PEER Supportprojektet:

Transkript

1 Bygger på samma speglingseffekt som kamratstöd Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Vad är Peer Support? Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa blir professionellt verksamma inom vård och omsorg för att stötta brukare/patienter i deras återhämtningsprocesser. Behovet är en effekt av samhällets stigmatisering gentemot personer med psykisk ohälsa. En unik kompetens som kompletterar existerande kunskaper och professioner. Vi bygger på egna och andras erfarenheter Peer support har under de senaste 15 åren utvecklats och implementerats i stor skala runtom i världen. I England, Australien, Holland, Nya Zeeland, USA mfl är modellen väl etablerad. FortsaN implementering pågår runtom i Europa. PEER Supportprojektet: Rekryterar, utbildar, implementerar, stödjer och handleder peer supportrar I socialpsykiatri, psykiatrisk vård och rehabilitering Utvärdering och forskning Pllsammans med CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser) ta fram evidens för an peer support fungerar Projektet har gjort resor Pll Holland (2012, 2018), England (2014, 2015, 2017) och Nya Zeeland (2016) De regionala projekten Peer support enligt NSPH Stockholm: Sthlm stad och Haninge kommun Västra Götalandsregionen: den psykiatriska vården Skåneregionen: den psykiatriska vården VästerboNen: kommuner och landspng + Uppsala + Örebro + Jönköping Genom stöd och dialog med papent- brukar- och anhörigföreningarna uppränhålls peer supportranas metodik och kunskap Peer supportranas yrkesroll växer fram i samspelet på varje arbetsplats men föreningarna står för viss styrning och balans Samspelt mellan föreningarna och peer supportrarna stärker demokrapn brukarrörelsens inflytande och delakpghet 1

2 Mål för Peer support BäNre vård, stöd och rehabilitering genom an brukares erfarenhetskunskap används Stärker demokrap och delakpghet Demokrati och delaktighet AN värna demokrapn och inflytandet är det andra målet med peer support Samspelet mellan föreningarna och peer supportrarna stärker demokrapn och brukarföreningarnas inflytande och delakpghet. I en Pd när olika befolkningsgrupper glider isär och utanförskapet ökar i samhället kan peer support fungera som en socialt utjämningssystem Peer support stärker social integrapon och stödjer utsana gruppers Pllit och delakpghet. Genom en överenskommelse med brukarrörelsen om peer support kan huvudmännen och brukarna Pllsammans förbänra psykiatrin och socialtjänstens kvalitet. Överenskommelsen fungerar som en samhällskontrakt för an utveckla hållbar och demokrapsk vård och omsorg Peer support hjälper personalen an ta ansvar för ökad inkludering och minskad spgmapsering Samverkan Peer supportern/brukarorganisationerna I brukarrörelsen får Peer supporten sin grundutbildning, vidareutbildning, handledning och återför sina erfarenheter. För att värna om ett tydligt brukarperspektiv För att fungera som kollegialt stöd För att bibehålla sin unika yrkesroll För att utveckla modellen utbildning, fortbildning, arbetsverktyg m.m. För att utveckla brukarrörelsens intressepolitiska arbete Problem när psykiatrin själva bedriver peer support: Bristande modelltrogenhet, konpnuitet och hållbarhet Avhopp och långpdssjukskrivningar Brister i stöd, handledning, fortbildning och kollegialt sammanhang Peer supportern representerar bara sig själv DemokraP- och förankringsproblem Vården och brukarrörelsen glider isär Klarar den regionala brukarrörelsen av att vara med och driva peer support? Börja i liten skala Gör egen organisapon/arbetsfördelning Använd befintliga stödstrukturer t.ex. en regionförbund eller en studieförbunden Samverka med andra ideella verksamheter Ta hjälp av andra regioner eller det naponella NSPH Det vikpga är an skapa en arena och en sammanhang där peer supportrarna kan få stöd, reflektera och hämta krad Utbildningsområdena 5 veckor för blivande peer supportrar Att arbeta som peer supporter - mötet med brukare/patienter, avgränsningar, arbetsuppgifter m.m. Samhällsorienterade ämnen samhällets stödfunktioner, professioner, sekretesslagstiftning m.m. Arbetsverktyg återhämtningsstrategier, samtalsmetodik, lösningsfokuserat arbetssätt m.m. Bemötande och förhållningssätt - första mötet, situationer, gränser, svåra samtal m.m. 2-3 tillfällen till verksamheterna 3 dagar till brukarorganisationerna 5 dagar utbildning för utbildare Utvecklar utbildning för egenerfarna handledare Utbildningsgruppen: Olika åldrar, kön och bakgrund Distans Pll sina erfarenheter, i sinne och i Pd Olika bakgrund inte arbetat på länge, arbetar idag (ex. på boende, inom industrin, som boendestödjare m.m.), högskolestudier, arbete ideellt, föreningsakpva, Hjärnkollsambassadörer 2

3 Peer supportrar i Västra Götaland & Stockholm Anställda idag Västra Götaland 11 st Anställda idag Sthlm Heldygnsvård psykos - 5 peer support 6 peer supportrar inom socialpsykiatrin Öppenvård psykos - 1 peer support Boende, Bostad först, träfflokal, akpvitetslokal, arbetsmarknadsprojekt, Stockholmsstads Heldygnsvård missbruk/beroende - 2 peer support arbetsmarknadsförvaltning (Alfa) Heldygnsvård allmänpsykiatri 2 peer support AkPvitetshus i Göteborg 1 peer support Planerade anställningar Västra Götaland Öppenvård psykos MoNagning spelberoende Heldygnsvård affekpva/självskademonagning Heldygnsvård missbruk/beroende Socialpsykiatrin i Göteborg Grundläggande uppgid kamratstödjande samtal. StöNa de personer som vill komma/återgå Pll sysselsäbning/ arbetsplats. MoPvera Pll an återuppta/ utveckla sociala kontakter, fripdsakpviteter eller intressen. Arbetsuppgider MoPvera och stöna i an Informera och introducera uppräbhålla kontakt med Pll brukarorganisa@oner vård, myndigheter och och andra närstående. Vid behov följa stödverksamheter. Vid med. Ex vid SIP- möten, behov följa med. vårdplanering. Ex AA/NA, Akt.hus. Anordna och leda gruppak@viteter. UPfrån brukarnas behov och verksamhetens förutsänningar. T.ex. studiecirklar i NECT m.m. Leda pa@ent/ brukarutbildningar och studiecirklar i egenmakt. T.ex. Din Egen Makt NSPH:s modell för peer support bygger på samverkan mellan tre parter Den regionala peer supportverksamheten Vård- eller omsorgsverksamheter i landspng eller kommuner De lokala papent, brukar och anhörigföreningarna Tillgångar för utveckling av peer support som finns inom NSPH Metodhandboken Rekryteringsprocessen Utbildningarna Pll peer, personal/chefer och brukarföreningar AkPv chef/kontaktperson på verksamheten Brukarföreningarna Erfarenhetsbaserad handledning Kollegialt stöd - brukarföreningarna Kunskap om implementeringssvårigheterna Samarbetet med forskarna Utmaningar hinder - möjligheter NegaPva aotyder/föreställningar om besvärliga, opålitliga och icke representapva brukarföreningar inom vård och omsorg NegaPva aotyder/föreställningar Pll an samarbeta med psykiatrin bland kripska brukare Konkurrens mellan brukarrörelsens ambipon an vara medskapare i och vårdens egna verksamhetutvecklare och brukarinflytande- samordnare. Brukarrörelsen utvecklar modeller och metoder - upfrån den samlade erfarenhetskunskapen - som professionella inom psykiatrin och inte kan göra. Utvärdering och forskning om peer support (Exempel: O Connels forskningsrapport: Outcomes of a Peer Mentor IntervenPon for Persons With Recurrent Psychiatric HospitalizaPon) 3

4 Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer (2018); Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd stöd av brukarspecialist (peer support) Stöd av brukarspecialist (peer support) innebär an papenter/brukare får stöd av personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. I rollen som brukarspecialist kan de arbeta i partnerskap med ordinarie personal. De kan erbjuda olika typer av stöd såsom känslomässigt stöd, kunskaps- stöd och prak=skt vägledning. Brukarspecialister kan fungera som mo=verande förebilder, kan återupprä@a hopp och etablera goda rela=oner genom a@ dela med sig av dela med sig av sina erfarenheter av ohälsa, vård, stöd och återhämtning. FoU (forskning och utveckling) Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är opllräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan Pllföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör inte utöras rupnmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systemapsk utvärdering. Resultat: Klient som fått stöd av en peer supporter EE möte som ger återhämtningsinriktat stöd Figure 1. A tipping point in the care-giving culture Treatment Recovery Kunskap från egen erfarenhet, kompetens och icke- dömande medvetenhet (Individ nivå) Peer support påverkar vårdmiljön (OrganisaPonsnivå) Väcker hopp om en liv bortom sjukdom (Samhällsnivå) Egen Respekt, InspiraPon och Tilltro och en Peer support Rollmodell för Reducering av erfarenhet trygghet och hoppfullhet vilja Pll som en länk återhämtning själv- spgma och ömse- engagemang som bygger förståelse sidighet likvärdighet Our job is to create environments in which opportunities for recovery and empowerment exist. (Patricia Deegan Recovery as a journey of the heart) Specifika frågeställning Vilka hinder och möjligheter finns för an implementera PS? Hur upplever PS och annan personal implementeringen av PS inom psykiatrin? Hur upplever personer med psykisk ohälsa stödet från PS? Vilka utall (livskvalitet, återhämtning, aspekter av välbefinnande och funkpon) kan för personer med psykisk ohälsa som får PS? Ökad psykisk hälsa, ökad funkpon, minskad Pd i sjukhus, minskad missbruk potenpell som effekpv komponent även med en svår papent grupp (samsjuklighet och frekvent sjukhus inläggningar). 4

5 Utvärdering i Västra Götaland Jakob Wenzer, fil.dr i etnologi Handledning av CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser) Utvärderingen är baserad på intervjuer med yrkesverksamma peer supportrar, övrig personal och chefer samt enkätrågor Pll papenter Utvärderingen har följt implementeringen hösten december 2017 Effekter av peer support Hos både peer supportrar och personal framträder en alltmer posi@v inställning Pll möjligheterna för PEER Support som komplement Pll given vård. Tendensen syns i det insamlade enkätmaterialet, som visar an det under projekoden sker en stadig förskjutning mot en alltmer posipv inställning både Pll den egna avdelningens förmåga an arbeta återhämtningsorienterat liksom Pll återhämtning som sådan. Tendensen är än tydligare unryckt i intervjumaterialet. Särskilda styrkor: AN samtal med en peer supporter inte har en medicinskt syde, utan direkt förtroendeskapande Personal unrycker an samarbetet inneburit en nyn perspekpv och Pllgång Pll mer informapon om papentens hälsoläge Intervjusvar anger exempel på minskade tvångsåtgärder och minskad vidbehovsmedicin PaPenter har fån ökade möjligheter Pll akpvering Perioden har inte drabbats av några långpdssjukskrivningar eller avsked Personalens kontakt med peer supportern Intervjuaren: Vad behöver en personalgrupp veta innan de tar emot en peer supporter? Personal 1: AB det bara varit Bara en komplebering som underläbat vårt arbete. Personal 2: AB de fördomar man kan ha, de som jag hade, är helt onödiga. DeBa är något man kan använda sig av för ab bredda sib eget perspek@v. Det berikar personalgruppen. Personal 3: Det bästa säbet ab introducera PEER Support är ab ta med någon från någon personal av de avdelningar som jobbat med det. Personal, materialinsamlingsomgång 3 Utvärdering av peer support i Stockholms stad - den första studien i socialpsykiatrisk kommunal verksamhet Anneli Gustafsson och Cecilia Ingard under handledning av CEPI Speglar upplevelser och tankegångar bland chefer, personal, peer supportrar och brukare genom intervjuer oktober april 2018 I utvärderingen redogörs för osäkerhet kring peer supporterns arbetsuppgider, oklar ansvarsfördelning mellan NSPH och verksamheterna samt brister i planering och förankring vid införandet Många posipva effekter för brukarna som fån stöd på en rad konkreta sän, ökad självkänsla och mer hopp om återhämtning PosiPva effekter för verksamheterna: ökat brukarinflytande, Pllförande av brukarperspekpv, ökad kunskap, förståelse och medvetenhet kring spgmapserande gränsdragningar. EN ständigt närvarande brukarperspekpv i verksamheten NaIonell Samverkan för Psykisk Hälsa Stockholms län Peer supportrar har kunnat stöea brukare på en rad konkreta säe Genom individuella samtal stöna brukare som har ångest och/eller som upplever ensamhet. Agera förebild för an återhämtning från psykisk ohälsa är möjlig. MoPonera med brukare. Peppa och hjälpa brukare som vill komma ut i arbetslivet och följa med Pll Alfa. Leda studiecirklar för brukare. Följa med brukare Pll lokal brukar- och anhörigförening och Pll återhämtningskurs. Bidra Pll bänre struktur på vardagen, t.ex. genom an hjälpa brukare an göra veckoscheman. Hjälpa brukare med an lägga upp en privatekonomisk budget eller Ppsa brukare om effekpva sän an spara pengar Tipsa brukare om hur man kan ladda ner talböcker. Tipsa brukare om hur man kan få Pllgång Pll olika typer av hjälpmedel för an få vardagen an fungera bänre. Hjälpa brukare i an reda ut och strukturera upp olika stödfunkponer och myndighetskontakter som upplevts som snåriga och röriga. StöNa brukare så an det inte missar vikpga möten. Följa med brukare på olika möten (t.ex. läkare) eller hjälpa brukare an få tandvård. Tillföra brukarperspekpv på brukares genomförandeplaner. 5

6 Peer supportrarnas arbete har fåe många posiiva effekter för brukare. Öppenheten kring den egna erfarenheten har bidragit Pll an minska självspgma kring psykisk ohälsa. Sammanhang och gemenskap kring det som förenar, nämligen erfarenheter av psykisk ohälsa. EN närmare Plltal och en jämlikare kommunikapon. Ökat självförtroende och självkänsla. Ökat kommunikapon mellan brukarna. Hoppfullhet om an återhämtning från psykisk ohälsa är möjligt. Förändrat vårdklimat. Mer skran, humor och glädje. Stabilare privatekonomi. Peer supportrarnas arbete har också fåe posiiva effekter för verksamheterna Ökat brukarinflytandet EN ständigt närvarande brukarperspekpv i verksamheten Tillförande av brukarperspekpv på verksamheternas verksamhetsplaner Ökade kunskaper om brukarna på verksamheten. Ökad förståelse för hur det är an leva med psykisk ohälsa. Ökad förståelse för hur man kan återhämtas från psykisk ohälsa. Ökad medvetenhet kring olika tradiponella gränsdragning mellan personal respekpve brukare. Ökad öppenhet inför existensen av olika former av kunskap om psykisk ohälsa och återhämtning från den. Ett ständigt närvarande brukarperspektiv i verksamheten Kontaktinformation Kjell Broström Projektledare Kjell.brostrom@nsph.se MarIn Falkman Kommunikatör MarPn.falkman@nsph.se Sonny Wåhlstedt Regionsamordnare sonny@nsphig.se Filippa Gagnér Jenneteg Utbildningssamordnare filippa@nsphig.se