bild av företagets finanser (Johansson, Häckner & Wallerstedt, 2005). Denna skillnad på förväntningarna skapar problem då revisorns trovärdighet undermineras genom att revisorn inte tillmötesgår förväntningarna. Därför är det viktigt att identifiera och eliminera skillnader i förväntningar (Dunn, 1996). Då reformerna är mer riktade mot stora företag måste åtgärder vidtas mot förväntningsgapet i små ägarledda företag som blir en negligerad sektor. Framgångsrika och seriösa ägarledda företag vill att deras räkenskaper och uppgifter ska vara korrekta då de vet att felaktigheter kostar. Trots efterfrågan hos ägarledda företag om en mer anpassad revision har de reformer som skett under det senaste decenniet varit oförenliga med denna efterfråga infördes en ny standard för revisionsberättelsen som är mer utförlig än tidigare. De största förändringarna av revisionsberättelsen har skett i noterade och finansiella bolag men även revisionsberättelsen i mindre företag har förändrats (Balans, 2015). Reformerna har bland annat inneburit ökade krav på formalia och säkerhet vilket leder till ökade kostnader för revision (Emilsson & Engerstedt, 2016). 1

8 Utvecklingen har gjort att ägarledda företag inte tycker att revisionen är nog kostnadseffektiv. Som svar på denna problematik med ägarledda företag och revision har branschorganisationerna i Norden gemensamt tagit fram ett förslag till en ny standard kallad Nordisk standard. Tanken med Nordisk standard är att den ska ersätta ISA som är revisionsstandarden i dagsläget för ägarledda företag (Emilsson & Engerstedt, 2016). Propositionen som kan skapa den nya standarden går i linje med att normer och sociala antaganden blir till regler (Holmblad Brunsson, 2002). Det vill säga, genom att utgå från praxis skapas mer begripliga regler som passar samhället bättre. Förväntningsgapet skapar incitament till förändring då den skapar en diskussion kring vad som är revisorns roll (Ruhnke & Schmidt, 2014). Diskussionen märks av på många håll, både Europakommissionen och Nordisk standard är två förslag som behandlats senaste tiden som visar hur förväntningsgapet leder professionen mot utveckling. Emilsson och Engerstedt (2016) lyfter problematiken med att mindre företag vill ha mer rådgivning från sin revisor för att nyttan med revisionen ska överstiga kostnaden. Utvecklingen av professionen går dock åt motsatt håll där kostnaden för revisionen stigit som en följd av de ökade formella kraven och revisionsberättelsens större omfattning. En följd av detta är att det gällande regelverket är svårt att applicera på små företag och företagarna själva upplever inte revisionen som relevant. Om mindre företag ska fortsätta värdesätta revisionen får processen inte kännas alltför mödosam, kostsam eller enbart bestå av moment som inte är relevant för småföretag (Emilsson & Engerstedt, 2016) Revisorsprofessionen har länge efterlyst en ny standard för att underlätta samarbetet med mindre företag (Balans, 2017), detta visar att branschen sett ett praktiskt problem, vilket även påvisats i tidigare forskning. Intressenterna har ofta förväntningar på revisorns skyldigheter och ansvar som är betydligt mer långtgående än det faktiska uppdraget är. Detta förväntningsgap har lett till att många intressenter känt sig vilseledda då deras förväntningar inte infriats vilket riskerar att minska förtroendet för revisorn som granskare. Tidigare forskning har främst fokuserat på större företags syn på revisorsrollen och hur förväntningsgapet där ter sig. Förväntningsgapets existens och uttryck i små företag är ett relativt outforskat ämne. Då en betydande del av Sveriges företag är just småföretag (Ekonomifakta, 2017) är det en viktig fråga att lyfta fram för att revisorsprofessionen ska utvecklas åt rätt håll. Större företag har ofta fler intressenter och externa aktieägare som saknar nära kontakt med revisorn vilket skapar ett förväntningsgap vilket leder till frågan, hur ser förväntningsgapet ut i mindre företag? Anledningen till att detta är aktuellt att undersöka är att förväntningsgapet, som tidigare nämnt, skapar incitament till förändring. Om inte förväntningsgapet uppmärksammas riskerar utvecklingen av revisorsprofessionen försvåra samarbetet mellan små ägarledda företag och revisorer än mer. Som en följd av detta riskeras att förtroendet för revisorn som granskare minskar. Syftet med denna uppsats är således att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck mellan små ägarledda företag och revisorer. Detta analyseras genom att identifiera revisorsrollen enligt revisorerna själva och små ägarledda företags uppfattning av revisorns roll. Genom att jämföra skillnaden i perspektiven och mot den lagstadgade revisorsrollen framkommer hur förväntningsgapet tar sig i uttryck mellan revisorer och små ägarledda företag. 1.2 Avgränsningar Uppsatsen kommer behandla små ägarledda aktiebolag i Skellefteå med 10 till 49 anställda och deras perspektiv på revisorsprofessionen. Tidigare forskning har fokuserat på stora eller 2

9 medelstora företag och hur förväntningsgapet återspeglas i denna sektor. Då mindre företag utgör en betydande del av Sveriges näringsliv (Ekonomifakta, 2017) kommer denna uppsats fokusera på att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck mellan små ägarledda företag och revisorer i Skellefteå. 1.3 Definitioner Denna uppsats definierar små företag enligt Europakommissionens (2003) rekommendationer. Ett småföretag har anställda och omsätter mindre än 10 miljoner euro (Europakommissionen, 2003). Intressenter är de individer som har ett externt intresse i företaget, de kan exempelvis vara kunder, anställda, myndigheter, stat eller aktieägare. Klienter syftar till revisorns uppdragsgivare. 3

10 2. TEORI Teorikapitlet inleds med en förklaring av syftet med revision. Sedan behandlas de lagstadgade ansvarsområden som en revisor har. Kapitlet avslutas med en fördjupning av förväntningsgapet. 2.1 Syftet med revision När förvaltning, årsredovisning och bokföring granskats, planerats, bedömts och uttalats om av en professionell revisor med en skeptisk inställning har en revision genomförts. Revisionens syfte är att tillföra intressenterna tillförlitlig information om företagets ekonomiska ställning och ge rapporterna en högre grad av tillförlitlighet. De främsta intressenterna av revisionen är kommun, stat, ägarna, styrelsen, verkställande direktör, kunderna, leverantörerna, kreditgivare och anställda hos företaget. De har alla olika angreppsvinklar till revisionen men den fyller en viktig funktion till om de ska fortsätta samarbeta med företaget eller inte (FAR, 2007). Huruvida revisorn kan tillgodose alla intressenters intressen utan att eventuella lojalitetskonflikter uppstår går att ifrågasätta. Revisorn har en kontrollerande funktion och ingår inte i företagets beslutsorgan. Professionen har skyldighet att ta hänsyn till andra intressenters intresse än aktieägarnas. Detta behandlas i aktiebolagslagen och bolagsordningen och det är revisorns skyldighet att respektera dessa. De bestämmelser som syftar till att skydda andra intressenter än aktieägarna är mer begränsade och precisa än de bestämmelser som härrör aktieägarna (Moberg, 2006). 2.2 Revisorns ansvarsområde Revisorsprofessionen, likt många andra samhällsinstitutioner, har sin grund i tvingande regler som måste följas. Följs inte de förordningar och lagar som finns kommer sanktioner vidtas (Tengblad, 2006). Som revisor kan olika typer av uppdrag åtagas (Moberg, 2006). Uttalanden om historisk finansiell information är revisorns vanligaste uppdrag. Denna typ av uppdrag är ett så kallat bestyrkandeuppdrag i enlighet med Ramverk för bestyrkandeuppdrag. En revisor kan utföra två typer av bestyrkandeuppdrag: översiktlig granskning och revision. När revisorn genomför en översiktlig granskning innebär det att revisorn har begränsat granskningen i en viss utsträckning. Därmed blir det uttalande som ska efterfölja granskningen med så kallad begränsad säkerhet. Om revisorn inte har vidtagit några begränsningar i samband med granskningen har denne genomfört en revision. När granskningen resulterar i revision är det uttalande som efterföljer av hög men inte absolut säkerhet. Graden av bestyrkande har en påverkan på hur revisorn sedan ska utforma den rapport som härrör uppdraget, exempelvis revisionsyttrande eller revisionsberättelse (FAR, 2007). Revisorer kan även fungera som rådgivare till klienten vilket kallas den utvidgade revisorsrollen. Vid revision har revisorn skyldigheter men även rätt till att lämna förslag och råd till hur klienternas förvaltning och redovisning ska förbättras. Eftersom detta uppdrag betraktas som önskvärt och nödvändigt ska rådgivningen anses tillhöra revisionsuppdraget. Revisorer kan även ägna sig åt så kallad fristående rådgivning där revisorn hjälper till med exempelvis redovisnings- eller skattefrågor. Denna form av rådgivning ingår inte i revisionsverksamhet, även om gränserna mellan de olika formerna av rådgivning ibland är tvetydiga (Moberg, 2006). 2.4 Företagens förväntningar Studier från världen över bekräftar att det finns nationella skillnader i vad intressenterna förväntar sig av revisorn (Warming-Rasmussen & Jensen, 1998; Almer & Brody, 2002; Fadzly 4

11 & Ahmad, 2004). De olika skillnaderna går att kategorisera till två olika sorters förväntningar. Det första handlar om förväntan på revisorns möjlighet att upptäcka förbiseenden och oegentligheter i företags finansiella rapporter (Cohen, Ding & Lesage, 2017). Den andra sortens förväntning består av att intressenter förväntar sig att revisorn ska granska företags förmåga till fortlevnad. Intressenterna (särskilt investerare och kreditgivare) har ett större behov av en analys av företagets långsiktiga överlevnadsförmåga för att fatta beslut utan alltför stora ekonomiska risker (Cassel, 1996). Revisorerna är vana vid att kvalitetssäkra traditionell information som kännetecknas av att vara historisk, hård och beslutsneutral. Företagarna efterlyser framtidsorienterad, mjuk och beslutsnyttig information. Dessa är svåra att kontrollera enligt beprövade metoder. Revisorer har högre förväntningar på den kompetens de ska besitta än företagarna. Detta gör att revisorerna överlag är ovilliga att ta sig an en uppgift där de inte kan använda sig av traditionella och beprövade metoder då detta kan leda till sämre kvalitet på deras arbete (Öhman, 2007). Små företag anlitar en revisor för att få råd och hjälp med att lösa praktiska problem. Många små företag är dock skyldiga enligt lag att anlita en revisor (FAR, 1994). Revisionsplikten omfattar alla privata aktiebolag som uppnår minst två av följande gränsvärden: - Fler än tre anställda. - Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. - Mer än tre miljoner kronor i nettoomsättning. Detta innebär att utifrån Europakommissionens definition av små företag når de upp till dessa gränsvärden och har således revisionsplikt (Bolagsverket, 2018). 2.4 Förväntningsgapet Liggio var först med att använda termen förväntningsgap i revisionssammanhang 1974, hans definition var att förväntningsgapet utgörs av skillnaden mellan vad användarna av finansiella dokument förväntar sig av revisorn och den oberoende revisorns syn på sin roll. Sedan dess har fler forskare använt termen och lagt till fler definitioner (Hoh & Woo, 1998). Jennings, Reckers och Kneer (1993) definierade förväntningsgapet som skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig från revisorn och revisorn faktiskt tillåts att göra. Lowe (1994) delar även denna definition. Även om viss skillnad förekommer mellan forskarnas definitioner grundar sig förväntningsgapet i differensen mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorns syn på sitt ansvarsområde är. Cohen, Ding och Lesage (2017) menar i deras studie att förväntningsgapet fortfarande existerar i och med att det kvarstår en skillnad mellan intressenters och professionens föreställningar om revisorns förpliktelser. Detta trots att professionen vidtagit åtgärder för att minska gapet genom att anpassa standarden och utförandet. Förväntningsgapet kan delvis ha uppstått genom att revisorn historiskt var mer fokuserad på att upptäcka bedrägerier. Detta har genom det senaste seklet utvecklats till en översyn av bokslutet för att säkerställa att den ger en rättvisande bild av företagets finanser. Många intressenter har dock kvar förväntningarna på revisorn och vill fortfarande hålla denne ansvarig för att upptäcka de eventuella oegentligheter som finns (Cohen, Ding & Lesage, 2017). Efter flertalet skandaler på 80-talet kom Statement of Auditing Standards (SAS) nummer 82 som gav revisorerna en utförligare vägledning gällande hur de skulle upptäcka bedrägerier i revisionen (Specht & Sandlin, 2004). Detta gav dock motsatt effekt, intressenterna fick ännu högre förväntningar på professionen och förväntningsgapet ökade (Cohen, Ding & Lesage, 2017). Denna utveckling 5

12 är inte helt oväntad då nya regler helst utformas genom processer av normer och sociala antaganden. Processen börjar med andra ord när professionen ser behovet och uppfyller det innan normerna och antagandena institutionaliseras till en regel (Holmblad Brunsson, 2002). Enligt FAR (2007) beror förväntningsgapet på att intressenternas förväntningar inte motsvarar vad revisorn faktiskt kan eller får göra, ofta i samband med konkurser, förskingringar och andra oegentligheter. FARs syn på förväntningsgapet åskådliggörs i figur 1 som illustreras nedan. Denna illustration sammanfattar ovanstående teorier om förväntningsgapet på ett överskådligt sätt. Förväntningsgap uppstår genom kortfattade och standardiserade revisionsberättelser då intressenterna uppfattar innehållet mindre värdefullt än revisorer (Öhman, 2007). För att minska detta måste intressenterna få mer information om vad revisorsrollen betyder och vad som omfattas av en lagstadgad revision. På så sätt åskådliggörs vad som är revisorns ansvar och vilken del som är styrelsens och verkställande direktörens (FAR, 2007). Figur 1 Förväntningsgapet enligt FAR (2007) I alla frågor där uppfattningen mellan intressenterna och revisorerna skiljer sig åt finns ett förväntningsgap. Intressenter är oftast intresserade av att revisorn ska göra rätt saker, det vill säga att revisorerna tillgodoser intressenternas krav och förväntningar. Revisorer är dock mer fokuserade på att göra saker rätt vilket innebär att kontrollera att företagen följer gällande redovisningsstandarder (Öhman, 2007). Förväntningsgap som begrepp kan beskrivas ur flera olika synvinklar och det bör tas hänsyn till mer än endast skillnader i uppfattningar om revisorns uppdrag. Det är även viktigt att ta hänsyn till om respondenterna har en normativ eller deskriptiv utgångspunkt. Om utgångspunkten är vad revisorn borde göra är uppfattningen normativ medan om uppfattningen utgår från vad revisorn gör är utgångspunkten deskriptiv (Innes, Brown & Hatherly, 1997). 6

13 Figur 64 En modell om olika förväntningsgap (Öhman 2007). Figur 2 åskådliggör en modell av Öhman (2007) som beskriver förväntningsgapet utifrån olika infallsvinklar. Möjligheten finns att särskilja revisorers och intressenters uppfattningar och därmed belysa olika förväntningsgap, vilket illustreras ovan. Det är därmed möjligt att utgå ifrån 1) vad revisorerna gör samt 2) vad de borde göra. På motsvarande sätt är en möjlig utgångspunkt 3) intressenternas uppfattningar alternativt 4) revisorernas uppfattningar och utifrån denna angreppsvinkel analysera skillnader i uppfattningarna mellan vad revisorn borde göra och gör. Förväntningsgapen 3) och 4) är kognitiva gap då de behandlar en parts perspektiv. Antingen revisorernas perspektiv på skillnaden mellan att göra rätt saker och göra saker rätt eller företagarnas perspektiv på detta. Därutöver kan en jämförelse mellan 5) intressenters uppfattade perspektiv om vad revisorernas uppfattning är om vad de borde göra samt 6) revisorernas uppfattning om hur de bemöter intressenternas uppfattning om vad revisorer borde göra. Utifrån dessa alternativa angreppsvinklar kan ett förväntningsgap sedan väljas att analyseras (Öhman 2007). 7

14 3. METOD I detta kapitel beskrivs den vetenskapliga ansats som denna uppsats har och vilken metod som används för datainsamling. För- och nackdelar med de metodval som gjorts presenteras löpande och de etiska aspekter som författarna tagit hänsyn till behandlas. 3.1 Vetenskaplig ansats Vetenskapens mål är att förstå och klargöra en verklighet (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Kvalitativ forskning innebär att undersökaren får mer omfattande svar men från färre respondenter i kontrast till kvantitativ forskning där en större population undersöks mer översiktligt. Den kvalitativa ansatsen ökade validiteten då de djupgående intervjuerna gjorde att det som uppsatsen syftade till att undersöka verkligen blev undersökt. Samtidigt minskades dock generaliserbarheten eftersom färre subjekt undersöktes. Det innebär att det blir desto svårare att applicera resultatet på en större population (David & Sutton, 2016). Anledningen till att en kvalitativs ansats tillämpades i denna uppsats var att syftet bäst besvarades om undersökningen gav utrymme för diskussion. Kvalitativa studier utgår från människans föreställningsram om verkligheten vilket gör förhållningssättet subjektivt då respondentens perspektiv på tillvaron färgar dennes svar (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Det subjektivistiska förhållningssättet betraktar social konstruktion som en produkt av individens handlingar, det är människors relationer och handlingar som utgör den sociala världen (David & Sutton, 2016). Då uppsatsens syfte var att förstå och jämföra förväntningar mellan små ägarledda företag och revisorer blev detta förhållningssätt relevant. Då uppsatsen syftade till att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet gav sig i uttryck mellan ägare av småföretag och revisorer fanns ingen tes att testa. Detta var en explorativ undersökning, även kallad induktiv undersökning. Nackdelen med att göra en undersökning med en induktiv anda är att den aldrig kan bekräfta en teori fullt ut. Även om respondenterna i en studie är enhälligt överens i sina svar finns det inget som säger att nästa svarande inte är av en annan åsikt (David & Sutton, 2016). Generaliserbarheten blev således mindre. Uppsatsens resultat gav dock en indikation på hur förväntningsgapet mellan ägare och revisorer i den valda sektorn ges i uttryck. Vilket gör resultatet överförbart till städer av liknande storlek med samma förutsättningar. Generaliserbarhet syftar på att vid en upprepning av samma studie med samma förutsättningar ska resultatet bli detsamma. Detta är svårt att åstadkomma vid kvalitativa studier då en för liten population undersöks. Därför används begreppen pålitlighet och tillförlitlighet för att kvalitetssäkra en kvalitativ studie (David & Sutton, 2016; Bryman & Bell, 2017). För att uppnå pålitlighet i denna uppsats har den intervjuguide som framtagits konsekvent använts vid varje intervjutillfälle. Författarna har även haft ett opartiskt förhållningssätt genom att det inte fanns några förutfattade meningar om vad uppsatsens resultat skulle bli. Tillförlitlighet har uppnåtts genom att författarna tillsammans transkriberade intervjuerna i direkt anslutning till intervjutillfället. Sedan genomfördes en jämförelse mellan empirin och den teoretiska referensramen. 3.2 Etiskt perspektiv Det finns alltid etiska aspekter att förhålla sig till vid undersökningar. Då empirin i denna uppsats består av personliga intervjuer är det viktigt att ha detta i åtanke. Först och främst måste respondenterna medverka av egen fri vilja, deras identiteter ska inte gå att utläsa ur uppsatsen och de måste skyddas från skada (David & Sutton, 2016). För att upprätthålla en bra etisk standard på uppsatsen upplystes alla medverkande om att det är frivilligt att medverka. Deras 8

15 svar kodades för att säkerställa att deras identiteter inte gick att utläsa. När samtycke erhållits för att delta i studien skickades intervjufrågorna via e-post. Detta gjordes både för att respondenterna skulle få en bild av vilket ämne uppsatsen behandlar och därmed en möjlighet att tacka nej om de ansåg att ämnet var för känsligt. Men även för att de skulle kunna förbereda sina svar för att minska risken för intervjuareffekten som lätt kan uppstå vid personliga intervjuer. Intervjuareffekten uppstår då respondenten påverkas av den som intervjuar, till exempel om respondenten känner sig underlägsen intervjuaren kan den vilja framstå mer framgångsrik, vilket kan påverka hur den svarar på frågorna (David & Sutton, 2016). Nackdelarna med att skicka frågorna i förväg var att respondenterna gavs möjlighet att läsa på om ämnet och tänka igenom de svar som de lämnade. Detta minskar sannolikheten för att frågorna besvarades utan eftertanke vilket kan ha medfört att respondenterna lämnade svar som fick dem att framstå i god dager. För att undvika detta ställdes kompletterande följdfrågor som inte framgick av intervjuguiden. Följdfrågorna anpassades efter varje respondents svar och var därmed inte planerade i förväg. 3.3 Litteratursökning Uppsatsen inleddes med en nyfikenhet på förväntningsgapet. För att förstå fenomenet bättre gjordes en litteraturundersökning i Libris och artikelsökningar i bland annat Web of science, Scopus och EbscoHost. Sökorden som användes var: förväntningsgap, revisor, revision, småföretag och oberoende i olika sammansättningar. Bland de sökresultat som uppstod lästes sammanfattningarna för att kunna välja ut relevanta artiklar till denna uppsats. Referenslistan från valda artiklar gav ytterligare förslag till aktuella källor vilket ledde till den vetenskapliga referensramen. Det fanns som tidigare beskrivits omfattande forskning om förväntningsgapet, både definitionsmässigt, hur det påverkar företag och dess intressenter och vilka åtgärder som skulle kunna minska förväntningsgapet. Det som saknades var hur förväntningsgapet ger sig i uttryck mellan små ägarledda företag och revisorer. 3.4 Val av respondenter Då detta var en fallstudie valdes tre företag och tre revisorer utifrån förutbestämda kriterier och avgränsningar. Samtliga respondenter skulle vara verksamma i Skellefteå. Anledningen till detta var den geografiska närheten vilket minskade belastningen på miljön till följd av transportering mellan intervjuerna. Företagen skulle ha anställda då detta är Europakommissionens definition av småföretag samt att de skulle vara ägarledda. Det efterfrågades även att ägaren av företaget skulle medverka i intervjun då det är dennes syn på revisorn som uppsatsen syftar till att undersöka. Utifrån möjliga företag som matchade kriterierna valdes ekonomi och redovisnings rådgivningsföretag bort. Anledningen till att vissa branscher valts bort var att kunskapsnivån om revisorns roll och revision i dessa branscher ansågs vara för omfattande för uppsatsen syfte. Detta för att förväntningsgap grundar sig i okunskap vilket gör att i branscher med god insyn i revisorsprofessionen återfinns inget förväntningsgap. Fallstudieföretagen valdes sedan slumpmässigt från den reviderade listan av företag och därmed av en slump från olika branscher. Detta var ingen nackdel då syftet med uppsatsen inte är att undersöka en specifik bransch utan ägarledda företag i allmänhet. I tabell 1 nedan återfinns en kort beskrivning av de utvalda företagen som deltog i denna undersökning. Tabellen presenterar hur många anställda respektive företag har, hur många år som ägaren drivit företaget samt vilken bransch som företaget är verksamt i. TABELL 1: Kort beskrivning av företagarna. 9

16 Företagare A Företagare B Företagare C Befattning Ensam VD En av två VD Ensam VD Antal år i företaget 26 år 12 år 12 år varav 4 som VD Antal anställda Bransch Tillverkning Bygg Tillverkning De tre revisorerna valdes ut med kriterierna att de skulle vara auktoriserade, ha minst 10 års erfarenhet och inte vara revisor i de företag som intervjuades. Anledningen till kravet på 10 års erfarenhet var att revisorerna skulle kunna berätta om olika situationer som de varit med om. Dessa situationer är kanske inte vanligt förekommande och därför behövs en relativt lång erfarenhet av yrket för att kunna ge olika exempel. Syftet med att revisorerna inte skulle vara revisorer i de företag som intervjuades var att få fler scenarion där respondenterna inte beskrev varandra. I och med detta krav gavs fler perspektiv på förväntningar mellan revisorer och företagare. Genom detta tillvägagångssätt ökade överförbarheten då fler perspektiv undersöktes. Utifrån möjliga revisorer valdes de första tre som hade möjlighet att medverka. Anledningen till detta var att uppsatsen skrivs under en period där revisorerna har mycket hög arbetsbelastning. Att både hitta revisorer som har tid att medverka oss dessutom få företagen de granskar att ställa upp var praktiskt svårt att genomföra. Nedan presenteras revisorerna som medverkade vid intervjuerna i tabell 2. Den enda information som kan ges var hur många år de varit auktoriserade då respondenternas anonymitet skulle säkerställas. TABELL 2: Kort presentation av revisorerna. Antal år som auktoriserad Revisor A Revisor B Revisor C 12 år 27 år 40 år 3.5 Metod för insamling av empiri För att besvara frågeställningen skapades två intervjuguider att utgå från vid intervjuerna. Detta ökade validiteten då guiden gjorde det lättare att hålla sig till ämnet och få syftet besvarat vilket säkerställde att uppsatsen undersökte det den avsåg att undersöka (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Intervjuguiden utgick från teorin angående förväntningsgapet men eftersom uppsatsen hade ett induktivt förhållningssätt lämnades struktureringen av frågorna till viss del öppna (David & Sutton, 2016). Intervjuerna baserades på intervjuguiderna men kompletterades med följdfrågor efter behov. Dessa intervjuguider återfinns i bilaga 1 och bilaga 2. Det konstruerades två intervjuguider, en för revisorerna och en för företagarna. Frågorna i respektive guide var liknande och var konstruerade för att besvara syftet med uppsatsen. Ett tillägg gjordes i intervjuguiden till företagarna för att lättare kunna urskilja företagarnas förväntningar. Då begreppet förväntningsgap är känt inom revisorsprofessionen men relativt okänt för företagarna kunde revisorerna lättare besvara frågorna om förväntningsgap. Företagarna fick därmed utgå ifrån en lista där de valde ut fem uppdrag som de förväntade sig att revisorn skulle göra. Listan var utformad så att de fem första alternativen beskrev regulativa uppdrag, det vill säga revisorns lagstadgade roll. De nästkommande fem alternativ handlade om de uppdrag som litteratursökningen framställt som vanligt förekommande förväntningar. De sista fem bestod av generella uppdrag som en revisor i sin utökade fristående revisorsroll kan utföra. Nedan presenteras denna lista med hjälp av tabell 3. Syftet med listan över alternativa uppdrag var att se vilka förväntningar som företagarna hade på revisorn. Genom att lista 10

17 alternativ underlättades diskussionen kring företagarnas förväntningar samt arbetet med att hitta mönster och samband. TABELL 3: Alternativen som företagarna fick välja mellan. Alternativ Företagare A Företagare B Företagare C Kontrollera att bolaget har deklarerat moms på ett korrekt sätt Kontrollera att bolaget har redovisat och betalat arbetsgivaravgifter på ett korrekt sätt Granska och bedöma att styrelsen inte har skadat bolaget avsiktligt eller av vårdslöshet Granska att balansräkningens tillgångar i årsredovisningen presenteras till ett korrekt värde Granska att det resultat som presenteras i årsredovisningen är väsentligen rätt Lämna förslag på olika sätt att sänka bolagets skattekostnad Lämna förslag på hur ägarna privat kan få ta del av de vinster som skapas i bolaget på ett skatteeffektivt sätt. Analysera och kommentera bolagets resultatutveckling. Analysera och kommentera bolagets situation avseende finansiering och likviditet. Presentera förslag som kan effektivisera bolagets administrativa hantering (digitalisering m.m.). Kontrollera att bolaget betalar sina leverantörer i rätt tid. Kontrollera att bolaget har rutiner för att påminna och driva in betalning från sina kunder Kontrollera att de anställda får rätt lön vid rätt tidpunkt Kontrollera att tillgångarna i bolaget har tillräckligt försäkringsskydd Kontrollera att ingen anställd förskingrar pengar från bolaget Fallstudieföretagen och revisorerna kontaktades via telefonsamtal där bakgrund och syfte med uppsatsen kortfattat beskrevs. När bekräftelse erhållits på att respondenterna ville medverka skickades en bilaga med de frågor som skulle ställas till varje respondent. Under intervjuerna var båda författarna med, en ställde frågor medan den andre antecknade svaren. Efter intervjuerna diskuterades uppfattningen av svaren för att säkerställa att inga missförstånd uppstått. En överenskommelse med respondenten användes för att komplettera intervjun där 11

18 medgivande gavs för ytterligare kontakt om delar av resultatet gav upphov till oklarheter. Intervjuerna spelades inte in eftersom det kan komma att påverka respondenternas svar. Det är inte lika lätt att vara öppen med känslig information om det finns inspelat, även möjligheten att garantera respondentens konfidentiella identitet minskar med inspelat material (David & Sutton, 2016). Nackdelen med att inte spela in intervjuerna är att det inte går att spela upp och lyssna igen om oklarheter skulle uppstå. Men eftersom två intervjuare deltog vid varje intervju och ett löfte om eventuell återkopplande intervju med respondenterna utlovats, ansågs det inte nödvändigt att spela in intervjuerna. Efter intervjuerna transkriberades de i sin helhet och varje respondent fick en förteckning, exempelvis revisor A och företagare B. Sedan valdes information som var relevant för uppsatsens syfte ut. Denna information kategoriserades efter ämne och fick passande rubriker för att följa uppsatsens struktur och göra den mer överskådlig. För att göra verkligheten mer överskådlig förenklar forskningen den för att göra den mer hanterbar. Forskaren måste välja bort visst material ur verkligheten för att kunna lyfta fram och belysa annat (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Efter att ha kategoriserat in respondenternas svar lästes transkriberingen från intervjuerna igenom igen för att säkerställa att ingen väsentlig information fallit bort. På så sätt ökar uppsatsens pålitlighet. 3.6 Analysmetod Att analysera handlar om att utifrån det empiriska materialet och den teoretiska referensramen hitta samband och mönster (David & Sutton, 2016). Teorikapitlet utgörs av litteratur som ansågs relevant för att kunna analysera och beskriva förväntningsgapet mellan små ägarledda företag och revisorer. För att bygga resonemang kring empirin användes Öhmans modell över förväntningsgapet som illustreras i figur 2. Denna uppsats har valt att angripa förväntningsgapet genom att studera det kognitiva gap som uppstår i förväntningsgap 3) och 4). Anledningen till att dessa angreppsvinklar valdes var för att de bäst passade uppsatsens syfte, teorin kring förväntningsgapet i små ägarledda företag och den insamlade empirin. Utgångspunkten var att revisorernas och småföretagarnas uppfattningar om vad revisorn borde göra och gör skulle jämföras med varandra. Med andra ord om revisorns fokus var på att göra saker rätt eller rätt saker. Detta analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen för att belysa problematiken kring förväntningsgapet. 12

19 4. EMPIRI De intervjuer med revisorer och företagare som genomförts behandlas i detta kapitel. Svaren på intervjufrågorna är uppdelade efter ämne för att underlätta förståelsen. Svaren från intervjuerna är kodade för att respondenterna ska förbli helt anonyma. 4.1 Revisorns perspektiv på sitt uppdrag Ett typiskt uppdrag som revisor A gör i små ägarledda företag är genomgång av bokslut, revision och granska det ISA regelverket kräver. En stor del av arbetet är inte kopplat till bokslutet utan härrör rådgivning om skatter och avgifter. Det främsta uppdraget är att avge korrekta revisionsberättelser, men sedan 2017 är kraven högre på formalia och revisionsberättelsen har blivit mer omfattande. Denna förändring har gjort att kostnaden för revision har ökat och för att underlätta samarbetet klienterna måste uppdraget anpassas. Fokus ligger på att utgå från lagstiftningen och sedan anpassa uppdraget efter varje företagares önskemål, utan att hamna på fel sida av lagen. Revisor A anser att den främsta anledningen till att småföretagare utan revisionsplikt fortsätter att använda sig av revisorer och revision är för tryggheten. Banker och intressenterna uppskattar att företaget anlitat revisorer då det ger en extra säkerhet. Vidare menar revisor A att företagare värderar skatterådgivning högst. Denna rådgivning handlar om hur företaget ska optimera sin skatt för att betala så lite som möjligt. Revisor B beskriver ett typiskt uppdrag som att granska och intyga vilket är revisorns roll enligt lagen. Ett annat typiskt uppdrag är att säkerställa att företaget tar tillräckligt betalt för det företaget säljer, vilket revisor B menar inte är helt självklart i praktiken. När en relation med klienten byggts upp och revisor B lärt känna företaget ses ett ansvar i att ge förslag på förbättringar. Det kan handla om att föreslå lämpliga strukturer och hur företaget ska vara organiserat ur ett risk-, skatt- och framtidsperspektiv. Revisor B ser sig själv som kundfokuserad och om klientens förväntningar inte uppfylls ses detta som ett misslyckande. Det viktigaste vi säljer är förtroende. Det tar tid att bygga upp men går snabbt att förlora. Genom förtroendet skapas förutsättningar för ett bra samarbete och därmed underlättas dialogen om förväntningar, skyldigheter och ansvar. Det dagliga arbetet utgörs till stor del av rådgivning vid exempelvis köp av dotterbolag eller investeringar. Det dagliga arbetet kan även bestå av små råd gällande exempelvis om bilen ska leasas privat eller via företaget. Inkomstdeklarationen för företagare är svår att förstå, framförallt blanketten K10, som skatteverket kräver ska vara ifylld. Detta medför att under våren består en stor del av arbetet av råd och stöd vid inkomstdeklarationer. Den tjänst som revisor B anser att företagare värderar högst är hjälp att optimera inkomstskatten. Anledningen till detta är att det har en konkret påverkan på företagets plånbok. Revisor B har uppmärksammat att efterfrågan på rådgivning ökar om företaget befinner sig i en ekonomisk besvärlig situation. Vid dåliga tider vill företagen ha ekonomiska planer för överlevnad samtidigt som det inte är säkert att revisorn får betalt för det arbete som lagts ned. Att företag utan revisionsplikt ändå anlitar revisionsbyråer tror revisor B beror på att företagarna själva har dåliga kunskaper och därför är villiga att betala för att någon ska granska så att allt stämmer. Revisor B ställer sig dock alltid frågan vad de bakomliggande orsakerna till 13

20 att företagare utan revisionsplikt köper tjänsten. Revisor B vill understryka vikten av granskningsmomentet i uppdraget. Ett typiskt uppdrag upplevdes svårt att beskriva av revisor C då alla företag har olika behov. En del företag beställer uppdrag med allt från den löpande bokföringen till revision medan andra företag endast vill ha revision. Normalkunden köper tjänsterna bokslut, deklaration, årsredovisning och rådgivning. Revisor C tror att företag utan revisionsplikt ändå nyttjar revision för att företag i sin deklaration får kryssa i att en revisor granskat räkenskaperna. Företagare upplever att risken för att skatteverket eller bolagsverket ska genomföra en granskning minskar om en revisor redan granskat räkenskaperna. Jag tror företagare känner en trygghet med att ha en revisor som hjälper dem med rådgivning, lönsamhets- och ekonomifrågor. Företag vill tjäna lika mycket på råden som kostnaden för revisionen. Det uppdrag som revisor C uppmärksammat att företagarna värderar högst är framförallt rådgivning och stöd gällande skatt. 4.2 Företagarnas perspektiv på revisorns uppdrag Företagare A ser revisorn som en tillgång för företaget då denne tillhandahåller rådgivning, stöd och en kvalitetsstämpel på företaget genom revisionen. Rådgivning och revision i företag A levereras av samma revisionsbyrå. Revisionen anses ge företaget en fördel gentemot banker, kreditgivare och skatteverket vilket företagare A värderar högt. Revisorn har gjort grovjobbet med granskningen gentemot skatteverket, därför behöver jag inte lägga ned lika mycket tid och energi på att granska företaget. Då informationen som företagare A lämnar till revisorn är av känslig karaktär värdesätts tillit till revisorn högt. Förtroendet har vuxit fram under de drygt 20 år som företag A anlitat sin revisor. Den egenskap som företagare A värderar högt hos sin revisor är att denne vågar säga ifrån och vara obekväm. Detta är viktigt för att räkenskaperna vara korrekta och att företagare A ska känna sig lugn i att inga väsentliga fel kan återfinnas. Företagare B anlitar en revisor för att de enligt lag måste göra det. Företagare B använder sig av ett företag som sköter bokföring, löner och rådgivning och ett annat företag som gör revisionen. Enda kontakten företagare B har med revisorn är vid det årliga mötet där granskningen och revisionsberättelsen presenteras. Jag tycker att samarbetet fungerar bra, revisorn är ju trevlig och smart men vi har lite olika syn på vilken strategi företaget ska ha. Företagare B upplever framförallt att deras meningar går isär gällande hur vinsterna ska fördelas under året och hur skattekostnaden för företaget ska hanteras. Då företagare C är skyldig enligt lag att anlita en revisor, har de inget val. Företagare C är mycket nöjd med sin revisor som enligt utsago är väldigt lösningsorienterad och lyhörd. De anlitar samma byrå både för rådgivning och revision. Revisorn anses ska presentera aktuella siffror och hjälpa företaget att ta rätt ekonomiska beslut. Förmåner till de anställda i form av fördelaktiga försäkringsavtal och banklån anses även det ingå i revisorns uppdrag. 14

21 Det är viktigt att revisorn vill samma saker som företaget, Att vi gemensamt ska sträva mot samma mål och ambitioner. Det är inte fördelaktigt att ha en broms i form av en revisor eller anställd när tillväxt och ökad lönsamhet är målet. Företagare C värderar högt att revisorn strävar mot samma mål som företaget samt att revisorn inte ska vara rädd att lyfta fram problem. 4.3 Det kognitiva förväntningsgapet enligt revisorerna Revisor A upplever inte till vardags att det finns ett förväntningsgap utan det är som mest påtagligt då nya klienter kommer in eller om företagaren upplevde motgångar. Revisionsbyrån som revisor A är verksam inom arbetar aktivt för att minska förväntningsgapet. När de får en ny klient har de ett inledande möte där revisor A redogör för vad revisorns uppdrag är och reder ut eventuella missförstånd som finns. Detta görs för att motverka missnöjdhet hos klienterna och för att klargöra vad klienten vill ha hjälp med. Inom den revisionsbyrå som revisor A är verksam erbjuder de alla typer av tjänster som exempelvis skatterådgivning, löpande bokföring m.m. men den person som är utsedd att vara revisor i klientens företag är inte den som utför dessa uppdrag. De uppdrag som efterfrågas utöver revisorns faktiska uppdrag utförs av en annan anställd på revisionsbyrån för att motverka jäv och egenintresse m.m. Förväntningsgapet tror revisor A beror på att det inte finns någon marknadsföring eller bred medial kommunikation om vad en revisor faktiskt gör. Revisor A tycker att det skett en förändring i hur revisorsprofessionen uppfattas av företagare har skett. Respondenten menar att revisorsprofessionen numera är prestigelös och inger inte den auktoritära ställning som de tidigare haft. Det är inte längre en äldre man med topphatt och portfölj, där alla i rummet som han klev in i sträckte på ryggarna. Revisor A menar att idag bemöts man på ett helt annat sätt och att professionen inte har samma sociala status som de tidigare haft. Idag prioriteras kunden och relationen till kunden vilket gör att de måste vara jämlika. Enligt revisor B existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små ägarledda företag. Företagaren kan både ha förväntningar som de känner till och kan sätta ord på men även förväntningar som de inte känner till och som därmed blir outtalade. Skulle jag endast tillhandahålla de tjänster som jag är skyldig enligt lag skulle jag förlora majoriteten av mina kunder. Då förväntningar är betydligt mer långtgående än den lagstadgade revisionen måste revisorerna erbjuda fler tjänster för att nyttan ska överstiga kostnaden för revisionen. Revisor B tror att anledningen till att förväntningsgapet existerar beror på att aktiebolagslagen (ABL) inte gör någon skillnad på små och stora aktiebolag. ABL är konstruerad för stora företag och blir därför svår att applicera i små ägarledda företag. På grund av förväntningsgapet har en annan efterfrågan än revision byggts upp bland klienterna, då revisor B anser att det är ett serviceyrke måste efterfrågan mötas. Detta har lett till att yrket utvecklats och numera fokuserar i större utsträckning på rådgivning och stöd. På den byrå som revisor C arbetar skräddarsyr de paketlösningar där det klargörs vad företagarna vill att revisionsbyrån ska göra för dem. Revisor C upplever ett förväntningsgap 15