Sorteringsverket närmast kameran. Foto Arvika Nyheter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sorteringsverket närmast kameran. Foto Arvika Nyheter"

Julia Berglund
för 5 år sedan
Visningar:

1 Bränslehamnen Skapandet av de nya ytorna i hamnen som kom att bli kvarteret Hamnen slutfördes mitt i en depression. Troligen var det orsaken till att det inte blev någon större rusning till området för byggnadsändamål. Första företaget som etablerade sig i kvarteret var Bränsleaffären som i februari 1936 hade uppfört ett enkelt sorteringsverk för kol och koks i västra delen av kvarteret. Anläggningen som klarade av hektoliter per dag förbättrade väsentligt energiutnyttjandet av produkterna och besparade kunden en massa biprodukter som stybb och sten hette det. 1 Sorteringsverket närmast kameran. Foto Arvika Nyheter Hantering av oljeprodukter förekom i hamnområdet långt innan kvarteret hamnen existerade. Främst handlade det då om fotogen. Först var det enbart hantering av fat med enkel lagring som gällde. De första kända mer organiserade fotogenupplagen med lagring i tank är från åren 1917 och Då fick Västkustens petroleumaktiebolag respektive Svensk- Engelska råoljeaktiebolaget i Göteborg tillstånd att uppföra anläggningar i hamnen. Det första bolaget fick en anvisad plats på Västra Furunäset för arrendering i 25 år. Om det senare bolaget sägs bara att de fick tillstånd på samma villkor som Västkustens petroleum AB. 2 Exakt var de här företagen hade sina lager är osäkert, men de verkar ha legat på gränsen till eller inom det som kom att bli kvarteret Hamnen. Mer ordnade förhållanden för förvaring av motorbränsle krävdes också från ungefär samma tid. Tillstånd för anläggningar enligt system MACK med 2000 liters lagringskapacitet gavs till färghandlarna Ekblom & Wallin och Bröderna Jansson sommaren Det innebar att bensinpumpar började förekomma i Arvikas stadskärna. 3 Hanteringen av fat för oljeprodukter var fortfarande omfattande Flera handlare köpte och sålde både innehållet i faten och de tomma faten enbart. Upplagen var troligen spridda på olika platser för det förekom att fat stals från den ene handlaren och såldes till en annan! 4 Framme på 1940-talet så hade oljebolaget Standard oljeförråd i hamnen men även Centralföreningen var en stor leverantör av brännolja. 5 1 AN AN och AN AN AN AN , AN och AN

Efter andra världskriget växte en mer omfattande oljedepå upp på de ytor som fanns kvar i kvarteret hamnen. Det bestod av ett antal liggande cisterner av farmartankstyp på 30-35 kubikmeter vardera.

Kvarteret Hamnen mot väster under översvämningen 1951. Notera kolupplagen närmast i bild. Foto ur AN 19510516. Dålig repro från mikrofilm av G Olofsson.

Systemet var naturligtvis inte bra vare sig säkerhetsmässigt eller miljömässigt och det förekom talrika klagomål på allt oljespill som flöt omkring på gatan.

2 Efter andra världskriget växte en mer omfattande oljedepå upp på de ytor som fanns kvar i kvarteret hamnen. Det bestod av ett antal liggande cisterner av farmartankstyp på kubikmeter vardera. Försvarsanläggningarna i området tog en hel del plats i anspråk och närmast Centralföreningen lagrades oftast stora mängder kol så det var svårt att få oljeanläggningarna att räcka till. Kvarteret Hamnen mot väster under översvämningen Notera kolupplagen närmast i bild. Foto ur AN Dålig repro från mikrofilm av G Olofsson. När järnvägsspår drogs in på nuvarande Spårgatan 1946 så blev lösningen att lastning av tankbilar ofta skedde direkt från tankvagnarna. Flera vagnar stod nästan alltid utefter gatan. Systemet var naturligtvis inte bra vare sig säkerhetsmässigt eller miljömässigt och det förekom talrika klagomål på allt oljespill som flöt omkring på gatan.6 Spåret med tankvagnar till vänster under 1950-talet. Foto Erling Lundell g/m Per-Arne Lundell. Planering för en rationellare hantering fanns men problemet var Säffle kanals begränsade framkomlighet för större fartyg. Som förberedelse hade försvarsanläggningarna tagits bort I februari 1960 spekulerades det om en utbyggnad av kanalen som kunde möjliggöra en utökad oljehamn i Arvika. Lite av en chansning var det antagligen när Gulf redan under sensommaren 1960 började sätta upp fyra stora cisterner i hamnen. De nya behållarna som var meter höga inklusive ytterhöljet klarade kubikmeter vardera så lagringskapaciteten i hamnen ökade nästan trettio gånger. Cisternerna kom att ta emot både brännolja och bensin från fartyg. Det kom att dröja till slutet av november 1961 innan de första båtarna lossades vid Gulfs nya terminal. Den allra första båten smet igenom lite obemärkt på en lördag. 6 Muntliga källor, bland andra Tord Paulin. Foto och filminformation. 2

3 Men på söndagen kom Nycan med 182- och Gullmarstank med 198 kubikmeter olja. Senare i veckan anlände Nitro med ungefär samma volym. 7 Gulfs anläggning 1970 med spannmålssilon till höger. Bild Arvika Kommun. Problem med läckage från oljehamnen resulterade ibland i riktiga skådespel. Läckande olja från cisterner letade sig ut ibland ut i Kyrkvikens vatten, ibland via soptippen. Under något sånär kontrollerade former antändes ett sådant utsläpp av Arvika brandkår tisdag den 14 mars Resultatet blev dramatiskt, höga lågor och tjock stickande rök bredde ut sig över viken. Det visade sig vara så mycket olja att det inte gick att bränna allt. Någon bra metod för att ta reda på oljeutsläpp fanns inte, en framtida bättre avloppsrening ansågs kunna eliminera problemet. 8 I januari 1963 var det högtryck på försäljningen hos Ahlmarks I hamnen. Koks och ved levererades så fort som det gick att få fram det och naturligtvis olja. Koksen såldes det fortfarande mest av men försäljningen av ved och olja var också betydande. 9 Oljedelen var på uppgång och i juni 1964 offentliggjordes att också Ahlmarks skulle satsa på en ny Cistern i Arvika som komplement till den lilla på 250 kbm som tidigare byggts. Den nya var betydligt större än Gulfs fyra tidigare uppförda. Den rymde 4150 kubikmeter var 13 meter hög och 70 meter i omkrets. Kontors och administrationsbyggnader skulle uppföras samtidigt. En andra cistern av samma format planerades längre fram i tiden, men den blev aldrig verklighet. 10 Senare delen av november 1964 var Ahlmarks cistern full för första gången. Det hade krävts 17 fartygslaster under sommarsäsongen för att få fullt, avslutande fartyg Tankö hade bidragit med 4 av de frakterna. 11 Säsongen 1965 installerade Ahlmarks värme i sin cistern. Problem med leveranserna av kall olja eliminerades nu. Samtidigt så upphörde sjötransporten av kol och koks till Ahlmarks. De närmare hektoliter som beräknades komma till Arvika för bolagets räkning kom nu enbart med bil och tåg. 12 I oktober 1965 invigdes den nya Ahlmarksanläggningen officiellt. Då var kontorsdelen med två kontor, expeditionslokaler och personalutrymmen klara. 7 AN , AN och AN AN AN AN och AN AN AN

En lagerlokal som även lämpade sig för utställningar hade också färdigställts. Invigningen skedde med flaggning både till lands och till sjöss.

Kvarteret Hamnen 1981 med Centralföreningen t.h. Oljeterminalerna t.v. kommunalt och privata plåtskjul ned t.v. Enligt stadsplan 1981 ur AN 19811005.

När det nya seklet närmade sig så överfördes oljetransporterna allt mer till tankbilar och en mindre del till järnväg. Oljeterminalernas tid i Arvika närmade sig därmed sitt slut.

4 En lagerlokal som även lämpade sig för utställningar hade också färdigställts. Invigningen skedde med flaggning både till lands och till sjöss. Till sjöss sköttes det av Tankö som lämpligt kom in med full last. 13 Ahlmarkskontoret vid Kolgränd före Spårbygge till skroten i kvarteret Kranen pågår. Foto Anders Hjerpe. Kvarteret Hamnen 1981 med Centralföreningen t.h. Oljeterminalerna t.v. kommunalt och privata plåtskjul ned t.v. Enligt stadsplan 1981 ur AN Med anknytning till oljeterminalerna fanns under 1990-talet en självbetjäningspump för diesel vid Spårgatan. Fram till den här tiden var kvarteret i sitt mest brukade skede. När det nya seklet närmade sig så överfördes oljetransporterna allt mer till tankbilar och en mindre del till järnväg. Oljeterminalernas tid i Arvika närmade sig därmed sitt slut. I mars 2002 togs beslut att de depåer som då ägdes av Svenska Shell skulle bort. Den 29 april samma år sades arrendeavtalen upp ett år i förtid och kommunen löste in Shells byggnader för kronor. I oktober började cisternerna rivas. En del provtagning för analys av markföroreningar inleddes omgående. Första delen av 2003 revs byggnader vid depåerna och analysen av marken skulle vara klar före maj månads utgång. 14 När transporterna av olja med båt upphört så anlades en pumpstation för lossning av järnvägstankvagnar till bil norr om Spårgatan. Anordningen brukades något år men ersattes sedan av enbart biltransporter. 13 AN Malmeström Therese. Furunäset. Högskoleuppsats. Karlstad Billaga 1, 2 och 3. 4

5 Pumpstatioinsfundamenten i maj Foto Göran Olofsson. 5

Relevanta dokument

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd