6. Information om stödboende Emil Gusteus, enhetschef. 8. Förslag till förändrad organisation av Lärcentrum och arbetsmarknadsavdelning Dnr 2017/IN211

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Onsdagen den 25 oktober 2017 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Återrapport avseende arbete med kompetens och stabilitet inom enheten Barn och Familj Dnr 2016/IN Fråga om överskott för budget och skuldrådgivning Dnr 2017/IN207 Föredraganden Annette Alexandersson, enhetschef Anna Österlund, enhetschef 6. Information om stödboende Emil Gusteus, enhetschef 7. Inriktningsdokument ungdomsmottagning Dnr 2017/IN Förslag till förändrad organisation av Lärcentrum och arbetsmarknadsavdelning Dnr 2017/IN211 Sven Bergelind, socialchef Sven Bergelind, socialchef 9. Budgetuppföljning Sven Bergelind, socialchef 10. Information om kommuntal för flyktingmottagning Sven Bergelind, socialchef 11. Dialog budget 2018 & verksamhetsplan Information 13. Anmälan om inkomna skrivelser 14. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande

2

3

4

5

6

7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Återrapport avseende arbete med kompetens och stabilitet inom enheten Barn och Familj Dnr 2016/IN147 Sammanfattning Under Individnämndens sammanträden den 27 maj 2016 informerades nämnden om det arbetet som pågår lokalt men även inom GR för att skapa kompetens och stabilitet inom myndighetsutövningen Barn och Unga. Individnämnden beslutade att återrapportering skulle ske efter ett år med det lokala arbetet med kompetens och stabilitet. Drygt ett år har gått och mycket har hänt framför allt på regional och nationell nivå. Nedan redovisas hur arbetet fortlöper lokalt, regionalt och nationellt. Lokalt arbete Med start redan år 2014, bestämde vi oss för att skapa ordning och reda, att tillgodose medarbetarnas behov av kompetensutveckling och att skapa en rimlig arbetsbelastning för medarbetarna. Vår hypotes var att detta skulle ligga till grund för att öka kvalitén i arbetet och därmed också skapa förutsättningar för att personal ville stanna kvar och fortsätta jobba i Lilla Edet. Det finns många sätt att göra detta på men vi bestämde oss för att arbeta Lean-inspirerat, att finna och reducera tidstjuvar, att visualisera de processer vi befann oss i, att tydliggöra det uppdrag vi har. Vi beslutade oss, tillsammans med hela IFO, för att bli Sveriges bästa socialtjänst. Vi organiserade om oss för att kunna möta medborgares behov och lagstiftarens krav på ett mer effektivt sätt. När denna större förändring i arbetssätt och tänk sjösattes valde ett antal socialsekreterare att söka sig vidare till andra arbetsplatser, de vi rekryterade då och de vi fortsatt har rekryterat har varit fullt medvetna om den resan vi befinner oss på och har valt att följa med och att bidra. Samstämmigt har de uttryckt att ett av skälen till att påbörja eller stanna kvar på en tjänst inom Barn och familj har varit det tydligt uttalade utvecklingsarbetet med ett tydligt mål. Det senaste året har vi egentligen bara fortsatt göra det vi gjort i några år, skillnaden är att vi nu börjar se tydliga positiva effekter. Jag kommer vidare att redovisa vad vi gör och därefter tydliggöra effekterna vi ser. Arbetet avser kompetens, vilket även innefattar kvalitet och rättssäkerhet, och stabilitet vilket även innefattar arbetsmiljö och delaktighet. Det vi gör, som är en medveten handling är följande: Kompetens Vi har prioriterat utbildningar gällande barnsamtal, socialrätt och medverkan i Yrkesresan. Dessutom erbjuds alla utbildning i ICDP och MI. Vi har återkommande

9 tematräffar där personalgruppen samlar kunskap, befäster kunskap och/eller återaktualiserar redan befintligt kunskap. Dessa tematräffar återkommer varje månad med uppehåll under sommaren. Vilka tema som ska avhandlas avgörs utifrån behov. Behoven synliggörs i samtal med metodstödjaren, under ärendegenomgångar med enhetschef, genom öppen kommunikation och genom att vi upptäcker brister och misstags som begås. sid- 2 - Kvalitet Rutiner skapas, revideras och implementeras fortlöpande. Internkontroller görs. Klagomål och anmälningar till IVO diskuteras och används som lärande exempel. Stor vikt läggs vid att uppmuntra och tillse att medarbetarna använder och följer de handböcker som socialstyrelsen tillhandahåller likaväl som de interna rutiner vi har. Målen och uppdraget hålls levande genom målstyrningstavlan där möte sker en gång per månad. Rättssäkerhet Lean-tavlan används som ett levande verktyg. En Lean-tavla visualiserar de pågående utredningarna. Visualiseringen tydliggör varit i processen varje enskilt ärende befinner sig. Det är till stor hjälp för de nya på så sätt att processtegen som återfinns på tavlan ger ett stöd i att veta vart man är och vart man ska och vad en utredning ska innehålla. Tavlan ger också ett stöd i att få en rimlig överblick om hur lång tid varje moment kan tänkas ta. Den ger ett stöd i att förstå och kunna planera återstående utredningstid. Den hjälper till att få med alla viktiga moment som bör finnas med i en utredning. Den hjälper även enhetschef och personalgrupp att fördela ärenden samt stötta uppenskilda medarbetare vid behov. En tavla gällande uppföljningar av öppenvårdsinsatser har precis tagits i bruk. Förhoppningen finns att denna tavla ska få samma effekter som Lean-tavlan avseende utredningar. Vidare så hålls årligen genomgångar kring rättssäkerhet. Fokus ligger då på de avsnitt där det bedöms mest behövligt. I den vardagliga dialogen och metodstödet upprätthålls medvetenheten om rättssäkerhetens betydelse. Stabilitet IFO s ledning har en medveten strategi att ta tillvara på den enskilde medarbetarens kompetens och vilja att utvecklas. Det finns även en medvetenhet kring att skapa en organisation som ger en rimlig arbetsfördelning inom hela IFO. Genom att skapa tjänster med rimlig arbetsbelastning ökar vilja att fortsätta jobba inom kommunen. Vi organiserar oss med syfte att underlätta medborgarnas kontakt med IFO oavsett vilken eller vilka enheter man möter. Vi arbetar för att rutiner och stöd ska vara lättillgängliga. Politiken har genom att besluta om fler tjänster de senaste åren möjliggjort en rimlig arbetsbelastning. Arbetsmiljö Var tredje månad görs riskbedömningar tillsammans med personalen. Alla socialsekreterare har varje månad en inbokad tid med sin chef där arbetsbelastning, arbetsmiljö och därtill hörande frågor tas upp. Metodstöd finns kontinuerligt. Möjlighet till eget kontorsrum finns för dem som så önskar. Genomgång av den fysiska arbetsmiljön sker årligen. I diskussioner om arbetsmiljö återkommer behovet av att ha en tillgänglig chef. För att tillgodose detta och för att undvika oklarheter med olika direktiv har IFO s ledning valt att sitta i ett kontorslandskap. Detta gör att det alltid är lätt att få tag på en chef, det gör även att cheferna har större inblick i vad de olika enheterna står inför. sid 2/6

10 sid- 3 - Delaktighet De olika processtegen på Lean-tavlan har tagits fram tillsammans med arbetsgruppen, de revideras och ändras tillsammans med arbetsgruppen. Lösningar för att komma tillrätta med tidstjuvar hittas tillsammans med arbetsgruppen. Mötena kring Lean-tavlan tydliggör även behov hos den enskilde medarbetaren, behov i form av hjälp och/eller stöd. Arbetsgruppen kommer allt som oftast själv fram till hur de kan hjälpa varandra vid dessa möten. Under en utvecklingsdag tog vi fram hur vi ska bryta ner nämndens mål för att förena dem med vårt uppdrag. Gemensamma möten kring målsyrningstavlan, där dessa är uppsatta, håller målet och hur vi når dit levande. På denna tavla finns även möjlighet att komma med idéer om hur vi ska effektivisera och förfina vårt arbete. Ärendefördelning sker gemensamt på gruppmöten. Högst sannolikt har arbetssättet och synsättet även bidragit till flertalet omedvetna handlingar i rätt riktning. Regionalt arbete GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, har tagit fram ett utvecklingsprogram för socialsekreterare inom myndighetsutövning Barn och Unga. Programmet går under benämningen Yrkesresan. Målsättningen är att alla socialsekreterare oavsett erfarenhet och behov ska kunna ingå i Yrkesresan och därigenom öka sin kompetens och sitt yrkeskunnande. GR anordnar även flertalet andra utbildningar gärna i dialog med de olika medlemskommunerna och utifrån deras behov. GR har anordnat föreläsningar med fokus på kompetens och stabilitet inom den sociala barn och ungdomsvården vilket skapat arenor för de olika kommunerna att dela erfarenheter och lösningar. De förmedlar kontakt vilket gjort att vi i Lilla Edet tagit emot studiebesök från andra kommuner avseende hur i på vårt Lean-inspirerade sätt angripit utmaningen att skapa kompetens och stabilitet. Nationellt arbete Den statligt tillsatta utredningen med Cecilia Grefve som frontfigur lider mot sitt slut. De kom med 10 förslag till regeringen som resulterade i nio regeringsuppdrag. Det 10:e förslaget bereds inom socialdepartementet. Flera av förslagen är mycket intressanta och vi har alla anledning att följa fortsättningen. Dessa 10 är: 1. Finansiering av stöd för användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården. 2. Tidiga och samordnade insatser. 3. Säkra skolgång för barn och unga som är placerade utveckling av SiSam. 4. Analys om den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppdrag även bör omfatta den sociala barn- och ungdomsvården uppdrag i regleringsbrev 2017 till Socialstyrelsen. 5. Klargöra möjligheterna att hålla anmälningar som inte leder till utredning systematiskt sökbara Beredning pågår inom regeringskansliet. 6. Överlämnande av uppgifter som innefattar myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården till annan kommun uppdrag i regleringsbrev 2017 till Socialstyrelsen. 7. Medel för utvecklingsarbete för att förbättra dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården. 8. Medel för utvecklingsarbete gällande digitalt stöd inom den sociala barn- och ungdomsvården. sid 3/6

11 sid Medel för ett forskningsprojekt om tidiga och förebyggande insatser i den sociala barn- och ungdomsvården. 10. Utvecklingsprojekt för att behålla och rekrytera socionomer inom den myndighetsutövande socialtjänsten. För en kort sammanfattning vad de olika uppdragen innebär se bilaga 1. Dessutom har vi kunna rekvirera pengar från statligt håll avseende utbildning 2016 samt ökad bemanning 2016 och Bl.a. finansieras en av tjänsterna i mottaget, en av tjänsterna inom administrationen samt en ny tjänst på barn och familj från hösten 2017 genom dessa pengar. Positiva effekter Vi kan se flera positiva effekter. Genom Lean-tavlan ser vi inte bara att de lagstadgade utredningstiderna hålls utan även att utredningstiderna kortas. Vi ser att rättssäkerheten ökas genom att vi utreder det vi ska utreda d.v.s. det finns en röd tråd från anmälan/ ansökan till beslut eller förslag till beslut. Genom tavlan upplever socialsekreterarna en ökad kontroll vilket bidrar till minskad stress och därmed en mer tilltalande arbetsmiljö. Möten kring processtavlan har glädjande nog även bidragit till en öka öppenhet mellan kollegorna och en större benägenhet att hjälpa och ta emot hjälp. Erfarenheter delas på ett otvunget och generöst sätt. Såväl medarbetare som enhetschef och metodstödjare får en större överblick om hur omfattande utredningsarbetet är samt hur stor arbetsbelastningen är. Detta har bland annat bidragit till att fler tjänster tillkommit. Det medvetna och uttalade utvecklingsarbetet med ett tydligt mål; att bli Sveriges bästa socialtjänst har bidragit med ett engagemang hos medarbetarna vilket har spridit sig på olika sätt. I de senaste rekryteringarna vi gjort har Lilla Edets rykte om att vara en bra arbetsplats med en genuin tanke om arbetsmiljön samt ett väl genomtänkt utvecklingsarbete varit en tydlig faktor. Vi ser en ökad rörlighet emellan de olika arbetsgrupperna snarare än bort från kommunen. Den mest tydliga positiva effekterna, förutom medarbetarnas klart förbättrade arbetsmiljö och mående, som vi ser är kvalitén på det vi gör. Vi ser det genom att ärendena pågår kortare tid, de återkommer mer sällan, vilket tyder på att utredningarna påvisat behoven och insatserna varit de rätta. Vi ser det genom att klagomålen och anmälningarna till IVO minskat avsevärt. Kritiken vi får från IVO i de granskade ärendena är kraftigt minskad. De nyinrättade socialsekreterartjänsterna på enheten gör att den enskilde medarbetaren har en möjlighet att faktiskt jobba intensivt i sina ärende, de upplever en kontroll och en möjlighet att använda sig av sin profession vilket bidrar till att man mår bättre, stressar mindre, finner en större tillfredsställelse och att man vill stanna kvar och utveckla sig själv, arbetet och organisationen vidare. Vidare kan vi se att den tjänst som tillkom i mottaget utifrån pengar från den statliga bemanningssatsningen har bidragit till att vi gör mer välgrundade förhandsbedömningar vilket underlättar den fortsatta processen. Ett starkt mottag ger arbetsro åt enheterna. Dessutom har fokus på kompetens och stabilitet gett en överblick och en övergripande uppsikt över vad som fungerar, vad som inte fungerar och därmed behöver utvecklas. sid 4/6

12 sid- 5 - De största vinsterna vi gjort är att vi fått glädje i arbetsgruppen och barn som fått hjälp/stöd. Vi avslutar fler familjer som upplever sig respektfullt bemötta och hjälpta av kontakten med socialtjänsten. Försvårande omständigheter Vi står fortfarande inför stora utmaningar och bryderier. Några av dem är behörighetskrav på socialsekreterare, IVO och rekryteringssvårigheter. Vi har haft och har stora svårigheter att rekrytera socionomer vilket gjort att vi anställt bland annat socialpedagoger och kulturvetare till socialsekreterartjänster inom myndighetsutövning barn och unga. Vår bedömning är att de gör ett fullgott arbete och bidrar med fler perspektiv i diskussionerna. Vi har skickat in dispensansökningar avseende dessa medarbetare till socialstyrelsen. Vi har fått avslag på de två vi fått svar på hittills. En översyn av behörighetskraven pågår och ett nytt förslag är ute på remiss. En förhoppning finns att de nya behörighetskraven blir mer möjliga att uppnå. Som det är nu är det näst intill omöjligt att uppnå de behörighetskrav som ställs på de som har annan examen än socionom. En stor fråga är vad som sker om vi inte får dispens. Vi har vid två tillfällen fått föreläggande om vite på en miljon kronor från IVO för att vi inte kunnat hålla tidsgränserna på utredningarna. Vid senaste tillfället var det ett fåtal utredningar som låg efter p.g.a. en sjukskrivning. Vi har nu fått ytterligare en tjänst och hoppas kunna undvika detta i fortsättningen. Ett föreläggande om vite, även om de hittills inte utdömts, försätter oss inte bara i risken att få en ofantlig kostnad det påverkar också arbetet negativt. Inta bara det att vi tvingas skynda på och dra ner på kvalitén på arbetet vi utför utan även att förhållningssättet och incitamentet till att genomföra en utredning blir att hålla IVO borta snarare än att faktiskt identifiera behoven hos barnen och erbjuda rätt stöd. I förlängningen påverkar det arbetsmiljön och den enskilde medarbetarens motivation att stanna kvar i yrket negativt på grund av den stresspåverkan det innebär att ha ett vite hängande över sig. Många gånger kan man använda sig av IVO s granskningar som en lärande process och som en möjlighet att kunna göra ett mer kvalitativt arbete men vitesförläggande av denna dignitet tvingar oss snarare att lära oss hur man tar genvägar än hur man förfinar och utvecklar arbetsmetoder. Vi har svårigheter att rekrytera även om det blivit lättare. Få personer med rätt kvalifikationer och drivkraft söker våra utannonserade tjänster. Detta beror inte enbart på Lilla Edet som kommun med fördelar och nackdelar utan kanske främst på att det råder brist på socionomer som vill arbeta med myndighetsutövning Barn och Unga. Vi konkurrerar med större kommuner med bättre förutsättningar, även om vi kan erbjuda en många gånger bättre arbetsmiljö. Hur skapar vi en attraktiv arbetsplats med de förutsättningar vi har? Hur kan vi få de (få) socionomer som vill arbeta med myndighetsutövning att välja oss som arbetsgivare? Slutligen kan vi konstatera att vi kommit en bra bit på vägen mot att ha en stabil och kompetent enhet med myndighetsutövning Barn och Unga men vi har lång väg kvar innan vi fullt ut nått målet. Vi kan konstatera att vi har möjligheten att nå dit om vi fortsätter att medvetet arbeta på den väg vi valt. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden noterar informationen. sid 5/6

13 sid- 6 - Annette Alexandersson Enhetschef Lotte Mossudd Verksamhetschef Beslutet expedieras till Annette Alexandersson Lotte Mossudd Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 6/6

14 1. Finansiering av stöd för användardriven innovation i den sociala barnoch ungdomsvården Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Landsting medel för att vidareutveckla arbetsformer som konkret stödjer användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården. Målet är att ge kommunerna verktyg för medskapande, för att nå en kontinuerlig förnyelse i den sociala barn- och ungdomsvården med invånaren som medskapare. Verktygen ska göra det möjligt att nå en social barn- och ungdomsvård av god kvalitet. Utvecklingsprojektet för en användardriven innovation kommer utföras tillsammans med Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården och i skrivande stund deltar minst 30 kommuner i arbetet. 2. Tidiga och samordnade insatser Regeringen ger Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsam-mans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Uppdraget ska genomföras utifrån ett barnrätts-, funktionshinders-, och-, jämställdhetsperspektiv. Barn, föräldrar och vårdnadshavare ska ses som viktiga resurser och ska ges möjlighet till delaktighet i utvecklingsarbetet. Som en del i uppdraget ingår att kartlägga och identifiera goda exempel och framgångsfaktorer samt juridiska och strukturella hinder för samverkan. Inom ramen för uppdraget ingår också att följa upp och utvärdera samt sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer. Regeringen bedömer att en väl utvecklad och fungerande samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten är nödvändig för att barn och unga som är i behov av tidiga och samordnade insatser ska få sina behov tillgodosedda. 3. Säkra skolgång för barn och unga som är placerade utveckling av SiSam Regeringen uppdrar åt Statens skolverk (Skolverket), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Socialstyrelsen att anpassa en modell för skolsamverkan för elever som placeras på särskilda ungdomshem (den så kallade SiSam-modellen) till att även omfatta barn och unga som är placerade i familjehem, jourhem, i andra hem för vård eller boende (HVB) och stödboende. I arbetet med att anpassa modellen ska även barn och unga som vistas i skyddat boende samt ensamkommande unga som fyllt 18 år men inte 21 år, och för vilka det inte längre finns ett beslut om placering, inkluderas. Syftet är att skapa kontinuitet i skolgången för barn och unga inom dessa placeringsformer. En fungerande skolgång är en viktig faktor för alla barn och har stor betydelse för deras möjligheter i framtiden. Barn som växer upp i samhällsvård har som grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. De löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan.

15 4. Analys om den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppdrag även bör omfatta den sociala barn- och ungdomsvården uppdrag i regleringsbrev 2017 till Socialstyrelsen Socialstyrelsen ska analysera de rättsliga förutsättningarna och analysera de ekononomiska konsekvenserna, samt för- och nackdelar med, att utvidga medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppdrag till att även omfatta den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet är att bidra i det systematiska kvalitetsarbetet samt att avhjälpa brister inom hälso- och sjukvårdsområdet för barn och unga, såväl under utredning som under placering. Uppdraget ska genomföras i samråd med den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och med andra relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet). 5. Klargöra möjligheterna att hålla anmälningar som inte leder till utredning systematiskt sökbara Beredning pågår inom regeringskansliet. Det finns ett behov av ledning kring vilka möjligheter socialnämnden har att hålla anmälningar om oro för barn ordnade på ett sådant sätt att de gör dem sökbara utan att det strider mot reglerna om personuppgifter. Frågan är central för barns skydd. 6. Överlämnande av uppgifter som innefattar myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården till annan kommun uppdrag i regleringsbrev 2017 till Socialstyrelsen Socialstyrelsen ska, utifrån gällande rätt, redogöra för möjligheterna för en kommun att överlämna uppgifter som innefattar myndighetsutövning, i den sociala barn- och ungdomsvården, till en annan kommun. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten göra en konsekvensanalys av möjligheten att överlämna uppgifter som innefattar myndighetsutövning till annan kommun. Regeringen anser att det är viktigt att klargöra vilka möjligheter kommuner har att överlämna aktuella uppgifter till annan kommun. Utgångspunkten är att barn och unga får stöd, hjälp och skydd oavsett var de befinner sig. I uppdraget ingår att inhämta upplysningar från regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra relevanta aktörer. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) 7. Medel för utvecklingsarbete för att förbättra dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Landsting medel för att i enlighet med dess ansökan bedriva ett utvecklingsarbete för förbättrad dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet med utvecklingsarbetet är att

16 underlätta och effektivisera dokumentationen i barn- och ungdomsärenden. Projektet ska undersöka hur gällande dokumentationskrav omsätts i praktiskt arbete i syfte att dokumentationen blir relevant och ändamålsenlig i enskilda barn- och ungdomsärenden. Regeringen vill bidra till att förbättra socialtjänstens förutsättningar och stärka kommunerna i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården. Det är även angeläget att stödja utvecklingen kring att barn blir mer delaktiga i beslut som rör dem. Ett stöd i hur dokumentation bäst görs kan leda till att verksamheten blir mer främjande för både barn och unga samt medarbetare och kan i längden bidra till att personalomsättningen av socialsekreterare minskar. 8. Medel för utvecklingsarbete gällande digitalt stöd inom den sociala barn- och ungdomsvården Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medel för att i enlighet med dess ansökan stödja utvecklingen inom socialtjänsten av digitalt stöd inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet med det utvecklingsarbetet är att undersöka om taligenkänning kan användas inom den sociala barn- och ungdomsvården för att frigöra socialsekreterares tid för exempelvis samtal med barn och unga. Taligenkänning är ett dikteringssystem som främst används inom hälsooch sjukvården. Journalanteckningar skrivs in samtidigt som de dikteras. Detta kan bidra till att barn, unga och vårdnadshavare blir mer delaktiga i dokumentationen. Försöksverksamheten ska bland annat undersöka om taligenkänning medför att dokumentationen blir mer effektiv och tidsbesparande samt mer transparant. 9. Medel för ett forskningsprojekt om tidiga och förebyggande insatser i den sociala barn- och ungdomsvården Regeringen har beslutat att bevilja Växjö kommun medel för att utföra ett forskningsprojekt om tidiga och förebyggande insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Genom verksamhetsnära tvärvetenskaplig forskning vill Växjö kommun följa upp och utvärdera ett samarbetsprojekt om tidiga och förebyggande insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet är att belysa och analysera framgångsfaktorer inom samverkansprojektet. Redovisas 29 september Utvecklingsprojekt för att behålla och rekrytera socionomer inom den myndighetsutövande socialtjänsten Regeringen har beviljat Uppsala kommun medel under 2016 och 2017 för att tillsammans med Akademikerförbundet SSR samt Vision genomföra ett utvecklingsprojekt för att behålla och rekrytera socionomer inom den sociala barnoch ungdomsvården. Syftet är att vända rekryteringstrenden och bli en attraktiv arbetsgivare för socionomer. Uppdraget följs av forskare. Redovisas den 31 mars 2018.

17

18 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN207-1 Fråga om överskott för budget och skuldrådgivning Dnr 2017/IN207 Sammanfattning Lilla Edets kommun köper tjänsten Budget och skuldrådgivning av Stenungsunds kommun där man har två heltidstjänster till uppdraget. På grund av en vakans där under året har man ett överskott på ca 300 tkr som man nu vill använda för att korta de köer till Budget och skuldrådgivning som uppstått. Av detta är Lilla Edets del 22,5% vilket är ca 60-70tkr. Bemanningsproblemet berodde på en föräldraledighet där vikarien sade upp sig och man valde att gå en person kort istället för att ta in och lära upp en ny person för den period som återstod innan den föräldralediga var tillbaka i tjänst. Ärendet Stenungsunds kommun ska enligt avtalet med Lilla Edet betala tillbaka eventuellt överskott till kommunerna som omfattas av avtalet. Det man önskar göra är att anställa en person till under 8-10 månader för att korta köerna och därefter vara i fas. Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Lilla Edets kommuns del av överskottet för budget och skuldrådgivning 2017 enligt avtal med Stenungsunds kommun på ca tkr används 2018 istället för att som enligt avtal återbetalas till Lilla Edets kommun. Anna Österlund Enhetschef Beslutet expedieras till Individnämnden enhetschef Anna Österlund Beslutet delges Verksamhetschef IFO

19 Sida 1 av 1 PM stöd inför begäran att överföra medel från 2017 till 2018 för konsumentrådgivning Budget- och skuldrådgivningen hade inför 2017 målet att minska kön av klienter till budget- och skuldrådgivningen. Med anledning av att en årsarbetare, utav två, varit vakant under större delen av 2017 har inte detta mål uppnåtts. Verksamheten har stort behov av att minska kön. Idag är kön upp till 9-10 månader lång för att få besöka en budget- och skuldrådgivare. Konsumentkontoret önskar att få ta med överskottet från 2017 till 2018 för att kunna visstidsanställa ytterligare en handläggare under 8-10 månader för att arbeta bort kön som i nuläget är orimligt lång. Vårt avtal med samarbetskommunerna gäller både budget- och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning men överskottet härrör helt och hållet från budget och skuldrådgivningen som under 2017 haft en vakant tjänst. Överskottet prognostiseras till totalt ca kr för samtliga fyra samarbetskommuner Detta innebär i sin tur cirka kr för Lilla Edet, Orust och Tjörn där delen av avtalet är 22,5%, och cirka rör Stenungsund vars andel är 32,5%. Antalet personer som söker budget och skuldrådgivning har ökat också med anledning av att skuldsaneringslagen förändrades i november 2016 och möjligheten har utökats att söka skuldsanering. Varje år träffas kontaktpersoner för de fyra samarbetskommunerna. Under september månad träffades Doris Eliasson, Kanslichef och Helena Maxon, Enhetschef för Stenungsunds kommun samt Juan Navas Carcia, Avdelningschef IFO, individ o familj Tjörn, Kristina Bexér, handläggare MBS, Orust, Anita Jacobsson, Chef MBS, Orust, Anna Österlund, EC IFO, försörjning, mottagn o adm Lilla Edet. Kontaktpersonerna ser vikten av att tillfälligt öka bemanningen vid budget- och skuldrådgivningen och stödjer därför förslaget att överföra 2017 medel till Om extra resurs kan tillsättas enades arbetsgruppen om följande mål 2018: Korta kötiden för sökande till 10 veckor. Dvs de som tar kontakt skall få möjlighet till ett besök inom 10 veckor. Familjer där det finns minderåriga barn och det finns hot om avhysning skall prioriteras och erbjudas besök inom 2 veckor. (Särskild hänsyn till barnperspektivet) Kommunerna kan vid behov bjuda in ansvariga för verksamheten för att informera ansvariga politiker. Förslagsvis en gång/år alternativt en gång vart annat år. Konsumentrådgivaren skall en gång/år erbjuda varje kommun tillfälle att bjuda in till en informationsträff kring konsumentfrågor. Doris Eliasson, Kanslichef Helena Maxon, Enhetschef

20

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Inriktningsdokument ungdomsmottagning Dnr 2017/IN071 Sammanfattning Samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom beslutade den 22 september 2017 att anta ett inriktningsdokument för Lilla Edets kommun bör teckna nytt avtal om ungdomsmottagning i enlighet med inriktningsdokument. Ärendet Samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom beslutade den 22 september 2017 att anta ett inriktningsdokument för Detta är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Inriktningsdokumentet bör ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning. Inriktningsdokumentet grundar sig på tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland och på Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) handbok. Det nuvarande avtalet mellan Västra Götalandsregionen och Lilla Edets kommun avseende ungdomsmottagning i kommunen gäller fram till och med 31 december Västra Götalandsregionen är huvudman för verksamheten. De avtal Västra Götalandsregionen har med de olika kommunerna har hittills sett olika ut och kostnadsfördelningen mellan kommun och region har varierat från att en kommun betalt ca 10% och regionen ca 90% till att kommunen betalt drygt 40% och regionen knappt 60%. Lilla Edets kommun betalar för närvarande 10%. I det nya inriktningsdokumentet står att kommunerna ska stå för 25% och regionen för 75%. För Lilla Edets kommun innebär detta en betydande kostnadsdsökning är kostnaden ca 115 tkr och för 2018 är den preliminära siffran 278 tkr. Beslutsunderlag Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

22 sid- 2 - Arbetsutskottets beslutsförslag till individnämnden Individnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att anta det av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom beslutade inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar för Lotte Mossudd socialchef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen sid 2/2

23 Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom

24 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt för befolkningen som helhet. Trots detta ökar skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingen av unga människors hälsa och välbefinnande skiljer sig från utvecklingen av hälsan befolkningen i övrigt. Sedan1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Första ungdomsmottagningen i Sverige startades 1970, därefter spred sig idén om en mottagning särskilt inriktad mot ungdomars fysiska och psykiska hälsa snabbt över landet. Målet med ungdomsmottagningarna har allt sedan starten varit att arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomar. Området kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del av arbetet. Mottagningarna har genom åren också fått en allt större utmaning i att arbeta tydligare med psykisk hälsa och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Idag är det tvärprofessionella arbetssättet väl etablerat och fördelningen mellan medicinskt och psykosocialt uppdrag relativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitiken i Sverige är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomstiden är en brytningstid mellan barndom och vuxenlivet. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomsmottagning är en viktig arena för att kunna uppfylla det nationella målet och för att skapa jämlik hälsa inom Västra Götaland. Ungdomar kan inte ses som en homogen grupp med lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskap om vilka ungdomarna är och deras livsvillkor, behöver utvecklas ur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behov av ökade och anpassade insatser för asylsökande och andra nyanlända unga måste beaktas i ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Inriktningsdokumentet bör ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och ska vara känt av personalen vid ungdomsmottagningen. Inriktningsdokumentet grundar sig på tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland och på Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) handbok. Ungdomsmottagningar i Västra Götaland har att följa gällande och för verksamheten relevant lagstiftning samt författningar. 2

25 2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledande för verksamheten är FN:s förklaring om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningen. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet, deras frågor och problem ska respekteras och tas på allvar. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetet förhållningssätt ska prägla verksamheten. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att utgå ifrån det friska hos individen och se till hens styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde. Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av och samspelar med miljön. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetsyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanshand den unge ingår i. 3 Övergripande mål Alla ungdomar ska kunna få hjälp och bli stärkta i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen ska var en lättillgänglig arena för ungdomarna, där ungdomars behov och de lokala förutsättningarna ska vara i fokus Alla unga ska uppfatta att ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Alla unga har utifrån ett rättighetsperspektiv rätt till information, kunskap, stöd och behandling inom ungdomsmottagningen. En psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn ska prägla verksamheten. Ungas fysiska och psykiska hälsa ska förbättras Ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska stärkas. 3

26 4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och få hjälp med alla slags frågor; ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och anpassad efter ungdomars behov. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete som är en del av det som ofta benämns som första linjens hälso- och sjukvård. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Ungdomsmottagningarna behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Många unga under 18 år söker sig själva till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har att följa gällande lagstiftning, barnkonventionen mm utifrån den unges bästa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på den unges uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling/tidiga insatser inom området sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa. Ungdomsmottagningen ska uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor, såsom riskbruk av alkohol, droger, sex, spel mm Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demografi identifieras dels på strukturell och övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetens innehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. Ungdomsmottagningen är till för alla unga till och med 24 år. 5.2 Ungdomsmottagningens huvudområden: Levnadsvanor och livsvillkor Samlevnad och relationer Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Psykisk hälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: bedöma om ungdomsmottagning är rätt vårdnivå rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp utåtriktat arbete på gruppnivå, t.ex. besök av klasser, besök på skolor och andra arenor för unga erbjuda adekvat kunskap om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda kondomsamtal, preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebygga och ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditet samt vid abort 4

27 samtala om sexuellt överförbara sjukdomar (STI, dvs Sexual Transmitted Infections) i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök smittspåra arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild uppmärksamma ohälsa och erbjuda korttids råd, stöd, motiverande/bearbetande samtal kring sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk, göra bedömningar, tidiga insatser och korttidsbehandling vid lindrig psykisk ohälsa (ej läkemedelsbehandling), inom ramen för ungdomsmottagningens profil som lättillgänglig lågtröskelverksamhet. hänvisa/lotsa/remittera till annan aktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in-mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete och informationsarbete Digitala tillgänghetslösningar och e-tjänster 5.5 Utåtriktat arbete och informationsarbete Ungdomsmottagningarna ska i sitt utåtriktade arbete eftersträva att finnas där ungdomarna är. Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver detta är det angeläget att på högstadie- och gymnasienivå arbeta i en strukturerad form där ungdomarna aktivt får möjlighet att diskutera olika ämnen inom sexuell och reproduktiv hälsa, levnadsvanor samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete kan även inkludera yngre åldrar. 5.6 Kompetens Ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och för att vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser För att definieras som ungdomsmottagning ska personalgruppen bestå av barnmorska, kurator/socionom och/eller psykolog samt läkare (i första hand specialist i allmänmedicin). Tillgång till läkare kan för mindre mottagningar ske genom samverkan (se 6.1 organisationsmodell). Mottagningarna kan ha tillgång till andra personalkategorier som till exempel sjuksköterska, undersköterska och/eller administrativ personal. En central förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att företrädare för de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna har nära samarbete och tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningen mellan de psykosociala/psykologiska och medicinska kompetenserna ska vara jämnt fördelade. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och könsidentitet. 5

28 5.7 Valfrihet Ungdomar kan fritt välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götaland. Det innebär att alla ungdomsmottagningar ska ta emot ungdomar från hela Västra Götaland. 6 Resursnivå Den resursnivå där en lägsta service och kvalitetsnivå uppnås, upprätthålls vid ett befolkningsunderlag på 3250 ungdomar inom målgruppen år, när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1,0 tjänst Kurator/socionom och/eller psykolog 1,0 tjänst Läkare 0,1 tjänst För mottagningar med antalet unga i målgrupp som understiger 3250 i sitt närområde, räknas resurserna proportionerligt enligt ovan. 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarna för unga i hela länet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommun och för att nå ovanstående resursnivå, byggs i Västra Götaland en organisationsmodell för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, bas och närmottagning. Nivåstruktureringen görs för att trygga resurser och kompetenser även för de mindre mottagningarna. Syftet är att öka förutsättningarna för en jämlik vård, utifrån lokala anpassningar. Huvudmottagning drop-in och tidsbokning kompetens på mottagningen med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator, psykolog, allmänläkare, gynekolog egen lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet Vid en huvudmottagning kan även andra yrkeskategorier finnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterska med vidareutbildning inom tex psykisk hälsa, STI, andrologi och sexologi. Basmottagning drop-in och tidsbokning lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet kompetens med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator. Tillgång till psykolog och övriga kompetenser som finns vid huvudmottagningar. Närmottagning drop-in och tidsbokning. erbjuda lokaler som passar de unga kompetens ska minst bestå av barnmorska och kurator/socionom. Tillgång till läkare och övriga kompetenser som finns vid huvud - och basmottagningar. kan vara mobil Detta är lägsta nivå. För läkarkompetens kan vid behov samverkan ske med vårdcentral där ungdomen är listad. 6

29 7 Samverkan Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region. Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samverkan med andra aktörer både lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Samverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer på orten såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning ett gott omhändertagande, både i individärenden och på organisatorisk nivå. Samverkan på organisationsnivå kan företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå. Samverkan mellan respektive ungdomsmottagning behöver utvecklas för en ökad tillgänglighet för ungdomar, som anpassas efter ungdomars behov och de lokala förutsättningarna. För ungdomsmottagningens verksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och region har genom Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar. När det gäller ungdomsmottagningarna innebär detta ett gemensamt ansvar för psykisk hälsa, förebyggande, uppsökande och utåtriktade insatser för barn och ungdomar. Ungdomsmottagningen har genom sin lågtröskelprofil möjligheten att vara en resurs i att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt främja vuxenblivandet. Att samverka i ungdomsmottagningarna är en del av kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma arbete med att utjämna skillnader i hälsa och socioekonomiska förutsättningar. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region var för sig eller tillsammans/delat. Den vårdgivare som får uppdraget kan vara kommun, region eller privat vårdgivare. Det åligger dock regionen att ha det medicinska ledningsansvaret, enligt Hälsooch sjukvårdslagen. 8.1 Lokala samverkansavtal För att reglera samverka och ansvarsfördelning samt och förankra varje ungdomsmottagning lokalt, tecknas lokala samverkansavtal mellan respektive kommun/avtalspart och Västra Götalandsregionen. Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (kompetenssammansättning, öppettider, tilläggsuppdrag mm) driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) ledning av verksamheten, inklusive arbetsledarroll och arbetsmiljöansvar hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än Västra Götalandsregionen är driftansvarig) former för strukturell samverkan, både lokalt, delregionalt och regionalt hänvisning till föreliggande inriktningsdokumentet som styrdokument för verksamheten finansiering 7

30 redogörelse för hantering då parterna inte är överens 8.2 Ekonomisk fördelningsprincip i lokala samverkansavtal Enligt ovan bör de lokala avtalen redogöra för samverkansparternas respektive finansiering för varje ungdomsmottagning. Varje avtalspart är suverän och kan genom förhandling komma överens om lämplig fördelning efter lokal anpassning En princip för finansiell fördelning mellan parterna bör spegla respektive parts ansvar och ambition. En sådan fördelningsprincip grundas på respektive organisations ansvar, nyckeltal för bemanning och kompetens, samt ungdomsmottagningens uppdrag. Syftet med en fördelningsprincip är att ge parterna stöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomisk fördelningsprincip gällande region- och kommunersättning i de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara 75/25, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdrag och åtagande beskrivs under punkten 5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatserna fördelas ca 50 procent medicinskt uppdrag och ca 50 procent psykosocialt/psykisk hälsa- uppdrag. Bemanning Måltal för kompetens och bemanning beskrivs under punkt 6: Resursnivå, och följer beskrivningen av Insatser på ungdomsmottagning, det vill säga 50 procent medicinsk kompetens och 50 procent psykosocial/psykisk hälsa-kompetens. Ansvar Västra Götalandsregionen ansvarar för medicinsk personal och uppdrag. Ansvar och uppdrag inom det psykosociala perspektivet och för psykisk hälsa är gemensamt, vilket innebär 50/50 mellan kommun och region. Sammantaget ger beräkningarna ovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra, laboratorie/provtagning, preventivmedel, tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT och OH tillkommer och ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. 10 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentation ska ske enligt gällande lagstiftning. Arbetsuppgifterna avgör om dokumentation i patientjournalen ska ske. All personal oavsett huvudman som ger råd, stöd 8

31 eller behandling individuellt är skyldiga att dokumentera i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, eftersom ungdomen då är att betrakta som patient. I de fall personal anställda av kommunen utför arbetsuppgifter som rådgivning och samtal kring psykisk ohälsa, abortsamtal, STI-rådgivning etc. kan tillgång till patientjournalen säkerställas genom tecknandet av ett uppdragsavtal om tillgång till vårdgivarens vårddatasystem. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i gällande lagstiftning. 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningen ska ske utifrån det som gäller i överenskommelser och/eller avtal. Uppföljningen bör kunna följas över tid. Besöks- och åtgärdsregistrering ska redovisas i regionens vårddatabas. Kundenkäter ska redovisas och ungdomars synpunkter ska belysas och beaktas. Båda samverkansparter har i uppdrag att samverka utifrån samverkansavtal, gällande uppföljning och resultat årligen. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbeten behöver göras för ungdomsmottagningarna. Enhetlig avtalsmall för samverkansavtal inom Västra Götaland, som ett stöd när lokala samverkansavtal ska tecknas. IT samt dokumentation ur juridisk synvinkel behöver klargöras Samverkan behöver utvecklas inom ramen för Vårdsamverkan på olika nivåer. Vid behov kan partsgemensamma arbetsgrupper tillsättas. En regionövergripande uppföljning av fördelningsprincipen samt resursfördelning bör göras. Länsgemensam uppföljning av mottagningarnas kvalitet utifrån kvalitetsmått bör göras årligen. 9

32

33