Sammanträdesprotokoll 1 (58)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (58) Plats och tid Sessionssalen, Stadshuset kl. 13:00-17:20 ande Övriga deltagare Utses att justera Se sida 2 Jan Johansson, förvaltningschef 100 Marita Björkman-Forsman, ordförande fastighets- och servicenämnden 113 Anette Christoffersson, kommunsekreterare Per Lönnberg Johnny Åström Justeringens plats och tid Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset, kl. 14:00 Paragrafer Sekreterare Maria Öman Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Per Lönnberg Johnny Åström Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningsförvaltningen, Stadshuset Underskrift/anslaget av Maria Öman

2 Sammanträdesprotokoll 2 (58) Närvaroförteckning Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) Helena Stenberg (S) Maria Holmquist Ek (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Tomas Eklund Majvor Sjölund (C) Mats Johansson (S) Johnny Åström (NS) Beatrice Åström (S) Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Laila Stålnacke Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Peter Thelin Åke Forslund (L) Bo Andersson (C) Ruth Rahkola (S) Ann-Katrin Sämfors Christer Lindström (S) Stig Rönnbäck Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD) Anders Nordin (SLP) Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) Lars U Granberg (S) Simon Granberg (MP) Agnetha Eriksson (S) Roland Olofsson (S) Maj-Britt Lindström (S) Britt-Louise Nyman (C) Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) Lennart Sundberg (S) Mojgan Azari Peter Eriksson (S) Jenny Savela Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S)

3 Sammanträdesprotokoll 3 (58) Catrin Gisslin (MP) Therese Loos Christina Lund (KD) Rickard Brännström Elin Håkansson (SD) Ulla Persson (L) Bo Olovzon (S) Anna Bogren Dalberg (S) Jonas Vikström Johannes Johansson (C) Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S)

4 Sammanträdesprotokoll 4 (58) Innehållsförteckning...Sid Ajournering Återrapportering till kommunfullmäktige från samhällsbyggnadsnämnden...7 Återupptagande av förhandlingarna Försäljning av fastighet Piteå Stadsön 2: Planprogram för infrastruktur och hästnära boende på Norra Pitholm samt planprogram för travbana på Norra Pitholm Tillsammans framåt. Trafikstrategi för Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Revidering av reglementen för fastighets- och servicenämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2016 för Nolia AB Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) kvartal 4, Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal 4, Svar på motion (SD) om inrättande av ett återvändarteam i Piteå kommun Svar på motion (SLP) om överskridande av sin befogenhet enligt kommunallagen Svar på interpellation (SLP) till miljö- och tillsynsnämndens ordförande Lars U Granberg (S) angående åtgärd av dåliga avloppssystem på landsbygden Svar på interpellation (SLP) till fastighets- och servicenämndens ordförande Marita Björkman-Forsman om skadegörelse i parkeringshuset Stadsberget Svar på interpellation (SLP) till miljö-och tillsynsnämndens ordförande gällande miljöfarliga microplaster och problem med konstgräs på fotbollsplaner och liknande Delgivningsärenden Avsägelse av uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen Fyllnadsval av ombud till kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige Avsägelse av uppdrag som nämndeman och ersättare i kommunfullmäktige Fyllnadsval av ledamot i Norrbottens kommuners förbundsfullmäktige Fyllnadsval av ersättare i Norrbottens kommuners förbundsfullmäktige Fyllnadsval av ersättare i socialnämnden Fyllnadsval av ledamot i valnämnden...43

5 Sammanträdesprotokoll 5 (58) 123 Fyllnadsval av ledamot i kommunfullmäktiges valberedning Fyllnadsval av ersättare i kommunfullmäktiges valberedning Fyllnadsval av ledamot i socialnämnden Fyllnadsval av ersättare i socialnämnden Fyllnadsval av ersättare i kommunstyrelsen Fyllnadsval av ersättare i kommunstyrelsen Fyllnadsval av ersättare i Norrbottens kommuners förbundsfullmäktige Motion (SLP) angående medborgarförslag Interpellation (L) ställd till Helena Stenberg, kommunstyrelsens ordförande angående LSS-lagstiftningen (Lagen om stöd och service) Medborgarförslag angående iordningställande av tappställe för fasta tankar samt möjlighet till färskvatten och el för husbilar-vagnar vid gamla Norrstrandscampingen Medborgarförslag om att erbjuda alla förskolor att åka gratis buss Medborgarförslag angående ombyggnation av farthinder efter Industrigatan Medborgarförslag angående att förbättra säkerheten för gångtrafikanter vid övergångsstället Nya Älvvägen/Granvägen (Järnvägskorsningen i Öjebyn) Medborgarförslag angående att byta ut plastförpackningar till rostfria kantiner av Piteå kommuns måltidsservice Medborgarförslag gällande Svensbyfjärdens vattenskyddsområde...58

6 Sammanträdesprotokoll 6 (58) 99 Ajournering Kommunfullmäktige ajournerar förhandlingarna kl 13:05 för återredovisning från samhällsbyggnadsnämnden.

7 Sammanträdesprotokoll 7 (58) 100 Återrapportering till kommunfullmäktige från samhällsbyggnadsnämnden Diarienr 17KS50 Kommunfullmäktige har beslutat att varje nämnd ska, minst två gånger under mandatperioden lämna en återredovisning till kommunfullmäktige. I återredovisningen ska nämnden presentera sitt arbete, viktiga beslut som fattats, speciella utmaningar samt uppdrag som nämnden fått från kommunfullmäktige utöver uppdrag som lämnats i verksamhetsplan och årsredovisning då dessa uppdrag återredovisas via dessa dokument. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar vid dagens sammanträde.

8 Sammanträdesprotokoll 8 (58) 101 Återupptagande av förhandlingarna Förhandlingarna återupptas kl 13:45.

9 Sammanträdesprotokoll 9 (58) 102 Försäljning av fastighet Piteå Stadsön 2:9 Diarienr 17KS176 Kommunfullmäktige beslutar godkänna försäljning av Stadsön 2:9 Areal 2197 m 2, till AB Pitebo orgnr: Kommunfullmäktige beslutar uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att genomföra försäljningen av Stadsön 2:9. Reservationer Majvor Sjölund (C), Bo Andersson (C), Britt-Louise Nyman (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C) och Anders Nordin (SLP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Majvor Sjölunds (C) med fleras förslag. Markanvisningsavtal tecknades mellan Piteå kommun och AB Pitebo år 2011 med avsikt att projektera och bygga, bostäder samt parkeringsgarage. Detaljplan för området 2581-P14/9 vann laga kraft , och avstyckning av fastigheten har skett. Priset för fastighetsköp är kr vilket utgör en försäljningsintäkt på kr. Kommunchef Ylva Sundkvist lämnar information vid kommunstyrelsens sammanträde angående Bostadsförsörjningsplanen som antogs i kommunfullmäktige , hur avtal om villkor att bygga flerbostadshus utanför centrum enligt markanvisningsplanen ska utformas. Yrkanden Helena Stenberg (S), Maj-Britt Lindström (S), Elin Håkansson (SD), Johnny Åström (NS) och Maria Holmqvist Ek (V): bifall till kommunstyrelsens förslag. Majvor Sjölund (C) och Anders Nordin (SLP): marken ska försäljas till det marknadsmässiga pris som var aktuellt vid tillfället för när markanvisningsavtalet skrevs.

10 Sammanträdesprotokoll 10 (58) Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Helena Stenbergs (S) med fleras förslag. sunderlag Karta Stadsön 2:9 Köpekontrakt Stadsön 2:9

11 Sammanträdesprotokoll 11 (58) 103 Planprogram för infrastruktur och hästnära boende på Norra Pitholm samt planprogram för travbana på Norra Pitholm Diarienr 17KS177 Kommunfullmäktige antar planprogram för infrastruktur och hästnära boende på Norra Pitholm enligt bilaga 17KS Kommunfullmäktige antar planprogram för travbana på Norra Pitholm enligt bilaga 17KS Kommunfullmäktige godkänner samrådsredogörelse för båda planprogrammen enligt bilaga 17KS Reservationer Marika Risberg (C), Majvor Sjölund (C), Johannes Johansson (C), Britt-Louise Nyman (C), Bo Andersson (C), Håkan Johansson (M), Daniel Bergman (M), Lage Hortlund (M), Charlotte Elworth (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M) och Anders Nordin (SLP) reserverar sig till förmån för Marika Risbergs (C) m.fl. yrkande. Norra Pitholm är ett av Piteås äldsta bebyggelseområden. Kulturlandskapet är värdefullt och området har kvar månghundraåriga bebyggelsestrukturer och en lantlig prägel trots det idag tätortsnära läget. Häst är vanligt förekommande både som fritidssysselsättning och näring. Hästintresset och dess utvecklingsmöjligheter behöver både avgränsas och säkras gentemot expansion av tätorten. Pitholm är populärt för boende och otillräcklig infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp väcker irritation och hämmar utveckling av boendemöjligheter och verksamheter. Två parallella planprogram för Norra Pitholm har arbetats fram. De har båda sin historik och utgångspunkt i intressen kopplade till häst och till problematik kring främst trafikfrågor. Planprogram för infrastruktur och hästnära boende Norra Pitholm är ett kommunalt planprogram vilket innebär utpekande av områden för bostäder med olika boendemöjligheter och förtätning med hästgårdar, flerfamiljs- och enbostadshus. "Hästnära" innebär acceptans för att häst på olika sätt kan ingå i boendemiljön. Utpekandena berör både kommunal och privat mark. Genomförande förutsätts ske främst av privata intressenter. Planprogram för travbana på Norra Pitholm har bedrivits i samarbete mellan privat exploatör och Piteå kommun. Planprogrammet avgränsar område för travbana och kringanläggningar

12 Sammanträdesprotokoll 12 (58) och redovisar förutsättningar för fortsatt utveckling, Genomförande förutsätts ske främst av privata intressenter. En nödvändig förutsättning för utveckling av nya boenden och av verksamheter knutna till hästintresset är satsningar i infrastruktur i form av väg samt vatten och avlopp (va). Olika förslag till förbättrad infrastruktur väg har utretts. Planprogrammet föreslår att ny kommunal väganslutning mot Norra Pitholm byggs, antingen mot Havsbadsvägen eller mot Lillåkersvägen. Vägutredning om slutlig sträckning initieras i och med antagande. Anslutning av bebyggelse och verksamheter till kommunalt va-nät är likaså en förutsättning för fortsatt expansion. En fördjupad va-utredning för att finna långsiktigt bästa lösning initieras i och med antagande av planprogram. Fortsatt planering ska i erforderlig omfattning föregås av detaljplaneläggning. Fortsatt planering innebär vägutredning samt dito va-utredning. Viktiga delar i dessa är uppdaterade kostnadsberäkningar. Gjorda kostnadsberäkningar (2008) uppskattar kostnad för väg och va till ca 10 miljoner kronor. Fortsatt planering innebär avvägningar gentemot riksintresse Norrbotniabana och riksintresse Rennäring och ska ske i samarbete med Trafikverket respektive berörd sameby. Samtliga förslag är i enlighet med gällande översiktsplan. Motivering Genomförande av planprogrammen innebär att Piteå kommuns målsättning att erbjuda varierande och attraktiva boendeformer och miljöer uppfylls. Förslaget innebär förtätning med hästgårdar samt enbostads- och flerbostadshus i ett attraktivt område nära centrum och nära till natur och rekreation. Den stora potential kulturlandskapet har, med jordbruksmark som hävdats under många hundra år, tas tillvara. Den stadsnära landsbygden förädlas och får ny användning genom hästhållning. Genomförande av planprogrammen innebär förbättrad standard avseende väg, vatten och avlopp för boende inom området idag. Trafiksäkra lösningar innebär möjligheter till fortsatt expansion av fritidshusbebyggelse vid kusten och exploatering inom området för såväl bostadsbebyggelse som verksamheter. Hästnäringen på Pitholm skyddas genom ett tydligt ställningstagande från kommunen och kan genom detta utvecklas och stärkas. Travbaneintressenter ges grundförutsättningar för fortsatt satsning. Tillvaratagande av resurser stärker Norra Pitholm och ökar attraktionskraften för Piteå kommun.

13 Sammanträdesprotokoll 13 (58) Yrkanden Brith Fäldt (V) och Magnus Häggblad (SD): bifall kommunstyrelsens förslag. Marika Risberg (C), Lage Hortlund (M) och Anders Nordin (SLP): någon reglering av utseende på bebyggelsen samt storleken på tomterna norr om Degerbergsvägen ned mot Storträsket ska inte ske. Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Brith Fäldts (V) med fleras förslag. sunderlag Antagandehandling Planprogram för infrastruktur och hästnära boende på Norra Pitholm samt planprogram för travbana på Norra Pitholm Samrådsredogörelse

14 Sammanträdesprotokoll 14 (58) 104 Tillsammans framåt. Trafikstrategi för Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Diarienr 17KS182 Kommunfullmäktige antar dokumentet "Tillsammans Framåt - Trafikstrategi för Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner" enligt bilaga 17KS182-1 med följande tillägg: Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsens ordförande i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Kommunfullmäktige bidrar med kronor per år i tre år och avsätta medel för kommunens finansieringsåtagande, finansiering sker via medel som är till kommunstyrelsens förfogande. Kommunfullmäktige bilägger uppdaterad skrivning enligt bilaga 17KS Kommunala trafikstrategier har under senare år blivit ganska vanligt förekommande i Norrbotten. I takt med erfarenheterna från dessa har insikten ökat om behovet att hantera många frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart inom den egna kommunen. Med detta som bakgrund har ett pilotprojekt genomförts inom regionen i syfte att utarbeta en regional trafikstrategi. Kommunerna i Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn har i samverkan utarbetat denna regionala trafikstrategi tillsammans med Trafikverket Region Nord, Länsstyrelsen Norrbotten, Länstrafiken Norrbotten, Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Landstinget. Syftet har varit att utarbeta en regional trafikstrategi med fokus på hållbart och effektivt resande för arbete och studier inom regionen. Pilotprojektet har för att vara greppbart avgränsats till ovan nämnda kommuner med förhoppningen att övriga kommuner inom länet ska följa efter. Projektet har benämnts SARETS Samverkan regional trafikstrategi. Arbetet har utförts med en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och en politisk styrgrupp med representanter från kommunerna. Projektet har resulterat i en Trafikstrategi Tillsammans Framåt (bilaga 17KS182-1). Projektet föreslås fortsätta enligt framtagen överenskommelse om samarbete som undertecknas av de 5 deltagande kommunerna. Arbetsgrupp och styrgrupp fortsätter enligt samma upplägg som under pilotprojektet. Ett årligt rullande/växlande ordförandeskap mellan de fem kommunerna kommer tillämpas. Piteå kommun inleder Därefter Älvsbyn (2017), Boden (2018), Kalix (2019) och Luleå (2020).

15 Sammanträdesprotokoll 15 (58) För att aktivt möta och arbeta med de utmaningar som regionen står inför har fem samarbetsområden tagits fram. Dessa ger en tydlig inriktning och prioritering för samarbetet. Tillsammans medverkar samarbetsområdena till att nå ett mer hållbart transportsystem. Fokus i denna version av SARETS Trafikstrategi är daglig arbets- och studiependling, vilket genomsyrar samtliga samarbetsområden och är det som prioriteras främst. De fem samarbetsområdena är: Regionalt samarbete Utvecklad kollektivtrafik CO2-snåla transporter och klimatsmarta bilresor Gemensam Mobility Management Fysisk infrastruktur Kostnader för nedlagd tid och egna resurser inom samarbetet tas av respektive part. Andra kostnader i samband med arbetsgruppens arbete fördelas på deltagarna efter överenskommelse. Fördelningsnyckel baserad på invånarantal ska användas för deltagande kommuner. Kostnaden för åtgärderna beräknas uppgå till kr per år under 3 år och finansieringen fördelas enligt nedan: Bodens kommun kronor Kalix kommun kronor Luleå kommun kronor Piteå kommun kronor Älvsbyns kommun kronor Yrkanden Helena Stenberg (S), Brith Fäldt (V), Majvor Sjölund (C) och Elin Håkansson (SD): bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att det endast finns ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Tillsammans framåt. Trafikstrategi för Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner Komplettering till dokumentet Tillsammans framåt

16 Sammanträdesprotokoll 16 (58) 105 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Diarienr 16KS751 Kommunfullmäktige fastställer nytt reglemente för barn-och utbildningsnämnden enligt bilaga 16KS Kommunfullmäktige beslutar att reglementet gäller fr.o.m. 10 maj Reservationer Håkan Johansson (M), Lage Hortlund (M), Karl-Erik Jonsson (M), Ulf Karlsson (M), Charlotte Elworth (M), Daniel Bergman (M) Helén Lindbäck (KD), Rickard Brännström (KD), Majvor Sjölund (C), Bo Andersson (C), Britt-Louise Nyman (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C), Åke Forslund (L) och Ulla Persson (L), Anders Nordin (SLP) och Johnny Åström (NS) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Kommunfullmäktige har i riktlinjer för budget 2017 och VEP gett kommunledningskontoret i uppdrag att se över samtliga nämnders reglemente i syfte att säkerställa att de har ett aktuellt innehåll utifrån lagar och förordningar. Ett förslag till nytt reglemente har upprättats. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet genom minoritetsåterremiss för översyn av vilken instans som ska besluta om skolnedläggning. Kommunledningsförvaltningens yttrande I förslaget till nytt reglemente för barn- och utbildningsnämnden ges nämnden mandatet att fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Nämndens uppgifter omfattar förskoleklass, grundskola och gymnasieskola inklusive särskolan och kommunal musikskola. Detta är i allt väsentligt samma skrivelse som tidigare funnit i barn och utbildningsnämndens rådande reglemente. Det ger nämnden rätten att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska förändringar inom de av fullmäktige fastställda budgetramarna. Detta styrks av de domslut som berör tidigare överklagningar av nedläggningsbeslut av skolenheter i kommunen.

17 Sammanträdesprotokoll 17 (58) Förvaltningsrätten i Luleå anför i dom , gällande nedläggningen av skolenheten i Hemmingsmark (Barn och utbildningsnämndens beslut 26 februari 2014, 14, dnr: 12BUN422): Vad gäller nämndens behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit än att barn- och utbildningsnämnden har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. I enlighet med de ovan redovisade vägledande avgörandena innefattar denna behörighet beslut om förändring av skolstrukturen. Förvaltningsrätten anser vidare att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt för kommunen att endast kommunfullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Förvaltningsrätten finner därför att nämnden inte överskridit sin behörighet när den fattat det överklagade beslutet. Förvaltningsrätten i Luleå har även tagit samma ställningstagande i dom , angående avveckling av Alterdalens skola (Barn och utbildningsnämndens beslut 25 februari 2015, 21, dnr: 12BUN422) Piteå kommun är huvudman bl.a. för den del av skolväsendet som avser grundskolan. I enlighet härmed har fullmäktige fastställt ett reglemente för barn- och utbildningsnämnden som gäller utöver vad som föreskrivs i KL. Där anges att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Enligt förvaltningsrättens uppfattning får det överklagade beslutet anses röra förvaltningens organisation, vilket nämnden har ansvar för. Förvaltningsrätten anser vidare att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt för kommunen att endast kommunfullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Förvaltningsrätten finner därmed att barn- och utbildningsnämnden inte överskridit sin befogenhet när de fattade det överklagade beslutet. För att ge barn och utbildningsnämnden vägledning gällande skolstrukturen har Kommunfullmäktige förutom reglementet antagit en Policy för Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Med det anser kommunledningsförvaltningen det klargjort att barn och utbildningsförvaltningen både med rådande reglemente och med förslaget till nytt reglemente har befogenhet att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Kommunledningsförvaltningen tillstyrker med det att förslaget till beslut kvarstår oförändrat förutom punkt 2 där datum för när reglementet börjar gälla förskjuts. Yrkanden Håkan Johansson (M), Lage Hortlund (M), Johnny Åström (NS) Åke Forslund (L), Majvor Sjölund (C) Marika Risberg (C), Elin Håkansson (SD), Anders Nordin (SLP) och Helén Lindbäck (KD): i "Reglemente för barn- och utbildningsnämnden" göra tillägg under 1

18 Sammanträdesprotokoll 18 (58) med, "Undantag från vad som sägs i paragraferna 1 och 2 ska gälla frågor om nedläggning eller geografisk flytt av förskoleklass eller grundskola. I dessa fall ska ärendet alltid återföras till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut." Helena Stenberg (S): Stefan Askenryd (S), Peter Roslund (S), Mats Johansson (S) och Simon Granberg (MP): bifall kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. sunderlag Dom _ förvaltningsrätten Dom förvaltningsrätten Reglemente för barn- och utbildningsnämnden

19 Sammanträdesprotokoll 19 (58) 106 Revidering av reglementen för fastighets- och servicenämnden, barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden Diarienr 17KS196 Kommunfullmäktige beslutar revidera reglementen för fastighets- och servicenämnden, barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, som 27 under rubrik "Övrigt": Undertecknade av handlingar 27 Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Det har efter kommunfullmäktiges beslut om revidering av reglementen framkommit att en paragraf angående undertecknande av handlingar fallit bort från fastighetsoch servicenämndens reglemente. Vid en vidare kontroll upptäcktes att denna paragraf inte heller finns, och heller aldrig funnits, i barn- och utbildningsnämndens-, kultur- och fritidsnämndens- och socialnämndens reglementen. SKL rekommenderar i Reglemente för styrelse och nämnder - ett underlag för lokala bedömningar att denna paragraf skall finnas i reglementen för alla nämnder utifrån följande argumentation. I KL finns inte begreppet behörig firmatecknare. Begreppet firmatecknare står för en representationsrätt utåt, som inte behöver sammanfalla med beslutskompetensen hos personen ifråga. I ett kommunalt organ kan ordföranden ha getts rätt att underteckna nämndens handlingar. Samtidigt är det fortfarande nämnden som har beslutskompetensen. Ett speciellt fall är när en beslutsrätt delegerats till någon. Då kan beslutsrätt och rätten att underteckna handlingar sammanfalla. Första stycket, utgör huvudregeln för rätten att underteckna handlingar. Stycket tar för det första sikte på ren verkställighet av ett fullmäktigebeslut, t.ex. skriva under ett avtal, vars

20 Sammanträdesprotokoll 20 (58) ordalydelse godkänts av fullmäktige. Den tar för det andra sikte på beslut som nämnden själv fattar och som resulterar i att en skrivelse eller något annat ska undertecknas. Andra stycket, här ges styrelsen/nämnden möjlighet att fatta de beslut som rör undertecknande och kontrasignering som man finner ändamålsenliga. Tredje stycket, det kan vara praktiskt att firmateckningsrätten sammanfaller med beslutskompetensen när ett beslut har fattats med stöd av delegation. Det kan med fördel anges direkt i delegationsordningen hur firmateckningen ska vara utformad. Vissa beslut kan dock vara av den karaktären att man av internkontrollskäl vill att två personer ska skriva under. Ordalydelsen ger stöd för detta förfaringssätt. Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Reglemente för fastighets och servicenämnden Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Reglemente för socialnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

21 Sammanträdesprotokoll 21 (58) 107 Årsredovisning 2016 för Nolia AB Diarienr 17KS142 Kommunfullmäktige lägger årsredovisningen för Nolia AB, räkenskapsåret 2016, till handlingarna. Årsredovisningen för Nolia AB, räkenskapsåret 2016, föreligger Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Årsredovisning 2016 Nolia AB

22 Sammanträdesprotokoll 22 (58) 108 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) kvartal 4, 2016 Diarienr 17KS187 Kommunfullmäktige lägger rapporten till handlingarna. Enligt Socialtjänstlagen 16 kap, 6 ska socialnämnden en gång per kvartal lämna rapport till kommunfullmäktige angående gynnande biståndsbeslut som inte verkställts samt över gynnande beslut som avbrutits och inte verkställts på nytt inom rapporteringsperioden. Socialnämnden lämnar rapport för kvartal 4, Yrkanden Agnetha Eriksson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Socialnämndens protokoll , 36, Rapportering ej verkställda beslut SoL kvartal 4, 2016 Rapportering av ej verkställda beslut SoL kvartal Rapportering av ej verkställda beslut SoL, äldreomsorgen kvartal

23 Sammanträdesprotokoll 23 (58) 109 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal 4, 2016 Diarienr 17KS188 Kommunfullmäktige lägger rapporten till handlingarna. Enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) 28h ska socialnämnden kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige om beslut om bistånd som inte verkställts inom tre månader från beslutsdagen samt gynnande beslut som avbrutits och inte verkställts på nytt inom samma period. Socialnämnden lämnar rapport för kvartal 4, Yrkanden Agnetha Eriksson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Socialnämndens protokoll , 37, Rapportering ej verkställda beslut LSS kvartal 4, 2016 Rapportering av ej verkställda beslut LSS kvartal

24 Sammanträdesprotokoll 24 (58) 110 Svar på motion (SD) om inrättande av ett återvändarteam i Piteå kommun Diarienr 16KS296 Kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunfullmäktigeledamoten Magnus Häggblad (SD), Elin Håkansson (SD) och Robert Håkansson (SD) har inkommit med ovan rubricerade motion och yrkar följande: Att Piteå kommun upprättar ett återvändandeteam för att förenkla för den som frivilligt vill återvända till sitt hemland. Att Utreda möjligheten att Piteå Kommun kan tillföra egna medel utöver de statliga för att möjliggöra för återvändande att kunna börja om ett drägligt liv i hemlandet utifrån dennes situation. Att Piteå kommun tar fram informationsmaterial på flera språk om vilken hjälp återvändandeteamet kan erbjuda, vilka återvändandebidrag man kan ansöka osv, och som presenteras för alla nyanlända som kommer till kommunen. Dessutom anförs i motionerna: Under mandatperiodens första år har en stor mängd Migranter kommit till vårt land. Alla kommer inte att kunna stanna. Justitie- (och migrations-) minister Morgan Johansson har uttalat att en stor mängd av dessa kommer att behöva återvända då deras asylansökningar avslagits. Andra kommer att vilja återvända frivilligt eftersom deras förväntningar på Sverige inte infriats. Situationen är dock komplicerad. Många har skuldsatt sig till flyktingsmugglare, andra har inget att återvända till på grund av krig och förstörelse i deras hemländer. Sedan 2007 finns i Sverige möjlighet att ansöka om sk: "återvändandebidrag". Information om detta har dock visat sig vara svår att ta del av. Det vore därför en god i& att inrätta ett särskilt team som kan informera om, och hjälpa till att ansöka om sådant bidrag för den som vill återvända frivilligt. Vi anser att det är bättre att människor kan återvända till sina hemländer och få hjälp att få en ny start, än att man tvingas leva i ett ovärdigt utanförskap och livslångt bidragsberoende i Sverige. Även om kommunen skjuter till ett generöst bidrag blir detta oftast billigare än att försörja personer genom ekonomiskt bistånd i Sverige. Det kan vara vettigt att använda de

25 Sammanträdesprotokoll 25 (58) pengarna regeringen öronmärkt för de ökande kommunala kostnader till följd av kollapsen av EU:s inre och yttre gränser. Det är också viktigt att människor som kommer till kommunen får information om att det också finns hjälp att få med skulder till smugglare, återanskaffande av bostad osv. Man bör därför ta fram informationsmaterial på ett flertal språk så att de nyanlända kan ta del av den på sitt modersmål. Denna information bör delges de nyanlända redan vid kommunens första kontakt med dem. Det är därför lämpligt att personer från återvändandeteamet är med vid dessa kontakter. Kommunfullmäktige har den 22 juni 2016, 172, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande, antaget den 19 januari 2017, 12. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen avslår motionen. Motionären anger Sedan 2007 finns i Sverige möjlighet att ansöka om sk: "återvändandebidrag". Information om detta har dock visat sig vara svår att ta del av. Det vore därför en god idé att inrätta ett särskilt team som kan informera om; och hjälpa till att ansöka om sådant bidrag för den som vill återvända frivilligt. Det är Migrationsverkets uppdrag och ansvar att jobba med återvändandefrågor för asylsökande som får avslag eller för de som vill återvända frivilligt. Piteå kommun har en flyktingmottagning som arbetar med att stötta flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Piteå kommun har en ambition att bli fler medborgare och för att lyckas med detta är invandrare, både de som kommit som flyktingar eller de som kommit på andra grunder, mycket viktiga. Prioriterade mål i VEP är att Piteå år 2020 ska ha invånare och till år invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Motivering Att inrätta ett återvändandeteam enligt motionärens förslag är inte ett kommunalt ansvar och ligger inte i linje med Piteås kommunprioriterade mål. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Generellt tycker jag inte att kommunen bör ta på sig uppgifter som åligger andra myndigheter. Det är också tveksamt om delar av förslaget ligger inom den kommunala kompetensen, dvs vad kommunen får göra. Sen skulle även ett genom förande av motionens förslag gå tvärtemot Piteå kommuns mål om en ökad samhällsgemenskap med mångfald som grund och målet om att nå invånare

26 Sammanträdesprotokoll 26 (58) Utifrån det yrkar jag att kommunfullmäktige avslår motionen." Yrkanden Helena Stenberg (S), Maria Holmkvist Ek (V): bifall till kommunstyrelsens förslag. Robert Håkansson (SD) och Elin Håkansson (SD): bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Helena Stenbergs (S) förslag.

27 Sammanträdesprotokoll 27 (58) 111 Svar på motion (SLP) om överskridande av sin befogenhet enligt kommunallagen Diarienr 16KS519 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Reservationer Anders Lundin (SLP), Åke Forslund (L) och Ulla Persson (L) reserverar sig mot beslutet. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SLP) har inkommit med ovan rubricerade motion och yrkar följande: att förändringen av skolstrukturfrågan återföres till kommunfullmäktige för beslut inkluderande att nedläggningsbesluten som fattats av Barn och utbildningsnämnden ogiltigförklaras och därmed också återföres till kommunfullmäktige för beslut Dessutom anförs i motionen: Bakgrund: "Barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun beslutade den 25 februari 2015 att behålla fritidshems- och skolverksamheten i Holmträsk skola under läsåret 2015/2016 och att verksamheterna därefter avvecklas. et om nedläggning av verksamheterna i Hemmingsmark och Lillpite kvarstod." Förvaltningsrätten i Göteborg har i dom ; och fastslagit "att utbildningsnämnden i Lilla Edets kommun överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. et måste därför upphävas." Ärendet som handhafts av Förvaltningsrätten i Göteborg är identiskt med vad som skett i Piteå Kommun. om ändringar i en kommuns skolstruktur kan inte fattas av en nämnd. Denna typ av delegation är olaglig. Endast kommunfullmäktige kan fatta ett sådant beslut. Domen finns på följande länk: y6vq0bwcy702b2fs0'3/02fo4s4ycup /02fq%2M/jJAAAAu702fxQAACy702b2FSOV02fo 4S4Ycup%2fq%2fWjJAABukG9GAAAJ&attid0=BAAAAAAA&attcnt=1 Barn och utbildningsnämnden i Piteås beslut är inte överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Det är i det här fallet inte intressant i sig. Frågan gäller snarare att kommunen skall följa gällande lagar och då speciellt kommunallagen.

28 Sammanträdesprotokoll 28 (58) Vi har tidigare lämnat in en motion där vi ville att distansundervisning skulle ske på de skolor som saknar legitimerad och behörig lärarkompetens samt att i vissa specialämnen distansundervisning är en effektiv metod. Distansundervisning använder vissa kommuner sedan länge trots att metoden för närvarande är olaglig. Man har ansett sig vara tvungen att bryta mot lagen för att kunna uppfylla andra delar av skollagen. Detta förhållande klargjordes också i motionen. En statlig utredning pågår och som sannolikt resulterar i att distansundervisning blir tillåten inom en snar framtid. Motionen avslogs med motiveringen att metoden var olaglig. Ordföranden i Barn och utbildningsnämnden, Ruth Rahkola, har på senaste kommunfullmäktigemötet klargjort att man dragit in de väldigt viktiga extrapengar för de mindre skolorna för att "man" helt plötsligt har "upptäckt" att beteendet är olagligt att ge extra resurser till skolenheter utan ekonomisk tilldelning får endast ges till varje enskild individ på varje skolenhet. Fördelningen skall vara lika. Detta innebär att samtliga skolenheter med i princip mindre än 60 elever får sämre ekonomi och riskerar att läggas ner av ekonomiska skäl. Ingen utomstående har påpekat det sedan många år olagliga ekonomiska stödet till små skolenheter. När man upptäckt att tidigare fattade beslut varit olagliga så korrigerar man dem. Olagliga beslut vill man heller inte taga förrän de har blivit i lag ikraftträdande. Nu står det helt klart att kommunfullmäktige fattat ett olagligt beslut om delegation till Barn och utbildningsnämnden. Denna nämnd har sedan i sin tur fattat ett olagligt beslut. Kommunfullmäktige har den 5:e september 2016, 236, remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande, antaget den 30:e november 2016, 154. Motionären hänvisar till beslut i BUN och yrkar att "förändringen av skolstrukturfrågan återföres till kommunfullmäktige för beslut inkluderande att nedläggningsbesluten som fattats av Barn- och utbildningsnämnden ogiltigförklaras och därmed återföres till kom-munfullmäktige för beslut". Barn- och utbildningsnämndens beslutade om skolstrukturen för kommunens förskolor och skolor, vilket innebar att skol- och fritidshemsverksamheten i Hemmingsmark, Lillpite och Holmträsk skulle upphöra. Nämnden beslutade att årligen, i samband med VEP (Verksamhetsplan), se över och vid behov revidera beslut i anslutning till strukturplanen. et i februari år 2015 var i en uppföljning av skolstrukturbeslutet år Nämndens beslut om skolstruktur år 2014 överklagades till Förvaltningsrätten i Norrbottens

29 Sammanträdesprotokoll 29 (58) län av 23 personer inklusive Anders Nordin. Klaganden framförde bland annat att "en kommuns skolstruktur har stor påverkan på kommunens övriga verksamheter och därmed andra nämnders ansvarsområden. Med beaktande av detta bör en nedläggning av en skola vara ett ärende av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt för kommunen" Klagande framförde att nedläggning av en skolverksamhet skall tas i kommunfullmäktige. I yttrande till Förvaltningsrätten har barn- och utbildningsnämnden framfört att kommunfullmäktige den 21 mars år 2005 i ett motionssvar beslutat att det alltid är den nämnd som ansvarar för verksamheten som med beaktande av alla aspekter har att fatta de slutliga besluten om verksamhetens organisation. Olika policys är styrande för alla nämnder och förvaltningar. Med fullmäktiges beslut om antagande av "Modell för attraktiv skola i Piteå kommun", samt "Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun" fick barn- och utbildningsnämnden ansvaret att utforma den framtida strukturen för skola och förskola. Förvaltningsrätten har i dom gjort följande bedömning: "Klaganden har vidare gjort gällande att barn- och utbildningsnämnden har överskridit sina befogenheter då de fattat beslutet, samt att frågan är av sådan principiell beskaffenhet att beslut ska fattas av kommunfullmäktige"... "Vad gäller nämndens behörighet att fatta det överklagade beslutet har inte annat framkommit än att barn- och utbildningsnämndens har att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman för det kommunala skolväsendet. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. I enlighet med de ovan redovisande vägledande avgöranden innefattar denna behörighet beslut om förändring av skolstrukturen. Förvaltningsrätten anser vidare att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt för kommunen att endast kommunfullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Förvaltningsrätten finner därför att nämnden inte överskridit sin behörighet när den fattat det överklagade beslutet. Förvaltningsrätten beslutade att avslå överklagandet. Kommunledningsförvaltningens yttrande, den 27:e mars 2017 I reglementet för Barn och utbildningsnämnden ges nämnden mandatet att fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Det ger nämnden rätten att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska förändringar inom de av fullmäktige fastställda budgetramarna. För att ge Barn och utbildningsnämnden vägledning gällande skolstrukturen har Kommunfullmäktige förutom regementet antagit en Policy för Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Motionären har sedan tidigare, utöver i det fall som redovisas i Barn och utbildningsförvaltningens yttrande, av förvaltningsrätten i Luleå fått avslag på en överklagan av det i motionen aktuella ärendet, dom , angående avveckling av Alterdalensskola.

30 Sammanträdesprotokoll 30 (58) Förvaltningsrätten anför i domen bl.a. följande: Piteå kommun är huvudman bl.a. för den del av skolväsendet som avser grundskolan. I enlighet härmed har fullmäktige fastställt ett reglemente för barn- och utbildningsnämnden som gäller utöver vad som föreskrivs i KL. Där anges att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Det åligger därmed nämnden att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Enligt förvaltningsrättens uppfattning får det överklagade beslutet anses röra förvaltningens organisation, vilket nämnden har ansvar för. Förvaltningsrätten anser vidare att ärendet inte kan anses ha sådan principiell beskaffenhet eller vikt för kommunen att endast kommunfullmäktige haft behörighet att besluta i ärendet. Förvaltningsrätten finner därmed att barn- och utbildningsnämnden inte överskridit sin befogenhet när de fattade det överklagade beslutet. Med det anser kommunledningsförvaltningen det klargjort att Barn och utbildningsförvaltningen med rådande reglemente har befogenhet att ta ställning till förvaltningsorganisatoriska frågor inom de av fullmäktige givna ekonomiska ramarna. Kommunledningsförvaltningen tillstyrker därmed att motionen avslås. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Förvaltningsrätten i Luleå har i två fall gällande förändringar i skolstukturen i Piteå kommun fastslagit att Barn och utbildningsnämnden har mandat enligt reglementet att göra förvaltningsorganisatoriska förändringar inom de ramar som fullmäktige fastställt. Dessa ramar är förutom budget, policyn Modell för attraktiv skola i Piteå kommun. Policyn har till syfte att säkerställa kvalitet i verksamheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för densamma samt att skapa goda förutsättningar för befolkningsutveckling i kommunen kopplat till skolans attraktivitet. Den säkerställer bland annat att elever har möjlighet att inom sin kommundel (nord, syd öst och väst) gå årskurserna F-9. Jag yrkar därför att kommunfullmäktige avslår motionen." Yrkanden Helena Stenberg (S): bifall till kommunstyrelsens förslag. Anders Nordin (SLP): bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Helena Stenbergs (S) förslag.

31 Sammanträdesprotokoll 31 (58) 112 Svar på interpellation (SLP) till miljö- och tillsynsnämndens ordförande Lars U Granberg (S) angående åtgärd av dåliga avloppssystem på landsbygden Diarienr 17KS60 Kommunfullmäktige anser interpellationen besvarad. Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) inkommer med ovan rubricerade interpellation och anför följande: Bakgrund: Under sensommaren och hösten 2106 gjorde miljöinspektörerna undersökningar om enskilda fastighetsägares avloppssystem. Nästan uteslutande berör det människor som bor på landsbygden. Kostnaderna är stora för att åtgärda dåliga avloppssystem till godtagbara sådana. För att kunna planera utifrån den egna ekonomiska situationen så är det rimligt att man i mycket god tid får information om den egna fastigheten. Men även om närliggande grannars eftersom man då har möjlighet att fundera över om man skall gå samman om en större gemensam anläggning. Ännu har inget utskick skett till de fastighetsägare som kontrollerats. Det måste betraktas som dåligt då det orsakar både funderingar, oro och svårigheter att planera utifrån den egna ekonomin. Med tiden kan uppgifterna bli mer eller mindre adekvata då en del kanske vidtar vissa förbättrande åtgärder. Här är därför ett antal frågor som gärna i sitt svar kan utvecklas lite mer för att få ökad tydlighet. Varför har man inte skickat ut undersökningsresultatet till berörda fastighetsägare? (så fort resultatet var gjort för en eller flera i direkt närområde så kunde resultatet skickats ut). När kommer man skicka ut resultatet till berörda fastighetsägare? Hur kommer man kunna hjälpa fastighetsägare med att åtgärda problemen? Har man avsatt pengar eller begärt tilläggsanslag från kommunstyrelsen eller på annat sätt i budgeten avsatt pengar eller på något annat sätt bidraga med resurser till hjälp för fastighetsägarna för att få till stånd acceptabla avloppssystem? (miljönyttan är för alla men kostnaderna belastar enskilda). Kommunfullmäktige beslutade att interpellationen får ställas och att kommunalrådet om möjligt besvarar interpellationen vid nästkommande sammanträde.

32 Sammanträdesprotokoll 32 (58) Svar på interpellation: Bakgrund, inventeringen: Under 2011 pågick ett arbete med att ta fram en Vatten- och avloppsplan för 15 av Piteås omvandlingsområden. Rapporten föregicks av ett inventeringsarbete som omfattar ca 900 fastigheter inom dessa 15 områden. Det finns även äldre inventeringsdata men informationen från inventeringen av dessa 900 får fortfarande anses som aktuella. Under sommaren 2016 inventerades ytterligare ca 800 avlopp. Varför har man inte skickat ut undersökningsresultatet till berörda fastighetsägare? Svar: Arbete pågår med att planera på vilka sätt som vi på bästa möjliga sätt med tillräckliga resurser kan hjälpa berörda fastighetsägare. Detta arbete är mycket omfattande och berör ett stort antal fastighetsägare. Vi vill inte i dagsläget gå ut med information till fastighetsägarna eftersom vi inte ännu vet på vilket sätt och inom vilken tid bristfälliga avlopp ska vara åtgärdade. När kommer man att skicka ut resultatet till berörda fastighetsägare? Svar: Svar på resultaten har börjat skickas ut. Hur kommer man kunna hjälpa fastighetsägare med att åtgärda problemen? Svar: De fastighetsägare som har funderingar om sitt avlopps status och vad denne kan göra kan ta kontakt med Enheten för Miljö- och Hälsoskydd för rådgivning. Har man avsatt pengar eller begärt tilläggsanslag från kommunstyrelsen eller på annat sätt i budgeten avsatt pengar eller på något annat sätt bidraga med resurser till hjälp för fastighetsägarna för att få tillstånd acceptabla avloppssystem? Svar: I den av Miljö- och tillsynsnämnden beslutade tillsynsplanen finns begränsat med tid inplanerat för arbete med enskilda avlopp. Vi har även skyldighet att inspektera/kontrollera andra verksamhetsutövare som betalar för tillsyn. Men det finns en plan att kunna växla upp arbetet med tillsyn inom enskilda avlopp där kan det kunna visa sig att det behövs resursförstärkning inom området. Även via samverkan med andra kommuner kan eventuellt resurser frigöras för detta arbete. Fram till 1998 fanns ett kommunalt bidrag att söka för förbättring av enskilda vatten och avloppsanläggningar men inte i dagsläget. Lars U Granberg Ordförande miljö- och tillsynsnämnden Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut.

33 Sammanträdesprotokoll 33 (58) 113 Svar på interpellation (SLP) till fastighets- och servicenämndens ordförande Marita Björkman-Forsman om skadegörelse i parkeringshuset Stadsberget Diarienr 17KS146 Kommunfullmäktige anser interpellationen besvarad. Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) inkommer med ovan rubricerade interpellation och anför följande: Bakgrund: Enligt referat i Piteå Tidningen kostade skadegörelsen i parkeringshuset Stadsberget kronor. En utveckling som tilltagit de första månaderna av Ett flertal anlagda bränder oroar polisen. Det finns en bunt anmälningar på polisens bord. Det har sniffats bensin i Stadsberget och enligt reportaget är det rotlösa ungdomar som eldat kablage och teknik på flera ställen. Det är mycket farligt om säkerhetsanordningarna då sätts ur spel och brand och rök därför inte kan detekteras. Farhågor: Skulle någon medvetet eller under rusets inverkan råka tända eld på en parkerad bil kan följderna bli katastrofala. Jag har därför följande frågor: Eftersom alla ärenden polisanmäls undrar jag hur många av dessa ärenden har blivit uppklarade? Kan mera övervakningskameror vara en effektiv åtgärd? Utifrån de kostnader som skadegörelsen hittills kostat och utifrån vad som kan förväntas och i förebyggande syfte; kan det vara en bra ide att anställa en vakt under de sista tre eller fyra timmarna som Stadsberget är öppet? Kaleidos verksamhet är ju delvis tänkt att vara en samlingspunkt för "rotlösa ungdomar". Finns någon möjlighet att Kaleidos personal eller volontärer kan hjälpa till med att få bort skadegörelsen på Stadsberget? Har du några andra åtgärder som kan vidtagas för att helt eliminera eller minska skadegörelsen på Stadsberget? Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas. Fastighets- och servicenämndes ordförande besvarar om möjligt interpellationen vid kommunfullmäktiges sammanträde.

34 Sammanträdesprotokoll 34 (58) Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut.

35 Sammanträdesprotokoll 35 (58) 114 Svar på interpellation (SLP) till miljö-och tillsynsnämndens ordförande gällande miljöfarliga microplaster och problem med konstgräs på fotbollsplaner och liknande Diarienr 17KS143 Kommunfullmäktige anser interpellationen besvarad. Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) inkommer med ovan rubricerade interpellation och anför enligt bilaga 17KS Kommunfullmäktige beslutade att interpellation får ställas. Miljö- och tillsynsnämndens ordförande besvarar om möjligt interpellationen vid kommunfullmäktiges sammanträde. Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir kommunfullmäktiges beslut. sunderlag Interpellation (SLP) till miljö-och tillsynsnämndens ordförande gällande miljöfarliga microplaster vilka ger problem med konstgräs på fotbollsplaner och liknande.